Förklaring till de Fyra grunderna [Sharh al-Qawâ 'il al-Arba'ah]

8/9/2019 Frklaring till de Fyra grunderna [Sharh al-Qaw 'il al-Arba'ah]

1/32

Sharh al-Qawid al -ArbaahSlih bin Fawzn al-Fawzn

1www.darulhadith.com

Sharh al-Qawid al-Arbaah

[Frklaring till de Fyra grunderna]

Frfattare:Allmah Slih bin Fawzn al -FawznFotnoter: Shaykh Khlid bin Qsim ar-Raddd

versttning: Ab Ms al-AlbnLayout: Abdullateef Allundi1

1 Frn Darulhadith: Fr den svenska upplagan har rubriker som ej frekommer i orginalet tillagts fr att frtydligalsningen.


2/32



Frord.................................................................................................................................... 3Frklaring De fyra grunderna r: ....................................................................................................... 4

Hanfiyyah............................................................................................................................. 8Frklaring Hanfiyyah .......................................................................................................................... 8

Tawhd ................................................................................................................................ 10Frklaring Tawhd .............................................................................................................................. 10

Shirk .................................................................................................................................... 12Frklaring- Shirk ................................................................................................................................... 12

Den frsta grunden ............................................................................................................. 13Frklaring de otrognas bekrftelse................................................................................................... 13

Den andra grunden ............................................................................................................. 15Frklaring- medling .............................................................................................................................. 15Frklaring medlingens typer ............................................................................................................. 17

Den tredje grunden ............................................................................................................. 18Frklaring Profeten sndes till avgudadyrkare. .............................................................................. 18

Frklaring Allhs tecken .................................................................................................................... 20Frklaring nglarna och Profeternas status ................................................................................... 21Frklaring Rttfrdiga mnniskor .................................................................................................... 22Frklaring dyrkan av stenar och trd ............................................................................................... 25Frklaring okunnighet om Tawhd .................................................................................................. 27

Den fjrde grunden ............................................................................................................. 29Frklarning dagens shirk ................................................................................................................... 29Frklaring beviset fr dagens Shirk ................................................................................................. 31


3/32


4/32



b

Jag ber Allh den dle, den Vldiga Trons Herre, att Han tar hand om dig i dettaliv svl som i livet efter detta, vlsignar dig vart du n r och lter dig vara densom tackar nr du fr, hrdar nr du stts p prvning och ber om frltelse nr dusyndar och dessa tre frgor r nyckeln till lyckan.

Frklaring De fyra grunderna r:

Detta r allts al-Qaw id al -Arbaah [De fyra grunderna] som skrivits av Shaykh-ul-IslmMuhammad bin Abdil-Wahhb (rahimahullh).

Det r en enskild bok som brukar tryckas tillsammans med Thalthat-ul-Usl pga. behovet avden, s att denfinns inom studenternas rckhll.

Qawid r plural av ordet Qidah, som betyder: en grund frn vilken det frdelas mngafrgor eller frgreningar.

Dessa fyra grundersom Shaykhen (rahimahullh)nmnt bestr av kunskapen om Tawhd[monoteismen] och Shirk [polyteismen och avguderi].

Vad r grunden i Tawhd? Vad r grunden i Shirk? Mnga mnniskor fr dessa frgor om

bakfoten. De fr betydelsen av Tawhd om bakfoten och frgar vad det r fr ngot. Likas fr debetydelsen av Shirk om bakfoten. Var och en tolkar dessa tv frgor enligt sin drift.

Dremot r det obligatoriskt fr oss att referera vra grunder till Boken och Sunnahn, s attdenna grundlggning blir korrekt, sund och hmtad frn Allhs Bok och Hans sndebuds (sall

Allhu alayhi wa sallam) Sunnah. Detta gller srskilt i dessa tv vldiga frgor; Tawhd ochShirk.

Shaykhen (rahimahullh) har inte hmtat dessa grunder frn sig sjlv eller ursitt huvud, tillskillnad frn mnga av de frvirrade. Han har hmtat dessa grunder frn Allhs Bok och Allhssndebuds (sall Allhu alayhi wa sallam) Sunnah och liv.

Om du knner till dessa grunder och frstr dem, kommer du framver ha ltt fr att knna tillden typ av Tawhd som r anledningen till att Allh snde Sina sndebud och uppenbarade Sinaskrifter. Tillika kommer du knna till den typ av Shirk som Allh varnade fr och varsfara ochskada i detta liv och i livet efter detta, klargjordes. Detta r otroligt viktigt. Detta r viktigare frdig att veta n domarna kring bnen, allmosan och andra typer av dyrkan och religisa frgor.Denna frga r den frsta och den grundlggande, ty varken bnen, allmosan, vallfrden ellerngon annan typ av dyrkan r korrekt om den inte r baserad p den korrekta troslran, vilket ratt uppriktigt enbart dyrka Allh (azza wa djall).

Han (rahimahullh) presenterade dessa fyra grunder med ett storslaget frord. Dri frekommer

bn fr den som sker kunskap och han uppmrksammar det han skall sga nr han sger:


5/32



Jag ber Allh den dle, den Vldiga Trons Herre, att Han tar hand om dig i detta liv svl som ilivet efter detta, vlsignar dig var du n r och lter dig vara den som tackar nr du fr, hrdar nrdu stts p prvning och ber om frltelse nr du syndar och dessa tre frgor r nyckeln tilllyckan.

I detta vldiga frord ber Shaykhen (rahimahullh) fr varje student som studerar sin troslra fratt komma till sanningen och undkomma villfarelsen och Shirk, eftersom en sdan person r vrdatt bli omhndertagen av Allh i detta liv svl som i det kommande. Den Allh tar hand om idetta liv och i livet efter detta, kommer varken att rras av ondskor i detta liv eller i livet efterdetta. Han (tal) sade:

Allh r de troendes beskyddare. Han leder dem ut ur mrkret till ljuset. Men de otrogna harondskan till beskyddare. (2:257)

Om Allh tar hand om dig, kommer Han att leda dig ut ur mrkret, som r avguderiets, otrons,tvivlens och avvikelsens mrker, och fra in dig i trons, den gagnande kunskapens och den

rttfrdiga handlingens ljus:

Detta drfr att Allh r de troendes Beskyddare, men de otrogna har ingen beskyddare.(47:11)

Om Allh tar hand om dig med Sitt skydd, Sin framgng och vgledning i detta liv och livet efterdetta, kommer du aldrig ngonsin uppleva olycka efter denna lycka. I detta liv tar Han hand omdig med vgledning, framgng och rttelse efter den sunda metodiken. I livet efter detta tar Hanhand om dig med att fra in dig i Hans paradis, i vilket du evigt kommer att vistas. Drifrekommer varken rdsla, sjukdom, olycka, lderdom eller ondska. P detta vis tar Allh handom Sin troende tjnare i detta liv, svl som i livet efter detta.

