Hade fel när han blev glad SCOUTER FALLER FRITT

DE GER NAMN ÅT KURSER Utvärdering vart tredje årDe tror inte på demokrati ASPERGARE FÅR NYTT LIV

”För visst har vien regering som

arbetar motutanförskap?”

6/2012 SFHLS tidskrift sedan 1920SFHLS tidskrift sedan 19206/2012

DEMOKRATISPELEn rektor med pedagogiska visioner

UTLÄMNADEMånga folkhögskolor saknarpolicy för studerandrätt

NORDISK PROFIL”Nordisk syn på välfärdsstatoch demokrati allt viktigare”

”ABF äventyrarfolkhögskolan!”Kritiserade bemanningsföretagNu hyr ABF själva in lärare

Ingela har ordet

Stämmer vårt uppdrag medsamhällsutvecklingen?

Det är förmånligt att fåvara ordförande för

SFHL! Det händer spännandesaker inom den fackliga värl-den och folkhögskolansvärld. Många utmaningar stårför dörren och det ger oss

många möjligheter! Att få sitta ner entimme och informera, liksom att också fåta emot inspiration för att hitta nya tanke-banor, ger energi åt uppdraget.Ett exempel på detta är mitt möte

häromdagen med Bettina Kashefi, stats-sekreterare på Arbetsmarknadsdeparte-mentet . Bettina är nyfiken på folkhögsko-lans verksamhet och har förstått att påfolkhögskolan har många kursdeltagarefått goda resultat. Dagarna innan hade vifått höra att Allmän kurs utökas med1000 deltagarveckor i regeringens budget.Självklart är det arbetslinjen som står i

fokus under mötet, frågorna är många:Hur ser folkhögskolans framtid ut? Hur

ska vi koppla utbildningen till arbetslin-jen? Hur ska folkhögskolan bidra? Vadkan vi göra? Vilka kurser kan folkhögsko-lan genomföra förutom studiemotiverandekurserna? Vilka möjligheter finns på folk-högskolan att ha kurser med praktik? Hurser folkhögskolan på att bidra med utbild-ning till bristyrken om 10 år? Stämmerfolkhögskolans uppdrag överens med sam-hällsutvecklingen? Är folkhögskolans kur-ser samstämmig med samhällsutveckling-en och med människors behov? Genom-för folkhögskolan kurser som samhället

inte har behov av? Hur ser folkhögskolor-nas verksamhet ut om 10 år? Kommersamhällsutvecklingen att medföra föränd-ringar på folkhögskolan? Vad har folkhög-skolorna för möjligheter att förändra sittkursutbud?

Det finns möjligheter i förändringar!Förändringar kan gynna verksamheten ochgenerera kvalitetsutveckling. Folkhögsko-lan måste fundera över vilken kvalitet denvill leverera. Beställaren värderar omresultatet motsvarar kostnaden för insat-sen.Det omgivande samhället har säkert

olika synpunkter på folkhögskolorna. MenSFHL:s medlemmar vill att alla folkhögsko-lor ska ha ett gott rykte. Det innebär attfolkhögskolorna, aktivt och ständigt,måste arbeta med sin kvalitet för att säkraen positiv plats i sitt närsamhälle.Det räcker inte med att säga att vi vill

ha högre statsbidrag! Staten och regering-en begär att få något tillbaka för sin inve-stering. 3,2 miljarder är mycket skatte-pengar! Är det inte då dags att förklaraoch kanske visa på att folkhögskolan ärberedd att förändras och beredd att mötasamhällets krav – också imorgon?

i n g e l a z e t t e r b e r gIngela.zetterberg@folkbildning.net

2

3

Välfärdsstat och demokratisyn allt viktigare 6Det nordiska perspektivet med välfärdsstaten och demokratisynen blir alltviktigare tycker Nordiska folkhögskolans nye rektor.

Här spelar man sig till demokrati 10Löftadalens rektor är en eldsjäl med pedagogiska visioner. Som ny rektorintroducerade han demokratispelet för först personalen och sen deltagarna.

Skolor saknar policy för studeranderätt 14Efter två år har bara lite över hälften av folkhögskolorna anslutit sig till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd. 26 skolor har inte ens hört av sig.

ABF kringgår återanställningsskyldigheten20Brunnsviks rektor och chefen för ABF Nordöstra Stor-Stockholmär kritiska mot bemanningsföretag eftersom de sätter las ur spel. Trots det sparkar de och hyr in lärare till sina folkhögskolor.

”Folkhögskollärare är nog ganska snälla” 32Det är inte alltid så lätt att förstå hur den formella gången mellan arbetsgivare och anställd ska skötas tycker Malin Berglund.

UR I NNEHÅLLETFolkhögskolan ANNONSER/PRENUMERATION: Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail: gun.thil@lar-

artidningar.se: ANNONSPRISER uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr, kvartssida: 1 800

kr. Tilllägg för bilaga och färg: 2 000 kr. PRENUMERATION: 300 kr. REDAKTÖR/LAYOUT: Staffan Myr-

bäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm. Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback@lararforbundet.se

ANSVARIG UTGIVARE: Staffan Myrbäck. REDAKTION: Birgitta Tingdal (birgitta.tingdal@bredband.net),

Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) ADRESS: Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12

229, 102 26 Stockholm. TEL: 08-737 67 00. HEMSIDA: www.sfhl.se SISTA MANUSDAG nr 7/2012: 19 okt.

UTGIVNING: 29 okt. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år. OMSLAG: Foto: Svante Isaksson

INSÄNT . . . Det är inte fel att vara samhällsnyttig....................................................................4INGÅNG . . . cns-regler diskriminerar invandrare ....................................................................5NOTISER . . . Föreslår utvärdering vart tredje år.......................................................................7SIFFROR . . . Var tredje ung svensk vill ha stark ledare istället för demokrati .................8MÅNADENS LINJE . . . Här får aspergare nytt liv .....................................................................8KRÖNIKA . . . Jag hade fel när jag blev glad åt att jag hade fel ...........................................13SCOUTER . . . Kjesäter och scouterna fortsätter gå med miljonförluster .......................27KRÖNIKA . . . Folkbildningen behöver också utmana sig själv ............................................29BÖCKER . . . Kvinnoböcker, vardagsrasism och melakolins förlamande effekt ..............30TIDSKRIFTEN . . . En ny spännade tidning om estetiska ämnen är född..........................31PERSONER . . . Juholt på Färgelanda, världsberömd pedagogikprofessor på besök......31

4

I N SÄNT

stoltheten ochtilltron till folkhög-skolan är höginom rörelsen ochmed rätta dessu-tom. Folkhögsko-lan är en fantastisk

kraft – det vet vi som arbetar, stu-derar och har studerat på folkhög-skola. Vi ser hur den gör skillnadför människor, ger nya chanser,nya insikter, ökar självförtroendenoch skapar oväntade möten. Menfrågan är om vi visar samma själv-säkerhet och tilltro i samhällsde-batten och i dialog med det omgi-vande samhället. Jag tror inte det.

Vågar vi inte ta ställning för attriskera att hamna i politisk onåd?

Vi måste också fundera överom vi gör tillräckligt för att mot-verka bildningsklyftorna i samhället.Kanske är det så att det idag finnsen risk att vi snarast väntar på attolika samhällsbehov skall dyka uppoch att kommunen eller staten frå-gar efter oss, istället för att vara enegen aktiv kraft. En kraft som för-valtar vår frihet genom att utifrångrundläggande värderingar ta egetinitiativ så att folkhögskolan är förstoch visar vägen.

Jag tror att vi måste intensifieraarbetet runt om i landet och finnaspå plats där vi som mest behövsoch bjuda in dem med störst bild-ningsbehov som inte tagit stegetsjälva till folkhögskolan.

Kanske är behovet av en levan-

de folkhögskola större än någon-sin. Då är det också rätt tillfälle attsamordna oss och vara offensiva –både i praktisk handling och i sam-hällsdebatten.

Traditionellt har den svenskafolkhögskolan alltid varit en aktivdel av samhället, med utgångspunktur folkrörelseidéer med insikten attvara en del av lösningen på samhäl-lets problem och utmaningar. Desom inte tidigare hade möjlighet tillutbildning fick nu det. Men intebara skolorna själva var aktiva, sFhl

har som fackförbund värnat sinatvå roller – att vara fackförbundmen också genom att driva opinionom folkbildning. Detta är den tra-dition sFhl tydligare än idag måstebygga vidare på.

bland allmänhet, politiker ochbeslutsfattare finns en positiv synpå folkhögskolan men det finnssamtidigt en växande ovisshet omvad folkhögskola gör och leder till.Jag tror vi tjänar på att vara tydliga-re och visa på vilken nytta vi gör.Idag finns kanske en viss rädsla förnyttobegreppet – vilket är förstå-eligt. Men om vi är en offensivsamhällskraft som är med och sät-ter dagordningen kan vi vara medoch omskapa och bredda begrep-pet ”nytta”. Folkhögskolan är sam-hällsnyttig, både i ekonomiska somhumanistiska termer. Enbartbegreppet folkbildning räcker inte,det är ett vackert men i ärlighetens

namn oerhört svårfångat begrepp.Det folkbildningspolitiska program-met som sFhl arbetar med skullekunna visa vägen om vi vågar blimer offensiva och ta tydligare ställ-ning i samhällsfrågor.

idag hankar sig många skolorfram – ofta med konferensverk-samhet eller uppdragsutbildningsom tvungen ekonomisk stödverk-samhet. Vi riskerar att göra ossberoende av intäkter som kanskeinte ens går att förena med enfolkbildningstradition. En mark-nadsanpassning är tydlig – men ärdet rätt väg att gå? Borde vi iställetinte lägga mer kraft för att arbetamed vårt pedagogiska och folkbild-ande uppdrag – där mötet mellanolika människor, frivillighet och del-aktiga deltagare är i fokus. Genomatt visa i praktisk handling vad vigår för i de kommuner vi verkar i.Genom att tillsammans höja rösteni samhället, göra ställningstagandenoch propagera för folkhögskolaoch folkbildning.

Jag hoppas att folkhögskolanoch sFhl kommer spela en tydliga-re roll i samhället och i samhällsde-batten. Idag finns flera goda exem-pel – jag hoppas bara på fler. Vihar en del kvar att göra, både ihandling och i debatten.

Martin Humble Ordförande Socialdemokratiska

skolföreningen, ledamot i SFHLS distriktsstyrelse 4

Vi måste våga ta ställning i samhällsfrågor!

Skriv, kommentera, reagera, tipsa, berätta, debattera om tid-skriften, artiklar, vad som händer på skolan, politik, pedagogik,klimatfrågor, fackligt, litteratur – allt som känns angeläget! Dukan skriva på tidskriftens facebooksida, Tidskriften Folkhögsko-

lan eller mejla till: staffan.myrback@lararforbundet.se

5

”vad ska jag göra anette?” frågar Anna. Om sex veck-or är hennes CsN slut. Överklaganden och många kontak-ter med CsN har inte förändrat något. En kortutbildadkvinna från Kosovo har hamnat i den återvändsgränd sommånga vuxna invandrare gör. Trots stort utbildningsbehovär det nu stopp. Anna har inte nått ”gymnasienivå” isvenska. Det finns ingen egen ekonomi för att studeravidare på grundnivå. Nästa stopp blir arbetsförmedlingen

som sannolikt hänvisar Anna till Jobbtorg som sannolikt … ja hur ska Annalyckas få jobb i konkurrens med tusentals arbetslösa med svenska sommodersmål och svenska gymnasiebetyg?

Utlandsfödda vuxenstuderande omfattas av samma CsN-regler som allaandra. 9-årig grundskola räknas från sju års ålder. Den som inte har nioåriggrundskola kan maximalt få studiemedel för 80 veckor på grundnivå, d v smax två års heltidsstudier. Den som inte har färdigheter att läsa, skriva,räkna och digitala kunskaper kan beviljas studiemedel för 20 extra veckor,så kallad extra färdighetsträning.

Men motsvarar 6, 7 eller 9 års grundskolestudier i Irak, Afghanistan,Kosovo, Etiopien eller Bangladesh 6, 7 eller 9 svenska grundskoleår? sällan.Men regelverket blundar för detta. samma regler betyder inte alltid ”rätt-vist.” CsN-reglerna följer givetvis bara politiska beslut. Är det en framsyntintegrations- och utbildningspolitik som visar sig i CsN-reglerna? Knappast.

