Förnybar Energi och Energieffektivisering

Nummer 3/2012

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA: Vindkraft

2 förnybar energi 3/2012

Goda hydrauliska egenskaper

Enkel montering

Korrosionsfria

Lång livslängd

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.aps-sales.noEtt företag i Group

ww

w.consilio.no

3/2012 förnybar energi 3

Energimyndigheten har alltid fel om el

Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPINGE-mail: [email protected]

ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96

REDAKTÖR: Olof KarlssonTel. 0221-197 65, 070-285 19 88E-mail: [email protected]

REDAKTÖR VATTENKRAFT: Gunvor AxelssonTel. 070-872 72 16E-mail: [email protected]

REDAKTIONSRÅDET:Göran BryntseRobert DavidssonBirgit EkGunvor AxelssonChrister SöderbergOlof Karlsson

ANNONSAVDELNINGEN:E-mail: [email protected]

PAPPER:Galerie Art Silk, miljögodkänt

ISSN: 0283-6114

LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCKReklamtryckeriet i Köping AB, 2012Tel. 0221-100 87E-mail: [email protected]

OMSLAGSBILD: Foto: Jessika Ung

I DETTA NUMMER bl.a:

4 Tilldelning av elcertifikat

6 Är små kraftverk hotade?

7 Skatta inte ihjäl vattenkraften!

9 Elcertifikat efter nyår

14 Lagligförklaring och tillstånd

17 Småskalig vattenkraft Dag

22 På spaning med GodaKrafter i Almedalen

24 H-O Enterprise AB – ett miljöföretag

26 Vindprofilen Örjan Hedblom berättar

30 Vindkraft: Köpa färdigt – eller bygga själv…

34 Nytt avtal om elförsäljning

36 Krönika av Lars Andrén

38 Krönika av Johan Ehrenberg

Tittar man tillbaks på Energimyndighetens prognoser om elanvändningen under senaste decenniet så framgår att Sveriges kommande behov av elenergi alltid har överdrivits. Av figuren nedan framgår att Sverige använde ca 150 TWh/år i början av seklet. Energimyn-digheten spådde då att elanvändningen skulle öka till 155 TWh år 2010. Så sent som 2008 räknade man med 149 TWh år 2010. Den temperaturkorrigerade användningen 2010 blev dock ca 142 TWh . Senaste året är elanvändningen nere under 140 TWh. Inget tyder på att den kommer att öka nämvärt trots rekordlåga elpriser. Energimyndigheten fortsätter dock att överdriva framtidens energibehov med usla argument.

LED

AR

E

förnybar energi& ENERGIEFFEKTIVISERING

Eftersom jag deltagit i energidebatten sedan 1971 minns jag många exempel på orealistiska elprognoser. Värst har kanske kraftindustrins samarbetsorgan i början på 1970-talet, Centrala Driftledningen (CDL), varit. I 1972 års prognos bedömdes elanvändningen 1990 bli ca 250 TWh! Löjeväckande, om det inte varit så att po-litikerna då som nu trodde på kraftindustrins prognoser. Det var huvudorsaken till att riksdagen på 1970-talet ville bygga 13 kärnkraftsreaktorer, som i samband med folkomröstningen 1980 bantades till 12. Denna felsatsning har kostat Sverige enorma belopp och hindrat utvecklingen av en hållbar energiförsörjning baserad på förnybar energi och energieffektiviseringar.

Energimyndighetens prognoser för den framtida totala energianvändningen är också helt tagna ur luften. Inom EU-projektet REPAP har vi granskat de 27 EU-ländernas prognoser för energianvändningen 2020. Sverige, vars energianvänd-nig/invånare ligger i toppskiktet inom EU , är det land som planerar att öka sin energianvändning allra mest, med över 50 TWh fram till 2020. Detta trots att Sve-riges energianvändning inte ökat sedan 1970. EU som helhet planerar tvärtemot

↪


LED

AR

E

Tilldelning av elcertifikat aug 11 till juli 12

SEROjournalen nr. 3 - 2006 19

Originalet!Träröret från Boxholm.

Kungfors kraftstation, Sandviken,turbinledning på fundament.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BBox 16, 590 10 Boxholm.Tel 0142-521 90. Fax 0142-523 10.

rärör började vi bygga redan för 60 årsedan. Och de flesta av dessa rör är

fortfarande i drift.Tillverkningen sker i egna fabriker. Allt

ifrån urval och bearbetning av virke tillproduktion av stålband och lås.

Vi bygger för både små och stora kunder:Vattenfall, Sydkraft, Skanska, NCC och 100-tals små och stora kraftstationer över helalandet.

Välj Originalrör från Boxholm Produktion,när kraven på leveranstrygghet, livslängd ochdriftsäkerhet är stora.

Ring oss om Ditt projekt - eller beställ vårbroschyr!

T

VI HJÄLPER DIG ATT VÄLJA RÄTT

HELHETSLÖSNING

KONTAKTA VÅRA

VATTENKRAFT-KONSULTER

BYGGJÖRGEN DATH08-695 60 49

MEKANDERS BARD08-695 61 63

ELBERNT HANSSON

08-695 65 60

� � � � � � � � � � � � �

��

��

��

��

��

faktiskt för en minskning av energianvändningen till 2020. Man kan fråga sig vad som motiverar den planerade, historiskt sensa-tionella, ökningstakten av Sveriges energianvändning? Klimat-förändringen? Finanskrisen? Energieffektiviseringsdirektivet?

SERO har vid uppvaktningar av både Näringsdepartementet och Energimyndigheten frågat hur de motiverar denna prognos men inte fått några vettiga svar. När ska Energimyndigheten ta

hänsyn till verkligheten i sina progno-ser? Hittills har de alltid haft fel och

överdrivit våra behov till förfång för klimatet, ekonomin och en hållbar, effektiv energiförsörj-ning.

Göran Bryntse, Tekn DrOrdförande I SERO


TWh %Vattenkraft 3,1 14,8Vindkraft 7 33,5Biokraft 10,8 51,7Solkraft 0 0Summa 20,9 100

Elhandlarens inköpspris i medeltal för ett elcerifikatsenaste året 199 kr/stKvotplikt 17,90%Inköpskostnad för1000 kWh 35,60 krInköpspris 3,56 öre/kWhElhandelns påslag ca 0,44 öre/kWhSumma 4 öre/kWhMoms 25 % 1 öre/kWhElkunden betalar 5 öre/kWh

Av de 3,56 öre/kWh som elkonsumenten betalar till producenten blir fördelningen:Vattenkraft 14,80% 0,53 öre/kWhVindkraft 33,50% 1,19 öre/kWhBiokraft, massafabriker ochkraftvärmeverk 51,70% 1,84 öre/kWhSumma 100% 3,56 öre/kWh

Vattenkraft

Vindkraft

Biokraft

Summa 100% 3,56 öre/kWh

Vart går pengarna

Vattenkraft 0,53 öre/kWhVindkraft 1,19Biokraft 1,84Elhandel 0,44Staten moms 1

Vattenkraft

Vindkraft

Biokraft

0 0,5 1 1,5 2

Vattenkraft

Vindkraft

Biokraft

Elhandel

Staten moms

Series1

Vattenkraft

Vindkraft

Biokraft

Vattenkraft

Vindkraft

Biokraft

0 0,5 1 1,5 2

Vattenkraft

Vindkraft

Biokraft

Elhandel

Staten moms

Series1


TWh %Vattenkraft 3,1 14,8Vindkraft 7 33,5Biokraft 10,8 51,7Solkraft 0 0Summa 20,9 100

Elhandlarens inköpspris i medeltal för ett elcerifikatsenaste året 199 kr/stKvotplikt 17,90%Inköpskostnad för1000 kWh 35,60 krInköpspris 3,56 öre/kWhElhandelns påslag ca 0,44 öre/kWhSumma 4 öre/kWhMoms 25 % 1 öre/kWhElkunden betalar 5 öre/kWh

Av de 3,56 öre/kWh som elkonsumenten betalar till producenten blir fördelningen:Vattenkraft 14,80% 0,53 öre/kWhVindkraft 33,50% 1,19 öre/kWhBiokraft, massafabriker ochkraftvärmeverk 51,70% 1,84 öre/kWhSumma 100% 3,56 öre/kWh

Vattenkraft

Vindkraft

Biokraft

Summa 100% 3,56 öre/kWh

Vart går pengarna

Vattenkraft 0,53 öre/kWhVindkraft 1,19Biokraft 1,84Elhandel 0,44Staten moms 1

Vattenkraft

Vindkraft

Biokraft

0 0,5 1 1,5 2

Vattenkraft

Vindkraft

Biokraft

Elhandel

Staten moms

Series1


HAR NI GAMLA SPETTLUCKOR?INTRESSERAD AV ATT BYTA FÖR SISTA GÅNGEN?

SpettluckaKvalitet FOAB tillverkar luckor i rostfritt stål, som har en lång livslängd. Varför byta luckor med jämna mellanrum när man kan köpa luckor i rostfritt stål? Dessutom slipper man att vänta på att luckorna skall stå och svälla i vattnet för att det ska bli tätt!

MiljöTryckimpregnerat trä innehåller krom, arsenik och koppar, samtliga ämnen skadliga för vår miljö. FOAB levererar luckor i rostfritt stål, som varken skadar miljön nu eller med åren.

Kunskap, Erfarenhet & Kvalitet Vi har genom åren samlat på oss kunskap och med hjälp av vår erfarenhet skapat en produkt som har högsta kvalitet när det gäller funktion, service & livslängd. En robust konstruktion ger lång livslängd och är enkel att använda.

EkonomiDå vi bockar och klipper till luckorna av plåt här på FOAB är priset på rostfria luckor mycket konkurrenskraftiga mot alternativ i ek eller tryckimpregnerat trä.





































Vill regeringen stänga alla små vattenkraftverk?Allt fler förtvivlade, upprörda eller uppgivna medlemmar och andra kraftverksägare kontak-tar oss i Svensk Vattenkraftsförenings styrelse och berättar om den rättslöshet de upplever.

Den första frågan är ofta: Vill regeringen och myndigheterna verkligen stänga alla små vat-tenkraftverk som saknar tillstånd enligt nya eller gamla vattenlagen - eller miljöbalken?

Nästa fråga är: Hur kan de påstå att min verksamhet är olaglig när inget ändrats i vattenfö-ringen genom anläggningen; jag har ju elcerti�ikat och har fått bidrag till förbättringar som godkänts av länsstyrelsen?

Dessutom undrar alla - medlemmar som styrelse - varför vi som producerar el med hjälp av små vattenkraftverk måste betala så mycket mer i skatt och nu riskerar att tvingas betala ännu mer i form av ännu högre fastighetsskatt.

Den första frågan kan det vara frestande att svara ja på, även om jag inte tror att regeringen och de �lesta myndigheter verkligen vill stänga allt. Men: Då kammarkollegiet i alltför många tillståndsärenden i första hand yrkar på förbud och utrivning – eller något liknande – är frågan utav tvivel motiverad.

Den andra frågan är svårare att svara på eftersom ny praxis från Mark- och miljööver-domstolen underkänner både gamla privilegier och hävd. Den kräver laglighetsprövning av anläggningar och miljöprövning av det om kallas vattenverksamheten. I det fallet spelar var-ken elcerti�ikat, egenkontroller, erhållna bidrag eller tidigare godkända åtgärder någon roll.

Många kraftverksägare vill göra förändringar och förbättringar i sina anläggningar för att försöka uppfylla det dubbla kravet att både öka produktionen av förnybar el, men de tvekar eftersom en anmälan eller tillståndsansökan som svar kan få ett förbud mot fortsatt verk-samhet. Det är varken bra för samhället, individen eller miljön.

SVAF arbetar för att förenkla tillståndsprocessen så att inte processen blir dyrare än själva miljöåtgärden. SVAF arbetar också för att skapa en bättre och mer konstruktiv dialog med myndigheterna så att VU snabbare ska kunna genomföra de eventuella miljöåtgärder som kan krävas. Lars Rosén

Kammar-kollegietsinsatserKammarkollegiet har deltagit som mot-part i de flesta tillståndprövningar av vattenkraftverk de senaste åren. Prövning-arna gäller oftast laglighetsförklaringar av befintliga anläggningar eller delar av gamla anläggningar och miljöprövning av den pågående verksamheten. Kammarkollegiet kräver genomgående att tillstånd - av en eller annan anledning - inte ska ges och dessutom ersättning för rättegångskost-nader.

Här följer några exempel:Gällande Tovareds kraftverk där Örjan Carlsson ansökte om och �ick tillstånd till ombyggnad och återstart var inställningen:

Kammarkollegiet yrkar i första hand att ansökan avslås. Kammarkollegiet yrkar, i andra hand, att tillståndet förenas med villkor som säkerställer att upp- och nedströmsvandring för alla i vattendraget förekommande arter kan ske och att �isk inte kan simma in i turbinerna.

Kammarkollegiet krävde och �ick 8 600 kronor som ersättning för rättegångs-kostnader av Örjan Carlsson.

I fråga om Silverhyttan där Lars Rosén ansökte om och �ick tillstånd för omlöp och turbinhus valde Kammarkollegiet två anfallsvinklar: dels att förutsättningar för laglighetsprövning av alla delar av anlägg-ningen saknades, dels att den ekonomiska tillåtligheten saknades.

Kammarkollegiet krävde och �ick 16 800 kronor som ersättning för rät-tegångskostnader av Lars Rosén.

Gällande Eons tillstånd till ombyggnad och effektivisering av Rundbackens kraftverk i Laxsjöån i Timrå kommun yrkade kammar-kollegiet efter EON:s överklagande av MD:s avslag på ansökan att MÖD i första hand ska avvisa ansökan om tillstånd och om ändring av villkor beträffande Stör-Laxsjönsregle-ringstillstånd i dess helhet och i andra hand avslå överklagandet.

Kammarkollegiet krävde och �ick 35 000plus 28 182 kronor som ersättning för rättegångskostnader av E.ON.

Svensk Vattenkraftförenings ordförande Lars Rosén förklarar den hemmabyggda rensningsanordningen vid intaget till sitt kraftverk i Silverhyttan under Mark- och miljödomstolen syn. Foto: Gunvor Axelsson

VATT

ENK

RA

FT


Skatta inte ihjäl vattenkraftenDagens energipolitik innebär i praktiken att produktionskapaciteten på sikt minskar allt eftersom beslut tas om avveckling istället för nyinvestering i småskalig vattenkraft, skriver Göran Hult, Forsknings- och utvecklingschef vid Fortum Sverige i en debattartikal.

Svensk Vattenkraftförenings styrelse instämmer , inte minst då Fortum - som också är ägare av små kraftverk - även värnar en om dessa.

Vi är på väg mot en solekonomi där tillgång-en på energi som har låg eller ingen påver-kan på klimat och miljö är närmast oändlig. Vi talar om en ekonomi baserad på �lödande energier, framförallt sol, vind och vatten. Vattenkraften är solekonomins ryggrad, som möjliggör satsningar på exempelvis sol- och vindkraft genom att bidra med reglerkraft. Vi kommer att behöva mer vattenkraft – inte mindre.

I dagarna fyller Höljesdammen, det största vattenkraftverket i Värmland, femtio år. Det bästa sättet att uppmärksamma jubilaren är genom en seriös diskussion om vattenkraf-tens roll de kommande femtio åren – och längre än så. Men hur ser förutsättningarna ut för att vattenkraften ska utvecklas – egentligen?

Globalt sett sker i dag närmare 80 procent av all kraftproduktion med fossila bränslen som kol och olja. I Sverige har vi kommit längre tack vare vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme. Mindre än 5 procent av produk-tionen sker med fossila bränslen. På vägen mot solekonomin rör vi oss mot ett bättre resursutnyttjande och mot möjligheten att koppla upp oss mot energikällor som aldrig sinar. Det är inte en avlägsen utopi. Vatten-kraften står redan i dag för 65 TWh av totalt 140 TWh kraftproduktion i Sverige.

Att det vid sidan om vattenkraften växer fram ny tekniker för att ta tillvara �lödande energier ökar vattenkraftens betydelse – inte tvärtom. Den framtida energiförsörj-ningen kräver en mångfald och en bland-ning av småskaliga och storskaliga produk-tionsformer, alla med sin roll.

Som inom många andra områden så är politiska beslut viktiga för att möjliggöra eller motverka denna utveckling. Egen produktion av solel kommer att byggas ut avsevärt snabbare om möjligheten till net-todebitering �inns – de olika skatterna på el är idag så hög, cirka 40 procent av priset, att småskalig produktion under överskådlig tid inte kommer att vara ekonomiskt försvarbar utan nettodebitering.

På samma sätt påverkar statens sätt att chockhöja beskattningen av vattenkrafts-produktion tydligt möjligheten att utveckla omställningen

Den nuvarande fastighetsskatten på vattenkraften leder till att framförallt mindre kraftverk och dammar rivs ut istället för att moderniseras och därmed kunna fortsätta att bidra till en klimatneutral energi-försörjning, skriver Fortums Göran Hult i en debattartikal i NWT. Blir detta verklighet kommer många kulturmiljöer att förstöras, dock inte denna... Foto:Gunvor Axelsson

Dagens energipolitik innebär i praktiken att produktionskapacite-ten på sikt minskar allt eftersom beslut tas om avveckling istället för nyinvestering i småskalig vattenkraft.

I stort sett all mänsklig verksamhet på-verkar miljön och vattenkraften är inget undantag. Diskussionen kring vattenkraf-tens lokala miljöpåverkan är viktig men i takt med ökad kunskap ökar också förut-sättningarna att minska denna påverkan och värna den biologiska mångfalden. Med stöd av Fortums miljöfond genomför vi en lång rad egna projekt för att gynna biologisk mångfald.

Men de grundläggande förutsättningarna styrs av lagstiftning och skatter.Investeringar i kraftproduktion är till sin natur stora och den nuvarande fastighets-skatten på vattenkraften leder till att fram-förallt mindre kraftverk och dammar rivs ut istället för att moderniseras och därmed kunna fortsätta att bidra till en klimatneu-tral energiförsörjning. Dagens energipolitik innebär i praktiken att produktionskapaci-teten på sikt minskar allt eftersom beslut tas om avveckling istället för nyinvestering i småskalig vattenkraft.

Att politiskt minska produktionskapaciteten i existerande, förnybara energislag är inte bara djupt problematisk utifrån utmaningen att ställa om energisystemet och minska klimatpåverkan. Den visar också att statens �iskala intressen direkt motverkar en utveckling med ett brett parlamentariskt – och folkligt – stöd. Vi behöver vattenkraften för att skapa förutsättningar för att utveckla mer sol-, vind- och vågkraft. Knäck den inte av stats�inansiella skäl. Det blir betydligt dyrare för kommande generationer.

Göran Hult, Forsknings- och utvecklingschef vid Fortum Sverige

VATT

ENK

RA

FT


Lönsamt eller ej?Civilekonomen Lars Rosén hade svårt att tro sina öron - eller snarare ögon - när Kammarkollegiet i sista stund innan huvud-förhandlingen om kraftverket i Silverhyttan kom med nya invändningar - denna gång om det som kallas den samhällsekonomis-ka nyttan. Som framgår av nedanstående utdrag ur domskälen vann Kammarkollegiet föga framgång med sina invändingar.

Kammarkollegiet har ifrågasatt om den ansökta verksamheten är samhällsekono-miskt tillåtlig enligt bestämmelsen i 11 kap. 6 § miljöbalken. Vid en samhällsekonomisk bedömning ska intäkterna överstiga de faktiska kostnaderna och fördelarna från allmän och enskild synpunkt av verksamhe-ten överstiga de skador och olägenheter den medför. Bestämmelsen är allmänt hållen för att möjliggöra en helhetsbedömning av verksamheten.

En ekonomisk analys i ett tillståndsärende gällande vattenverksamhet får av praktiska skäl ske med ett visst mått av schabloni-sering och rimlighet. På kostnadssidan får det enligt domstolens uppfattning anses tillräckligt att ta upp rena investerings- och driftskostnader. Att lägga in skatteeffekter m.m. är att gå längre än vad som rimligen kan vara avsikten med bestämmelsen.

