Fokus Energi

Nu laNserar vi produkterNa i reNZero™-koNceptet

PAROC® renERGIA™ Renoveringspanelparoc.se

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING APRIL 2015

FÖRNYBAR ENERGISå ska vi ersätta det fossila bränslet

MALIN THORSÉNHög elförbrukning utmärker ett hållbart samhälle

GRÖN TRANSPORTVår största energiutmaning?

Läs intervjun med profi len i mobilen! FOKUSENERGI.SE

Energi-användningI dag och i morgon

Bli klimat-smart expertUtbilda dig inom energi

De doldamiljöbovarnaÅtervinn dina elprodukter

Om Energikommissionens viktigaste utmaningar

Profi lintervju

FOKUS

IBRAHIM BAYLAN

P

REMIUM

P A R T N E

R

ENERGI

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledare Anita Aspegren FOKUSENERGI.SE

Elviras grundmoduler ger ett kraftfullt grundläggande kundinformations- och debiteringssystem för användning inom områdena el- och näthandel, fjärrvärme och vatten, samt en mängd olika periodiska nyttigheter som till exempel kabel-tv, Internet och renhållning. Uppgifter om kunder, anläggningar, avtal och avläsningar fi nns samlade i en utgångspunkt, anläggningsregistret.

– ger dig mer tid för dina kunder

Nordanvägen 5 | 296 32 Åhus | Tel. +46 44 28 94 65 | www.fdab.se | [email protected]

Den senaste tiden har det hänt en hel del inom politiken på energiområ-det, både inom EU och här hemma i Sverige. Unioner har bildats och kommissioner utsetts - för att vi ska föra dialog och hitta en väg mot ett hållbart energisystem.

EU:s Energiunion föreslår en ökad solidaritet mellan medlems-länder för att minska beroendet av enskilda leverantörer. Energimark-naderna ska bli integrerade och lokalt producerad energi ska lättare kunna överföras till näten. Likaså ska andelen förnybar energi öka. Energibesparing genom eff ektivare energianvändning och nya energis-marta produkter ska räknas som egen energikälla. Det är många stora utmaningar där länder måste ta ansvar och samarbeta.

I Sverige har vi en transportsektor där stora insatser behövs för att nå må-len om fossiloberoende till år 2030. Samtidigt har vi en elproduktion där de två största energislagen står inför utmaningar när reaktorer åldras och vattenkraft en prövas mot moderna miljökrav.

Här behövs en dialog, som för-hoppningsvis kommer att handla om att fi nna pragmatiska lösningar och skapa bra förutsättningar, snarare än ja eller nej i olika frågor.

Och visst är det komplexa frågor och beslut som måste tas. Vägval som måste göras. Det kan ibland kännas övermäktigt och för gemene man, kanske lite väl långt bort från varda-gen. Men på Energimyndigheten får vi kraft i att både delta i diskussio-nerna kring de stora vägvalsbesluten och det dagliga arbete som görs i Sverige varje dag.

När konsumenter, kommuner och företag byter till energieff ekti-vare belysning, väljer att renovera energieff ektivt eller kartlägger sin verksamhet för att hitta och åtgärda energitjuvar. De är alla exempel på beslut som bidrar till en minskad energianvändning och på sikt ett hållbart energisystem.

Att minska vår energianvändning sparar givetvis pengar och minskar vår klimatpåverkan. Men det fi nns fl er vinster än så.

Genom en eff ektivare resursanvänd-ning minskar vårt behov av tillförsel av ny energi. Vår försörjningstrygg-het stärks, precis som näringslivets konkurrenskraft . Enligt International Energy Agency, IEA, så fi nns det även vinster som ökad hälsa, ökad tillväxt och minskad fattigdom.

Genom innovationer och tek-nikutveckling skapas tillgång till ny teknik, produkter och tjänster som gör det möjligt för konsumenter, företag och off entlig sektor att på ett enklare sätt kunna styra och kontrollera sin energianvändning. LED-dioden, solceller, nya typer av batterier, bränslesnålare motorer – listan kan göras lång på produkter som vi använder för att minska vår energianvändning.

Det senaste tillskottet i mitt hem är den nya utomhusbelysningen som tack vare LED-dioden går att variera i det oändliga, med fl er ljuskällor på olika platser i trädgården. Det blir bättre ljus, trevligare miljö och vår energianvändning minskar. Det är ett exempel på när energieff ektivise-ring har mervärden i vardagen.

Så oavsett var i samhället vi verkar så har vi alla en viktig roll i utvecklingen mot ett hållbart ener-gisystem – och ett ansvar att arbeta tillsammans. n

Anita Aspegren, avdelningschef på Energimyndigheten

04 Energianvändning – nulägesrapport

06 Förnyelsebara energikällor – krast från haven

08 Förnyelsebara energikällor – att ersätta fossilt bränsle

10 Profi lintervju Ibrahim Baylan

12 Elprodukter – återvinningens dolda miljötjuvar

14 Transport – vår största energiutmaning

16 Så kan du utbilda dig inom energi

18 Krönika Malin Thorsén

Att hitta vägen mot ett håll-bart energisystem är ingen en-mans-föreställning. Det är snarare en utmaning som kräver att vi alla bidrar och samarbetar. Det är därför som vårt arbete på Energi-myndigheten både handlar om de stora vägvalen och om besluten vi tar i vardagen. Vår försörjnings-

trygghet stärks, pre-cis som näringslivets konkurrenskrast .

Alla spelar en roll i framtidens energisystem

Trevlig läsning!Sebastian Dahlström

Projektledare

06 12

FOKUS ENERGIProjektledare Sebastian Dahlströmsebastian.dahlströ[email protected]

VdJim RosengrenRedaktionschef Pål Johansson

Text Caroline Ford, Fredrik Dhejne, Markus NordströmOmslagsbild Kristian Pohl/Regeringskansliet Grafi sk formgivning Smart Media Publishing AB

Layout och repro Sara Wikström Distribution Dagens Nyheter, april 2015 Tryck Bold Printing StockholmWebb www.fokusenergi.se

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa media-lösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumär-ke och skapa mervärde för din målgrupp – ge-nom ett högkvalitativt och engagerande inne-håll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige ABRiddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email redaktion@smartmediapublishing.comWebbwww.smartmediapublishing.com

Läs mer om...

PREMIUM PARTNER:Certifi ering är ett sätt att kvalitetssäkra t ex ledningssystem eller företags och individers arbete. INCERT utfärdar person- och företagscertifi kat under och utanför ackreditering inom fl era områden. www.incert.se

Läs ledaren i mobilen! FOKUSENERGI.SE

Cortus Energy erbjuder kostnadseffek-tiva förnybara energigaslösningar för kraft-, transport- och industriapplika-tioner baserade på den patenterade WoodRoll® teknologin. WoodRoll® är en innovativ svenskutvecklad process för kostnadseffektiv termisk förgas-ning av biomassa som erbjuder en fossilfri och CO2-neutral energikälla med marknadens högsta energieffek-tivitet. WoodRoll® står nu inför ett intressant kommersiellt genombrott.

Genom att kombinera industriellt etablerade tekniker och separera delprocesser på ett innovativt sätt kan biomassa förgasas termiskt på ett mera kostnadseffektivt sätt. Torkningen i WoodRoll® är en separat men integrerad del-process som möjliggör användning av olika biomassor såsom lokala lågvärdiga lågkost-nadsbränslen och en mix av olika bränslen. I förgasaren produceras energigas genom att träkol från pyrolyssteget förgasas med hjälp av internt genererad värme som tillförs indirekt. Värmen återvinns sedan ytterligare i pyrolys- och torkprocessen vilket resulterar i mark-nadens högsta effektivitet om 80 procent.

WoodRoll® producerar en energirik och ren energigas som kan ersätta alla typer av fossila bränslen.

Första anläggningarna tas i drift i Italien 2016WoodRoll® står inför ett kommersiellt genom-brott, Cortus Energys första anläggningar för el och värme kommer att uppföras i Italien och beräknas tas i drift under första delen av 2016. WoodRoll® anläggningarna baseras på ett nyskapande modulkoncept där varje modul innehåller ett specifikt processavsnitt. Tekno-login skapar förutsättningar för att leverera grön kostnadseffektiv på en industriell skala.

Tre anläggningar i Italien ska använda regionalt vingårdsavfall som bränsle och leverera förnybar el till det publika elnätet samt överskottsvärme till ett lokalt jordbruks-företag. För att finansiera satsningen genomför Cortys Energy under våren en företrädesemis-sion som ska generera 34 miljoner kronor till satsningen. Företrädesemissionen följs hösten 2015 av en teckningsoption på 69 miljoner kronor.

Modulärt och högeffektivt konceptFörsäljningen av förnybar elektricitet till det publika elnätet förutsätts ge statliga subven-tioner till ett garanterat elpris i 20 år. Italiens starka stödsystem för förnybar skapar för-utsättningar för en god framtida lönsamhet. Varje anläggning har en energigaskapacitet om 5 MW och kommer att drivas som en kraft-värmeanläggning där energigasen omvand-las till 2 MW el och 2,5 MW värme. Under de nästkommande tre åren planeras totalt tio stycken modulära WoodRoll® 5 MW att tillverkas. Målsättningen är att kassaflödet från den första anläggningen i kombination med lånefinansiering ska stödja den fortsatta utbyggnaden.

Fakta: Cortus Energy erbjuder kostnadseffektiva förnybara energigaslösningar för kraft-, industri- och transport applikationer som är baserade på den patenterade WoodRoll® teknologin. WoodRoll® har stor bränsleflexibilitet vilket innebär att processen kan utnyttja lågvärdiga förnybara bränslen utan att kompromissa med kvalitén på producerad energigas. WoodRoll® möjliggör en kostnadseffektiv övergång till förnybar energi då energigasen kan ersätta alla typer av fossila bränslen. Cortus Ener-gys aktier är upptagna till handel på NASDAQ OMX First North.

www.cortusenergy.se

Cortus Energy lanserar banbrytande modulkoncept för kostnadseffektiv grön energi

Klipp från lokala vinodlingar skall användas som bränsle.

ANNONS


4 Aktuellt Nulägesrapport FOKUSENERGI.SE

Allklimat är specialiserat på inomhusmiljö och inomhusklimat med mer än 30 års branscherfarenhet. Detta omfattar även data- och produktionsmiljöer. Vi kan erbjuda er ett av marknadens bredaste produktsortiment från några av de ledande leverantörerna inom kyla, värmepumpar, luftrening och luftbefuktning.