I folkhögskolan möter vi många invandrade deltagare som inte hinnermed/klarar den grundutbildning de behöver på 4-5 terminer. hinner maninte är återvändsgränden ett faktum.

Utvecklingen i svenska språket tar tid. Kort grundutbildning i hemlandet,en avbruten skolgång p g a krig, konflikter och traditioner, krävande famil-jeansvar och livssituation, och modersmål som är helt olika det svenskaspråket påverkar utvecklingen.

sfi påverkar också våra invandrade deltagare. Inger lindberg, professori tvåspråkighet med inriktning mot andraspråksinlärning, menar att sfi stym-pats och att resultatutvecklingen inte går i positiv riktning. Marknadenspåstådda behov har satts före individens långsiktiga behov av mångskiftan-de språkkunskaper för delaktighet i samhällslivet.

lindberg menar också att sfi ofta bedöms utifrån orealistiskt höga för-väntningar. Få inser vilken tid och ansträngning som krävs för en vuxen attlära sig ett andraspråk i ett nytt land. Modern forskning talar om minst 5-10 år för att lära sig det nya andraspråket för ett fullvärdigt liv i det nyahemlandet. I sverige är riktvärdet för den sfi man kan få 525 timmar (15timmar/vecka). I UsA, Kanada och Australien är undervisningstimmarnaför vuxna invandrare mycket högre. För att uppnå en nivå där man klarargrundläggande kommunikativa behov, klarar sig hjälpligt på en arbetsplatsoch ett begränsat socialt liv är deras ”sfi” mellan 600-1800 timmar!

Både CsN-reglerna och sfi:s utveckling påverkar utlandsfödda vuxna stu-derande negativt. Frågan är: måste vi fortsätta att säga nej till de sombehöver mer tid och inte har ekonomisk möjlighet att studera hos oss pårätt nivå? Eller kan vi se fram emot några radikala initiativ från regeringenssida inom en nära framtid? För visst har vi en regering som arbetar mot”utanförskap”?

A N E T T E l y D é N

I NGÅNG

CsN-regler diskriminerar invandrare

Anette Lydén är lärare påSödra Stockholms folkhögskola

Deltagare med diagnos vår vardagnär hösten kommer inser jag vil-ken ynnest det är att få jobba påfolkhögskola. Det är fantastisktinspirerande att möta alla männi-skor som valt folkhögskolan somen väg vidare i livet, oavsett vad dehar i ryggsäcken eller vad de harför mål. Men det blir också tydliga-re varje år att skolorna behöverökade resurser för att kunna mötabehoven hos den växande gruppendeltagare med någon form av funk-tionsnedsättning. På min skola viss-te vi förra året vid kursstart att 70procent av deltagarna på Allmänlinje hade någon form av diagnosti-cerat funktionshinder, att vi underresans gång skulle identifiera ytter-ligare några stycken. siffrorna ärliknande även i år. Många av dessaser folkhögskolan som sista chan-sen och många tar sig också vidaremen det börjar ta på krafterna utepå skolorna. Det är folkhögskol -lärarens nya vardag och det fantas-tiska jobb alla gör på landets folk-högskolor med denna grupp måstelyftas fram i diskussionen. För dethär är folkhögskolans framtid.

Tomas RosengrenStrömbäcks folkhögskola

Gilla tidskriften på facebooknu kan du gilla och kommenteravad som står i tidskriften på Tid-skriften Folkhögskolans facebook-sida. Ge tips eller reflektera övervad som står i tidskriften, om folk-högskolan, samhället, avtal, arbets-tider, löner, pedagogik, huvudmän-nen, vad ni än har på hjärtat. härkan ni också hitta ”extramaterial”som kan vara tankvärt och läsvärtför en folkhögskollärare.

Staffan Myrbäck

6

Varför sökte du rektorstjänsten?– Jag hade jobbat som biträdande rektor på Kristine-hamns Folkhögskola i några år och gått RIO:s utmärktarektorsutbildning. Det lockade mig att få leda och utveck-la en folkhögskola. Min fru och jag hade länge pratat omatt flytta till vårt sommarhus på Orust. så fyllde jag 50och funderade på om jag skulle trappa ner eller göra enny satsning. Jag har också alltid varit intresserad av nordis-ka frågor. När rektorstjänsten på Nordiska blev ledig vardet precis vad jag önskade.Din tidigare folkbildningsbakgrund?– Efter lärarhögskolan jobbade jag med sociala kooperativi Värmland, bland annat med personer som hamnat utan-för arbetsmarknaden, och kom då i kontakt med Kristine-hamns Folkhögskola. Min kompetens visade sig passaderas behov så jag fick jobb där. Under 19 år jobbade jagmest med fritidsledarutbildningen och jag var också ord-förande i Fritidsledarskolornas förening i många år. Vilka är Nordiska folkhögskolans styrkor?– Vi har en mycket kompetent engagerad styrelse av per-soner med förankring i nordisk folkhögskola och rutine-rad personal. skolan har tre ben som vi står stadigt på –allmän kurs som rekryterar så det knakar, den nordiskaprofilen med viskurs, journalistkurs, teaterkurs ochfoto/film och teckenspråksdelen med tolkutbildning ochkortkurser. Vi bedriver också hemundervisning och kur-ser i teckenspråk bland invandrade svenskar i Göteborgsom har hörselskadade barn. Dessutom har vi en storekortkursverksamhet och Bed & Brakefast på sommaren.Nordiskas utvecklingsmöjligheter?– Jag tror att vi skall kunna bli en ännu viktigaremötesplats där folk från olika verksamhetsgrenar i Nor-den träffas och knyter erfarenheter. Kungälvs kommunvisar ett allt större intresse att profilera sin historiskaposition som nordiskt centrum och jag hoppas vi kom-

mer att kunna samarbeta med dem i sådana frågor.Och problemen?– styrelsen – och vi på skolan också – ser gärna fler nor-diska deltagare på våra kurser och fler kurser med nor-disk profil. Men vi har svårt att hitta pengar för att jobbamed det. Vi får ett litet bidrag från Danmark och Norgeför att kunna anställa deltidslärare från länderna men vihar inga anslag för att jobba mer konkret med att lockadeltagare. Dessutom räcker inte våra deltagarveckor tillfler nya kurser – vi måste lägga ner en befintlig kurs föratt starta en ny. Vi har funderat på att söka sponsorpeng-ar och olika former av projektmedel för att kunna uppnåvåra nordiska ambitioner.Varför är det nordiska samarbete viktigt?– Jag tror att det nordiska perspektivet med våra huvud-frågor – välfärdsstaten och demokratisynen – blir allt vik-tigare i den regionaliseringens tid vi lever i. Allt fler inservikten av att vi förstärker det positiva i den nordiska tra-ditionen. Och med vi menar jag då alla som bor i Nordenidag, inte någon gammal vikingromantik.Likheter och skillnader mellan de nordiska skolorna?– Den grundläggande tanken om att växa med kunskapentillsammans med andra har vi självklart gemensamt. Denfinska skolan är pragmatisk, den danska mycket flexibel,det är lätt att starta men också lätt att lägga ner en skola.Den norska har utvecklats till en skola för personer somvill studera något de är intresserade av efter gymnasiet.Den har också den säkraste positionen gentemot staten.Vad kan vi lära av danska, norska och finska folk-högskolor?– Det svenska anslagssystemet är rätt stelbent, vi skullese mer på det danska systemet som gör det lättare attexperimentera. Ett slags pröva-på-anslag skulle jag gärnase. Den finska skolan har gått i riktning mot att bli mycketav en yrkesskola med folkbildningsförtecken – vi kan lära

T IO F RÅGOR

Hans-Åke Höber, rektor på Nordis-ka Folkhögskolan i Kungälv sedannovember, ser fram mot att jobba

mer med nordiskt samarbete.– Det finns ett allt större intresseför det nordiska perspektivet nu.

Men det är svårt att hitta finansie-ring för att kunna locka elever och

starta nya kurser med nordisk profil.

Svårt hitta finansiering för nya kurser

7

Utvärdering var tredje år– ni behöver inte vara rädda, sa Erik Amnånär han presenterade sina tankar om hur folk-bildningen ska utvärderas i framtiden på enhearing i Folkbildningsrådet lokaler på Rosen-lundsgatan. Erik Amnå är regeringens särskildeutredare som skall utvärdera det statliga stö-det till folkbildningen, bl. a. föreslå en nymodell för utvärdering av folkbildningen och,om så behövs, föreslå förändringar av syftena.Förmodligen föreslår utredningen en utvärde-ring var tredje år. Fråga är vem som skautvärdera, formulera frågorna och, inte minstviktigt, vem ska ta hand om svaren? Tre alter-nativ diskuteras: att utvärderingen görs av enparlamentarisk kommitté, en forskningsinstuti-tion eller av en myndighet. Men det gällerdock att finna en balans. Amnå varnade för enövertro på att utvärderingar ger hela svaret –nyckel tal och resultatindikationer kan snedvri-da uppmärksamheten från det som är viktigt.Likaså kan folkhögskolor och studieförbund haviktigare saker för sig, t.ex. överleva i konkur-rensen på skol- och kulturmarknaden. Utred-ningen lämnar sitt förslag i slutet av oktober.

Folkbildare namnger kursersödra stockholms folkhögskola i skärholmenhar tagit ett radikalt grepp och döpt om sina all-männa kurser. Istället för att kalla dem årskurs 1,2, 3 eller grundkursen, temakursen eller projekt-kursen döper man kurserna och klassrummenefter folkbildare: Allmän kurs Ottesen i hemklass-rummet Elise. Allmän kurs Jonsson i hemklassrum-met Gustav efter skå-Gustav. Allmän kurs Vest-lund i hemklassrummet Gösta (som invigs meddeltagande och bandklippning av Gösta Vestlundsjälv), Svenska2Grund Freire i hemklassrummetPaulo och Baskursen Sv2 Martinsson i hemklass-rummet Moa. så vill man förnya kurserna ochhålla de gamla folkbildarna levande.

Satsar på unga mammorlandstinget i norrbotten har beviljat pengartill ett projekt för unga mammor som drivs avÄlvsby folkhögskola, Projekt Q. Älvsbyn är mot-tagarkommun för asylsökande flyktingar och folk-högskolan har tidigare bedrivit verksamhet förintegration. Linda-Marie Gabrielsson är lärare påskolan och en av drivkrafterna bakom projektet

– Traditionellt är det kvinnorna som tar handom barnen och det finns risk för att de fastnar ihemmet, säger hon till norrbottenskuriren.

oss av hur de hanterar detta. Norska skolor har ofta enstark förankring lokalt och jobbar mycket med internatet.Samarbetar ni också med grönländsk, färisk ochisländsk folkhögskola?– Vi har elever från både Färöarna och Grönland i år, dethar vi inte alla år men ganska ofta. Det finns till och meden förening på Färöarna för deltagare som gått på Nor-diska. De färiska och grönländska skolorna – en i varjeland – tjänar mycket som centrum för kultur och natio-nell identitet. Island har ingen folkhögskola men vi ärinbjudna dit i höst för att diskutera med en lärargruppsom vill starta en folkhögskola och vill ha goda råd. Detvore roligt om den första isländska skolan kunde öppnas.Nordiska bjuder in till en konferens om nordisktsamarbete i höst. Varför?– Björn-Erik Brobäck, tidigare lärare på Göteborgs folk-högskola och lärare på F-linjen bland annat, och jag harkallat till ett tvådagarsseminarium i november för särskiltinbjudna som under åren varit engagerade i nordiskt sam-arbete. Den numera nedlagda Nordiska Folkliga Akade-mien startade en gång här på Nordiska innan den flyttadetill Nya Varvet i Göteborg. När Nordiska Ministerrådetslutade ge anslag fick den läggas ner och mötesplatsenförsvann. Vi är många som saknar en sådan arena. Nuskall vi i två dagar lyssna till varandras syn på folkhögsko-lans ställning och vägval just nu och se vad vi bör göra föratt vidaeutveckla det nordiska folkhögskolesamarbetet. Vad hoppas du skall komma ut av konferensen?– Vi hoppas att det som kommer fram under de tvådagarna blir en grund för en större EU-ansökan för fort-satt utbyte och nordiskt samspel. Jag hoppas att NordiskaFolkhögskolan kan bli ett nav för ett nytt och ökat nor-diskt samarbete, inte bara för folkhögskolan utan förmånga olika branscher och intresseorganisationer.