Lars Rosén har vid huvudförhandlingen presenterat ett antal kalkyler, med olika ingångsvärden, som visar att verksamheten är ekonomiskt lönsam. Årsproduktionen uppges att ligga mellan 70 000 – 100 000 kWh vilket förefaller vara en rimlig siffra.

Domstolen �inner ingen anledning att ifrå-gasätta de av Lars Rosén uppgivna investe-ringskostnaderna eller de uppgivna drifts- och underhållskostnaderna. Det är vidare rimligt att anta ett elpris i producentledet på 40 – 45 öre/kWh med hänsyn till pris-bilden gångna år. Vid angivna antaganden får verksamheten anses vara ekonomiskt lönsam om än med liten marginal för det fall att all el säljs på marknaden.Sökanden har i några av sina kalkyler räknat med ett elpris på 80 öre/kWh vilket skulle motsvara vad han fått betala för motsva-rande inköpt el. Sett ur perspektivet att Lars Rosén använder uppemot hälften av den producerade elen för eget bruk, är hans nytta i ekonomiska termer betydligt högre än vad ovanstående bedömning visar.

Svensk Vattenkraftförenings Lars Rosén och Walter Johannson med Mark- och miljödomstolens ordförande, rådmannen Bodil Svensson, Vänersborgs tingsrätt , i bakgrunden synar platsen för det planerade omlöpet vid Silverhyttan i Karlskoga bergslag.Foto: Gunvor Axelsson

Tillstånd för omlöp och turbinhusMånga ägare till små kraftverk i gamla kvarnar och sågar eller vid gamla bruk har både fått elcertifikat och - som de uppfattat - klartecken från tillsynsmyndigheten länsstyrelsen när de under 80- eller 90-talen, eller under de nya decenniets första år, renoverat gamla vat-tenkraftverk. När många senare, i likhet med Lars Rosén, vill förbättra miljön både i och runt verket och samtidigt förbättra tekniken får de veta att de måste söka tillstånd - oftast laglighetsförkla-ring och det som kallas miljötillstånd.

Familjen Rosén har bott på det gamla bruket Silverhyttan mellan Karlskoga och Loka Brunn i mer än 30 år, först som arrendato-rer och sedan som ägare. Sommaren 2008 besökte Lars länsstyrelsen i Örebro län och berättade om sin och familjens vision att

• förbättra den lokala vattenmiljön genom att ta bort ett vandringshinder,• återställa en god öring- och mussel-biotop i Trösälven • göra detta i god samklang med den känsliga kulturmiljön i området• säkra en minimitappning i östra fåran och • genom precisionsstyrning av �lödet i kanalen förbättra driften av kraftverket.

Lars Rosén ville dessutom skapa det dom-stolen beskriver som ”ett pedagogisktuppvisningsexempel på, och föredöme för, hur man med modern teknik ochmodernt synsätt ganska enkelt kan få ett litet, klimatstödjande kraftverk att gynnaoch samexistera med också den lokala miljön”.

Fyra år senare, sommaren 2012, hölls huvudförhandling i Mark- och miljödomsto-len om förverkligandet av visionen och en dryg månad efter huvudförhandlingen kom beslutet som innebär att familjen Rosén nu har fem år på sig att genomföra planerna.

Text: Gunvor Axelsson

VATT

ENK

RA

FT


Fortum fick miljötillstånd för utveckling av Untra kraftverkMark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har genom dom den 27 juni gett klartecken för att förnya Untra kraftverk i Tierps kommun vid nedre Dalälven. Nu kan större delen av det gamla kraftverket ersättas med ett nytt aggregat. Fortum arbetar även med ett projekt för att höja dammsäkerheten vid Untra.

Untra kraftverk byggdes av Stockholms Gas- och Elektricitetsverk för Stockholms elförsörjning och togs i drift 1918

Utan att öka mängden vatten som passerar genom kraftverket kommer verket med det nya aggregatet att producera trettiosex miljoner kilowatti-mar mer el. Det motsvarar hela elförbrukningen för drygt 1 500 elupp-värmda villor. Dammens säkerhet ska höjas i enlighet med de skärpta regler som tagits fram bland annat med hänsyn till pågående klimatför-ändringar. När arbetet är klart ska dammen klara av det högsta vatten�lö-det som kan förväntas uppstå under en tiotusenårsperiod.

Med modern turbin- utrustning kan vi tillgodogöra oss hela 13 procent mer energi ur samma vatten.Det återstår fortfarande mycket arbete innan projekten är genomförda men det känns mycket bra att miljödomstolen nu gett klartecken så att vi kan komma vidare, säger Fortums projektledare Karl-Erik Löwén

I samband med att projekten genomförs kommer anläggningen att torr-läggas vid två tillfällen under två månader. Vattnet kommer då att ledas förbi kraftverket via Båtforsområdet, som är ett naturreservat. Uppdel-ningen av projektet görs för att värna den biologiska mångfalden.

- Untra kraftverk ligger i ett känsligt område. Därför samarbetar vi sedan ett antal år med Upplandsstiftelsen. På vårt uppdrag har stiftelsen utfört en naturinventering av våra marker och tagit fram en naturvårdsplan för att främja den biologiska mångfalden. Vi har åtagit oss att sköta marken i enligt planen, berättar Karl-Erik Löven.

Kraftverket stod klart i december 1918 och har sedan dess producerat cirka 25 TWh el vilket motsvarar 40 procent av Sveriges årliga vatten-kraftproduktion som är cirka 65 TWh. Med det nya aggregatet kommer produktionen att öka från 270 till 300 GWh om året. Det är bra, inte minst mot bakgrund av att vattenkraften behövs som balanskraft för vindkraf-ten de dagar det inte blåser. Fortum investerar årligen cirka 100 miljoner Euro i den nordiska vattenkraften.

Domen har överklagats.

Källa: Fortum

VATTENKRAFT-ANLÄGGNINGAR

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

FÖR OPTIMAL ENERGIPRODUKTION

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com

GENERATORER upp till 20 000 kVA� egen produktion upp till 1500 kVA � lågvarviga utföranden� specialanpassade för olika typer av turbiner

AUTOMATIKUTRUSTNINGAR� inkl. ställverk� för helautomatisk drift och fjärrmanövrering� ger optimal energiproduktion

� hög- och låg-spännings-maskiner

� service och diagnostik

� omlindningar� renoveringar� moderniseringar

GRÖN ENERGIPRODUKTION

VATT

ENK

RA

FT


SVAF:s Remissvar till RiksrevisionsverketOrimligt långa, kostsamma och oförutsägbara tillståndsprocesser skapar stora problem när äganrna till de små kraftverken ska investera för att skapa de produktionsökningar och rgöra e omfattande enoveringar som krävs för tilldelning av nya elcertifikat, skriver SVAF:s ordförande Lars Rosén i en kommentar till frågan om elcertifikatsystemets funktion och funktionalitet.

SVAF:s inställning i frågan är i huvudsak att vi har ett effektivt marknadssystem för el i vårt land;

• att marknadskrafterna faktiskt fungerar när utbudet (p.g.a. väder, hydrologi, uptime i kärnkraftverken etc.) är stort och ökande medan efterfrågan (konjunkturellt och effekti-viseringsrelaterat) är låg och minskande,

• att stimulansen för mer förnybart (d.v.s. elcerti�ikaten) också fungerar, men ”kvävs” av en orimligt lång/kostsam/svårförutsägbar tillståndsprocess.

Tillståndsprocessen för den som saknar tillstånd eller dom som måste ändra sådant som påverkar ”vattenverksamheten” innebär en allvarlig komplikation, som motverkar certi�i-katens effektivitet i syftet att nå målet ”mera förnybar el från vattenkraft” i minst samma utsträckning som fastighetsskatten. Den sistnämnda har på senare år, med övervinster som motivering, höjts med �lera hundra procent även för den småskaliga vattenkraften, där kost-nadsnivån är i nivå med vindkraften och vinstnivån ansträngt låg.

Utfasningen av be�intliga elcerti�ikat kommande årsskifte och årsskiftet 2014/2015 kommer delvis att visa om systemet haft önskade effekter. Tilldelningen av nya certi�ikat kommer att ge svar på frågan om kraftverksägarna haft tid och möjlighet att reinvestera med hjälp av de elcerti�ikat som erhållits sedan maj 2003 och/eller om de byggt upp reserver för framtida reinvesteringar så att man genom ökad produktion eller omfattande ombyggnader har rätt att få ny tilldelning av certi�ikat.

Stödet – elcerti�ikatsystemet - har till syfte att under en begränsad tid hjälpa igång energi från förnybara källor och har således likartade begränsningar i fråga om varaktighet som de fastprissystem en del andra länder tillämpar. I Sverige �inns många små vattenkraftverk med dålig verkningsgrad och dålig tillgänglighet som – ofta med jämförelsevis små insatser - kan bli avsevärt bättre och således öka andelen förnybar energi.

De gångna årens förändringar av priserna för såväl el som elcerti�ikat visar att elcerti�ika-tens pris följer marknaden, som tänkt var. Detta är en anpassning till den fria elmarknad som nu �inns i Sverige.

Elproduktion är kapitalintensiv och det är viktigt för branschen och den enskilde verksam-hetsutövaren som planerar att göra investeringar att spelreglerna för såväl elcerti�ikat som tillstånd är långsiktigt hållbara, tydliga och begripliga. Detta inte minst då vi genom de nya tilldelningsperioderna garanterar fortsatt vattenkraftproduktion under ytterligare en period av cirka 40 år = en livslängd för ett välskött vattenkraftverk.

Svensk Vattenkraftsförening anser att elcerti�ikatsystemet bör kunna ha en tydligare inriktning mot investeringar som ger en positiv effekt för både elproduktionen och den lokala vattenmiljön. Det är viktigt att nya certi�ikat kan beviljas såväl för åtgärder som ökar elproduktionen vid en anläggning för åtgärder som bidrar till att uppfylla Vattendirektivet och Översvämningsdirektivet. Detta inte minst då många av de åtgärder som måste vidtas för att få ny tilldelning av certi�ikat kräver nya och/eller ändrade tillstånd för den aktuella anläggningen och verksamheten som bedrivs där. Dessa processer är i dag både långdragna och komplicerade – och inte minst kostsamma, främst då olika ”berörda” – myndigheter, organisationer och privatpersoner – kan få såväl juridisk hjälp som utredningar bekostade av den som söker tillstånd.

Lars Rosén, ordförande i Svensk Vattenkraftförening

Att få nytt certifikatVisst går det att få ny tilldelning av elcertifi-kat även efter nyår. Systemet finns kvar och uppfyller producenten kraven är det bara att söka ny tilldelning.

Elcerti�ikat för elproduktion med vatten-kraft gäller:

- småskalig vattenkraft som vid ut-gången av april 2003 hade en installerad effekt om högst 1500 kW per produk-tionsenhet- nya anläggningar- återupptagen drift i nedlagda anlägg-ningar om det har gjorts så omfattande ombyggnader eller andra investeringar att anläggningen ska anses som ny.- produktionsökning i be�intliga anlägg-ningar- anläggningar som inte längre kan erhålla långsiktig lönsam produktion på grund av myndighetsbeslut eller omfat-tande ombyggnader

Nya anläggningar som tagits i drift efter elcerti�ikatsystemets införande har rätt till elcerti�ikat i 15 år, dock längst till utgången av år 2035.De anläggningar som togs i drift innan sys-temets införande har rätt till elcertifikat till utgången av år 2012. Om anläggningen vid uppförandet eller ombyggnation fått statligt investeringsstöd, efter den 15 februari 1998, enligt ett program för vissa investe-ringar inom energiområdet har den rätt till elcertifikat till utgången av år 2014.

Elcerti�ikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. I Sverige ska elcerti�ikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterliga-re 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020.

Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcerti�ikatsmarknad. Det innebär att handel med elcerti�ikat kan ske över landsgränserna. Målet för den gemensamma elcerti�ikatsmarknaden är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh mellan 2012 och 2020. Det motsvarar cirka 10 procent av elproduktionen i de båda länderna.

Källa: Energimyndigheten

VATT

ENK

RA

FT


Elcertifikat efter nyår 2012-13: SVAF:s Andreas Trunk förklararDe flesta småskaliga vattenkraftverk förlorar sina elcertifikat år 2013. Det finns två sätt att få ny tilldelning av certifikat i befintliga anläggningar. Den som ökar produktionen får nya certifikat, men endast för ökningen.Den som gör så omfattande renoveringar att anläggningen anses ny får ny tilldelning för hela produktionen.

- Mitt råd till alla som riskerar att stå utan elcerti�ikat är: Räkna på det! Gör en kalkyl och avgör därefter om det är något för dig. I många fall kan man räkna hem investeringen inklusive projektledning – resultatet blir alltså noll jobb för ägaren, säger SVAF:s Andreas Trunk och betonar att många förbättringar kan göras utan att söka nytt tillstånd. Kanske har kraftverksägaren �ler saker att tillgodoräkna sig; ex. investeringar gjorda de senaste åren som redan är godkända för en ny tilldelningsperiod med elcerti�ikat.

Varje kraftstation är en individ och det gäl-ler att titta på helheten, betonar Andreas som rekommenderar en kassa�lödesanalys utifrån de investeringar som behöver göras och tillägger:

- Har du över en GWh i produktion är det oftast intressant att investera, har du över två GWh brukar jag påstå att det är väldigt intressant.

Andreas Trunk betonar att det handlar om affärsmässiga beslut.

- Det �inns de som kan uppgradera hela sitt verk med jämförelsevis små åtgär-der och ekonomiska insatser. Det handlar om att räkna på intjäningsförmåga kontra kostnad och på att göra smarta och kost-nadseffektiva renoveringar.

Eftersom kalkylen även bygger på den uppskattade verkningsgradsökning som en renovering innebär, så kan en verknings-gradsmätning vara intressant. En verk-ningsgradsökning i sig kan innebära stora produktionsökningar. Efter mätningen kan man fatta vettiga be-slut huruvida man ska behålla den turbin-design som sitter där i dag eller om det kan vara aktuellt att byta mot en ny design.

- Det gjordes bra grejor förr, oftast väldigt väl anpassade för de vattendrag de sitter i. De bör man inte ersätta utan att vara säker på att det man får istället är bättre.

På energimyndighetens hemsida �innsdet mesta om elcerti�ikat:http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Elcerti�ikat/Där �inns också länkar till:

• Lag (2011:1200) om elcerti�ikat • Förordning (2011:1480) om elcerti�ikat• Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om elcerti�ikat (STEMFS 2011:4)

Mot en ny tilldelningsperiod:• Gör eller låt göra en kalkyl.• Gör en ansökan om förhandsbesked hos energimyndigheten.• Leta rätt på bra leverantörer som får lämna offerter: Fokusera turbinletandet på leve-rantörer som kan leverera bra verkningsgrad i ditt vattendrag för din vatenföring. Det är viktigare än hög effekt. • Gör det hela till ett projekt – vid positiv kalkyl har du även råd med en projektledare. • Nya elcerti�ikat erhålls från det datum den sista åtgärden är genomförd och veri�ierad.• Dokumentera och fotografera hela processen både före och efter samt spara alla kvitton för dina utlägg. Dessa bifogas din slutgiltiga ”anmälan om godkännande av anläggning för tilldelning av elcerti�ikat”.

Ny tilldelningsperiod är en möjlighet där du efter genomförda uppgraderingar dessutom har en bättre och mer driftsäker anläggning som producerar energi i många år – kanske både åt dig och dina barn, säger Andreas Trunk.

Mät verkningsgrader och räkna på om det lönar sig att investera, råder SVAF:s Andreas Trunk, här i full färd med en mätning.

VATT

ENK

RA

FT


E.ONs motparter som motsatte sig ändring och ville att även MÖD fastslog ansökan var många; Kammarkollegiet, Ljustorops socken ekonomisk förening, Murberget Länsmuseet Västernorrland, Länsstyrelsen i Västernorr-lands län, Miljö- och byggnadsnämnden i Timrå kommun, Naturskyddsföreningen Timrå, Naturvårdsverket och Älvräddarna.

Rundbackens kraftverk togs i drift 1916 och lagligförklarades av vattendomstolen, Östersunds tingsrätt i april 1984.Kraftverket är en ovanjordsanläggningsom inrymmer tre horisontella maskinag-gregat utrustade med Francisturbiner för ensammanlagd nominell utbyggnadsvatten-föring av 3,0 m3/s. Fallhöjden är 80 meter och installerad effekt är totalt 2,4 MW . Den normala årsproduktionen uppgår till 8,0 GWh.

De förändringar E.On vill göra är; nytt intag vid Stor-Laxsjön, en 4,6 km lång, till större delen nedgrävd,öster om Laxsjön, ett �lodutskov vid Födslodämmet byggs om till skibord och �lottningsutskovet gjuts igen. Förändringarna innebär i sin helhet att fall-höjden ökar från dagens 80 meter till 149,8 meter. Företaget disponerar hela fallhöjden dels då man äger huvuddelen av de mark- och vattenområden som berörs, dels genom avtal med berörda fallrättsinnehavare och markägare.

I den be�intliga kraftstationen ersätts de tre be�intliga aggregaten med ett nytt aggregatutrustat med en francisturbin. Utbyggnads-vattenföringen för det nya aggregatetavses bli 2,5 m3/s.

Kraftverkets effekt beräknas öka med 0,7 MW och sammanlagt innebär åtgärderna att årsproduktionen nästan fördubblas, den ökar med 7,5 GW till 15,5 GW under ett normalår.

De invändningar som görs bygger på ett an-tal miljöskäl, inte minst frågan om kraven på förbättrade vattenförhållanden och det som kallas god ekologisk status i alla landets vattendrag. Vidare anförs att verksamheten inte skulle vara ekonomiskt tillåtlig.

MÖD skriver i domskälen bl.a.:Vad gäller den ansökta vattenverksamhe-tens tillåtlighet enligt 11 kap. 6 § miljö-balken har bolaget i Mark- och miljööver-domstolen redovisat en ekonomisk kalkyl som utvisar att verksamheten är bärkraftig även vid en så hög minimitappning som 0,35 kbm/s.

Att bolaget vid denna beräkning endast medtagit kostnader hänförliga till denförbättring och effektivisering av kraftver-ket vartill nu söks tillstånd och utelämnatkostnader som avser allmän upprustning av anläggningen och under alla förhållandenkrävts under den närmsta tiden, godtas av Mark-och miljööverdomstolen.

Även med den slutsats Mark- och miljööver-domstolen kommit till angående behovet avminimitappning ovan, måste den ansökta verksamheten därför ur en strikt ekonomisksynvinkel vara tillåtlig enligt 11 kap. 6 § miljöbalken.

Övrig av mark- och miljödomstolen påtalad risk för negativa konsekvenser avvattenverksamheten, såsom negativa kon-sekvenser för strömstarens övervintrings-möjligheter m.m., uppvägs av den miljövinst som den ökade elproduktionen innebär. Villkor om t.ex. �iskbefrämjande åtgärder i åfåran i tillståndsdomen bör också kunna minska riskerna väsentligt.

Den ansökta utbyggnaden av kraftverket synes inte heller kunna hindra eller försvårade framtida åtgärder som vattenmyndighe-ten kan komma fram till behövs för attuppnå god ekologisk status i Laxsjöån till år 2021.

