Förnybar energi

Nummer 2/2012

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA: BioenergiOm hampa

Bilder och reportage från GODA KRAFTER i Borlänge

2 förnybar energi 2/2012

Goda hydrauliska egenskaper

Enkel montering

Korrosionsfria

Lång livslängd

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.aps-sales.noEtt företag i Group

ww

w.consilio.no

Sälj din egen elNu lanserar vi Fortum Egen El där du som har egenproduktion av el hemma kan sälja tillbaka det du inte behöver till oss. Att producera egen el från sol, vind eller vattenkraft är både bra för miljön och för din elräkning.

Du kan enkelt beställa Fortum Egen El direkt på fortum.se/egenel eller genom att ringa vår kundservice på 020-46 00 00.

Gör du egen el hemma? Sälj det som blir över till oss!

2/2012 förnybar energi 3

SERO fortsätter in i framtiden i solljus och medvind

Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPINGE-mail: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Christer Söderberg Tel. 08 - 256 881

REDAKTÖR: Olof KarlssonTel. 0221-197 65, 070-285 19 88E-mail: [email protected]

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseRobert DavidssonBirgit EkGunvor Axelsson

ANNONSAVDELNINGEN:E-mail: [email protected]

PAPPER:Galerie Art Silk, miljögodkänt

ISSN: 0283-6114

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCKReklamtryckeriet i Köping AB, 2012Tel. 0221-100 87E-mail: [email protected]

OMSLAGSBILD: Fält med fullvuxen hampa på hösten. Foto: Olof Karlsson

I DETTA NUMMER bl.a:

10 Hans Nilsson årets energi och miljöpris-tagare

12 Mats Olsson störst i landet på hallon-plantor

14 Förändra fastighetsskatten för småskalig vattenkraft

18 Hampa nu och i framtiden

20 Strömsbergs kraftverk i Sagån

24 Kraftsamling i Borlänge

28 SERO skriver till regeringen om kärnavfallet

29 Nya domar från Mark och Miljödomstolen

30 Seminarium om små dammar

31 Skarpt uttalande frånbioenergibranschen

33 Svarta pellets - grönt kol...

38 ROT-schablon för solvärmeinstallationer

Det ärt en stor ära och glädje för mig att bli vald till ny ordförande i SERO när nu Christer Söderberg vill varva ner. Christer kvarstår dock som vice ordförande i styrelsen så att kon-tinuiteten i SEROs arbete bevaras. Även SEROs förste ordförande, Olof Karlsson, arbetar vidare inom SERO, bl a som redaktör för denna tidning.

LED

AR

E

↪

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

Aldrig tidigare har väl den förnybara energin haft ett gynnsammare läge än idag. Globalt sett växer vindkraften och sol-elen så det knakar, inte minst inom EU. I Sverige är det bra fart på vindkraftutbyggnaden, än så länge, och även solenergin ökar trots avsaknaden av ambitioner från regeringens sida. Bioenergin har ex-panderat kraftigt i Sverige de senaste åren och räknar med en kraftig expansion internationellt, en tredubbling enligt IEAs anförande på World Bioenergy Days i Jönköping nyligen. Nettodebiteringen breder glädjande nog ut sig bland kraftbo-lagen. Mycket pekar därför på att många kommer att satsa på att vara sina egna elproducenter framöver. Som ny ordförande i SERO vill jag verka för att vi ska vara en aktiv, opinions-bildande förening för förnybar energi och energieffektiviseringar. Vi ska också stödja de som vill satsa på egen elproduktion och på bränslen baserad på förnybar energi. Vi deltar aktivt i nätverket 100 % förnybar energi senast 2050, vilket är en självklar målsättning för SERO. Själv publicerade jag min första plan för hur Sve-rige kan klara sig på 100 % förnybar energi i Ljusdalsposten redan 1974. Sen dess har jag varit helt övertygad om att det är både önskvärt och möjligt att Sverige klarar sig på enbart förnybar energi. Faktum är att få länder har bättre förutsätt-ningar än Sverige att nå det målet. Det vore därför bra om Sverige kunde föregå med gott exempel i energipolitiken inför omvärlden för att staka ut vägen mot det hållbara samhället.

Jag tror på decentralisering och att låta hundra blommor blomma. Kommer därför att verka för

att många tar på sig ett ansvar för SEROs arbete. Vi ska därför bilda arbetsgrup-

per inom området förnybar energi med skilda profiler. Grupperna får betydan-de handlingsfrihet. Vi inom styrelsen vill också satsa på att värva nya medlemmar till SERO. Vi tror att det finnns ett starkt stöd för SEROs inriktning mot förnybar energi och energieffektiviseringar

och det gäller “bara” att hitta vägar till ökat medlemsantal.

Vårt internationella arbete inom Euro-pean Renewable Energy Federation ska fort-


Specialister på vattenkraftsutrustningar!

Vi på FOAB har mer än 30 års erfarenhet av Olika utrustningar till vattenkraft och vi gör allt från totalentreprenader till service och underhåll.

Vi tillverkar:

•Automat luckor

•Spettluckor

•Galler

•Bandtransportörer

•Rensmaskiner

•Bärbara lucköppnare

För ytterligare information så besök vår nya hemsida www.foab.nu eller kontakta oss på telefon 0320-10600 så kan vi tillsammans planera vad vi kan göra för att just ert kraftverk ska bli effektivare och mer miljövänligt.



Vi tillverkar:

• Automat luckor

• Spettluckor

• Galler

• Bandtransportörer

• Rensmaskiner

• Bärbara lucköppnare


sätta. Vi får därigenom viktig information om EUs arbete med energipolitiken och även ett visst inflytande. Det är angeläget nu när EU betyder mycket för energipoli-tiken. Som exempel kan nämnas EUs eko-designdirektiv som enligt beräkningar kommer att medföra elbesparingar inom EU på 540 TWh när de är genomförda, dvs. när gammal energislösande teknik bytts ut mot modern energisnål teknik.

LED

AR

E Specialister på vattenkraftsutrustningar!


Vi tillverkar:

• Automat luckor

• Spettluckor

• Galler


• Rensmaskiner





Vi tillverkar:

•Automat luckor

•Spettluckor

•Galler


•Rensmaskiner



SERO ska givetvis verka i nära samar-bete med Svenska Vindkraftföreningen, SVIF, och Svensk Vattenkraft, SVAF, våra systerorganisationer inom SERO-famil-jen. Vi ska också samarbeta med andra organisationer i Sverige med liknande målsättningar inom energipolitiken som vi har. Ett exempel är här nätverket 100 % förnybart 2050 där vi vill inta en ledande roll. Vi tror att politikerna kommer att

lyssna mer på oss när vi har en bred enig-het bakom oss om det målet. Mycket mer kan sägas om SEROs väg in i framtiden, men jag väljer att återkomma om det i kommande nummer av Förnybar Energi och Energieffektiviseringar.

Göran Bryntse, Tekn DrNy ordförande I SERO

Han sysslar med utredningar och ger råd till aktörer på fastighetsmarknaden, ofta om energieffektivisering – många gånger ett stort svar hål med oerhörda möjlighe-ter säger Anders. Anders berättar om hur han nyligen mötte representanter för tre stora företag.– Vi gick runt i ett stort kon-torshus i Stockholm och på bara 30 minuter hade vi änd-rat driftfallen i befintliga in-stallationer och sänkt de år-liga energikostnaderna med 50 000 till 100 000 kronor per år.

Anders poängterar vikten av att handla etiskt korrekt och talar om ansvar för fram-tiden. Anders är skeptisk till kärnkraften. Skepticismen mot kärnkraft har skapat en-ergiengagemanget.

– Att bara några få generationer skall roffa åt sig s.k. energivälstånd och lämna efter sig avfall som måste hanteras under flera 100 000 år framåt i tiden känns oför-svarbart. Dessutom att gräva ner avfallet, när man inte ens har kontroll på tekniken, är ytterst svårsmält för Anders.

– Om det händer en olycka om 80 år, vem tar ansvar då, när SKB AB, Vattenfall, Fortum och Eon slängt nyckeln till slut-förvaret?

Inför Riksdagens beslut den 17 juni 2010 om att tillåta nya och större kärn-

kraftsreaktorer än idag startade Anders och några kompisar nätverket 17juni.se med ambition att lobba för förnybara energialternativ och energieffektivise-ring istället för kärnkraft. Förutom att löpande twittra om goda exempel från hemsidan uppvaktade gruppen riksdags-

ledamöter och andra med mejlutskick och personliga möten inför omröstningen. Grup-pen är fortfarande verk-sam om än i mindre ut-sträckning, nu handlar det mest om att löpan-de publicera och sprida information om allt bra på den förnybara sidan. Anders skriver också hos den gröna liberala tankesmedjan Fores fo-res.se/anders om inter-

nationella satsningar på förnybar energi. Sedan helt nyligen ingår Anders i ett pri-vat tvärpolitiskt nätverk, som för samtal med riksdagsledamöter från alla partier och andra organisationer, senast mötte vi representanter för Vänsterpartiet.

– Vi har bland annat en Roadmap 2030 om hur Sverige ska kunna el-försörjas med 100 % förnybart till 2030, egentli-gen borde det gå snabbare men 2030 är valt som en försiktighetsgräns för att ing-en ska kunna ha något emot vårt förslag. SERO ställer upp på målsättningen.

Anders är 51 år och ensamstående. – För mig hänger arbete och fritid ihop sä-ger han, så klart på gott och ont. Ett stort intresse för friluftsliv och kultur i alla for-mer gör att Anders gärna vistas i Stock-holms skärgård. I slutet av 1980-talet var han med och bildade en vattenvårdsför-ening som slår vakt om de naturliga kvali-teterna i naturlandskapet.

SERO arbetar för att miljöengagerade i Svenska Kyrkan skall bilda en sektion i SERO. Anders säger – jag hjälper gärna till. Jag kan säkert också få kollegor med olika tekniska inriktningar, att hjälpa till ideellt. Idealitet är viktigt för Anders.

Carl Olov Persson

Anders Forsbom ny ersättare i SERO:s styrelseOftast är det inte svårt att använda energin mycket effektivare säger teknikkonsulten Anders Forsbom, ny ersättare i SERO styrelse. Anders arbetar på Sweco, ett internationellt konsultföretag, främst inriktat på teknik, miljö och arkitektur.

Anders Forsbom. Foto: privat

”på bara 30 minuter hade vi ändrat driftfallen i befintliga installationer och sänkt de årliga energikostnaderna med 50 000 till 100 000 kronor”




Vi tillverkar:

•Automat luckor

•Spettluckor

•Galler


•Rensmaskiner





Vi tillverkar:

• Automat luckor

• Spettluckor

• Galler


• Rensmaskiner





Vi tillverkar:

• Automat luckor

• Spettluckor

• Galler


• Rensmaskiner





Vi tillverkar:

• Automat luckor

• Spettluckor

• Galler


• Rensmaskiner





Vi tillverkar:

•Automat luckor

•Spettluckor

•Galler


•Rensmaskiner





Vi tillverkar:

• Automat luckor

• Spettluckor

• Galler


• Rensmaskiner



FlödesOp�merat och klart!Vi blickar framåt,

beställ er rensmaskin idag!

E� av våra senaste dammlucksprojekt, Timsfors i Markaryd. 7st nya luckor som manövreras m.h.a skruvdomkra�er.


Hemma i trädgården har Roger installerat en solcellsanläggning som (i dagsläget) är på 4 kW med tonvis batterier i källaren samt nu en solföljare (1 kW) där solcel-lerna följer solen. Forskarna säger att om solcellerna följer solen producerar de 20-40 % mer el (reklamen säger 61 % mot fast montage). Rogers installation blir en mätpunkt i Dalarna där effekten kan avlä-sas för att få mer exakta data.

I Leksand håller Roger på att bygga Sveriges största privata solcellsanlägg-ning. Den kommer att leverera 43,5 kW till nätet. 1,5 miljoner i solcellsstöd har möjliggjort investeringen. Just i dag teck-nas kontrakt på ytterligare en installation på ca 20 kW, som skall stå klar i vår.

Roger har varit med om att ta fram världens första självtänkande dator för energibesparingssystem. Den kan läsa av en mängd parametrar och styr förbruk-ning och försäljning så att anläggningen blir maximalt lönsam. Den vet hur mycket el och värme huset behöver vid olika inne- och utetemperatur. Den kan reglera den egna förbrukningen till rätt tillfällen för bra komfort och bra ekonomi. Sedan läser den av nordpols prislista som visar priset 24 timmar framåt och väderprog-nosen upp till 3 dagar framåt i tiden. Den balanserar den egna förbrukningen så att det skall gå att sälja el när priset lig-ger som högst. Lösning passar perfekt när det, från 1 oktober, blir aktuellt med tim-mätning. För att få systemet att fungera krävs hjälp av batterier. Ett problem som Roger inte löst än är att batterierna tackar nej när dom är fullastade. Då måste Roger mata ut på nätet till onödigt låga priser. Senaste veckan såldes i genomsnitt 8 kWh el per dag och köptes 0,5 kWh. Dala Ener-gi betalar 1kr/kWh som säljs ut på nätet, vilket är Sveriges bästa utmatningsavtal om man har fått solcellsstöd

Roger har flera order på gång, några i Leksand, Falun och en i Vansbro. Instal-

Roger Björkman ny ersättare i SERO:s styrelseRoger Björkman, ny ersättare i SERO:s styrelse, driver sedan 3 år tillbaks ”Dala Sol-El” där han bygger solceller. Häromveckan presen-terades företaget i TV 2. Här lägger Roger ner 120 % av sin arbetstid. Han driver även företaget ”El-B-man El & Energiteknik”, ett företag med 19 år på nacken, som specialiserat sig på elsystem och energiteknik. Kunderna finns idag från Dalarna och söder ut.

Roger framför solcellanläggningen. Foto: privat

lationen i Vansbro blir i ett hus som inte har några elledningar framdragna, han räknar med att kunna installera ett helt självförsörjande system med solceller och diselgenerator som reservkraft.

Personligt om Roger

52-årige Roger går sedan skoltiden under namnen ”Skalman”. Fick namnet I skolan på grund av sin innovativa förmåga. Han har ingen egen klocka, solen och magen får styra säger han.

Familjen består av sambo och en son Viktor Björkman - ”miniskalman” - på 9 år.

Han brukar 67 hektar skog. Skogen är prioriterat område. Tre veckor om året stänger Roger företagen, en vecka på hösten, en på våren och en på somma-ren tillsammans med en kompis, Jonny från Småland (Grimsås). Han stänger av arbetstelefonen när han arbetar i sko-gen.

Fritid - på vintern handlar det om ski-dor på längden och tvären. Spelar bad-minton två kvällar per vecka.