B I R G I T T A T I N G D A l

med nordisk profil

Jag tror att det nordiskaperspektivet med vårahuvudfrågor – välfärdssta-ten och demokratisynen –blir allt viktigare i den regio-naliseringen tid vi lever i.

8

S I F F ROR MÅNADENS L I N J E

1000i regeringens ungdomssats-ning på 18 300 utbildnings-platser till yrkesvux, lärlings-vux ,högskolor, gymnasiummm, utökas antalet platser påAllmän kurs med 1000 plat-ser per år i två år – i snitt 6,6platser per folkhögskola, tillen kostnad på sammanlagt198 miljoner kr i två år. Folk-bildningsrådet hade begärt2000 platser till Allmän kursför att möta behovet eftersatsningen på studiemotive-rande folkhögskolekurser.Regeringen avsätter också 57miljoner för att utöka studie-motiverande folkhögskole-kurser till att även omfattadeltagare över 25 år. Totaltkostar paketet 8,1 miljardertiden 2013-2016.

1050enligt regler om studielånfår studerande på folkhögsko-la som är under 20 år klarasig på 1050 kr i månaden istudiehjälp. Mer får de inteut. socialdemokraterna vill seen ändring. Även moderater-na vill se över reglerna. Dethar nu kommit ett lagförslagom ändringar i diskrimine-ringslagen när det gäller justolika åldersgränser. Men istudiestödet föreslås 20-års-gränsen vara kvar.

6,8svenska lärares slutlön ligger igenomsnitt 14 procent underkollegorna i OEcD visar rap-porten Education at a glance.svenska lärarlöner ligger påplats 24 av 34 länder. OEcD

varnar för att 41,2 procentav lärarna på gymnasienivå är50 år eller äldre medan 6,8procent är yngre än 30 år.

– det är tufft att höra kursdel-tagarnas ofta fruktansvärda berät-telser från skoltiden, när iblandnästan ingen velat förstå demutan bara sagt att ”alla har sammasvårigheter som du har,” berättarEva Lilja Ekström om sina elever,som diagnosticerats med Asper-ger syndrom. Hon är kursansvarigför Asperger informatör/mentor,en av tre kurser med inriktning påkursdeltagare med Asperger, som bedrivs på Ågesta folkhögskola i Älvsjö.Inriktningen på Asperger inleddes 1998, när två föräldrar hörde av sig, efteratt deras barn gått på Danderyds gymnasium. Ågesta nappade direkt. Detkändes naturligt för huvudmannen Frälsningsarmén att ta initiativet. Skolanhade tidigare haft kurser för barn med andra mentala funktionsnedsättning-ar. Den första kursen var inriktad på arbetslivet. På den tiden samarbetadefolkhögskolan med arbetsförmedlingen och två SYO-konsulenter, som hjälp-te till att hitta praktikplatser till kursdeltagarna.

– Senare drog sig arbetsförmedlingen ur, de tyckte inte att verksamhe-ten var särskilt lönsam. Men det tyckte vi och beslöt oss för att behållainriktningen. Idag är det vi lärare som ordnar fram praktikplatser som kanvara på Willys, ICA, Myrorna etc.

Grundkursen Arbetsliv vänder sig till dem som har Asperger i åldrarna18-25. Antagningen förutsätter att kursdeltagarna gått ut gymnasiet. I kurseningår fem veckors praktik och så skriver alla för webbtidningen ”Aspera”.

Nytt för i år är Ämneslinjen som är en gymnasiekurs som hjälper kurs-deltagarna att komplettera sina betyg.

Informatörskursen, som startade på försök 2005, har nu också utvecklatstill en mentorlinje. Deltagarna går då ut och informerar bland andra anhöri-ga. Kursens deltagare är mellan 20 och 40 år.

– Jag hade ingen erfarenhet av Aspergare tidigare, men har arbetat medyngre vuxna med hjärnskador eller lindrig utvecklingsstörning. Samtidigt ärdet fantastiskt att en i personalen, som är både lärare och assistent, har dia-gnosen själv.

I varje kurs går åtta elever. Det är en lagom grupp så att alla kan kommatill tals. De är stresskänsliga och behöver mycket tid.

– Det är roligt att höra anhöriga som nu ser sina barn eller barnbarn bliförebilder för andra och att de verkligen har möjligheten att leva ett rikt liv.

HO L G E R N I L É N

På Ågesta får aspergare nytt liv

Vill ha stark ledare istället för demokrati nästan var tredje svensk mellan 18 och 29 år tycker det vore bra ellermycket bra om sverige styrdes av en stark ledare istället för att hademokrati. Var femte kan tänka sig att sälja sin röst och var fjärde tyckerinte det är så viktigt att få leva i en demokrati. Detta är en helt ny trendsom inte kunnat ses tidigare och är kopplad till skolans avreglering sägerforskaren staffan I. Lindberg, Göteborgs universitet, som gjort undersök-ningen tillsammans med Richard svensson.

– Det är roligt höra anhöriga som får se sinabarn bli förebilder, säger Eva Lilja Ekström.

C I TATET

”I utvecklandet av undervisning-en sker en mognad hos läraren idet att hon allt bättre förstår sinversion av ämnet. Hon kan där-med undervisa allt bättre och tyd-ligare, svara på frågor, associera,göra utvikningar etc... Undervis-ning handlar således inte bara omatt göra en korrekt framställningav ett visst innehåll. Innehålletmåste levandegöras av läraren,som genom sin personliga entusi-asm och kunnighet kring sin ver-sion av ämnet drar med sig ele-ven på resan. Att utveckla ensådan kompetens tar emellertidett antal år och processen ärömsesidig i det att man för varjegång man undervisat kring ettvisst innehåll ... blir allt bättre påatt få eleven att begripa.”Stefan Sellbjer, lektor i pedagogik,Göteborgsposten 31 augusti 2012.

”Skolan har avintellektualiseratsoch det finns en misstro mot detsom måste vara varje god utbild-nings motor – kunskap. Medintellektualitet menar jag intenågon elitistisk variant utan varjepersons möjlighet till bildning föratt kunna läsa, skriva, tänkalogiskt, delta i samhället ochsköta ett jobb. Skadliga mytersom bygger på falska dikotomierrepeteras: bättre att kunna analy-sera än att bära stum kunskap,bättre att vara kreativ än att baraupprepa saker och eftersom viinte vet vilka kunskaper framtidenkräver bör vi lära oss flexibilitethellre än fakta. Men allt det somönskas går inte att direkt lära utoch kunskap står inte i motsätt-ning till uppfinningsrikedom, ska-pande och ett kritiskt sinne utanär en förutsättning för att det allsska uppstå.”

Jenny Maria Nilsson i Helsing-borgs Dagblad 25 augusti 2012.

AVLYS SNAT

. . . I R I K SDAGEN

”Människan är i behov av mer än materiella tillgångar”Tina Ehn (MP):”Vi behöver de estetiska ämnena som en pusselbit... I dag utgår vifrån att unga människor ska lära sig att kritiskt granska och blikreativa samhällsmedborgare. De ska bli empatiska och kunskaps-sökande. Men vi får inte minska på möjligheten att ge dem allaverktyg som finns... I grundskolan är det okej, men när man ham-nar i gymnasiet är de estetiska ämnena inte nödvändiga. Det ärinte ett tillräckligt tydligt verktyg för att ministern ska kalla det förändamålsenlig utbildning. ”

Jan Björklund (FP):”Vilka ämnen ska bort från skolan för att vi ska kunna prioriterade estetiska ämnena?... skolans kulturella uppdrag är vidare än dehär ämnena. Det är att eleverna lär sig vår gemensamma historia,religionernas historia och deras påverkan på vårt samhälle... Mångaämnen i skolan, i synnerhet de humanistiska, är till för att stärkaett kulturellt bildningsideal i skolan. Det är inte bara när man harestetisk verksamhet på schemat som man ägnar sig åt kultur.”

Isak From (S):” Den svenska musik- och kulturskolan... skördar fortfarande storaframgångar, inte bara för att den har erbjudit många svenska barn...möjlighet att utvecklas inom musik, teater och dans utan också föratt (den) möjliggjort för generationer av framgångsrika, unga män-niskor att göra karriär både nationellt och internationellt.... Imånga kommuner höjs avgifterna, och stora elevgrupper tvingasbort från musik- och kulturskolan av ekonomiska skäl. sverigesMusik- och Kulturskoleråd har statistik som redovisar allt högreavgifter och allt längre köer till den kommunala musikskolan.”

Bengt Berg (V):”För oss som engagerar oss i kultur hör biblioteken till våra abso-lut nödvändigaste oaser... friskolorna ligger långt efter när det gäl-ler att ha bra bemannade bibliotek, med kunnig personal. Jag kän-ner en hel del bibliotekarier och har fått bilden att det ibland kankomma en hel skara elever från en friskola till det kommunala bib-lioteket och arbeta med ett specialarbete. Friskolorna har sinakommunala bidrag, men de används kanske inte till skolbibliotek.”

Roland Utbult (KD):”Människan är i behov av mer än materiella tillgångar för att upp-

leva välbefinnande och leva ett gott liv. För att växa och bli helkrävs en immateriell, andlig och kulturell dimension liksom relatio-ner och gemenskap med andra. Det handlar om att skapa ett inreutrymme för annat än ting och yta hos människor. Det är likasjälvklart för oss som att garantera hennes materiella behov.Genom kulturen kan människor finna mening i tillvaron ochutvecklas som individer.”

(Redigerat urval från riksdagens debatter 9 december 2011 och 21 mars 2012)

9

är MichaelDeubler, tidigareelev vid fritidsle-darlinjen på Sigtu-na folkhögskola,blev rektor på Löf-tadalens folkhög-

skola ringde han sin gamla rek-tor i Sigtuna.– Det var roligt att kunna

berätta för honom att jag ocksåfått ett rektorsjobb, säger han.Att leda en folkhögskola hadevarit drömjobbet för mig sedanjag själv gick där som elev ochin på skinnet kunde erfara vadsom han hända med en ungmänniska om man blir rättbemött och sedd av omgivning-en.

michael hade med tiden blivitgymnasielärare i Örebro ochrektor på först en kommunalskola och senare på en friskola.Under tiden i Örebro hittadehan en utbildning vid SandöKursgård, där Sida bland annatutbildade volontärer för bis-tåndsarbete. Michael och någralärarkompisar åkte dit. Veckan i

Sandö kom att påverka hanspedagogiska framtid.Inspiratören bakom kursle-

darna var David A. Kolb, uni-versitetslärare och psykolog frånUSA som hade börjat funderaöver varför bara en del av hansstudenter verkade hänga medpå hans föreläsningar.

– han beslöt att testa att göraundervisningen mer praktisktinriktad med konkreta övningaroch upptäckte till sin förvåningatt även då var bara hälften avstudenterna riktigt alerta. Men

det var den andra hälften.Det blev början till Kolbs

teori om olika lärstilar och vik-ten av att använda sig av flerastilar i arbetet med student-grupper. Kolb fann att de fannsfyra grupper av studenter – depraktiska, de reflekterande ochanalyserande, de känsloinriktadeoch de mer pragmatiska. – Utmaningen för honom

och hans efterföljare blev atthitta konkreta metoder där allagruppers inriktningar och för-mågor kommer bäst till sin rätt,summerar Michael.Konkreta exempel blev olika

former av samarbetsspel somtex Världshandelsspelet somintroducerades på åttiotalet.

– tanken i Världshandelsspeletär att undersöka om fattiga län-der kan bli rika genom handel.Man delar in klassen i mindregrupper som representerar fatti-ga och rika länder och ger vissagrupper verktyg (saxar) ochandra råvaror (papper) sombehövs för att tillverka värde-fulla produkter. Sedan gäller det

10

LÖFTADALEN Förutom rektor på Löftadalens folkhögskola är Michael Deubler styrelseleda-mot i Simnet, ett nätverk och kooperativ för pedagoger som arbetar med

aktivt lärande som utformar så kallade samarbetsspel. Foto: Birgitta Tingdal.