Fortsatt Fallande spotpriserDe svenska spotpriserna föll med mellan 13 till 20 procent under veckan som gick bland annat efter fortsatt rikliga nederbördsmäng-der och goda vindförhållanden. På många håll har vattenmagasinen nått maximal nivå. Det innebär att vattenkraftproducenterna måste köra sina vattenkraftverk.Samtidigt är systempriset i Norden fortsatt nära hälften av genomsnittspriset för Tysk-land, Frankrike och Nederländerna vilket innebär att det nordiska systemet nettoex-porterar till kontinenten.Källa: Energinyheter.se

ABB-teknik ska ge kraft från östI somras meddelade ABB Ludvika att de framgångsrikt utvecklat världens kraftful-laste supertransformator på 1100 kilovolt.Nu föreslår ABB:s stora Kinakund StateG-rid, SGCC, att man storskaligt ska använda tekniken och �lytta el från Centralasien till Europa.Källa: Dalarnas Tidning

Dyrare el hotar jobben– För varje öre per kilowattimme som elen ökar i pris på grund av elområdesindel-ningen innebär det extra kostnader för företagen på 1–1,6 miljoner kronor, berät-tade handelskammarens analytiker, Joakim Lundblad, på ett lunchmöte i Oskarshamn.Källa: Barometern

Japan avvecklar all kärnkraftJapan går från att vara en av världens mest kärnkrafttäta länder till att påbörja en full-ständig avveckling. Om 30 år ska Japan vara fritt från kärnkraft.Beslutet togs i fredags av den japanska re-geringen. Det går ut på att dagens samtliga 54 kärnkraftverk ska avvecklas fram till kring 2040. Samtidigt ska andelen förny-bar energi öka till att utgöra 30 procent av elkonsumtionen. Man har också som mål att minska energiförbrukningen med tio procent i landet, skriver Reuters.Källa: Ny Teknik

Huset som producer el är härSolfångare och solceller Ett hus som faktiskt producerar mer el och energi än det själv gör av med. Det låter som en saga men ett sådant är faktiskt på gång i Växjö. På Östra Lugnet bygger Växjö energi, ihop med ett tjugotal lokala företag i föreningen Miljös-marta Hus i Småland, ett så kallat plushus.Tanken med ett plushus är att ihop med miljövänliga material, solceller, solfångare och all annan tänkbar miljöteknik så ska huset själv ge så mycket värme och el att det inte bara räcker för egen del. Det ska också kunna leverera energi till andra.Källa SVT Smålandsnytt

MÖD: E.ON får bygga om Rundbackens kraftverk E.ON ansökte om tillstånd för ombyggnad och effektivisering av Rundbackens kraftverk i Laxsjöån i Laxsjöån, Timrå kommun. Mark- och miljödomstolen - MD - i Östersund avslog ansökan i en dom daterad 16 november 2011, trots att MKB:n godkändes. E.ON överklaga-de till Mark- och miljööverdomstolen - MÖD - som godkände ansökan och skickade tillbaka ärdendet till MD som ska ”bevilja erforderliga villkor”.

Rundbacken Kraftverk. Foto: E.ON

VATT

ENK

RA

FT


Resultatet presenteras i Marcus Ströms examensarbete vid KTH med titeln ”Småskalig vattenkraft – Dagsläge och Framtidsplaner” inom äm-net industriell ekonomi. Den nyblivne civilingenjören är förvånad över resultatet som bygger på en enkätundersökning och rekommenderar fortsatta undersökningar.

Den småskaliga vattenkraften producerar ungefär 4,3 TWh per år. Marcus Ströms beräkningar som bygger på enkätsvar från 128 vatten-kraftsägare med tillsammans 165 verk visar – räknat på medelvattenfö-ring, fallhöjd och verkningsgrader som ett modernt verk kan förväntas prestera – att cirka 80 % av verken har en potential att öka sin effekt.

Resultatet innebär att om det stickprov på 89 verk som beräkningarna bygger på är representativa för branschen i dess helhet skulle den svenska småskaliga vattenkraften i spannet 0-2 MW kunna öka sin produktion med 6,1 TWh.

Då resultaten bygger på ett stickprov på de ca 1900 småskaliga kraft-verk som �inns i Sverige, �inns en osäkerhet. Det �inns även en osäkerhet genom att kraftverksägarna kan ha svårt att uppskatta medelvattenfö-ringen helt korrekt.

Trots dessa osäkerheter tyder ändå resultaten på att det �inns en poten-tial att åtminstone fördubbla produktionen vid de be�intliga kraftver-ken, vilket också är i linje med vad som är känt om branschen sedan tidigare.Till detta kommer möjligheten att återstarta de 2000 nedlagda kraftverk där dammarna �inns kvar och det ofta är ett allmänintresse att bevara dem.

Den utbyggnad av be�intliga kraftverk som uppsatsen och andra upp-skattningar bygger på innebär att man nyttjar mer av vattenföringen när den är hög. Detta innebär att utbyggnad inte står i motsatsställning till att låta vatten gå i huvudfåran eller i omlöp/�iskvägar.

Marcus Ström räknar på den gamla tumregeln att bygga ut effekten motsvarande 150 % av medelvattenföringen, vilket innebär att inte mer än 55 - 60 % av års�lödet går genom kraftverket.

Att utbyggnadsgraden i många kraftverk är så låg beror i hög grad på att kraftverken i allmänhet nu är så pass gamla att även om man tog till vid bygget så behövdes det inte produceras så mycket effekt då. Speciellt som det då inte fanns utbyggda nät och möjlighet att sälja överskottet.

Att potentialen som framgår av uppsatsen �inns visas av att många kraftverk moderniserats på senare år. Med ökade krav på förnybar en-ergi kan nya möjligheter öppnas för gamla anläggningar, men det �inns problem; de intervjuade ägarna rankar ekonomi, krav på nytt miljötill-stånd, krav på �iskväg och brist på tid som de största utmaningarna.

Text: Svensk Vattenkraftförening

Stor potential i småskalig vatten-kraftDe småskaliga vattenkraftverken i Sverige skulle kunna öka sin sam-manlagda produktion med otroliga 6,1 TWh, motsvarande runt dryga 4 procent av landets totala elproduktion.

B O X H O L M P R O D U K T I O N A BTel: 0142-521 90 Mail: [email protected]

Box 16, 590 10 Boxholm

Trärör från BoxholmBoxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förlägg-ningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnads-effektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besökoss gärna på vår hemsida: www.boxprod.se

HÖGFORS Ø 1000 mm

VATT

ENK

RA

FT


Lagligförklaring och miljötill-stånd - Vad handlar det om?Många kraftverksägare - som på myndighetsspråk oftast kallas verksamhetsutövare eftersom lagen gör så - har på senare tid fått brev från tillsynsmyndigheten länsstyrelsen med innebörden att kan man inte visa att det finns tillstånd för verksamheten, kan länsstyrelsen besluta att den ska förbjudas. Kort sagt: visa upp ett tillstånd eller lägg ner.Bakgrunden till de ökade trycket att visa upp tillstånd är att länsstyrelsen, precis som Susanna Hogdin, länsstyrelsen i Västra Götaland, beskriver på sidan 20, är direktiv från regeringen som i sin tur har EU-direktiv att uppfylla.

Äldre lag-stiftningVattenverksamheter kan också ha tillstånd som bygger på äldre lagstiftning eller urminnes hävd. De lagstiftningar som ur ett vattenrättsligt perspektiv kan vara av intresse är följande.

Före år 1879 Byggningabalken i 1734 års lag (20 kap.). Jordabalkens bestämmelser om urminnes hävd. Särskilda bestämmelser om kungsådra. Fiskerilagstiftningen i övrigt (med början i 1766 års �iske-stadga). Näringsrättslig lagstiftning.

Åren 1879–1918 1879 års dikningslag. 1880 års vattenrättsförordning. Fiskerilagstiftningen.

Åren 1918–1983 1918 års vattenlag (gamla vattenlagen).

Åren 1983–1998 1983 års vattenlag (nya vattenlagen). Källa: SOU 2009:42 Vattenverksamhet

Rättigheter enligt 1734 års lagMånga av dagens kraftverk finns i byggnader eller på platser där det har funnits kvarnar, sågar, hammare och/eller hyttor sedan flera hundra år. Om inte tidigare ägare skaffat tillstånd och sparat dokument kan dagens kraftverksägare behöva leta i olika arkiv för att visa om det finns tillstånd eller ej. De snart 300 år gamla reglerna i 1734 års lag är inte så annorlunda än vad som gäller idag.

Enligt 1734 års lag (20 kap. byggningabalken) �ick jordägaren utnyttja vattnet över sin mark och grund så länge som han inte skadade andra intressen. Någon förprövning krävdes inte utan den enskilde �ick själv bedöma hur långt hans rättigheter och skyldigheter sträckte sig. Kon�likter �ick lösas genom processer i de vanliga domstolarna. Fiskelagstiftningen satte upp ytterligare gränser för vilken exploatering som var möjlig. En-ligt bestämmelserna om kungsådra (vissa vattendrag) skulle 1/3 av vattendraget alltid hål-las öppet. Dammanläggningar kunde alltså inte byggas över hela vattendraget. I vattendrag som inte hade kungsådra skulle 1/6 hållas öppen om det krävdes av hänsyn till ovanförlig-gande �iske eller till �lottled eller för att undvika dämningsskador på mark uppströms.

För ”mjöl- och sågqvarnar” fanns regler om särskild prövning innan de �ick anläggas, histo-riskt antagligen lika mycket för skattläggningens skull som för att undersöka om dämningen skulle skada motstående intressen.

Reglerna i 1734 års jordabalk om urminnes hävd innebar att anspråk på äganderätt till fast egendom eller på en (fastighetsrättsligt betonad) rättighet skulle respekteras om inneha-varen ”i så lång tid okvald nyttjat och brukat haver /rättigheten/, att ingen minnes, eller av sanna sago vet, huru hans förfäder, eller fångesmän först därtill komne äro”, dvs. den hävdade rättigheten var så gammal att det inte gick att skönja dess uppkomst. Det ankom på den som gjorde gällande rättigheten att vid tvist styrka att kriterierna var uppfyllda. I den nya jordabalken, som trädde i kraft 1972, �inns inga bestämmelser om urminnes hävd. Redan uppkomna rättigheter lever dock vidare.

Källa: Texten är ett citat från SOU 2009:42 Vattenverksamhet

En kraftverksägare söka laglighetsförklaring för de byggnationer - anläggningar- som hör till kraftverket. Vill man ”bedriva vatten-verksamhet” i anläggningen - använda den för elproduktion - krävs det som kallas ett miljötillstånd.

Vilken lag som ska tillämpas för lagligförkla-ringen beror på när anläggningen byggdes eller när eventuella ändringar har gjorts. De �lesta ombyggnationer från kvarn- eller sågverksdrift har gjorts under gamla vat-tenlagen tid, åren 1918 till 1983.

De ”förbud mot verksamhet” som länsstyrel-serna nu utfärdar allt oftare kan betraktas som en mycket tydlig uppmaning att söka tillstånd.

Det är verksamhetsutövaren som måste kunna bevisa att det �inns tillstånd eller vattendom. Kan man inte ta fram en dom eller ett äldre tillstånd är det i princip bara att starta tillståndsprocessen för att inte riskera att förbudet verkställs.

Lagligförklaringen är, trots allt, oftast den enkla delen av tillståndsprocessen; miljö-tillståndet kan vara mer komplicerat och innebära mer arbete och högre kostnader.

Enligt den s.k. bevisbörderegeln i 29 § lag om införande av miljöbalken gäller:För vattenföretag som utförts under nya vattenlagens tid (1983-1998) utan tillstånd är företagaren bevisskyldig om de förhållan-den som gällde innan det utfördes.

Samma sak gäller, enligt samma paragraf, för vattenföretag som utfördes under äldre vattenlagen tid (1918-1983).

För att tillståndsprocessen inte ska bli lång och onödigt dyr är det viktigt att ha genom-fört alla de steg som krävs för att miljötill-stånd, exempelvis:

Undersökningar av platsen (botten- och markförhållanden, vattendjup, vatten-hastighet, �löde etc.), vilken miljöpåverkan vattenverksamhe-ten och eventuella anläggningsarbeten har,vilka eventuellt berörda nyttjanderätts-havare som �inns och deras synpunkter, yttranden,etc.Text: Gunvor Axelsson

VATT

ENK

RA

FT


Det är inte bara kraftverksägare med olika typer av gamla tilstånd, eller helt utan, som riskerar nya tillståndsprocesser. Det finns också möjlighet att begära omprövning av gällande tillstånd.

Principiell inställning:Mot ovanstående bakgrund har SVAF en positiv inställning till omprövningsinstru-mentet i ett dynamiskt samhälle, givetvis under förutsättning av en saklig, rättssäker och skälig tillämpning med respekt för ett ekonomiskt ansvar, miljö och helhetssyn.

Preciseringar: Vi är många i SVAF, men var och en är en liten verksamhetsutövare utan nämnvär-da �inansiella resurser eller stark/högrös-tad lobbyorganisation. Den lille kraft-verksägaren är ofta den som vet mest om den lokala miljön, kulturmiljön etc., men vi saknar däremot kompetens att hantera formella procedurer och ekonomiska resurser att leja tung expertis härför. Vi har oftast höga miljöambitioner men sak-nar ekonomiska förutsättningar att s.a.s. bjuda på åtgärder som samhället efterfrå-

Anmälan eller till-ståndsansökan

gar utöver klimatvänlig, förnybar el. Vi har starkt lokalt stöd för vår verksamhet och dess positiva roll för sysselsättning, kulturvård, säkerhet och miljö.

Omprövningarna måste därför:1. Ske endast på dokumenterad, strikt saklig grund2. Ha grunder/kriteria som kan följas upp3. Ske på sådant sätt att utövaren inte drabbas av större ekonomisk förlust (produktionsbortfall, underhåll etc.) än den belastning lagen föreskriver att man får tåla4. Undvika skrämseltaktik eller känslan av övergrepp 5. Innebära helhetssyn (lokalmiljö, kulturmiljö, klimat, sysselsättning och försörjning, levande landsbygd, sä-ker tillgång på el, nätnytta etc.) så att ”stuprörspolitik” och suboptimeringar undviks 6. Undvika missbruk genom att respek-tera äganderätt, helhetssyn, demokra-tiska principer och strikta sakargument.

SVAF tycker till:Om omprövningar

Tänker du byta dammluckor? Måste du bygga en fångdamm?I så fall kan det vara en bra idé att först göra en anmälan till länsstyrelsen i det län där kraftverket eller dammen lig-ger eftersom det du gör juridiskt sett är vattenverksamhet och anmälnings- eller tillståndspliktigt.

Har du gjort en anmälan och berättat vad du kommer att göra samt hur och varför du gör det så är chansen stor att du slipper problem om någon klagar till länstyrelsen.

Vattenverksamhet är ett gemensamt be-grepp för alla verksamheter och åtgärder som syftar till att:

förändra vattnets djup eller läge, avvattnar mark, uppförande av anläggningar, leder bort grundvatten eller ökar grundvattenmängden genom tillförsel av vatten.

Det kan också vara så att de arbeten du tänker göra kräver strandskyddadispens om arbete ska utföras inom ett område på 100 meter inåt land eller utåt vattnet från det normala vattenståndet. Det är ett större om-råde än det som gäller för vattenverksamhe-ter där gränsen går vid högsta förutsebata vattenstånd.

Krävs båda tillstånden görs en samordning mellan vattenverksamhet och strandskydd.

Gränsen mellan anmälningsplikt och till-ståndsplikt kan vara svår att bedöma, men gör du en anmälan så är det upp till tillsyns-myndigheten, i de �lesta fall länsstyrelsen, att avgöra var gränsen går.

Kraftverk och minikraftverk är alltid till-ståndspliktiga precis som all reglering av vatten.

Källa: länsstyrelsen

Bo Källstrand, landshöv-ding i Västernorrlands län och chef för Vattenmyn-digheten för Bottenhavet, i en intervju om myndig-heternas syn på vatten-kraftens framtid.

Till Second Opinions reporter Daniel Löf-stedt säger Bo Kjällstrand att vattenkraften bär med sig en svårlöst kon�liktsituation.

- Det är det som är svårigheten i det här, det är en balansgång. Ur det kraftprodu-cerande perspektivet kommer man fram till en slutsats och det skiljer sig åt mot den slutsats som det vattenvårdande perspektivet ger. Sedan har du även en kon�likt i miljöintresset. Det globala med koldioxidmål där vattenkraften behövs i sig och som reglerkraft för att kunna använda mer vindkraft, står i kon�likt med de lokala miljöaspekterna kring vatten-kraftverken

Bo Källstrand betonade också hur viktig vattenkraften är:

- Vattenkraften spelar en oerhört väsent-lig roll för den svenska energiförsörjning-en och som reglerkraft till den vindkraft som ska in i energisystemet har den fan-tastiska egenskaper. Med den ökning som nu sker av produktionen av förnybar kraft ökar kraven på reglerkraft och därmed incitamenten att öka effekt och reglering i vattenkraften. Kraftproducenterna vill bygga ut och förändra. Samtidigt lever vi med den utbyggnad av vattenkraften som skedde under perioder då det var en annan syn på ekologi och miljöaspekter och därför reses krav i dag på bland annat förbättrad �iskvandring i be�intliga kraft-system. Det är en spännande diskussion som kommer av denna situation.

Second Opinions reporter ställde frågan om konsekvenser av hökda krav för mindre anläggningar med små marginaler och �ick svaret:

- Ska en verksamhet med låg lönsamhet medges undantag när det gäller krav på miljöåtgärder eller ska sektorn styras över mot modernare och lönsamma anläggningar som klarar miljökraven? Små vattenkraftverk saknar oftast bety-delse för produktion av reglerkraft och är därigenom jämförbara med vindkraft. För båda produktionsslagen baseras lönsamheten ofta på elcerti�ikat. I vilken utsträckning är det då rimligt att accep-tera att �iskvandring inte är möjlig?

VATT

ENK

RA

FT


VATT

ENK

RA

FT

Förbudet upphävt: Dalakvarn får söka tillståndMark- och miljödomstolen i Vänersborg upphävde, på dagen fem månader efter länsstyrelsens beslut, förbudet mot att driva kraftverk i Dala kvarn. Nu måste Ledsjö Vind söka tillstånd för verksamheten senast den 1 juli 2013.

Den 14 april beslutade länsstyrelsen i Västra Götaland att förbjuda Ledsjö vind AB att driva vattenkraftverket vid Dalakvarn i Lundsbrunn. Beslutet gällde omgående och länsstyrelsens motivering var att kraftver-ket drevs utan tillstånd och att det ansågs-kunna skada naturmiljön i området.

Länsstyrelsen manade att det krävs tillstånd för den här typen av verksamhet. ”Urminnes hävd” gäller bara ”anläggningar med damm som anlagts före 1882”. Då man inte kunnat hitta någon byggnad från häradskartan från denna tid och Ledsjö Vind saknade bevis går det inte att visa att det �inns ett giltigt tillstånd för verksamhe-ten.

Dalakvarn i Lundsbrunn hade varit nedlagt i några år när förhandlingar startade för att få köpa eller arrendera vattenfallet och re-novera anläggningen. Så smånigom kom alla parter överens, då Götene Kommun köpte kvarnen med tillhörande mark.

Kommunen arrenderade ut fall och fallrät-tigheter med tilliggande mark samt turbin-byggnad till Ledsjö Vind AB . För kvarnens bevarande bildades Dalakvarns Vänner, en intresseförening. Sommaren 1994 reno-verades vattenintaget och dammar samt ombyggnaden i turbinrummet färdigställ-des. Enligt syneprotokollet som upprättades innan renoveringen påbörjades var detta helt nödvändigt.

Vattenverksamheten består idag i vatten-kraftverk och vattenreglering genom damm och anläggningen kan årligen leverera mellan 50 000 och 100 000 kWh beroende på vattentillgång och om båda turbinerna fungerar.

Falkasjöns damm och kraftverk lagligaFalkasjöns vattenkraftverk och reglerings-damm ”med därtill hörande anordningar, i det utförande som nedan anges” förklarades lagliga av Mark- och miljödomstolen i Nacka den 29 juni. Domen har överklagats.

Beslutet är en deldom, men innebär att Garphytteåns Kraft AB, har rätt att ta ström-fallet i anspråk och avleda högst 0,60 kubik-meter vatten per sekund till kraftverket.

De får dämma regleringsdammen mellan +203,75 och +201,75 enligt de vattenhus-hållningsbestämmelser som fastställs.De får dessutom byta ut 250 meter trätub mot en glas�ibertub,Vid en framtida omprövning blir verksam-hetsutövaren skyldig att tåla en förlust av tio procent av produktionsvärdet utan ersättning.