Han sade:

vlsignar dig var du n r

Det strsta mlet r att Allh vlsignar dig var du n r. Allh vlsignar ditt liv, ditt uppehlle, dinkunskap, din handling och din avkomma. Var du n befinner dig och var du n beger dig, gr

vlsignelsendig sllskap. Detta r en vldig godhet och frtrfflighet frn Allh (subhnahu watal).

Han sade:

och lter dig vara den som tackar nr du fr

Till skillnad frn den som r otacksam nr han fr ta del av godheten. Mnga mnniskor tackarinteden godhet de fr tag i. I stllet nekar de den och spenderar den i annat n lydnad mot Allh(azza wa djall). Detta r sjlvklart en anledning till deras olycka. Men vad gller den tacksamme,ger Allh honom nnu mer:

Om ni visar tacksamhet skall Jag ge er mer. (14:7)

Allh (djall wa al) ger de tacksamma nnu mer av Sin godhet. Om du drfr vill ha mer av det

goda, skall du tacka Allh (azza wa djall), och om du inte vill anskaffa dig det goda, skall du nekadet.


6/32



Han sade:

hrdar nr du sttspprvning

Allh (djall wa al) stter Sina tjnare p prvning. Han prvar dem med olyckor, ondskor ochfiender bland de otrogna och hycklarna. I detta sammanhang r de i behov av tlamod, hopp ochfrtrstan om Allhs barmhrtighet. De mste frbli stadiga p sin religion och varken skakas omav prvningar eller verlmna sig sjlva till dem. De mste frbli stadiga p sin religion och hrdamed de mdor de upplever p vgen. De fr inte vara som den som oroas, frargas och ger upphoppet om Allhs (azza wa djall) nd d han stts p prvning. Detta leder till att prvningaroch olyckor avlser varandra. Han (sall Allhu alayhi wa sallam) sade:

Om Allh lskar ett folk, stter Han det p prvning. Den som behagas, uppnr vlbehag, ochden som frargas, drabbas av frargelse. 2

Profeterna r de mnniskorsom stts hrdast p prvning. Drefter de som liknar dem ochdrefter de som liknar dem.3

Sndebuden har satts p prvning p samma stt som de sanningsenliga, martyrerna och Allhstroende tjnare har satts p prvning. Allh (tal) sade:

Det finns ven den bland mnniskorna som dyrkar Allh p randen

Det vill sga kanten.

om gott kommer honom till del, knner han lugn och tillfrsikt, men om han stts p prov

vnder han helt om; pdetta stt frverkar han sitt liv p jorden och i evigheten. Detta r enohjlplig och total frlust. (22:11)

Detta liv kan inte alltid vara lycksalighet, lyx, stma, gldje och seger. Det kan helt enkelt intealltidvara p detta vis. Det r ngot All h lter sina tjnare f uppleva. Vilka prov och testersattes inte fljeslagarna, som r samfundets bsta mnniskor, p? Han (tal) sade:

Vi lter mnniskorna, de ena efter de andra, uppleva sdana dagar. (3:140)

Slunda skall tjnaren tmja sin sjl genom att veta att han inte r ensam om att sttas p prov.Detta har Allhs nra vnner redan ftt knna av. Drfr skall man tmja sin sjl, hrda och vnta

p Allhs (tal) utvg och den slutgiltiga segern tillhr de gudfruktiga.

Han sade:

och ber om frltelse nr du syndar och dessa tre frgor r nyckeln till lyckan.

En person som syndar utan att be om frltelse och drtill syndar nnu mer r riktigt olycklig och skydd skes hos Allh. Men varje gng en troende tjnare syndar, skyndar han till ngern:

2 Rapporterad av at-Tirmidh (4/601) och Ibn Mdjah (4031) frn Anas bin Mlik (radhiya Allhu anh). at-Tirmidhsade: Denna hadth r frmmande. Dessutom har den rapporterats av Ahmad (5/428) frn Mahmd bin Labd

(radhiya Allhu anh).3 at-Tirmidh (4/601-602), Ibn Mdjah (4023), Ahmad (1/172, 173, 174, 180 och 185), ad-Drim (2/320), IbnHibbn (7/131), al-Hkim (1/41) och al-Bayhaq (3/372). at-Tirmidh sade: Denna hadth r god och autentisk.


7/32


8/32



Hanfiyyah

Hll fast vid din knnedom m Allh f dig att lyda Honom att Hanfiyyah,Ibrhms religion, r att du uppriktigt enbart dyrkar Allh. Han (tal) sade: Jag

har enbart skapat djinnerna och mnniskorna fr att de skall dyrka Mig. (51:56)

Frklaring Hanfiyyah

Hll fast vid din knnedom m Allh f dig att lyda Honom

Detta r en bn frn Shaykhen (rahimahullh) och p detta vis br en lrare be fr eleven.

Att lyda Allh innebr att underkasta sig Hans befallningar och undvika Hans frbud.

att Hanfiyyah, Ibrhms religion

Allh (djall wa al) beordrade Sin profet att flja Ibrhms religion. Han (tal) sade:

Drefter uppenbarade Vi fr dig att flja Ibrhm i hans rena, ursprungliga tro, han som inte varen sdan som ger avgudar sin dyrkan. (16:123)

Hanfiyyah r monoteisten Ibrhms (alayhis-saltu was-salm) religion. En Hanf r den somvnder sig till Allh och vnder a lltannat ryggen. Detta r allts betydelsen av Hanf; den somvnder sig till Allh med sitt hjrta, sina handlingar, avsikter och uppst. Allt skall det gnas Al lh. andra sidan skall alltannat n Allh vndas ryggen. Allh har beordrat oss att flja Ibrhmsreligion:

Han har inte lagt p er svra eller tunga plikter i religionen, den rena, ursprungliga tro som var erfader Ibrhms. (22:78)

Ibrhms religion gr ut p att uppriktigt, enbart dyrka Allh. Detta r Hanfi yyah. Han sade intebara att du skall dyrka Allh, utan uppriktigt, enbart dyrka Allh. Med detta menas att du skallhlla dig borta frn Shirk, ty den dyrkan som frorenas med Shirk ogiltigfrklaras och anses inte

vara dyrkan frrn den r fri frn strreoch mindre typ av Shirk. Han (tal) sade:

Men inga andra pbud gavs dem n att dyrka Allh med ren och uppriktig tro. (98:5)

Hanf r allts den som uppriktigt vnder sig till Allh (azza wa djall).

Denna dyrkan har Allh lagt samtliga skapelser. Han (tal) sade:

Jag har enbart skapat djinnerna och mnniskorna fr att de skall dyrka Mig. (51:56)

Betydelsen av dyrkan r att enbart dyrka Mig och ingen annan. Visheten bakom skapelsensexistens r just att enbart dyrka Allh (azza wa djall). Vissa har d underkastat sig detta medanandra inte har gjort det. Detta r allts visheten bakom skapelsen. Den som d dyrkar ngonannan n Allh, motstrider syftet med skapelsens existens, p samma stt som han motstriderlggningen och Sharahn.