All personalPå löftadalen spelar lärareoch deltagare för att lära sigdemokrati. Michael Deublerintroducerade spelet för sko-lans personal när hananställdes som rektor ivåras. Under hösten harmetoden införts på skolansalla linjer.

b i r g i t t a t i n g d a l

Rektor med pedagogiska visioner

att samarbeta så att tillgångarnakommer att användas på ett sättsom gagnar alla. Jag har använtspelet både i skolor och i perso-nalgrupper inom t.ex. psykvår-den och sett hur deltagarnaförutom att få tankar kring hurdet ekonomiska maktspelet fun-gerar också kom att användametoden till att fundera överresurstilldelning inom den egnaverksamheten.

samarbetsspel kan sedan havarje tänkbart fokus – genus,grannsamverkan, generations-motsättningar osv osv. Michaeloch hans kollegor i Simnet, ettnätverk och kooperativ förpedagoger som arbetar medaktivt lärande (Sim för simule-ringsövningar) har vid sina årli-ga träffar utarbetat många nyaformer av samarbetsspel. Spelenfinns på nätet.– Där kan en pedagog köpa

ett spel för någon hundralappmen också kontakta oss i nät-verket för att arrangera utveck-lingsdagar för olika grupper avpersonal, säger Michael.Michael jobbade som konsult

i många år vid sidan av det ordi-narie jobbet och såg hur samar-

betsspelen kunde användas påde flesta arbetsplatser och skol-former. Han befästes i sin upp-fattning om hur metoden funge-rade som en grundbult för attbygga ett dynamiskt demokra-tiskt samhälle; den visar hursamarbete kan skapa öppningarsom gör det lättare att se pro-blem och situationer ur olikaperspektiv och på så sätt våga seoch pröva nya lösningar i olikakonflikter. – Men så kände jag att jag

allra bäst trivdes med att varapå ett och samma ställe ochutvecklas på en skola tillsam-mans med all personal. Det vardärför jag sökte mig till Löfta-dalen.

på Löftadalen har han redanintroducerat den nya metoden ifortbildningsdagar för all perso-nal under hans första terminsom rektor i våras.– Alla linjer har bestämt sig

för att använda spelmetoden ihöst med de nya eleverna, sägerMichael. Det är ju ett teckenatt de sett vissa möjligheter denger.Det blir också ytterligare en

utbildningsdag för personalen i

höst.– Det är viktigt att all perso-

nal är med. Som jag ser det äralla på skolan del av den peda-gogiska verksamheten. Det ärviktigt att alla är involverade ivad som händer. Att alla bliroch känner sig sedda, önskadeoch behövda. Grunden i Kolbsmetod är ju att man använderalla människor och deras resur-ser på bästa sätt. Det gäller intebara i skolsammanhang utanvitsen är att det skall föras vida-re till vardagslivet och arbetsli-vet.

michaels pedagogiska credo ären del av hans djupt grundadedemokratiska samhällssyn.Strävan efter att skapa ettdemokratiskt samhälle är ocksåorsaken till att han överhuvud-taget finns i Sverige. FarfarsfarOskar, engagerad fackförenings-man, flydde med familjen frånÖsterrike 1937 när HitlersMachtübernahme närmade sig.Hans son, Michaels farfar, blevkvar i Sverige medan Oskarsjälv efter kriget reste tillbakaoch blev medlem i Bruno Kreis-kys interimsregering.– Oskar satt i samma mottag-

12

Michael Duebler, vars farfarsfarsatt i Bruno Kreiskys regering iÖsterike efter kriget, vill attdemokratiarbetet skall genomsyraLöftadalen men också bli ett cen-trum för pedagogisk utvecklingför alla skolformer och personal-utvecklare. Foto: Birgitta Tingdal

LÖFTADALEN

ningsläger i Sverige som Kreis-ky och Willy Brandt. Derastankar på samhället har gått iarv i vår familj. Jag skulle gärnavilja vara mer politiskt aktivmen tiden räcker inte till alltäven om jag tycker om att hamycket att göra.Att demokratiarbete skall

genomsyra Löftadalen är en avnye rektorns visioner. Men hanvill mer än så:

– jag hoppas att Löftadalenockså skall bli ett centrum förpedagogisk utveckling ochaktivt lärande. En början är attvi kommer att lägga Simnetshöstmöte här. Sedan hoppasjag också att vi i vår startar entradition där olika yrkesgruppersom arbetar med människor –personalansvariga på företag,lärare i olika skolformer, social-arbetare med flera – kan mötasunder en pedagogvecka därman dels får ta del av aktivtlärande men också andra peda-gogiska nyheter. Dels kommervi att bjuda in intressanta fors-kare och pedagoger men vi harockså många duktiga pedagogerhär på skolan som kan inspirerasina kollegor.Tanken är en vecka i stil

med sfhls utbildningsveckamen med ett tydligare fokus påpedagogik.– Folkhögskolan som skol-

form skall ju ligga i framkantvad gäller den pedagogiskadebatten, säger Michael. Jagtycker väl inte att vi axlat detansvaret. Nu hoppas jag attLöftadalens pedagogvecka,Pedagogiskt Forum, skall ändrapå det och bidra till att skapaen mer levande pedagogiskdebatt.

Fotnot: Läs mer om Aktivtlärande och simuleringsövningar

på www.simnet.se

13

två dagar efter att förra Folkhögskolan gick i tryckblev jag glad av att ha fel. Ibland kan det vara väldigt sköntatt bli överbevisad och det trodde jag att jag var i fleratimmar. Regeringen gjorde ett stort utspel om en stor-satsning mot ungdomsarbetslösheten i en satsning påutbildning. Glad var jag tills jag fick reda på innebörden avsatsningen, jag hade inte fel i min förra krönika, jag hadefel när jag var glad över att ha fel.

satsningen visar sig innebära en storsatsning på yrkesutbildning, bra så,men var är satsningen på de tusentals som inte har någon gymnasieutbild-ning och de många som står i kö till folkhögskolan för att ta del av bådeutbildning och bildning? Det blev 1 000 platser till allmän kurs av totalt18 300 utbildningsplatser, sådär en sex platser per folkhögskola om man slårut det lika på alla. så blir det nog inte, behoven är olika på olika platser i lan-det. Och behovet är mycket större än 1 000 platser.

Tyvärr så understryker utspelet min teori om att satsning på ett bredaremänskligt behov av bildning för att komma vidare i livet inte är gångbartidag. läs Mikael Näregårds Ingång i förra numret av Folkhögskolan, där finnssvaret på var behoven finns. så behöver vi argumentera vidare för att för-svara och utveckla det demokratiska uppdrag folkhögskolan har. Tyvärr ärinte demokratisk utveckling särskilt gångbar i utbildningssammanhang, demo-kratiskt bildande räknas inte in i huvudtesen om att bli anställningsbar såsnabbt som möjligt.

Vi saknar ett tungt argument i vår strävan efter en folkhögskola som kange fler möjlighet till studier på egna utvecklande villkor. Vi som finns i folk-högskolevärlden kan alla räkna upp många lyckade studiesatsningar hosenskilda deltagare, satsningar som gett människor en ny inriktning på livet,som funnit sin plats och utifrån det kunnat gå vidare. Men det är bara vi somvet det, och deltagarna som gick vidare. Politikerna vet inte det här hurmycket vi än tjatar om det, vi är inte betrodda att tala om vår egen verk-samhet så länge vi anses prata i egen sak. Med andra ord saknas forskningsom visar vad som händer med kursdeltagare som startat med dåliga oddsoch senare gått ut i arbete eller högre studier. Det finns många historier urverkligheten, men så länge de inte får en vetenskaplig presentation i forsk-ning kommer våra politiker inte att tro oss fullt ut.

Frågan är bara varför en så viktig praxisforskning inte görs. Det är enforskning som skulle få en annan fart på allmän kurs och flera särskilda kur-ser. Är det något som politiker förstår är det rapporter som visar på sam-hällsekonomiska vinster. här är den samhällsekonomiska vinsten stor, förindividen och för samhället. Och för folkhögskolan som äntligen får etterkännande för sin bildningsinsats.

E B B E A N D E R S S O N

Jag hade fel när jag var glad över att jag hade fel

KRÖN I KA Ebbe Andersson var tidigare förbundsordförande iSFHL och är numera pensionerad folkhögskollärare.

14

december förra året arrange-rade Sveriges förenade student-kårer, sfs, ett möte i Stockholmmed representanter för folkhög-skoledeltagare. Sammantagetkom det 36 deltagare från 16folkhögskolor från norra ochsödra Sverige. Under mötet fickde frågan vilka problem en stu-dentkår på folkhögskola kan

arbeta med. Svaret komsnabbt: Avskiljning av elever, bristfäl-ligt utbildade lärare, favorisering,avsaknad av kursplaner, dåligt kurs-material, felaktig kursinformation,dåliga hyreskontrakt. När en deltagarenämnde mobbing och kränkandebehandling var det många som hum-made instämmande. Linda Rosén sattmed under mötet och lyssnade.– Jag får i genomsnitt ett samtal i

veckan från deltagare som känner sigmobbade eller kränkta, säger LindaRosén när vi träffas ett halvår senare iFolkbildningsrådets lokaler på Rosen-lundsgatan i Stockholm.Linda Rosén är sedan två år hand-

läggare för Folkhögskolornas Stude-randerättsliga råd, fsr, som tillkomsom ett svar på Folkbildningsrådetsutredning om folkhögskolestuderandesrättsskydd, eller rättare sagt, avsaknadav rättskydd. När folkhögskolornaavreglerades år 1991 upphörde möjlig-heten för deltagare att överklaga tillSkolöverstyrelsen. Deltagarna hamna-de i ett "rättsligt vakuum", som detstod i utredningen, vilket var en för-siktig omskrivning för att de i prakti-ken var rättslösa. Det fanns inte längrenågon instans dit deltagarna kundeöverklaga om de ansåg sig felaktigtbehandlade.

I N T E H Ö R T A V S I G

När regeringen lade fram sin pro-position om folkbildningen år 2006skrev den att man förväntade sig attfolkbildningen själv skulle lösa frågan,d.v.s. de som i detta fall representera-de folkhögskolornas huvudmän: rio(Rörelsefolkhögskolornas intresseorga-nisation) och skl (Sveriges kommu-ner och landsting)

När Linda Rosén började arbeta med studeranderättsligafrågor trodde hon att alla folkhögskolor inom ett år skulle haundertecknat en överenskommelse om anslutning till Folkhög-skolornas studeranderättsliga råd. Två år senare är bara liteöver hälften anslutna. 26 skolor har inte ens hört av sig.

t e x t o c h f o t o : s t a f f a n m y r b ä c k

STUDERANDERÄTT

”Studerande ärväldigt utlämnade”

– Många skolor tar stu-derandes rätt på jätte -stort allvar och hanterardem så gott det gårmen det är upp till sko-lans goda vilja! Det finnsingen rättssäkerhet, ingetsjälvklart system, sägerLinda Rosén, handläggarepå Folkhögskolornas stu-deranderättsliga råd.

16

– Ska man ha grupp -sammansättningen som

ett urvalskriterium måsteman kunna beskriva var-för man har det, så det

blir begripligt för världen utanför.

Av 150 folkhögskolor har ett hund-ratal ansökt om att få ansluta sig tillfsr och den checklista på studerande-rättslig standard som man har tagitfram. I juni hade 78 skolor fått god-känt, 20 skolor skulle kompletterasina skrivningar. När vi ses i mitten avjuni har fsr skickat ett brev till ettfemtiotal folkhögskolor som inte hörtav sig. I brevet uppmanas skolorna attansluta sig till rådet. Sedan dess harhälften av dem sagt att de är på gång.Men fortfarande har 26 skolor intehört av sig.När jag ber henne summera

intrycken från sina två år som hand-läggare för rådet med det tungvrick-ande namnet ger hon ifrån sig en lättsuck. Det är inte bara att det gårmycket långsammare än hon troddefrån början. Det är också denna tvek-samhet från en del skolor. De kantycka att den checklista rådet tagitfram är för omfattande och innebären centralstyrning av folkhögskolan,trots att den egentligen bara består avrubriker på vad skolorna kan ta upp.

