100

101

I årets rapport från Rrk kan du bland annat läsa om Skånes första fynd av större turturduva som uppmärksammades i en äppleodling i Kivik och som under en dryg månads tid gladde tillresta fågelskådare. Under som-maren konstaterades den första häckningen av lappuggla på skånsk mark. Dessutom gjorde härfågel rentré som häckfågel – fyrtio år efter den senast konstaterade häckningen! Inför arbetet med årets rapport har det skett en nedskärning på den obligatoriska presentationen av vanligare arter, vilket medför en mindre omfattande fågelrapport. Trots det hoppas vi att den bjuder på intressant läsning om årets spännande observationer och fågelhändelser.

Fågelrapport 2017Jörgen Bernsmo, Janne Dahlén, Greger Flyckt, Jonas Holmqvist, Johan Lorentzon, Emil Lundahl, Ola Marklund, Roine Strandberg, Tomas Svensson, August Thomasson och Mattias Ullman

102

REGIONALA RAPPORTKOMMITTÉN 2017

Ledamot Ansvarsområde Texter i fågelrapportenJörgen Bernsmo Blankettadministrering Havsfåglar, labbar, flugsnappareGreger Flyckt Arkiv Vadare utom strandskata–ljungpipare och ”arktiska vadare”Janne Dahlén Rapportmall Strandskata–ljungpipare, flyghöns–duvor, sidensvans– trastfåglarJonas Holmqvist Mötessekreterare, Svanar–gäss, tärnor, lärkor–ärlor FiSk-sammanställning August Thomasson AlkorJohan Lorentzon Fynddatabas, externa kontakter ”Arktiska vadare”, papegojfåglar–hackspettarEmil Lundahl Sångare, sparvfinkar–finkarOla Marklund MåsfåglarRoine Strandberg Fenologi Inledning, hönsfåglar, rördrom, rovfåglar (utom Milvus- glador och sällsynta örnar), sumphöns–trappar, rödspov, Locustella-sångare, kungsfåglar, skäggmes–starar, fältsparvar, fenologiTomas Svensson ÄnderMattias Ullman Lommar–doppingar, storskarv–flamingoer, Milvus-glador, sällsynta örnar

Fågelrapporten 2017 är den 43:e i ordningen och bygger i huvudsak på rapporter inkomna till Artportalen (www.artportalen.se). Fågel­observationer som har granskats och godkänts av SOFs raritetskommitté är markerade med *, medan observationer som granskats och god­känts av Rrk Skåne är markerade med °. För sällsyntare arter redovisas i rubriken två siffror inom parentes. Dessa anger antalet observerade exemplar t.o.m. 2016 respektive antalet under 2017. Systematiken och nomenklaturen följer BirdLifes ”VP­listan” version 4 (2018; www.birdlife.se). Från och med hösten 2010 granskar och godkänner Rrk Skåne observationer som dokumenterats med fotografi, där arttillhörig­heten framgår med önskvärd tydlighet, även utan raritetsblankett. Detta för att förenkla be­dömningsprocessen i de fall där all övrig nöd­vändig information finns att tillgå i Artportalen. Vi vill uppmuntra till att fotografera, filma och ljud dokumentera såväl sällsynta som tidsmäs­sigt avvikande fåglar då en bild eller ett läte i de flesta fall säger mer än tusen ord! Tänk på att bilder och ljudinspelningar kan försvinna från en hemsida med tiden och att en hemsiderefe­rens därför inte garanterar att dokumentationen kvarstår. Därför ska bilder/inspelningar alltid

bifogas raritetsblanketten! Deadline för årsrap­porteringen är 31 januari påföljande år, därefter underkänns samtliga observationer som kräver beskrivning och inte rapporterats på blankett. För vårfenologi gäller detsamma 31 juli. Tänk på att ju förr man beskriver sitt fynd ju mer san­ningsenlig och utförlig blir beskrivningen. Var noga med att beskriva utseende på den aktuella fågeln och, det tål att upprepas: glöm inte att bifoga eventuell dokumentation till blanketten – en referens till att det finns bilder i Artpor­talen duger inte! Förbluffande ofta inkommer innehållslösa och meningslösa blanketter som naturligtvis underkänns.