Vårt erbjudande omfattar projektering, installation, service och finansiering samt även korttidsuthyrning av samtliga produkter.

Under senare delen av 1900-talet har energianvändningen ökat dramatiskt för att ackumulera under vårt på-gående sekel. Vårt välfärdssamhälle kräver stora mängder energi. För att värma våra hus, för att belysa dem, för att producera varor, distribuera och i slutänden annan energi för att använda varorna.

Påståenden och faktum som mot-säger varandra men som egentligen är ganska naturliga och självklara. Om vi i den norra, kalla västvärlden inte hade behövt värma upp våra hus till 25 grader, inte hade behövt äta solmogna tomater året runt, inte behövt förfl ytta oss på semesterresor till en varmare del av jordklotet under den kalla vintern. Ja, då hade vi inte behövt använda så mycket energi.

Å andra sidan har det tvingat fram teknik och kunnande samt ett visst mått av medvetenhet om vår jords egen förgänglighet.

Vad är egentligen energi? Förenklat kan man säga att det är en kraft som sätter något i rörelse. Oss själva, ett fordon, eller en förändring som i sin tur förvandlas till energi.

Energin fi nns lagrad eller om-vandlad i olika former och det mesta av den energi som fi nns på jorden har sitt ursprung hos solen.

Den energi som kommer ur fos-sila bränslen, är den som gör mest skada och nytta på samma gång. Fossila bränslen har bildats av döda djur och växter som under högt tryck och miljontals års förvaring på, och i jordens inre omvandlats till olja, kol och naturgas. Dess utvinning och användning tär på det skyddande ozonlagret runt jorden liksom den förorenar luft och vat-

tendrag. Vatten- och vindkraft bildas indi-

rekt av solen genom omvandling av solvärmen och allt som allt hänger det ihop i det stora globala kretslopp vi människor kallar vårt.

Energianvändningen och elkon-sumtionen varierar stort runtom i världen. Gemensamt för oss i den rika västvärlden är att vi konsumerar mer och mer på bekostnad av jordens resurser och de fattiga länderna.

USA i ena änden; storkonsu-menterna som har vaknat upp och försöker bromsa utvecklingen och världssamvetet. Kina i den andra; jättenationen som arbetat sig upp ur fattigdom och gör det på bekost-nad av miljön när de säljer billiga produkter, tillverkade av förödande fossil energi och exporterade till oss på ett lika miljöovänligt sätt.

Hur ska vi få energiresurserna att räcka till och hur ska vi få vår hårt ansatta och exploaterade planet att överleva? Ingen vill tumma på konsumtionen men forskare är rörande eniga om att vi måste, politikerna lyssnar så långt deras väljarmarginaler tillåter, före-tagsledare och ekonomer räknar på

ett minimum av vad man kan tänkas skära i sin verksamhet.

Vi vanliga dödliga lägger dövörat till men lättar lite på vårt dåliga samvete med små punktinsatser vad gäller den egna konsumtionen. Det är klart vi vill värna om miljön men inte gärna avstå från frukt från fj ärr-ran land eller dra på yllekalsongerna istället för att leva i t-shirt året runt?

I Rio lades 1992 grunden för FN:s klimatpanel IPCC (International Panel on Climate Control). Man fastställde att halterna av växthusga-ser i atmosfären måste stabiliseras på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt.

Det enda egentliga sättet att mins-ka koldioxidutsläppen, som bland an-nat höjer den globala temperaturen, är att använda mindre olja, kol och naturgas. Så enkelt och så svårt.

Med ansvaret vilandes på de rika industriländerna som motsägelse-fullt både leder utvecklingen av ut-släpp som den för teknik att minska den förra och att eff ektivisera sin egen konsumtion.

Med Kyotoavtalet 1997 befästes åtagandena och fl er länder anslöt gradvis, bland annat USA, liksom det förlängdes fram till år 2020 då målet är en åtta procents minskning av koldi-oxidutsläppen. Mål som för närva-rande inte ser ut att kunna uppfyllas.

I Sverige fördelas vår energiförbruk-ning med 60 procent på uppvärm-ning, 30 procent på transporter och tio procent på hushållsel.

Vi har å ena sidan en låg ener-gianvändning jämfört med andra länder genom ”rena” energikällor

Utan energi kan vi inte leva. Utan en levande planet kan vi inte utvinna energi. Utan teknik och kunskap kan vi ingetdera. TEXT CAROLINE FORD

Så ser energianvändningen ut i dag – och i framtiden

Det enda egentliga sättet att minska koldioxidutsläppen, som bland annat höjer den globala temperaturen, är att använda mindre olja, kol och naturgas. Så enkelt och så svårt.

Det växer fram nya klyst or, liknande de i globala sammanhang, i den svenska energi-användningen.


FOKUSENERGI.SE Nulägesrapport Aktuellt 5

www.facebook.com/JagVillVeta

Är du också för klimat- och ursprungsmärkning av drivmedel?

Var med och påverka – gå in och gilla

Gröna Bilisters upprop nu!

www.klimatsmart.se

som kärnkraft och förnybar energi. Detta tack vare vår avancerade tek-nologi, en stadigt växande ekonomi och industri, en stark politisk vilja och lagstiftning.

Å andra sidan köper svenska hushåll så mycket produkter som producerats med fossil energi och importerats att vi på så sätt använder tre gånger så mycket mer ”dålig” energi genom ren konsumtion. En prylfixering och köpa-nytt-iver i allt från ny elektronik, teknik, vitvaror, bilar, livsmedel, utlandsresor och som gör oss till storkonsumenter och koldioxidmissbrukare.

Enligt en undersökning från Energi-myndigheten växer det fram nya klyftor, liknande de i globala sam-manhang, i den svenska energian-vändningen. Mellan välbeställda svenskar som har råd med den nya energisnåla tekniken och de lågin-komsttagare vars löneutveckling inte följer vare sig energi- eller konsum-tionsvarupriserna.

En låginkomsttagare som ex-empelvis inte har råd att rusta sitt hus med nya treglasfönster eller en ny energisnål bil har också dub-belt så höga energiutgifter som en höginkomsttagare. Jämfört med en höginkomsttagare som bytt ut alla sina vitvaror, sin värmeanläggning och sin husisolering.

Så ser energianvändningen ut i dag – och i framtiden

Vid all förbränning bildas koldiox-id som bidrar till växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid går ej att rena utan är direkt proportionella mot användningen av energi. koldioxidutsläppen skiljer sig åt mellan olika bränslen. Förbrän-ning av kol ger upphov till högre utsläpp än förbränning av olja och oljeprodukter som bensin/diesel.

Smart Fakta

Konsten att göra en byggnad transparentDet svenska vintermörkret börjar redan i slutet av oktober. Då spelar det ingen roll hur mycket vi har laddat batterierna med sommarsol. Vi behöver ljus och vi behöver hjälp utifrån.

I Sverige är vi i många avseenden världsledande vad gäller innovativ teknologi och energi. Vi är bra på att värma upp hus och på att spara naturens resurser. Men vad gör vi egentligen åt våra geografiska förhål-landen? Mer än att åka utomlands för dyra pengar när vintersolen lyser som bäst med sin frånvaro. Vi frågade Nils Nilsson, vd för Parans Solar Lighting AB om råd.Hur överlever man bäst den svenska vintern?– Det gäller att ta tillvara på de få-tal soltimmar vi har när det är som mörkast. De är extra värdefulla och viktiga om vi jobbar eller vistas i en offentlig miljö med lite ljusinsläpp. Vi på Parans säljer naturligt ljus som får oss att må bra.Kan man verkligen få solljus när solen inte skiner?– Ja, med vår teknik får man in sol-ljus även en molnig dag. Vi leder in solljuset lite längre än takfönster eller ljusschakt. Mottagare på taket följer och koncentrerar solljuset in i fiberkablar som sedan transpor-terar ljuset genom fastigheten och armaturer som därefter sprider det naturliga ljuset i rummet. Solljusets temperaturskiftningar återspeglas på så sätt i arbetsrum belägna i norr, konferensrum i mitten av byggnader med långa avstånd från fönster samt fönsterlösa avdelning-ar på sjukhus. Rum som annars inte fått efterlängtat dagsljus.


”En sådan revolution skulle ge global en-ergisäkerhet, främja långsiktig ekonomisk tillväxt och ge sig på sådana utmaningar i miljön som klimatförändringar. Det skulle bryta upp den långtgående länken mellan ekonomisk tillväxt och koldioxid-utsläpp (CO2)”.

Allt enligt IEA, the International Energy Agency, som bildades 1973 när världen drabbades av den stora olje- och energikrisen.

Revolutionen kanske redan fi nns, åtminstone om man ska tro Göran Linder

på Midroc vars verksamhet bygger på att i ett tidigt skede investera i nya teknologier som bland annat främjar den globala mil-jön. Inga små projekt med andra ord.

– Alla de stora sprången som mänsk-ligheten måste ta kräver byte av teknik. Det tar lång tid att få pengarna tillbaka och långsiktighet krävs. Göran Linder är en visionär och realist som konstaterar att tekniken fi nns men att man i dagens sam-hälle oft ast har alltför korta perspektiv på investeringar och beslutsfattande.

Föreställ dig att du står på en strand med en drake som vinden lyft er så den sätts i en roterande rörelse varmed draken fl yger snabbare än vad vinden faktiskt blåser. Samma princip gäller för företaget Minesto´s teknik ”Deep Green”, fast under vattnet.

En närmast surrealistisk design och teknologi framtagen i ett spännande samarbete mellan en kreativ ingenjör på Saab, entreprenörer från Chalmers och

Tidvattenkrast – energikälla i tiden

Alla de stora sprången som mänskligheten måste ta kräver byte av teknik. Göran Linder

Världen behöver en ren energi-revolution för att bryta sig loss från beroendet av fossila bräns-len. I form av förnybar energi som bio- och solenergi, vind- och vattenkrast - eller varför inte tidvattenkrast ? TEXT CAROLINE FORD

1 700 vindkraftverk3 000 MW installerad effekt1 200 anställda6 700 MW planerat på land6 400 MW planerat till havs17 länderwww.wpd.se

Från projektering till elproduktion- vindkraft med wpd

Pellets är en ren naturprodukt som ingår i naturens kretslopp och som är ett bra val för både miljö och ekonomi. Laxå Pellets erbjuder pellets i fl era olika

varianter som passar för privatpersoner och industri. Det går att beställa som småsäck på pall, bulk eller storsäck. Vi har både 6mm och 8mm pellets.

laxapellets.se / 0584-44 41 60

Pellets – ett miljövänligt och enkelt alternativ

Världs-haven skulle kunna täcka tio procent av jordens energi-behov.