Carl Olov PerssonRevisor och valberedare i SERO

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

LÄRNBO Ø 2500 och 3000 mm

VATTENKRAFT-ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR OPTIMAL ENERGIPRODUKTION

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERATORER upp till 20 000 kVA� egen produktion upp till 1500 kVA � lågvarviga utföranden� specialanpassade för olika typer av turbiner

AUTOMATIKUTRUSTNINGAR� inkl. ställverk� för helautomatisk drift och fjärrmanövrering� ger optimal energiproduktion

� hög- och låg-spännings-maskiner

� service och diagnostik

� omlindningar� renoveringar� moderniseringar

GRÖN ENERGIPRODUKTION


Alla var där, men allt var inte som förr när den småskaliga vattenkraftkonferensen Hidroenergia hölls för 13:e gången. Kon-ferensen som hålls vartannat år hade den här gången förmånen att 24 till 25 maj få visa upp sig i Wroclaw i Polen. Kända äm-nen från de tidigare konferenserna som produktion och potentialer, komplettera-des med nya områden som småskalig vat-tenkraft för landsbygden i utvecklingslän-der samt småskaliga pumpkraftverk. De totalt 600 deltagare kunde höra många spännande presentationer och besöka en varierande utställning.

I hela världen finns det 1,4 miljarder människor utan tillgång till elektricitet. Den småskaliga vattenkraften skulle kunna bidra till ökad elektrifiering för dem som bor på landsbygden med god vattenkraftpotential. I Afrika och Syda-merika finns en god vattenkraft som även kan utnyttjas för elproduktion i områden utan elnät. En mindre lättinstallerad tur-bin på 5 kilowatt lämplig för sådana om-råden har tagits fram av Small Hydro Po-wer i München och Stuttgarts universitet. Turbinen läggs helt enkelt i vattendraget,

Spännande konferens i PolenDen småskaliga vattenkraften ser nya möjligheter i tillväxtländer och med ny teknik. ESHAs projekt Stream map visar på möjlighe-ter för mer småskalig vattenkraft inom EU om bara viljan finns.

flyter av sig självt för att på så vis generera el utan behov av annan utrustning. Enligt tillverkaren är turbinen konkurrenskraf-tig mot till exempel dieselaggregat.

Med ökad efterfrågan på balanskraft har vattenkraftindustrin börjat under-söka möjligheterna att använda småska-lig vattenkraft för pumpkraftverk. Med förbättrad teknik och förändrade balans-kraftpriser kan de småskaliga pumpkraft-verken i framtiden komma att utgöra ett lokalt och regionalt komplement till de storskaliga pumpkraftverken.

Stream map

Konferensen som arrangerades av den Europeiska vattenkraftorganisationen ESHA, European Small Hydropower As-sociation, tillsammans med den polska småskaliga vattenkraftföreningen visade även prov på redan kända ämnen som vattenkraft inom EU där det ännu finns en outvecklad potential.

Martina Saffarzadeh, projektkoor-dinator från ESHA med flera berättade om projekt Stream map som nu är under slutförande. Projektet som finansieras

av Intelligent Energy Europe behandlar småskalig vattenkraft inom EU. Huvudde-larna i projektet är en databas och en rap-port med rekommendationer. I databasen HYDI som är tillgänglig för alla via Inter-net finns information om energi, policy och ekonomiska frågor för vattenkraften i EUs olika medlemsstater. Till exempel kan man där läsa att den småskaliga vat-tenkraften inom EU producerar 44 GWh per år och att det finns potential för minst lika mycket till. Störst potential finns i län-der som Italien, Frankrike och Spanien.

Rekommendationer för hur den små-skaliga vattenkraften ska kunna fortsätta att signifikant bidra till den förnybara el-produktionen inom EU beskrivs i en rap-port. Bland annat rekommenderar ESHA tillståndsprocesser som är enkla, rättvisa, solida med transparanta kriterier anpassad till den småskaliga vattenkraften som ger en snabbare och mer förutsägbara resultat.

Nästa Hidroenergia hålls 2014 i Istan-bul, Turkiet.

Tomas Söderlund

Christian Krauser, B. Maier Wasserkraft och Martina Saffarzadeh, projektkoordinator ESHA i föreningens egen monter på Hidroenergia I Wroclaw, Polen. I bakgrunden skymtar Marko Gospodjinacki, ordförande ESHA. Foto: Tomas Söderlund

VATT

ENK

RA

FT


– Vi har begärt resning för att få HD att avgöra om mark- och miljööverdomsto-len tolkar gällande rätt på ett korrekt sätt. Gisslarbo kraftverk har tillstånd för sin verksamhet enligt 5 § lagen om införande av miljöbalken. Rätten till vatten grundas på privilegier och MÖD:s dom att Gisslar-bo måste ansöka om laglighetsförklaring saknar stöd i lag.

Advokat Mikael Westin har tillsam-mans med sin klient beslutat att använda ett extraordinärt rättmedel för att över-pröva en dom som inte kan överklagas. Mälarenergi Vattenkraft AB begär res-ning för att få frågan om gamla tillstånds giltighet prövad i högsta instans.

När det gäller anläggningar i vatten är principen i svensk rätt att anläggningar som var lagliga när de byggdes fortsatt är lagliga och att gamla tillstånd och privile-gier har fortsatt att gälla genom alla lag-ändringar som skett.

Anläggningar som saknar tillstånd el-ler där tillstånden är oklara kan bli skyl-diga att söka tillstånd. Då gäller att an-läggningarna prövas enligt de regler som gällde när de byggdes; så kallad laglig-hetsprövning.

- Men de reglerna gäller bara verksam-heter som saknar tillstånd eller som inte kan visa att de har tillstånd. Här är påver-kan på vattnet oförändrat i förhållande till hur det under överskådlig, historiskt, tid har sett ut, betonar Mikael Westin.

Gisslarbos advokat konstaterar också att länsstyrelsen i Västmanland på ett helt korrekt sätt hade kunnat begära ompröv-ning av verksamheten vid Gisslarbo.

– Om myndigheten av en eller annan anledning vill få förändringar till stånd finns möjligheten att begära omprövning av det gamla tillståndet – privilegiet att använda vatten. Men att upphäva giltig-heten av privilegier som rör vattenanlägg-

ningar som MÖD gör i detta ärende saknar i dagsläget stöd i lag.

Mikael Westin påminner också om hur viktig vat-tenkraften och alla små kraftverk som finns söder om Dal-älven varit och är för Sveriges indu-

striella styrka och välfärdsutvecklingen.– Vattenkraften är inte mindre viktig i

dag och än mer i framtiden då vi i Norden kommer att ha en viktig uppgift och ett ansvar för att tillhandshålla balans- och reglerkraft för såväl norden som Nordeu-ropa, när fossila kraftkällor ersätts av in-termittenta dito, inte minst vindkraft.

Text: Gunvor Axelsson

Intervju med advokat Mikael Westin

Advokat Mikael Westin

Målet är att öka biobränslebaserad elpro-duktion genom utveckling av småskalig kraftvärme. Det kommer i huvudsak att få sin tillämpning i mindre fjärrvärmesys-tem och i nya anläggningar som är inte-grerade med industrin.

Energimyndigheten har gjort en be-dömning att det finns potential att öka elproduktionen med ytterligare minst 3 TWh inom kraftvärmesektorn. För att det ska vara möjligt att nå den potentia-len krävs en teknisk utveckling av kraft-värmeprocessen med fokus på småskalig tillämpning. Det krävs även en fortsatt forskning och utveckling för att nå högre ångdata - tryck och temperatur på den

2012-05-02

Nytt koncept för småskalig kraftvärme

ånga som ska driva ångturbinen, för att detta ska bli möjligt.

Ett konsortium lett av företaget BioS-team AB utvecklar en ny systemlösning för småskalig kraftvärme. Satsningen är delfinansierad av Energimyndigheten och ska utveckla en teknisk systemlös-ning som möjliggör ett högre elutbyte än vad som idag är normalt på marknaden inom småskalig kraftvärme för området 2 – 4 MW elproduktion.

Tidigare har man i huvudsak utgått från en stor kraftvärmeanläggning och skalat ner till en mindre men då med rela-tivt låga ångdata. Det har lett till anlägg-ningar med en låg effektivitet, och där-

med en hög specifik investeringskostnad, säger Lars Atterhem på BioSteam.

När analysfasen är klar ska den tekniska lösningen omsättas i en förstudie för ett nytt kraftvärmeverk vid Martinssons Såg i Väs-terbotten. Den nya kraftvärmeanläggning-en ska designas för att nå ett högre elutbyte än vad som idag är möjligt genom en vida-reutveckling av tekniken och ett rationellt byggande för att minska investeringen.

För mer information, kontakta:Anders Johansson, Energimyndigheten, 016-544 22 86.

Källa: Energimyndigheten

Effektiva småskaliga kraftvärmeverk som ger bättre lönsamhet och högre elverkningsgrad. Det är förhoppningarna med ett nytt forskningsprojekt som stöttas av Energimyndigheten.


NYH

ETER

Han har varit ordförande och är fortfa-rande med i styrelsen för ”Svenska Ener-girådgivare”. Han har specialiserat sig på energistrategier och effektivare energian-vändning, och var ansvarig för det svenska programmet för effektivisering som drevs av Nutek, där man teknikupphandlade värmepumpar, kylskåp, fönster, bilar etc..

Detta gjorde man genom att bilda bestäl-largrupper från bl.a. allmännyttiga före-tag och Sveriges kommuner och landsting för att ta fram underlag för upphandling av energismarta produkter. Han har haft och har fortfarande uppdrag för SIDA och är aktiv som fristående konsult i frågor som rör energieffektivisering och han har

Hans Nilsson årets energimiljöpristagareSERO-s energimiljöpris gick i år till Hans Nilsson. Hans Nilsson började i energibranschen år 1966 då han anställdes på Malmö Elverk. Där blev han snart indragen i arbetet med effektivare energianvändning när Malmö blev försökskommun för kommunal energiplanering.

OM MÄNNISKAN HANS NILSSON

Familj: hustru, dotter och ett barnbarn

Ålder: fyller 67 i år

Utbildning: Elingenjör och ekonomi

Fritid: Blir det tid över så läser jag ganska mycket, mest skönlitteratur, lyss-nar på musik - klassiskt och jazz. Rör på mig alldeles för litet men föresten förra året så vandrade jag i fjällen från Nikkaluokta till Abisko 11 mil, det var så kallt att myggen frös, så helt still sitter jag inte.

haft uppdrag för olika energimyndigheter, Vattenfall och i olika internationella orga-nisationer (OECD/IEA) etc. Nu för tiden är det mest fråga om ideellt arbete.

– Märkligt, säger Hans, att alla kunniga människor som jobbar ideellt saknar re-surser så att de kan nå resultat. De kom-mersiella krafterna, främst på tillförsel-sidan, har lagt beslag på resurserna. De har råd att ha folk som kan massmedia och som vet hur man når politikerna och de har råd att investera, ibland tvärt emot vad naturen kräver.

Alla vi som arbetar ideellt måste sam-verka bättre, komma överens om tagen. Vi måste börja spela på samma planhalva som de kommersiella krafterna. De goda krafterna är för splittrade. Vi behöver job-ba bättre tillsammans för att få genom-slag för våra uppfattningar.

Det är också förvånande att vi fortsät-ter att köpa olja när vi kan klara oss utan bara vi investerar i energisnålare teknik och förnybar energi. Det skulle ju samti-digt skapa fler arbeten i Sverige - mycket märkligt säger Hans.

Vid SERO årsmöte i Borlänge valdes Hans Nilsson som ny ersättare i SERO sty-relse.

Carl Olov Persson, SERO revisor och ordfö-rande i valberedningen


Svensk Vattenkraftförenings motive-ring till valet av Lars Hydén lyder:

”för sitt engagemang i att med hjälp av äldre domar och lagstiftning finna med vilken rätt äldre dammar och vattenkraft-verk kan bibehållas och drivas vidare, till nytta och glädje för våra medlemmar.”

SVAF:s ordförande Lars Rosén lämna-de över 2012 år Skvalta-diplom till Lars Hydén vid årsstämman i Borlänge. På diplomet finns den vackra bilden, ovan, av en skvalta – en äldre typ av vatten-kraftverk.

Lars Hydén fick 2012 års Skvalta

TILL SALUVattenkraftstation nära NybroHelt ny utrustning 2009. 15 år elcerti-fikat.Godkända fiskvägar.120 kW ca 400 000 kWh

Börje JosefssonE-post: [email protected]

I svaret tar vi upp Biogas, Småskalig kraft-värme med biobränsle, Solkraft, Vatten-kraft och Vindkraft.

Biogas

I svaret anför SERO att biogas har mycket större potential i Sverige än etanol och rapsdiesel. Odlingen har dessutom eko-logiska fördelar genom att i princip bara kol hämtat ur luften förs bort från går-den då biogas säljs, medan alla andra gödningsämnen som kväve, fosfor och kalium med flera ämnen stannar kvar i den rötrest, som återförs till åkrarna som gödning.

SERO föreslår också en ändrad tyngdpunkt på forskningen om biogas. I dag sik-tar man på att producera biogas, som efter rening kan användas

som fordonsgas i anpassade motorer. Om lantbruket skulle kunna använda biogas i sina dieseltraktorer skulle dessa behöva byggas om för ca 200 000 kr per traktor, vilket skulle bli mycket dyrt.

I stället föreslår SERO ett annat huvud-spår: Förvätska biogasen till syntetisk diesel, som kan användas utan konver-tering av befintliga motorer. I dag kon-verteras naturgas i en katalytisk process till ren diesel i stor omfattning. Samma process med start i biogas kräver ytter-ligare utveckling, men om medel anslås bör den vara helt tillgänglig om ett par år. Vidare föreslår SERO att forskningen bör inriktas på att också bygga mindre anläggningar, som kan samla upp och konvertera biogasen i landets regioner.

Med tanke på vilka enorma vinster som samhället skulle göra med att omvandla biogasen i stället för motorerna, kan en storsatsning på denna forskning och ut-veckling, väl motiveras.

Småskalig kraftvärme med biobränsle

Hittills har Sverige satsat små belopp på att utveckla småskalig kraftvärme med biobränsle ner till villastorlek. Intresset är stort att producera egen el. Att an-vända solceller går bra men att använda biobaserad kraftvärme är ännu inte helt färdigutvecklat. Därför behövs forsk-ningsstöd för att få fram bra produkter som kan masstillverkas för att möta ef-terfrågan.

Solkraft

Trots att priserna på solceller sjunkit dra-matiskt de senaste åren, finns stort behov av fortsatt forskning på hög nivå för att göra tekniken ännu bättre. Trots prissänk-ningar är det ett långt stycke kvar för att komma ner till vad marknaden erbjuder för producerad solel. Därför behövs också ett fortsatt introduktionsstöd.

Vindkraft och vattenkraft

SERO tillstyrker det förslag till forsk-ningsinriktning som föreslås i rappor-ten.

Övrigt

SERO anser att staten inte skall fortsätta slösa bort pengar på kärnkraftforsk-ning. Hela svaret finns på vår hemsida, www.sero.se, eller kan beställas från SERO:s kansli.