9/32



Ibrhm r fader till de profeter som eftertrdde honom. Alla kommer de frn hans tt. Drfrsade Han (djall wa al):

Och Vi sknkte honom Ishq och Yaqb och kallade flera av hans efterkommande till profeteroch sknkte dem Skriften. (29:27)

Ibrhms(alayhis-saltu was -salm) samtliga barnbarn r israeler utom Muhammad (sall Allhualayhi wa sallam) som r frn Ismls tt. Slunda r samtliga profeter frn Ibrhm (alayhis-saltu was-salm), som en frrelse till honom. Allh lt honom vara en ledare t folket, det villsga en frebild:

Han sade:Jag skall gra dig till ett fredme fr mnniskorna. (2:124)

Ibrhm var en fregngsman och, i sin rena, ursprungliga tro, ett exempel. (16:120)

Det vill sga en frebild som det rttas efter. Detta har Allh lagt samtliga skapelser. Han (tal)

sade:


Precis som alla andra profeter, manade Ibrhm till att dyrka Allh (azza wa djall). Samtligaprofetermanade mnniskorna till att enbart dyrka Allh och ingen annan. Han (tal) sade:

Till varje samfund har Vi ltit ett sndebud komma [fr att frkunna]: Dyrka Allh och hller erborta frn Tght (allt som dyrkas frutom Allh). (16:36)

Vad berr de freskrifter som bestr av pbud, frbud, det lovliga och det olovliga, skils de t

bland de fregende samfunden i enlighet med deras krav och behov. Allh freskriver enlagstiftning fr att drefter avskaffa den med en senare sdan. S hr var fallet till dess att Islmslagstiftning komochavskaffade samtliga fregende lagstiftningar. Denna lagstiftning kommeratt glla fram till Domedagen. Men vad gller grunden till profeternas religion, som r Tawhd,stannar den kvar, avskaffas inte och kommer inte heller att gra det. Deras religion r en och detr Islm, vilket betyder att uppriktigt , enbart dyrka Allh. Lagstiftningar m vara olika ochavskaffas, men Tawhd och troslran r densamma frn dam till den siste profeten. Alla manadede till Tawhd och dyrkan gnad Allh. Att dyrka Allh innebr att lyda Hans lagstiftade pbud.Om denna lagstiftning d avskaffas, dyrkas det genom att handla enligt det avskaffande medandet avskaffade inte lngre anses vara ngon dyrkan till Allh.


10/32



Tawhd

Nr du vet att Allh har skapat dig fr att du skall dyrka Honom, skall du veta attdyrkan inte kallas fr dyrkan, utan Tawhd. P samma stt kallas inte frrttningen

av bnen fr frrttning av bn, utan tvagning. Om Shirk beblandar sig meddyrkan, annulleras den p samma stt som tvagningen annulleras om den beblandasmed orenhet.

Frklaring Tawhd

Det vill sga om du knner till versen:


Du r en bland mnniskorna, ochdenna vers glle r just dig. Du vet att Allh varken skapat digmeningslst, fr att du skall ta och dricka, eller fr att du skall leva detta liv och glatt strvaomkring. Han har inte skapat dig fr det. Han har skapat dig fr att du skall dyrka Honom. Dessaskapelser har Han enbart underlttat fr dig, s att du skall ta hjlp av dem fr att dyrka Honom,ty du klarar inte av att leva utan dem. Dessutom klarar du inte av att dyrka Honom utan dessasaker. Allh underlttade dem fr dig, s att du skall dyrka Honom, inte fr att du skall gldja digver dem, strva glatt omkring, synda, beg ogrningar och ta och dricka det du vill. Detta sttlever boskap p. Mnniskan har allts skapats av Allh (djall wa al) fr ett vldigt syfte och en

vldig vishet,nmligen dyrkan. Han (tal) sade:

Jag har enbart skapat djinnerna och mnniskorna fr att de skall dyrka Mig. (51:56)Allh har inte skapat dig fr att du skall frsrja Honom eller samla in egendom t Honom.Detta r just vad mnniskorna gr t varandra d de anstller arbetare fr att samla in levebrd tdem. Detta r inte Allh i behov av. Allh har inget behov av skapelserna. Han sade:

Jag begr ingen frsrjning och ingen fda av dem. (51:57)

Allh (djall wa al) mttar hungern och hungrar inte. Han har inget behov av fda. Han (djall waal) r Sig Sjlv nog och har inget behov av din dyrkan. Allhs herravlde blir inte mindre om duhdar. Dremot r det du som r i behov av Honom. Det r du som r i behov av dyrkan. Det

hr till Hans barmhrtighet att Han beordrade dig att dyrka Honom. Det r ju trots allt fr ditteget bsta. Om du dyrkar Honom, kommer Han (subhnahu wa tal) ra dig med belning ochgottgrelse. Dyrkan r nmligen anledningen till att Allh rar dig i detta liv, samt i livet efterdetta. Vem r det d som gagnas av dyrkan? Den som gagnas av dyrkan r ingen annan ntjnaren sjlv. Vad gller Allh (djall wa al), r Han inte i behov av Sin skapelse.

skall du veta att dyrkan inte kallas fr dyrkan, utan Tawhd. P samma stt kallas intefrrttningen av bnen fr frrttning av bn, utan tvagning.

Efter att du har ftt reda p att Allhskapat dig fr att du skall dyrka Honom, br du likas vetaatt den dyrkan som Allh (subhnahu wa tal) behagas av r endast korrekt omden uppnr tv

villkor. Om d ettav villkoren uteblir, gr allting om intet.


11/32



Det frsta villkoret: Att handlingen gnas uppriktigt fr Allhs sak och r tom p all typ av Shirk.Skulle Shirk blanda sig med den, annulleras den. Exempelvis annulleras tvagningen om denbeblandas med orenhet. P samma stt annulleras din dyrkan om du dyrkar Allh fr att drefterfalla i Shirk.

Det andra villkoret: Att flja sndebudet (sall Allhu alayhi wa sallam). All dyrkan somsndebudet (sall Allhu alayhi wa sallam) inte har freskrivit r falsk och avslagen samtinnovation och myt. Sledes sade han (sall Allhu alayhi wa sallam):

Den som utfr en handling som inte stmmer verens med vr angelgenhet, fr den avslagen.4

I en annan formulering sgs det:

Den som infr ngot nytt till vr angelgenhet, fr det avslaget.5

Dyrkan mste allts stmma verens med det som sndebudet (sall Allhu alayhi wa sallam)

kom med, inte med det som mnniskor tycker r fint eller det somstmmer verens med derasavsikter och syften. S lnge den inte stds av ngot bevis frn Sharahn, r handlingen eninnovation som inte gagnar dess utvare. Faktum r att den skadar honom eftersom det r enolydnad ven om han pstr att han nrmar sig Allh (azza wa djall) med den.