6 Möjligheter Förnybara energikällor FOKUSENERGI.SE

långsiktiga riskkapitalister. Uppfi nningen är en slags drake, fäst via kablar på havs-botten, som ”fl yger” tio gånger snabbare än vattnet strömmar.

Med en turbin på ”magen” fångar draken sedan i fl ykten in och mångdubb-lar kraft en i vattnet. För turbinen är det som om den befann sig i ett oändligt vattenfall.

Denna revolutionerande teknik är ensam om att kunna omvandla lång-samma oceana strömma roch tidvattens-kraft er till förutsägbar och kontinuerlig elproduktion. En säker energikälla med andra ord.

Det kanske allra mest dynamiska området inom ny energiteknik är idag tidvatten-kraft verk. Världshaven utgör 70 procent av jordytan och är enligt IEA en outnytt-jad källa för energi som skulle kunna täcka tio procent av jordens energibehov.

Enligt Midroc kan detta tal höjas till 50 procent, om också de långsamma

oceana strömmarna nyttjas. Deras port-följbolag Minesto´s undervattensdrake öppnar oanade möjligheter och uppmärk-sammas just nu runtom i världen för dess geniala konstruktion.

När Minesto introducerade sin idé i Storbri-tannien dubblades plötsligt alla prognoser och beräkningar. Detsamma ser ut att gälla för exempelvis Japan, Taiwan och Korea. Fram tills nu har anläggningar för havsenergiutvinning i regel varit både stora och klumpiga i sin utformning samt oekonomiska i fl era bemärkelser.

”Deep green” väger bara en hundradel av dess föregångare men producerar ändå nästan lika mycket energi. Det ger hög kostnadseff ektivitet.

En testanläggning fi nns i drift på Nordirland sedan två år och drottningen av England har nyligen högtidligt gett sitt medgivande till att den första fullskaliga parken ska ligga utanför Wales. Svensk teknologi är vågad.

Varberg Energi byggde Sveriges första vindkraftpark redan 1991 och sedan dess har det blivit tio till. De var först i Sverige med att erbjuda sina kunder och sin bygd förnybar el som bara bestod av mixen vind och vatten, under namnet VIVA. En kombination som blivit till ett signum för företaget Varberg Energi med många järn i elden. VIVA står inte bara för vind och vatten utan förmedlar också det latinska ”leva”. För i Varberg ska man, om man ska följa Varberg Energis devis, leva under långsiktiga förhållanden som gynnar dess invånare och bevarar dess fina miljö.

– Det hållbara samhället är vårt främsta fokus, deklarerar VD Björn Sjöström vars ledarroll präglas av ett stort ansvarstagande i flera bemärkelser. Å ena sidan gentemot sin kundkrets som leverantör av el, fjärrvärme och stadsnät via fiber med mera. Å den andra som en långsiktig visionär som siktar mot ett bättre samhälle inte bara miljömässigt.

– Vår fjärrvärme i samarbete med Södra Cell Värö har uppmärksammats av Sweden Green Building Council där fastighetsägare som använder vår fjärr-värme får betyget Miljöbyggnad Guld. Det är värme som annars går till spillo

eller rakt ut i havet istället för att som nu värma upp fastigheter. Det här kombineras med ett biobränsleeldat värmeverk som byggdes år 2012.

Efter att ha arbetat med att minska CO2-utsläppen i många år har man nu fått belägg för sin framgång genom att göra ett gynnsamt klimatbokslut för hela företaget. Varberg Energi bidrog till att minska klimatpåverkan med totalt 99 300 ton koldioxid under 2014, motsvarandes utsläppen för drygt tre enkelresor till New York för var och en av dess kunder. I fjol ställde man sig på Varberg Energi frågan vad nästa steg skulle bli.

– Vi kände att vi ville utmana oss själva, att gå ett steg längre, förklarar Björn Sjöström. Ambitionen är att maximera vårt bidrag till hållbar utveckling och därför har vi startat ett arbete med implementering av ISO 26000. Det är en standard mot vilken det går att verifiera sitt ansvarstagande och hållbarhetsarbete. Nästa steg är att djupare undersöka för-väntningar på oss från kunder och andra intressenter. Frågor vi ställer handlar t ex om vår etiska kompass är rätt, är vi tillräckligt transparanta, leder vår uppförandekod oss i rätt riktning?

Närmare hälften av elen man säljer är egenproducerad och förnybar. Men man satsar även på annan förnybar energi genom att erbjuda kunder solcellspaket. En win-win-situation för samhället, miljön, kunderna och företaget där Varberg Energi i sin tur köper tillbaka eventuell överskottsel. Lite som ett lokalt kretslopp om man så vill.

Framtidens vindar blåser från västI Varberg – Västkustens kreativa mittpunkt – går man ett steg längre. Här finns en energi- och IT-koncern som alltid ligger lite före.

Björn Sjöström, VD Varberg Energi

ANNONS

Värmeverket kom-mer enbart att eldas med en mix av bio-bränslen, skogsflis pellets och bioolja.

Alla installationer är nu klara och driftsättning och avprov-ningar pågår inför övertagande av E.ON under april månad. Men redan i december 2014 var delar av verket klart att sättas i drift.

– Tillståndsförfarandet har pågått under flera år, men nu när det är klart är det kort om tid tills det nya värmeverket måste tas i drift, eftersom till-ståndet på det nuvarande snart löper ut, säger Bo Hagman,

projektledare på Midroc. En utmaning som Midroc har helt rätt kompetens för.

– Vi jobbar bra ihop och på E.ON har vi varit otroligt nöjda med våra tidigare samarbeten. Det här är ett komplext projekt

som kräver noggrann och pro-fessionell projektledning vilket Midroc levererar, konstaterar Thomas Nyberg, enhetschef på E.ON i Stockholm.

Utmaningarna i projektet är stora och ett gott samarbete är A och O för att ro i land projektet.

Midroc Project Management

har varit med i projektet redan från projekteringsstadiet och haft projektledningsansvar för hela projektet, från upphand-ling till färdig anläggning.

På rekordtid har E.ON tillsammans med Midroc byggt ett nytt fjärrvärmeverk i Åkersberga, i norra Stockholm. Det nya värmeverket, som byggdes på mindre än ett år, innebär väsentligt mindre utsläpp tack vare modern förbränningsteknik.

ANNONS

Midroc bygger för hållbar energi

Läs mer på: midroc.se

”Det här är ett komplext projekt som kräver noggrann och professionell pro-jektledning vilket Midroc levererar.”


8 Möjligheter Förnybara energikällor FOKUSENERGI.SE

Idag utgör fossila bränslen så mycket som 81procent av världens energi-förbrukning. Dess följd, koldioxidut-släppen bland andra, skapar växthus-gaser som höjer jordens temperatur och ger alltmer allvarliga effekter på natur och miljö. Vi måste hitta alternativ. Den svenska industrin är full av innovativa entreprenörer som kommer ifrån, samt har ett nära samarbete med, landets tekniska högskolor. Man forskar och tar fram tekniska lösningar inom jordens alla tänkbara element i syfte att, i

långt möjligaste mån, hitta alternativ energiförsörjning. Här kan exempel-vis kraftverk för oceana strömmar och tidvatten faktiskt ersätta fossil förbränning och kärnkraft som basenergi på global nivå.

Solen är vår största energikälla, ur vilken många andra förgrenar sig. Dess värme skapar vindar som i sig är en energikälla. Vind i kombination med solstrålar avdunstar vatten som i sin tur omvandlas till regn och snö. Nederbörden skapar förutsättningar för hydroelektrisk energi eller vat-tenkraft. Även vid tidvattenkraft har solen ett finger med i spelet då den ju värmer upp vattenytan som genom jordens dragningskraft till månen och solen skapar tidvattenskillnaderna.

Sol, vind och vattenI Sverige har vi faktiskt en betydande mängd soltimmar där Kiruna exem-pelvis har lika många soltimmar som Paris. Solcellstekniken växer i industri-världen och tillverkas såväl här som i högproducerande, och fossilenergian-vändande, Kina. Bättre än någonsin kan vi ta tillvara solens värme genom

paneler och lättmonterade moduler på tak och väggar för att producera såväl el som att värma upp vatten. Åtmins-tone de ljusaste delarna av året.

Vindkraftverken ökar i popularitet runtom i landet likt vita utropstecken som sticker upp här och var, i enskild regi eller i stora anläggningar. Kri-terierna för lönsamhet är vindförut-sättningar om minst sju meter per sekund på en höjd av 100 meter ovan marken. Idealstyrkan ligger på mellan 12-14 meter per sekund vilket kan jämföras med en lagom höststorm.

Vattenkraft eller hydroelektricitet har nått sin fulla utvecklingspoten-tial vad gäller exploatering av våra vattendrag. Taket för utbyggnad av forsar och älvar är nått, naturen till-

låter knappast mer.Vågkraft från de stora haven är en

energikälla och kraft med lång driftstid som dessutom inte släpper ut några farliga eller miljöpåverkande gaser.

Sist men verkligen inte minst kommer tidvattenkraften som tack vare dess förutsägbara och konti-nuerliga krafter som dessutom är helt gröna. Tekniken som tidigare var stor och tung har kommit till ett banbrytande genombrott.

Geotermisk energiEn energiform som inte har ur-sprung ur solen är den som kommer från jordens inre. Geoenergi. An-vänd och utvecklad i ett halvt sekel genom bergvärmesystem, utnytt-jandes den energi som finns lagrad i berggrunden i form av ånga eller hett vatten. Genom att borra djupt kan man ta tillvara på energin, som finns lagrad i form av ånga eller hett vatten främst för att värma men även omvänt för att kyla en fastighet.

KärnenergiKärnenergi finns lagrad i uran och

används till produktion av el som sker i kärnkraftverk där atomkärnor klyvs eller slås samman. Kärnkraften i sig är inte skadlig för natur och miljö men dess radioaktiva avfall en ännu inte löst fråga.

Biobränsle Genom att ta tillvara en mängd olika sorters restprodukter eller avfall kan man producera både el och värme, småskaligt och storskaligt. Det har man gjort sedan urminnes tider men idag har vi betydligt mer sofistike-rade metoder för att bryta ner och utvinna resterna.