Rrk Skåne förbehåller sig rätten att fritt sålla i Artportalen vad som är värt att publicera i FiSken när det gäller fynd som inte normalt krä­ver blankett. Detta är en oundviklig förändring för att hålla en hög kvalitet på fågelrapporten.

Inför författandet av FiSk 2017 har vi valt att banta innehållet väsentligt till följd av att ar­betsbördan blivit i det närmaste ohållbar under senare år. Detta innebär en nedskärning på den obligatoriska presentationen av vanligare arter. För uppgifter kring mer regelbundet förekom­mande arter hänvisas följaktligen härmed till Artportalen.

Föregående uppslag – till vänster: Aftonfalk, 2K hona. Krankesjön 26 juli 2017. Foto: Göran Lenz. Till höger: Halsbandsflugsnappare, hane. Kävlinge 10 maj 2017. Foto: Göran Lenz.

103

Sångsvan Cygnus cygnusEn hög sträcksiffra rapporterades från den an­dra veckan i mars då sträcktoppen tidstroget inträffade: 340 str Barsebäcks hamn 11.3 (Karl­Anders Högberg m.fl.) Höststräcket passerade däremot utan några riktigt höga dagsnoteringar.

Spetsbergsgås Anser brachyrhynchusUppträdandet under vinterhalvåret var i linje med tidigare år koncentrerat till de nordöstra de­larna av landskapet. Den största ansamlingen var 177 ex Vanneberga 16.12 (Greger Flyckt) Sena vårfynd utgjordes av 1 ex Håslövs ängar 12.5 (Roine Strandberg) och 1 ex i området kring Löddesnäs 5.5–6.6 (Lars­Göran Lillvik m.fl.). Under många år har det snarare varit mer regel än undantag med sena vårfynd längs med Öre­sundskusten mellan Malmö och Landskrona.

Fjällgås Anser erythropus°1 ad Klingavälsåns utlopp 16–28.4 (Arne Hol­gersson, Mikael Jönsson m.fl.) och 2 ad Rönnen 15.11 (Rolf Helmersson m.fl.). De två indivi­derna i Skälderviken var utsättningsfåglar från

Projekt Fjällgås år 2016. Observationen gjordes lite senare än sträcket för huvudflocken i det vil­da beståndet och de har inte heller rapporterats från de klassiska övervintringsplatserna i Neder­länderna. Å andra sidan är de fortfarande tydligt präglade på häckningsområdet. Om något år blir de könsmogna och fjällgäss häckar oftast första gången när de är 4–5 år. Kanske besöker en kull fjällgäss nordvästra Skåne år 2019 eller 2020?

Under vårflyttningen anlände huvudflocken till en rastlokal på Själland i Danmark 16.3 där 41 individer räknades. Flocken började anlända till Roxen i Östergötland 1.4. Antalet växte se­dan under de kommande dagarna och i mitten av april fanns 40 individer på plats. Under vår­flyttningen 2016 flög flockarna mellan Själland och Östergötland i en etapp och touchade över nordvästra Skåne nattetid. De två sändarför­sedda individerna valde en helt annan strategi 2017. Båda två flög över Skåne: den ena tvärade över landskapet medan den andra följde syd­ och ostkusten. Den senare av fåglarna gjorde ett stopp under några timmar på öarna utanför Landöns hamn. De båda fjällgässen följde sedan den svenska ostkusten och rastade var för sig flera gånger, men mycket korta stunder, på små områden med strandängsmiljöer.

Projekt Fjällgås gjorde en försiktig uppskatt­ning av populationsstorleken till 70 fåglar inför häckningssäsongen 2017. Många fjällgäss åter­kom till rastplatserna nära häckningsområdet, exempelvis vid Ammarnäs i Lappland. För flera av de märkta fåglarna är fortfarande flyttvägar och övervintringsområden okända, men uppen­barligen passerar och rastar en del av dem i Skåne under sträcktid. Tyvärr blev sommaren i fjällen 2017 inte någon höjdare för fjällgäss då avsmältningen var sen. Några par gick dock till häckning och totalt konstaterades nio flygga ungar (Niklas Liljebäck).