Innehållet får skolorna själva fylla iutifrån sina behov och förutsättning-ar. Hon beskriver ytterligheterna:– En del är väldigt positiva och

undrar varför vi inte kan ta framnågonting som gäller för alla. Detfinns t.o.m. skolor som ser det ur destuderandes perspektiv och tycker attden checklista vi tagit fram inte ärmycket att komma med medan andrablir provocerade och tycker att den äralldeles för omfattande och innebären detaljstyrning. Sen finns det mångadär emellan som tycker att det härfungerar ganska bra.

I N T E Ö V E R P R Ö V N I N G S I N S T A N S

Det svåra är balansen att å enasidan vara ett stöd för skolorna, åandra sidan vara en instans dit stude-rande kan anmäla en skola. Det somväcker uppmärksamhet är ofta detsenare, att studerande kan anmälaskolan och att rådet i vissa fall varitkritisk mot hur en skola har hanteratett ärende. – Vi uppfattas som en överpröv-

17

ningsinstans fast vi inte är det. Minupplevelse är att det är denna andradel skolföreträdare ser, att det stude-randerättsliga rådet är något man skaakta sig för.

De ser inte dess stödjande funktion?– Nej, men det är viktigt att säga

att det är många som också hör av sigoch vill ha råd och stöd. Och jag villju verkligen se det som att vi är sko-lornas verktyg och att vi ska jobba påskolornas uppdrag.Linda Rosén betonar att fsr är ett

medlemsuppdrag. Uppdragsgivare ärskl och rio och hennes huvudsakligauppgift är att stödja skolorna så att dekan stärka sitt studeranderättsligaarbete. – Men det faktum att man kan

anmäla en skola gör att det inte likauppenbart uppfattas som ett med-lemsuppdrag som andra, till exempelfin (Folkhögskolornas informations-tjänst). De upplever det studerande-rättsliga rådet som en inskränkning avfolkhögskolornas frihet. Men vi finnstill för folkhögskolornas skull! Vi ärskolornas verktyg för att bli bättre påstuderanderättsliga frågor.

F A N N S M Y C K E T A T T G Ö R A

Att alla ännu inte har anslutit sigtolkar Linda Rosén som att det egent-ligen fanns mycket mer för skolornaatt göra än vad hon trodde från bör-jan. – Jag trodde att det mest skulle

handla om att samla ihop styrdoku-ment som reglerade deltagarnas stu-deranderätt, kanske komplettera litehär och där. Men det verkar som attmånga skolor behövde göra mycket avjobbet från början. Det var mer ore-glerat än vad jag trodde. Det äråtminstone min tolkning av varför dettar så lång tid. Det finns säkert myck-et rutiner som sitter i väggarna mendet är brist på nedskrivna tydligariktlinjer. De ärenden vi hittills haftvisar att det råder en stor oklarhet. Varje vecka tar hon emot samtal

från deltagare som kan klaga på attlärare kan sakna behörighet, eller att

de inte får en vikarie när en lärare ärsjuk, eller att de känner sig mobbadeeller orättvist behandlad, eller tyckeratt klasskamraterna uppträder på etthotfullt sätt.– Om jag bedömer att de är diskri-

mineringsgrundande hänvisar jag demtill Diskrimineringsombudsmannen.Om jag bedömer att det är en arbets-miljöfråga ber jag dem i första handatt tala med sin klassföreståndare ellerrektorn. Om de svarar att det inte ärnågon som lyssnar brukar jag fråga omdet finns ett studerande skyddsombud– men det är det långt ifrån alla skolorsom har. Då säger jag att de har rättatt vända sig till arbetsplatsensskyddsombud. Men det kan ocksåvara komplicerat eftersom skyddsom-budet kan vara just den lärare mankänner sig illa behandlad av.

Det måste vara en svår bedömning.Upplevd mobbing kan ju handla omandra saker.– Det är därför det är så viktigt att

det finns ett system, eftersom dethandlar om subjektiva upplevelser. Påsamma sätt som anställda kan vändasig till skyddsombud och facket att fåstöd, om jag upplever att min arbets-givare inte tar min situation på allvar,borde det finnas ett motsvarande sys-tem som stödjer studerande. Det kanvara så att nittio procent av de somringer själva orsakat situationen. Mendet är inte relevant. Man har ändårätt att bli tagen på allvar och att fåsin sak hanterad på ett rättssäkert sätt.Vi saknar ett väl fungerande systemför hur vi ska hantera den här typenav situationer. Det är det jag tycker äroroväckande.

A R B E T S M I L J Ö L A G E N I H Å L I G

Inte heller arbetsmiljölagen funge-rar som skydd säger Linda Rosén,eftersom den bygger på facklig repre-sentation.– Att säga att arbetsmiljölagen

också gäller för studerande är en ihå-lig sanning. Motsvarande organisationfinns inte för de studerande. De är juinte organiserade.

En annan typ av samtal är deltaga-re som klagar på att de måste betalaför maten på skolan.– Som regel ringer de för att de

tror att de ska få bekräftat att maninte får göra så och då svarar jag attdet får man visst, bara skolan infor-merar tydligt om det inför kursstar-ten. Det är många som har svårt attförstå att de får göra så.Man det är inte alldeles enkelt att

vara tydlig. En skola ansåg att de varitväldigt tydliga när den skrev att "dukan äta och bo på" skolan.– Det tycker jag inte är tydligt,

säger Linda Rosén. Det tyckte inteheller det studeranderättsliga rådet.Att skriva "kan" är ett erbjudande.Men om det är en förutsättning för attdu ska gå kursen är det inte ett erbju-dande. Efter det ändrade skolan sininformation.Linda Rosén tror att en hel del av

otydligheterna och missuppfattningar-na beror på att skolorna inte villberätta vad som kan hända när detuppstår tråkiga situationer.– När det gäller avskiljande och

närvaro får jag intrycket att man medlite större tydlighet hade kunnat und-vika en hel del tjafs och diskussioner.Men jag tror också att det handlar omatt man inte vill starta med att berättaom tråkiga situationer som kan uppståoch vad som kan hända när man bör-jar en kurs, att det kan uppfattas somett hot och skrämma iväg folk. Men viär ju ändå pedagoger! säger LindaRosén som arbetade som lärare påFärnebo folkhögskola innan honanställdes som handläggare.

F U N G E R A R I N T E D Å L I G T

– Sen menar inte jag att det funge-rar dåligt ute på skolorna. Jag vetmånga skolor som tar dessa frågor påjättestort allvar och hanterar dem sågott det går men det är upp till sko-lans goda vilja! Det finns ingen rätts-säkerhet, inget självklart system. Omskolan just den gången inte orkar ellerinte prioriterar ärendet finns det ingetsäkerhetssystem som slår till. Som

studerande är du väldigt utlämnad.Men Linda Rosén får inte bara

samtal från klagande deltagare. Hen-nes huvudsakliga arbete är framför alltatt vara ett stöd för folkhögskolorna ideras hantering av studeranderättsligafrågor. Ett område där hon får mångasamtal från lärare och rektorer gällerantagningsfrågor. Hur ska man formu-lera sina antagningsprinciper? Samta-len är så pass vanligt förekommandeatt styrgruppen för fsr har beslutatatt tillsammans med företrädare förskolor ta fram exempel på hur mankan formulera antagningsprinciperoch urvalskriterier. Förhoppningsvishar man en grupp som kan börjajobba i början av hösten.

U N I K T U R V A L S K R I T E R I U M

– Många skolor beskriver sin antag-ningsprocess väldigt ingående men försökande som inte får plats på en kurshar de ofta svårt att förstå varför maninte kom in. De får bara veta att detvar många sökande till den kursenmen varför just de inte antogs har deinte förstått.

Det beror väl också på att det kanvara svårt att förklara. Även om en per-son formellt sett kan vara behörig kan-ske du bedömer att den här personenkan skapa problem i gruppen.– Nyckeln i detta är folkhögskolans

pedagogik, att vi har erfarenhetsbase-rat lärande i grupp. Vi måste blimycket bättre på att beskriva varförgruppsammansättningen är så viktigoch vad det innebär för att vi ska fåanvända det som ett urvalskriterium.Det är ju en rätt vi förbehåller oss påfolkhögskola och som inte finns pågymnasium och högskola. Det är ettunikt privilegium. Men ska man haden typen av privilegium måste mankunna beskriva varför man har det sådet blir begripligt för världen utanför.Det är det jag saknar när jag läser sko-lors beskrivningar av antagningsprinci-per och urvalskriterier. Om du intetar in någon för att de inte fungerarsocialt, så får du kanske lov att varaärlig och säga det.

– När det gäller avskil-jande och närvaro fårjag intrycket att man

med lite större tydlighethade kunnat undvika en

hel del tjafs och diskussioner.

18

Box 12239, 102 26 Stockholm

Ur innehållet:

oktober

Månadens erbjudande

129 kr inkl moms, frakt tillkommer

Boken har mjuka pärmar, 128 sidor. Ordinarie pris är 164 kr inkl moms, plus frakt. Månadens specialpris kan inte kombineras med övriga medlemsrabatter och gäller endast vid beställning per mejl under aktuell månad.

oktober

Månadens erbjudande

Erbjudandet gäller beställningar gjorda under oktober 2012!

– Man bakbinder folkhög-skoletanken säger Peter

Svernby som blev uppsagdsom lärare vid Södertörns

folkhögskola allmännalinje i Häggvik.

ABF kan gå runt återan-ställningsskyldigheten iLAS genom att istället

hyra in lärare. Foto: Svante Isaksson

rbetarrörelsen, som ABF är en delav, har varit emot bemanningsföre-tag i över hundra år. Ursprungli-gen användes privata, vinstdri-vande bemanningsföretag somstrejkbrytare. Konflikternakring användandet av demavlöste varandra ända tills

de förbjöds 1936. Den utlösande orsa-ken var skotten i Ådalen 1931. Förbu-det mot bemanningsföretag bestod till1993 då det avskaffades av den rege-ringen Bildt. tco, Arbetsmarknadsty-relsen och hela arbetarrörelsen varemot det, eftersom de ansåg attbemanningsföretagen urholkadeanställningstryggheten. Det är ett motstånd som, åtminsto-

ne på papperet, även finns inom ABFNordöstra Stor-Stockholm som ärhuvudman för Brunnsvik, Södertörnoch Väddö folkhögskolor. Ombuds-mannen Tommy Hindrikes ochBrunnsviks rektor Sofie Wiklundskrev i Dalademokraten 19 december2011 att ”bemanningsföretagen dum-par löner och försämrar arbetsvillko-

ren för de anställda” och att “flerastora företag har satt i system attplocka in bemanningsföretag när debehöver folk. Det är ett sätt förarbetsgivarna att slippa anställa sådanasom vågar sätta ner foten.”

U P P S A G D T V Å G Å N G E R

Peter Svernby var fast anställd somlärare vid Södertörn folkhögskolas all-männa linje i sex år. Under den tidenblev han uppsagd två gånger – avsamma arbetgivare. Peter Svernby haren akademisk examen och pedago-giskt utbildad i Linköping vid univer-sitetets folkhögskolelärarprogram.Han var ansvarig för undervisningen inaturkunskap och undervisade även ilättare svenska, engelska och matema-tik. Första gången han blev uppsagdvar 2010 från den Södertörns allmän-na linje som då låg i Handen söderom Stockholm. Anledningen var attledningen bestämt sig för att flyttahela skolan. – Vi fick sparken allihop, säger

Peter Svernby. Folk grät. Några hade

Rektorn vid Brunnsvik och högste chefen för ABF NordöstraStor-Stockholms utbildningar är mycket kritiska mot använ-dandet av bemanningsföretag eftersom de sätter LAS ur spel.Trots det sparkar de lärare och hyr istället in lärare till sinafolkhögskolor via ett företag som ABF Nordöstra själv äger.

s v a n t e i s a k s s o n

20

ABF

ABF hyr istället föratt anställa lärare

När ABF Nordöstra Stor -stockholm beslöt att

flytta Södertörns folkhög-skola sades Peter Svern-by och alla hans kolle-

gor upp. ”Folk grät,”berättar Peter Svernby.