Olof Karlsson

SERO har lämnat remissvar om framtida energiforskning

”SERO anser att staten inte skall fortsätta slösa bort pengar på kärnkraftforskning”


POR

TRÄT

T

Mats Olsson, bilden tagen vid en resa till Litauen, arrangerad av SERO foto Jörgen Ek

Mats brukar 180 hektar mark och har många infallsvinklar på arbete och liv. Han är ersättare i SERO styrelse och sitter med i styrelsen i EPL - Energi på lantgård i Sverige. Föreningen som är en sektion i SERO har drygt 30 medlemmar, små-brukare och storjordbrukare blandat. Vi skulle kunna vara betydligt fler men vågar inte göra reklam för oss för vi har inte tid över till att driva föreningsarbetet så hårt. Vi som är med har många projekt på gång och så har vi roligt tillsammans säger Mats.

Arkelstorp ligger i Kristianstads kom-mun, 2 mil norr om Kristianstad. – Vi lig-ger där den skånska myllan och det mer skogliga norra Skåne möts. Våra trakter gränsar till Östra Göinge kommun. Ar-

Mats Olsson, bonden som är störst i landet på hallonplantorMats Olsson, systemutvecklaren på Volvo i Olofström sadlade om och blev bonde i Arkelstorp i nordöstra Skåne.

kelstorp ligger i gamla snapphanebygder. Den sista snapphanen blev skjuten i våra trakter och i Arkelstorp står en minnes-sten daterad 1778 över Lilla Mats, som han kallades, säger Mats.

Mats bytte från systemutvecklare till bonde

När Mats morbror, som inte hade egna barn, erbjöd Mats att köpa gården i Ar-kelstorp passade det utmärkt. Mats arbe-tade på Volvo i Olofström och eftersom Gyllenhammar nästan samtidigt erbjöd 80 % arbetstid med garanti om fortsatt full löneutveckling slog Mats till. Efter 18 år på Volvo köpte han gården och blev bonde samtidigt som han fortsatte att arbeta deltid på Volvo. Gyllenhammars generositet grundade sig på att systemut-veckling är ett tufft jobb. ”Man försvinner in i problemlösningarna. Många, kanske 2 av 10 går in i väggen, som det heter.” Gyllenhammar konstaterade att arbetet blev bättre utfört och de anställda mådde bättre om man minskade arbetstiden.

Välskött skog

År 1980 tog Mats över gården, 180 hek-tar fördelat på 35 hektar åker, 10 hektar betesmark och resten skog. Av skogen är 20 % blandskog, 20 % bok och 60 % ren gran. Granskogen är mellan 40 och 60 år och i en nyligen upprättad skogsbruks-plan står det att skogen är välskött, detta trots att Gudrun med flera stormar dragit fram och fällt en hel del skog.

Hästar och försöksodlingar på betesmarken

På betesmarken hålls hästar och dess-utom arrenderar SLU i Alnarp en del. Där drivs försöksodlingar av gräs för energi-ändamål. Man testar olika grässorter, om de kan anses lämplig att odla för fram-ställning av bränsle. Gräset skall växa bra och ha bra energiinnehåll. Arrendet som Mats får in går till EPL. Ett antal skånska bönder ställer betesmark till förfogande för projektet som stöttas med EU-pengar.

Nere i Simrishamn sysslar några med-lemmar i föreningen med vindkraft och solel.

Sveriges största plantskola för hallonplantor

På 2 hektar av åkermarken driver Mats en certifierad hallonplantskola. Plant-skolan ”Vångaplantor” tar fram många hallonplantor och förser ett 20-tal av landets större planthandlare med bästa tänkbara plantmaterial. ”Vi är störst i Sverige”, säger Mats. Det sker en ständig förädling av plantmaterialet. Korsbe-fruktningar mellan de allra bästa sorter-na innebär att plantmaterialet ständigt förbättras.

För några veckor sedan var Mats i Po-len och kompletterade med nytt material från en av världens bästa förädlare av hal-lonplantor. Polen ligger väl framme i för-ädlingsarbetet.

Mats tappar björksav

Det kanske intressantaste projektet på gården är den 1 hektar stora björksko-gen där Mats tappar björk på sav. Flera bönder (7-8) deltar i projektet. De äger tillsammans ett företag som sysslar med björksav. Läs gärna mer på deras hemsida ”Naturprodukten björk AB bjorksav.com”. Saven som används som läkemedel säljs till Frankrike, Danmark och i Sverige.

Björksaven innehåller 8 olika socker-sorter plus proteiner och andra ämnen som tillsammans är verksamma mot åkommor som cancer, allergier, diabetes etc. Saven kan till och med göra att man kan få en kraftigare hårväxt. Saven dricks eller smörjs på kroppen.

Mats, som själv hade diabetes dricker av saven. När han besökte diabetessköter-skan, som tog prov hade långtidsvärdena sjunkit till i stort sett normal nivå beröm-de hon Mats för att han skötte medicine-ringen så bra. ”Jag har inte tagit medicin alls”, svarade han ”Jag har gått över till att dricka björksav.” Sköterskan blev all-deles mållös och bad att få lämna Mats för


konsultation med läkare. ”Här har inte forskningen hängt med”, säger Mats.

Ett par ämnen i saven är särskilt verk-samma mot cancer. En professor i Lund tror att det går att framställa de viktigaste äm-nena artificiellt för att sedan sälja dem som läkemedel. En läkare i Odense i Danmark menar att det är kombinationen av allt som finns i björksaven som ger de goda resulta-ten, så vi tror att vårt arbete med att tappa björk på sav har en fortsatt bra framtid.

Saven, som exporteras till Frankrike levereras i 20-liters bag in box. Det som säljs i Sverige och Danmark tappas i 3-liters bag in box. Ett företag i Veberöd svarar för distributionen i Skåne. Saven dricks som den är och smakar som lite sö-tat vatten.

År 2010 producerade Mats 15 kbm sav ur 80 träd. Tappningen sker i ett helt slu-

tet system, där saven går via rörsystem till en kyltank där temperaturen ligger på plus 1 grad. Tanken töms varje dag. Saven är lika känslig som mjölk. Om man behandlar saven fel surnar den snabbt.

– Vi arbetar för en bättre marknads-föring och hoppas att vi kan hitta en bra logistik. Lyckas vi med det kommer vi att sälja över större delar av landet.

Gården ligger vackert

Mats gård ligger mycket vackert på en höjd med utsikt över Ivösjön och höjder som Vångaberget och Ryssberget. Bara 800 meter från bostadshusen ligger en damm på 3 tunnland där Mats har ett litet kraftverk.

Carl Olov Persson revisor i SERO [email protected]

PERSONDATA

Ålder: född 1940, glad pensionär, som arbetar heltid och lite till.

Familj: hustru, 3 barn - 2 söner och en dotter plus 5 barnbarn.

En av sönerna har gått lantbruksut-bildning så det finns hopp om att en ny generation Olsson tar över.

Fritidsintressen: fotboll, eftersom barn och barnbarn sparkar boll följer Mats och hustrun med som åskådare och supportrar till olika matcher. Ett par gånger har det gällt Gothia Cup, helt fantastiska upplevelser.

Ett annat fritidsintresse är veteranbi-lar. Mats har samlat på sig ett 15-tal gamla bilar, mest europeiska.

Vattenlagen (1983:291), VL, använde be-greppet ”vattenföretag” och enligt 4 kap 5 § kunde vattenföretaget laglighetsprö-vas i efterskott och då få såväl anläggning som användning av anläggningen god-känd enligt de regler som gällde när den byggdes.

Regeln om laglighetsprövning återfinns numera i 17 § lag (1988:811) om införan-de av miljöbalken. Den stora skillnaden jämfört med VL:s bestämmelse om laglig-hetsprövning är att det bara är tillståndet för själva vattenanläggningen – byggna-tioner av olika slag – som kan prövas efter de regler som gällde när den byggdes.

17 § säger att laglighetsprövning en-bart gäller ”äldre anläggningar, exempel-vis diken, dammar och andra kraftverks-anläggningar, bryggor etc., för vilka det inte har meddelats något tillstånd eller tillståndsfrågan är oklar”. Det sägs också att en laglighetsprövning får förenas med villkor.

Däremot sägs i MB:s förarbeten – prop. 1987/88:45 – att själva användningen av anläggningen, utnyttjandet för vat-tenverksamhet, ”såsom denna definieras i miljöbalken”, ska tillståndprövas enligt miljöbalken.

Förklaringen till förändringen finns att läsa på sid 1024 i samma proposition: Lagstiftaren konstaterar att det saknas skäl att ge övergångsbestämmelsen om laglighetsprövning samma tillämpnings-område eftersom ”miljöbalkens bestäm-melser är principiellt inriktade på att verksamheter och anläggningar skall för-prövas”.

Den här tudelningen av tillståndspro-cessen; laglighetsprövning enligt äldre rätt för äldre anläggningar och tillstånds-prövning enligt MB för att få tillstånd att använda anläggningen, aktualiserades för Transtrands besparingsskog när de sökte tillstånd att bygga upp Ejforsens kraftverk i Hedströmmen på nytt.

I april 2011 kom miljööverdomstolens beslut att lagligförklara ”befintlig vatten-anläggning vid Ejforsen bestående av en tröskel, ett kanalintag med lucka för av-stängning, en tilloppskanal, rester av en kraftstation, en kraftstationsdamm och en utloppskanal”.

Börje Cedeskog, förvaltare för Trans-trands Besparingsskog, berättar att sam-fälligheten kommer att göra de undersök-ningar som länsstyrelsen föreslagit under sommaren och sedan gå in med en ny till-

ståndsansökan för driften i höst. Han själv och medlemmarna hoppas på det bästa, inte minst som miljödomstolen i en kom-mentar till den tidigare ansökan skrev att vattenverksamhet i Ejforsen faktiskt kan få positiva effekter för miljön.

De senaste domarna från Mark- och miljööverdomstolen och länsstyrelsernas fortsatta handläggning av Färna och Giss-larbo, liksom den fortsatta behandlingen av Transtrands Besparingsskogs ansökan, kommer förhoppningsvis att göra att kraftverksägare med gamla tillstånd eller hävd får ny praxis att stödja sig på.


En avgörande skillnad

Storlom på bo. Foto: Lomprojektet

Laglighetsprövning före och efter Miljöbalken. När miljöbalken, MB, och lagen om införande av miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999, ändrades också reglerna för laglighetsprövning.


Vindkraften fortsätter att växa, och under 2011 installerades hela 765 megawatt vindkraft fördelat på 380 vindkraftverk, skriver Energimyndigheten i ett press-meddelande.

Det betyder att det i slutet av 2011 fanns totalt 2036 vindkraftverk i landet, med en installerad effekt på 2769 mega-watt. Elproduktionen från dessa uppgick till 6,1 terawattimmar – en ökning med nästan 74 procent jämfört med 2010.

Vindkraftens andel av Sveriges totala nettoproduktion av el var 4,2 procent

6

1 Vindkraft i Sverige

1.1 Vindkraften ökar kraftigt i SverigeI Sverige kom diskussionen om vindkraft som möjlig energikälla igång på allvar i samband med oljekrisen på 1970-talet samt genom debatten inför folkomröstningen om kärnkraft 1980. De första demonstrationsverken byggdes på 1980-talet och sedan år 1990 har antalet vindkraftverk ökat varje år för att vid 2011 års slut vara 2 036 stycken. Den installerade effekten i vindkraftverken har ökat kraftigt särskilt de senaste fyra åren och uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till 2 769 MW. Produktionen av el från vindkraften har ökat med 209 procent sedan 2008 till 6,1 TWh under 2011.

Figur 1: Vindkraftens utveckling i Sverige 1982-2011

Källa: Driftuppföljningen för åren före 2003 efter det Svenska Kraftnäts kontoföringssystem, Cesar samt Energimyndigheten

Med denna utbyggnad och den fortsatta förväntade utbyggnaden de kommande åren följer också en ökad efterfrågan på statistik som rör vindkraft. Utöver totalsiffror för Sverige är fokus i denna rapport regional och lokal fördelning, installerad effekt och antal vindkraftverk. Det finns vidare producerad el för Sverige samt fördelningen per län1. Det

1 På grund av sekretessbestämmelser kan producerad el inte redovisas på länsnivå för 3 av länen.

0400800

12001600200024002800320036004000440048005200560060006400

Anta

l, G

Wh

och

MW

Antal verk (st) Installerad effekt (MW) Elproduktion (GWh)

Vindkraftens utveckling i Sverige 1982-2011. Grafik: Energimyndigheten

Rekordår för Sveriges vindkraft2011 blev ett rekordår för Sveriges vindkraft. Elproduktionen ökade med hela 74 procent jämfört med 2010.

2011 – en rejäl ökning från 2010, då sam-ma siffra var 2,4 procent.

Tidigare producerade Skåne mest el från vindkraft, men nu har Västra Göta-land gått om, med en installerad effekt på 557,9 megawatt fördelat på 451 vind-kraftverk.

Den kommun som har mest installerad effekt är Gotland, följt av Strömsund och Malmö. Av Sveriges 290 kommuner har nu 154 vindkraft.

Källa: Svensk Vindenergi

När man tar vara på grenar och toppar, så kallad grot, efter en skogsavverk-ning följer inbyggda näringsämnen med, vilket på sikt utarmar skogsmar-kens näringsförråd och får nästa gene-ration skog att växa sämre. Av det skä-let vill man återföra de näringsämnen som finns kvar i askan, främst fosfor och kalium till skogsmarken, eftersom dessa ämnen blir kvar i askan. Däremot går innehållet av kväve och svavel bort med rökgaserna, men återkommer ge-nom nedfall från luften.

Ett problem vid återföring av bioaska har varit att hitta en lämplig form. Om man sprider askan som pulver riskerar en stor del att sköljas bort av regn, så att växtnäringen rinner bort med drä-neringsvattnet. Gödslingseffekten blir då kortvarig. Lösningen är att göra små korn av pulvret. Om de har rätt storlek lö-ses de långsamt så att gödningseffekten blir kvar i ca 10 år. Genom askåterföring sluts det ekologiska kretsloppet i skogen.

Södra blir först ut av skogsbolagen med systematisk askåterföring och det handlar om årlig spridning över 6000 – 8000 hektar.

Olof Karlsson

Södra för tillbaka askan till skogenSkogskoncernen Södra, som ägs av 51 000 sydsvanska bönder, startar i höst återföring av askan efter förbrän-ning av biobränsle. Det är från de stora mängder bark, flis och sågspån som används internt och i värmecentraler.

Svensk vattenkraftförening arbetar ak-tivt för att förändra fastighetsskatten för småskalig vattenkraft. Frågan lyfts i ar-betsgrupper och i myndighetskontakter. Senast belyste SVAF:s Jan-Åke Jacobson frågan på konferenser i Örebro och Häss-leholm, 24 och 28 maj.