Dyrkan skallallts uppfylla dessa tv krav fr att den skall vara korrekt och gagna dess utvare;uppriktighet och verensstmmande med sndebudet (sall Allhu alayhi wa sallam). Skulle denbeblandas med Shirk, annulleras den, och om den skulle beblandas med en grundls innovation,annulleras den ocks. Det finns ingen nytta med dyrkan om den inte uppfyller dessa tv krav pga.det rr sig om ngot Allh (azza wa djall) inte har freskrivit och Allh accepterar enbart detsom Han har freskrivit i Sin Bok och genom Sitt sndebud (sall Allhu alayhi wa sallam).

Ingen annan n sndebudet (sall Allhu alayhi wa sallam) har lagts att fljas. Alla andra fljsenbart om de fljer och lyder sndebudet (sall Allhu alayhi wa sallam). Dremot skall de intefljas om de inte fljer sndebudet (sall Allhu alayhi wa sallam):

Lyd Allh och lyd sndebudet och dem bland er t vilka myndighet och ansvar anfrtrotts.(4:59)

De t vilka myndighet och ansvar anfrtrotts r makthavarna och de lrda. Det r obligatorisktatt lyda dem, om de lyder Allh. Dremot r det inte tilltet att lyda dem eller att flja dem isdant sommotstter sig Allh. Ingen annan skapelse n Allhs sndebud (sall Allhu alayhi wa

sallam) besitter en enskild lydnad. Alla andra lyds enbart om de fljer och lyder sndebudet (sallAllhu alayhi wa sallam). Detta r den korrekta dyrkan.

4 Muslim (1718) frn ishah (radhiya Allhu anh).5 al-Bukhr (2697) och Muslim (1718) frn ishah (r adhiya Allhu anh).


12/32



Shirk

Nr du vet att dyrkan gr om intet och handlingen annulleras om de beblandas medShirk och att deras utvare kvarblir i Elden till evig tid, inser du att denna frga r

den viktigaste lggningen fr dig att knna till. Frhoppningsvis kommer Allhfrigra dig frn detta nt, vilket r att dyrka ngon annan vid sidan av Allh. Allh(tal) sade: Allh frlter inte den som stter medhjlpare vid Hans sida, menHan frlter den Han vill vad som helst under detta. (4:116) Detta knns vidgenom kunskapen om de fyra grunderna Allh (tal) har nmnt i Sin Bok:

Frklaring - Shirk

I och med att du vet vad Tawhd r fr ngot, det vill sga att enbart dyrka Allh, mste du likas

veta vad Shirk r fr ngot. Den som inte har kunskap om en sak kommer fljaktligen att falla iden. Du mste ha kunskap om de olika typerna av Shirk fr att undvika dem, ty Allh har varnatfr Shirk och sagt:

Allh frlter inte den som stter medhjlpare vid Hans sida, men Han frlter den Han vill vadsom helst under detta. (4:48)

Detta r den Shirk vars fara innebr en utestngning frn paradiset:

Allh utestnger den frn paradiset som stter medhjlpare vid Allhs sida. (5:72)

Dessutom frbjuder den frltelse:

Allh frlter inte den som stter medhjlpare vid Hans sida. (4:48)

Detta r allts en vldig fara, som du mste ha kunskap om, fre all annan fara, eftersom Shirkvilseleder frstnd och intellekt. Lt oss d veta vad denna Shirk r fr ngot enligt Boken ochSunnahn. Allh har inte varnat fr ngot, utan att ha klargjort det p samma stt som Han intehar pbjudit ngot, utan att ha klargjort det fr mnniskorna. Han frbjuder inte Shir k fr attdrefter lta den kvarst generell. Faktum r att Han klargjorde den i den Vldiga Qurnen ochlikas gjorde sndebudet (sall Allhu alayhi wa sallam) det i Sunnahn p ett klart och tydligt stt.Fr att vi d skall veta vad Shirk r fr ngot, mste vi referera till Boken och Sunnahn och inte

till ngonpersons sikt.


13/32



Den frsta grunden

Den frsta grunden gr ut p att du vet att de otrogna som Allhs sndebud (sallAllhu alayhi wa sallam) stred mot, bekrftade att Allh (tal) var Skaparen som

upprtthller ordningen. Detta fick dem dock inte att g in i Islm. Beviset fr detr Hans (tal) Ord: Sg: Vem frser er med det i himlen och p jorden som nibehver fr er frsrjning? Vem har makten ver hrsel och syn? Vem lter livetspira ur det som r dtt och lter dden stiga fram ur det levande? Och vem styrskapelsens ordning? P det kommer de att svara: Allh. (10:31)

Frklaring de otrognas bekrftelse

Den frsta grunden r att du vet att de otrogna som Allhs sndebud (sall Allhu alayhi wa

sallam) stred mot bekrftade att Allh r ensam om Sina handlingar. Trots det trdde de inte in iIslm och de fick varken sina liv eller egendomar olovliga att tagas. Detta tyder p att Tawhd intebarahandlarom att bekrfta att Allh r ensam om Sina handlingar p samma stt som Shirk inteenbartratt tro attAllh inte r ensam om Sina handlingar. Faktum r att ingen annan n uddaoch avvikande skapelser har trott att Allh inte r ensam om Sina handlingar. Samtliga samfundharbekrftat att Allh r ensam om Sina handlingar. Att Allh r ensam om Sina handlingarinnebr att Han r Skaparen och Frsrjaren som orsakar dd, ger liv och styr skapelsensordning.

Ingen varelse har ngonsin psttt att ngon skapar, sknker uppehlle, orsakar dd eller ger liv,vid sidan av Allh (tal). Avgudadyrkarna trodde ju p att Allh var Skaparen och Frsrjaren

som orsakar dd, ger liv och styr skapelsens ordning:

Och om du frgar dem: Vem har skapat himlarna och jorden? svarar dehelt skert:Allh. (31:25)

Sg: Vem r Herren ver de sju himlarna och Herren till den vldiga Tronen? De kommer attsvara: Allh. (23:86)

Ls slutet p kapitlet al- Muminn fr att se hur avgudadyrkarna bekrftade att Allh r ensamom Sinahandlingar. Det samma gller kapitlet Ynus:

Sg: Vem frser er med det i himlen och p jorden som ni behver fr er frsrjning? Vem harmakten ver hrsel och syn? Vem lter livet spira ur det som r dtt och lter dden stiga fram urdet levande? Och vem styr skapelsens ordning? P det kommer de att svara: Allh. (10:31)

Otvetydigt bekrftade de detta.

Tawhd r allts inte bara att bekrfta att Allh r ensam om Sina handlingar, vilket filosofer ochforskare hvdar i sina troslror. De anser att Tawhd r att bekrfta att Allh r Skaparen ochFrsrjaren som orsakar dd och ger liv. Som tillgg sger de:

Han r En i Sin Essens och delas inte upp, En i Sina Egenskaper och Han liknar ingen och En i

Sina handlingar och Han har inga medhjlpare.


