Finansborgarrådets förslag till budget 2015

Dnr 111-459/2014

Finansborgarrdets frslag till budget 2015 fr Stockholms stad Inriktning fr 2016 och 2017

INLEDNING .............................................................................................................. 1 NMNDER OCH STYRELSER UTOM ROTELINDELNING

Kommunstyrelsen m.m. ................................................................................... 35

Revisorskollegiet ............................................................................................. 55

Valnmnden .................................................................................................... 57

STADSDELSNMNDERNA

Stadsdelsnmndernas uppgifter ........................................................................ 59

Frskoleverksamhet ......................................................................................... 62

Verksamhet fr barn, kultur och fritid ............................................................. 68

ldreomsorg .................................................................................................... 72

Std och service till personer med funktionsnedsttning ................................. 79

Individ- och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri ...................................... 84

Stadsmiljverksamhet ...................................................................................... 92

Ekonomiskt bistnd .......................................................................................... 95

Arbetsmarknadstgrder .................................................................................. 97 FACKNMNDER

Arbetsmarknadsnmnden ............................................................................... 101

Avfallsnmnden .............................................................................................. 109

Exploateringsnmnden ................................................................................... 111

Fastighetsnmnden ......................................................................................... 121

Idrottsnmnden .............................................................................................. 127

Kulturnmnden: kulturfrvaltningen ............................................................. 135

Kulturnmnden: stadsarkivet ......................................................................... 142

Kyrkogrdsnmnden ...................................................................................... 145

Milj- och hlsoskyddsnmnden ................................................................... 149

Servicenmnden ............................................................................................. 155

Socialnmnden ............................................................................................... 161

Stadsbyggnadsnmnden ................................................................................. 177

Trafiknmnden ................................................................................................ 187

Utbildningsnmnden ...................................................................................... 199

ldrenmnden ................................................................................................ 215

verfrmyndarnmnden ................................................................................ 225

Central medelreserv ........................................................................................ 229

Finansfrvaltning ............................................................................................ 231

BOLAG INOM STOCKHOLMS STADSHUS AB

Koncernen Stockholms Stadshus AB (S-husAB) .......................................... 239

Bostadsbolagen: AB Svenska Bostder, AB Familjebostder

och AB Stockholmshem ................................................................................. 245

Micasa Fastigheter i Stockholm AB .............................................................. 257

Stockholms Stads Bostadsfrmedling AB ..................................................... 261

Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB ....................................................... 265

Stockholm Vatten AB .................................................................................... 269

Stockholms Hamn AB ................................................................................... 275

AB Stokab ...................................................................................................... 279

Stockholms Stads Parkerings AB .................................................................. 281

Stockholms Stadsteater AB ............................................................................ 285

Stockholm Globe Arena Fastigheter AB ....................................................... 289

Stockholm Business Region AB .................................................................... 291

S:t Erik Frskrings AB ................................................................................. 295

S:t Erik Livfrskring AB .............................................................................. 297

S:t Erik Markutveckling AB .......................................................................... 299

INTRESSEBOLAG I STOCKHOLMS STADSHUS AB

Mssfastigheter i Stockholm AB ........................................................................... 301

AB Fortum Vrme Holding samgt med Stockholms stad .................................. 303 STOCKHOLMS STADS ORGANISERING I KOMMUNALFRBUND

Storstockholms brandfrsvar (SSBF) .................................................................... 305

BILAGOR

1. Ekonomiska tabeller .................................................................................. 307

2. CESAM-bilaga .......................................................................................... 309

3. Invesstrategi ............................................................................................... 333

4. Stadsdelsnmndernas budget ..................................................................... 345

5. Kommunfullmktiges indikatorer .............................................................. 359

6. Peng, schabloner, ersttningsniver samt volymer .................................... 371

7. Avgifter m.m ............................................................................................. 385

8. Regler fr ekonomisk frvaltning .............................................................. 419

9. Stadens ledning och styrning ..................................................................... 439

10. Stadsvergripande styrdokument .............................................................. 445

11. renden som besvaras i samband med budgeten ...................................... 453

12. Basnyckeltal som utgr ............................................................................. 459

13. Policy om klotter ....................................................................................... 461

Inl:1

Finansborgarrdets frslag till budget 2015

Budget 2015 fr Stockholms stad och inriktning fr 2016-2017 samt gardirektiv 2015-2017 fr koncernen Stock-holms Stadshus AB

Ett jmlikt och hllbart Stockholm

Socialdemokraterna, Miljpartiet, Vnsterpartiet och Feministiskt initiativ har enats

om att tillsammans frelgga kommunfullmktige detta frslag till budget fr Stock-

holms stad 2015.

Stockholm r mjligheternas stad. Hit flyttar mnniskor fr att utbilda sig och jobba.

Hr finns utveckling och ambitioner sida vid sida. Stockholm har en fantastisk natur,

ett brett kulturliv och en kreativitet som gr att staden vxer. En jmlik stad som tar

tillvara de drmmar och ambitioner som finns hos sina invnare kommer att vxa sig

stark. Drfr strvar vr politik efter att ge fler mnniskor chansen att frverkliga sina

bsta stmningars lngtan.

Staden byggs av mnniskor i samarbete. Det r nr vi samverkar som vi gemensamt

kan skapa frutsttningar fr arbete och utbildning, fler bostder, en likvrdig skola

och drmed lgga grunden fr allas trygghet och utveckling. Stockholm utvecklas p

ett hllbart stt genom hga ambitioner inom klimat och milj som vi tillsammans tar

ansvar fr. En frdjupad demokrati dr alla kan pverka gr vrt Stockholm bttre.

Fler beslut behver drfr fattas nra medborgarna. Ett ppet, antirasistiskt, jmstllt

Stockholm med mngfald och lika rttigheter r det Stockholm vi r stolta ver.

En politik som strvar efter ett socialt, ekologiskt, ekonomiskt och demokratiskt hll-

bart samhlle skapar de frutsttningar som krvs fr att ge alla stockholmare chansen

att vxa.

Ett socialt hllbart samhlle innebr att utvecklingen mot ett mer delat Stockholm ska

vndas. Stockholm ska vara en stad som hller samman. Oavsett var du vxer upp

eller med vilka frutsttningar du brjar ditt liv ska du som stockholmare ha mjlighet

att frdas vl genom livet. D krvs en frskola som ger tid fr varje barn och en jm-

lik skola som ger std till varje elev utifrn dess frutsttningar. Ett hllbart samhlle

frutstter ocks trygga jobb och tillgng till bostder som alla har rd att hyra. ldre

ska kunna lita p att all omsorg drivs med ambitionen, och frmgan, att ge alla en

trygg lderdom snarare n vinstintresse. Stockholm ska vara en jmstlld stad dr

makt, mjligheter och resurser frdelas jmnt oavsett kn. Barns rttigheter ska str-

kas. Social utsatthet ska bekmpas genom kade insatser mot exempelvis hemlshet.

Ett ekologiskt hllbart samhlle ger oss, och kommande generationer, frutsttningar

att leva och utvecklas. Stockholm ska intensifiera omstllningen till att bli en hllbar

stad genom hga ambitioner inom klimat och milj. Under kommande mandatperiod

ska stads- och trafikplanering frmja hllbar utveckling genom att cykel, gende och

kollektivtrafik prioriteras. Miljvnliga transporter ska stimuleras och energieffektivi-

sering prioriteras. Ekologisk mat ska vara det naturliga valet i stadens verksamheter

och barn ska garanteras en giftfri vardag

Ett ekonomiskt hllbart samhlle skapar grunden fr att staden ska st sig stark ven i

tider av yttre pfrestningar. Viktigast fr att skapa en god ekonomi r att fler ges mj-

lighet till arbete istllet fr arbetslshet. Drfr ska arbetslsa ungdomar erbjudas

jobb, utbildning eller praktik. Hgre ambitioner fr vuxen- och hgskoleutbildning

1

Inl:2


och bostadsbyggande r andra bestndsdelar i en politik fr hllbar ekonomisk tillvxt.

Fler hyresrtter och studentbostder ska drfr byggas. Staden ska hushlla med svl

skattebetalarnas pengar som ndliga naturresurser. Avknoppningar till underpriser ska

inte frekomma och den ideologiskt drivna konkurrensutsttningen upphr. Den of-

fentligt drivna verksamhetens stllning ska strkas och investeringar fr att Stockholm

ska vara starkt ven i morgon ska prioriteras. Staden ska fortsatt ha en stark ekonomi.

Ett demokratiskt hllbart samhlle bygger p jmstlldhet, jmlikhet, tillgnglighet

och frihet frn vld och diskriminering. Stockholm r en stad dr mnniskor med

mnga olika bakgrunder, erfarenheter och frutsttningar lever. I en tid d rasismen

breder ut sig mste vi strka arbetet med de mnskliga rttigheterna. Staden ska hja

ambitionsnivn fr att alla, oavsett legal status, ska ges rttigheter och mjligheter

som garanterar ett vrdigt liv. Drfr krvs att vi prioriterar sammanhllning istllet

fr segregation, utjmnar resurser mellan de som har och inte har samt att vi motver-

kar diskriminerande normer och strukturer inom samhllets alla omrden. Staden som

arbetsgivare och stadens alla verksamheter ska ligga i framkant i frgor som handlar

om jmstlldhet och likabehandling. Vi ska arbeta fr att hja medvetenheten om

mnskliga rttigheter bland medborgarna.

Med utgngspunkt i denna ambition kommer Stockholm jobba utifrn fljande inrikt-

ningsml under tiden fram till 2018.

1. Stockholm ska bli en socialt hllbar stad dr alla barn ges lika mjligheter att uppn kunskapsmlen, bostder finns till rimliga hyror, alla ldre garanteras

en trygg lderdom och dr jmstlldhet, jmlikhet och tillgnglighet r sjlv-

klara frutsttningar fr politiken.

2. Stockholm ska bli en ekologiskt hllbar stad dr cykel, gende och kollektiv-trafik prioriteras. Ett effektivt och klimatsmart transportsystem kombineras

med en kad andel frnybar energi. Barn garanteras en giftfri vardag och eko-

logisk mat serveras i stadens verksamheter.

3. Stockholm ska bli en ekonomiskt hllbar stad dr ansvaret fr stadens eko-nomi kombineras med insatser fr en bttre fungerande arbetsmarknad dr rt-

ten till jobb, utbildning och bostder utgr grunden.

4. Stockholm ska bli en demokratiskt hllbar stad dr arbetet med de mnskliga rttigheterna strks, diskriminering motverkas och alla invnare garanteras

samma rttigheter och mjligheter.