[Snögås Caerulescens]2 2k vit morf Vombs ängar 16–19.5 (Erik Jä­gervall m.fl.) var samma exemplar som sågs på Ölands södra udde 15.5. Fåglarna var individ­

För att få mer initierade redogörelser för ut­valda häckfåglar har som vanligt flera ornitolo­ger ombetts skriva om sina skånska specialiteter. För en rad arter har även information hämtats från den initierade årliga redogörelsen i Anser 2017:4. Utöver saxade texter från Anser har bidrag inkommit rörande berguv från Thomas Lindblad (Olseröd) och pungmes från Olof Persson.

Hans­Åke Gustavsson och Nils Kjellén har korrekturläst manus i vanlig ordning.

Ett stort tack till alla inblandade för att de gjort årets utgåva av fågelrapporten möjlig.

Efter avslutat arbete med FiSk 2016 lämna­de Olof Jönsson och Kaj Svahn sina uppdrag i kommittén. Ett stort och varmt tack riktas till Olof och Kaj för ett hemult gott arbete under lång och trogen tjänst i kommittén! Som ny le­damot valdes August Thomasson in i kommit­tén inför arbetet med FiSk 2017.

104

berga. Dominerande vindar från västsektorn under hösten borde dock rimligen ha resulterat i en mer spridd geografisk fyndbild av denna västliga ras.

Vitkindad gås Branta leucopsisBästa sträckdag blev 14.5 då sträcket passe­rade över landskapet på bred front. Noteringar på mellan 50 000–70 000 sträckande gjordes denna dag på Falsterbonäset, Habo ljung, An­derslöv och Araslövssjön. Vid Hammarsjön räknades 106 000 sträckare under fem timmars bevakning (Greger Flyckt, Roine Strandberg). Den breda sträckkorridor som går över Skåne tycks passera genom en flaskhals i området vid Gö utan för Ronneby i Blekinge och rappor­terna därifrån bör följaktligen ge en fingervis­ning om hur många vitkindade gäss som passe­rar över Skåne. Den 14.5 inräknades magnifika 401 000 ex vid denna lokal vilket innebar nytt svenskt sträckrekord med råge.

Högsta dagsnotering under hösten blev 62 150 str Juleboda 15.10 (Greger Flyckt m.fl.). I övrigt passerade höststräcket utan några riktigt höga dagssummor.

Rödhalsad gås Branta ruficollis°Under våren gjordes åtta fynd av nio ex och under hösten gjordes fyra fynd av lika många individer: 1 ex Malmödammen, Tygelsjö ängar 26.3 (Christian Ljunggren m.fl.), 1 ex Sal­viken 9–10.4 (Daniel Melchert m.fl.), 1 ex Vombs ängar – Vombsjön 14–16.4 (Sven Jöns­son m.fl.), 1 ex Alnarps strandängar 14.4 (Per Olof Lippe m.fl.), 1 ex Löddesnäs – Alnarps strandängar 17–26.4 (Lars Nilsson m.fl.), 1 str O Lundåkrabukten 18.4 (Kenny Nordström), 1 ex Knävången, Falsterbonäset 2–5.5 (Henrik Hansen) och 2 str O Viby äng, Hammarsjön 14.5 (Roine Strandberg).

Höstens första sträckte förbi Nabben, Falster­bonäset 24.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström). Därefter följde 1 ex Öja mosse 26–29.10 (Alan Jones, Fredrik Andersson), 1 ex Lilla Bennikan våtmark, Habo ljung 7.11 (Lars Nilsson) och

märkta med gula plastringar vilket innebär att det troligen rör sig om tyska fåglar. Det finns indikationer som tyder på att den tyska popula­tionen kan betraktas som självreproducerande, men tyska Rk har ännu inte fattat ett formellt beslut om kategorisering. Därför gäller i Sverige fortfarande kategori E för tyskmärkta fåglar och kategori D för omärkta snögäss.

Prutgås Branta berniclaStröfynd av ett tiotal olika individer gjordes i vanlig ordning under årets inledande månader, främst vid kustnära lokaler utmed Öresund men även i sydost. Den bästa sträckdagen blev 17 528 str Kåseberga 21.5 (Sven Splittorff). Utöver denna notering saknas dagsnoteringar med fler än 5  000 ex under vårssträcket. Un­der höststräcket rapporterades som högst 7 000 str Sandhammaren 21.9 (Lasse Braae) följt av 4  210 str Nabben, Falsterbonäset 19.9 (Nils Kjellén, Ola Elleström).