Förändra fastighetsskatten för småskalig vattenkraft

Se även artikel i förra numret av tid-ningen där fastighetsskattefrågan bely-ses ingående av Thomas Sandberg som representerat SVAF i en arbetsgrupp runt fastighetsskatten.

Robert Davidsson

VINDKRAFT Statistik från wwea


MiljömagasinetUpptäck

��

��

Alternativet i svensk press

��

��

��

MiljömagasinetSvarspostBox 11 203Kundnummer: 111 820 900110 11 Stockholm

Miljö-magasinet

betalar porto

��

Namn:Adress:

Telefon:E-post:

Prova 25 nummer för bara 175 kr!


Några frågor till Gunvor Axelsson

Nybliven styrelseledamot i Svensk VattenkraftföreningDin sämsta (och bästa) sida:

Otåligheten

Beskriv dig själv med högst fem ord:

Nyfiken bokläsande kattvän.

Vad fick dig att vilja engagera dig i Svensk Vattenkraftförening och styrelsearbetet?

Övertygelsen om att vi – Sverige och Eu-ropa- behöver vattenkraften.

Vilken är den viktigaste frågan du vill driva som ledamot i din styrelse?

Vikten av att ”sälja in” den småskaliga vat-tenkraftens betydelse till så många som möjligt i alla sammanhang och miljöer.

Senast lästa bok?

Regeringsprog 1997/98:45 OCH Leif GW Perssons Den döende detektiven.

OM GUNVOR AXELSSON

Ålder: 59 år.

Familj: Hugo von Schéele, son och bonusson.

Bor: Karlskoga

Yrke/Bakgrund: Jurist och journalist.

Oanad talang: kan snickra och sticka irländska tröjor

Stranden eller skidbacken?

Båda.

Vin, öl eller mineralvatten?

Öl och mineralvatten.

Katt eller hund?

Katt.

Pop, rock eller klassiskt?

Beror på humöret.

Vad gör du helst en ledig dag?

Ingenting.

Något du vill säga till ”Förnybar Energi & Energieffektiviserings” läsare?

Vi lever i en intressant tid där den förny-bara och långsiktigt hållbar energipro-duktionen framstår som allt viktigare.

Några frågor till Nils Posse

Nybliven styrelseledamot i Svensk Vattenkraftförening

OM NILS POSSE

Ålder: 49 år.

Familj: Gift med Ulrica. 2 döttrar, 22 och 20 år

Bor: Bergqvara Gård, Växjö

Yrke/Bakgrund: Lantmästare

Oanad talang: Westernridning

Din sämsta sida:

Vill mer än jag kan.

Beskriv dig själv med högst fem ord:

Engagerad x 5

Vad fick dig att vilja engagera dig i Svensk Vattenkraftförening och styrelsearbetet?

Jag brinner för vattenkraft.

Vilken är den viktigaste frågan du vill driva som ledamot i din styrelse?

Äganderättsliga frågor i samband med vattenkraft.

Senast lästa bok?

Karl XII i Poltava.

VATT

ENK

RA

FT

Stranden eller skidbacken?

Stranden.

Vin, öl eller mineralvatten?

Öl.

Katt eller hund?

Hund.

Pop, rock eller klassiskt?

Klassiskt.

Vad gör du helst en ledig dag?

Vad är det för något?

Något du vill säga till ”Förnybar Energi & Energieffektiviserings” läsare?

Kontakta mig gärna.


Chris Case född 1935 och uppvuxen i England men har bott och arbetat som lantmätare i olika delar av Afrika största delen av sitt liv. Han är autodidakt och har målat sedan barndomen och de se-naste 20 åren på heltid. Från början må-lade han i akvarell för att senare gå över till akryl, numera målar han sedan tio år tillbaka enbart i olja. Chris vill med sin konst försöka fånga och förmedla något av den otroliga, fantastiska värld vi alla lever i, motiven varierar därför från den allra minsta lilla blomma eller insekt till storslagna landskap. Många av hans tav-lor är beställningsarbeten, porträtt, djur, landskap och så vår årliga solros.

Chris har haft utställningar såväl i Syd-afrika, Portugal som Sverige . I Sverige har han bl.a. deltagit i Hagaparkens höstvis-ning, Stockholms Konstsalongs vårvisning samt hos ett antal privata gallerier. Hans tavlor är spridda över hela världen.

Chris Case – konstnären som målat våra fina solrosbilderSedan några år tillbaka delar SERO årligen ut en Solros, ett Energi- och miljöpris till någon som gjort stora insatser för klimat och miljö. Priset består förutom äran av en originalmålning av konstnären Chris Case och motivet är självfallet just en solros.

Chris Case visar årets Solros.Foto: Birgit Ek

Innan flytten till Sverige för tolv år se-dan drev Chris vid sidan av sitt konstnär-skap tillsammans med sin svenska fru Ulla ett konstgalleri utanför Kapstaden. Där visade man målningar och skulptu-rer av sydafrikanska konstnärer, allt från det mest traditionella till mera avant garde.

Chris och Ulla bor nu största delen av året i närheten av Fjärdhundra där de har ett litet galleri, ”Hjältegalleriet”. Under vin-tern brukar det också bli ett par månader i Sydafrika, där barn och barnbarn finns.

Nästa års pristavla är redan beställd och det är alltid lika spännande när Ulla ringer för att tala om att tavlan är klar. Det är alltid lika spännande att få se hur Chris har tolkat uppdraget att måla en solros den här gången?

Birgit Ek

På ELMIA World Bioenergy i slutet av maj, visade det norska företaget Viking Deve-lopment Group upp en utrustning som är tänkt för villor. Den ger, eldad med pel-lets, upp till 5 kW el och resten värme ge-nom att använda en Stirlingmotor.

Ett svenskt företag, Meva Innovation, har utvecklat en lite större anläggning, tänkbar för gårdar och små närvärme-centraler. Den arbetar med en annan tek-nik. Biomassan förgasas och gasen driver

Äntligen kommer småskalig kraftvärme med biobränsle

en gasmotor, som driver en generator och sänder restvärmen till uppvärmning. Verkningsgraden för den konstruktionen uppges vara hög.

Lågt förväntat elpris, under 40 öre/ kWh de närmaste åren samt lågt och dessutom osäkert pris på elcertifikaten, gör det svårt att få ekonomi i en kombi-anläggning. Införd nettodebitering, där man lagligt får byta el med sin elhandlare, skulle ge en helt annan ekonomi men den

tycks dröja ytterligare ett par år, innan re-geringen kan infria sitt löfte om att införa nettodebitering. Men trots svag ekonomi finns det i dag ett stort antal människor – idealister – som är intresserade av att producera sin egen el och därmed samti-digt kompensera för sina övriga koldiox-idutsläpp helt på egen hand.

Olof Karlsson

SERO har i flera år begärt att staten skulle ge ordentliga bidrag till utvecklingen av småskalig kraftvärme, eldad med biobränsle. Tyvärr har bidragen liksom framgångarna i Sverige varit begränsade. Däremot har framgångarna varit större i Danmark och Norge. I Danmark är det främst DTU, Danmarks Tekniska Universitet, som varit en drivande kraft.


Potential för ökad hampaodling

Han talade om att man hade undersökt hur mycket hampa som krävs. För att förse ett företag, som Kinnarp med spån-skivor till deras tillverkning av kontors-möbler skulle det gå åt 1000 ha. Siffrorna visar att det finns utrymme för ökad ham-paproduktion.

Hampa är lämpligt till isolering

Hampa är ett mycket bra material till isole-ring. Det möglar inte och räknas dessutom som ekologiskt, eftersom det vid odlingen inte krävs någon kemisk bekämpning av vare sig ogräs eller skadedjur.

Däremot visar analyserna att det inte är lönsamt att odla hampa idag. Mark-nadspriset är 6 kr/kg och produktions-

kostnaden ligger på 9,4 kr/kg. Själva fiberproduktionen är inte lönsam men det är däremot förädlingen. Hampfiber som används till isolering säljs för 38 kr/kg.

Hamparester är lönsamma i kraftvärmeverk

Samordnas fiberframställning med kraft-värmeframställning av resterna blir det mycket lönsamt. Bengt Svennerstedt tar som exempel att en medelstor anläggning med en investeringskostnad på 77 miljo-ner ger en vinst på 29 miljoner per år och har en payoff på 2,5 år.

Hampa sänker bränsleförbrukningen

Åke Nylinder är adjungerad professor och har ett eget utbildningsföretag. Han

har tittat på användning av hampa inom bilindustrin. Blandas hampa med termo-plaster blir materialet återvinningsbart. Det ger dessutom låga vikter, mellan 5-10 procent viktreduktion, och det har stor betydelse för att minska koldioxidutsläp-pen och energiförbrukningen. Hampa an-vänds i allt från innerdörrar till hatthyllor och i bagageluckor.

Hampaisolering ger låg energiförbrukning

Steve Allin från Irland var inbjuden för att tala om hampa i byggnader. Han menar att hampa är ett revolutionerande mate-rial.

Hampaisolering kan sprutas in men det finns även ”tegelstenar”. Det ger hus med mycket låg energiförbrukning. Steve

Hampa nu och i framtiden

Text: Christina Hansson Foto: Olof Karlsson

Den 27 mars var det ett symposium om hampa på Alnarp, som tillhör lantbruksuniversitetet. Bengt Svennerstedt, som är forskare, ledde tillställningen. Han presenterade sina forskningsrapporter om bl a kommersiella produktområden, företagsekonomiska analy-ser och industrihampa till bränsle och materialframställning.

Fullvuxen hampa, 3,5 m hög.

BIO

ENER

GI


Allin nämner en stor lyxvilla i England, som bara behövde elda en dag under en hel vinter p g a den goda isoleringen. Han visade bilder på tjusiga hus isolerade med hampa från bl a USA, Spanien, Storbri-tannien och Australien.

Hampa är koldioxidnegativ

Ytterligare en fördel med hampa är att det är koldioxidnegativt. Hampan bidrar även med att skapa ett gott inomhuskli-

mat. Steve Allin har även kommit på att det bör bli bra att använda hampa i passiv-hus för att mins-ka mängden plast vid isoleringen. Irländaren har för övrigt skri-vit en bok, som heter ”Building with hemp”.

Hampa är lika bra som mineralull

Bodil Pallisson är anställd på Agrotech i Danmark. Hon har arbetat med produkt-utveckling av hampaisolering. Hon säger att hampa har lika goda isolerande egen-skaper, som mineralull. Den är dessutom bra för ljudisolering och på att reglera luftfuktigheten. Det krävs CE-godkän-nande för att få använda hampa som iso-lering. Priset på hampaisolering ligger mellan 50 och 70 kr/m3.

Hampa som bränsle

Thomas Prade har doktorerat på hampa. Han har undersökt industrihampans egenskaper, som biogassubstrat och fast-bränsle.

Han talar om att Kina har störst od-lingsareal när det gäller hampa i världen. Därefter kommer Kanada, där hampafrön används till livsmedel och kosmetika och som trea Frankrike, som utnyttjar hampa i cigarettpapper.

Hampa kan jäsas och omvandlas till etanol. Den kan även rötas till biogas. Det går även att pressa hampafröna till olja, som blir biodiesel.

Man får ut mest energi om hampan skördas i september eller oktober. Då får man ut ca hälften av den tillgängliga ener-gin vid rötningen. Det är lite sämre utbyte än för majs, där man får ut 70 procent av energin. Metanutbytet för hampa blir 75 GJ/ha. Sockerbetor ger 114 GJ/ha.

Hampa har den fördelen att den inte räknas som konkurrent till livsmedels-produktion.

Används vårskördade hampabalar till förbränning, får man ut 80 GJ/ha. Vill man ha el från biogasen får man 20 GJ/ha och är den önskade slutprodukten for-donsgas får man 45 GJ/ha. Man får ut mer energi från spannmålsrester, halm, rör-flen, träpellets och salix än från hampa. Thomas Prade säger att salix ger mest.

Idag finns det 14 gårdsanläggningar och 18 samrötningsanläggningar, som skulle kunna ta emot den odlade hampan i Sverige.

Noteringar om hampa

• Hampa kväver allt ogräs och lämnar svarta jorden till nästa gröda. Bra för ekoodlare.

• Om hampan skördats när de näringsri-ka bladen fallit av, utgör de en utmärkt gödning.

• Hampa är inte frostkänslig och kan od-las över hela landet.

• Hampa kan odlas på samma mark fle-ra år i följd utan skördeminskning på grund av växtföljdsjukdomar.

• Hampans pålrötter luckrar jorden.• Om fröskörden på hösten försenas,

skördar småfåglarna fälten i stället.• Det finns flera typer av hampa lämpade

för olika ändamål. Fiberhampa till tyg och rep, oljehampa där fröna pressas till olja och foderkaka, industrihampa till bränsle och biogas.

• Droghampa till hasch är en småväxt grenig växt som kvävs om någon för-söker samodla den med annan ham-pa.

• Odlingen av hampa väntas öka i Sve-rige, särskilt bland ekologiska odlare, som vill ha den i växtföljden.

Handbok om hampa

SERO har låtit Agr. Doktor Sven Bernes-son skriva en handbok om hampodling.

Den heter:Hampa till bränsle, fiber och oljaBoken är på 50 sidor och kostar för med-lemmar 120 kr plus porto. Den kan be-ställas från SERO:s kansli Tel. 0221-824 22, Fax -82522 E-post [email protected] torkkänslig

”Ytterligare en fördel med hampa är att det är koldioxidnegativt.Hampan bidrar även med att skapa ett gott inomhusklimat”

Bilder uppifrån: Hampablad; Hampablomma; En kraftig pålrot luckrar jorden och gör att hampan blir mindre; Hampafält på hösten när bladen fallit av.Hampafält på hösten när bladen


Nuvarande ägare till Strömsbergs Kraft-verk Margareta och Per Iggsten som över-tog anläggningen från Margaretas far. Hela den stora anläggningen med sidoverksam-heter bl.a. i form av mekanisk verkstad och sågverk vittnar om goda kunskaper och gott entreprenörskap i generationer med många anställda. Nu är kvarndriften ned-lagd sedan år 2000, men har kvar all utrust-ning intakt och verkstadsrörelsen är såld. I stillheten som nu råder, överröstar näkter-galen det svaga bruset från kraftverket.