2

Inl:3


Ett Stockholm som hller samman

Mlet om social hllbarhet bygger p ett nytt frhllningsstt. Stadens verksamheter

ska ge alla stockholmare mjligheten att utvecklas utifrn sina frutsttningar. Goda

arbetsvillkor och god yrkeskunskap hos vra medarbetare lgger grunden fr kvalitet i

stadens verksamheter. Ett uppdelat Stockholm begrnsar mjligheter fr mnga stock-

holmare. Den utvecklingen vill vi ndra. Utgngspunkten fr stadens verksamhet ska

vara:

Staden ska jobba mer frebyggande i socialtjnsten och gra tidiga insatser i skola,

Skola och frskola ska utjmna mjligheter, Grundlggande individuella rttigheter som rtten till jobb och boende

ska skerstllas,

God kvalitet i vlfrden fr alla ska prioriteras.

Alla barn i Stockholm har jmlika goda uppvxtvillkor En stad som hller samman ger mjligheter fr fler. Utgngspunkten fr stadens verk-

samhet ska vara att alla barn ska ha lika goda mjligheter oavsett bakgrund. Stadens

politik ska drfr inriktas p att skapa uppvxtvillkor som ger alla barn samma chans.

Satsningar p att hja kvaliteten i skola och frskola r grundlggande fr detta, men

ven beslutsfattande inom andra politikomrden pverkar starkt.

Alla barn har rtt till ett rikt liv med god tillgng till exempelvis lek, kultur och idrott.

Barns miljer ssom frskole- och skolgrdar ska frbttras, avgifter hllas lga och

hinder fr deltagande i aktiviteter tas bort. Stockholm behver fler mtesplatser fr

barn och unga, inte minst fr flickor och hbtq-personer. Staden kommer aktivt verka

fr minskad barnfattigdom med svl generella insatser som genom det sociala arbe-

tet.

Barns rttigheter ska srskilt vrnas och tgrder som gr att varje barn mter en god

framtid ska prioriteras. Stockholm ska vara en stad dr alla familjer, oavsett konstellat-

ion, ska behandlas lika. I Stockholm ska goda uppvxtvillkor glla, oavsett var i sta-

den en vxer upp. Staden tillstter en barnombudsman. Ett handlingsprogram fr barns

rttigheter och inflytande, med utgngspunkt i barnkonventionen, ska utarbetas i dia-

log med barn och unga.

Utbildningen har hg kvalitet och elever fr tid fr lrande Skolan och frskolan ska prioriteras. En av de viktigaste uppgifterna fr Stockholm r

att bryta utvecklingen dr en allt lgre andel av eleverna klarar grundskolan och blir

behriga till gymnasieskolan. Drfr ska staden genomfra satsningar fr att alla barn

ska klara skolans grundlggande ml i en tidig lder. Likvrdigheten i skolan ska ka

och insatserna fr sprkutveckling samt modersml ska frstrkas redan i frskolan.

Enskilt viktigast r att ka tiden som varje barn har med en pedagog. Fler lrare och

pedagoger samt mindre skolklasser i framfrallt lgre ldrar ger dokumenterat bttre

skolresultat. Drfr ska ndvndiga resurser tillfras skolan, takten i utbyggnaden av

nya skolor ka och en strategi fr lrarrekrytering genomfras.

Srskilt fokus kommer lggas p att klara behovet av lrare, frskollrare och vriga

personalgrupper i skolan. Mjligheten fr stadens medarbetare att utbilda sig vidare

ska kombineras med strategin fr att rekrytera fler lrare. Denna strategi ska innefatta

bttre arbetsvillkor med mindre administrativa krav, bttre lner samt insatser fr att

intressera pedagoger att jobba i Stockholms stads frskolor och skolor.

3

Inl:4


Alla barn har lika mjligheter i frskolan och skolan Det ska inte spela ngon roll var du kommer ifrn. I Stockholm ska alla barn oavsett

social bakgrund eller legal status ha rtt till skola och frskola. Idag r verkligheten

lngt ifrn sdan. Klyftorna har kat och skolan klarar i allt mindre grad att ge barn

frn studieovana hem mjligheter att n grundskolans ml. Det r att lngsiktigt bygga

in klyftor och slseri med mjligheter. Utvecklingen ska brytas och kunskapsskillna-

derna utjmnas.

Skolor med stora behov ska drfr f bttre frutsttningar. Det socioekonomiska

tillgget i resursfrdelningen till skolan och frskolan, ska utkas och skolorna ska

arbeta aktivt med att alla klarar skolan genom exempelvis organiserad hjlp med lx-

lsning eller annat individuellt anpassat std. Skolor med lga kunskapsresultat ska

ges frutsttningar att anstlla de skickligaste lrarna och antalet specialpedagoger ska

ka.

Fritidshemmen fyller en viktig roll fr att ge alla barn en bra utbildning. Drfr beh-

ver fritidsverksamheten ges bttre frutsttningar att klara lroplanens ml genom att

anstlla mer personal och minska gruppstorlekarna.

Det r skolans ansvar att alla barn knner trygghet och mr bra under sin skolgng.

Den psykosociala ohlsan bland Stockholms elever r fr stor och det behvs fler

vuxna i skolan, frstrkt elevhlsa och insatser mot mobbing. De hga ohlsotalen

syns srskilt bland unga tjejer och hbtq-personer, dr transpersoner r en srskilt utsatt

grupp, och mste mtas med tgrder. Drfr behver exempelvis utbildningsvsen-

dets kompetens inom genus, normkritik och antirasistiska perspektiv ka samt arbetet

med likabehandlingsplaner strkas

Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som r tillgngligt fr alla. Stockholms stads idrottspolitik utgr frn ett folkhlsoperspektiv. Idrott och motion i

unga r lgger grunden fr en god hlsa genom hela livet, och ska drfr vara tillgng-

lig fr alla. Satsningar p idrotten ska vara jmstllda och fokus ska ligga p barn-,

ungdoms- och motionsidrott. Stadens satsningar ska riktas srskilt mot dem som idag

rr sig minst. Det betyder riktade satsningar i ytterstaden och ett kat fokus p unga

tjejer och personer med funktionsnedsttning.

En stor utmaning r att bygga ikapp den anlggningsbrist som idag hmmar Stock-

holms vxande idrottliv. Under mandatperioden kommer en miljard kronor att satsas

fr att mta de stora behov som finns. Stockholmarna ska kunna idrotta oavsett eko-

nomiska frutsttningar, kostnaderna fr att utva idrott ska drfr hllas lga. Sim-

kunnighet r livsviktigt och ger kad livskvalitet och mlsttningen r drfr att fler

stockholmare ska lra sig att simma.

Freningslivet r en fantastisk tillgng fr alla stockholmare och ska stdjas och ges

frutsttningar att vxa, bland annat genom hjda freningsbidrag. Arbetet mot dis-

kriminering ska stdjas och vara en frutsttning fr att strre ideella organisationer

ska f kommunala bidrag.

Fritidsverksamheten ska vara ppen och lika attraktiv fr alla oavsett kn. Det behvs

fler trffpunkter p ungdomars egna villkor och enligt deras egna nskeml. Det ska

finnas mjlighet till olika kostnadsfria kultur- och idrottsaktiviter, i synnerhet under

loven. Sommarkolloverksamheten behver utvecklas, s att den passar fler och upp-

handlingar av kolloplatser ska gras fr lngre period. Parklekar, lekplatser och ppna

frskolor ska utvecklas och byggas ut.

4

Inl:5


Tidiga sociala insatser skapar jmlika livschanser fr alla Idag r Stockholm en delad stad dr skillnaderna i hlsa, inkomst och arbete r stora

mellan olika delar av staden. Att uppn mlet om ett Stockholm som hller ihop, en

stad dr alla mnniskor har samma frutsttningar att skapa sig ett gott liv, krver

politiska insatser.

Fr att frebygga sociala problem ska fokus ligga p det frbyggande arbetet samt

tidiga insatser och tgrder. Stockholms stad ska prva mjligheterna att infra en

fond fr sociala investeringar. Den sociala barn- och ungdomsvrden och missbruks-

vrden ska frstrkas och socialsekreterarnas arbetssituation ska frbttras. Stadens

handlingsplan fr utveckling av socialpsykiatrin ska genomfras. Fr att synliggra

bde behov och mjligheter ska staden tillstta en social hllbarhetskommission med

fristende forskare som granskar p vilket stt staden kan bidra till en jmlik stad.

Staden behver frstrka sina insatser mot hemlshet och snka trsklarna fr att f

fast bostad, genom bland annat ett utvecklat frebyggande arbete, fler hyresrtter till

rimliga hyror och genom riktade insatser som exempelvis fler boendealternativ fr

fattiga EU-medborgare.

Stockholm ska vara en stad som utvecklar insatser fr att flyktingar ska f mjlighet

att fullt ut delta i samhllslivet. Stadens verksamheter ska skra kunskapen om pap-

perslsas rttigheter.

Stockholm r en stad som hller ihop, med trygga och levande stadsdelar Stockholm ska vara en stad som hller ihop, med trygga och levande stadsdelar. I lo-

kalsamhllet finns starka krafter fr att utveckla staden. Staden ska jobba tillsammans

med medborgarna samt med freningar och sociala fretag som r viktiga aktrer fr

att ta till vara den kraft som finns i lokalsamhllet.

Den delade staden begrnsar idag Stockholms utveckling. Ett tydligt exempel p det r

hur arbetslsheten i ytterstaden tilltits vxa. Stockholms stad ska vara en stad. Ett

tydligt fokus p att utveckla ytterstaden, innebr samtidigt en utveckling av innersta-

den. Arbetet med att flytta ut stadens frvaltningar och bolag ska fortstta.

Avgrande fr en sammahllen stad r att utveckla frutsttningarna fr en bttre

skola och att ka insatser fr att fler ska f jobb i hela staden. Men ven ytterstadsar-

betet mste frndras s att insatserna r mer lngsiktiga samtidigt som det lokala

inflytandet strks. En stadsvergripande strategi fr levande lokala centrum ska arbe-

tas fram. Bostder och offentliga byggnader behver rustas upp i delar av staden sam-

tidigt som samhllsservice ska garanteras i hela staden bland annat genom att fler

medborgarkontor etableras.

Stockholm r en stad med hgt bostadsbyggande dr alla kan bo Bostadsbristen begrnsar bde stadens utveckling och fr stockholmarna. Drfr

mste takten i bostadsbyggandet ka och fokus ligga p hyresrtter med rimliga hyror.

De allmnnyttiga bostadsbolagen ska frdubbla sitt bostadsbyggande och utfrslj-

ningen av allmnnyttan ska upphra. Det lngsiktiga mlet om att bygga 140 000 l-

genheter till 2030 kompletteras med ett kortsiktigt ml om att bygga 40 000 bostder

fram till 2020.

Fr att kunna ka byggandet med god kvalitet mste samverkan mellan stadens fr-

valtningar frbttras och kommunstyrelsen ska ha ett tydligt ansvar fr styrning och

samordning. Befintliga bostadsomrden ska frttas och markpolitiken syfta till att det

ska byggas fler bostder med en god arkitektur till en rimlig kostnad. Drfr ska par-

5

Inl:6


keringstalen snkas, innovativt byggande uppmuntras och tydligare krav stllas p

byggfretagen. Nya riktlinjer fr markanvisning ska antas och konkurrensen p

byggmarknaden ska stimuleras genom att fler mindre aktrer ges mjlighet att delta i

byggandet av Stockholm.