”En del hade arbetatdär i 30 år.” Foto:

Svante Isksson

ju jobbat där i 30 år.Tolkutbildningarna flyttade till

Gamla Stan och den allmänna linjenflyttade till Häggvik i Sollentuna. Ditflyttades också Väddö folkhögskolasoch Brunnsviks folkhögskola allmännalinjer och ett samarbete inleddes mel-lan skolorna. Några lärare fick följamed på flyttlasset och Peter Svernbyvar en av dem. Men nu hade han intelängre en fast anställning utan en viss-tidsanställning.– Ledningen sa att det bara skulle

vara så i början, säger berättar Peter.Men tiden gick och inget hände.

Alla var fortfarande visstidsansällda.Till sist satte Peter Svernby ned fotenoch sa ifrån till den dåvarande led-ningen. Då fick han en fast anställ-ning. Men det var han ensam om. Tiden i Häggvik har varit turbulent

sedan flytten med återkommande för-ändringar, byten i ledningen, brist påinformation och otydliga besked omframtiden.

– Det var helt kaotiskt ett tag. Ochdet ökade så klart stressen för bådelärare och deltagare.I mitten av juni 2012 fick deltagar-

na nog och kontaktade lokaltidningenMitt i Sollentuna. De klagade på attdet har varit brist på lärare hela året.De hade haft ”jättemånga håltimmar”och inte fått den hjälp de behövde itill exempel matteundervisningen.Alla deltagare var mer eller mindrestressade. – Det är jobbigt att inte kunna lita

på sin egen skola, berättade en avdem för tidningen.

N Y A B E S K E D – I G E N

Samtidigt kom det nya besked frånledningen. Skolan skulle bytainriktning från och med hösten. Devisstidsanställda lärarna fick gå, trotsatt alla hade hög kompetens och långerfarenhet av folkbildning. Precis somde som tidigare fick gå i Handen.– Jag fick veta av Sofie Wiklund att

22

23

de ville ha med mig i höst, säger PeterSvernby som tog det som ett positivtbesked eftersom han just hade fåttfast anställning.Och Sofie Wiklund bekräftar att

det var så:– Ja det var tanken då, säger hon.En månad senare fick Peter Svern-

by sparken för andra gången.I protokollet från mbl-förhandling-

en sa skolledningen att de ville för-ändra organisationen på grund avvikande elevtillströmmning och att deville öka ”flexibiliteten” genom ”externförhyrning av lärarkompetens istället förmed egen lärarkompetens.” På så sätt satte ABF återanställ-

ningsskyldigheten enligt las §25 urspel, genom att skolan formellt settinte längre skulle vara arbetsgivare.Peter Svernby hade därför inte rätt tillåteranställning, trots att utbildningenvid allmän linje fortsätter.– Vi vill ha en flexibel organisation

och det här är bästa lösningen, säger

Sofie Wiklund till Folkhögskolan.sfhl ställde frågan om detta inte

var ett sätt att ”nedmontera den kom-petens som folkhögskolelärarna besit-ter” och ansåg att det finns ”mycketstor risk att skolorna tappar kontrollenöver den viktiga basverksamheten ochpå så sätt riskerar sitt statsbidrag.”Anders Dahlin var sfhls fackliga

ombud vid förhandlingarna:– Vi reserverade oss hårt och ställ-

de också frågan huruvida detta följerfolkbildningens idé. Vi ställde fråganhur man kan bedriva folkbildning iprivata företag men arbetsgivaren sva-rade att det kunde de bedöma.

K Ö P E R I N L Ä R A R E

I klartext betydde det att från ochmed nu skulle folkhögskolornasgemensamma allmänna linje köpalärare via bemanningsföretag. Företa-get som anlitades var ABF Nordöstraseget dotterbolag Verab, som egentli-gen är ett utbildnings- och omställ-ningsföretag men i det här falletanvändes som ett bemanningsföretag.ABF Nordöstras dotterbolag hyr alltsåut lärare till ABF Nordöstras folkhög-skolor. Och rundar på så sätt las.I artikeln i Dalademokraten skrev

ABF:s ombudsman Tommy Hindrikesoch rektor Sofie Wiklund att beman-ningsföretag ”ser till att Lagen omanställningsskydd, LAS, sätts ur spel.”Men Sofie Wiklund försvarar

beslutet att hyra in lärare.– Ibland måste man gå emot sina

långsiktiga mål och principer. Just idet här fallet är det ett övervägandeom vad som är bäst just nu. Dethandlar om ett ansvar mot verksam-heten. Vi måste ha en mer flexibelverksamhet just nu utifrån att elev-kullarna går ned och annat, men lång-siktigt står jag för det det som stod idebattartikeln, säger Sofie Wiklund. ABFs omställningsföretag Verab har

en devis som lyder: ”Att leva somman lär är byggstenen för vår värde-grund”. I artikeln i Dalademokratenskrev Wiklund och ABFs ombudsmanTommy Hindrikes att de tyckte att

Brunnsviks rektor SofieWiklund försvarar beslu-tet att säga upp ochistället hyra in läraremed att man måste hamer flexibilitet då elev-kullarna går ned.

– Historiskt har lärarnahaft ett stort inflytandei folkhögskolan. Genom

att hyra in lärare avytt-ras lärarnas inflytande

från folkhögskolan sominstutition och det är

ett stort steg, sägerBernt Gustavsson, som

leder forskningsprojketetFolkhögskolans praktiker

och är professor iutbildning och demokrati

vid Örebro universitet.

24

fackföreningar som anlitar omställ-ningsföretag, som är dotterföretag tillbemanningsföretag, gör fel. I ställetborde de anlita omställningsföretagsom ägs av arbetarörelsen. Annars“dör arbetarrörelsen inifrån”. Verab äralltså ett sådant omställningsföretag.Men auktoriserade bemanningsföretagmed kollektivavtal har en skyldighetatt vid behov försöka omplacera sinaanställda hos alla sina kunder. Detmöjligheterna är större hos ett stortoch väletablerat bemanningsföretagsom har många skolor som kunder.Verab är ett litet företag som egentli-gen inte sysslar med bemanning.Deras möjligheter att hitta alternativaarbetsgivare är således av allt attdöma rätt små. Men hur Verab arbe-tar kan bara de svara på.

F Å R I N T E S V A R A P Å F R Å G O R

Folkhögskolan försökte ställa frågortill Verab:s chef Monica Jalke, menhon sa att hon inte fick svara på någrafrågor och hänvisade till TommyHindrikes. Folkhögskolan har utanresultat vid flera tillfällen söktTommy Hindrikes per telefon, lämnatmeddelanden, mailat och bett honomringa upp. Vilket han inte gjort.Eftersom det ytterst är Hindrikes

som bestämmer det mesta inom ABFNord östra och de skolor och företagman äger och är huvudman finns detytterligare frågor som bara han kaneller får svara på. Folkhögskolan skullevilja få svar på frågan om tanken äratt i framtiden hyra in ännu fler lärareoch personal? Vi vill också veta omhan står fast vid sitt principiella mot-stånd mot bemanningsföretag ellerom han nu ändrat sig? Redan tidigare har personalen sku-

rits ner på flera håll inom ABF Nord -östras folkhögskolor. Nu ökar man”flexibiliteten” genom att köpa lärar-tjänster via bemanningsföretag ochkan därmed säga upp lärare utan för-handling, flytta dem inom koncernen,anpassa timmar och antal lärare efterbehov. Är det ytterligare ett sätt attförsöka skära ner kostnaderna? Men

hur blir det med anställningstrygghe-ten?– Vi ställer krav på att de vi köper

arbetskraft av ska ha kollektivavtaloch att det ska vara tydligt vilkaramar som gäller, säger Sofie Wik-lund. Hon säger också att lärarna inte ska

behöva hoppa runt mellan olikautbildningar utan att de som jobbar åtfolkhögskolan ska vara där och ingenannanstans. – Sedan är ju alla medvetna om

vilka villkor de anställts på. Det är juett val man gör.

” M A R K N A D I S E R I N G ”Sett överlag i landet är personal-

omsättningen bland folkhögskollärar-na låg. Det innebär att det finns enlångsiktig stabilitet på utbildningarnaoch en stor ackumulerad kunskap omfolkbildning. Frågan är vad som hän-der om lärarna, som ju är basen för allverksamhet på folkhögskolorna, blirlätt utbytbara i framtiden?– Utifrån folkbildningens tradition

är det främmande att göra så, sägerBernt Gustavsson, professor i utbild-ning och demokrati vid Örebro Uni-versitet. Han säger att lärarna historiskt haft

ett stort inflytande i folkhögskolangenom bl. a lärarråden. När folkhög-skolan avreglerades år 1991 flyttadesmakten över verksamheten till rektoroch huvudmännen. – Det här är ju ett steg till, här

avyttras inflytandet från själva institu-tionen, säger Bernt Gustavsson omanlitandet av bemanningsföretag. Detingår väl i en slags ”marknadisering”och det är ju ett rätt stort steg.Peter Svernby är naturligtvis inte

heller glad åt att bemanningsföreta-gandet nu gjort entré i folkhögskole-världen eftersom det ledde till att hanfick sparken. Men bortsett från det serhan stora risker om undervisningenska skötas av inhyrda lärare:– Man bakbinder folkhögskoletan-

ken. Bildning är en lång och långsamprocess. Nu äventyrar ABF den.

Läs mer och boka:w w w.larar fortbildning.se08-737 68 00

S� - språkutbildning som tar tempen på Sverige

Hur blir man svensk? Vad innebär det att anpassa undervisningen till deltagarnas behov och förut-sättningar? Kan man verkligen prata om allt inom språkutbildningens ramar?

Årets konferens visar varför s� förmodligen är den mest intressanta språkutbildningen i det svenska skolsystemet i dag. Tv-folk, s�-lärare, forskare, utbildare och läromedelsförfattare ger svar som pekar framåt.

Välkommen!

S�-konferensen2012

Stockholm 15 novemberMalmö 29 november

sfhl och lärarförbundet samarbetar SFHL ochLärarförbundet har ett samarbetsavtal sedan1.7.2010. Samarbetet avser att på bästa sätt tillva-rata medlemmarnas intressen.

medlemskap SFHL:s medlemmar är fullvärdigamedlemmar i både SFHL och Lärarförbundet.Lärarförbundsmedlem som arbetar på folkhögsko-la är fullvärdig medlem i både SFHL och Lärarför-bundet.

lokalavdelning Medlemmar på folkhögskola kanbilda egen lokalavdelning med styrelse.

förhandlingsrätt Lokalt är det SFHL som van-ligtvis äger förhandlingsrätten och att företrädamedlemmarna. Vill folkhögskolans lokalavdelningha/behålla sin förhandlingsrätt, utser lokalavdel-ningens styrelse en firmatecknare och sänderskriftlig information om detta beslut till Lärarför-bundets avdelning i samma kommun

facklig utbildning Lärarförbundet ansvarar förfacklig utbildning och fackligt stöd till SFHL:smedlemmar medan SFHL, både lokalt och cen-tralt, fokuserar på att stärka skolformen och folk-högskollärares yrkesfrågor.

kollektivavtal SFHL tecknar branschavtalet”Utbildning och Folkbildning” med Arbetsgivaral-liansen för Samverkansrådet, medan Samverkans-rådet tecknar det kommunala kollektivavtalet förSFHL:s räkning. Detta förhållande rådde även föresamarbetsavtalet mellan förbunden och alltså äroförändrat och opåverkat av samarbetsavtalet.

medlemsavgifter och verksamhetsmedel Lärarför-bundet administrerar medlemsavgifterna. Verk-samhetsmedlen till Lärarförbundets avdelningarberäknas på alla medlemmar - inklusive SFHL:smedlemmar. SFHL:s medlemmar är fullvärdigamedlemmar i Lärarförbundet, vilket innebär attavdelningens inbjudningar till aktiviteter, möten,

utbildningar osv ska riktas även till medlemmarsom arbetar på folkhögskola.

förtrondevalda SFHL:s förtroendevalda har statusoch rättigheter som förtroendevalda i Lärarför-bundet. SFHL:s medlemmar är valbara även iLärarförbundets organisation.

fackligt stöd Medlem på folkhögskola vänder sigtill lokalavdelning på folkhögskolan. Vill medlemeller folkhögskolans lokalavdelning ha biträde avLärarförbundet får man det av Lärarförbundetsavdelning i samma kommun. På Lärarförbundets regionkontor finns ombuds-

män som biträder medlemmar och avdelningar. Lärarförbundets regionkontor kan underlätta

och stödja kontakterna mellan folkhögskolanslokalavdelning och Lärarförbundets avdelning,samt verka för att alla förtroendemän får adekvatutbildning.Lokalavdelning på landstingsägd (regionägd)

folkhögskola kan möta arbetsgivaren i samarbetemed Lärarförbundets medlemmar hos sammaarbetsgivare, och detta samarbete kan formalise-ras, exempelvis som en underavdelning till en avLärarförbundets avdelningar inom landstingetsområde. Ombudsmännen på Lärarförbundetsregionkontor kan biträda i detta arbete.

folkhögskolornas huvudmän Cirka en tredjedelav folkhögskolorna har landsting (region) somhuvudman. För dessa gäller det kommunala kol-lektivavtalet (AB) och dess löneavtal. Obs dock attBil M inte gäller på folkhögskola! För lärarna gäl-ler att de är offentliganställda. Övriga tvåtredjedelar av folkhögskolorna är sk”rörelsefolkhögskolor”, och följer Arbetsgivaralli-ansens branschavtal. Dessa lärare är privatanställ-da.

lokala avtal Flertalet folkhögskolor – oavsetthuvudman - har lokala arbetstidsavtal.