Så ska vi ersätta det fossila bränslet Solen är vår

största energikälla, ur vilken många andra förgrenar sig.

Om vi exempelvis skulle satsa på att utvinna havens inneboende energi genom att ta tillvara på dess vattentemperaturskillnader, saltinnehåll, tidvattenrörelser, vå-gor och dyningar skulle vi enligt IEA kunna tillverka mellan 20 000 och 80 000 TWh.

Smart Fakta

Inom EU har Sverige idag den högsta andelen av för-nybar energi i förhållande till den slutliga energian-vändningen. Våra politiker har lagt fast det ambitiösa målet att så mycket som 50 procent av vår energian-vändning år 2020 ska bestå av förnybar energi. TEXT CAROLINE FORD

Att slösa med energi är omodernt.

Och dumt. Och dyrt.

Ta kontroll nu över din energianvändning.

Vi ger dig den proffshjälp du behöver.

Kontakta oss! eef.se är adressen

Att förnybar energi är den bästa ur miljösynpunkt är de flesta överens om, men även den för-nybara vattenkraftproduktionen påverkar vår miljö. Tranås Energi, det kommunala energibolaget i småländska Tranås, jobbar sedan länge med miljöanpassning av sin vattenkraftproduktion på ett helt unikt sätt.

Frågan om vattenkraftens påverkan på vår biologiska mångfald är just nu högaktuell. Regeringens Vattenverk-samhetsutredning, med förslag om att alla kraftverksägare ska söka nya tillstånd för sina anläggningar enligt Miljöbalken, har väckt starka reak-tioner i branschen, då många av dessa inte når upp till dagens miljökrav.

På Tranås Energi, som bedriver sin vattenkraftproduktion i Ydre, Öst-ergötland, finns ingen oro över Vat-tenverksamhetsutredningens förslag. De arbetar sedan länge med miljö-frågorna runt sin produktion och de snart hundraåriga vattenkraftverken bevisar att det är möjligt att bedriva elproduktion på ett affärsmässigt sätt och samtidigt ta hänsyn till miljön. Med åtgärder som frivilligt höga vat-tensläpp och faunapassager är Tranås Energi föregångare i branschen.

Åtgärder som gynnar djurlivetFaunapassager, det vill säga vattenvä-gar där fisk och andra vattenlevan-de djur kan ta sig förbi vandrings-hinder, finns idag vid tre av Tranås Energis anläggningar. Ett projekt för att bygga vid en fjärde pågår och pla-nen är att därefter fortsätta arbetet med de sista två. Målet är att öppna vattensystemet mellan sjöarna Västra Lägern, Östra Lägern och Sommen för att skapa fri vandring för fisk och övrigt vattenlevande djurliv.

Miljöanpassade vattenflöden förbi vattenkraftverken och bidrag till utläggning av lekgrus är exempel på andra, helt frivilliga, åtgärder som görs redan idag.

- Innan vi påbörjade arbetet hade vattenområdet där våra verk finns varit stängt i över 100 år. Vi ser detta som ett sätt att ge tillbaka till naturen, säger Magnus Lundberg som är el-nätschef på Tranås Energi.

Endast 2 % av landets ca 2100 vatten- kraftverk har liknande lösningar och tack vare sitt unika arbete har Tranås Energi belönats med diplom från organisationen Älvräddarna.

Först med ny teknikTranås Energi har idag ingen pro-duktion i sina två anläggningar i Tranås tätort, de lades ned på sjut-tiotalet när lönsamheten blev för låg. Idag finns andra förutsättningar och bolaget planerar just nu för att återuppta produktionen i en av an-läggningarna. En skruvturbin, som inte skadar förbipasserande fisk och fungerar bra till det höga flödet och den låga fallhöjden, är tänkt att in-stalleras. Tekniken är helt ny i Sverige, men finns i exempelvis Tyskland och på andra platser i Europa.

Hur kommer det sig då att en så li-ten elproducent som Tranås Energi väljer att satsa på dessa åtgärder?

Tranås Energi går mot strömmen

Faunapassagen vid Åsvallehult i Tranås hjälper fisken att ta sig förbi och är en vacker plats i staden.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN TRANÅS ENERGI

- Vi vill ta vårt ansvar och vara del-aktiga i en hållbar samhällsutveckling. Naturligtvis sker det också på ren affärsmässig grund då vi får fler kun-der och därmed ökad lönsamhet tack vare de åtgärder vi gör, säger Niklas Johansson, VD på Tranås Energi.

Unika miljösatsningar hos småländskt energibolag

- Vi vill ta vårt ansvar, säger Niklas Johansson, VD på Tranås Energi.

Ett enklare sätt attbli med värmepump!Nu lanserar vi CTC Komplett™ – ett tryggare och enklare sätt att bli med värmepump. Allt installerat och klart av en auktoriserad CTC installatör.

Med CTC Komplett™ får du allt redovisat i minsta detalj från första mötet till att din värmepump är installerad och klar.

Boka ett kostnadsfritt hembesök på www.ctc.se och få 5 Trisslotter!på www.ctc.se och få 5 Trisslotter!

VÅRKAMPANJ T

ILL 31

MAJ!

Vid kö

p av n

y CTC

Värmep

ump b

juder

vi på e

n Spa

-wee

kend

för tv

å.

Läs m

er om ka

mpanjen

på www.ct

c.se


10 Profi lintervju Ibrahim Baylan FOKUSENERGI.SE

Vår framtidVårt ansvarVi har hög kompetens.

Våra projekt världen över genererar ren el och kan driva 4 miljoner svenska hem.

Nordisk Vindkraft AB projekterar, bygger, äger och driver vindkraft i Sverige, Norge och Finland.

Investera med oss för att skapa ren grön energi!

www.nordiskvindkraft.se | +46 31-339 59 60

Vi är en del av RES, en ledande global koncern inom förnybar energi och hållbar teknologi. | www.res-group.com

Smart Media träff ar Ibrahim Baylan på miljö- och energidepartementet i det röda huset mitt på Tegelbacken. Ibrahim Baylan berättar att han är född i en liten by i sydöstra Turkiet och hans föräldrar är kristna as-syrier/syrianer.

– Där jag levde de första åren fanns det ingen el. Jag är nog en av de få energiministrar som vuxit upp utan el. Det är en annorlunda erfarenhet. Jag vet värdet av el.

Hur känner du för de kristnas situation i området med Isis terror?– Situationen är fruktansvärd. Jag tänker att det där lika gärna skulle ha kunnat vara jag. Jag har alltid känt att det är en stor förmån att få leva och verka i ett land som Sverige. Jag kunde ha varit en av alla fl yktingar från det där området. Jag kan identi-fi era mig med dem.

Annars har du ingen direkt erfa-renhet av energifrågorna?– Att vara minister handlar främst om det politiska hantverket. Jag har lång politisk erfarenhet. Energifrå-gorna är nya men jag är omgiven av experter både här på departementet och bland myndigheter och högsko-lor, dessutom är jag läskunnig, det kommer man ganska långt med.

Det viktigaste Ibrahim Baylan jobbar med nu är att tillsätta Energikom-missionen och utforma direktiven.

– Den är grunden för energisam-talen. Den har tre uppgift er:

• Uppdatera kunskapsläget och initiera en bred debatt om ener-gisektorn.

• Att göra långsiktiga analyser om vad vi har framför oss.

• Att ta fram ett underlag för en politisk uppgörelse som vi hoppas får en bred politisk majoritet i riksdagen. Med en energipolitik som sträcker sig bort mot 2050.

Svenskt Näringsliv tycker det är meningslöst med en kommission utan kärnkrast , kommentar?– Kärnkraft en är inte utesluten ur kommissionens arbete. Jag har varit väldigt tydlig med att det inte fi nns några diskussionsförbud. Jag har inte heller fått den bilden när jag träff at industrin, energisektorn och även Svenskt näringslivs ledning. Däre-mot är de kritiska mot vår hållning

avseende en del beskattningar och vår vision om 100 procent förnybart. Det respekterar jag.

Ibrahim Baylan säger att Energikom-missionen inte får handla om ja eller nej till kärnkraft .

– Den måste titta brett på vår energiproduktion och elsystemet och arbetet måste avgränsas för att bli hanterligt. Vi kan inte ta med alla utmaningar. Vi måste framför allt se till att klara vår elproduktion på sikt när kärnkraft en fasas ut. Vi måste också hantera ett elsystem med en stor mängd förnybar produktion och hur vi ska reglera den när produk-tionen varierar beroende på vind och sol. Vi ska även kunna hantera marknadens funktion när det blåser mycket och är soligt och vi får nega-tiva priser.

Håller ni på att prisa ut kärnkrast en?– Nej, det fi nns tre delar i det här, det ena är skärpta säkerhetskrav baserat på erfarenheterna från Japan. Där är riksdagen enig. Det andra är kärnav-fallsavgift en som regeringen i höjde i december från två öre per kilowat-timme till fyra öre per kilowat-timme. Även där är riksdagen enig om att kärnkraft sindustrin ska betala detta. Det är Strålsäkerhetsmyndig-heten som beräknat kostnaden och

Regeringen prisar inte ut kärnkrast en. Inte heller har regeringen beslutat att stänga några reaktorer under mandatperioden. Att kärnkrast sägarna har lönsamhetsproblem beror på de låga elpriserna. Det säger energiminister Ibrahim Baylan.TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

Vi måste framför allt se till att klara vår elproduktion på sikt.

"Nej, vi prisar inte ut kärnkrast en"


FOKUSENERGI.SE Ibrahim Baylan Profi lintervju 11

Vi ska kunna se nästa generation i ögonen.

www.SimsRecycling.se

Elektronikåtervinning med både hjärta och hjärna

behovet av höjningen. Det tredje är att vi föreslår en höjning av skatten på termisk eff ekt vilket motsvarar ett öre på elpriset. Om man anser att detta prisar ut kärnkraft en ger man höjningen alldeles för stor betydelse. Att kärnkraft en har lönsamhetspro-blem beror på de låga elpriserna.

Regeringen har heller inte beslutat att stänga några reaktorer denna man-datperiod, säger Ibrahim Baylan.