Givet att frhandlingarna med den av regeringen utsedda frhandlingspersonen visar

att Bromma flygplats kan avvecklas utan att frutsttningarna fr jobb och utveckling

i regionen frsmras ska staden verka fr att omrdet dr Bromma flygplats idag lig-

ger stlls om till stadsutvecklingsomrde med bostder.

Stockholm ska vara en stad fr alla. Drfr ska vi bygga bde fr unga, studenter och

grupper med svag stllning p bostadsmarknaden. Allmnnyttans huvudsakliga upp-

gift ska vara att bygga och frvalta bra bostder till en rimlig kostnad. Fr att snka

trsklarna till bostadsmarknaden ska staden infra mjligheten till kompiskontrakt,

kommunal borgen fr unga och studenter samt se ver allmnnyttans inkomstkrav.

Insatser mot boendediskriminering ska genomfras.

Stadsplaneringen ska genomsyras av ett jmstlldhetsperspektiv och en strategi fr

ekosystemtjnster och grnytekompensation ska utarbetas och anvndas i planproces-

sen. Bde nyproduktion och upprustning ska utg frn hgt stllda krav p energian-

vndning, milj och tillgnglighet.

Alla ldre har en trygg lderdom och fr en ldreomsorg av god kvalitet Stockholmare ska kunna knna trygghet infr lderdomen. De senaste rens experi-

ment med ideologiskt drivna privatiseringar och vinstjakt ska ersttas av en politik

som tar sin utgngspunkt i att all ldreomsorg ska vara bra ldreomsorg. Hrda kvali-

tetskrav gllande kontinuitet, bemanning, utbildningsniv och goda arbetsvillkor fr

personalen ska stllas.

Stockholm ska genomfra en versyn av hur hemtjnsten organiseras, exempelvis nr

det gller valet mellan LOV- och LOU-systemet, med syfte att det ska finnas tillrck-

ligt mnga alternativ fr en bra valfrihet och tillrckligt f fr att staden ska kunna

flja upp och garantera kvaliteten. Ersttningssystemet fr hemtjnsten ska i detta

sammanhang utvrderas.

Kommunen ska vara icke-valsalternativet i hemtjnsten. Tvnget att konkurrensutstta

en allt strre andel av servicehus och vrd- och omsorgsboenden tas bort. Den

idburna sektorn i ldreomsorgen ska stttas.

ldre ska kunna pverka bde genom att vlja utfrare och innehll i omsorgen. De

ska ha rtt till regelbundna utevistelser, vllagad mat och mjlighet till social gemen-

skap. Brukarna ska knna sig trygga genom minskad personalomsttning och kad

kontinuitet. Rtten till ett tryggt boende r grundlggande och frn 85 rs lder ska

stadens ldre ha rtt till hjlp till ett tryggare boende oavsett bistndsbedmning.

Det behvs mer personal i ldreomsorgen. Fr att klara framtida rekrytering ska sta-

den frbttra arbetsvillkoren genom rtt till kollektivavtal, heltid, rimliga scheman och

en bra lneutveckling. Parallellt med detta behver staden locka ungdomar till ldre-

omsorgen. Staden ska drfr exempelvis genomfra insatser fr att ka andelen stu-

derande p omsorgsprogrammet.

6

Inl:7


Ett klimatsmart Stockholm

Stockholms klimatutslpp frn uppvrmning och trafik ska minska och andelen frny-

bar energi ka. Mlet ska vara att minska stockholmarnas ekologiska fotavtryck.

Stockholm ska intensifiera omstllningen till att bli en hllbar stad med hga ambit-

ioner inom klimat och milj. Energi-, trafik och stadsplanering ska frmja en hllbar

utveckling och skydda ekologiska samband och nrnatur i staden. Cykel-, gng- och

kollektivtrafik ska genomgende prioriteras. Stadens verksamhet ska i alla dess delar

utg frn mlet om en s liten miljpverkan som mjligt. Under mandatperioden en

miljard satsas fr detta ndaml. Utgngspunkten fr Stockholms stad ska vara:

Ambitisa miljml ska kombineras med reella styrmedel som kontinu-erligt fljas upp,

Klimatet krver tgrder inom flera politikomrden och kan drfr inte begrnsas till ett fackomrde.

Det ska vara ltt fr stockholmare att vara miljmedveten i vardagen, Barn och unga ska leva i en milj fri frn gifter och dlig luft.

Stockholm r klimatneutralt Stockholms stad ska ta ansvar fr att minska de klimatpverkande utslppen. Mlet att

Stockholm ska vara fossilbrnslefritt skrps s att mlet ska uppns till 2040. Fr att

skerstlla att mlet uppns ska terkommande avstmningar gras. Staden ska

minska energifrbrukningen i svl befintliga som nya byggnader. Genom investe-

ringar i energieffektiviseringar och frnybar energiproduktion, som exempelvis sol-

celler p stadens fastigheter, ska utslpp minskas samtidigt som stadens lngsiktiga

kostnader sjunker.

Stockholms matavfall r en viktig resurs. Insamlingen ska ka, till exempel genom

optisk sortering, med ett ml om minst 70 procent till 2020, och vara en del i omstll-

ningen till en stad dr trafiken gr p frnyelsebara drivmedel. Stockholms stad har,

som delgare av Fortum Vrme AB, en tydlig mlsttning att de fossila brnslena i

kraftvrmeverket i Vrtan ska minska successivt och vara avvecklade helt senast r

2020. Transportsektorns klimatpverkan ska minskas kraftigt. Klimatutslppen ska

minska och ett frebyggande arbete ska bedrivas fr hg klimatberedskap. Stockhol-

marnas faktiska klimatpverkan ska redovisas fr att ka medvetenheten.

Transporter i Stockholm r hllbara Stockholm vxer. Nr fler ska resa p en begrnsad yta mste gng- cykel- och kollek-

tivtrafik prioriteras och investeringar frdelas jmstllt. Biltrafiken mste minska fr

att n de nationella klimatmlen fr vgtrafiken till 2030. Det ger frutsttningar fr

en bttre milj och en stad dr framkomligheten kar fr fler, bland annat fr nyttotra-

fiken. Stombusstrafiken i innerstaden ska f fler egna krflt och ges kad signalprio-

ritering.

Fler vljer att cykla och drfr ska en kraftfull satsning genomfras fr att Stockholm

ska bli en riktig cykelstad. Framkomligheten ska frbttras och nya cykelbanor ska

byggas med bra bredder och hg standard genom kade investeringar. Lnecykelsy-

stemet behver utvecklas och fler skra cykelparkeringar byggas. En parkeringsnorm

fr cyklar ska infras.

Stockholm ska bli en mer attraktiv stad med bttre frutsttningar fr fotgngare och

snkta hastigheter p gator dr oskyddade trafikanter blandas med motortrafik. Luften

ska vara ren att andas och trafikskerheten ska hjas, framfrallt vid stadens skolor.

7

Inl:8


Framkomligheten ska ka genom att en ny parkeringsstrategi tas fram fr stadens alla

delar, samlastningsinitiativ fr godstrafiken startas och en tydlig stimulans till bilpoo-

ler infrs.

Investeringarna i kollektivtrafik mste ka kraftigt. Stockholm kommer drfr begra

en omfrhandling av trngselskattsystemet och finansieringen av infrastruktur i

Stockholm med en tydlig ambition att ka svl regionalt inflytande och statlig medfi-

nansiering syftande till kade resurser fr kollektivtrafik. Den freslagna utbyggnaden

av tunnelbanan r lngsiktigt otillrcklig och under mandatperioden behver plane-

ringen kompletteras.

Stockholm har ren luft och rent vatten Staden ska arbeta aktivt fr rent vatten och ren luft. Det behvs ytterligare tgrder fr

att klara luftkvalitetsnormerna. Luftkvaliteten ska frbttras genom bland annat mins-

kad biltrafik, snkt hastighet och minskad dubbdcksanvndning. Under mandatperi-

oden, nr lagligt std ges, ska en avgift infras fr dubbdcksanvndning i innersta-

den.

Arbetet med att skydda Stockholms vatten utvecklas s att den ekologiska statusen i

sjar och vattendrag frbttras. En handlingsplan fr rent vatten ska genomfras och

vattenkvaliteten ska strkas exempelvis genom tgrder fr att mta eftersatt underhll

i vattenledningsntet.

Stockholms bl och grna vrden ska vrnas. Parker och naturreservat r viktiga fr

stockholmarna och ska underhllas bttre. Kyrkhamn, rstaskogen/rsta Holmar,

lvsjskogen och Rgsveds friomrde ska bli naturreservat. Frutsttningarna att gra

Norra och Sdra Djurgrden samt Lillsjn till naturreservat ska utredas vidare.

Trd har en viktig funktion, svl i parker, naturomrden som gatumiljer. En srskild

satsning genomfrs fr detta under mandatperioden.

Det r enkelt att vlja en miljvnlig livsstil Barn ska ha rtt till en giftfri vardag i frskola och skola. Staden ska drfr intensifiera

arbetet med att kartlgga och ta bort gifter. Arbetet att kartlgga och tgrda bristande

inomhusluft och buller i frskola och skola ska snabbas p. Andelen ekologisk mat i

frskola och skola ska ka. Staden ska verka fr att minska matens miljpverkan,

exempelvis genom kad andel vegetarisk mat, inom sina verksamheter och en strategi

fr att uppn 50 procent ekologisk mat ska utarbetas.

Mjligheten att tervinna ska frbttras i Stockholm. tervinningscentralernas verk-

samhet ska sktas bttre, bli mer tillgngliga och mjligheterna till terbruk ska ut-

kas. Miljrelaterad information till medborgarna ska strkas och Stockholm ska bli en

Fairtrade-city.

Ett ekonomiskt hllbart Stockholm

Mlsttningen om ekonomisk hllbarhet kommer att vara utgngspunkten fr stadens

ekonomiska frvaltning, samtidigt som fler arbetstillfllen och satsningar p utbild-

ning r centralt fr en bttre fungerande samhllsekonomi.

Utgngspunkten fr Stockholms stad ska vara:

Stadens ekonomi ska strkas. Frmst genom att arbetslsheten ska minska och fler f jobb,

8

Inl:9


Fler behver anstllas i vlfrden, Satsningar p utbildningsinsatser och kat bostadsbyggande r centralt

fr en bttre fungerande arbetsmarknad,

En vxande Stockholmsregion krver kade investeringar fr att garan-tera en vl fungerande samhllsservice,

Stockholms stads ekonomi ska vara fortsatt stark och budgeten i balans.