Nedströms liggande kraftverksägare hade yrkat på skadestånd, men detta avslogs av domstolen med motiveringen:”Inget har framkommit som visar att till-ståndet ska ge upphov till ersättningsgilla skador på nedströms kraftverk. Tvärtom torde tillståndet, som medför att verksam-heten formellt kan bedrivas på i huvudsak samma sätt som skatte under en lång pe-riod, vara till fördel för nämnda kraftverksä-gare. Yrkandet om skadestånd ska således avslås.”

Den som ansöker om tillstånd till vatten-verksamhet är skyldig att betala sina mot-parters kostnader. En kraftverksägares krav på dryga 20 000 kronor i ersättning sattes ned till 10 000, länsstyrelsens krav på 132 400 kronor blev 56 400, �iskeavgiften sattes till 25 000 kronor och prövningsavgiften till 5 600 kronor.

”Jag saknar nyanserna i debatten”Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energis vat-tenkraftansvariga, säger i en intervju på or-ganisationen hemsida bland annat följande till kommunikationschefen Kalle Karlsson:

– Viktigast är att ha ett helhetsperspektiv för att inse vattenkraftens viktiga roll som basresurs i vårt kraftsystem. Och självklart dess förmåga att hantera de variationer som uppstår i systemet. Vattenkraften är oöver-träffad när det gäller att parera och hantera snabba förändringar i övriga kraftproduk-tionen – exempelvis när vindkraften går ut och in beroende på hur det blåser. Det gäller också svängningar som sker i elanvänd-ningen.

Gun Åhrling-Rundström har ett spännande uppdrag. Vattenkraften debatteras �litigt – med rätta, säger Gun:

– Den mediala bilden, liksom mycket av inläggen i sociala media, är att vattenkraf-ten skulle vara ett miljömässigt problem. Självklart påverkar även vattenkraften miljön i varierande grad. Tyvärr blir det ofta övertoner och vi har fortfarande ett jobb att göra för att få bättre balans i debatten.

– I debatten och i viss mån inom politiken omnämns vattenkraften som bra. Men allt-för få ställer sig på barrikaderna och inser vikten att vattenkraften både måste värnas och utvecklas. Sedan årtionden tillbaka – och än mer idag – görs det stora insatser ute bland medlemsföretagen för att förbättra förutsättningarna att stärka den biologiska mångfalden.

– Vattenkraftsaktörerna i landet har blivit duktigare på att aktivt gå ut och berätta det som görs. Tidigare var branschen alltför blygsam. Det är ju alltid exemplets makt som har förutsättningar att skapa insikt, förståelse och ytterst kunskap – där är vi på rätt väg!Vilka tycker du är vattenkraftens viktigaste offensiva argument?

– Att värna om och kunna utveckla förnybar och klimateffektiv produktion samtidigt som vi visar att vi kan hantera miljöfrågorna skapar förutsättningar för ett långsiktigt uthålligt energisystem. Vattenkraften är garant för vår trygghet i elförsörjningen.

Källa: Svensk Energi


Småskalig Vatten-krafts Dag 2012Lördagen den 8 september bjöd Hallands Vattenkraftförening in till sitt årliga ar-rangemang som presenterar småskalig vattenkraft.Föreningen hade vid dagens början 72 med-lemmar, och ordförande Gunnar Olofsson, hoppades att värva minst två till innan det var dags att avsluta. Mostorps kraftverk ligger i Suseån där vat-tenkraften har nyttjats sedan 1600-talet. På Mostorp har man producerat el sedan 1800-talet och under pionjäråren var det likström till en början. Fallhöjden är 6,5 meter och medelvattenföringen 3,2 kubikmeter per sekund, minst 200 liter per sekund släpps alltid i ursprungsfåran.Numera �inns ett nytt och effektivt kraftverk med en semi-kaplan på platsen som ger cirka 800 000 KWh i årsproduktion. Efter-som gården, med uppfödning av köttdjur, förbrukar stora mängder el, c:irka 450 000 kWh, har den småskaliga kraftproduktionen stor betydelse för gården och miljön.Text och foto: Gunvor Axelsson

Hallands Vattenkraftsförening har tur med vädret även i år, konstaterar Sven-Erik Vänneå, Mostorps ägare Peter von Braun och Hallands Vattenkraftförenings ordförande Gunnar Olofsson.

Det gäller att utbilda nästa generations kraftsverksägare i tid, tycker Sven-Erik Vänneå, ordförande i SVAF:s valbered-ning och ledamot i Hallands Kraft-verksförening och visar Mostorps nya anläggningen med en semikaplan för brorsdotterns man, Ronald Sheeran, som tillsammans med sin fru är nästa generation på familjegården.

Vattenkraft är spännade och många fler än kraftverksägare kommer gärna och tittar på anläggningar-na när Hallands Vattenkraftförening arrangerar Småskalig Vattenkrafts Dag. Att det finns ett slottslik-nande hus intill - och en gårdsbutik -gör inte saken sämre.

Mostorps stora lantegendom skapades av Ludvig von Segebaden (1823-99) genom sammanläggning av fyra äldre gårdar i Mostorps by. Den sagoslottsinspirerade hu-vudbyggnaden uppfördes 1878-80 i en fritt tolkad fransk medeltidsstil med nygotiska inslag. Trädgården är inspirerad av engelska parkideal och har ännu kulturhistoriskt intresse med en liten fornminnespark, stenpartier, grottor och fontäner. Den gamla stenvalvsbron över Suseån kompletterar bilden.Ludvig von Segebaden skänkte 1893 Mos-torps Gård till sin yngsta dotter Ester och hennes man Rolf von Braun med nyttjan-derätt under hennes livstid. Rolf von Braun dog redan 10 år senare och hon gifte om sig med justitierådet Emil Sundberg. År 1960 övertog hennes sonson Baltzar von Braun gården. Idag drivs gården av Baltzars son Peter som övertog driften i slutet av 1980-talet.

Källa: Mostorps Gårds hemsida

VATT

ENK

RA

FT


Anders Lindskog Årets Ålakung 2012

Svensk Vattenkraftförenings styrelseledamot Anders Lindskog vill att ålen ska ta sig förbi kraftverken både uppströms och nedströms. Han gillar definitivt inte ål i turbinen - vare sig för ålens eller kraftpro-duktionens skull. Senaste motmedlet är ett nytt, dyrt specialgaller.

– Det bästa med utmärkelsen är att Ålaka-demin och Svensk Vattenkraftförening har startat en dialog och dessutom ett samar-bete.

Anders Lindskog sitter i SVAF:s forsknings- respektive miljöutskott. Han är chalmerist och till vardags forskare vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, med bl.a. smarta nät som specialitet.

När Ålakademins ordförande Claes Berg-kvist hade skrivit en kritisk artikel om kraftverken ringde jag upp honom. Vi �ick bra kontakt och det har lett fram till ett konstruktivt samarbete. Det är nödvändigt att börja tala med varandra för att hitta lösningar.

- Det var oerhört modigt att höra av sig till oss, som traditionellt är motståndare. Därför kröns Anders Lindskog till årets Åla-kung, förklarade ålakademiens ordförande Claes Bergquist vid ceremonin på torget i Åhus där Anders Lindskog �ick sin krona och mantel.

– Det är naturligt för oss i Svensk Vat-tenkraftförening att engagera oss i olika �iskfrågor.

Anders Lindskog tror att kraftverksägare är intresserade av sin närmiljö.

- Eftersom vi ofta bor och lever vid våra kraftverk - är det naturligt att underlätta �iskvandring. Skälen att vi arbetar med ålen är �lera: den är utrotningshotad och behöver omedelbar hjälp och om man ser till många andra �iskar är ålen relativt lätt att hjälpa.

– Ålarna är fantastiskt duktiga på att vandra uppåt i vattendragen. De kan ta sig fram nästan överallt, på gräsmattor och uppför nästan lodräta väggar om de är fuktiga.

- Många ålar söker sig upp från havet, speciellt om det är mycket ål efter kusterna, till sjöar och äter upp sig. Det är när de som fullvuxna ska ner till Sargassohavet igen som problemen ökar. Till saken hör att ålarna i Sverige ofta påbörjar sin lekvand-ring till Sargassohavet nästan samtidigt.

Ålsläppar-nätter - via mail- och SMS-kedjorVid ålutvandringstid - oftast regniga och ruskiga höstnätter, kan du som kraft-verksägare öka bevakningen vid stationen/dammen för att upptäcka ålen när den vill vandra ut.

Åtgärd:

1 Stäng av turbinerna!

Gärna några timmar vid varje tillfälle.

2 Öppna alternativa vattenvägar!

Kanske �inns rester av gamla ål�iskean-ordningar kvar som kan användas, eller liknande ”hål”. Undvik allt för kraftigt vattentryck och höga fallhöjder mot hårda underlag, då ålen kan skadas. Det krävs inga stora mängder vatten, bara ett ”vattensug” som ålen känner av och dras till. Undvik starka lampor och ljud vid den plats du vill att ålen ska passera.

Svensk Vattenkraftförening hoppas att denna förhållandevis enkla åtgärd kan bli ett betydande bidrag. För många små kraft-verksägare kan det även vara ett alternativ till kostsamma ombyggnader till förmån för ålvandringen. Som medlem kan du hjälpa till att sprida projektet också utanför Svensk Vattenkraftförening. Gå samman i vattensys-temet - samarbeta runt projektet för bästa resultat. Kanske har ni också regleringsan-svar vid någon damm utan kraftverk. Hjälp ålen förbi där också!

Glöm inte maila eller ringa om du bytt mail-adress eller mobilnummer!

VATT

ENK

RA

FT


100 procent Förnybart

SVAF- liksom SERO och SVIF - beslutade vid årets stämma att gå med i 100 % förnybart. Då var organisationen långt i från färdig, men redan under Almedals-veckan som var för-lagd till första veckan i juli, kunde föreningen lansera och presentera sig för media, politiker och allmänhet.Motivet bekom SVAF deltagande är lika enkelt som självklart:

Vattenkraften är en förnybar energikälla, utan giftiga utsläpp till luft och vatten, och är en naturligt självklar resurs i ett samhälle som tar sitt klimatansvar. Anpassade efter vattendirektivets miljökvalitetsnormer visar livscykelanalyser att vattenkraften är den i särklass mest effektiva och en av de mest miljövänliga energikällorna för elproduk-tion.

Den avsiktförklaring som de deltagande organisationerna samlas kring är följande:

100 % förnybart verkar för att Sverige ska energieffektivisera och ställa om till ett hållbart energisystem, baserat på att 100 % av energin ska komma från förnybara källor.

Senast år 2050 kan vi i Sverige ha ett 100 % förnybart energisystem som tar hänsyn till de klimat- och resursutma-ningar världen står inför. Det är nöd-vändigt att omställningen får fart så fort som möjligt. Vart de närmaste årens investeringar går blir helt avgörande för om vi klarar utmaningen. Därför måste den färdplan för Sveriges som just nu arbetas fram av Naturvårdsverket tydligt formulera att målet för energi-systemet är 100 % förnybart.

100 % förnybart står redo att genom-föra de förändringar av energisystemet som krävs. Vi har kompetensen, viljan och visionerna. Energi från förnybara källor och energieffektivisering är eta-blerad teknik, vilket tydligt framgår av prognoserna från IEA och från de olika branschorganisationerna,

Det återspeglas också i EU-kommissi-onens Energy Roadmap och alla dess scenarier för det europeiska energisys-temet.

EU har målsättningar för klimatet, minskning av koldioxidutsläpp och omställning av energisystemet som innebär att det inte �inns någon an-nan väg än att genomföra energief-fektiviseringsåtgärder och ersätta det gamla med det nya. Därför bör Sverige omedelbart anta en vision om 100 % förnybart och ta ledningen i EU.

I omställningen fasas den fossila ener-gin och kärnkraften ut efterhand som resultaten från satsningar på energief-fektiviseringar och det förnybara visar sig. Samtidigt är det viktigt att effekt-topparna i energisystemet planas ut och en bättre balans i energisystemet skapas med hjälp av smart teknik i kraftnäten på konsumtionssidan samt utveckling av olika typer av energilager.

För att likvärdiga förhållanden ska råda på marknaden är det centralt att alla energislag tar sina totala kostnader över tiden, inklusive miljökostnader. Då kommer det förnybara visa sin styrka. Vi vill skapa och bidra till en samhällsö-vergripande förståelse för energiom-ställningen.

Vi som ställer oss bakom 100 % förnybart – är redo. Vi vet att Sverige kan ställa om till ett klimatvänligt energisystem som till 100 % försörjs av förnybar energi och vi vill att den omställningen backas upp så att den kan få fart!

För mycket el orsakade avbrottMycket vatten i magasinen och full fart på kraftverken - men i västra Härjedalen ledde det till en överansträngd trans-formator och elavbrott för nära 8 000 abonnenter.Det var en ovanligt hög elproduktion som orsakade strömavbrottet för 8 000 ela-bonnenter i västra Härjedalen i morse.Det uppger kraftbolaget Fortum som driver vattenkraftverken i området.Fulla vattenmagasin gjorde att produk-tionen låg på topp, och det blev över den gräns som den aktuella transformatorn tål.Källa Sveriges Radio

EU vill stoppa inplantering av laxStoppa all utplantering av odlad lax i älvarna runt Östersjön till år 2020. Det föreslår EU-kommissionen som ser den odlade laxen som ett hot mot vildlaxen.- Det är att börja i fel ände, tycker Erik Olnils, pensionerad �iskevårdaren Erik Olnils.Källa: HelaHälsingland

Kraft & Kultur byter namnDet skandalomsusade elhandelsföretaget Kraft & Kultur byter namn till Nordic Green Energy. Namnbytet är en del av uppstädningen efter det att ägaren Troms Kraft förlorade motsvarande 1,8 miljarder svenska kronor på misskötta affärer.Enligt marknadschef Monica Welander skall man nu lägga större fokus på för-säljningen av förnybar energi och på att hjälpa kunderna att minska sin elförbruk-ning och miljöpåverkan.

Nordic Green Energy blir Kraft & Kulturs nya varumärke. Det juridiska bolaget ska heta Switch Nordic Green AB. Namnbytet sker den 10 september, enligt ett press-meddelande. Ägare kommer som tidigare att vara norska Troms Kraft. Källa: Elmarknadstidningen ERA

Energijägarna betalar sig från första dagen: Utbild-ning som ger jobbI tisdags startade utbildningen av ett gäng energijägare i Arvika. Det är en eftertrak-tad yrkesgrupp som både bidrar till större omsorg om miljön och sänker energikost-naderna. Källa: Nya Wermlands-Tidningen

Rekordmånga sökande till Energi-utbildning Det är ett högt söktryck till högskoleingenjörsprogrammet i elkraftteknik, där 150 sökande konkurrerar om 30 platser– Vi är glada över att allt �ler ungdomar vill ha en karriär inom energibranschen, säger Mari-Louise Johansson, HR-chef på Umeå Energi.Utbildningen startade hösten 2011 då branschorganisationen Svensk Energi och 13 energi-bolag i norr, däribland Umeå Energi, gick samman för att utöka antalet utbildningsplatser i elkraftteknik.Källa: Umeå Energi

VATT

ENK

RA

FT


Vattenkraften lyfts ofta fram som ett miljö-vänligt alternativ till fossil energi eftersom produktionsformen inte bidrar till utsläpp av koldioxid. Detta är förvisso helt riktigt, men samtidigt är vattenkraftens påverkan på den lokala vattenekologin betydande framför allt genom vandringshinder som bi-drar till att vandrande populationer av �isk och andra arter blir små och utarmas gene-tiskt. Mest problematiskt är det för de arter som vandrar mellan havet och sötvatten tex ål, lax och havsöring.

Viktiga miljöanpassningsåtgärder för vattenkraften:

En fungerande �iskväg är en viktig åtgärd för att miljöanpassa en damm. Läge, konstruktion och vattenföring i �iskvägen är av-görande faktorer för att den ska fungera väl. Att anlägga en �iskväg kan vidare vara anmälningspliktig eller tillståndspliktig verksamhet så inled arbetet med att kontakta Länsstyrelsen i ditt län.

Stopp i vattenkraftverk med noll- tappning nedanför dammen är mycket skadligt för vattendraget. Ofta sänks vattenståndet av allde-les för fort för att �isk och andra organismer ska kunna anpassa sig efter de nya förhållandena. Det �inns idag modern reglerteknik som hjälper säkerställa att vatten alltid rinner förbi anläggningen.

Ett �ingaller framför intagen säkerställer att �isk inte dödas i turbinen. Gallret bör ha smal spaltbredd, ha en stor yta och vara vinklat så att det �inns en �lyktväg för �isk.

Använd miljöanpassade oljor och smörjmedel i din anläggning. Du som verksamhetsutövare har en skyldighet att följa teknikutveck-lingen för att minimera din verk-samhets miljöpåverkan.

Texter: Susanna Hogdin, Länstyrelsen i Västra Götaland

Länsstyrelsen intensifierar till-synen vid vattenkraftverkLänsstyrelsen har i regleringsbrevet för 2012 fått ett särskilt uppdrag av regeringen att intensifiera tillsynen vid vattenkraftverk, dammar och regleringar. Bakgrunden till uppdraget är att det står alltmer tydligt att det är svårt att nå de nationella målsättningarna om restaurerade och skyddade vattendrag med fria vandringsvägar. Susanna Hogdin, Länsstyrelsen i Västra Götaland, förklarar processen nedan.

Vattenreglering och vattenbortledning som behövs för elproduktion är exempel på vat-tenverksamhet. Tillsynsmyndigheten kan arbeta förebyggande med t.ex. information men även kontrollerande genom att följa upp villkor och krav på en verksamhet genom besök vid anläggningen, kontroll av utrustning och dokumentation av verksamheten. De nationella miljömålen samt Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram anger mål och riktning för Länssty-relsens tillsyn och miljöbalken med tillhörande förordningar är verktygen.

- Det är lätt att förstå att det kan uppfattas som obehagligt att få sin verksamhet granskad av en myndighet. Vi får dock tänka på att målsättningen för arbetet är gemensam, nämligen en bättre miljö! säger artikelförfattaren Susanna Hogdin, Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Grundläggande krav på den som driver ett vattenkraftverk

Du ska ha ett giltigt tillstånd för din verksamhet. Det betyder i regel ett tillstånd enligt äldre vattenlagen, enligt 1983 års vattenlag eller enligt miljöbalken.

Du ska ha kontroll på din verksamhet. Om du har tillåtelse att reglera och bortleda vatten under vissa förutsättningar så är det viktigt att du kan visa vilka vattenni-våer du reglerar mellan och hur din verksamhet har bedrivits, även bakåt i tiden.

Gamla, dåligt fungerande �isktrapport respektive ett nytt väl fungerande omlöp vid Bos-gården i Rolfsån. Foto: Markus Lundgren (ovan) och Länsstyrelsen i Västra Götaland

VATT

ENK

RA

FT


Energiforsk om Regeringens energi-forskningsbudgetDen 12 september meddelade regeringen att medlen till energiforskning i stort sett ligger kvar på nivån 1,3 miljarder kronor de närmaste åren. Elforsks VD Magnus Olofs-son kommenterar:

– Beskedet är positivt eftersom en sänkning var planerad. Men Sverige ligger ändå lågt i förhållande till våra grannländer. Inves-teringarna i energi är mycket höga och EU storsatsar på energiforskning i det kom-mande forskningsprogrammet Horisont 2020.

- Energiforskningen är ett viktigt medel för att nå målen om klimat- och resurseffektivi-tet. Men energiområdet ger också stora ex-portintäkter genom de innovativa lösningar som tas fram betonar Magnus Olofsson och fortsätter:

– Här är det viktigt att värna och utveckla det effektiva samarbetet mellan samhälle, näringsliv och akademi. Statens medel förstärks genom sam�inansiering av forsk-ningsprogram tillsammans med energiföre-tagen och den tillverkande exportindustrin.