– Åsa Romson har ”bedömt” att reaktorer kommer att stängas, jag avstår från sådana bedömningar. Det är marknaden och kärnkraft sägarna som beslutar om de vill stänga reak-torer. Jag misstänker att kärnkraft en blir kvar länge än. Sedan måste vi ta höjd för att många av reaktorerna är gamla och med nuvarande långa elpriser måste man förbereda sig för att en del av dem måste fasas ut.

Svenska kärnkrast sforskare vill bygga en försöksreaktor för fj ärde generationens kärnkrast , kommentar?– Vi har inte mött frågan, vi får väl se den dagen det kommer in en an-sökan. För de länder som bygger ny kärnkraft ser det inte så ekonomiskt gynnsamt ut.

Ibrahim Baylan utesluter inte höjda drivmedelsskatter och säger att fl esta bedömare tror på långsiktigt högre oljepriser. Regeringens inställning är att fortsätta att utveckla och stötta produktionen av biodrivmedel.

– På sikt kommer också en elek-trifi ering av transportmedlen därför att elmotorn fortfarande är den mest överlägsna motorformen när det gäller att utnyttja energin. Till

Energikommissionen har vi bjudit in landets ledande forskare och budska-pet vi fått är att det händer mycket med batteritekniken.

Ibrahim Baylan ser en stora potential i att göra drivmedel av restprodukter från skogen.

– Samtidigt har vi en del utma-ningar, bland annat att utforma ett stödsystem som klarar EU-reglerna och som är långsiktigt och hållbart. Det andra handlar om koldioxidbe-skattningen. Även här pågår diskus-sioner. Det tredje är förhandlingen mellan EU-rådet, kommissionen och EU-parlamentet om indirekt landanvändning. Som förslaget ser ut nu ger det oss goda möjligheter att utveckla biodrivmedel av restpro-dukter från skogen.

Vore det inte bra att satsa statligt riskkapital på utveckling av bio-drivmedel?– Tanken är intressant men vi har inte kommit så pass långt ännu, vi har hit-tills fokuserat på att utforma regelver-ket, avslutar Ibrahim Baylan. n

Att kärnkrast en har lönsamhetsproblem beror på de låga elpriserna.

Sverige och Norge överens om gemensamt el-certifi katsystemSverige och Norge har slutit avtal om ett gemensamt elcertifi katsys-tem. Avtalet innebär bland annat att ambitionsnivån för förnybar elproduktion höjs från 26,4 till 28,4 TWh till år 2020 jämfört med 2012. Dessutom innebär ändringsavtalet att villkoren för aktörer i Sverige och i Norge blir mer lika genom att det svenska skatteundantaget för egenproducerad vindkraft sel för-svinner för anläggningar drift satta eft er 1 juni 2016.

Under andra halvan av april väntas regeringen gå till riksda-gehn med en proposition som både ökar ambitionsnivån och återställer balansen i elcertifi katsystemet.

– Vi ser positivt på avtalet som ger bättre förutsättningar för en ökad utbyggnad av förnybar elproduktion. De studier som fi nns tillgängliga visar att ökad satsning på förnybar elproduk-tion i kombination med ökad marknadsintegration med resten av Europa ger stora miljö- och samhällsekonomiskt gynnsamma eff ekter. En viktig förklaring är att det ökade utbudet av el pres-sar elpriset, vilket är positivt för svenska elkonsumenter i allmänhet och svensk basindustri i synnerhet, skriver Mattias Wondollek, Svensk Vindenergi, i en kommentar.

Ibrahim Baylan är socialdemokra-tisk energiminister.

Född i Turkiet 1972. Bor i Hud-dinge. Gist .

Tidigare uppdrag:2012-2014 Vice ordförande Riks-dagens Utbildningsutskott

2009-2011 Partisekreterare Socialdemokraterna

2008-2009 Ordförande Riksda-gens Trafi kutskott

2004-2006 Skolminister

Smart Fakta

Läs intervjun i mobilen! FOKUSENERGI.SE


12 Utmaning Dolda miljötjuvar FOKUSENERGI.SE

Även om vi är duktiga utgör elskrotet en stor global utmaning med illegal skrotexport och farlig återvinning som orsakar hälso- och miljöproblem i utvecklingsländer.

– Eft er att lagen om producentan-svar infördes 2001 bildade bransch-föreningarna för de företag som importerar och säljer el- och elek-tronikvaror bolaget El-Kretsen som ansvarar för insamling och återvin-ning av skrotade produkter, berättar Martin Seeger, vd för El-Kretsen.

– De insamlade volymerna ökade ganska starkt de första åren och pika-de åren 2006-2008 då det kom många nya teveapparater. Nu har volymerna gått ned en aning, säger han.

Insamlingsvolymerna är till en del konjunkturberoende och beroende av teknikskift en. När de platta teveapparaterna kom ut på marknaden ökade skrotningen av tjockteve. Dessutom har utveck-lingen fortsatt men ännu plattare apparater och LED-skärmar vilket innebär att många av de tidigare platta apparaterna kommer att bytas ut inom några år.

– Vi har också konstaterat att statistiken blir lite missvisande om vi räknar insamlade volymer eft er vikt. Det beror på att de nyare elproduk-terna tenderar att bli lättare. Därför har vi nu också börjat se på antalet

inlämnade produkter.Insamling och återvinning av

kasserade elprodukter sker med en-treprenörer som upphandlas av El-Kretsen. Framme vid återvinnings-företagens anläggningar demonteras och miljösaneras produkterna. Däreft er skickas materialet till olika användare beroende på materialslag.

Vad ser du för problem med återvinningen?– Ett positivt tecken är att fl era miljö-farliga ämnen till exempel kadmium fasas ut. Samtidigt blir produkterna mer komplexa, mindre och innehål-ler mer plast. Detta är en utmaning, främst att ta vara på plasten. Det kommer också nya batterier med litium, kobolt och mangan, vilket innebär nya utmaningar. Det är också viktigt att ta vara på den resurs dessa ämnen utgör. Vi har också sällsynta jordartsmetaller som är svåra att

återvinna. De är viktiga men innebär små volymer. Här pågår forskning och utveckling. Lågenergilamporna återvinns idag och kvicksilvret tas om hand och i Sverige har vi bestämt att det ska slutförvaras. Volymerna bör på sikt minska eft ersom LED-lamporna tar över. Bromerade fl amskyddsmedel är ytterligare ett problem, men det fi nns teknik för att ta hand om dessa.

Martin Seeger säger att bilar innehåller allt mer el- och elektronikkomponen-ter. Idag har branschen ett eget återvin-ningssystem enligt producentansvaret. Man håller också på att strukturera upp återvinningen av industrins eget el- och elektronikavfall.

Vad har du för framtids-funderingar?– Elektronik dyker upp på allt fl er ställen och vi behöver utveckla

insamlingen och återvinningen av särskilt småelektronik, att utveckla ett insamlingssystem som fungerar bra och är enkelt och säkert. Vidare att återvinningen följer med utveck-lingen av nya produkter.

– En annan utmaning framåt är att förhindra den illegala exporten och de stora problem den orsakar i tredje världen. När de insamlade produkterna tagits om hand och är miljösanerat klassas materialen som råvara och kan exporteras. Tyvärr förekommer det illegal export av elavfall, ibland klassat som begag-nade produkter, som oft a hamnar i utvecklingsländer där det inte fi nns någon utvecklad insamling och åter-vinning, säger Martin Seeger.

Elprodukter – en utmaning för återvinningen

El-Kretsens statistik visar att El-Kretsens arbete tillsammans med landets kommuner ger resultat. I dag samlar vi in nästan fyra gånger mer än vad EU:s direktiv kräver. 2014 återvann vi 147 500 ton elavfall, lampor och batterier. Det motsvarar vikten av 15 Eiff eltorn, eller drygt 15 kilo per person – långt mer än EU:s direktiv på fyra kilo per person. Totalt återvann vi över 70 miljo-ner elprodukter förra året.

EU:s så kallade WEEE-direktiv reglerar producentansvaret av elprodukter i Europa. I slutet av 2012 reviderades det. Direktivet ingår i svensk lagstist ning i form av en förordning.

Smart Fakta

Strålande energiSolenergi kan användas både till att generera värme och elektricitet. Ef-tersom drift skostnaderna i princip är obefi ntliga så sätts energipri set eft er kapitalkostnaden för investe-ringen. När anläggningen är avbeta-lad är således energin helt gratis.

Solvärme fungerar genom att solfångare genererar värme och fungerar bäst där värmebehoven överens stämmer med tillgången på solstrålning. Byggnader med varmvattenbehov på sommaren är ett exempel på ett bra tillämp-ningsområde.

Solvärme kommer som bäst till sin rätt om det kombineras med biobränslen. Biobränsleanlägg-ningen har lägre verkningsgrad på sommaren, när solvärmen är som eff ektivast, men biobränslet kan av-lösa solvärmen när det blir kallare.

Solel, när man kan producera el av solenergi, är främst intressant där elbehoven överensstämmer med tillgänglig solstrålning. Alla hus med elbehov på sommaren passar för att använda solenergi. Byggnadsintegrerade solceller kan dessutom anslutas till elnätet.

Solceller har länge varit intres-sant där ledningsburen el saknats eller varit för dyr, exempelvis inom fritidssek torn. solstrålning innehåller momentant upp till 1 000 watts eff ekt per kvadratmeter och innehåller drygt 1 000 kilowattimmar energi per kva dratmeter och år i Sverige.

Nordiskt i el-förbrukningstoppenIsland ligger i topp när det gäller den årliga elanvändningen per capita. Med sin lilla befolkning och sin elintensiva industri använde islänningarna nästan 52 000 kWh per capita under år 2011. Det fram-går av statistik från International Energy Agency (IEA). Här är de sju länderna med högst elanvändning:

1. Island 51 9212. Norge 23 4463. Finland 15 7954. Luxemburg 15 6725. Kanada 15 4746. Sverige 14 3607. USA 13 156

Källa: svenskenergi.se

Sverige ligger bra till på återvinning av el- och elek-tronikskrot. I dag samlar vi in nästan fyra gånger mer än vad EU:s direktiv kräver.TEXT FREDRIK DHEJNE

Smart Recycling erbjuder kostnadseffektiva återvinningslösningar för kontor och kommersiella fastigheter i Stockholm. För oss är återvinningsbranschen i högsta grad en servicebransch. Som kund kommer du upptäcka våra bilar kommer när vi lovar och att det alltid finns någon redo att hjälpa dig när du ringer.