Synkrongenerator kvar

I kraftverket finns två turbiner. En mo-dern, installerad år 1985 med en asyn-

Strömsbergs Kraftverk i Sagån

krongenerator på 125 kW samt en äldre turbin från 1920 med en synkron-generator på 80 kW. Den senare är Pers ögonsten. När det blir strömavbrott på nätet bryter han kontakten och startar synkrongeneratorn som driver ett internt nät. Med viss erfarenhet går det att ställa in frekvensen på 50 Hz genom att styra en fin gammal centrifugalregulator. När spänningen på yttre nätet återvänder stängs synkrongeneratorn av och fasas se-dan in på lokalnätet igen. Den manövern är den svåraste, eftersom man måste gå in i rätt fas med det stora nätet. Indikation på att man ligger rätt innan man kopplar in sig sker med lampor som antingen skall

tändas eller släckas. Gör man fel riskerar man att skada generatorn allvarligt. (Det-ta fick man uppleva då en stor generator första gången skulle kopplas till nätet i ett av Barsebäcks kärnkraftverk. Man tog fel på tänd/släckt lampa och försökte koppla in sig i motfas till riksnätet. Följden blev en stor smäll och förstörd generator, som dessutom enligt vissa uppgifter hoppade ut genom väggen, men det kan vara en skröna.

I dag finns det tyvärr inte så många kraftverksmaskinister kvar som behärs-kar att köra en gammal synkrongenera-tor. Ofta byts den ut mot lättskötta asyn-krona då den gamle maskinisten slutar

Det ligger vackert i Sagåns dalgång två mil nordväst om Enköping. Här har vattnets kraft använts sedan medeltiden. Om detta vittnar rester av små dammar längs hela ån. I Strömsberg anlades en större damm på 1800-talet som skapade 7 meters fallhöjd till en stor kvarn med sågverk. År 1920 anlades det första kraftverket, som med en synkrongenerator kunde driva ett eget nät med linjer ut till byarna i omgivningen.

Text: Olof Karlsson Foto: Christina Hansson

VATT

ENK

RA

FT

Strömsbergs Kraftstation den 14 maj i år. Foto: Per Iggsten


och därmed försvinner möjligheten att köra ett lokalnät i så kallad ö-drift om riksnätet fallerar.

Vattendom från 1953 reglerar driften

Kraftverket har en vattendom från 1953, som reglerar driftvillkoren. Med auto-matlucka och elektronisk övervakning av vattennivån i dammen, kan man hålla en nästan konstant vattennivå hela året.

Årsproduktionen är ca 700 000 kWh och Mälarenergi köper elen och äger nä-tet.

Låg lönsamhet bekymrar

Nu är ersättningen för elen inklusive nät-nytta ca 30 öre/kWh och ca 15 öre/kWh för elcertifikaten. När elcertifikaten för äldre kraftverk upphör vid årsskiftet och fortsatt skyhög fastighetsskatt går ekonomin inte runt och det finns inget utrymme för reparationer. Att lägga kraftverket i malpåse torde vara ett al-ternativ många små kraftverksägare står inför i dag. Då kvarstår kostnaden för att underhålla dammen. Alternativet är rivning av kraftverk och damm, men för det krävs miljötillstånd, som kan avvisas om dammen fyller en samhällsfunktion. Ägaren kvarstår då, som skyldig att sköta underhållet.

Ovan bidrar Per och Margareta med en faktaredovisning om läget. Den kan användas som argument vid opinions-bildning. Sammanställning gäller kraft-verkets ekonomi år 2011. Många andra småkraftverk befinner sig i samma eko-nomiska situation.

STRÖMSBERGS KRAFT & KVARN AB

Ekonomisk jämförelse mellan beloppen före höjningen av taxeringsvärde och skatt enligt ”Fastighetstaxering 2008-2012 Vattenkraft”

Tidigare År 2011Taxeringsvärde, kr 438 000 1 435 000Skattesats 0,5 % 2,8 %Fastighetsskatt, kr 2 190 40 180Höjning i kr 37 990Höjning i % 1734 %

Intäkter 2011El, elcertifikat och nätersättning 403 582

Fastighetsskattens andel av intäkten 10,0 %

Per Iggsten 2012 06 09

Utdrag av brev till regeringen.Hela brevet till energiminister Hatt finns på SERO:s hemsida

2012-05-21Till RegeringenEnergiminister Anna-Karin HattAngående ekonomiska bekymmer för producenter av förnybar energiVindkraft

Kombinationen av låga elpriser och låga samt dessutom osäkra certifikat-priser har kraftigt minskat investerings-viljan i nya vindkraftprojekt. Dessutom hotar ekonomiska svårigheter för högt belånade projekt som genomförts de senaste åren.

Hösten 2010 skrev SERO ett brev till Regeringen med anhållan om golvpris på elcertifikaten.

Brevet besvarades med att detta inte var aktuellt och samma svar gav Ener-gimyndigheten.

När det gäller elcertifikaten utgör det stora överskottet, som väntas bestå fle-ra år framåt i tiden det stora problemet. För att lösa överskottsproblemet finns flera möjligheter:1. Tillfällig höjning av kvotplikten2. Belägg elintensiv industri med kvot-

plikt på t.ex. 10 %. Med hänsyn till att elpriserna sjunkit kraftigt bör en sådan elprisökning kunna bäras med små problem.

3. Starta ett fastprissystem för nya an-läggningar byggda från och med 2012. Använd det tyska eller finska Feed-in-systemet som förebild.En kraftig nedgång av nybyggnad av

vindkraft kommer att slå hårt mot pro-jektörer samt bevarandet av den kom-petenta personal, som nu fått kunskap och erfarenheter att handlägga projekt hos myndigheter, kommuner och läns-styrelser. Försvinner den kompetensen i brist på arbetsuppgifter tar det lång tid att åter bygga upp den, när reger-ingen skapar bättre förutsättningar för nyinvesteringar.

Rätt till nettodebitering vid produk-tion av egen el väntar på sin lösning liksom uttagsskatten på kooperativ el-produktion.

Brevet är undertecknat av Göran Bryntse, ordf. SEROPer och Margareta Iggsten äger kraftverket.

Per Iggsten med den gediget byggda stora kvarnen som blev kraftstation.


Goda Krafter Borlänge 20 -21 april Foto: Jörgen Ek


Dessa föreningar har haft ett nära sam-arbete och har med ett ursprung i 1980-talet, efter de besvärliga oljekriserna, verkat med syftet är att främja ökad an-vändning av förnybar energi, företrädes-vis de småskaliga produktionsformerna. SERO, som främjar samtliga förnybara energislag, verkar även för en effektivare energianvändning.

Goda Krafter är tänkt att bli ett årligen återkommande seminarium för att påvisa möjligheterna med förnybar energi, men även redovisa de problem som hämmar tillväxten. I samband med seminariet höll

de arrangerande föreningarna sina års-stämmor.

Goda Krafter 2012 lockade över 150 deltagare, trots att vintern gjorde ett sista återbesök i Dalarna och att förberedelse-tiden var kort.

Energiseminariet

Energiseminariet den 20 april var uppde-lat på dels en allmän session, dels sessio-ner speciellt för vindkraft och småskalig vattenkraft.

Den allmänna sessionen täckte mål-sättningar för förnybar energi för Sverige

såväl som för EU. SERO och SVAF deltar i EU-finansierade projekt för att utvärdera möjligheten att öka andelen förnybar en-ergi i Europa.

Sverige har mycket goda förutsättning-ar för utvinning av förnybar energi och når inom kort sitt mål för år 2020 i Ener-gidirektivet, 50 procent förnybar energi i slutanvändningen av energi, i synnerhet om energianvändningen blir effektivare. Även för effektiviseringen finns ett EU-di-rektiv.

Sverige skulle således kunna slå av på takten men det skulle strida mot Energidi-

Kraftsamling i Borlänge

Den 20-21 april arrangerades seminariet Goda Krafter på konferenshotellet Galaxen i Borlänge, som visade sig passa perfekt för vårt ändamål, att hysa en större energikonferens med tillhörande utställning. Arrangörer var fyra föreningar inriktade mot förnybar en-ergi: Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO, Svensk Vindkraftförening, SVIF, Svensk Vattenkraftförening, SVAF samt Dala Energiförening, DEF.

FÖR

NYB

AR

EN

ERG

I

Fr. v. Göran Bryntse, nyvald ordf. i SERO, Lars Rosén ordf. SVAF, Christer Söderberg, avgående ordf. i SERO, Fredrik Lindahl, ordf. SVIF. Foto: Jörgen Ek


rektivets principer, där länder med bättre förutsättningar ska kunna överföra sitt kvotöverskott till länder med sämre förut-sättningar, samtidigt som man får ersätt-ning för detta. Det är således önskvärt att Sverige fortsätter att öka andelen förny-bar energi i minst samma takt som hittills. Det var ett av budskapen som framfördes till riksdagens representant, centerpartis-ten Erik A Eriksson, samt representanter för Energimyndigheten, regionalpolitiker och de 150 deltagarna.

Dalarna är för övrigt utsedd till ett av tre pilotlän för att nå högre kvot än riks-genomsnittet, i Dalarnas fall 67 procent. De övriga pilotlänen är Skåne och Norr-botten.

Det allmänna programmet innehöll även lägesrapportering om el- och elcer-tifikatmarknaden, där priserna sjunkit dramatiskt det senaste året, samt hur man finansierar egna energiprojekt när kon-junkturen går på tomgång. Dalarna fick även visa hur man arbetar för att utveckla förnybar energi, särskilt inom vind- och vattenkraft, ett uppskattat inslag.

Seminariedagen avslutades med ett avsnitt hur man kan spara energi och bli egen kraftproducent i miniformat, hu-vudsakligen genom utnyttjande av solen-ergi.

De särskilda vind- och vattenkraftsemi-narierna innehöll för dessa energislag de mesta aktuella frågorna som till exempel reglerna för tillståndsgivning och om-prövning av tillstånd.

Utställningen

Parallellt med seminariet fanns en ut-ställning som lockat hela 24 deltagande företag och det gavs rikligt med tid i pro-grammet för besök hos utställarna. Vat-tenkraftutställarna dominerade och det dök upp några som inte tidigare visat upp sig. En av dessa var ett företag från regio-nen, Vattenkraftbolaget i Hedemora, som utvecklar en egen turbin samt soldrivna luckor för avlägsna regleringssjöar utan elanslutning.

Priser för bemärkningsvärda insatser

Ett särskilt inslag i programmet var utdel-ningen av priser till sådana personer som gjort speciella insatser inom energiom-rådet. SERO:s energi- och miljöpris gick till Hans Nilsson, välkänd profil inom en-ergieffektivisering, Vindkraftföreningens pris gick till Gert-Olof Holst, känd entre-prenör och vindkraftbyggare genom före-

taget Triventus och SVAF:s pris tillLars Hydén, som gjort stora insatser för

att informera om tillståndsfrågor inom småskalig vattenkraft.

Konferensmiddag med sång, musik och högstämning

Dagen avslutades traditionsenligt med en gemensam middag med underhåll-ning och Galaxen visade sig att man var skicklig även på detta område. För un-derhållningen stod den kände musikern Bengan Jansson med samspelt hustru. Ett otroligt musikaliskt par! Bengan upp-träder vanligvis med Kalle Moréus, men Bengans hustru höll mycket hög klass och det var nog inte många som saknade Kalle.

Föreningsstämmor

Den 21 april var vikt för föreningsstäm-mor för de fyra arrangerande förening-arna.

Christer Söderberg avgick på egen be-gäran som ordförande i SERO efter sex år på denna post och Göran Bryntse från Fa-lun valdes till ny ordförande.

Christer, som dessförinnan varit ordfö-rande i SVAF under 15 år, utnämndes un-der SVAF:s föreningsstämma till heders-medlem i SVAF, dessutom den förste.

Utöver själva stämmoförhandlingarna gavs mycket information i aktuella frå-gor, något som uppskattades av delta-garna.

Stilfull avslutningsmiddag

Även denna dag avslutades med en ge-mensam middag för dem som dröjde sig kvar i Borlänge. Mid-dagen arrangerades på en helt unik plats: Bullerforsens gamla kraftstation i Dal-älven byggd 1910, numera ett museum och 1990 ersatt av en modern station för fortsatt kraftproduk-tion. Gamla Buller-forsen har i stort sett kvar originalutrust-ningen och är i ett mycket bra skick. En komplimang måste riktas till Fortum för att de bevara denna anrika anläggning i så gott originalskick.

Historiens vingslag känns tydligt när man inträder i generatorhallen.

Här fick vi en alldeles utmärkt buffé-middag och dessutom ett besök av en mo-dellhelikopter som snurrade runt bland de gamla generatorerna. Det enda mo-derna denna kväll!

Det blev en festlig avslutning på två intensiva energidagar på det nya temat Goda Krafter.

Studiebesök

Ett tjugutal deltagare som stannat kvar över natten fick möjlighet att göra stu-diebesök på ett antal vind- och vatten-kraftverk i trakten. Det var ett uppskattat inslag och blev en fin avrundning på två intensiva dagar.

Kommer Goda Krafter att upprepas nästa år?

Arrangörerna, i synnerhet ”konferensge-neralen” Göran S Eriksson, ska ha en elo-ge för ett lyckat genomförande av denna konferens, även om det fanns saker som hade kunnat göras bättre.

Gav det inspiration till en fortsättning?

Ja, definitivt och föreningarna är redan igång med planeringen av nästa Goda Krafter i april 2013, där man ska försöka förbättra det som inte var så bra och öka intresset både från energimedvetna och allmänheten om vikten att ställa om vår energiförsörjning mot ökad hållbarhet.

Detta är en profileringsfråga för våra föreningar.

Christer Söderberg

SEROjournalen nr. 3 - 2006 19

Originalet!Träröret från Boxholm.

Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

rärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör är

fortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt

ifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!

T

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT

HELHETSLÖSNING

KONTAKTA VÅRA

VATTENKRAFT-KONSULTER

BYGGJÖRGEN DATH08-695 60 49

MEKANDERS BARD08-695 61 63

ELBERNT HANSSON

08-695 65 60

� � � � � � � � � � � � �

��

��

��

��

��


Det började med att våran beställda buss fick problem med startmotorn så att bus-sen fick ersättas med en reservbuss med en förare som inte alls var van att köra våra resor och inte visste vart vi skulle ta vägen och till råga på allt när vi väntade på reservbussen så dyker polisen upp och undrar vad vi var förena, men dom drog bara lätt på mungiporna när jag föreslog att dom skulle ta nykterhetsprov. Men i väg kom vi med bara ca 1 timmes förse-ning.