Svartbukig prutgås Branta bernicla nigricans1 str Nabben, Falsterbonäset 20.9 (Nils Kjellén, Ola Elleström) blev årets enda fynd. Uppträ­dandet fluktuerar en del med 0–8 fynd/år under senast tioårsperioden.

Ljusbukig prutgås Branta bernicla hrotaTotalt gjordes sju fynd av lika många exemplar under året. Vårfynden utgjordes av enstaka in­divider i de sträckande prutgåsflockarna i Kåse­berga 21.5, 25.5, 27.5 och 2.6 (Sven Splittorff). Höstfynden gjordes under några dagar i mitten av september: 1 str Simrishamn 15.9 (Sven Jo­hansson, Lars Edman), 1 str Simrishamn 18.9 (Jörgen Bernsmo, Magnus Ullman) och 1 str Sandhammaren 19.9 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist).

Sett till antal fynd är uppträdandet identiskt med 2016, men normalt brukar den geografiska fyndbilden vara mer spridd med fynd både i nordväst och i sydväst. Vårsträcket av prutgås passerade utan några riktiga toppdagar vilket kan förklara de uteblivna fynden utanför Kåse­

105

1 ex Karups ängar 8–16.12 (Lars Leonardson m.fl.).

Tolv fynd av 13 ex innebär – med reservation för möjlig dubbelräkning av vårfynden i Lom­mabukten – en tangering av rekordåret 2013.

Nilgås Alopochen aegyptiaca1 ex Perslundsdammen 11–12.3 (Ronny Svens­son m.fl.), 1 str S Lomma norra 3.4 (Per Olof Lippe), 1 ex Glimminge, Båstad 16.4 (Göran Ericson m.fl.), 1 ex Näsbyholmssjön 25.4 (Mats Cornmark m.fl.), 2 ex Löddesnäs 9–19.5 (Lars Nilsson m.fl.), 2 ex Höja Boställes Våtmark 16.5 (Lars Hallbeck, Anders Linus Larsson m.fl.), 1 ex Rögle Dammar 5–6.6 (Björn Aldén, Håkan Johansson m.fl.), 1 ex Börringe mad 17.6 (Ric­hard Ek m.fl.), 1 ex Rönnen 21–30.8 (Nick Gräntz m.fl.), 1 ex Hörte hamn 31.8 (Herbert Baumann m.fl.), 1 ex Näsbyholmssjön 3.10 (Richard Bergendahl), 1 ex Långören, Höga­näs 17.10 (Leif Klinteroth), 1 ex Rönnen 18.10 (Nick Gräntz m.fl.), 1 ex Näsbyholmssjön 30.10 (Richard Bergendahl), 1 ex Brandsvig 6.11 (Liselotte Andersson m.fl.), 1 ex Skönadal, Svarte 1–4.12 (Nils Söderbom m.fl.) och 1 str V Hamnen, Kåseberga 5.12 (Sven Splittorff).

Under året finns rapporter från fjorton platser i västra och södra Skåne. Som vanligt svårt att avgöra antalet inblandade fåglar, men uppskatt­ningsvis elva fynd av tolv ex. Många rapporter rör flyktiga observationer av enstaka individer, så det kan röra sig om betydligt färre individer. Observationerna av denna invasiva art fortsätter alltså att vara klart färre än för tio år sedan då ar­ten nådde en toppnotering 2007 med uppskat­tade över 50 individer i Skåne.

Rostand Tadorna ferruginea1 hane och 2 honor Höja våtmark med omgiv­ningar i nordvästra Skåne 19.9–31.12 (Henrik Johansson m.fl.). Samma fåglar noterades fly­gande söderut förbi Barsebäck (Kenny Nord­ström) och Löddesnäs (Lars Nilsson) 21.11. Därtill sågs 1 ex Hasslarps dammar 6.10 (Mag­nus Ekelund).

Trots observationen av en ensam fågel i Hass­larp bedöms samtliga fynd röra samma tre ex. Allt talar dessutom för att fynden rör samma fåglar som sågs på södra Öland i juli månad (och som även gästspelade på Torhamns udde i Blekinge 16.7).