Stockholm r en vrldsledande kunskapsregion De hgskolor och universitet som finns i regionen r av avgrande betydelse fr

Stockholms fortsatta utveckling. Fr att Stockholm ska fortstta utvecklas mste anta-

let hgskoleplatser ka kraftigt i regionen. Staden har ett stort ansvar att gentemot

riksdag och regering driva en sdan utveckling. Att strka samverkan mellan akade-

min och samhlle r en av de viktigaste strategiska frgorna fr framtiden. Samverkan

skall innefatta bl a gemensamma forskningsprojekt och en offensiv satsning p fler

studentbostder. Nuvarande samverkansforum mellan stad och akademi kommer att

genomlysas.

Stockholms ska bli ett centrum fr internationellt baserad verksamhet inom forskning

och utveckling. Detta frutstter offensiva satsningar p bde utbildning och infra-

struktur. Staden ska frmja utvecklingen av kreativa nringar, miljteknikfretag,

besksnring och arbetsintegrerande sociala fretag.

Fretag vljer att etablera sig i Stockholm Nya och vxande fretag r avgrande fr att skapa nya arbetstillfllen. Stockholm

ska vara en attraktiv stad fr smfretagare och det lokala nringslivet ska strkas

genom utvecklad fretagarservice och rdgivning. Entreprenrskap och eget freta-

gande bland kvinnor och utrikesfdda ska srskilt stdjas.

Den kreativitet som idag finns hos stockholmare mste kunna komma till utryck inom

svl etablerade fretag, offentlig sektor som inom nystartade fretag.

Staden ska samverka med andra offentliga och privata aktrer fr att ka fretagandet

i Stockholm. Genom ett utvecklat partnerskap mellan arbetsmarknadens parter kar

frutsttningarna att mta fretagens behov i exempelvis frgor om matchning och

kunskapsfrsrjning.

Fler ska jobba, ha trygga anstllningar och frsrja sig sjlva Ett arbete r grunden fr

mnniskors utveckling, delaktighet och egen frsrjning. Mnga arbeten skapas p

Stockholms vxande arbetsmarknad. Trots detta rder arbetskraftsbrist i mnga yrken,

samtidigt som arbetslsheten bland unga kar.

Ungdomsarbetslsheten ska pressas tillbaka genom att unga erbjuds jobb, utbildning

eller praktik senast inom 90 dagar. Uppfljningsansvaret frlngs och permanentas

upp till 25 rs lder. Fler lokala insatser ska etableras i omrden med hg ungdomsar-

betslshet. Staden ska skapa nya vgar in p arbetsmarknaden genom att prva mo-

deller som varit framgngsrika i andra kommuner. Personer som uppbr frsrjnings-

std p grund av arbetslshet ska i kad utstrckning erbjudas anstllningar inom sta-

den i upp till ett r.

Mlet r ett hllbart arbetsliv med trygga anstllningar och mjlighet till livslngt

lrande. Arbetsmarknaden ska vara jmstlld och fri frn diskriminering. Alla ska,

oavsett kn och etnicitet, ha lika tillgng till arbetsmarknadsinsatser och dessa ska

utg frn individens behov. Riktade insatser till grupper som str lngt frn arbets-

marknaden ska intensifieras och lngtidsarbetslsheten minskas kraftigt.

9

Inl:10


I Stockholm r det enkelt att utbilda sig genom hela livet Utbildning r den enskilt viktigaste faktorn fr att kunna trda in och stanna kvar p

arbets-marknaden. Betydligt fler elever ska klara grundskolan och fler stockholmare

ges mjlighet att utbilda sig p hgskolor och universitet. Drfr ska staden arbeta hrt

fr att f fler utbildningsplatser till Stockholmsregionen.

Satsningar p vuxenutbildningen r avgrande fr att minskad arbetslshet och fr-

bttrad matchning p arbetsmarknaden. Detta gller bde utbildning p grundlggande

niv och utbildning som r riktad mot bristyrken. Kvaliteten i Svenska fr invandrare

(SFI) ska hjas och undervisningen i strre utstrckning individanpassas. Mjligheter

att lsa svenska under frldraledighet ska utkas. Utbudet inom Komvux ska utkas

och kombinationsinsatser fr personer som str lngt frn arbetsmarknaden prvas.

Stockholms stads ekonomi r lngsiktigt hllbar Utgngspunkten fr den ekonomiska politiken r mlet att skapa en jmlik och hllbar

stad. En god offentlig ekonomi r en frutsttning fr att kunna strka vlfrden. Dr-

fr ska Stockholm alltid jobba efter budgetar i god ekonomisk balans. Grundlggande

ml fr soliditet och investeringskostnader garanterar lngsiktig hllbarhet. Stadens

verksamhet ska vara kostnadseffektiv och administrativa kostnader hllas lga.

Stockholm r en stad med stort, och eftersatt, behov av investeringar i skol- och id-

rottslokaler, infrastruktur och bostder. Kortsiktigt innebr uteblivna investeringar

bttre frutsttningar att uppvisa positiva ekonomiska resultat. Lngsiktigt innebr det

kade kostnader och en smre fungerande stad. Lsningen fr Stockholms stad kan

inte vara att skjuta ndvndiga investeringar p framtiden. Stockholm ska under

kommande r ka investeringsnivn fr att mta behoven i en vxande stad. Fr att

tydliggra behoven behver staden gra en utredning om den nuvarande investerings-

skuldens omfattning.

Ett demokratiskt hllbart Stockholm

Stockholm ska strva efter att bli en stad som genomsyras av jmstlldhet, jmlikhet

och frihet frn alla former av vld och diskriminering. I en tid d rasismen och fasc-

ismen breder ut sig mste staden strka arbetet fr de mnskliga rttigheterna. Ut-

gngspunkter fr Stockholms stad r att:

Ett systematiskt jmstlldhetsarbete ska bedrivas med mlsttning att uppn de nationella jmstlldhetsmlen.

Ett systematiskt arbete fr alla mnniskors lika rttigheter ska bedrivas med utgngspunkt i CEMR-deklarationen och UNESCOs tiopunkts-

program mot rasism.

En systematisk personalpolitik ska bedrivas fr att staden ska vara en bra arbetsgivare genom bra anstllningsvillkor.

Ett systematiskt arbete fr att gra Stockholm till en tillgnglig stad fr alla.

Stockholm r fritt frn diskriminering Arbetet mot diskriminering ska intensifieras. Stockholms stad ska arbeta mot alla for-

mer av diskriminering och ojmlikhet. Stockholm ska vara en jmstlld stad dr makt,

mjligheter och resurser frdelas jmnt oavsett kn och etnicitet. Ett genus- och anti-

rasistiskt perspektiv ska integreras i stadens alla verksamheter. Staden ska drigenom

skerstlla att alla ges samma frutsttningar.

Vgen dit gr via ett lngsiktigt och systematiskt arbete baserat p mlstyrning och

uppfljning. Det frutstter i sin tur tydliga mlformuleringar fr varje verksamhet,

10

Inl:11


vilka mste kopplas till budgetutrymme. Budgetarbetet ska vila p knsuppdelad sta-

tistik och uppfljning av resursfrdelningen. Staden ska i arbetet med budgeten fr

2016 pbrja arbetet med genusbudgetering. Arbetet mot diskriminering ska intensi-

fieras i samarbete med civilsamhllet.

I Stockholm ska alla kunna vara den de r. Stockholms stad ska besluta om ett hbtq-

program. Insatser mot hat- och hetsbrott ska prioriteras och stadens verksamheter ska

samverka med andra myndigheter och ideella organisationer fr att alla ska kunna

knna trygghet.

Stockholms stad r en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Staden ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder s goda arbetsvillkor att fler vill

jobba i staden. Rtt till heltid och trygga arbetsvillkor r grundlggande fr detta. Dr-

fr ska staden gra fasta anstllningar till norm och minimera delade turer. Den som

jobbar i Stockholms stad ska kunna leva p sin ln, drfr behvs en lglnesatsning

och rtt till heltid. Trygghet och god arbetsmilj ska vara lika sjlvklar i upphandlad

verksamhet, drfr ska staden stlla krav p kollektivavtal och meddelarfrihet.

Jmstlldhet, jmlikhet och frihet frn diskriminering ska genomsyra personalpoliti-

ken. Drfr ska den etniskt och knssegregerade arbetsmarknaden brytas, lnekart-

lggning genomfras rligen och lneskillnader utjmnas

Fler personer med funktionsnedsttning ska erbjudas anstllning i staden. Stockholms

stad ska vara en arbetsgivare som bejakar olikheter. En strategi ska arbetas fram fr att

ka andelen utrikes fdda i chefspositioner inom staden. Flersprkighet ska vara en

merit. Diskriminering, trakasserier och krnkande srbehandling ska alltid motarbetas.

Kompetensutvecklingen ska ka. De anstlldas inflytande ska strkas och kulturer av

tystnad inom organisationen ska aktivt motverkas. Staden mr bra av anstllda som

vgar och vill bidra till utveckling av stadens verksamhet. Stockholm ska ha en styr-

modell som vgleds av vlfrdsprofessionens kunnande och yrkesetik.

Stockholm r en stad som respekterar och lever upp till mnskliga rttigheter och barnkonventionen Stockholm ska leda arbetet att skerstlla respekt fr mnskliga rttigheter. Genom ett

aktivt arbete mot diskriminering skapas frutsttningar fr att fler ska kunna utvecklas

som mnniskor. Det ger ett rikare Stockholm. Fr att strka arbetet inrttas ett rd fr

mnskliga rttigheter.

Barns rttigheter ska vara centrala fr alla politikomrden. Fr att garantera att barn-

rttsperspektivet detta inrttas en kommunal barnombudsman. Med kade resurser och

ambitioner inom skola och vlfrd frstrks frutsttningarna att se varje barns behov.

Stockholm r en stad dr ingen behver vara rdd fr vld Ett liv med frihet frn vld r en grundlggande mnsklig rttighet. Insatser mot vld i

nra relationer r en kommunal skyldighet. Relationsvldscentrum r en viktig insats i

det arbetet. Behoven r idag stora och drfr ska organisationer som jobbar fr denna

rtt, exempelvis tjej- och kvinnojourer, garanteras lngsiktigt och kat ekonomiskt

std. Dessutom ska tjej och kvinnojourer f frutsttningar att kunna ge skydd till

vldsutsatta papperslsa.

Fr att frebygga vld i nra relationer, sexuellt vld och hatbrott ska det frebyg-

gande arbetet strkas genom kade insatser mot diskriminering samt kompetenshj-

ning i genus, normkritik och antirasism.

11

Inl:12


Staden ska byggas med utgngspunkt i att skapa miljer dr alla knner sig trygga.

Genom minskade klyftor och socialt frebyggande arbete kan den sociala oron minska

och fler f mjlighet att utvecklas.

Stockholm r en tillgnglig stad fr alla Stockholm ska vara en tillgnglig stad fr alla dess invnare. Alla, oavsett funktions-

frmga, ska ha rtt till full delaktighet. Stockholms stad ska hja ambitionerna fr att

bygga bort enkelt avhjlpta hinder. Alla invnare ska kunna leva likvrdiga liv, ha lika

mjligheter och kunna ta del i stadens utbud, oberoende av funktionalitet. Byggnader,

offentlig milj och kollektivtrafik ska vara tillgngliga s att alla kan delta p lika

villkor. Den otillgnglighet som rder i dag hindrar mnniskor frn att utvecklas, leva

ut sin fulla potential och bidra till samhllsutvecklingen. En frdubbling av stadens

extra satsning p investeringar i tillgnglighet grs.