Information om samarbetet SFHL och Lärarförbundet

Olle Petter Melin, Ombudsman

27

det bästa med att vara förtroendevald är möjligheternatill möten med människor runt om i landet. Den röda trå-den jag ser när jag åker runt och träffar människor är bety-delsen av att ha höga förväntningar på alla. har man detlyckas man. Där är folkhögskolan helt outstanding. ”Klartatt alla kan lyckas, det handlar bara om att börja byggafrån rätt ställe” som en folkhögskolelärare sa till mig en

gång. Det tror jag också. När jag för länge sedan jobbade i barnomsorgenoch var på en av många fortbildningar så sa föreläsaren att vi skulle slutaanvända ordet ”nej” och istället säga ”försök” till barnen. Det har jag buritmed mig alla år, genom jobb och utbildningar och i lärarpraktik och i posi-tioner som förtroendevald på olika nivåer. Inga stängda dörrar och absolutinga förutfattade meningar, det är bra utgångspunkter.

För oss socialdemokrater är det självklart att alla kan och vår politik skabidra till att kompensera för de olikheter man har med sig i bagaget. Vi sät-ter höga mål och menar att alla självklart ska ha möjligheter att nå sinadrömmars mål, oavsett vem man är och oavsett var man kommer ifrån. Alltannat är inte okey. Därför känns det bra att vi prioriterar utbildning ochbildning. Att vi ser de över 800 000 personer i vårt land som slutade skolanefter grundskolan och att vi förstår att det mycket väl är så att de har jobbidag, men vad händer när deras jobb rationaliseras bort eller kräver merkompetens? Och vad kan vi göra för de 400 000 som just nu befinner sig iarbetslöshet och där många saknar den kompetens som arbetsgivarna efter-frågar?

Jo, då behövs vidareutbildning och där är all vuxenutbildning lika viktigoch då måste det finnas både platser och rimlig studiefinansiering till männi-skor som varit borta från utbildningssektorn lång tid samt en förväntan påatt alla kan. Där är folkhögskolorna viktiga aktörer med sin människosynoch sin förmåga att bygga på bildningen utifrån deltagarnas unika förutsätt-ningar.

Men folkbildningen behöver också utmana sig själv, är man där männi-skor i behov av folkhögskolan är? Till exempel i förorterna och i miljonpro-grammen, och jo, de finns inte bara i de största städerna utan nästan allakommuner har just sin form av miljonprogram. Jobbar man med rätt mål-grupper? har man en bra mix av deltagare?

satsningen på studiemotiverande folkhögskolekurs är viktig för att fångade många arbetslösa och icke sysselsatta ungdomar vi just nu ser växa förvarje dag. Det behövs fler platser och det behövs bättre samarbete mellanfolkhögskolorna och arbetsförmedlingen så att alla ungdomar verkligen fång-as upp och får en chans att vara med och påverka de egna livsvillkoren samtpåverka och förändra förhållandena i samhället.

I det borgerliga sverige är konkurrens nyckelordet. Jag skulle önska attdet var samarbete som var nyckelord istället. Människan i centrum ochsamarbete för att alla ska nå sina bästa stämningars längtan – hur svårt kandet egentligen vara?

G U N I L L A S V A N T O R P

Folkbildningen behöver också utmana sig själv

KRÖN I KA Gunilla Svantorp är riksdagsledamotför socialdemokraterna och folkhög-

skollärare från Årjäng i Värmland

Miljonförlusterför Scouternascouternas folkhögskola, föredetta Kjesäter, har fortsatt storaekonomiska problem. Enligtbokslutet för Stiftelsen Kjesätersom formellt driver skolan varförlusten 2,7 miljoner kronorifjol, trots att Svenska Scoutför-bundet sköt till 5,5 miljonerkronor för att undvika konkurs.Alla fastigheter och lösöre iKjesäter överfördes till SvenskaScoutförbundet i samband meddet. Fastigheterna ligger ute tillförsäljning, men är fortfarandeosålda. Driftskostnaderna för detomma husen belastar SvenskaScoutförbundet som ocksåredovisade en mycket stor för-lust för 2011, 13 miljoner kro-nor. Enda ljusglimten stårSvenska Scoutrådet, som ärsamtliga scoutförbunds paraply-organisation, för. Överskottetblev 10,7 miljoner kronor.Överskottet beror enbart på attWorld Scout Jamboree, ettinternationellt scoutläger med40 000 deltagare, hölls i Sverige.Lägret skapade en engångsin-täkt som räddade SvenskaScoutrådet från förlust. Denordinarie verksamheten visadepå punkt efter punkt väsentligtsämre resultat än budget. Från och med 2012 ingår

samtliga scoutförbund och ävenscoutrådet i den nybildadeorganisationen Scouterna. Intemycket talar för att läget blirbättre framöver. År 2006 antogsen gemensam utvecklingsstrate-gi, då scoutrörelsen tappatmedlemmar under många år.Då var antalet medlemmar100 000. Målet var en fördubb-ling till år 2015. Strategin ochåtgärderna har misslyckats kapi-talt. Scouterna har tappat ytter-ligare medlemmar till dagensnivå på 65 000 scouter.

s v a n t e i s a k s s o n

under sommaren 2011 flyttadeHampnäs folkhögskola frånHampnäsudden in till centralaÖrnsköldsvik. Sedan ett år är vipå plats i det nyrenoveradeRådhuset mitt i stan. Och husetfullkomligen sjuder av folkbild-ning, liv och kultur. Huset rym-mer just nu Allmän linje,Teaterlinje, Världens kvinnor,Teaterspecial och en kurs förNysvenskar. Tillkommer görockså en hel del distanskurseroch en kurs i Postproduktion.Speciallinjen för personer

med begåvningsmässiga funk-tionsnedsättningar har det vack-raste rummet i Rådhuset ochtillgängligheten är god. I vårasvar rummet ombyggt till utställ-ningshal då Speciallinjen varjeår gör ett Konstdyk.Den första utställningen i

Rådhuset blev ”En Glimt avKlimt”. Deltagarna har studeratden österrikiske konstnärenGustav Klimts liv och verk ochsammanställde sina kunskaperoch konstnärliga tolkningar i envacker och pedagogiskhyllnings utställning. Meningenvar att besökarna verkligen skakliva in i ett lärandetillfälle. Ett av redskapen för det var

den tidslinje som vi skapadeunder arbetet. Där hade vi kon-stnärens liv och satte in viktigahändelser i form av text och

illustrationer vartefter vi lärdeoss om dem. Deltagarna valdesedan bilder ur konstnärens pro-duktion som de gjorde sina egnaversioner av.

ett av de mest kända verken avGustav Klimt är målningenKyssen. Målningen färdigställdes1908 och finns idag på museetBelvedere i Wien. Till öppnan-det av utställningen efterlyste vidikter inspirerade utifrån KlimtsKyssen. Vi fick in 300 nyskrivnaKyssar som vi förseglade ochsedan tillsammans med bubbel

delade ut under vernissageda-gen.Deltagarna i Speciallinjen har

alla varit med och skapat bilderutifrån sina egna förutsätt -ningar. Ibland har de hjälpts åtmed att färdigställa en bild. Ettexempel på det är bilden Klimtsguldklimpar. Bakgrunden tillbilden är Klimts minst 14 barnpå byn. Barn som konstnärenfaktiskt verkade bry sig om.Fonden i bilden är Klimts egen,Hoppet II, föreställande en gra-vid kvinna.

sedan har våra deltagare byggtpå, Alexandra doppade sintumme i guldfärg för att görabarnens kroppar, menrörligheten räckte inte för preci-sionsarbetet som krävdes för attförse barnen med ögon, mun,armar och ben. Då ryckte Erikin som med stor noggrannhetfortsatte jobbet. Att klippa ärinte självklart enkelt menStaffan som kan hantera saxenklippte ut barnen som sedanfästes på fonden. Och så allahjärtan hundratals hjärtan somNina oförtrutet målar och klip-per. Hennes hjärtan passar alltidin någonstans och särskilt brahär bland Gustavs Guldklimpar.Vi har en titel till på verket,Tillsammans är ett sätt att finnastill.

28

ÖRNSKÖLDSV I K

Begåvningshandikappadeshyllning till Gustav Klimt

KonstdykVarje år gör Speciallinjen förbegåvningsmässigt handikap-pade på Örnsköldsviks folk-högskola (f.d Hampnäs) ettkonstdyk där de uppmärk-sammar en särskild konst-när. Ifjol, det sista året påHampnäsudden, hade deCornelis Vreeswijk somtema. I våras, första året somÖrnsköldsviks folkhögskola,gjorde de målningar ochskulpturer inspirerade avGustav Klimt.

k r i s t i n a s t å n a c k e

Örnsköldsviks folkhögskola

Installation och tavlor målade av Speciallinjen förbegåvningshandikappade deltagare. Den översta bilden

visar en pedagogisk tidslinje med Gustav Klimts liv.

29

Landstinget Dalarna Kultur och bildning söker en

Rektor till Mora Folkhögskola

som ska driva och utveckla skolans omfångsrika verksamhet tillsammans med 40 medarbetare på Mora Folkhögskola och i

Sista ansökningsdag 15 oktober.

Läs mer om tjänsten på: www.ltdalarna.se/jobb KULTUR OCH BILDNING

Sen har vi en och annan del-tagare som man nog skullekunna kan kalla för fullfjädradkonstnär. Thomas Neuendorffär en av dem. Thomas är enproduktiv deltagare som genomfolkhögskolan har fått en möj-lighet att fortsätta utveckla sinkonstnärliga talang.

man brukar säga att det är”resan som gör mödan värd”,men vår vernissage är ettangeläget mål och en otroligtviktig dag. Att visa upp sinaalster och få uppskattning fårvarje människa att växa. Menhär räcker det inte med detutan vid den här utställningenär det de utvecklingsstörda sominte bara bjuder på en estetiskupplevelse utan dessutom påriktigt ger av sin kunskap. Detär en härlig omvänd ordning.Och då är det roligt att få för-månen att vara delaktig, riktigtroligt.