[Mandarinand Aix galericulata]Arten verkar på senare år ha minskat kraftigt i fästet i Ängelholm. För tio år sedan rapportera­des över 30 ex från Ängelholm men under 2017 finns bara rapporter om ett enda par 15.1–29.12 (Lars Hallbeck, Nick Gräntz m.fl.). Är det så att luften börjar gå ur den grupp änder som här­stammar från Hembygdsparken i Ängelholm? Från övriga delar av Skåne rapporteras det om 1 hane Broby 21.2–30.11 (Håkan Winqvist m.fl.), 1 hane Hörbyån, Hörby 22.2–25.12 (Christina Brorsson, Olle Windelius m.fl.), 1 hane Malmö 28.10–8.11 (Petteri Lehikoinen, Kenneth Bengtsson m.fl.), 1 hane Svarteskär, Torekov 17.12 (Nils Kjellén, Eva Fredriksson) och 1 hona Rönnen 28.12 (Nick Gräntz). Totalt hamnar vi på sex fynd av sju ex, vilket är nästan identiskt med förra året.

Snatterand Anas streperaSnatteranden ökar som bekant, men fjolårets rekordsträcksiffror matchades inte riktigt i år. Vårtotalen i Sydostskåne på 212 ex var dock inte långt bort från fjolårets rekord på 229 ex, och de 41 ex som passerade Kåseberga 5.6 ut­gör nytt dagsrekord. Falsterbo noterade dock sin näst högsta sträcksiffra (100 ex), och hösttotalen i sydostskåne på 347 ex är den tredje högsta (de fyra högsta siffrorna är från de fyra senaste åren). Bland de större ansamlingarna under hösten kan nämnas höga 450 ex Klosterviken, Börring­esjön 5.10 (Rainer Grimm), 177 ex Gäddängen, Fulltofta 20.10 (Mattias Persson), 180 ex Kran­kesjön 22.10 (Ingemar Andell, Lars­Erik Jöns­son), 119 ex Äspet 25.10 (Thomas Lindblad) och 105  ex Börringe mad 30.10 (Mattias Ull­man). Största vinterflocken var 84 ex Börringe mad 31.12 (Stefan Malm, Peter Malm).

106

Antalet rapporter av konstaterade häckningar är fortfarande få, speciellt givet att man uppskat­tade beståndet i Skåne till över 100 par 2008 (Skånes Fågelatlas). Under året har häckningar rapporterats från sju lokaler. Flest ungar sågs vid Börringe mad där tre kullar om totalt 24 pulli räknades 26.6 (Mattias Ullman). Häcknings­indicier föreligger i vanlig ordning från åtskilliga lokaler (i år ca 40).

Kricka Anas creccaTrots att det skånska beståndet uppskattas till flera hundra par kommer det in få rapporter om konstaterade häckningar. I år finns rapporter om kullar från sju lokaler: Röshult 10.6 (Håkan Winqvist), Vegeholms fågelreservat, Ängelholm 16.6 (Rolf Helmersson), Burensvik, Dagshög 22.6 (Linus Falkmer), Dagshög 23.6 (Linus Falkmer), Ageröds mosse 29.6 (Lars Johansson), Store mosse, Hässleholm 1.7 (August Thomas­son) och två kullar Nöbbelövs mosse, Lund 29.7 (Michael Tobler).

Amerikansk kricka Anas carolinensis° (26, 1)1 ad hane Pulken, Egeside 5.4 (Daniel Bengts­son, Johan Månsson, Niklas Liljebäck m.fl.)

Skånes 27:e fynd och första fyndet sedan 2013! Arten var årlig 2005–2013. I övriga lan­det verkar man klara av att se vita streck – har Skåne bara haft otur de senaste åren?

Svartand Anas rubripes* (2,1)Den tjusiga svartandshanen som upptäcktes vid Dagshög 9.11 2014 fortsätter att övervintra i området och sågs från 1.1 till 14.3. Till skillnad från tidigare år sågs den dock inte under sen­hösten och vintern, dock för att återfinnas 21.1 2018 (Lars Eric Rahm).