Tillgngligheten ska ka i hela staden och samhllsinformationen ska finnas tillgng-

lig fr alla. Nya bostder ska vara tillgngliga och ldre bostder ska vid renovering

ses ver fr kad tillgnglighet. Samhllets std till personer med funktionsnedstt-

ning ska vara utformat utifrn en grund i antidiskriminering och jmlikhet, s att insat-

serna ska kunna leda till kad sjlvstndighet, delaktighet, inflytande och bttre lev-

nadsvillkor. Likvrdig utbildning r en rttighetsfrga.

Alla stockholmare har nra till kultur och eget skapande Kultur ger plats fr mnniskor att mtas, uppleva och sjlva gestalta sina liv. Konst

och kultur r en sjlvklar del av demokratin och minskar rdsla, frdomar och frm-

lingskap mellan mnniskor. Kulturen formar samhllet lika mycket som den speglar

det. En offensiv och strategisk kulturpolitik bidrar till ett mer kreativt Stockholm.

Stockholmarnas tillgng till kultur och eget kulturskapande ska ka. Bibliotekens roll

ska strkas. Genom satsningar p kulturskolan och snkta avgifter ska alla barn och

unga bde sjlva kunna skapa och ta del av professionell kultur. Tillgngen till kvalita-

tiv kultur r en medborgerlig rttighet och ska inte bero p inkomst, kn eller bostads-

adress.

Det lokala kulturlivet ska frmjas och kulturen ska strkas, srskilt i ytterstaden. Sta-

dens museer ska vara avgiftsfria och Stadsmuseet ska ges en friare roll. Kulturen ska

ge plats fr den mngfald av erfarenheter som finns i staden och frutsttningarna fr

stadens kulturarbetare och det fria kulturlivet ska frbttras. Kulturstdet ska reforme-

ras och en ny modell fr hyressttning av frenings- och kulturlokaler ska faststllas,

dr hyran inte baseras p marknadspriser. Nolltoleransen och frmjandefrbudet fr

graffiti avskaffas i och med beslut om budget. Stockholm ska ska fullt medlemskap i

Filmpool Stockholm/Mlardalen.

Stockholm r en demokratisk stad dr medborgarna har inflytande Stockholmarna ska knna att de har mjlighet att pverka det som sker i Stockholm,

sin nrmilj, Stockholms utveckling och den framtid som vi lmnar efter oss till

kommande generationer. Ett viktigt arbete under mandatperioden r att strka den

representativa demokratin. Staden mste ta ansvar fr att ka valdeltagande i de delar

av staden dr det r lgt. Alla ska vara vl informerade om hur de kan delta i och p-

verka demokratin.

Stadsdelsnmnderna r ett viktigt verktyg i lokaldemokratin och ska ha resurser fr att

utveckla och flja upp verksamheten med invnarna, verksamma i omrdet och an-

stllda. Staden ska arbeta fr en mer meningsfull lokal demokrati. Facknmnderna ska

ocks se ver hur de kan ka tillgngligheten och utka kontakterna med medborgare

vars rster inte hrs idag. Det ska finnas kade mjligheter att genomfra medborgar-

12

Inl:13


frslag. Successivt ska fler medborgarkontor ppnas fr att nrma stadens verksam-

heter till dess medborgare.

Stockholmarnas inflytande ver sin nrmilj ska frstrkas och medborgarinflytandet

vid exempelvis samhllsplanering ska frstrkas. Stadsdelsnmndernas inflytande ska

strkas genom att fler frgor behandlas politiskt, genom att ansvarsomrden tillfrs

och genom att centrala nmnder ska samverka bttre med stadsdelarna. Under 2015

ska staden utreda och jobba utifrn att delar av ansvaret fr park, natur och gatusktsel

kan tillfras till stadsdelarna. Parallellt ska staden se ver stadsdelsnmndernas ansvar

och indelning med inriktning att strka lokalt inflytande, effektiv frvaltning och rtt-

skert bemtande av invnarna.

Offentlig upphandling utvecklar staden i hllbar riktning Vlfrdens verksamheter r ingen marknad. Vi r inte konsumenter i frhllande till

vlfrden, vi r medborgare med rtt till en bra vlfrd. Skattemedel ska anvndas till

just den verksamhet de r avsedda fr. verskott ska som huvudregel terinvesteras i

verksamheten.

Upphandlings- och konkurrenspolicyn ska revideras. Utgngspunkten fr en ny upp-

handlingspolicy r att kvaliteten i verksamheterna ska strkas och de anstlldas rttig-

heter vrnas. Drfr ska staden i all upphandling stlla tydliga kvalitetskrav, ssom

exempelvis krav p bemanning och utbildningsniv. En ny upphandlingspolicy ska

ocks ta tydligt avstamp i perspektivet p offentlig upphandling som ett medel att

driva utvecklingen i hllbar riktning. All upphandling ska ske med inriktningen att

ILO:s krnkonventioner respekteras.

De anstlldas rttigheter ska vrnas och utvecklas genom att staden alltid ska stlla

sociala krav. Det kan handla om att erbjuda jobb till lngtidsarbetslsa eller utbildning

och praktik till studerande. Fr att undvika oserisa aktrer ska staden jobba enligt

Vita jobb-modellen och stlla krav p kollektivavtal. Som princip ska de krav som staden stller p sina egna verksamheter, exempelvis nr det gller antidiskrimine-

ringskrav samt milj- och klimatkrav, ocks stllas p upphandlad verksamhet. De

krav som stlls p en huvudleverantr ska ocks glla fr underentreprenrer.

Kraven p att nmnder och styrelser ska upprtta aktivitetsplaner som syftar till ideo-

logiskt driven utfrsljning avskaffas. I verksamheter som rr vlfrdssektorn ska

staden verka fr att entreprenrer ppet redovisar verksamhetens ekonomi fr att tyd-

liggra att medel avsatta fr vlfrd anvnds fr detta ndaml.

Stadens inriktningsml

En god ekonomisk hushllning r en frutsttning fr att staden i framtiden ska klara

av att mta de krav som morgondagens stockholmare kommer att stlla p en effektiv

anvndning av skattebetalarnas pengar. Budgeten ska innehlla ml fr verksamhet

och ekonomi samt riktlinjer av betydelse fr en god ekonomisk hushllning. Ekono-

min r en frutsttning fr verksamheten, men ocks en begrnsning. Budgeten ska

hllas. Nmnder och bolagsstyrelser ska drfr lpande flja sina verksamheter och

gra omprioriteringar om det behvs, fr att n mlen inom givna budgetramar.

Genom tydliga ml fr verksamheterna klargrs vilka uppdrag som har lagts nmn-

derna och bolagsstyrelserna och vad som r mjligt att uppn med befintliga resurser.

Mlen ska vara mtbara och utvrderas i samband med budgetuppfljningen. I verk-

samhetsberttelsen ska mluppfyllelsen redovisas. Avvikelser hanteras och stms av

under ret.

13

Inl:14


I denna budget fr 2015 med inriktning fr 2016 och 2017 fastsls fyra inriktningsml

fr stadens verksamheter:

Stockholm ska bli en socialt hllbar stad dr alla barn ges lika mjligheter att uppn kunskapsmlen, bostder finns till rimliga hyror, alla ldre garanteras

en trygg lderdom och dr jmstlldhet, jmlikhet och tillgnglighet r sjlv-

klara frutsttningar fr politiken.

Stockholm ska bli en ekologiskt hllbar stad dr cykel, gende och kollektiv-trafik prioriteras. Ett effektivt och klimatsmart transportsystem kombineras

med en kad andel frnybar energi. Barn ska leva i en giftfri vardag och eko-

logisk mat serveras i stadens verksamheter.

Stockholm ska bli en ekonomiskt hllbar stad dr ansvaret fr stadens eko-nomi kombineras med insatser fr en bttre fungerande arbetsmarknad dr rt-

ten till jobb, utbildning och bostder utgr grunden.

Stockholm ska bli en demokratiskt hllbar stad dr arbetet med de mnskliga rttigheterna lyfts, diskriminering motverkas och alla invnare garanteras

samma rttigheter och mjligheter.

Under respektive inriktningsml redovisas kommunfullmktiges ml fr verksamhet-

erna. Dessa fljs upp av kommunstyrelsen med mtbara indikatorer som redovisas per

ml i bilaga 5. Frslag p ytterligare indikatorer kommer att tas fram under 2015. Un-

der respektive nmnd eller verksamhetsomrde redovisas kommunfullmktiges indi-

katorer och aktiviteter. Drutver finns i frekommande fall obligatoriska

nmnd/bolagsindikatorer, som nmnden eller bolaget fljer upp.

Ett Stockholm som hller samman Verksamhetsmlet Alla barn i Stockholm har jmlika uppvxtvillkor fljs upp med fljande indikatorer:

Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistnd

Verksamhetsmlet Utbildningen har hg kvalitet och elever fr tid fr lrande fljs upp med fljande indikatorer:

Andel frskollrare av antal anstllda

Antal frskolebarn per anstlld

Andel njda frldrar i frskolan

Personalens bedmning av frskolans frmga att stdja barns lrande och utveckl-ing

Antal barn per grupp

Andel elever i rskurs 9 som uppntt mlen i alla mnen

Andel elever som r behriga till nationella program

Andel elever i rskurs 8 som knner sig trygga i skolan

Andel elever i rskurs 6 som uppntt mlen i alla mnen

Andel legitimerade lrare i grundskolan

Andel gymnasieelever med examen

Andel legitimerade lrare i gymnasieskolan

Andel gymnasieelever som r trygga i skolan

Andel frskollrare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik

Andel grundskolelrare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik

Andelen frskolor med mindre n 25 procentfrskollrare

Verksamhetsmlet Alla barn har lika mjligheter i frskolan och skolan fljs upp med fl-jande indikatorer:

Indikatorer tas fram under 2015

14

Inl:15


Verksamhetsmlet Tidiga sociala insatser skapar jmlika livschanser fr alla fljs upp med fljande indikatorer:

Andel barn och ungdomar som varit aktuella fr insatser inom individ- och familje-omsorgen och som inte r aktuella 12 mnader efter avslutad insats

Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk

Antalet frskslgenheter som vergtt till eget kontrakt relaterat till totala antalet frskslgenheter i nmnden

Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som r njda med hur utredningen av deras behov av stod genomfrdes

Andel ungdomar som i stockholmsenkten uppger att de inte anvnder narkotika

Andel ungdomar som i stockholmsenkten uppger att de inte anvnder alkohol

Andel barn och ungdomar som i stockholmsenkten uppger att de inte anvnder tobak

Verksamhetsmlet Stockholm r en stad som hller ihop, med trygga och levande stadsdelar fljs upp med fljande indikatorer:

Andelen som upplever trygghet i den stadsdel dr man bor

Andel genomfrda tgrder inom ramen fr RSA (Risk- och srbarhetsanalys)

Stockholmarnas njdhet med rent och stdat

Stockholmarnas njdhet med sktsel park och grnomrden

Verksamhetsmlet Stockholm r en stad med hgt bostadsbyggande dr alla kan bo fljs upp med fljande indikatorer:

Antal markanvisade bostder

Antal bostder i godknda/antagna detaljplaner

Antal bostder i godknda/antagna detaljplaner i nya tunnelbanans influensomrde

Antal pbrjade bostder

Antal pbrjade hyresrtter

Antal frdigstllda studentbostder

Antal frdigstllda bostder

Antal frmedlade frsks- och trningslgenheter via Bostadsfrmedlingen

Njdhet bland hyresgster i stadens bostadsbolag

Verksamhetsmlet Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som r tillgngligt fr alla fljs upp med fljande indikatorer:

Stockholmarnas njdhet med Stockholms stads idrottsutbud

Ungdomars njdhet med tillgng till idrottsmjligheter

Andelen ungdomar (10-17) som upplever att de har tillgng till meningsfulla fritidsak-tiviteter

Verksamhetsmlet Alla ldre har en trygg lderdom och fr en ldreomsorg av god kvalitet fljs upp med fljande indikatorer:

Andelen njda omsorgstagare vrd- och omsorgsboende

Andelen njda omsorgstagare hemtjnst i ordinrt boende

Andelen njda omsorgstagare bistndsbedmd dagverksamhet

Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet hemtjnst i ordinrt boende

Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet vrd och omsorgsboende

Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan pverka hur hjlpen utfrs hemtjnst i ordinrt boende

Kontinuitet i omsorgen - hemtjnst i ordinrt boende

Andel utevistelse fr boende - vrd och omsorgsboende

Ett klimatsmart Stockholm Verksamhetsmlet Stockholm r klimatneutralt fljs upp med fljande indikatorer:

Andel markanvisningar med kravet att energianvndningen r hgst 55 kwh/m2

Vxthusgasutslpp per stockholmare (ton/inv)

Andel miljbilar i stadens bilflotta

Elanvndning per kvadratmeter (kWh)

Energianvndning per m2 (kWh)

15

Inl:16


Mngd/andel matavfall som stadens invnare och verksamheter sorterar ut fr biolo-gisk behandling

Antal miljklassade byggnader

Andel av stadens verksamheter som sorterar ut matavfall fr biologisk behandling (procent)

Andel elbilar

Verksamhetsmlet Transporter i Stockholm r hllbara fljs upp med fljande indikatorer:

Antalet cykelpassager ver Innerstadssnittet

Frdmedelsandel cykel

Frdmedelsandel gng

Frdmedelsandel kollektivtrafik

Frdmedelsandel bil

Genomsnittlig hastighet fr stombusstrafiken i innerstaden

Genomsnittlig hastighet fr stombusstrafiken i ytterstaden

Procentuell frlngning av restiden, innerstadsgator

Procentuell frlngning av restiden, ytterstadsgator

Restidsplitlighet

Skra passager fr gng-, cykel- och moped

Verksamhetsmlet Stockholm har ren luft och rent vatten fljs upp med fljande indikatorer:

Total fosforhalt i sjar

Verksamhetsmlet Det r enkelt att vlja en miljvnlig livsstil fljs upp med fljande indi-katorer:

Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter

Ett ekonomiskt hllbart Stockholm Verksamhetsmlet Stockholm r en vrldsledande kunskapsregion fljs upp med fljande indikatorer:

Andel invnare, 20 r, med fullfljd gymnasieutbildning

Verksamhetsmlet Fretag vljer att etablera sig i Stockholm fljs upp med fljande indika-torer:

Nringslivets njdhet vid kontakter med staden som myndighet

Fretagens njdhet med bemtandet

Antal nystartade fretag

Verksamhetsmlet Fler jobbar, har trygga anstllningar och frsrjer sig sjlva fljs upp med fljande indikatorer:

Andel personer som har ekonomiskt bistnd i frhllande till befolkningen

Andel vuxna som har ett lngvarigt beroende av ekonomiskt bistnd jmfrt med samtliga vuxna invnare

Andel aspiranter som r sjlvfrsrjande sex mnader efter avslut p Jobbtorg Stock-holm

Antal praktiktillfllen som genomfrs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar

Antal ungdomar som ftt sommarjobb i stadens regi

Verksamhetsmlet I Stockholm r det enkelt att utbilda sig genom hela livet fljs upp med fljande indikatorer:

Andel kursdeltagare inom SFI med godknt betyg efter fullfljd kurs

Andel godknda SFI-elever efter 600 timmar

Andel kursdeltagare inom grundlggande vuxenutbildning med godknt betyg efter fullfljd kurs

Andel kursdeltagare inom gymnasial vuxenutbildning med godknt betyg efter full-fljd kurs

16

Inl:17


Verksamhetsmlet Stockholms stads ekonomi r lngsiktigt hllbar fljs upp med fljande indikatorer:

Kommunkoncernens soliditet inkl. pensionstaganden p kort sikt

Kommunkoncernens soliditet inkl. pensionstaganden p lng sikt

Nmndens budgetfljsamhet efter resultatverfringar

Nmndens budgetfljsamhet fre resultatverfringar

Nmndens prognosskerhet T2

Stadens ekonomiska resultat (lgst)

Stadens kapitalkostnader per nettodriftskostnader (max)

Stadens nettodriftskostnader per skatteintkter (max)

Stadens soliditet inkl. pensionstaganden p kort sikt

Stadens soliditet inkl. pensionstaganden p lng sikt

Administrationens andel av de totala kostnaderna

Ett demokratiskt hllbart Stockholm Verksamhetsmlet Stockholm r fritt frn diskriminering fljs upp med fljande indikatorer:

Indikatorer tas fram under ret

Verksamhetsmlet Stockholms stad r en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor fljs upp med fljande indikatorer:

Aktivt Medskapandeindex

Motivationsindex

Ledarskapsindex

Styrningsindex

Sjukfrnvaro

Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid

Antal ungdomar som ftt sommarjobb i stadens regi

Andel utrikes fdda chefer i staden

Verksamhetsmlet Stockholm r en stad som respekterar och lever upp till mnskliga rttig-heter och barnkonventionen fljs upp med fljande indikatorer:


Verksamhetsmlet Stockholm r en stad dr ingen behver vara rdd fr vld fljs upp med fljande indikatorer:

Antal personer som utsatts fr vld i nra relation som r knda av socialtjnsten

Andel skande som fr hjlp av tjej- och kvinnojourer Verksamhetsmlet Stockholm r en tillgnglig stad fr alla fljs upp med fljande indikato-rer:

Andelen som upplever Stockholm som en tillgnglig stad fr alla

Andel invnare som vet var information finns fr att komma i kontakt med stadens verksamheter

Andel personer som tycker att det r ltt att kommunicera med Stockholms stad

Njda brukare Daglig verksamhet

Njda brukare LSS-boende, vuxna och barn

Njda brukare Korttidsboende Brukarens upplevelse av trygghet LSS-boende, vuxna och barn

Andel personer med funktionsnedsttning som upplever att de kan pverka insatsens utformning

Andel personer med funktionsnedsttning som upplever att de blir vl bemtta av sta-dens personal

Verksamhetsmlet Stockholm r en demokratisk stad dr medborgarna har inflytande fljs upp med fljande indikatorer:


17

Inl:18


Verksamhetsmlet Alla Stockholmare har nra till kultur och eget skapande fljs upp med fljande indikatorer:

Stockholmarnas njdhet med kommunala kulturinstitutioner

Andel stockholmare som har tagit del av stadens kulturinstitutioner

Andel ungdomar (10-17) som upplever att de har tillgng till meningsfulla kulturakti-viteter

Verksamhetsmlet Offentlig upphandling utvecklar staden i hllbar riktning fljs upp med fljande indikatorer:

Andel relevanta upphandlingar av varor och tjnster dr krav stllts p att milj- och hlsofarliga mnen inte ingr

Andel relevanta upphandlingar fr byggande och renovering dr krav stllts p att milj- och hlsofarliga mnen inte ingr

18

Inl:19


Frutsttningar

Samhllsekonomiska frutsttningar

Trg global terhmtning Under de frsta tv kvartalen 2014 har tillvxten i vrldsekonomin varit dmpad.

Framtblickande konjunkturindikatorer tyder dock p en gradvis terhmtning under

andra halvret i r. Konjunkturinstitutet bedmer att den globala BNP-tillvxten

kommer att ka frn 3 procent r 2013 till cirka 3,5 procent under 2014 och knappt 4

procent r 2015.

Tillvxtekonomierna uppvisar fortfarande de hgsta tillvxtsiffrorna, i synnerhet Kina

dr tillvxten uppgick till 7,7 procent under 2013. Den kinesiska tillvxten vntas

sjunka ngot till omkring 7 procent de nrmsta ren och det finns betydande risker i

form av hg skuldsttning och snabbt stigande bostadspriser.

Euroomrdet lider fortsatt av en stor offentlig skuldsttning och pverkas negativt av

den pgende konflikten mellan Ryssland och Ukraina och de msesidiga sanktioner-

na mellan EU och Ryssland. Finland och de baltiska lnderna r de lnder som pver-

kas mest ptagligt av krisen. Enligt flera internationella bedmare r dock oron i Mel-

lanstern den enskilt strsta risken fr den globala konjunkturen, som om den eskale-

rar bland annat kan medfra kraftiga kningar av oljepriset.

Sveriges ekonomi har utvecklats svagare n berknat under det frsta halvret 2014.

En svag efterfrgan i omvrlden dmpar exporten. Samtidigt kan en pfallande stark

sysselsttningsutveckling i frhllande till den ekonomiska tillvxten konstateras.

Konjunkturinstitutet prognostiserar att BNP-tillvxten kommer att uppg till 1,8 pro-

cent i r och till cirka 3 procent under 2015. terhmtningen drivs av att bde investe-

ringar och export vnder upp nr efterfrgan frn omvrlden tar fart. En annan bidra-

gande orsak r kade investeringar i och med att bostadsbyggandet nu tydligt kar.

Svensk ekonomi har under flera r prglats av lg inflation och en svag realekonomisk

utveckling. Fr att stimulera efterfrgan och drmed p sikt erhlla en bttre mlupp-

fyllelse fr penningpolitiken snkte Riksbanken i slutet av oktober reporntan till 0

procent samtidigt reviderades rntebanan ned ptagligt. Frst i mitten av r 2016 be-

dms det vara lmpligt att lngsamt brja hja rntan.