14/32



Detta r ingenting annat n tron att Allh r ensam om Sina handlingar. Det finns inte en boksom r skriven av religionsfilosoferna, utan att ni finner att de enbart behandlar detta mne ochingenting annat. Detta r inte den typenav Tawhd Allh sn de sndebuden med. Att enbartbekrfta den gynnar inte personen i frga. Denna typ bekrftades av avgudadyrkarna och ndlmnade de varken otron eller gick in i Islm. Detta r ett otroligt stort fel. Den som tror p detta

vis tror inte mer n vad Ab Djahl och Ab Lahab gjorde.

Moderna teologer bekrftar enbart typen av Tawhd som sger att Allh r ensam om Sinahandlingar, och de gnar inte minsta lilla uppmrksamhet t typen som sger att Allh allena harrtt att dyrkas. Att kalla detta fr Tawhd r onekligen ett stort fel.

Vad berr Shirk, definierar de det p fljande stt:

Att tro att ngon skapar och sknker uppehlle vid Allhs sida.

Detta sades ven av Ab Djahl och Ab Lahab. De sade inte heller att ngon skapar eller sknker

uppehlle vid Allhs sida. Faktum r att de bekrftade att Allh r Skaparen och Frsrjaren somorsakar dd och ger liv.


15/32


16/32



om betydelsen av den korrekta medlingen, svl som den falska. Medlingen bestr p s stt avvillkor och r inte oinskrnkt.


17/32



Bevis fr medlingen r Hans (tal) Ord: Vid sidan av Allh dyrkar de vad somvarken kan skada eller gagna dem och sger: De r vra medlare infr Allh.(10:18) Det frekommer tv typer av medlingar; nekad medling och bekrftadmedling. Den nekade typen av medling r den som sks av ngon annan n Allh i

det som enbart Allh frmr att utfra. Beviset r Hans (tal) Ord: Troende, geav vad Vi har sknkt er fr er frsrjning innan en Dag kommer som r tom p alltkpslende, vnskap och medling. De otrogna r svra syndare. (2:254)

Frklaring medlingens typer

Det frekommer tv typer av medlingar.

Den ena typen har Allh (djall wa al) nekat och det r medlingen utan Hans (subhnahu wa

tal) tillstnd. Ingen kan medla infr Allh utan Hans tillstnd. Nr den prktigaste skapelsenoch det sista sndebudet Muhammad (sall Allhu alayhi wa sallam) medlar fr mnniskorna pDomedagen, kommer han att falla ned p ansikte framfr sin Herre, be Honom, lovprisa Honomoch glorifiera Honom till dess att det sgs till honom:

Lyft p huvudet. Tala och du kommer att hras, medla och du kommer att bnhras. 6

Slunda kommer han frst att medla efter att ha ftt tillstnd.

Den andra typen r den bekrftade medlingen och den r fr dem som endast dyrkar Allh. Enavgudadyrkare har ingen nytta av medling. Den som gnar offer till gravarna och avlgger lften i

deras namn r en avgudadyrkare som inte kommer att gagnas av medlingen.Som sammanfattning r den frnekade typen av medling, den som sks utan Allhs tillstnd ellerbes fr en avgudadyrkare. Vad berr den bekrftade typen av medling, ger den frst rum efter

Allhs tillstnd och r enbart till dem som enbart dyrkar Allh.

6 Rapporterad av al-Bukhr (7510) och Muslim (193) frn Anas bin Mlik (radhiya Allhu anh).


18/32



Den tredje grunden

Den tredje grunden r att profeten (sall Allhu alayhi wa sallam) kom till ett folk som dyrkadep olika stt. Vissa dyrkade nglar, andra dyrkade profeter och rttfrdiga mnniskor, somliga

dyrkade stenar och trd, och ngra dyrkade solen och mnen. Allhs sndebud (sall Allhualayhi wa sallam) stred mot dem och betraktade dem alla lika. Beviset r Hans (tal) Ord: Ochkmpa mot dem till dess allt frtryck upphr och religionen tillhr Allh. (2:193)

Frklaring Profeten sndes till avgudadyrkare.

Den tredje grunden r att profeten (sall Allhu alayhi wa sallam) sndes till ett avgudadyrkandefolk. Vissa dyrkade nglar, ngra dyrkade solen och mnen, andra dyrkade idoler, stenar och trd,och somliga dyrkade helgon och rttfrdiga mnniskor.

Det vidriga i avgudadyrkan r att dess anhngare inte r enade om en viss sak, till skillnad frnmonoteisterna, som enbart dyrkar En (subhnahu wa tal):

Vad r bttre olika herrar eller en Herre som hrskar ver allt med oinskrnkt makt? Vad nidyrkar vid sidan av Honom r ingenting annat n namn som ni har tnkt ut, ni och era frfder.(12:39)

Till avgudadyrkans lgner hr att de dyrkar p olika stt utan ngon enanderegel. Detta beror patt de inte frdas p en grund. I stllet frdas de p sina drifter och villfarna personers hvdanden,

vilket fr dem att splittras mngfaldigt:

Allh framstller liknelse av en man som tillhr delgare som r oense och en annan man somberor p en enda gare. Kan dessa tv jmfras? Allh ske lov! men de flesta inser inte detta.(39:29)

Den som enbart dyrkar Allh r som en slav som bara har en gare i vars nrvaro han lever i lugnoch ro. Han knner till hans syften och begr och lever i harmoni med honom. andra sidan ravgudadyrkare precis som en slav som r gd av flera gare och inte vet vem han skall behaga.

Var och en nskar ngot. Var och en begr ngot. Var och en vill ngot. Var och en vill att hanskall komma till honom. Drfr sade Han (subhnah):

Allh framstller liknelse av en man som tillhr delgare som r oense

Det vill sga att flera personer ger honom utan att veta vem han frst skall tillfredstlla:

ochen annan man som beror p en enda gare

Denna man har en gare som han lever i harmoni med. P detta vis jmfrde Allh enavgudadyrkare och en som enbart dyrkar Allh.

Avgudadyrkare dyrkar som sagt p olika stt. Trots det stred profeten (sall Allhu alayhi wasallam) mot dem alla,utan att gra ngon skillnad mellan dem. Han stred mot avgudadyrkare,judar, kristna, elddyrkare, ngladyrkare och helgondyrkare, utan att skilja mellan dem.

Hri frekommer en avvisning av den som sger:


19/32



Dyrkaren aven staty r inte som Dyrkaren aven rttfrdig man eller en ngel, ty de frstnmndadyrkar livlsa stenar och trd. Vad gller den som dyrkar en rttfrdig man som r Allh nra,anses han inte vara som en staty.

Med detta vill de sga att den som dyrkar gravar skiljer sig frn den som dyrkar statyer och drfranser de att han varken hdar eller begr avguderi och som slutsats r det inte tilltet att bestridaen sdan person.