- Gemensam forsknings�inansiering ökar träffsäkerheten i användningen av peng-arna. Inom Elforsk �inns 800 platser i organ som programstyrelser och programråd där representanter från samhälle, näringsliv och akademi bidrar till att styra medlen dit de gör mest nytta. Det är ett effektivt samarbe-te som bör utvecklas säger Magnus Olofsson avslutningsvis.Källa: Elforsk

Vi ställer oss positiva till Energimyndighe-tens riktade insatser inom forskning och utveckling inom vattenkraftområdet i fråga om

• kompetensförsörjning • ökning av verkningsgraden i be�int-liga anläggningar, samt • forskning vars syfte är att ta fram beslutsunderlag och åtgärder för miljövänligt och effektivt nyttjande av vattenkraften.

Vi instämmer också i att potentialen för småskalig vattenkraft är liten i jämförelse med den totala produktionen, men att möj-ligheterna för tillväxt är goda förutsatt att miljöfrågorna kan hanteras.

Detta inte minst då vattenkraften är en förnybar energikälla, utan giftiga utsläpp till luft och vatten, och är en naturligt självklar resurs i ett samhälle som tar sitt klimat-ansvar. Anpassade efter vattendirektivets miljökvalitetsnormer visar livscykelanalyser att vattenkraften är den i särklass mest effektiva och en av de mest miljövänliga energikällorna för elproduktion.

• att med hänsyn till miljön i god samver-kan med andra intressenter och utgöra ett viktigt bidrag till den nödvändiga energi-omställningen, detta då varje producerad kWh från vattenkraft - sett i ett långsik-tigt perspektiv - ersätter en koleldad kWh, och 7 TWh innebär därför en årlig utsläppsreduktion med ca 5 miljoner ton koldioxid.Vi välkomnar möjligheten att Energimyn-dighetens insatser inom forskning och innovation skall bidra till och möjliggöra uppfyllandet av SVAF mål, nämligen:

Renovering och återstart av små kraft-verk som nu ej är i drift har ett beräknat investeringsvärde om ca 18 miljarder kronor. Möjliggörande av och satsningar på detta kan ge såväl kompetensuppbyggnad och kompetensutveckling samt många nya arbetstillfällen under lång tid. I nuläget är dock kunskaperna bristfälliga vad det gäller utbyggnadspotentialen.

SVAF om forskning och småskalig vattenkraftSVAF upplever att kunskapen om den småskaliga vattenkraften och dess potential ofta är bristfällig. Den småskaliga vattenkraften är viktig då den kan ge ett betydande bidrag vad gäller att uppnå Sveriges klimatmål och bidra till en levande landsbygd. Som energimyn-digheten så riktigt konstaterar är vattenkraften också en nödvändighet för att skapa ba-lans-/reglerkraft för ny vindkraft och minska samhällets sårbarhet vid allvarliga störningar i eltillförseln genom att den finns tillgänglig både lokalt och nationellt samt kan exporteras.

Svensk Vattenkraftförening arbetar för att en sådan potentialinventering skall genomföras, i likhet med den som genom-förts i Norge. Den inventeringen visade att utbyggnadsmöjligheterna var betydligt större än tidigare bedömningar. I dagsläget står 550 i kö som söker tillstånd att få bygga nya vattenkraftverk i Norge.

Svensk Vattenkraftförening konstaterar att Energimyndighetens prioriterade insatser för vattenkraften till 2016 överensstäm-mer med föreningens syften och mål och välkomnar insatser för att:

• Vidareutveckla den forskningsresurs inom dammar och vattenkraftsteknik med gott internationellt renommé som utveck-lar tekniska lösningar för ökad effektivitet, säkerhet eller miljömässighet vid rein-vesteringar och som säkrar kompetens och utgör en viktig rekryteringsresurs för industrin.

• Utveckla tekniska lösningar och metoder som möjliggör användandet av vatten-kraftens fulla potential som reglerkraft. Minst en demonstration av lösning för ökad hållbarhet vid frekvent start/stopp i existerande anläggningar.

• Utveckla lösningar för ny vattenkraft el-ler ökad produktion i existerande anlägg-ningar som minimerar ingrepp i naturen. Ny/nya tekniker demonstreras under perioden.

• Ta fram samhällsekonomiska modeller som är användbara vid omprövningar av vattendomar och till hjälp när olika miljöförbättrande åtgärder ska genom-föras samt vid implementeringen av EU:s vattendirektiv. De ska beakta avvägningen mellan lokala och nationella intressen.

Utdrag ur Svensk Vattenkraftförenings re-missvar till Näringsdepartementet gällande slutredovisning av uppdrag till Statens energimyndighet att redovisa underlag inför kommande beslut om forskning och innova-tion på energiområdet.

VATT

ENK

RA

FT


Enormt kunskapsutbud!

Under en vecka kunde man välja på över 1.800 seminarier av hög klass. 200 av dessa behandlade energi. Vi besökte näs-tan 30 stycken och kunde där göra PR för SERO och GodaKrafter.

Uppskattad verksamhet

Det var uppskattat och sporrande att mark-nadsföra våra budskap. GodaKrafter gick för första gången i Borlänge i våras, där SERO, SVIF, SVAF och DEF samlades för seminarier och årsstämmor. Avsikten är nu att förstärka projektet med fler organi-sationer som likt oss värnar om vårt klimat genom energieffektivisering och kraft från förnybara energikällor. Idén blev mycket väl mottagen på Almedalen och flera av våra ledande politiker uttalade på stående fot sin vilja att medverka nästa år. Det är ingen tvekan om att GodaKrafter är en ef-terfrågad arena för energifrågor.

Några seminarierPowerCircle’s seminarier brukar vara en uppskattad och välbesökt institution un-der Almedalsveckan. Det blev inget un-dantag i år. Titeln på ett av seminarierna ”Elektrifiering av fordon – hur snabbar vi på omställningen?” speglar den vilja och otå-

På spaning med GodaKrafter och SERO under Almedalen 2012.Under snart tio år har Anita och jag besökt Almedalsveckan på Gotland i början på juli. Vi har kunnat se och beundra dess makalösa utveckling och årets vecka var inget undantag: Almedalsveckan överträffade sig själv igen! ALLA våra ledande politiker var där och till-gängliga. Från SERO deltog också Mats Olsson framgångsrikt i kontakterna med besökarna i Almedalen.

lighet som präglade många möten under veckan. Den goda elen skapar möjligheter och förnuftigt bruk av el minskar dessutom belastningen på klimat och miljö. Så - vad väntar vi på?

På tisdagskvällen introducerade Green-peace och Isadora Wronski projektet 100% Förnybart. Briggen Tre Kronor i Visby-hamn kunde knappast ta fler ombord. Vädret var strålande så vi kunde samlas på däcket. Programmet blev dessvärre rubbat av problem med högtalarna, så frågan om elcertifikat och elpris fick inte förväntat utrymme. Otåligheten kunde man inte ta miste på här heller!

Ska kommuner äga vindkraft? var en frå-ga Upplands Väsby kommun ställde inför sitt seminarium. Det handlade om hur vi skapar hållbara och långsiktiga lösningar som är bra för såväl miljön som för kom-muninvånarna och kommunernas eko-nomi. Svaren blev välgörande många, kon-struktiva och positiva. Här, som vid många andra seminarier, fick vår tidning en stry-kande åtgång. Vi fick dessutom idéer om fler inslag under GodaKrafter 2013.

En laddad vecka

Veckan på Gotland och Almedalen blev en bra investering för SERO och GodaKrafter.

Vi fick mängder av kontakter och inspira-tion. Vi förmedlade över 300 exemplar av senaste Förnybar Energi och Energief-fektivisering. Vi hade direkt kontakt med nästan 100 politiker och tjänstemän inom institutioner och offentliga sektorn samt många viktiga aktörer inom energisektorn. Medvetenheten om vår verksamhet har utan tvekan ökat.

Bland de vi uppvaktade var

Anders Nyberg, (C), Anita Brodén (FP), Anna-Karin Hatt (C), Annie Lööf (C), Ce-cilie Tenfjord-Toftby (M), Eliza Roszowska Öberg (M), Erik A Eriksson (C), Göran Hägglund (Kd), Hannes Borg (C), Helena Leander (Mp), Kent Persson (V), Krister Örnfjäder (S), Lise Nordin (MP), Matilda Ernkrans (S), Maria Wetterstrand (MP), Mona Sahlin (S), Per Bolund (MP); Roger Tiefensee (C), Sören Kviberg (V),

Generaldirektörerna Yvonne Fredriks-son, Energimarknadsinspektionen; Erik Brandsma, Energimyndigheten; Björn Risinger, Havs- och Vattenmyndigheten; Maria Ågren, Naturvårdsverket; Mikael Odenberg, Svenska Kraftnät…för att nämna några vid namn.

Göran S Eriksson för SERO och GodaKrafter

Erik Brandsma, ny GD för Energimyndigheten till v och Magnus Olofsson, VD för Elforsk.

På Power Circles välbesökta seminarium om elbilar fick från vänster Eliza Roszkowska (m), Roger Tiefensee (c) och Helena Leander (Mp) svara på frågor.

SER

O


Nybyggt vattenkraftverk i Norge. Foto: Jörgen Ek

Efter start i Köping blev den första anhal-ten Frötuna gamla och nya kraftverk i Fel-lingsbro. Kraftverken ligger sida vid sida och här kunde man tydligt se den stora tek-niska utveckling som ägt rum under 70 år. Bussen förde oss vidare till Glava Energy Center söder om Arvika där vi blev infor-merade om utvecklingen inom soleltekni-ken och andra förnybara energiformer.

I Kongsvinger i Norge hade vi ett intres-sant seminarium tillsammans med Små-kraftverkenes Forening om den nuvarande och framtida elmarknaden i Norden. Vi besökte även ett nybyggt 2 MW vatten-kraftverk med svenska turbiner innan vi stannade över natt i Trysil.

Den tredje dagen gick turen in i Dalarna och ett besök på ett kraftverksbygge utan-för Rättvik. Detta nybygge ersätter en äldre anläggning som kommer att bli kvar som museum. Vi blev informerad av ägaren som på kort tid förvärvat fem kraftverk i behov av upprustningen med nya egentill-verkade turbiner. Vi mötte en riktig entre-prenör med tro på framtiden för småskalig vattenkraft.

Lyckad studieresaNästan varje år arrangerar SERO en utrikes studieresa om förnybar energi. Den första studieresan för 20 år sedan gick till Norge, så även årets studieresa, men en stor del av resan berörde också Värmland och Dalarna. Temat i år var småskalig vattenkraft och solel.

Avslutningsdagen gick i solens tecken, besök på en privat solcellsanläggning ut-anför Leksand, där den första utbyggnads-etappen var klar och ett antal solpaneler var inkopplade i avvaktan på etapp 2, efter vilken en total installerad effekt på 43 kW kommer att göra gården nästan oberoende av yttre eltillförsel. Dala Energi köper dess-utom överskottselen för 1 kr per kWh.

Efter studiebesöket hölls ett givande so-lelseminarium med både praktisk och teo-retisk information.

Denna studieresa kombinerades med miniseminarier på kvällarna då aktuella frågor kring el- och certifikatmarknaden, energipolitik, teknikutveckling, vattendi-rektivet m m behandlades.

När resan avslutades i Köping den 9 sep-tember kunde de 26 deltagarna summera en intressant och givande studieresa med buss där stämningen hela tiden var myck-et god och där programmet kunde hållas utan någon störning.

Christer Söderberg

SER

O

Solelanläggning vid Glava Energy Center. Foto: Jörgen Ek

I budgetpropositionen för nästa år föreslår regeringen en förlängning av stödet för installation av solceller till och med 2016. Under perioden 2013 till 2016 avsätts yt-terligare 210 miljoner kronor.

- De val vi gör idag måste vara hållbara. Och en av de mest hållbara energikällorna som finns är solen. Vi ser nu en snabb ut-veckling av solcellstekniken, vilken är väl

PRESSMEDDELANDE17 september 2012, Näringsdepartementet

Stödet till solel förlängs till 2016

lämpad för småskalig energiproduktion. Den utvecklingen ligger i linje med reger-ingens energipolitiska mål, och är något vi vill förstärka. Att stödet kommer finnas kvar fram till och med 2016 innebär att branschen får välkommet långsiktiga be-sked och långsiktigt goda spelregler, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Regeringen har sedan 2009 satsat på ett

investeringsstöd till den som sätter upp solceller. Stödet riktar sig till både företag, offentliga organisationer och privatperso-ner och har blivit mycket framgångsrikt.

Ansökan om att få ta del av stödet görs till Länsstyrelsen.

I budgetpropositionen för nästa år föreslår regeringen en förlängning av stödet för installation av solceller till och med 2016. Under pe-rioden 2013 till 2016 avsätts ytterligare 210 miljoner kronor.


Vindkraft

Nu driver han tillsammans med hustrun Birgitta, och sin bror, Gunnar, företaget H-O Enterprise AB. Företaget investerar i nyckelfärdiga vindkraftverk, för närvarande nio verk med en årsproduk-tion på runt 45 GWh. Vindkraftverken står i parker som tillsammans via ett driftbolag säljer energin som produce-ras. H-O Enterprise AB ansvarar även för administrationen av de flesta av driftbolagen. Driften av verken bevakas genom ett separat och oberoende övervakningssystem via GSM och internetuppkoppling.

På kontoret står dataskärmar där det går att kontrollera att allt fungerar. Servicen köps av bland annat Enercon och Vestas.

H-O Enterprise AB – ett miljöföretag

Energikompensation

Från ett av verken säljer vi andelar som energikompensation säger Hans-Olof. Sveriges mål är en fordonsflotta obero-ende av fossila drivmedel till 2030. För att nå dit behöver vi dels köpa miljörikti-gare och energieffektivare fordon men vi måste även öka produktionen av förnybar energi så att fordonsparken kan drivas utan fossila drivmedel.

Oavsett bil går det att energikompen-sera för den energi man använder genom att investera i vindkraftsandelar. En an-del motsvarar 1000 kWh vindenergi vil-ket motsvarar omkring 100 liter bensin eller diesel. Med den energin går det att köra ungefär 100-200 mil med en vanlig bensin- eller dieselbil och cirka 650 - 900 mil med elbil beroende på energiförbruk-ning.

Efter 35 år som egenföretagare i transportkylbranschen med försäljning och service av kylsystem till fordon sadlade Hans-Olof Nilsson om. År 2005 sålde han företaget och satsade i stället på förnybar energi och det blev ingen liten satsning!

Hans-Olof vid företagets andra vindkraftverk, Stora Istad, Öland, ett Enercon E-82 med navhöjd 78 meter.

Text: Carl Olov Persson Foto: Birgitta Nilsson

Vindmöllor från olika tider, Ryd-Rönnerum, Öland.

VIN

DK

RA

FT


Att kompensera bilkörandet med vinden-ergi innebär näst intill nollutsläpp av fos-sil koldioxid.

Vårt företag, Isgrannatorp Enterprise AB har 5 000 andelar till försäljning säger Hans-Olof. Varje andel kostar 3000 SEK. Vindkraftsverkets överskott delas årligen ut till andelsägarna. En årlig grundav-kastning på 4,5 - 5 % garanteras, så att energikompensera sig är ingen uppoff-ring!

Även övrig energiförbrukning kan en-ergikompenseras. Det går att energikom-pensera hushållsel, sommarresan eller flyget till vintersemestern på Kanarieöar-na. Eenergikompensering är bra för både plånbok och miljö säger Hans-Olof.

Elbilen är här för att stanna

På gården utanför kontoret står en Ci-troën C-Zero elbil på laddning från solceller på taket, längre bort finns en

laddstation för snabbladdning. H-O Enterprise AB har 5 elbilar, 2 Tesla Ro-adster, 2 Citroën och 1 Mitsubishi.

Det är många bilar till bara tre an-ställda säger jag, men bilarna behövs säger Hans-Olof, för de lånas ut till män-niskor som funderar på att köpa elbil och därmed är presumtiva köpare av vindkraftsandelar. Citroën/Mitsubishi bilarna kostade för ett år sedan 360 000 kronor. Nu ett år senare har priset fallit till 280 000 kronor. Det kan se ut som en dålig affär att ha betalt så mycket men för oss är det en bra framtidsinvestering säger Hans-Olof. Lägre priser på elbilar ökar intresset och när fler bilar säljs ökar även efterfrågan på vindkraftsandelar.

Ett 50-tal elbilsprojekt runtom i värl-den har kommit olika långt i utveckling-en. Kai Johan Jiangs köp av Saab och löf-tet om satsningar på elbilar är ett tecken som visar att H-O Enterprise AB ligger

rätt i tiden. Ändå, skall elbilsförsäljning-en ta fart krävs framsteg inom batteri-forskningen. Här räcker inte regeringens utlovade satsning på 205 miljoner långt. Däremot kanske nye Saab-ägaren har någon kunnig samarbetspartner att luta sig mot. Planen är att första elbilen skall lämna SAAB:s fabrik i slutet av nästa år.

Den som skall tillverka elbilar måste börja från början. Att bygga elbilar på plattor som är byggda för bensin- eller dieseldrift är inte den optimala vägen. Tesla S till exempel har en plattform där man kunnat lägga ett tunt lager av bat-terier utan att inkräkta på övriga utrym-men säger Hans-Olof. Saabs elbil kom-mer säkert att formas så att den passar för eldrift. Under alla förhållanden, elbi-len är framtidens bil och med det följer att elenergi kommer att ersätta diesel och bensin. De stora elproducenterna, Vattenfall, EON etc. vädrar kanske mor-gonluft men har kanske inte så mycket att hämta. Den lilla energimängd som eldrivna fordon förbrukar blir sannolikt utvunnen ur sol, vind och vatten. Nu kommer förändringarna snabbt. Teslas vd Elon Musk säger att redan om 12-15 år är hälften av alla bilar som säljs elbilar. Även om motiven för att köpa en elbil är att inköpspris och driftkostnad gör köpet fördelaktigt så gör säkert miljötänkandet hos den som väljer att köpa elbil att man även väljer miljövänligt producerad el, det satsar vi på det säger Hans-Olof.

Bygger plusenergihus

Just nu bygger Hans-Olof och Birgitta ett plusenergihus. Det skall stå klart till års-skiftet 2012/13.

Södertaket, fasad mot väster och söder täcks med 220 m2 solceller och solfång-are. När solen skiner produceras mer el och varmvatten än vad som behövs, vil-ket tas hand av energilagringssystemet bestående av batterier och vattentankar i källaren. Energilagret kommer att kunna försörja huset över 1 månad. Stommen/klimatskalet kommer från A-hus i Kungs-backa.

Huset, på 280 kvm beräknas produce-ra 35 000 kWh per år och förbruka 8 000 kWh. Det som blir över lagras eller säljs. Nätägaren har visat intresse för energi-lagringen i batterierna. Energin i batte-rierna skulle kunna hjälpa till att stötta nätet i närområdet vid behov.

1:a och 2:an i Sveriges första elbilsrally. Från vänster Clarinda och Theresa Nilsson, Julie och Christian Marcus som körde för Tesla Köpenhamn.

FAMILJ OCH FRITID

• åker inte skidor och seglar inte längre men ett fritidshus på Tjörn med utsikt över vattnet erbjuder fin avkoppling. Där håller vi till så ofta vi kan

• Nästa år blir det bilresor ner i Europa med elbilen Tesla S för att visa hur bra även detta går. (50 mils räckvidd på en laddning)

• Hans-Olof och Birgitta, har tre döttrar, alla rejält intresserade av förnyelsebar energi så det ser bra ut inför framtiden. Birgitta plockar ner en bild från väggen, två av döttrarna framför en Tesla Roadster. Systrarna Clarinda och Theresa Nilsson vann i Sveriges första elbilsrally ”Oresund Electric Car Rally 2012”, start i Köpenhamn och målgång i Malmö via Helsingör-Helsingborg. Pappa och mamma, som också tävlade, fick se sig slagna av döttrarna och hamnade på 17-e plats.

• Hans-Olof och även två av döttrarna är medlemmar i SERO. Döttrarna är med i SERO via ungdomssektionen.