Efter 30 minuter kom vi till Viiby Kro för ytterligare påfyllning av bussen, när vi sedan hade rullat några minuter passe-rade vi resterna av Erik Trimels Vindhjul. Han var en av grundarna till vår förening, det var exakt på dagen 25 år sedan fören-ingen bildades. Detta vindhjul med vingar

Närkes Energiförenings Jubileums/Solresa 2012Några reflektioner, samt hur det strulade till sig under denna jubileumsresa som i det stora hela avlöpte på ett någorlunda bra sätt ändå.

av korrugerad plåt var en stor sak på den tiden. Många vill ju bagatellisera Trimels kunskaper på det tekniska planet och då skall jag bara nämna något som vi andra

inte ens i dag kan lösa. Han hade låtit till-verka en remskiva med ca 5 meters dia-meter (där fick ni något att tänka på….), för att överföra kraften från den hiskliga

Resans huvudmål, en villa i Borås med ett avancerat solel/solvärmesystem. Foto: Jörgen Ek

Interiör från Sörbylunds Kraftstation med Sveriges kanske minsta elnät, sex abonnenter. Foto: Chris-ter Sätterqvist


Minnessten över slaget vid Hova. Foto: Birgit Ek

NÄRKES ENERGIFÖRENING

Föreningen för Dig som är intresserad av lokal och förnybar ENERGI

NÄRKES ENERGIFÖRENING är en ideell, partipolitiskt obunden förening, som bildades 1987 som

Närkes Vindkraftförening och ombildades 1996 till NÄRKES ENERGIFÖRENING. Föreningen är medlem i SERO - Sveriges Energiföreningars Riksorganisation. Föreningens styrka är de aktiva och intresserade medlemmarna. Föreningens medlemmar sysslar med alla möjliga energiformer som är inhemska, förnybara och ekologiskt försvarbara såsom Småskalig vind- och vattenkraft, solenergi, värme-pumpar, energiskog m.m.

Kontakta gärna föreningens ordförande Leif Pettersson, [email protected] om du vill veta mer.

vingen till generatorn. Nå väl med det, resan gick sedan vidare till Hova där vi hade stämt träff med de sista deltagarna på resan, träffpunkten var minnesstenen över slaget vid Hova. Nu var bussen full och vi rullade ut på den egentliga resan där första resmålet var Dahlénmuseet i Stenstorp där vi fick uppleva hur en av våra största uppfinnare hade haft det och vad han hade åstadkommit. Han fick ju nobelpriset i fysik 1912.

Resan gick sedan vidare till Vänga Kvarns Café utanför Borås där maten skulle avnjutas, maten var bra till ett rim-ligt pris vid dukat bord. Traktens hem-bygdsförening hade ordnat en guidad visning av det gamla vattenkraftverk som ligger i kvarnens källare för vår skull. I visningen ingick även mjölkvarnen och den bredvid liggande stärkelsefabriken ”potatisen”, detta gjorde att vi fick del-tagare spridda över allt i alla vinklar och vrår med följd att resan blev ytterligare försenad.

Härifrån fick vi guidning av Mikael Os-karsson till resans huvudmål, den villa som har de fina hybridsolfångarna *) monterade och även fått dessa inkopp-lade till nätet ”Borås Energi” Villan är på ca 300-400 m2 med alla moderniteter mitt i ett ”fint” bostadsområde och äga-ren släppte in oss alla på Wiltonmattorna i källarplanet så vi fick se på inkoppling-en av solhybridpanelerna och elmätaren som visade att just denna dag hade 10,2 kWh levererats ut på nätet. Tänk vilket drömscenarium, de hade en elräkning månad efter månad där det står att beta-la 0 kr, det är ju något som vi vanliga död-liga bara kan drömma om. Anläggningen är den första av detta slag i norra Europa och Mikael är generalagent i Skandi-navien. Våra lokala solfångarexperter ”Solfångaren i Viby” och ”Ved o Sol” ver-kade väldigt imponerade av vad de såg och kommer att på vårt årsmöte försöka svara på de frågor som vi har. Som ni ser så ligger i Närkes Energiförening långt fram när det gäller energi. De stora dra-karna försöker ju så gott de kan att få ner energianvändningen på villor mot noll och ett synnerligt gott värde är 10 kWh/ m2 och år, Trots ett hus som nästan helt är byggt av frigolit och med alla tänkbara energispar- och återvinningsåtgärder är detta mycket svårt att nå. Här har vi hit-tat några som galant klarar att komma till 0 kWh/ m2 och år utan överdrivna sparåtgärder. Något som också intresse-

rade många av besökarna var villaäga-rens veteranbil en gammal fin Tatra Plan med 8 Cyl luftkyld boxermotor (Porsche konstruktion).

Nå väl, resan var tvungen att gå vidare så vi satte högsta tillåtna fart för att kom-ma till Sörbylunds Kraftstation norr om Skövde. Sorgligt nog hade solen redan gått ner när vi kom fram dit men ägaren visade runt oss i den lilla kraftstationen och berättade historien om det hela och om det lilla elnätet (sex abonnenter) som var knutet till denna station.

Ägaren var bara lite irriterad över vår försening och att han väntat i många tim-mar. Efter att vi tackat för hans tålamod och den intressanta visningen ytterligare en gång påbörjades resan hemåt i rasan-de takt för att avslutas i Örebro många timmar för sent.

Så här med lite avstånd till denna resa vill jag bara uppmana reseintresserade att anmäla sig preliminärt till en eventu-ell resa så tidigt som möjligt för att under-lätta arrangemanget. Det är ganska svårt att fylla en hel buss så tänk på det nästa gång!

På denna resa var det deltagare från Närkes Energiförening och även många från våra grannföreningar i Västmanland o Skaraborg och jag hoppas att alla delta-gare hade en bra dag.

*) I hybridpanelen genereras utöver el även en betydande del värme. Värmen

ger via en ackumulatortank varmvatten och ger värme till elementen i huset. Ef-fekten från solcellerna blir bättre tack vare vattenkylningen.

Styrelsemedlemmen // Resesamordnaren Närkes Energiförening. Pelle Wiklund


I ett brev till miljöminister Lena EK, ener-giminister Anna-Karin Hatt med kopior till Kärnavfallsrådet, SSM och SKB, för vi fram ett antal synpunkter på hanteringen av kärnavfallet.

Första delen av brevet handlar om CLAB, mellanlagret för använt kärnbränsle för-lagt till kärnkraftverket i Oskarshamn. Med utgångspunkt från vad som hänt i Fu-kushima och fortfarande riskerar att hända där, anser SERO att ett nytt mellanlager be-höver byggas långt från någon reaktor. Det skulle då kunna användas för att ta emot använt kärnbränsle om det händer något i nuvarande CLAB, som gör anläggningen oåtkomlig.

I CLAB krävs att nytt kylvatten från Östersjön ständigt pumpas in för att kyla bränsleelementen. Om kylningen upphör kokar kylvattnet bort på något dygn och brand uppstår i bränslet. Det skulle inne-bära en katastrof med risk för stora utsläpp till omgivningen. Utöver alla andra farliga ämnen finns i dag uppskattningsvis ca 50

ton plutonium lagrat i de bränsleelement som nu lagras i CLAB.

Nästa avdelning tar upp synpunkter på det tänkta slutförvaret i Forsmark. Närhe-ten till reaktorer i drift gör att om det sker omfattande utsläpp till omgivningen från något haveri, skulle slutförvaret på den till-tänkta platsen bli otillgängligt. Därför vore det klokt att innan investeringar börjat i Forsmark, flytta slutförvaret minst 30 km bort från Forsmark. Där skulle lagret ligga alldeles intill Östersjön och ca 500 meter under Östersjöns yta. Jordskalv skulle då kunna bilda sprickor i berget som kan fylla hela lagret med vatten under pågånde in-lagring av bränsle. En flyttning till en plats, där lagret kommer att ligga över havsytan skulle ta bort den risken.

Vidare framför SERO tvivel på att KBS3-metoden med inkapsling i kopparkapslar är en bra metod, då det visat sig att koppar förändras snabbt när den utsätts för gam-mastrålning. Den unika miljön kring kop-parkapseln med hög temperatur, högt tryck

och ämnen som skulle kunna skapa en kata-lytisk nedbrytning av kopparn gör att SERO anser att bränslet tills vidare bör förvaras över mark i cementbehållare. Övervakning och eventuellt återtag kan då lättare ske.

SERO anser också att kontinuerliga mät-ningar bör genomföras av radioaktiviten i Östersjöns bottnar och speciellt längs svenska kusten. De stora utsläppen av Ce-sium från Studsvik till Östersjön bör stop-pas. I dag är Studsvik värsta förorenaren av alla, som bedriver radioaktiv verksam-het kring Östersjön.

Säkerheten i de interna lagren av bräns-leelement, som nyss lyfts ur reaktortanken till en första avsvalning, bör också gran-skas. Det var den lagringen som vållade och fortsatt vållar de stora problemen i Fu-kushima.

Hela brevet kan läsas på SERO:s hem-sida www.SERO.se eller beställas från SERO:s kansli

Olof Karlsson

SERO skriver till regeringen om kärnavfalletSERO får 150 000 kr per år från kärnavfallsfonden för att delta i granskningen av hanteringen av det svenska kärnavfallet. Det innebär att vi har deltagit i samråd och konferenser, läser in mängder av information samt framför synpunkter.

Ny kärnkraft i Storbritannien skulle kosta 2 kr/kWh

I svenska pengar motsvarar det en höjning från 53 till 83 miljarder kronor. Produk-tionskostnaden blir då 1,96 kr/kWh.

I Sverige skulle kostnaden för ny kärn-kraft hamna på samma nivå, eftersom för-utsättningarna är likartade. De slutsatser man kan dra av detta är:

Utan stora subventioner till ny kärn med skattemedel kommer nya investe-ringar i elproduktion att ske med förnybar energi.

En kärna av kärnkraftskramare kommer inte att inse fakta utan fortsätta kräva ny kärnkraft. Detta tror man underlättas av

att man grusar för förnybart genom över-klagan av bygglov osv.

Det är viktigt att uppgiften om kostna-den för ny kärnkraft i Storbritannien sprids till allmänheten.

Olof Karlsson

Det är Citigroup, ett av världens största finansbolag, som räknat fram kostnaden. Underlaget är att franska EDF, europas största elbo-lag och tillverkaren Areva höjt budet för att bygga en ny reaktor från 4,5 miljarder pund till 7 miljarder pund.


I domskälen konstateras att verksamhets-utövaren ska visa att tillstånd finns och drar slutsatsen i fråga om samtliga anlägg-ningar att:”En rätt enligt privilegiebrev utgör en sär-skild rättighet att förfoga över vattnet men kan inte jämställas med ett tillstånd enligt miljöbalken.”

Kraftbolagets syn på tillstånd och hävd

Mälarenergi Vattenkraft AB har åberopat privilegiebrev där staten beviljade Gisslar-bo bruk rätt att driva stångjärnshammare och dämma upp vattnet vid Gisslarbo. Mälarkraft har också i dom från 1959 fått tillstånd till insättande av en fjärrmanöv-rerad regleringslucka i regleringsdammen i högra utloppsgrenen i utloppet av sjön Lillsvan. I domen sägs också i fråga om vat-tenhushållningen att de i vattendomsto-lens utslag den 9 mars 1935 (BUD 8/1934) ska gälla.

Nya domar från Mark och Miljööverdomstolen, MÖD

Kungsådran har sent under processen visat att staten år 1804 gav tillstånd till att tillverkning av 350 skeppund smide fick flyttas från Gisslarbo bruk till Färna bruk som därefter fick tillverka 1 870 skeppund smide vid tre hamrar och sex härdar.

Relatera AB har enligt MÖD lämnat vaga uppgifter om urminnes hävd som inte vi-sat att en särskild rättighet att förfoga över vattnet på platsen skulle föreligga och det har inte gjorts gällande att någon prövning enligt 1880 års vattenrättsförordning gjor-des då det första kraftverket byggdes 1901.

MÖD kommer fram till att även om det finns utslag och dom gällande reglerlucka och vattenhushållning så saknas bestäm-melser och villkor för driften och skötseln av det år 1914 etablerade kraftverket i Gisslarbo. Detta, enligt MÖD:s domskäl, försvårar länsstyrelsens möjligheter att uppfylla sin skyldighet enligt 26 kap. l § miljöbalken att genom tillsyn säkerställa

Den 19 april i år, två dagar innan SVAF:s årsmöte, fattade Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, tre beslut som innebär ny praxis för kraftverk som har sin grund i gamla privilegier. Domstolen återförvisar målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning där Mälarenergi Vattenkraft AB (Gisslarbo), Kungsådran Kraft (Färna) och Relatera AB (Lilla Kedjen) ska söka laglighetsprövning och/eller tillstånd för att bedriva vattenverksamhet för sina anläggningar.

syftet med miljöbalken och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken.

MÖD:s slutsats och domslut

Mark- och miljööverdomstolen kommer fram till att: ”Länsstyrelsen bör därför, med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken, kun-na förelägga verksamhetsutövaren att vid mark- och miljödomstolen inom viss tid ansöka om tillstånd till bedrivande av vat-tenverksamheten för fastställande av vill-kor i övrigt för densamma.”

De tre domarna får inte överklagas, men advokat Mikael Westin har för Mälarenergi Vattenkraft AB:s räkning vänt sig till hög-sta domstolen och begärt resning (se sepa-rat artikel).


I tidigare nummer har vi berättat om att Mark- och miljödomstolen avvisat Lind-backa bruks ansökan om att återuppta vattenkraftproduktion i Svartån strax väs-ter om Örebro. Därefter överklagade man beslutet till Mark- och miljööverdomsto-len eftersom bruket ansåg att beslutet var mycket bristfällig och att domstolen bland annat helt bortsett från väsentlig bevisning och vittnesmål om att dammen var skött och underhållen. Bland annat hade läns-styrelsen som ansvarig tillsynsmyndighet skriftligen meddelat att dammen var skött

och att de gamla tillstånden fortfarande gällde.

Eftersom Mark- och miljööverdomstolen inte tog upp fallet för prövning har bruket nu överklagat till Högsta domstolen.

-I och med avvisningarna av vår ansökan har domstolarna i samverkan med länssty-relsen, Kammarkollegiet och godsägaren uppströms stoppat förnybar, närproduce-rad och utsläppsfri el på 1 300 000 kWh, vilket motsvarar elförbrukning i cirka 520 tvårumslägenheter per år eller 108 varv runt jorden med elbil, säger Torbjörn Ol-

las, vd på Lindbacka bruk. Vi hoppas nu givetvis att Högsta domstolen tar upp fallet och godkänner återstarten av vattenkraft-verket så att vi får möjlighet att anlägga moderna fiskvandringsvägar, förbättra och ha en stabil och säkerställd reglering i Svartån samt få ekonomisk förutsättning att bevara och utveckla det industrihisto-riskt intressanta bruksområdet.

Mer finns att läsa på www.lindbacka.se

Robert Davidsson

Lindbacka bruk ställer sitt hopp till Högsta domstolen


Anledningen till det nyväcktas intres-set hos arrangörerna var två dammbrott i södra Sverige hösten 2010, Granö och Hästberga vattenkraftverk, samt en dammöverströmning vid Hargs kraftverk i Nyköpingsån.

Seminariet samlade 49 deltagare va-rav två från SVAF, Roland Davidson och Christer Söderberg.

Programmet innehöll beskrivning av händelseförloppen vid haverierna resp överströmningen, skador och orsaker. Dessutom behandlades erfarenheter och lärdomar från haverierna liksom kon-struktionsfrågor och tillståndskontroller.