Vi sger: Sndebudet skilde inte mellan dem, utan ansg dem alla vara avgudadyrkare. Hanfrklarade deras liv och egendomar lovliga att tagas, utan att skilja mellan dem. Han stred motdem som dyrkade Messias d Messias r Allhs sndebud. Tillika stred han mot judarna somdyrkar Uzayr som r en av deras profeter eller rttfrdiga mn. Allhs sndebud (sall Allhualayhi wa sallam) stred mot dem, utan att skilja mellan dem. Det finns ingen skillnad i Shirk varesig man dyrkar en rttfrdig man eller en staty, en sten eller ett trd, eftersom Shirk r att gnadyrkan till ngon annan n Allh. Drfr sger Han:

Dyrka Allh och stt ingenting vid Hans sida. (4:36)

Ordet ingenting r generellt i frbudsmomentet och omfattar allt som dyrkas vid sidan av Allh(azza wa djall), bland nglar, sndebud, rttfrdiga mnniskor, helgon, stenar och trd.

Beviset r Hans (tal) Ord: Och kmpa mot dem till dess allt frtryck upphr och religionentillhr Allh. (2:193)

Nmligen beviset fr att man skall strida mot avgudadyrkarna utan att skilja mellan dem p grundav deras olika dyrkan r Hans (tal) Ord:

Och kmpa mot dem

Detta r generellt och gller samtliga avgudadyrkare utan ngot undantag. Drefter sger Han:

till dess att frtryck upphr

Med frtryck menasShirk och betydelsen r att det inte skall finna s ngon Shirk. Meningen rgenerell och omfattar all typ av Shirk, vare sig det r Shirk med helgon, rttfrdiga mnniskor,stenar, trd, solen eller mnen.

och religionen tillhr Allh.

Det vill sga att all dyrkan enbart gnas Allh. Slunda frekommer det ingen skillnad om Shirkutfrs med helgon, rttfrdiga mnniskor, stenar, trd, djvlar eller ngot annat.


20/32



Beviset fr solen och mnen r Hans (tal) Ord: Bland Hans tecken r nattenoch dagen, solen och mnen. Fall inte ned p ert ansikte infr solen, inte heller frmnen; fall ned i tillbedjan infr Allh som har skapat dem om det r Honom nidyrkar. (41:37)

Frklaring Allhs tecken

Det frekommer bevis fr att det finns mnniskor som faller ned p ansikte infr solen ochmnen. Drfr frbjd sndebudet (sall Allhu alayhi wa sallam) att man frrttar bnen undertiden solen gr upp och ned, fr skerhets skull7, ty det frekommer mnniskor som faller ned pansikte infr solen nr den gr upp och ned. Sledes har vi frbjudits frn att frrtta bnenunder dessa tider ven om vi enbart skulle frrtta bnen till Allh. I och med att frrttning avbnen under denna tid pminner om avgudadyrkarnas handling, frbjds den fr att stnga alla

vgar som leder till Shirk. Sndebudet (sall Allhu alayhi wa sallam) har p s stt frbjudit det

p samma stt som han har frbjudit alltsom leder till det8

.

7 Abdullh bin Umar (radhiya Allhu anhum) berttade att Allhs sndebud (sall Allhu alayhi wa sallam) sade:Lt ingen av er frrtta bnen nr solen gr upp eller ned. (al -Bukhr (585) och Muslim (828)).8 Se Fath-ul-Madjd li Sharh Kitb -it-Tawhd (2/835 -839).


21/32



Bevis fr nglarna r Hans (tal) Ord: Inte heller befaller Han er att betraktanglar och profeter som herrar. (3:80) Bevis fr profeterna r Hans (tal) Ord:Och Allh skall sga: s, son av Maryam, r det du som uppmanademnniskorna att dyrka dig och din moder som gudomliga vsen vid sidan av

Allh? Han skall svara: Stor r Du i Din hrlighet! Hur skulle jag kunna sga vadjag inte hade rtt att sga? Om jag hade sagt detta skulle Du helt visst ha vetat det.Du vet vad som r i mitt innersta men jag vet inte vad som r i Ditt innersta; Duknner allt det dolda. (5:116)

Frklaring nglarna och Profeternas status

Hans ord Bevis fr nglarna bevisar att det frekommer de som dyrkar nglar och profeter,och att det r Shirk. Dagens gravdyrkare sger:

Den som dyrkar nglarna, profeterna och de rttfrdiga r inte otrogen.

Bevis fr profeterna r ett bevis fratt dyrkan gnadprofeterna r Shirk p samma stt somdyrkan gnadstatyerna.

Hri avvisas de gravdyrkare som skiljer mellan dessa tv frgor och sger:

Shirk r att dyrka statyer.

De jmstller inte den som dyrkar en staty med den som dyrkar ett helgon eller en rttfrdig man.

De avvisar denna jmstlldhet och pstr att Shirk r begrnsat vid att enbart dyrka statyer. Dettar ett klart och tydligt fel frn tv synvinklar:

1 Allh (djall wa al) avvisar alla i Qurnen och beordrar att alla skal l bekmpas.

2 Profeten (sall Allhu alayhi wa sallam) skilde inte mellan dem som dyrkar statyer, nglar ochrttfrdiga mnniskor.


22/32



Bevis fr de rttfrdiga mnniskorna r Hans (tal) Ord: De som de tillber villsjlva ha ett medel till sin Herre och komma Honom s nra som mjligt, och dehoppas p Hans nd och fruktar Hans straff (17:57)

Frklaring Rttfrdiga mnniskor

Hr nmns bevis fr att det finns mnniskor som dyrkar rttfrdiga mnniskor:

De som de tillber vill sjlva ha ett medel till sin Herre (17:57)

Denna vers uppenbarades fr dem som dyrkar Messias, hans moder och Uzayr. Drpunderrttar Han (subhnah) att Messias, hans moder Maryam och Uzayr, alla rAllhs tjnare.De frsker komma Honom nrmare, hoppas p Hans nd och fruktar Hans straff. De rnmligen sjlva tjnare som r i behov av Allh, tillber Honom och frsker komma Honom

nrmare med hjlp av lydnad:De som de tillber vill sjlva ha ett medel till sin Herre (17:57)

Det vill sga komma Honom (subhnah) nrmare med hjlp av att lyda och dyrka Honom. Dettabetyder att de endast r behvande och fattiga tjnare som ber till Allh, hoppas p Hans nd ochfruktar Hans straff, och frtjnar p s stt inte att dyrkas vid Allhs (azza wa djall) sida.

En annan sikt sger att den uppenbarades fr en grupp avgudadyrkare som brukade dyrka enskara djinner. Drefter antog dessa djinner Islm utan att deras dyrkare visste om det. De brjadedmjukt ska nrmande till Allh, hoppas p Hans nd och frukta Hans straff. Der allts ocks

behvande och fattiga tjnare som inte r vrda att dyrkas.Vad avsikten n var med denna dla vers, bevisar den att det inte r tilltet att dyrka derttfrdiga. Detta gller vare sig de r profeter, trovrdiga mnniskor, helgon eller rttfrdigamnniskor. Det r inte tilltet att dyrka dem eftersom alla r Allhs fattiga tjnare, som r i behovav Honom. Hur kan de d dyrkas vid sidan av Allh (djall wa al)?