VIN

DK

RA

FT


Örjan Hedblom. Foto: privat

Örjan berättar vidare - När jag kom hem från Tjeckien och vi hade styrelsemöte i Naturskyddsföreningen där jag bor, berät-tade jag om besöket till Tjeckien och före-slog att vi kunde bygga ett vindkraftverk även hos oss. Föreningen gav mig och en dam i styrelsen i uppdrag att gå vidare i frågan. En lördag i september ställde vi oss på torget i Alingsås och samlade intresse-anmälningar. Vi fick ihop 15-16 intresse-rade.

Någon visade oss en annons om ett möte om vindkraft i Vänersborg veckan därpå och vi två åkte dit och fick lyssna till en mycket medryckande Lennart Blomgren, som berättade om fördelar och möjlig-heter med vindkraft. Nu bildade vi fören-ingen ”Rena snurren”. Vi fick hjälp av Åke Andersson i Stora Mellby i norra delen av Alingsås som hade byggt egna verk på 70-talet och kunde vindkraft. Vi åkte runt och letade platser i kommunen men misslycka-des. Någon tipsade oss då om Eolus Vind och jag fick kontakt med Bengt Simming-sköld, som hade verk till salu på Gotland. Vi fick ett pris på 50% av ett Vestas 600 kW på Näsudden på Gotland nyckelfärdigt för 2,1 miljoner. Senare förvärvade vi hela verket.

Med vänners hjälp bildade vi ett aktie-bolag, Älvsborgsvind AB, efter ett möte på Rådhuset i Alingsås och blev delägare till det ovan nämnda vindkraftverk på Got-land. Nu är vi 450 delägare från hela lan-det och driver sex hel- eller delägda verk. Förstlingsverket har vi sålt och i stället bli-vit delägare i ett 3 MW verk på Näsudden samt har ett stort 2 MW verk i Åmål. Älvs-borgsvind AB är noterade på Alternativa aktiemarknaden.

Örjan Hedblom, redaktör för ”Svensk Vindkraft”, berättar Stort engagemang i vindkraft– Mitt liv med vindkraft började 1994 med ett besök till Tjeckiens heliga kyrka i Svat_ Host_n i Mähren där många tusen pilgrimer under mer än 300 år vandrat upp till kyrkan och det 735 m höga berget med samma namn. Sedan 1993 försörjs församlingshemmet, kyrkan och övriga byggnader med elektricitet från ett Vestas V-27 225 kW vindkraftverk på toppen av berget berättade en vaktmäs-tare vid vårt besök där i juli samma år. Det var den bästa investeringen de någonsin gjort tyckte han. Det är Örjan Hedblom som berättar. Örjan är redaktör för SVIF:s tidning ”Svensk Vindkraft” och ansvarar för SVIF:s kansli, nu men inte länge till för efter 14 års engagemang för SVIF är det dags att lämna över ansvaret till nya yngre krafter.

Örjan arbetade på försäljningsavdel-ningen på Electrolux Storkök AB i 24 år. År 1998 las tillverkningen i Alingsås ner och jag blev för första och enda gången i mitt liv arbetslös. Efter en kortare tid som pro-jektanställd fick jag år 2000 en halvtids-tjänst på Svensk Vindkraftsförning. Jag förhandlade med dåvarande ordföranden i föreningen, Lennart Blomgren. Efter någ-ra år utökades tjänsten till sex timmar och från 2005 hade jag betalt för heltid.

Har gjort vindkraftstidningen sedan 1999

– Innan anställningen var jag redaktör för medlemsbladet Medvind, föregångaren till Tidningen Svensk Vindkraft säger Örjan. Som arbetslös tjänsteman fick jag hjälp av Trygghetsrådet. Vi skulle ha ett projekt-jobb och jag föreslog en vindkraftstidning,

men det var för tidigt för en kommersiell tidning, så jag besökte grundaren och då-varande redaktören av Medvind, Tore Wi-zelius, och frågade om jag fick ta över med-lemsbladet. Han blev något förvånad men efter viss tvekan sa han ja.

Vi registrerade tidningen på Bolagsver-ket år 2008 och gick samtidigt över till sex utgåvor per år. Då visade det sig att namnet Medvind var upptaget så vi fick byta namn på tidningen till ”Svensk Vindkraft”. Tid-ningen trycks i 3000 ex per nummer och går i första hand till våra medlemmar men även till bibliotek och beslutsfattare. Näs-tan 2 300 ex. skickas ut direkt och övriga ex. delas ut vid olika arrangemang.

Viktiga händelser under åren som SVIF arbetat med?

– Införandet av elcertifikaten 2003, som fick fart på utbyggnaden. Med Lennart Blomgren i spetsen fördes en lång kamp med flera motioner i riksdagen för sänk-ning av fastighetsskatten för vindkraftverk, helst helt borttagen. Till slut blev det en sänkning från 0,5 till 0,2 %. År 2007 beslu-tades om målsättningen 30 TWh vindkraft i näten till 2020. Riksintresse för vindbruk 2008 omfattande 423 områden med två procent av Sveriges yta.

Mest glädjande genom åren?

Att vindkraften nått hela 6,1 TWh 2011. Knappast någon hade räknat med att det skulle gå så snabbt.

Största överraskningen?

Att jag fick Årets vindkraftspris vid 25-års jubileet i Varberg förra året. Något avtryck i vindkraftshistorien har jag tydligen gjort.

VIN

DK

RA

FTPR

OFI

LEN


Största besvikelserna genom åren?

Hoten om skatt på vindkraftskooperativ samt när övriga partier i alliansen tvingade Centern att tillåta ny kärnkraft i uppgörel-sen om energi 2009. Båda besluten ger helt fel signaler till ett samhälle byggt på förny-bar elproduktion. Centern svek sina väl-jare å det grövsta. Det fick mig och många andra att byta parti.

Militärens stoppområden för vindkraft-verk runt tio flygplatser blev ett ofattbart negativt incitament för vindkraften. Utred-ning efter utredning har visats att det går att införa nettodebitering men ändå dras ärendet i långbänk. Missnöjet med allian-sen och deras brist på intresse för förnybar energi växer.

Den totalt oseriösa föreningen Svenskt Landskapsskydd som fortsätter ösa galla över vindkraften med att ta lätt på fakta och förvränga sanningarna. Inga sakar-gument hjälper då föreningens talesman till och med är aktiv klimatförnekare och försöker lura läsarna i otaliga insändare att inte ta klimatförändringarna på allvar.

Sjunkande ersättningar för förnybar energi. Vad måste göras?

En översyn av elcertifikatsystemet redan nu och inte år 2015. Översynen måste innebä-ra ökad ambitionsnivå i systemet. Dagens kvot på 17,9 % ny förnybar el måste bli hö-gre annars tappar vi kompetens med upp-sägningar och konkurser som följd. Med stigande överskott av el i Norden är det ett gyllene tillfälle att börja fasa ut kärnkraf-

ten med nedsläckning av, till att börja med Oskarshamn 1, den äldsta reaktorn av alla som ändå inte fungerat på länge. Vi borde klara nedmonteringen av kärnkraften till 2030. I alla fall håller kärnkraften på att avveckla sig själv, paradoxalt nog har Fin-land visat vägen genom att kostnaderna för att bygga nytt blir för höga. Olkiluoto 3 har blivit mycket dyrare än beräknat. Vidare saknar kärnkraftsavfallsfonden 30-40 mil-jarder kronor till 2020. Ett ökat påslag på kärnkraftsproducerad el från 2,2 till 6 öre per kWh behövs och ger alternativen ett bättre konkurrensläge. Vidare att det fulla ekonomiska ansvaret vid en härdsmälta, ligger på kärnkraftsägaren och inte som

LITE MER PRIVAT OM ÖRJAN HEDBLOM

Född: 21 mars 1948 i Enviken i norra Falu kommun

Bor: Villa i Alingsås

Familj: Fru Jana, två vuxna barn, ett barnbarn

Fritid i vindkraft: Grundare och ordförande i Älvsborgsvind AB sedan starten 1995 och ordförande i Slättens Vind ek. förening sedan 2008 (750 medlemmar och 26 del- eller helägda verk).

Fritid övrigt: Naturen med fågelskådning, medlem i Naturskyddsföreningen sedan 1959, fotografering, går gärna på opera, lyssnar på klassik musik, årskort på gym, motionslopp, åkt ett flertal Vasalopp och Vättern runt, är diplomerad Svensk Klassiker. Innehavare av segelflygcertifikat men är inte aktiv då tiden inte vill räcka till.

Höst och vinter: Ser Elitlaget Alingsås HK:s hemmamatcher i handboll

Läser: Historiska romaner och astronomiböcker, men även deckare och romaner

Ser på TV: Så litet som möjligt; men tittar på naturprogram och sport, helst ishockey och Vetenskapsmagasinet, förutom nyheter

Supportermedlem sedan många år till: Leksands IF:s Super Stars i ishockey

Smultronställe: Biblioteket som besöks mest varje dag. Läser facktidskrifter och dagstidningar. Flitig boklånare.

idag på staten. Allt borde göra det omöjligt att bygga nytt.

Alla är överens om att på sikt måste all elproduktion vara förnybar men ändå hän-der alldeles för litet. Ett av de viktigaste målen måste vara att övertyga Socialde-mokraterna med partiledare Stefan Löfvén att stå fast vid kongressbeslutet att avveck-la kärnkraften. Först då finns incitamenten att fortsätta satsa på vindkraften och övrig förnybar elproduktion. Tyskarna visar vä-gen genom beslutet att stänga ned kärn-kraften till 2022.

Med en enda motivering: Den är för far-lig. Kan Tyskland kan vi.

Nu slutar du din anställning på Svensk Vindkraftförening, varför?

Jag fyller 65 till våren och tycker då jag gjort mitt efter då fjorton år på posten som kanslichef och redaktör. Det är dags att yngre förmågor tar över. Vi har flera som anmält intresse till framför allt redaktörs-jobbet för Tidningen Svensk Vindkraft. Men inget är klart ännu. Troligen blir det en person som tar hand om tidningen och en annan kansliet.

Jag släpper inte kontakten med bran-schen, om jag får, fortsätter jag med ordfö-randeskapen i de två vindkraftföreningar-na jag är engagerad i. Jag har också andra planer som jag inte kan avslöja ännu.

Så även livet som pensionär är fullt av möjligheter!

Carl Olov Persson

Ett flertal vindkraftverk ute i havet utanför Malmö. Foto: www.fotoakuten.se

VIN

DK

RA

FTPR

OFI

LEN


Under dagen gavs ett antal seminarier och ett av dem handlade om att investera i sol- eller vindenergi. Talare var Mats Weinesson lantbrukare från Motala och även ledamot i styrelsen för LRF i Öster-götland, som delgav sina egna erfaren-heter hur man driver projekteringen av en vindpark och undviker överklaganden från markägare och grannar, något som försvårat och försenat många vindkraft-projekt.

Mats Weinesson betonade att vindlä-get är viktigast för att få lönsamhet i sin investering. Även höjden på verket är av vikt för att nå de bästa vindarna särskilt om det är skog i omgivningen. När man planerar en vindpark skall man se på hela det aktuella området, inte bara sin egen mark. Man försöker hitta många lämpliga platser för verk i området. Ljudkravet 40 dB innebär att bostäder inom 500 m från verken berörs. Alla markägare inom en radie på 500 m från samtliga planerade verk bjuds in för samråd. Man informerar om planerna och att alla markägare inom denna gräns har del av arrendet i förhål-lander till sitt markinnehav inom 500m radien. Normalt är arrendet 4% av års-produktionen.

Sedan börjar bygglovsprocessen

Man behöver en projektör; det är svårt att

driva allt själv, särskilt upphandling av utrustning. När projektet tagit lite fastare former bjuder man in bredare, alla fastig-hetsägare inom en radie på 1 km. Man in-formerar ingående om planerna och be-skriver projektet. Man redovisar också de ekonomiska kalkylerna. I vårt fall skulle avkastningen bli 10-12% på investerade pengar. Idag med årets rekordlåga elpris är avkastningen tyvärr betydligt lägre.

Projektet omfattar 4 verk på 2 MW och navhöjden 105 m. Vi projekterade med en produktion på 5,3 GWh/år och utfallet under det första året blev 6,3 GWh vilket är mycket glädjande. Investeringen blev ca 120 MSEK och en pay-off tid på 10-12 år. Serviceavtal tecknades med leverantö-ren på 8 öre/kWh vilket egentligen är dy-rare än det borde vara. Genom att vi har fyra verk i projektet och inte bara ett så får man en viss riskspridning om ett verk skulle producera sämre än de andra.

Alla intresserade erbjuds att köpa an-delar i projektet. Andelarna var antingen 3,8 MSEK för större investerare eller 30 kSEK för småsparare. Vi fick 54 andelsä-gare. Andelarna såldes slut på 10 dagar. Vi lärde oss att vi borde haft ett kösystem för att fördela andelarna på ett rättvist sätt. Inte ett enda överklagande av bygglovs-ansökningen kom in och projektet kunde löpa vidare utan förseningar.

Att driva ett vindkraftprojekt – erfarenheter från ÖstergötlandUnder rubriken ”Kraftsamling” anordande LRF Sörmland en utbildningsdag för länets bönder på Harpsund den 3 augusti.Södermanlands Energiförening var en av många utställare och representerade SERO i sin monter.

SAMMANFATTNING AV RÅDEN TILL DEN SOM VILL STARTA ETT VINDKRAFTPROJEKT:

• Se till hela markområdet som är aktuellt. Studera vindkartor.

• Anlita en erfaren projektör.

• Planera för så höga, så stora och så många verk som ryms. Gör vindmätningar på platsen.

• Ta kontakt med grannar; först de inom 500 m radie, sedan de inom 1 km radie.

• Beräkna arrendeersättning i förhållande till markinnehav inom 40 dB gränsen. Använd LRFs avtalsförslag.

• Erbjud grannar och andra intresserade att köpa andelar i vindparken.

Vi har bildat ett produktionsbolag som administrerar ekonomin i vindparken. En revisor sköter utbetalningarna till an-delsägarna.

Tord Dahlen,Södermanlands Energiförening

Valåsens herrgård~§~

Valåsens herrgård, en klassisk bruksherrgård i Karlskoga bergslag från 1740-talet är till salu.

Gården, ca 24 ha, sju bostadshus, stall och uthus, nuvarande intäkter ca 360 000kr/år, är mycket vackert belägen vid Valån vars outbyggda fors ingår i ägorna på Valåsens

västsluttning ovanför sjön Möckeln.

Upplysningar. Advokat Per Ward, Advokatfirman Glimstedts, Örebro tel 019-16 65 80

VIN

DK

RA

FT


��energi?��

Vill du veta mer? Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller maila ��

��

Tidigare har högskolan haft distanskurser och en ettårig påbygg-nadsutbildning med inriktning på vindkraftsforskning, men nu vill högskolan även erbjuda en hel grundutbildning inom vind-kraft. Det berättar Stefan Ivanell som är lektor och ämnesansva-rig för vindkraft på högskolan.

Högskolan på Gotland verkar bli först i Europa med att ge den här samlade grundutbildningen i energiteknik och vindkrafts-projektering. Och i och med den nya kandidatexamen så kom-mer det även att blir ett större utbud för de som vill läsa enstaka kurser.

Samtidigt som det ska byggas upp en ny grundutbildning så kommer det också satsas på fler tjänster inom vindkraftsområ-det. Just nu rekryterar högskolan en lektortjänst och en kombi-nerad tjänst som lektor och professor.

Parallellt med det nya utbildningspakeket fortsätter också den internationella forskningen om vindkraftsparker, ett nordiskt samarbete om hur vindkraftverken ska placeras i förhållande till varandra och ställas in för att få ut mest energi. Stefan Ivanell hoppas såklart att själva forskningen kan få en skjuts framåt i och med att Högskolan på Gotland kan locka med den nya vind-kraftsutbildningen som ger kandidatexamen.

Reporter: Ulrika Uusitalo-FernholmDirekttelefon: 0498-75 00 [email protected]

Unik vindkrafts-utbildning på HGOHögskolan på Gotland planerar för en unik internationell ut-bildning i vindkraft. En treårig distansutbildning ska ge en kan-didatexamen i energiteknik och vindkraftsprojektering.

VIN

DK

RA

FT

Stefan Ivanell, lektor och ämnesansvarig för vindkraft på högskolan. Foto: Ulrika Uusitalo-Fernholm/SR Gotland

Positivt beslut för 314 vindkraftverk i MarkbygdenMark- och miljödomstolen beslutade 25 september 2012 om etappen 1 i Markbygdens Vindkraftpark, som omfattar tillstånd att uppföra och driva 314 vindkraftverk i Piteå kommun. Svevind tackar alla leverantörer, referensgrupper, medarbetare, Östra Kikkejaure sameby och andra inblandade for en god insats.

Källa: Pressmeddelande Svevind

Statkraft investerar sex miljarder i vindparker i Jämtland och VästernorrlandInvesteringsbeslut är nu fattat för Statkrafts och SCAs vindpar-ker Ögonfägnaden och Björkhöjden. Parkerna ligger i Ragunda, Strömsunds och Sollefteå kommuner. Byggnationen omfattar sammanlagt 123 vindkraftverk med en installerad effekt på 369 MW. Sammanlagt har Statkraft på ett par år tagit beslut om vind-kraftsinvesteringar i Sverige på 8,8 miljarder. Det är bland de största industriprojekten i Sverige.

Källa: Pressmeddelande Statkraft


Att besöka ett par bönder mitt i skörden kanske inte var så lyckat – men den här dagen regnade det lyckligtvis. Trots väd-ret var det ändå full aktivitet vid Söder-spånga. Takstolarna till nybygget av en flis-centralvärmepanna var i full gång.

- I denna del av bygget ska vi förvara 30 kubikmeter flis och i den här sektionen ska det ligga en buffert på 500 kubikme-ter. Värmeanläggningen ska försörja tre bostadshus, verkstad, ladugårdar, svin-stall, uthus och framförallt spannmålstor-ken med gårdsvärme, berättar Magnus med stor entusiasm.

Värmeanläggningen ska bestå av två större pannor, varav den ena egentligen räcker för största delen av året. Man räk-nar bara med att behöva full kapacitet när

Egen vindkraft:

Köpa färdigt – eller bygga själv…- Du tar till höger vid Högsjövägen och sedan kör du några kilometer. Därefter ska du... förresten lär du nog se var vi bor, sa Magnus Århammar på telefon och syftade på det 65 meter höga tornet.

spannmålstorken ska köras. Det kommer de båda akumulatortankarna på 10 och 6 kubikmeter att se till.

Dessutom kommer man att ha en min-dre panna för att kunna elda plankstum-par och annat skräp vid särskilda behov.

- Totalt räknar vi med att fliseldningen ska spara minst 30 kubikmeter olja med denna investering, berättar brodern Tho-mas. Varför köpa dyr olja när vi har ener-gin inpå knutarna?

Några större problem med flis till an-läggningen har heller inte bröderna, då man har tillgång till egen skog och egna maskiner. Dessutom planerar man för solpaneler på cirka 50-70 kvadratmeter i samband med nybygget av verkstads- och personallokaler. Denna är i första hand

tänkt för att försörja gården med varm-vatten under sommarhalvåret.

Öland inspirerade

- Vi var på Öland för cirka 20 år sedan och tittade på olika vindkraftsanläggningar. Så småningom köpte vi också andelar vars utveckling vi följde noga. Efter yt-terligare några år sa vi ”varför kan vi inte ha ett eget vindkraftverk här hemma på gården”?

Vi började undersöka priser och fakta på alla delar i projektet och kom fram till att med våra kontakter skulle det nog gå att klara av detta projekt på egen hand och samtidigt spara en hel del kostnader.

Här börjar berättelsen om alla ved-ermödor som säkert skulle räcka till en

- Tack vare många goda samarbetspartners har vi lyckats med detta projekt, säger Magnus Århammar

VIN

DK

RA

FT


det snurrar in vill man inte gå in på. Men det har varit en god investering, berättar Thomas nöjt.

Bakom en maskinhall ligger fixerings-ringen. Vi går och tittar på den och min fråga är givetvis om den ska sparas till nästa projekt.

- Nej nu får det nog räcka ett tag, säger han, men det känns inte helt övertygan-de. Nog finns det plats för ett till på Sö-derspångas ägor.