SVAF:s samarbetspartner i försäkrings-frågor, försäkringsmäklaren Marsh, re-presenterades av Anders Jespersson och Ulrik Odén. Ulrik Odén hade en punkt i programmet, där han redovisade verk-samheten tillsammans med SVAF för att öka dammsäkerheten och minska kostna-derna för skador.

I det följande finns en sammanfattning av de olika skadorna.

Granö kraftverk i Mörrumsån

Kraftverket uppfördes 1958 och ägs idag av Eon. Effekten är 9 MW och fallhöjden 12 m. En ca 700 m lång, delvis sprängd, kanal leder till kraftstationen. I kanalens inlopp fanns ett ålnät för att förhindra att ålar kommer in i kanalen och detta sattes till och från igen av löv m m och orsakade låga nivåer i kanalen.

En träspont i en jorddammsanslutning till betongbyggnaden, kraftverksintagen, hade ruttnat på flera ställen. Den var inte tryckimpregnerad. Detta anses vara en av flera orsaker till haveriet. De fluktu-erande nivåerna i kanalen anses också ha bidragit liksom andra brister vid upp-byggnaden av dammkroppen. I kanalen fanns ingen fjärrnivåavläsning, något som kritiserades i rapporten. Några indi-kationer på att ett dammbrott skulle vara nära förestående observerades inte.

Återuppbyggnaden, inklusive en ny-konstruktion av ålavledaren, beräknas

Seminarium om små dammarI Sverige har tidigare inte arrangerats något seminarium som behandlar små dammar till mindre vattenkraftverk.I Örebro den 25 april blev det första gången med Elforsk och Svenska Kraftnät som arrangörer. Svenska Kraftnät har det nationella ansvaret för dammsäkerhet och Elforsk, som samarbetar med Svensk Energi har kraftindustrins uppdrag att forska inom kraftsek-torn, bland annat vattenkraft.

kosta ca 30 Mkr och är i det närmaste slutförd.

Hargs kraftverk i Nyköpingsån

Anläggningen ligger uppströms Nyköping och ägs av Vattenfall. Ett mycket kallt dygn vintern 2010/2011 drog turbinerna ned, varvid vattennivån steg och en nivå-reglerad lucka skulle öppna, men gjorde enbart detta delvis p g a ett felaktigt in-ställt relä och att luckans tyngd ökat ge-nom isbildning. Detta resulterade i både överströmning och genomströmning av dammkroppen samt översvämning av kringliggande åkermark. Inga person- el-ler sakskador i övrigt.

Att luckan felfungerade anses bero på ofullständigt underhåll och delvis olämp-lig konstruktion. Även otydliga instruktio-ner vid fel av denna art anses ha spelat in.

Hästberga

Detta kraftverk tillhör Brittedals Energi med huvudkontor i Hästveda i norra Skå-ne.

Kraftverket är liksom Granö byggt på 1950-talet och med en likartad konstruk-tion av damm, en jorddamm med anslut-ning mot betongintaget samt träspont, som i detta fall var ansluten mot betongen utan ursparing.

Lars Truedsson, vd för Brittedals Energi redogjorde för händelseförloppet. Han är

anmäld för miljöbrott och riskerar upp till åtta års fängelse, trots att inga personska-dor inträffade och de materiella skadorna var begränsade. Dammbrottet berodde på hög dammnivå, eftersom likströmssys-temet till automatluckan var ur funktion. Den utredning, som snart publiceras pe-kar på otillräckligt underhåll och bristan-de funktionskontroll av anläggningen, men även egenkontrollen har fått kritik. Bidragande har varit att man vid ett tidi-gare tillfälle höjt träsponten genom att ovanpå gjuta en betongkant.

Skadorna hittills är värderade till nära 10 mkr. Ska man återuppbygga dammen och modernisera kraftverket beräknas kostnaden bli 40 mkr och om man bygger ett helt nytt kraftverk blir prislappen över 60 mkr. Bolaget lutar åt det senare alter-nativet.

Försäkringsbolaget (inte If) har hittills vägrat ersättning med hänvisning till att skadorna orsakats av försumlighet hos ägaren. Haverirapporten väntas snart bli officiell.

Utgången av detta mål kommer att bli mycket intressant, både vad gäller utgång-en av miljöåtalet och försäkringsfallet.

Ej heller här fanns några förvarningar om att ett dammmbrott var nära förstående.

Det underlag som presenterades vid seminariet finns tillgängligt i digital form på SERO/SVAF:s kansli.

VATT

ENK

RA

FT


Allmänna slutsatser

Några allmänna slutsatser kring den diskus-sion som följde av presentationerna var:

• Träsponten i äldre dammkroppar kan vara dålig i synnerhet om den inte är tryckimpregnerad

• Anslutningen mellan betong- och jord-damm är en känslig punkt

• Det bör finnas väl fungerande automat-luckor

• Dammbesiktningar och egenkontroller är viktiga

Skarpt uttalande från bioenergibranschenSverige ligger i täten i Europa när det gäller att använda biodrivmedel, som etanol, biodiesel och biogas. Vi har också unika förut-sättningar att öka produktionen. En lång rad spännande projekt är redan på gång eller finns på ritbordet. Men investerarna tvekar. Det finns stor risk att vi tappar vår tätposition. Problemet är att det saknas entydiga och långsiktiga styrmedel och tillräckligt höga politiska mål.

• De gamla maskinister som tidigare ständigt fanns vid sina kraftstationer är idag bortrationaliserade men måste då ersättas av fjärrövervakning/fjärr-styrning, vilket i många fall ej är helt genomfört.

• Ett jorddammsgenombrott sker vanli-gen utan förvarning

En annan sak som var uppe till debatt var behovet tillståndskontroll av själva dammkroppen. Här finns fortfarande inte tillräckligt säkra metoder.

Seminariet mottogs mycket positivt och önskemål ställdes på att det skulle bli ett årligt återkommande seminarium.

Den som vill fördjupa sina kunskaper om små dammar kan gå in på NVE:s hem-sida (NVE = Norges Vassdrags- og Ener-gidirektorat), www.nve.no, och söka på Små Dammer.

Christer SöderbergRoland Davidson

Vi, företag och organisationer inom bio-drivmedelsbranschen, har ett erbjudande till politiker och allmänhet: Vi kan ta fram miljöanpassade biodrivmedel med hög kli-matnytta. Vi har tekniken, kunnandet och viljan. Vi kan skapa utveckling som ger nya jobb och förbättrar Sveriges försörjnings-balans. Vi kan fortsätta att vara världsle-dande inom vår sektor, vilket ger fördelar på snabbt växande exportmarknader.

Regeringen antog redan för flera år sedan ett radikalt mål om en fossilobe-roende fordonsflotta 2030. Till 2050 ska Sverige vara klimatneutralt.

I vårpropositionen föreslår regeringen att vi fullt ut ska utnyttja EU:s regler om att blanda in tio procent etanol i bensin och sju procent biodiesel i diesel. Försla-get gäller bara en del av marknaden för biodrivmedel. Det behövs mycket mer för att vi i branschen ska kunna fortsätta våra satsningar:• Vi behöver ett nytt, ambitiöst mål som

politiker i alla läger står bakom. Vi kommer redan i år att nå EU:s 2020-mål på tio procent förnybar energi i transportsektorn. Vi ligger alltså åtta år före tidtabellen. För att inte vår bransch ska stagnera och all utveckling hamna i andra länder behöver vi ett högre mål 2020. Vi måste sikta högt, även på kort

sikt, om vi ska kunna uppnå den fossi-loberoende fordonsflottan 2030.

• Vi behöver långsiktiga spelregler för alla biodrivmedel. Och de styrmedlen måste komma på plats snarast. Det räcker inte med allmänna uttalanden från regeringen om att de rena och höginblandade biodrivmedlen ska ”ges fortsatt goda förutsättningar” ef-ter 2013. Vackra ord från regering och riksdag duger inte att sätta i handen på banker och investerare när man ska bygga en ny fabrik för biodrivmedel. Det måste finnas klara besked om de ekonomiska villkoren, gärna en fort-sättning på dagens styrmedel.

• Vi måste säkerställa att vi gynnar bio-drivmedel med stor klimatnytta. Redan idag uppfyller alla biodrivmedel i Sve-rige EU:s hållbarhetskrav, men bran-schens ambitioner är att öka klimatnyt-tan över tiden.Det är viktigt att både slå vakt om den

produktion, infrastruktur och användning som redan byggts upp i Sverige, och att skapa bästa tänkbara förutsättningar för ny, hållbar produktion av biodrivmedel. En stadigt växande marknad är den bästa ga-rantin för att nya projekt blir framgångsri-ka, så att vi kan utnyttja våra stora tillgång-ar på biomassa i skogsbruket, i jordbruket

och bland olika rest- och avfallsprodukter.Vi är beredda att diskutera utformning-

en av ett stabilt och långsiktigt regelverk med politikerna. Ett regelverk som möj-liggör att vi kan uppnå de högt ställda målen 2030 och 2050. Det fungerar inte med kortsiktiga beslut, som bara gäller något eller några år i taget.

Sverige kan vara ett föredöme globalt när det gäller att ställa om transportsek-torn för att möta klimathoten, precis som vi varit inom värme- och elproduktion. Men det kräver att politik och näringsliv arbetar tillsammans för att skapa rätt för-utsättningar, och för det krävs en dialog.

Undertecknat av 18 ledande branschfö-reträdare bl a Gustav Melin från SVEBIO

På Elmia svarade energiminister Anna-Karin Hatt att hon skulle inleda samråd med branschen och var positiv till bidrag för metangasreducering för den som till-verkar biogas av gödsel.

Men bara ett gödselstöd till biogas räcker inte för att få en utveckling av hela branschen. I Danmark har alla partier enats om en energiplan där 50 % av elen skall komma från vindkraft år 2030 samt att ge 50 öre/kWh i bidrag till den biogas, som används som fordonsbränsle.

Olof Karlsson


VATT

ENK

RA

FT

Regleringsdammen vid Uttersberg i Hed-strömmen vid Östanfors kraftverk, som ägs av Mälarenergi Kraft AB, lagligförklarades år 1989 i det utförande den då hade. Då-varande vattendomstolen vid Stockholms tingsrätt gav också sökanden tillstånd att bygga om kraftverket och uppföra en ny kraftstation med en drivvattenföring av tio sekundkubik, en tilloppstub på 2,2 m i diameter och dämma till +86,10 m.

Med undantag för ny tilloppstub år 1992 utnyttjades inte tillståndet som där-för förföll. Laglighetsprövningen gäller däremot fortsatt eftersom den var skild från domen.

Den ansökan om tillstånd till ombygg-nad, etc. som nu, i allt väsentligt, till-

Mälarenergi får bygga om ÖstanforsÖstanfors kraftverk – även det i Skinnskattebergs kommun – får enligt en dom i mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt från den 31 maj byggas om så att generatoreffekten ökar med 354 kW från 400 kW före ombyggnaden till 754 kW efter ombyggnaden.

styrkts lämnades in år 2009, är utformad efter alla konstens regler.

Kammarkollegiet, länsstyrelsen i Väst-manland, Fiskeriverket, Havs- och Vat-tenmyndigheten har uttalat sig i ärendet och alla har begärt att hela verksamheten ska prövas, trots laglighetsprövningen så sent som 1989.

Mark- och miljödomstolen drar däre-mot slutsatsen att sökanden har rätt att driva verksamheten på det sätt som sker idag och att prövningen därför kan om-fatta endast de ändringar som Mälaren-ergi ansökt om att få göra.

Tillstånd ges för att öka fallhöjden från 8,3 till 9,6 meter utan att ändra däm-nings- och sänkningsgränserna, att byta

två Francisturbiner med en slukförmåga av 8,5 sekundskubik till två nya Kap-lanturbiner med en slukförmåga av 10 sekundkubik och att rensa och fördjupa utloppskanalen.

Domsolen har beslutat att korttidsreg-lering inte får utövas vid kraftverksan-läggningen.

Domstolen ställer dessutom krav på att ett lutande fingaller med högsta fria öpp-ningen mellan gallren om 18 mm med flyktvägar för fisk ska sättas framför tu-bintaget och på att ålyngelledare ska ord-nas när ålen återkommer till Hedström-men.


Efter att deltagarna fått en rejäl smörgås började föreläsningarna och först ut var professor Anna Ledin från det statliga forskningsrådet Formas med rubriken ”Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi”.

Hon ansåg att det går att ersätta den fossila användningen i Sverige med bio-energi, huvudsakligen inom fordonssek-torn. Globalt är detta knappast möjligt.

Hon redovisade den inhemska poten-tialen men pekade på att det även behövs ändrade konsumtionsvanor och attityder.

Ulrika Edlund, docent från KTH, visade de många möjligheterna att använda res-ter efter pappers- och massatillverkning

Bort från kol och olja – hur ska det gå till?

inom plast- och förpackningsindustrin. Enbart ca hälften av träråvaran används som cellulosa, resten kan användas för andra förädlingar. Hemicellulosor är jor-dens näst vanliga polymer. Tunna filmer, plastfilmer, och bestrykningar är lämp-liga användningsområden.

Pål Börjesson, professor från Lunds Uni-versitet, är välkänd inom bioenergikret-sar, redovisade senare års snabba ökning av bioenergi inom energisektorn. Han framlade även de hållbarhetskriterier vi bör ställa på biodrivmedel. Utvecklingen för användning av etanol för olika energi-ändamål blev grundligt presenterad.

Lennart Olsson, professor från Lunds

Universitet, avslutade föredragen med en global översikt av möjligheterna med bioenergi och hur man kan lösa energio-balanser i världen.

Han har sammanfattat det i en skrift,”BioEkonomi – nödvändig men inte utan problem”.

Det var intressant att så komprimerat få ta del av den forskning som pågår inom begreppet bioekonomi och att jag dessut-om satt bredvid riksdagsledamoten Erik A Eriksson, C, gav tillfälle till att utväxla ytterligare synpunkter på det mycket ak-tuella området förnybar energi.

Christer Söderberg

Det var rubriken på ett lunchseminarium i Riksdagshuset den 30 maj. Riksdagen arrangerar lunchseminarier i aktuella frågor, och i detta fall var det Samverkansgruppen för forsknings- och framtidsfrågor som stod som arrangör. Seminariet ville belysa bioenergins möjligheter och roll i den framtida energiförsörjningen.


NYH

ETER

Det görs gällande att det kan finnas en grön framtid för kolkraftverken. En va-riant är att pannorna eldas med pellets, som har torkats på ett speciellt sätt, och som framställs genom torrefiering. Det är en teknik, som påminner om den som används i kafferosterier. Torrefiering studeras just nu av en forskargrupp vid Umeå universitet. De har nyligen fått 9,5 miljoner kronor i forskningsanslag. De ska utveckla produkter, som fungerar som fasta, hållbara energibärare. Torre-fiering innebär att biomassan värms upp i syrefri miljö till 250-300 grader så att det bildas pellets med högre energiinne-håll än vanligt kol. Denna svarta pellets eller gröna kol kan användas utan att kolkraftverken behöver byggas om.