Medel betyder lydnad och nrgng. Sprkligt betyder det ngot som leder till det fordrade. Detsom leder till Allhs vlbehag och krlek r ett medel till Honom. Detta r allts det freskrivnamedlet som nmns i Hans (tal) Ord:

Sk ett medel till Honom. (5:35)Vad gller de villfarna och dumma mnniskorna, sger de:

Medlet r att dumellan dig och Allh placerar en medlare avhelgonen , de rttfrdigamnniskorna ellerde dda , som fr dig nrmare Allh.

Vi dyrkar dem just fr att de skall fra oss nrmare Allh. (39:3)

Detta r hur dessa dumma mnniskor tolkar medlet. De anser att du skall ha en medlare mellandig och Allh som presenterar dig fr Allh, framfr dina behov till Honom och berttar om dig.

Det r som om Allh (djall wa al) Sjlv inte vet eller att Han r snl och ger frst efter att ngon


23/32



har medlat infr Honom fjrran r Allh (djall wa al) frn vad de sger! De frvirrarmnniskorna och sger att Allh (djall wa al) sger:

De som de tillber vill sjlva ha ett medel till sin Herre (17:57)

De sger att detta bevisar att det r lagstiftat att ta till sig skapade medlare som medlar infr Allheftersom Allh prisar dem som gr det. Drefter kommer fljande vers:

Troende, frukta Allh och sk ett medel till Honom, och strva och kmpa fr Hans sak fr attdet skall g er vl i hnder. (5:35)

Hr sger de:

Allh har beordrat oss att ska ett medel till Honom och detta medel r en medlare.

S hr frvrnger de orden frn deras ursprungliga plats.

Det freskrivna medlet i Qurnen och Sunnah rlydnad som fr en nrmare Allh , genom attgra Tawassul vid Hans (subhnahu wa tal) Namn och Egenskaper. Detta r det freskrivnamedlet.

Rrande Tawassul till Allh genom skapelser, anses det vara ett frbjudet och avgudadyrkandemedel, som avgudadyrkarna tillmpade frr i tiden:

Vid sidan av Allh dyrkar de vad som varken kan skada eller gagna dem och sger: De r vramedlare infr Allh. (10:18)

Men de som tar beskyddare vid sidan av Honom [sger]: Vi dyrkar dem just fr att de skall fraoss nrmare Allh. Allh skall dma mellan dem i allt som de r oense om. Allh vgleder inteotrogna lgnaren. (39:3)

Detta r de tidigare och senare avgudadyrkarnas Shirk. ven om de kallar det fr medel r detingetannat n ren Shirk, och inte det medel Allh (subhnahu wa tal) freskrivit. Allh haraldrig ltit Shirk vara ett medel till Honom. I stllet r Shirk det som tar en bort frn Allh(subhnahu wa tal):

Allh utestnger den frn paradiset som stter medhjlpare vid Allhs sida och Elden skall blihans sista hemvist.F r syndare finns ingen hjlpare. (5:72)

Hur kan man d anse att Shirk r ett medel till Allh? Fjrran r Han frn vad de sger!

Pongen i versen r att den bevisar, att det finns avgudadyrkare som dyrkar rttfrdigamnniskor. Allh har klargjort det, och att de som dyrkar dem, endastrbehvande tjnare ochatt de:

vill sjlva ha ett medel till sin Herre (17:57)

Det vill sga att de sker ett nrmande med hjlp av lydnad:

och komma Honom s nra som mjligt (17:57)


24/32



Det vill sga att de tvlar mot varandra fr Allhs (djall wa al) skull via dyrkan fr att de r ibehov av Allh:

och de hoppas p Hans nd och fruktar Hans straff (17:57)

Den vars tillstnd ligger till p detta stt, lmpar sig inte vara en gudom , som tillbes och dyrkasvid sidan av Allh (azza wa djall).


25/32


26/32



Om dessa avgudar inte klarade av att rdda sig sjlva, hur skulle de d kunna rdda sinlokalbefolkning och sina tjnare?

Har ni gnat en tanke t al-Lt, al-Uzz och Mant, den tredje? (53:19)

Varblev de av? Har de gagnat er? Frsvarade de sig frn Allhs soldater och de monoteistiskatrupperna?

Detta r allts bevis fr att det frekommer folk som dyrkar trd och stenar. Dessa tre statyer varde strsta statyerna och trots det utplnade Allh deras existens. De varken frsvarade sig sjlvaeller gagnade sin lokalbefolkning. Allhs sndebud (sall Allhu alayhi wa sallam) stred mot demutan att hindras av deras statyer. Detta r alltsvad Shaykhen (rahimahullh) nmnt fr att bevisaatt stenar och trd dyrkas.

Stor r Allh i Sin hrlighet! Hur kan kloka mnniskor dyrka livlsa trd och stenar som varkenbesitter frstnd, rrelser eller liv. Var r mnniskans frstnd? Fjrran r Allh frn vad de sger!


27/32



Ab Wqid (radhiya Allhu anh) sade: Vi begav oss mot Hunayn tillsammansmed profeten (sall Allhu alayhi wa sallam) samtidigt som vi precis hade lmnatotron. Avgudadyrkarna hade ett cedertrd vid namnet Dht Anwt, som debrukade hgakta och hnga sina vapen i. Rtt som det var passerade viett cedertrd

och d sade vi: Allhs sndebud, lt oss f en Dht Anwt liksom de har en DhtAnwt. D sade Allhs sndebud (sall Allhu alayhi wa sallam): Subhn Allh!Detta r ju precis vad Mss folk sade till honom: Lt oss f en gud liksom de haren gud. Jag svr vid Honom i Vars Hand min sjl ligger; ni kommer att flja erafregngares seder.10

Frklaring okunnighet om Tawhd

Ab Wqid al-Layth (radhiya Allhu anh) var en av dem som blev Muslim iErvringens r, tta

r efter Utvandringen.Anwt r plural av Nawt som betyder upphngning. De brukade hnga sina vapen i trdetfr att ska vlsignelse avdet. Detta sade vissa fljeslagare som prec is hade blivit Muslimer ochsledes inte frsttt Tawhd ordentligt.

lt oss f en Dht Anwt liksom de har en Dht Anwt r prvningen man stts p medblindfljelse och imitation. Detta hr till de strsta prvningarna. Vid detta skede frvnadesprofeten (sall Allhu alayhi wa sallam) ver det hela och sade:

Allhu Akbar! Allhu Akbar! Allhu Akbar!

Om han (sall Allhu alayhi wa sallam) frvnades eller frargades ver ngot, brukade hanantingen upprepande sga Allhu Akbar eller Subhn Allh.

ni kommer att flja era fregngares seder.