Konjunkturen i Stockholm Handelskammarens konjunkturindikator fr Stockholms ln visar p ett relativt gott

stmningslge i nringslivet. Bde frsta och andra kvartalet r 2014 hamnar indika-

torn p 19, vilket kan jmfras med ett genomsnitt p 13 sedan r 2000. Undersk-

ningen bygger p Konjunkturinstitutets rikstckande konjunkturbarometer och visar

hur fretag i olika branscher upplever nulget och vad de har fr frvntningar om den

nrmaste framtiden nr det gller orderingng, produktion och sysselsttning. Under

de senaste ren har Stockholms nringsliv konsekvent utvecklats starkare i jmfrelse

med vriga riket.

Andra kvartalet 2014 pvisade majoriteten av branscherna en ngot frbttrad tillvxt-

takt. Byggindustrin r den bransch som sticker ut mest. Jmfrt med frsta kvartalet

2014 har konfidensindikatorn fr byggindustrin gtt upp med 38 punkter, frn -30

frsta kvartalet till 8 det andra kvartalet. Det innebr att byggbranschen vxer fr

frsta gngen p tv r. Bygginvesteringarna ligger ofta sent i en konjunkturcykel och

en positiv byggkonjunktur r tecken p ekonomisk terhmtning.

19

Inl:20


Konjunkturindikator fr Stockholms ln t.o.m. kvartal 2, 2014

Klla: Stockholms Handelskammare och Konjunkturinstitutet

Lnesumman r en annan indikator p regional tillvxt. Lnesumman utgr huvudde-

len av bruttoregionprodukten (BRP), men publiceras betydligt tidigare. Sedan slutet av

2011 har tillvxten i lnesumman dmpats succesivt i Stockholms stad liksom i vriga

riket. Detta avspeglar den allmnna avmattningen i konjunkturen.. De senaste tre kvar-

talen visar dock p en starkare lnesummeutveckling i svl Stockholm som i vriga

landet. Andra kvartalet 2014 kade lnesumman i Stockholms stad med 5,7 procent

jmfrt med motsvarande kvartal 2013.

Lnesummor, procentuell frndring jmfrt med motsvarande kvartal ret innan, t.o.m. kvartal 2, 2014

Klla: SCB

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

Kv1

-01

Kv1

-02

Kv1

-03

Kv1

-04

Kv1

-05

Kv1

-06

Kv1

-07

Kv1

-08

Kv1

-09

Kv1

-10

Kv1

-11

Kv 1

-12

Kv 1

-13

Kv 1

-14

Stockholms ln Riket Medelvrde Stockholm

-2

0

2

4

6

8

10

Kv

1

Kv

2

Kv

3

Kv

4

Kv

1

Kv

2

Kv

3

Kv

4

Kv

1

Kv

2

Kv

3

Kv

4

Kv

1

Kv

2

Kv

3

Kv

4

Kv

1

Kv

2

Kv3 Kv4

Kv

1

kv 2

Kv

3

Kv

4

Kv

1

kv 2

Kv

3

Kv

4

Kv

1

Kv

2

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Stockholms stad Riket

20

Inl:21


Lget p Stockholms arbetsmarknad frbttrades under 2013. Det visade sig frmst

genom att sysselsttningen kade. Fjrde kvartalet 2013 var cirka 16 800 fler personer

sysselsatta jmfrt med motsvarande period 2012, en kning med 3,4 procent. Ande-

len sysselsatta av befolkningen i ldern 1574 r, den s kallade sysselsttningsgra-den, visar ocks en tydligt upptgende trend. Sysselsttningsgraden r betydligt hgre

i Stockholm n i resten av landet och vriga storstadsregioner, vilket framgr av dia-

grammet nedan.

Under de tre frsta kvartalen 2014 har sysselsttningen fortsatt att vxa. Samtidigt

kar arbetskraften i motsvarande omfattning och arbetslsheten ligger drfr kvar p

en hg niv. Arbetslsheten som andel av arbetskraften uppgick till 6,8 procent i

Stockholms stad under tredje kvartalet 2014, enligt SCB:s arbetskraftsunderskning.

Motsvarande andel i riket r 7,2 procent.

Arbetsfrmedlingens prognos fr arbetsmarknaden i Stockholms ln 2014 pekar dock

p en minskande arbetslshet de nrmaste ren. Arbetsfrmedlingen bedmer att den

viktigaste arbetsmarknadspolitiska utmaningen fr Stockholms ln under 2014 r

matchningen mellan arbetskraftens kompetens och arbetsgivarnas behov. Flera

branscher upplever stora problem med att hitta kvalificerad arbetskraft. Bland de tyd-

ligaste bristyrkena kan byggnadsingenjrer och byggnadstekniker nmnas, liksom

lrare i grundskolans tidigare r och sjukskterskor.

Sysselsatta som andel av befolkningen 15-74 r, storstder och riket

Klla: SCB

Budgetens finansiering

Konjunkturens pverkan p stadens skatteunderlag Den hga risknivn i den internationella utvecklingen gr att stadens ekonomiska pla-

nering r fortsatt srbar. P grund av exportindustrins stora betydelse pverkas Sverige

mer n de flesta andra lnder av svngningar i vrldskonjunkturen. Stockholms stads

finansiering bygger till vervgande del p skatteintkter, som i sin tur beror p svl

stadens som rikets skatteunderlag och p det kommunala utjmningssystemet. Skatte-

underlagstillvxten bestms av hur lnesumman utvecklas1, det vill sga av lnek-

ningar och antalet arbetade timmar.

1 Ungefr tre fjrdedelar av det kommunala skatteunderlaget utgrs av lnesumman i sam-

hllet.

58,0

60,0

62,0

64,0

66,0

68,0

70,0

72,0

74,0

76,0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Stockholm

Gteborg

Malm

Riket

21

Inl:22


Stabil skatteunderlagstillvxt under kommande r Trots att den ekonomiska tillvxten har varit svagare n prognostiserat under det frsta

halvret 2014 har sysselsttningen och antalet arbetade timmar utvecklats bttre n

vntat. Det innebr att skattunderlaget fortstter att utvecklas positivt och berknas

vxa med 3,5 procent i r och 4,7 procent r 2015. Under 2016 och 2017 vntas skat-

teunderlaget ka kraftigare. Det beror p att den konjunkturella terhmtningen leder

till ytterligare kad sysselsttning samt minskad arbetslshet och drmed tilltar l-

nekningstakten. Dessutom stiger inkomstindex snabbare och den automatiska balan-

seringen av pensioner ger pensionshjningar.

SKL:s senaste prognos fr skatteunderlagets kningstakt r 2014 till 2017 visas i ta-

bellen nedan. Denna prognos ligger till grund fr berkningarna i stadens budget. I

tabellen nedan r ven upprkningstalen frn regeringens budgetproposition inlagda.

Sammantaget rknar regeringen med en skatteunderlagstillvxt mellan 2013 och 2017

som r 1,2 procentenheter hgre n SKL:s prognos.

Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell frndring

2013 2014 2015 2016 2017 20132017

BP, okt 2014 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 24,5

SKL, 2 okt 2014 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 23,3

Vpen, apr 2014 3,6 3,5 4,3 5,2 5,2 23,7

Klla: Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting

Frndringar i utjmningssystemet Frn och med r 2014 finns ett reviderat system fr kommunalekonomisk utjmning.

Frndringarna innebr i korthet att inkomstutjmningens effekter fr de kommuner

som betalar en avgift till inkomstutjmningen mildras ngot. Samtidigt har frnd-

ringar i kostnadsutjmningen gjorts dr den strsta ndringen berr delmodellen fr

frskola.

Sammantaget slr frndringarna ganska mycket och t olika hll fr landets kommu-

ner. Ett infrandebidrag har infrts de nrmaste ren fr att begrnsa de omedelbara

effekterna. Fr Stockholms stad innebr frndringarna ett kraftigt frsmrat utfall i

kostnadsutjmningen. Nr infrandereglerna trappats av kommer detta att innebra att

staden tappar cirka 1,0 mdkr i finansiering. Med infrandereglerna uppskattas frnd-

ringarna medfra minskade intkter om drygt 200 miljoner kronor fr r 2014 och

cirka 460 miljoner kronor fr r 2015.

Regeringens budgetproposition 2015 I budgetpropositionen fr 2015 freslr regeringen reformer fr fler jobb, bttre resul-

tat i skolan, bttre milj och ett hllbart klimat samt insatser fr att vrna den svenska

modellen. Totalt investerar regeringen 25 miljarder kronor r 2015.

Viktigt fr Stockholms stad r bland annat frslaget om frndringar av inkomstut-

jmningen. Regeringen freslr att den snkning av inkomstutjmningsavgiften som

infrdes 2014 i intervallet 115 till 125 procent av den genomsnittliga skattekraften ska

tas bort frn r 2016 samtidigt som anslagen till utjmningssystemet minskas. Detta

kan pverka stadens intkter negativt. Regeringen avser att under r 2015 utreda fr-

gan hur denna frndring ska gras. De minskade anslagen till utjmningen kan

komma att istllet anvndas fr att gra olika insatser fr att stimulera ett kraftigt kat bostadsbyggande enligt vad som anfrs i budgetropositionen under utgiftomrde 18: Samhllsplanering, bostadsfrsrjning och byggande.

22

Inl:23


Andra reformer av betydelse fr staden r traineejobb och extrajobb i vlfrden samt

utbildningskontrakt fr unga utan avslutad gymnasieutbildning. Riktade insatser fr att

vnda den negativa resultatutvecklingen i skolan kommer ocks f en stor betydelse

liksom fler platser i Komvux. Vidare avstter regeringen 2 miljarder kronor om ret

fr att ka bemanningen inom ldreomsorgen frn r 2015.

God ekonomisk hushllning Kommunerna str de kommande ren infr utmaningar som kade investeringar och

kraftigt kade behov frn befolkningsfrndringar. Detta innebr att kostnaderna

kommer att ka snabbare n intkterna frn skatteunderlagets tillvxt. God ekonomisk

hushllning r fortfarande grundlggande. Likas r det viktigt att fortstta arbetet

med prioriteringar och en hg kostnadseffektivitet fr att st bra rustad infr kom-

mande utmaningar. En plan ver god ekonomisk hushllning r en frutsttning fr att

staden i framtiden ska klara av att mta de krav som morgondagens stockholmare

stller p en effektiv anvndning av skattebetalarnas pengar. Planen ska innehlla ml

fr verksamhet och ekonomi samt riktlinjer av betydelse fr en god ekonomisk hus-

hllning. Staden har faststllt sex finansiella ml fr 2015, vilka redogrs fr nedan.

Styrsystemen ska underltta budgethllning och frmja effektivitet. Det r en sjlv-

klarhet att givna budgetramar hlls.

Det r ndvndigt att frigra resurser fr prioriterade verksamheter genom kad pro-

duktivitet/effektivitet i stadens nmnder/bolagsstyrelser. Detta sker bland annat genom

en bttre samordnad styrning och frtydligade former fr uppfljning och jmfrelser.

Ett utkat samarbete mellan olika nmnder leder till kad effektivitet och kvalitet sam-

tidigt som det minskar srbarheten.