Frågan om huruvida detta säkert är en ren svar­tand eller ej dyker upp med jämna mellanrum, inte sällan i samband med att det publiceras nå­gon bild som visar att den rödbente har en smal vit vingbakkant. Kirby (2000) skriver i sin ”De­scription and Identification of American Black Duck, Mallard, and Hybrid Wing Plumage”

(bland annat grundat på historiska data): ”It may be that terminal white on the secondaries was always variable and sometimes inconspicuous, giving the impression that ”most” Black Ducks were without white, or concomitantly, that the proportion of birds with white­tipped secon­daries increased in this century. Regardless, the important determination for plumage analysis is that historical descriptions support the conclusi­on that Black Ducks from across their range may have a more­or­less complete terminal band of white on the secondaries that form the speculum, and the maximum width may be equivalent to that on Mallards.” Mycket lär hända vad gäller vår kunskap om svartanden som art och dess rela­tion till gräsanden, men vit vingbakkant förefal­ler inte vara skäl nog att ropa gräsandsgener.

Årta Anas querquedulaI år anlände årtorna till Skåne den 12.3, då elva ex rapporterades från fyra lokaler. Lyckade häckningar rapporteras från fem lokaler. Hela tre kullar (13, 10 respektive 4 ungar) rapporte­ras från Dagshög 23.6 (Linus Falkmer). I övrigt föreligger rapporter om 2 kullar (8 pulli samt 1 äldre unge) från Klingavälsåns utlopp 2–11.8 (Lars Råberg, Jens Morin), 1 kull om 2 ungar från Bokholmens mosse, Söderåsen 14.7 (Johan Gustafsson) och 1 kull om 2 ungar från Bör­ringe mad 10.8 (Mattias Ullman). I vanlig ord­ning finns häckningsindicier från en lång rad andra lokaler (i år från drygt 20 platser). 2008 uppskattades det skånska beståndet till 40 par (Skånes fågelatlas). Sist ut för detta år blev en rapport om en honfärgad fågel från Börringe mad 1.10 (Jonas Nilsson).

Skedand Anas clypeataImponerande 336 str räknades in vid Sandham­maren 31.8 (Sven Splittorff, Staffan Sundin), vilket är den näst högsta siffran i Skåne någon­sin, och bara tjoget efter rekordsiffran på 355 str Brantevik 23.8 1992. Hösttotalen i Sydostskåne är den tredje högsta sedan sammanräkningar in­letts, och överträffas endast av de två närmast

107

föregående åren. Huruvida detta är rena tillfäl­ligheter eller om det återspeglar en faktisk ök­ning är svårt att veta. Kanske kommer detta att klarläggas av de kommande årens fågeltax­ering som sedan 2015 täcker in våtmarksfåglar (Green, Haas & Lindström 2018).

SimandshybriderEn gammal hane amerikansk bläsand x bläsand (Anas americana x A. penelope)° sågs vid Höga­näs reningsverk 26.10–7.11 (Alf Petersson, Jo­han Stenlund m.fl.). Hanen stjärtand x gräsand (Anas acuta x A. platyrhynchos) som setts i land­skapets sydvästra hörn sedan 2009 sågs på olika platser vid Falsterbonäset i januari och november (Joakim Hagström, Hans­Åke Gustavsson, Kaj Svahn m.fl.). En hane snatterand x gräsand (Anas strepera x A. platyrhynchos) rapporterades från Vombsjöns västra ängar 28.5 (Jonny Nilsson).

Rödhuvad dykand Netta rufina° (55, 3)1 hane Lilla Hammars näs, Foteviken 3.2–10.3

(Staffan Rodebrand m.fl.) och 1 par Finjasjön 14–16.9 (August Thomasson m.fl). Året bjöd, liksom 2016, på två fynd. Om vi tillåter oss att räkna årets fåglar som nya fynd landar Skåne på 46 fynd av 58 ex.

Brunand Aythya ferinaInga häckningar konstaterades under året och rapporter som rör häckningsindicier är precis som förra året både få och vaga. Ansamlingar över 200 ex sågs på en handfull lokaler under året, med som mest 1050 ex östra Krankesjön 10.3 (Nils Kjellén). Liksom de flesta andra år räknas det få brunänder på sträck, speciellt un­der vårsträcket. I Sydostskåne räknades endast 21 ex denna vår, med dagsbästa på ynka 4 ex. I detta sammanhang är 42 str O Håslövs äng­ar 6.5 (Patric Österblad) och 65 str NV Habo ljung 20.4 (Andreas Lundgren) notabla (låter som lokala förflyttningar). Det sydostskånska vårsträckrekordet utgörs av 43 str Kåseberga 29.4 2013.

Årta, hane. Ålaborevet, Simrishamn 4 april 2017. Foto: Lennart Jeppsson.