Det vill sga vgar som mnniskor frdas p och tar varandra till frebilder. Det som fick er attsga detta var ingenting annat n att ni fljde frfderna och tog liknelsen av avgudadyrkarna.

Detta r ju precis vad Mss folk sade till honom: Lt oss f en gud liksom de har en gud.

Efter att Ms (alayhis-salm ) korsathavet tillsammans med israeliterna och Allh hade drnktderas fiender medan de sg p, gick de frbi ett folk som hgaktade avgudar. D sade de tillMs:

Lt oss f en gud liksom de har en gud. Han sade: Ni r sannerligen ett okunnigt folk.(7:138)

Han avvisade dem och sade:

Vad dessa gnar sig t r dmt till undergng. (7:138)

10 at-Tirmidh (2180), Ahmad (5/218), Ibn Ab sim (76) och Ibn Hibbn (6702). Autentisk enligt Ibn Hadjar i al-Isbah (4/216).


28/32


29/32



Den fjrde grunden

Den fjrde och sista grunden: Dagens avgudadyrkare har allvarligare Shirk n deforntida. De forntida brukade gra Shirk under goda tider, medan de var uppriktiga

i sin dyrkan under svra tider. Men dagens avgudadyrkare gr Shirk hela tiden,oavsett om det r ltta eller svra tider.

Frklarning dagens shirk

Den fjrde och sista grunden r att dagens avgudadyrkare praktiserar allvarligare Shirk n demsom Allhs sndebud (sall Allhu alayhi wa sallam) sndes till.

Anledningen r solklar. Allh (djall wa al) underrttade att de forntida avgudadyrkarnauppriktigtbrukadetillbe Allh , om de rkade ut fr svrigheter. De tillbad ingen annan n Allh(azza wa djall) eftersom de visste att endast Allh kan rdda en ur svrigheter. Han (tal) sade:

Och d en olycka drabbar er till havs, sviker er de som ni brukade anropa frutom Han. Mennr Han frt eroskadda i land, vnder ni ryggen; mnniskor r sannerligen otacksamma. (17:67)

Nr de ser vgorna hva sig ver dem som ett tak, anropar de Allh med ren och uppriktig tro.(31:32)

Det vill sga tillbad enbart Honom.

Men nr Han har ltit dem stiga i land, stter de gudar vid Hans sida. (29:65)

De forntida avgudadyrkarna gjorde nmligen endast Shirk och tillbad statyer, stenar och trd nrdet var goda tider. Skulle de dremot rka ut fr svrigheter och se dden nalkas, bad de enbarttill Allh (subhnahu wa tal) allena , och glmde bort statyer, trd, stenar och alla andraskapelser. Hur kan man d tillbe ngon annan n Allh under goda tider nr endast Allh (djall waal) kan rdda en ur svrigheter?

Med dagens avgudadyrkare menas det senare mnniskor frn Muhammads (sall Allhu alayhiwa sallam) samfund somfallit i Shirk. Deras Shirk ger alltid rum;vidltta och svra tider. Dedyrkar inte ens Allh nr de befinner sig i svrigheter. Faktum r att varje gng de rkar ut frsvrigheter, stiger och kar deras Shirk och tillbedjan till al -Hasan, al-Husayn, Abdul -Qdir, ar-Rif och andra. Detta r allmnt knt. De tillskriver dem olika mirakel som sgs ha gt rum utetill havs. Nr de hamnar i knipa ropar de p helgons och derttfrdigas namn och ber dem omskydd och hjlp, i stllet fr Allh (azza wa djall). Detta beror p att lgnens och villfarelsensmissionrer sger till dem:

Vi kommer att rdda er frn haven. Om ni rkar ut fr ngonting skall ni bara ropa vra namnoch s rddar vi er.

Detta rapporteras frn Sfiyyah-sekternas teologer. Om ni vill kan ni alltid lsa Tabaqt ash-Sharn. Dri frekommer saker och ting som ger en gshud nr man lser om helgonensunderverk; de rddar mnniskor frn stormar och tar upp sina hnder ur havet och br p helabten till dess att de slpper ned dem p land utan att deras rmar blir blta. Detta r bara ngra


30/32



av deras lgner och myter. I och med att deras Shirk sker hela tiden, anses de vara vrre n deforntida avgudadyrkarna.

Dessutom sade Shaykhen i Kashf-ush-Shubuht 12:

De forntida brukade dyrka de rttfrdiga bland nglarna, profeterna och de troende och frommamnniskorna, medan dessa hr dyrkar de syndigaste mnniskorna vilket de sjlva erknner. Desom de kallar fr mstare och hjlpare frrttar inte bnen, fastar inte och inte hller de sig bortafrn otukt, homosexualitet eller annan synd. De anser sig inte lngre vara ansvariga fr vad degr. Det lovliga och olovliga gller inte dem lngre, utan enbart de olrda mnniskorna. Deerknner sjlva att deras mstare varken frrttar bnen, fastar eller undviker synder. Trots detdyrkar de dem som hr till de syndigaste mnniskorna. Exempel p dem r al-Halldj, Ibn Arab,ar-Rif, al-Badaw och andra.

12 Se Kashf-ush -Shubuht, sid. 169-170, i Muallaft al-Imm al-Mudjaddid/Aqdah-sektorn.


31/32



Beviset r Hans (tal) Ord: Nr de gr ombord, ber de Allh uppriktigt; men nrHan har ltit dem stiga i land, stter de gudar vid Hans sida. (29:65)

Frklaring beviset fr dagens Shirk

Shaykhen nmnde beviset fr att de senare avgudadyrkarna innehar allvarligare och vrre Shirk nde forntida, ty de forntida brukade uppriktigt dyrka Allh d de rkade ut fr svrigheter, tillskillnad frn de goda tiderna. Han (tal) sade:

Nr de gr ombord, ber de Allh uppriktigt. (29:65)

M Allhs vlsignelse och fred vara ver vr profet Muhammad, hans familj och alla hansfljeslagare.


32/32

Nazwa pliku: SharhalqawaaidalarbahKatalog: D:\d o c\islamedyah\darulhadith \pdf\nya klara att laggas uppSzablon: C:\Documents and Settings \!maadyaah!\Application

Data\Microsoft\Templates \Normal.dotTytu: Frord

Temat:Autor: Abu Musa al -AlbaniSowa kluczowe:Komentarze:Data utworzenia: 2004-11-15 1:01Numer edycji: 31Ostatnio zapisany: 2005-03-13 7:24Ostatnio zapisany przez: xxCakowity czas edycji: 374 minutOstatnio drukowany: 2005-03-13 7:30Po ostatnim cakowitym wydruku

Liczba stron: 31Liczba wyrazw: 8 202 (okoo)Liczba znakw: 49 216 (okoo)

Förklaring till de Fyra grunderna [Sharh al-Qawâ 'il al-Arba'ah]

Documents

Transcript of Förklaring till de Fyra grunderna [Sharh al-Qawâ 'il al-Arba'ah]