Vattenfall använder sig även av en teknik för att få fram svart pellets, som kallas för ”steam explosion” och som utvecklades på 30-talet för att tillverka masonit. Tekniken går ut på att biomas-san utsätts först för överhettad vatten-ånga följt av ett mycket snabbt tryckfall. Behandlingen får träet att delas upp i cellulosa, lignin och hemicellulosa. Båda teknikerna ger svart pellets med mycket högt energiinnehåll.

Svart pellets tål att lagras utomhus. Det suger inte upp vatten och kan malas ner och används på samma sätt som kol. Vattenfall satsar på att ersätta hälften av stenkolen med biomassa fram till 2020, men frågan är om det finns tillräckligt mycket biomassa.

Tester gjordes i fjol i kolkraftverket Reuter West i Berlin. Kraftverket, som

Svarta pellets – grönt kol – kolkraftverkens sista suck?

har en effektiv reningsteknik, använder stenkol som bränsle och förser 514 000 hushåll med el. Man blandade biomas-san med vanligt kol i olika proportio-ner (20, 35 och 50 procent). Det gav ett oväntat gott resultat och kraftverket kunde köras i sex månader med högsta belastningen. Sameldning av kol och biobränslen ger högre verkningsgrad. Smolket i bägaren är att mer än 20 pro-cent biobränsleinblandning kräver en något högre bränsleförbrukning för att kvarnarna ska kunna arbeta och att det fortfarande blir stora mängder koldiox-idutsläpp.

3400 ton svarta pellets testades, vil-ket gav stora miljövinster, dels i form av minskade koldioxidutsläpp och dels i form av lägre transportkostnader. Svart pellets är energitätare, eftersom det bara innehåller 4 procent vatten. Det kan jämföras med vanlig flis, som har en vattenhalt på mellan 40 och 50 procent.

Vattenfall planerar att investera i ett par anläggningar, som kan producera 250 000 ton svarta pellets per år. Trots de positiva resultaten bör man ta i be-aktande att det bara är realistiskt att er-sätta 10-15 procent av kolet i t ex värl-dens största kolkraftverk. Det innebär utsläpp av förödande mängder växthus-gaser.

Christina Hansson

Drop-inteknik är den nya trenden inom bioenergin. Det betyder att man utvecklar biobränslen, som enkelt kan ersätta kol, diesel och bensin. Det ska förenkla och minska kostnaden för att ställa om till ett mer miljövänligt energisystem. Förhoppningen är att det gröna samhället ska fungera på samma sätt som det fossildrivna.

Bra länkarPå denna länk hittar man hur elen flö-dar i Norden just nu och vilka priser som gäller i olika elområden.

Dessutom en tabell över vilka kraftslag som pumpar in el till nätet och vilken export/import som sker just nu. Län-ken uppdateras varje minut.

http://www.svk.se/Energimarkna-den/El/Kraftsystemet/

På nästa länk hittar man vilka for-wardpriser som gälle för framtiden. Man kan välja närmaste dagarna/veck-orna/månaderna/kvartalen/åren tom år 2017.

http://www.nasdaqomxcommodi-ties.com/trading/marketprices/

Olof Karlsson

För f iskens bästaI Gävle startas ett stort samarbetspro-jekt för att återskapa naturliga miljöer och vandringsvägar i Gavle-ån och Tes-teboån.

Naturvårdsprojektet pågår under två år och stöds av Gävle Energi med 1,72 miljoner kronor, Nilsson Kraft med 800 000 kronor, och Naturskyddsför-eningens Miljöfond med 4,65 miljoner kronor. Pengarna i Miljöfonden kom-mer från Bra Miljöval-märkningen av el. Länsstyrelsen Gävleborg, Gävle kommun och Karlstad universitet står för kunskapsinhämtning och förslag på åtgärder.

Olle Calles vid Karlstad universitet, som sedan många år bedrivit forskning om vandrande fisk, deltar i projektet som expert.

Källa: Karlstads universitet


Intagsgaller

Har du behov av ett intagsgaller /intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse

Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34Fax +46532-202 04

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Byt till rostfr

itt

det lönar sig

Har du behov av ett intagsgaller/intagsgrind lämnar jag gärnakostnadsförslag.Gör även måttanpassadegallerkrattor för manuellrensning.

Kontakta mig för mera information.

Siw HolmquistStrömsfors 210662 98 Tösse

Tel. +46532 - 20383+4670 - 240 35 34Fax. +46532 - 20204

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Nästa nummer

TEMA VINDKRAFTManusstopp 1 september, annonsstopp 10 september

Annonser bokar du per telefon, 0221 - 824 22 eller via e-post, [email protected]


Jakobssons Smide AB < Box 28 < 731 10 KolsvaTel: 0221-502 89 < Mobil: 070-57 66 278E-post: [email protected] < www.smide.se

NYA DAMMLUCKOR?

...med 30 års erfarenhet i branschen.Vi bygger olika sorters dammluckor, intagsgrindar

och grindrensare allt efter kundens önskemål. Några av våra kunder är Mälarenergi, Vattenfall,

Fortum, Filipstads Energi, VB Kraft.

ADRESSERSERO

Sveriges Energiföreningars RiksorganisationBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseTel. 023– 301 61 • 070-621 71 96E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481 • PG 6 78 57-3

SERO Service ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SERO

Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33E-post: [email protected]

Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96E-post: [email protected]

Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187E-post: [email protected]

Medlemsavgiften för dessa sektioner är 50 kr plus avgift till SERO, betalas till SERO

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85E-post: [email protected]: 200 kr • PG 434 43-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Södermanlands Energiförening: Lars BestermanTel. 070-333 80 48 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Västmanlands Energiförening: Stefan SpringmannTel. 0220– 173 01 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2

Värmlands Energi- och VindkraftföreningAnders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94E-post: [email protected] Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

Förnybar Energi & EnergieffektiviseringVår medlemstidning som ges ut av SERO i samarbete med Svensk VattenkraftföreningBox 57 • 731 22 KÖPINGE –post: [email protected] Redaktör: Olof KarlssonVretlundavägen 36 • 731 33 KÖPINGTel. 0221-197 65 • 070 - 285 19 88E-post: [email protected]

ÖVRIGA FÖRENINGAR

Svensk VattenkraftföreningBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Lars Rosén • Tel.070- 229 47 76E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: 300 kr, för kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion. För branschföretag är service-avgiften 1 000 kr, BG 829-8481 • PG 6 78 57-3

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. VattenkraftföreningTel. 0495-104 39 • 070-678 91 39E-post: [email protected] Anders Orebrandt, MarshTel. 08-412 42 88E-post: [email protected]

Hallands VattenkraftföreningGunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122E –post: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJan Johansson • Tel. 0370- 971 47E-post: [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg • Tel. 0570 – 521 [email protected]

AD

RES

SER

��

Svensk VindkraftföreningDanska gatan 12 • 441 56 ALINGSÅSTel. 0322- 933 40 • E-post: [email protected]örande: Fredrik Lindahl • Tel. 040-159 415E-post: [email protected] och redaktör för Svensk Vindkrafttidning:Örjan HedblomMedlemsavgift: inkl. SERO 525 kr, enbart SVIF 375 kr.För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 25 000 kr.

Förnybar Energi Sverige ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Jan-Åke JacobsonTel. 070-640 57 59E-post: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

Elbil SverigeMagnus Johansson [email protected]+46 70 415 5344Gärdhems-Lunden Björkelund 1461 92 TROLLHÄTTAN


25 års branschrefarenhet

Lönsamhet i ditt vattendragwww.pwrh.se Tel: 0703831579

Just nu har vi flera uppgraderings-projekt på gång för nya elcertifikat!

Vi har färdiga paket för:Kalkyler, ansökningar, turbin- och generatorrenoveringar, GRP-tuber, kontrollutrustningar, nya galler etc.

Under 2011 har över 30 kraftverksägare använt sig av våra tjänster från ansökan till färdiga projekt med ny tilldelnings-period.

Tel: 0321-531901

Över 120 kontroll-utrustningar levererade

• Kontrollutrustningar till stora vattenkraftprojekt – även total-entreprenader

• Kontrollutrustningar till generatorer under 200 kW – IETV micro

• Fjärrstyrningar och serverlösningar för vind- och vattenkraft

Maximal drifttid, trygghet och oberoende med rätt lösning.

KALLA FAKTA OMETT VARMARE LIV

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör

det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligarebanor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus.


��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

HOBAS Scandinavia AB Engelbrektsgatan 15211 33 Malmö Tel: 040-680 02 50 Fax: 040-680 02 59E-post: [email protected]

HOBAS CC-GRP rör konstruerade för täthet i mer än 100 år

HOBAS CC-GRP rör:��

Effektiva turbinrör för kraftverkHOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för din kraftverksinvestering. Våra glasfi berarmerade polyesterrör har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.

VATTENKRAFTVERK TILL SALU Bota och Hultaberg kraftstationer i Kungsäter

P g a åldersskäl har jag beslutat att sälja mina två kraftstationer, Bota och Hultaberg, belägna vid Kungsäterån i Kungsäter, Varbergs kommun.

Den totala produktionen är 950.000 kWh/år. Med den nya styrutrust-ningen (IETV) bör årsproduktionen nå upp till en milj. kWh. Hultaberg är uppförd 1993 och Bota 1998. Under 2011 installerades ny styrutrustning vid båda stationerna för fjärrstyrning. Intagen är utrustade med automatiska gallerrensare. Dammen vid Bota restaurerades 2011.

Kraftstationerna utbjudes till försäljning genom ett anbud på båda eller anbud på respektive kraftstation var för sig. Försäljningen sker i bolags-form.

Ulf Nilsson 0340-67 07 69, 070-64 65 289 e-post; [email protected]; www.unikraft.se


SERO - BIBLIOTEKET

Bygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och biblio-tek Du känner till också skaffar in följande litteratur: Medlems-

prisOrd pris

Förnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av alla förnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 256 sid. 2009

400 kr 450 kr

Hampa till bränsle, fiber och olja – en liten handbokav Sven Bernesson 60 sid hft Boken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samtbeskriver problem som behöver lösas. 2006

120 kr 140 kr

Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbokav Sven BernessonBeskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala samt hur den kan användas direkt om dieselmotorn kompletteras med förvärmning och möjlighet att växla mellan diesel som startbränsle och rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående.80 sidor. Rikt illustrerad. 2005

150 kr 200 kr

Vätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald Macfie144 sid. Illustrerad, fyrfärg

210 kr 228 kr

Vindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius Boken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft. Teknik, miljö, ekonomi och projektering

400 kr 480 kr

Vindkraft på lantbruk – en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse, 72 sid. Teori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006

150 kr 225 kr

VIND, del 1, Tore Wizelius/Olof KarlssonInnehåller en grundkurs om vindkraft. 1992

60 kr 100 kr

Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson(Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen är allmängiltig för vindkraft och nyttig läsning för den som vill tränga djupare in i hur vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987

200 kr 230 kr

Små VattenkraftverkEn handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraft-verk framtagen av SVAF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 format

170 kr 212 kr

Små vattenkraftverk – en handbok på CDÖversättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig vattenkraft

80 kr 80 kr

ÖLÄNDSK NATUR av Dagmar Lundegårdh 1994, 145 sid. En utmärkt guide till Ölands flora, fauna och geologi

100 kr 140 kr

Moms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovanSERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22E-post: [email protected]

Branschorganisationen Svensk Sol-energi har efter en ansökan till Skat-teverket fått godkänt för en schablon av arbetskostnaden som motsvarar 30 procent av den totala investeringskost-naden, inklusive mervärdesskatt. Till arbetskostnaden räknas montering och anslutning av solfångarna, inkoppling av solvärmesystemet och tillhörande utrustning. Skattereduktionen blir då hälften av detta belopp.

Genom schablonen blir det enklare för installatörer att lämna en offert och på denna kunna ange hur stort skatte-avdraget blir för villaägaren. Värdet av skatteavdraget blir i de flesta fall större än det tidigare investeringsstödet som fanns för solvärme. Förhoppningsvis leder detta till att fler villaägare intres-serar sig för och investerar i solvärme.

Mer information om ROT-schablo-nen för solvärmeinstallationer och Skatteverkets beslutsbrev finns på Svensk Solenergis hemsida, se www.svensksolenergi.se/nyheter.php

Lars Andrénwww.drivkraft.nu

NYH

ETER

ROT-schablon försolvärme-installationer!

FRANCISTURBINER SÄLJES

2 st bra francis 1200 mm (varav en med rostfritt hjul) säljes.Maila till [email protected] eller [email protected] Frågor:0707 82 55 52 eller 0707 - 54 53 20 Thomas Karlsson

Äntligen har det blivit klart för en scha-blon vid beräkning av arbetskostnaden vid installation av solvärmesystem, på liknande sätt som länge funnits för vär-mepumpar och bränslepannor.

Isolerande och stabiliserande skumbetong för olika byggnationer, renoveringar och nytt. Blandas och pumpas på plats med önskad densitet 400-1800 kg/ m3.

Kontakta: Kurt Hansson, Gasilage AB, Sala:[email protected] eller 0224-23035

www.gasilage.se

SKUMBETONG


SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar

CORNELIS MEKANISKA AB

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner

CORNELIS MEKANISKA AB

För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

FEAB samarbetar med Nordjysk Elhandel

Vi köper gärna din elkraft- läs mera på www.neas.dk/feab

ReturadressSero, Box 57731 22 KÖPING

Bli med och gör tidningen!Du som läser ”Förnybar Energi och Energieffektivisering”, bli med och skriv också!

Det du skriver kanske kortas ner eller skrivs om, men vi lovar att höra av oss före publicering så du får godkänna änd-

ringarna. Allt som kommer kan inte tas med och det kan dröja innan det publiceras.

Vill du kommentera något som står i tidningen är du välkommen med ett debattinlägg. Du är även välkommen att skriva för vår webbplats där det finns mer utrymme för debatter, häng med på hemsidan!

Tillsammans gör vi en bättre tidning!Ring 0221-824 eller sänd inläggen till [email protected]

Redaktionen

Studieresa i höst?Om tillräckligt många är intresserade planerar SERO att arrangera en studie/kraftverksresa i höst, närmare bestämt

6 till 9 september. Vi utgår då från Köping torsdag morgon för att göra en rundresa i Värmland, en avstickare in i

Norge, vidare genom Härjedalen och Dalarna och är åter i Köping söndag kväll. Vi kommer att besöka olika typer av

kraftverk och energiföretag samt umgås och ha trevligt vid gemensamma middagar.

För att resan skall kunna genomföras krävs minst 30 deltagare så vi behöver din intresseanmälan(obs! ej bindande) senast 25 juli till [email protected] , [email protected] eller på telefon 0221-824 22.Vi kan hjälpa till att ordna nattlogi i Köping före och efter resan om så önskas.

Förnybar energi

Documents

Transcript of Förnybar energi