Samtidigt blir produkterna mer komplexa, mindre och innehåller mer plast. Martin Seeger

renZERO™ - KONCEPT FÖR ENERGIRENOVERING AV SMÅHUS TILL NÄRA-NOLLEnergianvändningen i bebyggelsen skall reduceras med 50% till 2050* och ca 80% av de bygg-nader som vi då kommer att bo i är redan byggda. Det � nns idag ca 1,5 miljoner hus byggda före 1980 i Sverige och många har en alltför hög energianvändning.

För att klara klimatmålen räcker det inte att nya hus byggs som passivhus eller nära-nollenergihus; även be� ntligt bostadsbestånd måste energie� ektiviseras. Därför har Paroc, Elitfönster och Nibe tillsammans skapat Sveriges första totalkoncept för energirenovering av småhus – renZERO™.

Konceptet pilottestades under hösten 2013 på ett enfamiljshus från 1945 i Stockholm. Energi-användningen före renovering låg på 128 kWh/m2 och målet var att användningen efter renovering skulle vara nere på 25 kWh/m2. Detta motsvarar nivån för ett nybyggt passivhus.

För mer information – se bilder och � lmer på renzero.se.

*EUs Miljö- och Klimatmål

Ola och Erika valde att energirenovera sitt hus med renZERO™

Före energirenovering

Efter energirenovering

Ingående produktlösningar

Det är egentligen inte särskilt svårt vare sig att sortera sopor eller ta dem till igloos. Numera är det lättare än förut då både kommuner och bostadsrätts-föreningar till och med hämtar framför vår dörr. Sortera är vi svenskar riktigt

bra på. Vad vi däremot inte tänker på är nästa led. Vem tar hand om det vi släpper ut genom våra avlopp och fram- förallt – vem betalar för det?

I Sandviken har man gått ett steg längre. Sandviken Energi Vatten, som hanterar avlopps-reningen i kommunen upp-manar sina medborgare att ta ansvar för vad som händer under oss, framförallt efter att vi har lagat fet mat. När fett hälls ner i vasken är

det oftast varmt och då det mö-ter det kalla vattnet i avloppet stelnar det. Fettet fastnar och täpper till, vilket kan medföra driftsstörningar och kostsamma stopp. Något som drabbar bo-stadsrättsföreningen, grannen eller indirekt hela kommunen där man bor. Fettet leder till att vi måste underhållsspola led-ningsnätet oftare för att undvika stopp på själva nätet och det i sin tur leder till att ledningsnätet inte håller lika länge som det normalt sett ska göra. Det orsakar dessutom frätning på t ex betongledningar vilket leder till otäta ledningar. Sedan ett år pågår kampanjen

”Miljötratten” för att få Sandvi-kenbor att inte spola ner mat-

fett rätt ner i diskhon. En liter nedspolat fett förorenar unge-fär 1000 liter vatten vilket i sin tur påverkar miljö och fauna.– Det är en del i vårt långsikti-

ga arbete att få folk medvetna om vad som faktiskt händer och vilka konsekvenser fett i avloppen får, förklarar Johanna

Blavier, informationsansvarig på Sandviken Energi. – Vi bidrar alla lite till att täppa

till och höja skatter och kostna-der, förklarar Johanna Blavier. Med vår kampanj Miljötratten kan vi istället tillsammans i för-längningen minska behovet av underhåll som här i Sandviken går på ½ miljon kronor per år.Miljötratten är en svensk-

spansk uppfinning från 2011 vilken skruvas på en vanlig PET-flaska och försluts med

lock i syfte att förhindra lukt och spridning av matolja i avlopp. På Sandviken Energi Vatten erbjuder man sina 37.000 kommunmedlemmar gratis miljötrattar för att öka medvetenheten om vad fett i avlopp ställer till med. Vi riktar oss framförallt till privatperso-ner berättar Johanna Blavier som konstaterar att kampanjen rönt ett väldigt stort intresse och framgång. Vi har delat ut hundratals trattar och efter- frågan tycks aldrig ta slut!Miljötratten i sig slängs enkelt

när den är fylld ner i de sopor som lämnas som brännbara. Källsortering av fett är lätt!

Stopp av fettOm miljön ska bevaras och vi gemensamt ska spara på resurserna, då behöver vi ta mer ansvar. Källsortera mer, men kanske på ett annat sätt än vi vant oss vid.

”Det är en del i vårt långsiktiga arbete att få folk medvetna om vad som faktiskt händer och vilka konsekvenser fett i avloppen får.”

ANNONS

Johanna Blavier

FAKTANär fett kommer till renings- verk frigörs svavelväten. När det skilts från övrigt avfall blir slutprodukten rötslam.


14 Utmaning Transport FOKUSENERGI.SE

En av våra största utmaningar vad gäller omställningen till ett hållbart energisystem i Sverige är att uppnå en fossiloberoende vägtransportsek-tor till år 2030, som vårt mål lyder.

I dag är den absoluta lejonparten av energitillförseln till vägtranspor-ter fossilbaserad och det kommer att kräva stora och väl koordinerade satsningar från alla ingående aktörer för att nå fram till målet.

Den av förra regeringen beställda utredningen ”Fossilfrihet på väg” (SOU 2013:84) har tagit ett helhets-grepp på frågan och visar hur ett batteri av åtgärder som till exempel energieff ektivisering, elektrifi ering, minskat transportbehov, ökad andel transporter på järnväg och inte minst en kraft full satsning på biodrivmedel behövs för att uppfylla målet.

Biodrivmedel – en svensk paradgrenSverige har en stark tradition, stor råvarubas och hög kunskapsnivå inom biodrivmedel som exempelvis biogas, etanol, och olika former av

biodiesel samt nya lovande lösningar som till exempel produktion av diesel och bensin från lignin.

Innovationssystemet för bio-drivmedel består av en stor bredd aktörer från till exempel skogsindu-stri, jordbruk, drivmedelsindustri, forskningsinstitut och universitet.

Innovationssystemet omfattar även ett antal unika forskningsmil-jöer, som utvecklar nya processer i olika skalor, från provrör upp till pilot och demonstationsskala.

Just pilot- och demonstra-tionsprojekt är en grundläggande förutsättning för att kunna imple-mentera biodrivmedelstillverkning i industriell skala.

Otydliga spelregler och små resurser till uppskalning bromsar utveck-lingen av biodrivmedel

Trots dessa goda förutsättningar måste vi tyvärr konstatera att indu-striella satsningar på fullskaleanlägg-ningar är mycket få. Konsekvensen är att biodrivmedelsindustrin i Sverige skapar mindre klimatnytta och färre jobb än den potentiellt skulle kunna.

En av de främsta orsakerna är avsaknaden av långsiktiga och tyd-liga spelregler för branschen; aff ären kanske ser lovande ut idag, men reg-lerna kan ändras med ett penndrag! Vem vågar investera miljarder i en anläggning med en payoff -tid med mycket längre löptid än bäst-föreda-

tum på regelverket?En annan fl askhals är medel till

uppskalning av lovande tekniska pro-cesser. Vägen från forskningsresultat i laboratorieskala till kommersialise-ring är en lång process, som behöver långsiktigt stöd och uthållighet.

Det handlar till exempel om höga kostnader för stora demonstrations-anläggningar, där drift sförhållanden ska studeras för att ge underlag till en teknik implementerad i industri-ell skala. Fortsatta kraft fulla off entli-ga satsningar under en längre period till pilot och demonstrationsprojekt är helt avgörande för framgång och för att Sverige också fortsättningsvis ska kunna hävda sig internationellt.

Däremot behöver off entligt stöd behöver inte nödvändigtvis vara i bidragsform utan kan i kommersia-liseringens senare skeden med fördel vara i form av statligt riskkapital.

Nu eller aldrigDet är hög tid att fatta långsiktiga beslut och skrida till handling om vi skall uppnå fossiloberoende väg-transporter inom 15 år! Lyckligtvis sammanfaller en rad faktorer som borde göra det möjligt att få en bred politisk uppslutning för att fatta sys-temförändrande, långsiktiga beslut:

• Skogs- och jordbruksindustrin är idag hårt pressade branscher. En satsning på biodrivmedel kan ge nya lönsamma produkter i port-följen och även ge en internatio-nell tätposition.

• Det fi nns ett stort behov av de arbetstillfällen som kan skapas, speciellt utanför de stora städerna.

• Klimatarbetet – Sveriges klimat-påverkan minskar rejält.

• Räntan är extremt låg – kapital är billigt och tillgängligt vilket möj-liggör investeringar i infrastruk-tur för elektrifi ering samt fabriker för biodrivmedelproduktion.

• Kraft igt sänkta oljepriser - ger utrymme till ökat skatteuttag på oljeprodukter, pengar som kan användas till omställningen.

• Det geopolitiska läget är oroligt – aldrig har det varit med ange-läget att göra sig oberoende av oljeexportörer som Ryssland eller Mellanöstern.

En meny av konkreta åtgärder för fossiloberoende vägtransporter fi nns framme. Branschens företag, forsk-ningsinstitut och akademi står redo att leverera. Nu väntar vi bara på en tydlig beställning från politikerna!

Transportsystemet – vår största energiutmaning?

Sverige har en stark tradition, stor råvarubas och hög kunskapsnivå inom biodrivmedel.

Pilot- och demonstrations-projekt är en grundläggande förutsättning för att kunna implementera biodrivmedels-tillverkning i industriell skala.

Vi har i dag ett energisystem som lever väl upp till våra behov, utmaningen i vår del av världen handlar inte om att producera bättre eller mer. Utmaningen är att bibehålla nyttan och bekvämligheten energisystemen ger oss idag på ett miljömässigt hållbart sätt med hög tillgänglighet i försörjningen och till en kostnad som gör oss fortsatt konkurrenskrast iga.TEXT MARKUS NORDSTRÖM

LAFORs Bergvärme-lösningar halverar driftkostnaden

Demoanläggning för biodrivmedel.

MITSUBISHI OUTLANDER

PLUG-IN HYBRIDSEVEN SUMMITS EDITION

• SUPERMILJÖBIL• 4-HJULSDRIFT• FÖRMÅNSVÄRDE FR 946 KR• UPP TILL 800 KM RÄCKVIDD • UPP TILL 50 KM PÅ EL• 1 500 KG DRAGVIKT• 1 600 L LASTVOLYM• 5 STJÄRNOR I EURO NCAP

Sveriges mest populära supermiljöbil fi nns nu i special-versionen Seven Summits Edition – en hyllning till äventyraren Renata Chlumska, den första svenska som lyckats bestiga de sju högsta bergen i alla världsdelar.