Arbetet ska fortg med att minska stadens administration och lokalkostnader. En rad

gemensamma stdfunktioner har infrts s att stadens verksamheter kan vara kost-

nadseffektiva och fokusera p krnprocesserna. Infrandet av gemensamma lsningar

innebr minskade kostnader fr stadens administration. Fr att effektiviseringarna ska

f fullt genomslag mste stadens nmnder se ver sina administrativa resurser, s att

de dimensioneras till de nya frutsttningarna och att ineffektivt dubbelarbete inte

uppstr. Ytterligare gemensamma lsningar, som samlat kan ka effektiviteten i sta-

den, skra en hg kompetens ven inom smala funktioner, och minska srbarheten,

ska prvas.

Det nya it-programmet ett program fr digital frnyelse 2013-2018 - skapar nya mjligheter att utveckla stadens verksamheter med hjlp av it. Stadens frmga att ge

service till medborgare, sammanstlla, analysera och teranvnda information internt

samt ka samverkan med andra myndigheter och organisationer ska prioriteras. Dess-

utom ska insatser fr att frenkla anvndningen av befintligt it-std och ka anvnda-

res kunskaper om it-std prioriteras.

Nr det gller medborgarservice har ett 70-tal e-tjnster lanserats sedan 2009.

En prioriterad frga r tillgngliggrande av stadens information i form av ppna data.

Staden har genomfrt tvlingen Open Stockholm Award vid tv tillfllen (2012 och

2014). Under 2015 kommer arbetet bland annat att inriktas p att frenkla tkomst till

data och skapa enklare processer fr upplgg av datakllor. Samtliga nmnder ska

fortsatt se ver vilka data som kan tillgngliggras som ppna data. Uppdraget att

registrera all producerad geodata i stadens gemensamma geodataportal kvarstr.

23

Inl:24


Stockholms Stadshus AB omfattas av det nya regelverket K3, rsredovisning och

koncernredovisning BFNAR 2012:1, vilket bland annat har medfrt att komponentav-

skrivningar infrdes fr bolagskoncernen under 2014. Under 2015 har Stockholms

stad fr avsikt att infra komponentavskrivningar, i enlighet med frndrad rekom-

mendation frn rdet fr kommunal redovisning, RKR.

Ml fr verksamheten av betydelse fr god ekonomisk hushllning Kommunfullmktige upprttar inriktningsml fr planperioden samt ml fr verksam-

hetsomrdet. Kommunfullmktige faststller ven indikatorer vilka ska mta i vilken

mn nmnder och styrelser uppfyller kommunfullmktiges ml. Vidare formuleras

aktiviteter, som r en riktad insats under en begrnsad tidsperiod. Aktiviteter tas fram

fr att bidra till mluppfyllelsen. Staden anvnder ILS-webb som verktyg fr att styra

mot och flja upp kommunfullmktiges ml genom beslutade indikatorer och aktivite-

ter. Uppfljning sker i samband med tertialrapporter och verksamhetsberttelse. Sta-

den har en god ekonomisk hushllning och merparten av kommunfullmktiges ml fr

verksamheten bedms vara uppfyllda under budgetret.

Finansiella ml av betydelse fr god ekonomisk hushllning

rets ekonomiska resultat rets ekonomiska resultat faststlls varje r i stadens budget och fljs upp i tertialrap-

porter och bokslut. Detta ml r det som tydligast sammanfattar det ekonomiska lget.

rets resultat kan ocks mtas exklusive jmfrelsestrande poster och/eller enligt det

kommunala balanskravet. Mlet r att stadens ekonomiska resultat enligt balanskravet

fr 2015 ska uppg till 0,1 mnkr. P lngre sikt br staden vervga ett strre ver-

skott fr att skra en god ekonomisk hushllning.

Stadens nettokostnader i frhllande till skatteintkter Mttet visar hur stor del av lpande nettokostnader som finansieras med skatteintkter.

Om nettokostnaderna i frhllande till skatteintkter verstiger 100 procent kan staden

tvingas anvnda det egna kapitalet till den lpande driftverksamheten. Det lngsiktigt

hllbara mlet r att andelen av stadens lpande driftkostnader som finansieras med

skatteintkter inte ska verstiga 100 procent. P kort sikt kan finansieringen ven ske

med ndliga resurser, det vill sga stadens positiva finansnetto och utdelning frn kon-

cernen. Mlet r drfr att nettokostnaderna inte ska verstiga skatteintkterna inklu-

sive finansiellt resultat och utdelning.

Stadens soliditet Soliditet definieras som det egna kapitalet i relation till tillgngarna. Om soliditeten r

hg, har tillgngarna i hg grad finansierats av egna medel och graden av lnefinansie-

ring r lg. Ett ml fr soliditeten finns bde fr staden och fr kommunkoncernen.

Fr att f en samlad och komplett bild ska detta ml redovisas inklusive samtliga sta-

dens pensionstaganden. Soliditeten ska varken fr staden eller kommunkoncernen

understiga 34,0 procent p lng sikt och 30,0 procent p kort sikt. Tanken r att solidi-

teten enskilda r kan g under 34,0 procent, men att detta ska ses som en varnings-

grns fr nr tgrder behver vidtas. Soliditeten ska 2015 inte understiga 34,0 pro-

cent fr staden eller kommunkoncernen. Vid uppfljning av soliditetsmttet i staden

ska ven tillgngsfrndringen beaktas.

Samband mellan investeringar och ekonomiskt utrymme Stadens investeringar medfr rliga drift- och kapitalkostnader, som i flera fall vers-

tiger berknade inkomster/intkter frn investeringarna. Sdana projekt motiveras

utifrn andra n ekonomiska skl och belastar stadens lpande ekonomi. Investerings-

volymen mste anpassas efter stadens finansiella resurser, annars kommer utrymmet

fr befintlig verksamhet och andra nya angelgna behov att behva begrnsas. Det

24

Inl:25


lngsiktiga mlet fr staden r att kapitalkostnadernas andel av stadens nettodriftkost-

nader (inklusive kapitalkostnader) inte verstiger 7,0 procent.

Budgetfljsamhet En god budgetfljsamhet r en frutsttning fr en fungerande ekonomistyrning och

drmed god ekonomisk hushllning. Budgetfljsamhet mter hur vl den ekonomiska

styrningen fungerar mot givna frutsttningar i budgeten.

Budgetfljsamheten mts som avvikelse i procent, mellan rets prognoser och utfall,

inklusive resultatenheternas resultat och kommunstyrelsens tekniska justeringar. Fr

nmnderna grs uppfljningen totalt fr driftbudgeten inklusive kapitalkostnader,

disposition/avsttning av resultatenheternas resultat och kommunstyrelsens tekniska

justeringar. Mlet fr budgetfljsamheten r minst 100 procent.

Prognosskerhet Prognosskerhet beskriver frmgan att bedma avvikelser under ret och att vidta

tgrder fr att hlla given budget. Prognosskerheten mts som avvikelse mellan

rets prognoser och utfall, inklusive kapitalkostnader, disposition/avsttning av resul-

tatenheternas resultat och kommunstyrelsens tekniska justeringar.

Mlet r att prognosskerheten i tertialrapport 2, jmfrt med utfallet, ska vara hgst

+/- 1 procent.

Kommunkoncernens investeringar En viktig frutsttning fr att stockholmarna ska kunna bli fler r att nya bostder och

arbetsplatser byggs och att infrastrukturen utvecklas. Mlet i Stockholms stad r

140 000 nya bostder till 2030. Drtill kommer investeringar i gator, parker, idrotts-

hallar, frskolor, skolor, gruppbostder och ldreboenden. Stadens lngsiktiga plane-

ring fr samhllsutvecklingen innebr att ett vxande Stockholm p mnga stllen blir

ttare och mer sammankopplat.

Framtida investeringar och investeringsstrategi kade resurser krvs fr att finansiera de omfattande investeringar som behvs fr att

mta stadens befolkningstillvxt. Eftersom de finansiella resurserna r begrnsade blir

det srskilt angelget att tydligt prioritera mellan stadens framtida investeringsprojekt.

Kommunfullmktige har drfr faststllt en investeringsstrategi.. Denna har legat till

grund fr nmndernas/bolagens 5-riga investeringsplaner i budget 2015. Stadens

planerade investeringsprojekt har samlats, kategoriserats och prioriterats utifrn be-

slutskriterier som mluppfyllelse, koppling till versiktsplanens stadsutvecklingsstra-

tegier, resultatpverkan, driftskostnadskonsekvenser, projektrisk, projektberoenden

och tidsprioritet.

Det r viktigt att tidigt, redan vid utredningsbeslut, versiktligt bedma lnsamhetspo-

tentialen i investeringsprojekten. Lnsamheten i exploateringarna kommer att vara

avgrande fr hur mnga icke lnsamma projekt staden kommer att ha rd med. Sta-

den br prioritera omrden fr bostadsexploatering dr det finns eller planeras infra-

strukturlsningar. Detta innebr ocks god ekonomisk hushllning, eftersom det blir

mjligt att utnyttja redan gjorda investeringar i vg- och ledningsnt, kommunikation-

er och till viss del ven anlggningar fr social service.

Finansieringsstrategi Det investeringsutrymme som finns att tillg och som investeringsstrategin grundar sig

p tar sin utgngspunkt i vad det lngsiktiga ekonomiska utrymmet medger utan att

befintlig verksamhet och andra angelgna behov ska behva begrnsas. Syftet med en

25

Inl:26


finansieringsstrategi r bland annat att ange hur kassafldet ska styras utifrn en god

ekonomisk hushllning.

En viktig frutsttning fr att Stockholm ska kunna genomfra investeringsplanen

med bibehllen finansiell styrka kommer att vara balansen mellan egen finansiering

och upplning. Investeringar och reinvesteringar i till exempel trafikinfrastruktur, id-

rottsanlggningar och verksamhetsfastigheter genererar inga direkta intkter fr sta-

den, utan r kade drift- och kapitalkostnader. En mlsttning r drfr att p lngre

sikt stadkomma en hg grad av egenfinansiering av investeringarna. Stadens erstt-

ningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Det innebr att ersttningsinveste-

ringarna kan genomfras utan att stadens ekonomi belastas av rntekostnader.

Lnsamma lnefinansierade investeringar som genererar intkter som ven tcker

kostnaderna fr drift, avskrivningar och rnta belastar inte resultatrkningen sett ver

en lngre period. Investeringarna och nyupplningen kommer dock att ha en negativ

pverkan p stadens finansiella stllning och soliditet. I och med att stadens kreditbe-

tyg, upplningskostnad, och p sikt lneutrymme, r beroende av att staden kan upp-

visa starka finansiella nyckeltal r det drfr viktigt att prioritera ven bland ln-

samma investeringar.

Investeringsniv, kapitalkostnade

Finansborgarrådets förslag till budget 2015

Documents

Transcript of Finansborgarrådets förslag till budget 2015