Text och foto: Hans MurmanSödermanlands Energiförening

LITEN FAKTARUTA:

• Verket är en Vestas RRB V47 på 600 kW.

• Rotorn har en diameter på 47 meter och väger 5-6 ton.

• Kapaciteten på verket är i bästa fall cirka 10.000 kWh per dygn.

hel bok. Var köper man ett torn och hur ska det se ut - rör eller fackverk…? Efter många turer hittade man ett med lämp-lig höjd – men på andra sidan Atlanten, nämligen i Kanada (!). Visserligen fanns det 50-meters torn i Indien och 76-meters fackverk i Tyskland. Men tornet från Ka-nada fick det ändå bli.

Gick på grund

Det började inte bra. Med poliseskort började resan från Toronto mot utskepp-ningshamnen Philadelphia, där det blev stopp vid en lång vägbro på grund av stormvindar. Nu gällde det att hålla kvar handelsfartyget i hamn – och här började extrakostnaderna. Ett dygn försenat kom tornet fram och lastningen kunde börja. Fartyget hann inte långt förrän det genom olyckliga omständigheter gick på grund och fick omfattande skador. Nu blev det torrdocka under en månad för både båt och brödernas last.

Så småningom kom fartyget till Eng-land, där en del av lasten lossades. Då vi-sade sig skadorna på båten vara större så det blev ytterligare besök i torrdocka - nu i Landskrona. I stället för att hämta tornet i Norrköpings hamn fick man nu omdiri-gera den specialbeställda trailern med eskortbilar till Skåne för vidare transport till Sörmland med ytterligare 50.000 i kostnad.

Många olyckskorpar trodde nog att de skulle få rätt efter alla motgångar. Fix-erings- och ankarringen till tornet som levererats tidigare visade sig heller inte passa. Tornet var inte helt runt efter den långa transporten. Men bröderna som är praktiska människor var också beredda på det och kunde med bl a skärbrännare fixa problemet.

Det 67 ton tunga tornet med tre sektio-ner restes så småningom. Maskinen (som Magnus kallar generatorn) kom från In-dien och är tillverkad på Vestaslicens. De 23 meter långa bladen köptes från en till-verkare i Italien.

Det gäller att ha koll på kostnaderna,

120 st 2,4 meter långa M36 bultar håller tornet på plats

Indientillverkad Vestas RRB 600 kW vid Söderspånga Gård, Vingåker

fortsätter Magnus. - Ta bara detta med flygljuset. En så-

dan belysning skulle kosta cirka 50.000 kronor. Tre tillverkare lyckades vi finna, varav ett från Finland som kunde leverera färdig utrustning till halva kostnaden.

Fundamentet med 120 kubikmeter be-tong och armering väger 300 ton och hål-ler nu upp anläggningen som producerar 750-800.000 kWh under ett år.

Totalkostnaden har uppgått till cirka 6,3 milj. kronor vilket är lågt i de här sammanhangen. Då är visserligen inte det egna arbetet medräknat. Exakt vad

VIN

DK

RA

FT


Vindkraft på stora hus i USA

För första gången prövas takplacerad vindkraft på stora hus i USA. Det sker i Oklahoma City och byggnaden är Oklahoma Medical Research Founda-tion.

På taket till den nio våningar höga byggnaden finns 18 vertikalaxlade sa-voniusverk. Bladen ser ut som en skruv med två gängor på höjden och är till-verkade av aluminium. De är 5,5 meter höga och har maxeffekten 4,5 kW var-dera. Den totala effekten, 81 kW ger ett bidrag till husets elanvändning. Kraft-verken är tystgående och vibrationsfria av fabrikatet Venger Wind.

Vindkraft på höga byggnader är ännu inte testade i Sverige. När det gäller mindre byggnader finns så då-liga erfarenheter att SERO avråder från horisontalaxlade snabbroterande verk placerade på tak.

Problemen är:

Olycksrisken. Ett snabbt roterande litet blad kan flyga 50 m eller mer. (Malmö har t. ex. avbrutit planer på att bygga små vindkraftverk i stadsmiljö på grund av inträffade olyckor.)

Buller. Det går knappast att undvika störande buller som fortplantas i bygg-naden.

Vibrationer som sprids i byggnaden och kan skaka sönder även murade väggar och gammal betong.

När det gäller vertikalaxlade verk är prognosen bättre. Genom lägre varvtal minskar olycksrisken och de har i all-mänhet en tystare gång och ger mindre vibrationer om de är väl balanserade. Så vitt jag vet saknas ännu erfarenhet av takplacerade små vertikalaxlade verk i Sverige.

Olof Karlsson

Konverterar Toyota Prius

Hybricon levererade tidigt år 2010 värl-dens första, för det nordiska vinterklima-tet anpassade, laddhybridkonverterade Toyota Prius. Hybricons laddhybrider halverar bränsleförbrukningen vid normal körning och i stadstrafik och kan köra upp till fem mil på ren el. Konverteringen kostar omkring 175 000 kronor + moms. Umeå kommun var först på plan och kör 7 konverterade Toyota Prius.

Ultrasnabbladdningsbara el-bussar med hybridbackup

Umeå kommun trafikerar busslinjen till flygplatsen, några kilometer utanför stan, med en helt eldriven buss. En laddstation för ultrasnabbladdningsbara el-bussar finns på Umeå Airport. Busslinjen är på 1,4 mil. Varje gång bussen parkerar på flygplatsen laddas batterierna automa-tiskt. Bussen stannar över laddningsstatio-nen. Batterierna är byggda på litium och järn och när det är dags att byta batterier är återvinningen ordnad.

Hybricon i Umeå bygger el-bussar och konverterar Toyota PriusMarknadsansvarig Håkan Ahlberg berättar…

Text på bussen: ”Åk klimatsmart till Umeå Airport med världens första ultrasnabbladdningsbara eldrivna flygbuss”. Foto: ??

Bussen är helt eldriven, den har ingen förbränningsmotor men väl en generator som kan ladda batterierna om så krävs, men eftersom linjen är så kort och ett ful-lastat batteri räcker till 7 mils körning är generatorn mer att betrakta som en försäk-ring.

Umeå kommun planerar för fler bussar och flera kommuner i Sverige och även i övriga Europa har visat stort intresse för Hybricons el-bussar.

Förnyelsebar el till fordonen

Vi vill givetvis att de eldrivna fordonen skall drivas med förnybar energi. Det står ett 20-tal vindkraftverk på höjderna runt om i kommunen och kommunen är delä-gare i Stornorrforsens kraftverk så elen till en bussflotta blir sannolikt förnybar men vi på Hybricon bestämmer inte över var våra kunder köper elen.

Carl Olov Persson

NYH

ETER


En grupp sydkoreanska forskare har ut-vecklat ett nytt material avsett för uppladd-ningsbara batterier. Tekniken minskar den tid som behövs för att ladda den nya typen av batteri till mellan 1/30 och 1/120. Med hjälp av det nya materialet kan uppladd-ningsbara batterier vara helt laddade på bara några minuter.

Utvecklingen av ett snabbuppladdat bat-teri skulle avsevärt öka populariteten av

Koreanerna är på väg att ladda batterierna på runt minuten

elektriska fordon vars litium-jon-batterier för närvarande tar flera timmar att ladda, enligt ministeriet för utbildning, vetenskap och teknik i Korea.

”Vi kommer att ytterligare närma oss gränsen för ett nytt batteri för elbilar som kan laddas fullständigt på mindre än en minut” säger den koreanska forskargrup-pen på Ulsan universitet.

Översatt av Anders Forsbom

Forskare utvecklar ett snabbt uppladdningsbart material för litium-jon-batterier.

Genom att staten ger avdrag på skatten till den som investerar i vindkraft har det rått en boom i utbyggnaden. Skatteavdraget upphör dock vid årsskiftet varför det råder stor brådska att få utbyggnaden färdig. Ef-ter årsskiftet är marknaden dämpad.

Den utbyggda effekten är 50 000 MW och räknat med 2000 timmars drift med full effekt blir årsproduktionen 60 TWh. Det är dock svårt att få lönsamhet i ny el-produktion för något annat än skiffergas. Genom att använda ny teknik, bl. a. hri-sontell borrning i gamla oljekällor samt in-sprutning av kemikalier får man loss stora mängder gas. På samma sätt går man ner och spränger i olje och framför allt gasrika skiffermineral som det finns gott om i både USA och Kanada. För att öka utvinningen sprutar man även där ner giftiga kemika-lier som förstör grundvattnet.

Utvinningen av skiffergas i USA är nume-ra så stor att man slutat importera gas och i stället börjat exportera dock i liten skala. Eftersom det inte finns några avgifter el-

ler skatter på utsläppen av växthusgaser i i USA kan man bara brassa på och vägra gå med på några internationella överenskom-melser om begränsninger eller avgifter. Den billiga fossilgasen gör det mycket svårt för förnybara energiformer som vind och sol att konkurrera och även planer på ev. ny kärnkraft påverkas. Intressant är hur länge källorna räcker för utvinning i nuvarande takt. Restutvinning i de gamla oljekällorna väntas bara vara få år men skiffer finns det gott om. En hämmande faktor kan dock bli att lokalbefolkningen vägrar att få sitt grundvatten förgiftat.

Olof Karlsson

Vinden växer snabbt i USAGenom att staten ger avdrag på skatten till den som investerar i vindkraft har det rått en boom i utbyggnaden. Skatteavdraget upphör dock vid årsskiftet varför det råder stor brådska att få utbyggnaden färdig. Efter årsskiftet är marknaden dämpad.

Genombrott för billigt batteriEn grupp amerikanska forskare har ta-git fram en ny typ av järn-luftbatterier som kan lagra energi tio gånger effekti-vare än sina föregångare.

Nackdelen är att en konkurrerande kemisk process i batteriet, kallad hy-drolys, dränerar batteriet på hälften av dess energiinnehåll, vilket har gjort det allt för ineffektivt för praktiskt bruk.

Nu har en grupp forskare vid USC Dornsife College under ledning av pro-fessor Sri Narayan utvecklat en metod som minskar energiförlusten till endast 4 procent.

Forskarna har tillsatt en liten mängd vismutsulfid och hämmar därmed den destruktiva vätgasproduktionen. Bat-teriet blir därmed tio gånger effektiva-re än tidigare.

– Det hade varit möjligt att tillsätta såväl bly som kvicksilver, men med vis-mut kan vi även hävda att batteriet är miljövänligt, säger Sri Narayan.

Tanken är att man på sikt ska kunna använda stora järn-luftbatterier för lagring av energi vid vindkraft- och solanläggningar. Kostnaden för järn-luftbatterier är ungefär en tiondel av kostnaden för litiumjonbatterier.

Saxat från Ny teknik av: Håkan Abrahamson Publicerad 8 augusti 2012

NYH

ETER

Motigt för amerikansk kärnkraft

En miljardär som tänkt investera i ny amerikansk kärnkraft backade ur. På frågan varför blev svaret: ”Hela inves-teringen kan blåsa bort på några sek-under och kvar blir ett jättelikt hål och ett gigantiskt skadestånd.”

Flera investerare hoppar nu av ett re-aktorbygge så att franska Areva, ägt av-statliga Edf, blir ensamt kvar. Eftersom amerikansk lag förbjuder att utländska ägare ensamma får äga reaktorer, stop-pas nu projektet.

Olof Karlsson


NYH

ETER

SV

ERIG

E

Energianvändning i industrin väntas sjunka

Energimyndigheten spår en nedgång i energiförbrukningen i både transport- och industrisektorn fram till 2014.

Produktionen förväntas stanna av i de flesta branscher på grund av den kommande konjunkturnedgången.

Samma resonemang gäller för trans-portsektorn men enligt prognosen kommer användningen av biodrivme-del att fortsätta öka. Mycket beror på kommande utredningar om kvotplikter inom branschen.

2012 är temperaturerna lägre än det relativt milda 2011 och det resulterar i en ökad elanvändning inom bostad och service på grund av uppvärmningen.

Elproduktionen i landet bedöms fort-sätta öka och till följd av det tror Energi-myndigheten att Sverige kommer att få ett överskott av el de kommande åren.

www.energimyndigheten.se

Lägsta elpriserna sedan 2007De rörliga elpriserna har under andra kvartalet sjunkit 0,3-1,2 procent till de lägsta nivåerna sedan sommaren 2007, enligt Energimyndigheten.

För avtal med tillsvidarepris har el-priset samtidigt fallit 7,7-10,0 procent till den lägsta nivån sedan början av 2010. Andelen kunder med tillsvidare-prisavtal föll under 20 procent, medan kundgruppen med rörligt elpris var 30,8 procent vid halvårsskiftet. Under andra kvartalet 2012 bytte 103 259 hushåll elleverantör.

www.energimyndigheten.se

Det finns för 2012 ett gällande avtal med NEAS, men på grund av att avtalet slöts sent under 2011 blev det inte så många medlemmar som gick över till NEAS.

I år har vi blivit klara med det nya avta-let tidigare och dessutom erbjuder NEAS bättre villkor, särskilt om man tecknar ett 3-årigt avtal, men även 1 och 2-årsavta-len har förbättrats.

Ett avtal kan tecknas som ett fast avtal för ett eller flera år, även delar av år, al-ternativt rörligt pris som följer Nordpools spotpris med ett visst avdrag. Det är detta avdrag som skiljer kraftköparna åt, och här har NEAS fördelar, framförallt på fler-årsavtal. NEAS kan även erbjuda portfölj-förvaltning.

Fast pris är det terminspris, även be-nämnt forwardpris, som gäller för en viss framtida period. Ett fast pris prissätts ef-ter den tidpunkt det tecknas. Trots att det är ett fast pris skiljer det sig åt dag för dag, men även timme för timme under en och samma dag kan priset variera. Det gör det svårt att jämföra fasta priser mellan olika elhandelsföretag.

Nytt för i år är att NEAS har skaffat sig ett svenskt kontor med en svensk an-

Nytt avtal om elförsäljning

ställd, Sten Lillienau, samt att man erbju-der bättre betalt för ursprungsgarantin, om kraftverket blir licensierat för så kall-lade gröna värden, något som NEAS kan biträda med.

FEAB har härmed ingått ett långsiktigt samarbete med NEAS och vi tror att vårt ramavtal kommer att skapa ett bra värde på kraften för våra medlemmar. Det be-hövs särskilt nu när priset på el och elcer-tifikat är mycket lågt.

Normalt ska man se över sitt avtal med en köpare senast den 30 oktober för att kunna säga upp det befintliga avtalet om man vill byta till en annan elköpare för kommande år.Mer information om det nya ramavtalet lämnas av:SERO och SVAF: Christer Söderberg, 08-25 68 81, 070-677 26 90, [email protected]: Gunnar Grusell, 0243-24 10 33, 070-424 89 43, [email protected] NEAS: Sten Lillienau, 072-560 58 95, [email protected].

Christer Söderberg

Föreningarna SERO, SVIF och SVAF har genom sitt samägda bolag FEAB (Förnybar Energi Sverige AB) tecknat ett 3-årigt avtal med NEAS (Nordjysk Elhandel AS). Avta-let gäller medlemmarnas försäljning av el, elcertifikat och ursprungsgarantier.

Elproduktion�52�veckor�tom�vecka�35TWh %

Vattenkraft 78,9 51,1Vindkraft 6,8 4,4Värmekraft�(Biokraft) 14,3 9,3Kärnkraft 54,6 35,3Summa 154,5 100

Export 16,9 10,9Vattenkraft

Vindkraftp , ,

Elanvändning 137,6

Vattenkraft

Vindkraft

Värmekraft�(Biokraft)

Kärnkraft

Elproduktion 52 veckor tom vecka 35Elproduktion�52�veckor�tom�vecka�35TWh %

Vattenkraft 78,9 51,1Vindkraft 6,8 4,4Värmekraft�(Biokraft) 14,3 9,3Kärnkraft 54,6 35,3Summa 154,5 100


Vindkraftp , ,

Elanvändning 137,6

Vattenkraft

Vindkraft


KärnkraftElproduktion�52�veckor�tom�vecka�35

TWh %Vattenkraft 78,9 51,1Vindkraft 6,8 4,4Värmekraft�(Biokraft) 14,3 9,3Kärnkraft 54,6 35,3Summa 154,5 100


Vindkraftp , ,

Elanvändning 137,6

Vattenkraft

Vindkraft


Kärnkraft


Håkan Joëlson i Umeå– äger två elbilar, en Elcat och en Kewet Eljet

Elcat:en (i botten en Subaru Columbus mi-nibuss fabrikskonverterad i Finland) har gått som budbil. Finnarna är kluriga, dom har placerat batterierna i en eluppvärmd batterilåda, som värms upp så fort man sätter i kontakten för laddning. Det gör att en laddning räcker nästan lika långt vinter som sommar. Med nuvarande blysyrabat-teri går den c:a 4 mil.

Kewet Eljet-bilen tillverkades av ett fö-retag i Danmark. Sedan dess har företaget flyttat till Norge och bilen fick byta namn till Buddy. I höstas tvingades företaget in-ställa betalningarna men har tydligen fått ny ägare och startat upp igen.

Det var svårt att få tag i begagnade elbi-lar i Sverige så jag reste till Oslo, berättar Håkan. I Norge har det sålts betydligt fler elbilar. Det gör att begagnadmarknaden fungerar. På ”Finn.se” hittar man lätt be-gagnade elbilar. De är anmärkningsvärt dyra säger Håkan.

Jag är i färd med att bygga om Eljet:en. Bl.a. byter jag ut blybatteriet på 48 Volt mot ett 72 Volt lithiumbatteri. Fulladad beräknar jag att den kan gå c:a 8 mil.

Håkan har köpt andelar i ett vindkraft-verk som energikompensation från H O Enterprise AB. Andelarna motsvarar bi-larnas elförbrukning. Hushållselen får vi från ett vindkooperativ i Umeå säger Hå-kan.

Sitter i styrelsen för ”Elbil Sverige”

I fyra år var Håkan ordförande i styrelsen för Elbil Sverige men från årsmötet i år har stafettpinnen tagits över av Magnus Johansson i Trollhättan. Håkan sitter kvar i styrelsen. Han är även ersättare i SEROs styrelse.

”Elbil Sverige”, är en ideell förening som verkar för fler elbilar och elfordon. Föreningen har omkring 230 medlem-mar. Vi arrangerar elbilsträffar och an-dra arrangemang och vi agerar politiskt genom att skriva remissyttranden och försöka informera beslutsfattare, säger Håkan

Carl Olov Persson

Håkan Joëlson framför sin Kewet Eljet-bil. Foto: privat

Statoil lanserar ett nytt bränsleStatoil lanserar det nya bränslet Die-sel+, som innehåller 15 procent synte-tisk biodiesel och 7 procent Fame.

Den syntetiska biodieseln är av HVO-kvalitet (hydrerade vegetabiliska oljor). På grund av begränsad tillgång på HVO - som tillverkas av rapsolja och/eller slaktavfall - samt en ännu inte utbyggd depåstruktur kan lanseringen av Die-sel+ till en början bara ske Stockholms-området och Mälardalen. I takt med att nya depåer byggs kommer Diesel+ att lanseras i fler delar av landet.

Diesel+ uppges ha samma produkt-egenskaper som fossil diesel och ska ha så goda köldegenskaper att den kan säl-jas året runt. Bränslet innehåller enligt Statoil också ett additiv som håller mo-torn ren och minskar förbrukningen.