Nya Outlander Plug-in Hybrid är lika stor, stark och snål som tidigare men extrautrustad med höjdpunkter som framhäver bilens äventyrliga personlighet.

Viktad förbrukning 1,9 l/100 km och 134 Wh/km, CO2 44 g/km. Bilen på bilden är extrautrustad. Priserna är rek. cirkapriser. Förmånsvärde netto vid 50 % marginalskatt. MITSUBISHIMOTORS.SE

SMARTARE ENERGI

-Vi räknar med att investeringen minskar våra kostnader för vår ångproduktion till hälften mot tidigare och att vi ska ha betalat av hela investeringen på bara fem år, säger Daniel Olofsson

Fakta: Tidigare oljeförbrukning cirka 240 kubikmeter olja nu cirka 500 ton pellets från en lokal leverantör. Minskad miljöbelastning med cirka 670 ton koldioxid. JD Tvätten AB i Umeå har 15 anställda och omsätter 19 milj. kr.

Är du nästa smarta pelletseldare? LÄS MER OM PELLETS www.pelletsforbundet.se

Är du nästa smarta pelletseldare?

Mer än 100 000 villaägare litar på hållbar pelletsvärme. Tillsammans med industrins användning minskas utsläppen av koldioxid med 2,1 milj. ton. Pellets skapar jobb och gör att mer pengar stannar i lokal ekonomi. I Sverige använder vi 1,6 milj. ton pellets till ett värde av nästan 3 000 milj. kr.

”BRA FÖR MILJÖ & EKONOMI”


16 Inspiration Utbildning FOKUSENERGI.SE

Vill man gå den långa vägen kan man gå en fl erårig, grundläggande tekniks universitetsutbildning på någon av landets tekniska högskolor i Växjö, Linköping, Karlstad, Göte-borg eller Stockholm och så vidare. Mälardalens högskola i Västerås erbjuder exempelvis ett civilingen-jörsprogram i energisystem precis som Linnéuniversitetet i Växjö.

Vill man istället specialisera sig på förnybar energi kan man gå en YH-utbildning på Campus Varberg där man blir energitekniker med specialinriktning på vindkraft .

Det fi nns ett antal så kallade yrkeshögskoleutbildningar i landet som under två år bygger på befi ntliga teoretiska kunskaper och erfaren-heter från arbetslivet i kombination med längre perioder av praktik. Och allt som oft ast en anställning som följd eft er avlagd examen.

Har man redan en utbildning i botten är en tvåårig yrkeshögskole-utbildning helt klart att rekommen-dera. Så gjorde Tove Waldetoft .

Hur kom det sig att du valde att studera till energikonsult?– Jag befann mig mitt i livet, jobbade men mycket på kvällar och helger och kände att ska jag ha familj och barn vore det nog bra att jobba på dagarna.

Tove Waldetost , idag med titeln Ener-gikonsult, kände vid 30 års ålder att hon ville göra någonting annat. Hon ville ha mer normala arbetstider än de man har som körledare och hon ville inte lägga ner alltför många fl er år på utbildning varför en YH-utbildning på två år passade bra.

Intresset för miljö och energi fanns i bakhuvudet och när hon hittade KYH:s tvååriga linje vid namn ”Energispecialist Byggnader” slog hon till. Under två år lärde hon sig allt om hur man projektleder ändringar i befi ntliga byggnader i kalkyler och beräkningar med målet att spara energi och få ned kostna-der. Huvudämnena i skolbänken var energiförsörjningssystem, projekt-kunskap, byggnadsteknik, ventila-tions- och värmesystem, klimat- och

innemiljö samt ekonomi.

Krävs det en speciell läggning för att läsa ”Energispecialist Byggnader”?– Man ska vara medveten om att det är mycket beräkningar inom det här yrket, skrattar Tove som fram tills 2008 mest räknat skönsjungande röster och oktaver.

Man bör med andra ord ha en viss mattehjärna samt en förmåga att analysera och se helheten i en byggnad och det omgivande sam-hälle den ligger i. Året då den nya utbildningen sjösattes var två år eft er det att energideklarationer för hus lagstift ades.

– En ny bransch föddes då

deklarationer av hus vid försäljning blev påbjudet. Idag är det VVS-projektörer som är jätteeft ertraktade konstaterar Tove.

Har du någon användning för din tidigare profession som kör-ledare?– Jag är ju van att prata, att stå inför folk. Det är lite grejen att lära sig helheten, svarar Tove.

År 2000 gick hon på Musikhögsko-lan, höggravid tog hon sin examen i juni 2010 på KYH, idag är Tove Waldetoft både energikonsult på det mindre teknikkonsultföretaget Aktea där hon praktiserade under utbildningen samt tvåbarnsmamma. En kvinna med många järn i elden som sjunger sig varm för framtidens energiförsörjning.

För att vara klimatsmarta behöver vi professionell hjälp. Kunskap och informa-tion förmedlat av experter. Men hur utbildar man sig inom energi?TEXT CAROLINE FORD

Utbildad energispecialist

Det fi nns ett antal energispeciali-serade utbildningar vid yrkeshög-skolorna respektive de vanliga högskolorna i Sverige. www.studentum.se har en ut-förlig förteckning över lärosäten liksom www.myh.se

Smart Fakta

En ny bransch föddes då deklarationer av hus vid försäljning blev påbjudet.Tove Waldetost

2ÅRIGA UTBILDNINGAR | 400 YHPOÄNG | START 20150824

KICKSTARTA DIN FRAMTID PÅ KYHANSÖK NU PÅ W W W . K Y H . S E

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

MILJÖSAMORDNAREENERGISPECIALISTERFASTIGHETSSEKTORN SÖKER

Man bör med andra ord ha en viss mattehjärna samt en förmåga att analysera och se helheten.

Bli energismartEnergieff ektivisering uppnås genom tekniska lösningar, som lågenergilampor och bränsle-snåla bilar, medan energibespa-ring innebär att vi förändrar vårt beteende och våra vanor genom att samåka med bil och släcka onödig belysning. Man behöver inte ha 25 grader varmt i hemmet för att må bra, faktum är att man sover bättre vid 18 grader.

I dagsläget använder vi mer el än för 15-20 år sedan men samtidigt an-vänder vi mindre energi. Hur hänger det ihop? Jo all elektronik och vitva-ror som idag fi nns på marknaden är oft ast mycket energisnålare än de var i slutet på 1990-talet.

Och precis som vi väljer bland livsmedel och vardaglig konsumtion med allt större medvetenhet borde vi kunna göra detsamma i våra energival. Inte alldeles självklart el-ler till synes logiskt alla gånger men väl nog så intressant och spännande när man börjar jämföra.

Ta en ny kyl eller frys till exem-pel. Den drar idag en bråkdel av en som köptes för tio år sedan. För ett par år sedan började vi på allvar att byta ut våra gamla glödlampor mot energisnål LED-belysning. Om man sätter en timer på en sådan belysning så drar den mer el än om man helt enkelt låter LED-lampan lysa. Uppvärmningen av hus har också genomgått enorma föränd-ringar med ny isoleringsteknik och smarta material och därtill nya tekniker såsom luft värmepumpar, vattenluft dito.

I Sverige har vi ont om soltim-mar på vintern men väl desto fl er sommartid varför en enklare solcellspanel exempelvis skulle kunna värma vatten. Problemet är att de initiala installationerna för förnybar energi oft a är kostsamma men här skulle man kunna titta på andra europeiska länder, exempel-vis Frankrike där man subven-tionerar nya energiinstallationer för hushållen. Det gäller att vara energismart.

Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre.

Vi kan se till så att det fortfarande går att bada i en � n insjö. Att du kan ta en promenad i skogen. Eller kanske bara plocka lite friska blåbär.

Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det � nns � sk kvar i haven. Vi kan minska koldioxid-utsläppen. Och vi kan se till att � era hundra år gamla

naturskogar inte huggs ned på bara några dagar.Och ju � er vi blir desto större skillnad kan

vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja rätt i butiken.

Vill du vara med? Sms:a medlem till eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar kr/mån.

Vi vill ha dig.

Nu har det gått två och ett halvt år sedan Carolina tog sin examen. Hon stormtrivs med att vara en i teamet som håller igång Sveriges största havs-baserade vindkraftspark – Vattenfalls Lillgrund. Och känner att utbildningen blev en direktbiljett till ett riktigt toppenjobb.

– Just idag sitter jag inne på kontoret i Klags-hamn söder om Malmö. Längst ut på udden med utsikt över parken med 48 vindkraftverk. Det blå-ser kraftigt idag och vindarna är uppe i stormstyr-ka. Det passar bra för så här års gör vi ändå ”inre tjänst” med bland annat övervakning, servicepla-nering, arbetsinstruktioner med mera.

Lillgrund är alltså Sveriges största havsbaserade park med 48 ”möllor”, som de säger i Danmark. Varje verk har en kapacitet på 2,3 MW, är 68 meter höga (115 meter med vingarna) och har en rotor med en diameter på 93 meter. Årsproduktionen på 330 GWh motsvarar hushållsel för 60 000 hem.

Verken ska köras i 20–25 år. Sedan kommer de förmodligen att skrotas, eftersom utvecklingen går så

fort och verken blir allt större. – Mitt jobb som servicetekniker är på sätt och

vis att se till att de 48 verken håller hela livsläng-den ut. Det tar ungefär fem dagar att serva ett helt vindkraftsverk och vi hinner precis med alla verken under servicesäsongen april–oktober.

Vi åker ut med servicefartyget tidigt varje mor-gon och jobbar i team om två personer. Det blir ganska långa dagar på 11 timmar, men det krävs om man ska få något gjort. Sedan jobbar vi i veckoskift med extra ledigt ungefär var tredje vecka. Arbetstiderna passar mig väldigt bra.

– Jag visste att jag skulle tycka om det här. Inte minst för att det är mycket utomhusjobb, men också för att jag ville göra något som betydde nå-got. Energi och miljö är viktigt. I utbildningen på två år ingick sju månader LIA, vilket gjorde att jag kunde prova på många olika delar av branschen. När jag var klar sökte jag flera jobb och valde detta. Det har jag verkligen inte ångrat!

– Precis detta vill jag göra!