30

Tvingar oss att seatt inget är givetden japanska armén användekannibalism som ett medvetetvapen under andra världskriget.Tidigare har det antagits att dethandlade om enskilda övergrepp,men militärhistorikern AntonyBeevor visar att den ingick i ettsystem av monstruösa grymhe-ter. Detta är bara en av de för-färliga historiska nyheter Beevorpresenterar i sin nästan 1000sidor tjocka bok. Att den ochannat kommit fram först nuberor på att japanska, ryska ochkinesiska källor först på senare årblivit tillgängliga. han går grundligttillväga, är noga med detaljernamen tappar ändå inte det över-gripande perspektivet. För migsom i likhet med många simmatlångt i floden av böcker om dettakrig, framstår Beevors verk somett av de mest kompletta ochmest pedagogiskt upplagda. För-fattaren tar oss med på en kro-nologisk resa runt jorden ochlåter läsaren känna, se och upple-va vad människan i värsta fall ärkapabel till. Och där ligger en avbokens största förtjänster: Dentvingar oss att inse att inget ärgivet och att allt som inte försva-ras kan förloras., inklusive männi-skovärdet hos både offer ochförövare.

s V A N T E I s A K s s O N

Främling, vad döljerdu för mig?Marcus Priftis denna bok handlarinte om Breivik ellersverigedemokraterna.Den största delen avrasismen utförs av

sådana som du och jag. Det handlarom rädsla och makt, svenskhet ochsegregation och hur även antirasisterriskerar att glida ut på rasismens vil-lovägar. (leopard)

L I TTERATUR

På gång... vardagsrasism, amerikansk höger och bortglömd feministisk författareDen amerikanskahögern Martin Gelini sin reportagebokskildrar Martin Gelinhur UsA:s konservati-va, som ansågs uträk-

nade när Obama vann valet för fyraår sedan, inför presidentvalet 2012dominerar den politiska debatten iUsA, starkare och mer fundamenta-listisk än någonsin. Martin Gelin för-klarar varför. (Natur&Kultur).

sanningens vägarMonica lauritzenvarför firar viAugust strindbergmen har glömt bortAnne Charlotte leff-ler? På 1880-taletskrev hon om den

verklighet en kvinna från hennesegen miljö mötte och om kvinnorsrätt till självständighet, arbete, egen-dom, utveckling och kärlek – menockså om klassklyftor. (Bonnier)

– skall vi inte skriva en bok om intressanta halländska kvinnor?frågade en journalistkollega i april förra året.

– Visst, sa jag, men först måste vi förstås se vilka böcker somredan finns i ämnet.

sagt och gjort, vi scannade den halländska bokutgivningen föratt hitta boken eller böckerna om halländska kvinnor somutmärkt sig på olika sätt. Den fanns inte.

Ja, då var det bara att sätta igång. Vi, Inger skantze Ärlemalm och jag -scannade vidare tillsammans med tre kollegor: Ingrid höglind, Anna-PiaÅhslund och Mymmel Blomberg och hittade fyrtiotalet fascinerande politiker,företagare, fotografer, författare, skådespelare, musiker, äventyrare, hertigin-nor m.m. som alla kommit att gå sina egna vägar och ha gjort vad de kunnatför att utifrån sina förutsättningar töja på gränserna. Det blev första kvinnligalandshövdingen Karin starrin, poeterna Elsa Grave och Ingela strandberg, skå-despelaren Ika Nord, professorerna Bodil Jönsson och Eva Österberg, drott-ning Blanka, politikerna Ingegärd sahlström och Anna-Karin hatt för att baranämna några i boken halländsk Kvinnokraft på CAl-förlaget som kom utlagom till Bokmässan.

För oss skribenter har det varit ett verkligt lyft att få möta så många inspire-rande, kloka och djärva kvinnor. De hade inspirerat oss på samma sätt som viville att de skulle inspirera andra kvinnor i alla åldrar. Det var ju det som varsjälva syftet med boken.

Det som förundrat oss är att det verkar finnas så glest med liknande böck-er. Jämlikhetsdebatten har ju pågått i decennier. Förutom de kvinnor somstuckit ut finns ju dessutom alla som gjort storverk i det mer anonyma var-dagslivet som lika mycket förtjänar att hamna under luppen.

Med mig efter avslutat skrivjobb bär jag kloka pingisstjärnan Ann-Christinhellman som efter en karriär i världstoppen idag arbetar som idrottspedagogpå särskolan i Varberg. hon konstaterar att samma regler gäller för all idrottoberoende av nivå – man skall utgå från sina förutsättningar, göra så gott mankan och ha roligt. Kan man bättre sammanfatta vad skola och livet går ut på?

Nu är det bara att hoppas på fler böcker med fler intressanta kvinnoöden.B I R G I T T A T I N G D A l

Glest med böcker om kvinnliga förebilder

det var inte tekniken som gjordeatt Apple idag är ett av de högstvärderade företagen i världen. Hem-ligheten med Apple var att steveJobs förstod att förena teknikenmed användarvänlighet och skönhet.Innehållet måste ha en form somgör den enkel att använda, skön attse på och hålla i. Estetik, form ochinnehåll hänger ihop. Men den nyagymnasiereformen innebär att duinte längre får poäng för att studeraestetiska ämnen i gymnasiet. Deanses inte som "nyttiga," såvida duinte kan motivera dem ekonomiskt.Det var vad som hände när miljö-partisen och riksdagsledamotenTina Ehn försvarade de estetiskaämnenas plats i en riksdagsdebattmed Jan Björklund. Hon fick använ-da ekonomiska argument, som

musikexporten, för att försvara deestetiska ämnena. Men forskningvisar att estetiska ämnen skapar lär-effekter i ämnen långt utanför deegna. De hjälper eleverna attutvecklas som människor, sägerBernt Gustavsson, professor vidÖrebro universitet, i en intervju idet första numret av lärarförbun-dets nya tidning Uttryck, en sam-manslagning av förbundets tre tid-ningar om estetiska ämnen. Mittspontana intryck är att läsarna hartjänat på sammanslagningen och fåtten spännade tidning med angelägnaämnen som jag tror breddar läse-kretsen och borde intressera mångalärare på folkhögskola, inte bara iestetiska ämnen.

Och så är den snygg.S T A F F AN M Y R B Ä C K

31

john hattie, professori pedagogik i Melbour-ne, Australien, kommertill stockholm 23november för att talaom synligt lärande ochskolutveckling. I enunik forskningsöversiktom ca 50 000 under-sökningar och över 80miljoner elever har hanundersökt vad det ärsom påverkar elevernasstudieresultat. Hansviktigaste budskap äratt inget slår en skickliglärare, med särskildbetoning på samspeletmellan lärare och elev.

håkan juholt besök-te Färgelanda folkhög-skola 2 september ochtalade om demokrati.– ni kan vara den för-sta generationen därdemokratin försvinner,sa Juholt, enligt tid-ningen Bohuslänningenoch hänvisade till attallt färre engagerar sigi partier. Han hadeinget svar på hur manska få fler engagerademen sa att han troddepå en förstärkt elevde-mokrati, boendedemo-krati och folkrörelse-demokrati.

maria arnholm, nystatssekreterare tillfolkbildningsministernnyamko sabuni,besökte Folkbildnings-rådet 30 augusti för endialog om folkbildning-en. Hennes egna erfa-renheter av folkbild-ningen är Vuxenskolanunder sin tid i Folkpar-tiets ungdomsförbund.Hon sjunger i en kör isamarbete med ettstudieförbund ochkommer från Kungälvdär nordiska Folkhög-skolan är en viktig delav stadsbilden.

P ER SONER

T ID SKR I F T EN

Ny spännade tidning om estetiska ämnen

Melankolins förlamande effektnär anmälaren undervisade i psy-kologi på 60-talet hände det att enkunnig elev förvånade sig över attvi så snabbt lämnade de normalaungdomarna för att dyka ner ikomplex, trauma, psykiska avvikel-ser, psykiatri. Ja, de undervisnings-filmer som stod till buds bidrognog också till detta. Nu har dennakritik blivit högst aktuell genombland andra amerikanen Martinseligman, som lanserat positiv psy-kologi som ”en paraplyvetenskapför forskning om psykologiskt väl-befinnande, lycka och tillfredsstäl-lelse i livet”.

Denna rörelse presenteras avkulturjournalisten Johan Wenn-ström i Dygdens glädje där hanbeskriver hur problem och eländedominerar inte bara psykologinutan hela konst- och kulturvärl-den. samtidigt som västvärldenvisar upp allt högre siffror fördepression har idealiseringen avden psykiska ohälsans bidrag tillkulturen ökat. I själva verket hardepression, melankoli och utanför-skap en förlamande effekt på vårkonstnärliga kreativitet. Wenn-ström och den positiva psykologinvill peka på de klassiska dygderna,vishet, tapperhet, humanitet, rätt-rådighet och återhållsamhet somhörnstenar i ett liv värt att leva. Ikapitlet ”Manhattanprojektet” gerhan en inspirerande översättningav dessa dygder till ett moderntspråk i en modern värld.

Detta är ett budskap helt i linjemed folkhögskolans pedagogik, däruppsatsrättning mer är ett försökatt påtala de goda formuleringarnaän att stryka under felen, därintresset för sociala problem kom-bineras med gruppsamtal och pro-jekt för bättre samhällen.

En spännande liten bok. Varförinte ta upp den i en läsecirkel i dittlärarlag ?

B J Ö R N h Ö J E R

malin berglund var 27 år närhon kom till Vindelns folkhög-skola för 15 år sen. Hon varutbildad gymnasielärare i biolo-gi och kemi och hade möjligentrott att hon skulle få avslutasin karriär som lärare på folk-högskola, inte börja där. Som ung relativt nyexamine-

rad lärare kunde hon vara liteifrågasättande och ville diskute-ra. Men i fikarummet blev honlite ställd när hon fick höraargumentet att det var ”folkhög-skolemässigt” att göra på detena eller andra sättet, vilket varsvårt att säga emot eftersomhon inte var så säker på vad detvar. Ibland tyckte hon att deanvände folkhögskolemässighe-ten för att de inte hade annat

att komma med.– Nu sitter jag själv där och

säger ”att det är folkhögskole-mässigt att göra så.”

som på många folkhögskolor ären yngre generation på väg inockså på Vindeln. Malin Berg-lund tillhör snart de som varitdär längst.– Det hände mycket under

mammaledigheten. När jag komtillbaka var många nyanställda.Flera i den äldre generationensom slutade var jämngamla.Plötsligt tillhörde jag dem somvar äldre och varit här länge.Den fackliga aktiviteten i

lokalavdelningen var länge gans-ka låg. De första sju åren i Vin-deln var Malin Berglund med ilr, Lärarnas Riksförbund.– Jag gick med som studeran-

demedlem och fick myckethjälp av dem i början så jagtänkte att jag blir kvar till jagvet hur det blir. Sen har jaginsett att LR har väl ingen aningom vad folkhögskola är. Vi kanju inte jämföras med någonannan skolform, säger MalinBerglund som sedan två år är

ordförande i sfhls 15 medlem-mar starka lokalavdelning. Det som fick lokalavdelning-

en att vakna till liv var närlands tinget anställde en rektorsom genomförde förändringarmed en hastighet som fick fack-et att ifrågasätta om man fickgöra så. Efter bara drygt ett år,för fyra år sedan, ersattes rek-torn av Anna Sjödin.– Idag är det väldigt bra

stämning på skolan. Annas dörrstår alltid öppen på vid gavel.

men facket FInns ju särskilt tillför de gånger när det inte fun-gerar bra. Då gäller det att hakläm på när, hur och i vilkenordning saker och ting ska skö-tas mellan anställda och arbets-givare, t.ex. när samverkansavtalersätter mbl-förhandling. Vil-ket inte alltid är så lätt. MalinBerglund var med på sfhl-veckan i våras då hon gick defackliga kurserna men trots dettycker hon att det kan varasvårt med den formella gången.– Jag går kurs efter kurs och

ibland känns det som att jagförstår allt mindre. Det är såsjälvklart för våra ombudsmän.Det är en sak att förstå det teo-retiskt men när det kommer tilldet praktiska kan det bli rörigt.Malin Berglund är gift med

en metallare som är strikt fack-ligt skolad i vilken ordning sakeroch ting ska göras. – Han tycker vi är jätteflum-

miga och säger ”ni går ju medpå vad som helst.” Det är nog såatt vi folkhögskollärare är gans-ka snälla och vill gärna lita påfolk. Så länge det fungerar ärdet jättebra.v

”Folkhögskollärare är nog ganskasnälla och vill gärna lita på folk”

– Vi måste slå vakt ombildningen. De flesta påallmän linje kommer föratt de måste, för att dehar misslyckats i detvanliga skolsystemet. Deär ganska illa behan d -lade och tuktade när dekommer till oss. Foto:Staffan Myrbäck

S FHL - PORTRÄTT

– Så länge det rullar på meden rektor som som vet hurdet fungerar på golvet går detju bra. Men när vi en tidfick en rektor som rationali-serade och flyttade om folkutan vidare vaknade vi tillsom facklig organisation.

s t a f f a n m y r b ä c k