Källa: ATL.nu

Australien och EU kommer att skapa världens största system för utsläppshandel

Enligt en överenskommelse mellan Australiens regering och EU-kommis-sionen kommer Australiens miljöpro-gram kopplas till EU: s handel med utsläppsrätter. Detta kommer från den 1 juli 2015 skapa världens största mark-nad för utsläppshandel.

www.energymarketprice.comN

YHET

ER

SÄLJES Vindkraftverk, Enercon E-48, 800 kWUppfört i dec 2005, SkåneProduktion c:a 1.000 MWh/årBegärt pris, 4.300.000 kr

Intresseanmälan [email protected]


Året har så här långt varit omvälvande på många sätt och vis. Och även för oss i energisektorn bjuds det på ständiga över-raskningar. Vem hade till exempel väntat sig en el-prisutveckling med prisnivåer som stundtals inte varit så låga på tolv år (!), och detta efter två tidigare vintrar med en helt motsatt situation? Mer väntat var kanske att utredningen om nettodebi-teringen drar ut på tiden och nu väntas klar först till sommaren 2013. Allt med-an solcellsförsäljningen slår nya rekord ute i världen. I Tyskland finns det 300 W solceller per invånare. Hade vi presterat det i Sverige hade vi producerat knappt 3 TWh solel här, inte illa. Och på solvär-meområdet är det inte sämre. I Österrike är det nu installerat 0,5 m2 solfångare per invånare, fantastiskt. Skulle vi mäk-tat med det i Sverige hade det motsvarat en årlig produktion av 2 TWh solvärme,

Höstmörker i en ljus omgivningHösten gör sitt antågande. I skrivande stund är det den 20 augusti och även om värmen håller sig kvar och solens kraft fortfarande är påtaglig så gör höstmörkret sig påmint. Kvällarna blir kortare och lite svalare och det är dags för en ny härlig årstid att ta över.

vilket motsvarar ungefär 2 % av vår totala värmelast. Spännande tanke.

Det känns som om vi famlar oss fram i ett mörker och inte ser ljuset i omvärlden. Att vi även på våra breddgrader kan an-vända solljuset för omvandling till el och värme. Inte bara för ett bra och effekti-

vare resursutnyttjande och en möjlighet att öka vår energiförsörjning med förny-bar energi, utan också för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Och dessutom kunna skapa en hel del arbetstillfällen. Redan 2004 var det 2800 årsarbetstillfäl-len inom solvärmebranschen i Österrike och i Tyskland påstås det att 130 000 sys-selsätts inom solelsbranschen. Inte illa!

Och nu finns det dessutom belägg för att den förnybara energin är en av anled-ningarna till de låga el-priserna. Så frå-gan är vad vi väntar på?

Lars Andrénwww.drivkraft.nu

Foto: www.fotoakuten.se

KR

ÖN

IKA

FEAB samarbetar med Nordjysk Elhandel

Vi köper gärna din elkraft- läs mera på www.neas.dk/feab


NYH

ETER

Det blev bröderna Magnus och Thomas Århammar, Söderspånga gård, Vingåker som fick dela på Södermanlands Energi-förenings miljöpris 2012.

Bröderna Århamar är pionjärer i Sö-dermanland när det gäller vindkraft som ett sätt att utveckla sitt jordbruksföretag till fler verksamheter.

Bröderna har genom eget kunskapssö-kande hittat leverantörer av komponen-ter till sitt vindkraftverk och genom egen planering och arbete sett till att planerna förverkligats.

Idag har gården Söderspånga satt Ving-åker på kartan bland förnybar energi där det mäktiga vindkraftverket kan beskådas

Vingåkersbor tilldelades Sörmlands energiförenings miljöpris på Världsmiljödagen

på slätten både av tågresenärer och andra förbipasserande. Bröderna har dessutom på ett engagerat sätt presenterat projek-tet för besökare till gården.

Magnus och Thomas Århammars pi-onjärinsats är en del av den gröna eko-nomin och har banat väg för ytterligare vindkraftsatsningar i Vingåkers kommun samt bidragit till produktion av förnybar el som minskar belastningen på klimatet.

Prissumman – 10.000 kr och ett diplom – delades ut vid en ceremoni i Parken Zoo, Eskilstuna under världsmiljödagen den 5 juni 2012.

Tord Dahlén

Vätgas ska ersätta tysk kärnkraftDet handlar om att lösa ett av de cen-trala problemen med Tysklands projekt att lägga ner kärnkraften och istället bygga ut förnyelsebar energi: hur ska man kunna lagra energi från sol- och vindkraft till dagar när solen inte lyser eller det råder stiltje?

Batterier och vattenkraftdammar har inte i närheten av tillräcklig kapacitet. Men nu sätts alltså stort hopp till vät-gas.

Utanför staden Prenzlau finns en första testanläggning där det nya är att elektrolysatorn drivs med vindkraftsel och att vätgasen som man får ut inom några månader är tänkt att pumpas in i det vanliga stadsgasnätet, för att där blandas upp med hushållsgas. Vind-kraftsel som för tillfället inte behövs kan alltså lagras i gasform i stadsgasnä-ten. Det är en infrastruktur som redan finns och som kan lagra så mycket gas att det täcker upp Tysklands elbehov i flera månader.

Kritikerna av den här tekniken pekar på att det fortfarande är för dyrt, efter-som omvandlingen från el till vätgas och sen tillbaka till el medför stora för-luster. Men med tanke på att vindkraft-verk idag måste stängas av trots att det blåser eftersom elen inte kan sparas, så spås vätgas bli en lösning åtminstone för den delen av strömmen.

Källa: Vetenskapsradion

Rolf Rehnholm, Roland Gustafsson från Sörmlands Energiförening tillsammans med pristagarna bröderna Magnus och Thomas Århammar. Tord Dahlén (t h) från föreningen överlämnade Energi-priset 2012 i samband med firandet av Världsmiljödagen i Parken Zoo i Eskilstuna. Foto: Hans Murman

Solcellprojektet i SimrishamnSveriges hittills största solcellprojekt i Simrishamn har fått bygglov. Det är Österlenvind AB som köpt ett hektar mark intill sitt ägda vindkraftverk, en 500 kW Enercon från 1996. Avsikten var att använda vindkraftverkets transformator men så blir det inte.

Leverantör till det stora projektet blir Solect Power från Vilshult i Blekinge.

Olof Karlsson

Vindkraft – fåglar och katterEn svensk forskarrapport har kommit fram till att ett vindkraftverk i genom-snitt dödar 2,3 fåglar per år. Det kan t ex jämföras med mina två katter. En ”normalkatt” dödar ca 10 fåglar per år enligt statistiken. Så mina katter är alltså lika farliga för fåglarna som 9 vindkraftverk.

Göran B


Det pågår en tyst revolution i energivärl-den. Det som var självklart för hundra år sen börjar återigen bli en självklarhet. Men nu i ännu större omfattning.

Jag talar förstås om små lokala elpro-duktionsanläggningar. Från små vat-tendrag för länge sen. Från små solcells-anläggningar och små vindsnurror idag. Och ja, även frånrenoverade små dam-mar runt om i landet.

Egen el kallas fenomenet. En lokalt pro-ducerad el som kopplas till nätet för att små överskott ska komma alla till nytta.

Och som har kvar säkerheten från den gemensamma elproduktionen i botten.

Egen el är på allvar bara några år gam-malt i Sverige.. Bit för bit börjar framfö-rallt solceller göra sitt intåg på villatak och ladugårdar. Bit för bit upptäcker människor att egenproducerad el är den kanske säkraste och mest långvariga in-vestering man kan göra. Fyrtio år framåt låser man sitt elpris med solcellerna.

Det är få saker som kan slå det sparal-ternativet.

Det finns det stora. Och sen finns det det lilla. Men vad händer i energivärlden när det lilla blir stort???

Egen el har motarbetats. Av de stora energibolagen, av okunniga myndighe-ter.. Men när ett land som Tyskland går som en plogbil genom muttrande ovilliga gamla energimakthavares medvetande, ja då blir det svårt att blunda och bromsa. Så idag har både Vattenfall och Fortum sagt sig stödja egen el, de vill till och med sälja solceller till sina kunder.

Välkomna till branschen för småska-lig decentraliserad energiproduktion vill man ropa.

Det finns såklart problem kvar. Vi vet att regeringen måste sluta konstra och införa kvittning. Vi vet att kommuner och andra offentliga aktörer måste gå före och sätta upp solceller på skolor, dagis och näringslivskontor. Man måste börja rulla snöbollen.

För när den rullar blir den väldigt stor.Men fortfarande finns den konstigaste

bromsklossen i huvudet på de stora ener-gibolagen.

Vattenfall är ett företag som på kon-cernnivå beslutat att man INTE ska pro-

ducera med solceller. Man gör el med kol, kärnkraft, vatten och gas. Men inte sol. (Däremot vill man satsa 50 miljarder på svensk kärnkraft).

Jag tror man gör samma misstag som man gjort i Tyskland.

Där kan man en solig middag göra 50% av elkonsumtionen via solcellerna runt omkring i landet. Ja, hälften av hela konsumtionen! Men det lustigaste är att de här anläggningarna inte ägs av ener-gibolag, de ägs av privata småägare. En-ergibolagen har straffat ut sig själva från marknaden.

Det är nästan som om de i en slags bes-serwisserattityd vill förlora kampen om framtiden, nu när framtiden inte beter sig som den gjorde förr.

För det som verkar vara så svårt att för-stå är det här enkla.

När det lilla består av väldigt många så blir det tillslut väldigt stort.

Johan [email protected]

SEROjournalen nr. 3 - 2006 27

- Turbintillverkning

- Renoveringar

- Reparationer

- Service

- Tillverkning av grindrensare

- Automatiseringar

CORNELIS MEKANISKA AB

Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]

- Ombyggnader

- Betongsprutning

- Injektering

- Entreprenadarbeten

- Mobil betongblandning

- Uthyrning byggnads- maskiner

CORNELIS MEKANISKA AB

För mer info www.cornelismek.se

Vi utför till kraftverksindustrin:

Vestasvind Svenska AB (Vestas Sverige)

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är

Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel

erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för

sin förstklassiga effektivitet och beprövade driftsäkerhet.

Vår kompetens omfattar allt från utvärdering av platser till

service och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift.

Inför varje etapp finns våra experter med för att ge

branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du

visar oss din plats så agerar vi med kraft.

Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se

KR

ÖN

IKA


ADRESSER

SERO

Sveriges Energiföreningars RiksorganisationBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.seOrdförande: Göran BryntseTel. 023– 301 61 • 070-621 71 96E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481 • PG 6 78 57-3

SERO Service ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SERO

Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33E-post: [email protected]

Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96E-post: [email protected]

Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187E-post: [email protected]

Medlemsavgiften för dessa sektioner är 50 kr plus avgift till SERO, betalas till SERO

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85E-post: [email protected]: 200 kr • PG 434 43-3

Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Södermanlands Energiförening: Lars BestermanTel. 070-333 80 48 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2

Västmanlands Energiförening: Stefan SpringmannTel. 0220– 173 01 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2

Värmlands Energi- och VindkraftföreningAnders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9

Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94E-post: [email protected] Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875

Förnybar Energi & EnergieffektiviseringVår medlemstidning som ges ut av SERO i samarbete med Svensk VattenkraftföreningBox 57 • 731 22 KÖPINGE –post: [email protected] Redaktör: Olof KarlssonVretlundavägen 36 • 731 33 KÖPINGTel. 0221-197 65 • 070 - 285 19 88E-post: [email protected]

AD

RES

SER

ÖVRIGA FÖRENINGAR

Svensk VattenkraftföreningBox 57 • 731 22 KÖPINGBesöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Lars Rosén • Tel.070- 229 47 76E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: 300 kr, för kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion. För branschföretag är service-avgiften 1 000 kr, BG 829-8481 • PG 6 78 57-3

KraftverksförsäkringenRoland Davidsson, Sv. VattenkraftföreningTel. 0495-104 39 • 070-678 91 39E-post: [email protected] Anders Orebrandt, MarshTel. 08-412 42 88E-post: [email protected]

Hallands VattenkraftföreningGunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122E –post: [email protected]

Smålands VattenkraftföreningJan Johansson • Tel. 0370- 971 47E-post: [email protected]

Värmland/Dalslands VattenkraftföreningChrister Hedberg • Tel. 0570 – 521 [email protected]

Svensk VindkraftföreningDanska gatan 12 • 441 56 ALINGSÅSTel. 0322- 933 40 • E-post: [email protected]örande: Fredrik Lindahl • Tel. 040-159 415E-post: [email protected] och redaktör för Svensk Vindkrafttidning:Örjan HedblomMedlemsavgift: inkl. SERO 525 kr, enbart SVIF 375 kr.För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 25 000 kr.

Förnybar Energi Sverige ABBox 57 • 731 22 KÖPINGVD: Jan-Åke JacobsonTel. 070-640 57 59E-post: [email protected] ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

Elbil SverigeMagnus Johansson [email protected]+46 70 415 5344Gärdhems-Lunden Björkelund 1461 92 TROLLHÄTTAN


25 års branschrefarenhet

Lönsamhet i ditt vattendragwww.pwrh.se Tel: 0703831579

Nu genomför vi fyra projekt med nya löphjul och omlindade/nya generatorer m.m. - 950, 700, 325 samt 325 kW. Projekt som berättigar till nya elcertifikat.Vi har färdiga paket för:Kalkyler, ansökningar, turbin- och generator-renoveringar, GRP-tuber, kontrollutrustningar, nya galler etc.

Hittills har över 50 kraftverksägare använt sig av våra tjänster från ansökan till färdiga projekt med ny tilldelningsperiod.

Tel: 0321-531901

Över 120 kontroll-utrustningar levererade

• Kontrollutrustningar till stora vattenkraftprojekt – även total-entreprenader

• Kontrollutrustningar till generatorer under 200 kW – IETV micro

• Fjärrstyrningar och serverlösningar för vind- och vattenkraft

Maximal drifttid, trygghet och oberoende med rätt lösning.

KALLA FAKTA OMETT VARMARE LIV

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör

det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligarebanor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus.


Jakobssons Smide AB < Box 28 < 731 10 KolsvaTel: 0221-502 89 < Mobil: 070-57 66 278E-post: [email protected] < www.smide.se

NYA DAMMLUCKOR?

...med 30 års erfarenhet i branschen.Vi bygger olika sorters dammluckor, intagsgrindar

och grindrensare allt efter kundens önskemål. Några av våra kunder är Mälarenergi, Vattenfall,

Fortum, Filipstads Energi, VB Kraft.

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

HOBAS Scandinavia AB Engelbrektsgatan 15211 33 Malmö Tel: 040-680 02 50 Fax: 040-680 02 59E-post: [email protected]

HOBAS CC-GRP rör konstruerade för täthet i mer än 100 år

HOBAS CC-GRP rör:��

Effektiva turbinrör för kraftverkHOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för din kraftverksinvestering. Våra glasfi berarmerade polyesterrör har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.


Ett nytt tidvattenkraftverk installeras snart utanför den amerikanska östkusten. I oktober börjar det leverera el till nätet.

Kraftverket är utvecklat av det ame-rikanska företaget Ocean Renewable Power Company. I slutet av sommaren ska det förankras på botten i en vik ut-anför Maine, där tidvattenströmmarna är ovanligt kraftiga. I oktober ska det börja leverera el till nätet, tillräckligt mycket för att försörja mellan 75 och 100 hushåll.

Efter en ettårig försöksperiod så ska anläggningen byggas ut, om allt går en-ligt planerna. De följande tre åren ska kapaciteten då utökas till tre megawatt, och målet är att försörja 1 200 hushåll och företag.

Tre megawatt kanske inte låter sär-skilt mycket, men satsningen är den första kommersiella installationen av tidvattenkraft som ansluts till nätet i USA. Projektet har fått stor uppmärk-samhet, och det amerikanska energi-departementet DOE har skjutit till 10 miljoner dollar, motsvarande cirka 70 miljoner kronor.

Tidvattenkraft har flera fördelar jäm-fört med vindkraft. Vatten har mycket högre densitet än luft och man kan där-för utvinna mycket energi även vid låga strömningshastigheter. Strömmarna är dessutom väldigt förutsägbara, vilket innebär att man även kan förutsäga hur stor elproduktionen blir. En stötesten är att tidvattenkraftverken är dyrare att installera.

Ny teknik 2012-08-09

SERO - BIBLIOTEKET

Bygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och biblio-tek Du känner till också skaffar in följande litteratur: Medlems-

prisOrd pris

Förnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av alla förnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 256 sid. 2009

400 kr 450 kr

Hampa till bränsle, fiber och olja – en liten handbokav Sven Bernesson 60 sid hft Boken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samtbeskriver problem som behöver lösas. 2006

120 kr 140 kr

Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbokav Sven BernessonBeskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala samt hur den kan användas direkt om dieselmotorn kompletteras med förvärmning och möjlighet att växla mellan diesel som startbränsle och rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående.80 sidor. Rikt illustrerad. 2005

150 kr 200 kr

Vätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald Macfie144 sid. Illustrerad, fyrfärg

210 kr 228 kr

Vindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius Boken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft. Teknik, miljö, ekonomi och projektering

400 kr 480 kr

Vindkraft på lantbruk – en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse, 72 sid. Teori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006

150 kr 225 kr

VIND, del 1, Tore Wizelius/Olof KarlssonInnehåller en grundkurs om vindkraft. 1992

60 kr 100 kr

Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson(Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen är allmängiltig för vindkraft och nyttig läsning för den som vill tränga djupare in i hur vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987

200 kr 230 kr

Små VattenkraftverkEn handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraft-verk framtagen av SVAF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 format

170 kr 212 kr

Små vattenkraftverk – en handbok på CDÖversättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig vattenkraft

80 kr 80 kr

ÖLÄNDSK NATUR av Dagmar Lundegårdh 1994, 145 sid. En utmärkt guide till Ölands flora, fauna och geologi

100 kr 140 kr

Moms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovanSERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22E-post: [email protected]

NYH

ETER

UTL

AN

D

��

Fly�at? … ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter? Glöm inte att meddela kansliet. Tidning och annan info kommer då i rätt brevlåda och vi sparar både tid och pengar.


Intagsgaller

Har du behov av ett intagsgaller /intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse

Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34Fax +46532-202 04

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Byt till rostfr

itt

det lönar sig

Har du behov av ett intagsgaller/intagsgrind lämnar jag gärnakostnadsförslag.Gör även måttanpassadegallerkrattor för manuellrensning.

Kontakta mig för mera information.

Siw HolmquistStrömsfors 210662 98 Tösse

Tel. +46532 - 20383+4670 - 240 35 34Fax. +46532 - 20204

Email: [email protected]

Innehar F-skattebevis

Manusstopp 1 december [email protected]

Nästa nummer:

TEMA EGEN ENERGIEL, VÄRME OCH BIOGAS

Annonsstopp 10 december Annonsbokning: Tel 0221-824 22 [email protected]

OSER

Mälardalens Högskola, SERO och de lokala energiföreningarna i Västmanland, Södermanland och Närke bjuder in till ett heldags

ENERGISEMINARIUM

Lördag 10 nov. kl. 9.00 -16. 00Mälardalens Högskola, Högskoleplan, Västerås

Under dagen kommer följande områden att avhandlas:

Energiarbete på MdH prof. Erik Dahlquist MdH (värd)

Solceller, teknik och ekonomi, prof Björn Karlsson, MdH

SERO:s energiprognos 2020, 2030 och 2050 Göran Bryntse/Peter Danielsson

Dagsläger för olika former av bioenergi, Gustav Melin, VD Svebio

Det behövs konsumentmärkning av små vindkraftverk, Sven Ruin, som deltagit i IEA:s arbete med framtagning av rekommendationer för detta.

Vindkraftens ekonomi, Olof Karlsson, VD Ölandsvind AB

Energieffektivisering potential m.m. Hans Nilsson, chef Energieffektiviseringsföretagen

El- och certifikatmarknaden, Christer Söderberg, SERO

Länsstyrelsens klimatarbete i U-län, Handläggare Jan van der Horst

Småskalig elproduktion i praktiken, Entreprenör Johan Ehrenberg

.Anmälan senast den 26 oktober till SERO:s kansli 0221-824 22, fax 0221-825 22, E-post: [email protected]: 300 kr, Barn under 15 år fritt. Studerande 100 kr. Kaffe och lunch ingår Betalning till BG 829-8481, PG 6 78 57-3 eller vid ankomst Upplysningar: Olof Karlsson, 0221-197 65, 070-285 19 88 E-post: [email protected]

VÄLKOMNA!

ReturadressSero, Box 57731 22 KÖPING

Förnybar Energi och Energieffektivisering

Documents

Transcript of Förnybar Energi och Energieffektivisering