ANNONS


18 Krönika Malin Thorsén FOKUSENERGI.SE

INSTALLATIONS CERTIFIERING I STOCKHOLM ABBox 175 37, 118 91 Stockholm, Tel 08-762 75 00, Fax 08-762 74 73

EnergiexperterVentilationsmontörer

VärmepumpinstallatörerHögspänningsbrytare

FiberteknikerTeletekniker

• Utbildningsintyg inom Terminering fiber och inom Mobil luftkonditionering• Diplomerad Kyl & Värmepumptekniker

Företags- och personcertifikat för arbete i kyl- och

värmepumpanläggningar där köldmediet är:

• CFC, HCFC eller HFC

Av SWEDAC ackrediterat certifieringsorgan för personcertifiering

Många saker behöver väldigt mycket mindre energi idag än de gjorde för tio år sedan. Till exempel behöver en ny platt-tv bara cirka sju procent av den el som motsvarande från 2003 behöver. Den nya belysningstekniken är mer än 80 procent effektivare än de gamla glödlamporna. Det innebär att vi får samma nytta och upplevelse för mycket mindre el. Smart, eller hur?

Det finns många bevis för elens roll i det hållbara samhället och att den finns med även där vi kanske inte tänker på det. De gemensamma system vi har idag för uppvärmning antingen med hjälp av fjärrvärme (vars cirkulationspumpar går på el) eller värmepumpar orsakar mycket mindre påverkan på luften och släpper ut mycket mindre mängd sotpartiklar än äldre uppvärmning. Bilmotorerna har via elektroniken blivit mer effektiva och allra mest ef-fektiva är de motorer som går helt på el. Så visst är el en del av lösningen på det hållbara samhället.

I slutet av mars manifesteras Earth Hour genom uppmaningen om att man ska släcka lamporna under en timma. Ungefär 1,5 miljarder människor runt om i världen kan inte göra detta eftersom de inte har några lampor att släcka. De har inte tillgång till el och får därför förlita

sig till eld eller fotogenlampor för att få ljus efter mörkrets inbrott.

Jag läser ofta om länder med hög elanvändning som ett problem men jag skulle vilja hävda motsatsen. En hög grad av elanvändning i förhållande till den totala mängden energi är fak-tiskt inte bara ett tecken på välstånd, utan också på att samhället påverkar miljön oändligt mycket mindre än vad livsstilen annars skulle göra.

Ett tydligt exempel på det är da-gens utveckling där solceller används i fattiga delar av världen för att ladda lampor, mobiltelefoner, rena vatten etc. Att människor får tillgång till el på detta sätt gör att drömmar om ett bättre liv kan gå i uppfyllelse. Barnen kan läsa sina läxor i bra och hälso-sam belysning, få högre betyg och därmed tillgång till högre studier. Tillgången till el gör det önskade möjligt, och skapar en hållbar lös-ning för både människan och miljön.

Kanske är det så att användning av energi är obönhörligt förbunden med framåtskridande. Med utveck-ling. Med välfärd. Ur ett framtids-perspektiv anser jag att vi fokuserar på fel saker.

Vi pratar om att vi måste minska energianvändningen utifrån hur den produceras idag, istället för att hitta nya sätt att ta vara på energi så att vi kan använda den till allt vi vill utan att samtidigt förstöra planeten.

Tänk den dag vi har solceller på våra biltak som "tankar" bilen dyg-nets alla ljusa timmar och som har batteri som räcker över de mörka. Då kan vi använda bilen som vi öns-kar utan att det får negativa konse-kvenser för klimatet och miljön. Den typen av lösningar ska vi ha fokus på. Då kan vi också få till en hållbar utveckling och samtidigt fortsätta ta steg framåt. n

Ett hållbart samhälle går på el

Tillgången till el gör det önskade möjligt, och skapar en hållbar lösning för både människan och miljön.

Elbranschens devis är ”Med el gör vi allt möjligt”, och så är det verkligen. Nästan all teknisk utveckling och vår vardag har el som en grund-förutsättning, och det pågår en ständig effektivisering. TEXT MALIN THORSÉN, PROJEKTLEDARE

LADDA SVERIGE, SVENSK ENERGI

Läs krönikan i mobilen! FOKUSENERGI.SE

Självläkande elnät säkrar elförsörjning – HM Power visar vägenHM Power ligger i framkant på flera områden inom el- och energi. Vad gör ni?– Dagens elnät är fortfarande baserad på 40-50 år gammal teknologi, ett statiskt nät som bygger på dåtidens krav. Idag ser samhället helt annorlunda ut och vi är helt beroende av el, utan avbrott. Vi har tagit fram produkter och system som vid fel utesluter eller minskar avbrotten från timmar till en bråkdel av en sekund, så kallade självläkande elnät.

Självläkande elnät, vad har ni som är unikt?– Vi upptäcker även mycket små felströmmar med unik sensor och algoritmer och har utvecklat effektbrytare som kan koppla bort felet automatiskt lika effektivt som i de sofistikerade överlig-gande näten. Effektbrytarna gör också att elnäten förbereds för lokal elproduktion.

Lokal elproduktion?– Vi ser i Sverige, och framförallt i andra länder, hur privatpersoner och företag installerar solceller, vindsnurror och producerar sin egen el. Det här får konsekvenser för elnäten. Vi måste gå från statiska elnät till dynamiska elnät som kan anpassa sig till både matning

från traditionell elproduktion och lokal elproduktion.

Ni har också ett bolag som gör laddstolpar för elbilar...

– Vi tror på el- och el-hybridbilarna. Vi identifierade redan för sex år sedan att det krävs nya lösningar. Hur ska elnäten klara att många bilar laddas samtidigt på

samma plats? Vi har patenterade lösningar för problemen och har nu levererat mat-ningsutrustningen till till exempel Teslas alla Super Charger Stationer i Sverige.

Ni verkar hitta lösningar till flera behov som ligger i tiden. Men hur klarar ni det med så få personer?– Vi jobbar i allianser och med snabba beslut. Vi söker alltid upp de som har bäst kunnande, oavsett var de finns. Med decenniers erfarenhet hos flera av oss inom el-området, behövs inte långa utredningar före beslut.

Bertil Moritz, VD HM Power AB

ANNONS

Varje år överanvänder vi jordens resurser. För att inte fortsätta skuldsättningen till kommande generationer måste vi använda de samlade resurserna på ett bättre sätt. Fjärrvärmenäten ger oss unika förutsättningar att ta vara på energi som annars skulle gå till spillo. Så kan värme som blir över hos hos den ena värma den andra.

Under senare delen av 1900-talet byggdes fjärrvär-men ut stort i Sverige och förbättrade luft och miljö i alla tätbebyggda områden. De senaste 20 åren har fjärrvärmen dessutom minskat Sveriges klimatut-släpp genom att ställa om från fossila bränslen till idag nästan bara förnybar och återvunnen energi.

Vi är förstås både stolta och glade över att pekas ut som den största bidragande orsaken till att Sverige har kunnat nå klimatmålen. Men vi stannar inte där.Världen måste minska resursanvändningen och fjärrvärmebranschens bidrag är att nå fjärrvärmens vision ”Vi värmer varandra med återvunnen energi”.

Med våra väl utbyggda fjärrvärmenät har vi en unik möjlighet att ta vara på energi i samhället. Som spill från skogen, avfall som inte kan återvinnas på annat sätt och värme från exempelvis industrier, butiker och datahallar. Så kan fjärrvärmen fortsätta att vara ett självklart val, för både ekonomi och miljö.

Fjärrvärmens vision 2030: Vi värmer varandra med återvunnen energi

ANNONS

Med miljön in i framtidenOm hållbarhet är modeord så har Pite Energi länge varit före sin tid. Med långsiktigt miljöansvarstagande förankrat hos både medarbetare och kunder går man i bräschen högt upp i norr.

Enligt Pite Energis marknadschef Jörgen Hellsten började det med VD Daniel Fåhraeus tillträde 2008.

– Viljan att tänka på miljö i allt det vi gör, genomsyrar sedan dess allt vi gör dagligen, konstaterar Jörgen Hellsten. Ett tydligt med-vetandegörande som sträcker sig från konkreta vardagshandlingar som att skriva ut i svartvitt och dubbelsidigt till framtidsvisio-ner om nya energitekniker som projekteras och praktiseras efter noggranna studier.

Enligt Daniel Fåhraeus själv går miljötänket längre tillbaka än så.

– Fastigheten vi sitter i byggdes 1992 och har sedan dess underhål-lits samt värmts upp av avfallsvatt-net från grannen pappersbruket. Vilket visar på den långa, goda traditionen av resursanvändning vid fjärrvärme. Den dateras i Piteå ända till 70-talet och står idag för 97% av kommunens fjärrvärmebe-hov i form av överskottsvärme från SCA och Smurfit Kappa.På Pite Energi har man myntat begreppet ”Lokaltänksamhet”. Omtänksamhet, kundnytta och hållbarhet som vidgar svenska språket på ett miljövänligt sätt.

– Kunderna är ju vi kommunbor som betalar och klimatet behöver

både lång-siktighet och omtänksam-het, förkla-rar Jörgen Hellsten innan Daniel Fåhraeus tar vid.

– All el vi säl-jer är miljövänlig, säger visionären i kommunen vars 41.000 invånare är förtroende är stort för hans före-tags innovativa tekniska lösningar. Själv cyklar han till jobbet när han inte tar elbilen och sparar 500 kg CO

2 per år.

2011 byggde man i samarbete med norska Norut en solcellspark i forskningssyfte i Piteå, med flest soltimmar i Sverige. Resultatet blev över förväntan med en produktion långt över maxkapacitet genom de två olika mottagarna, en som följer astronomisk och en som följer op-tisk reflexion. Den bästa följde snön vilket är en annan ljus fördel i norr.

ANNONS

Daniel Fåhraeus

NÄR VI BYGGER BOSTÄDER BRYR VI OSS OM MER ÄN BARA LÄGENHETERNA

Skillnaden mellan att bygga lägenheter och bygga samhällen är stor. Nu säljstartar vi HSB brf Finnboda Terrass, den sista etappen i en ny stadsdel. Läs mer om hur vi på HSB resonerar kring att skapa det goda boendet på www.hsb.se

Upp till nio offerter inom 24 h. Sänk din avgift med upp till 40%.www.fakturum.se

Jämför factoring och fakturaköp

08-121 316 00 - ring idag! Det lönar sig alltid att jämföra villkor och det är helt kostnadsfritt.

hitta rätt factoringavtal

Fokus Energi

Documents

Transcript of Fokus Energi