108

Vitögd dykand Aythya nyroca° (21,1)Den adulta hanen som sedan 2014 håller till i Lund och Lomma under vinterhalvåret fortsät­ter att fungera som dragplåster. Fågeln rappor­teras från Lunds reningsverk under perioderna 18.1–26.2 (Sven Jönsson, Rolf Lindskog, Hen­rik Nordholm m.fl.) och 15.10–30.12 (Johan­nes Evefalk, Sven Bågesund m.fl.). I Lomma har den setts i Habogårdsdammarna 23.1–13.2 (Karsten Bringmark, Kristian Ståhl m.fl.) vid årets början och i Lomma kustdammar 4.11–8.12 (Lars Nilsson m.fl.). De överlappande datum intervallen kan tyckas indikera att det rör sig om två individer, men faktum är att en nog­grannare titt på tiderna stämmer väl med att den alternerar mellan lokalerna. Skåne står därmed kvar på 21 exemplar.

Vigg Aythya fuligulaÅterigen individrikt höststräck. I Sydostskåne räknades 4 400 str, vilket är den tredje högsta

summan. På Falsterbonäset slogs både dags­ och säsongsrekord i och med att totalt 1 703 str räk­nades in, en siffra som i mycket bygger på räk­ningarnas två hittills högsta dagssummor 620 str 19.10 och 555 str 22.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström).

Bergand Aythya marilaInte mindre än 1 060 sträckte förbi Simrishamn 19.10 (Magnus Ullman, Sven Johansson, Jörgen Bernsmo m.fl.).

Aythya-hybrider1 hane brunand x vigg (Aythya ferina x A.fuligula) Lomma kustdammar 27.11–31.12 (Lars Nils­son, Lars­Göran Lillvik m.fl.). Brunand x vitögd dykand (Aythya ferina x A. nyroca)° rapporteras från två lokaler: 1 hona Lunds reningsverks­dammar 1.1–28.2 (Anders Jönsson, Ola Ej­drén m.fl.) och 6.11–30.12 (Sven Jönsson, Nils Kjellén m.fl.) samt 1 hane Pildammsparken,

Bergänder. Höllviken 12 februari 2017. Foto: Mikael Arinder/Skänska Bilder.

109

Malmö stad 20–29.11 (Petteri Lehikoinen, Lars Silow, Josef Chaib m.fl.). Fågeln i Lund avser samma individ som sågs även 2016. Hanen av vitögd dykand x vigg (Aythya nyroca x A. fuli-gula) som setts vid Lunds reningsverksdammar sedan 2013 var kvar i krokarna och sågs där under perioderna 1.1–21.3 (Sven Jönsson, Ker­stin Öfverbeck m.fl.) och 31.10–31.12 (Sven Jönsson, Max Lundberg m.fl.). Samma fågel, bortom rimligt tvivel, sågs även vid Nöbbelövs mosse, Lund 4–12.3 (Michael Tobler m.fl.). Slutligen sågs även en vigg x bergand (Aythya fuligula x A. marila) vid Lomma kustdammar 6.3 (Per Olof Lippe) samt 29.12 (Svante Söder­holm, Elisabeth Sturesson).

Ejder Somateria mollissimaÅterigen ett år med magert sträck, väl i linje med den i ett modernt perspektiv dalande tren­den för ejdern. Vårsträcket i sydost landade på 298 688 ex, vilket ligger nära fjolårets 279 442

ex och därmed andra året i rad med en summa under 300 000 ex. Bästa dag inföll i slutet av mars med 36 530 str Kåseberga 31.3 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Nils Kjellén). I Öresund räknades totalt 26 639 str under vå­ren, vilket tillsammans med förra årets 20 446 str är de två enda siffrorna under 30 000 ex se­dan sammanräkningarna inleddes 1997. Bästa dagen bjöd på 2 900 str vid Barsebäckshamn 1.4 (Per Lagerås), en siffra som är ungefär en faktor tio lägre än en typisk bästadag för tjugo år sedan (dagsrekordet för Öresund är faktiskt hela 67 800 str 12.4 1986). Även höststräcket blev individfattigt. I sydost inräknades totalt endast 161 040 ex, med mediokra 14 539 str Sandhammaren 19.10 (Lars Leonardson, Gert Ljungqvist) som högsta dagsnotering. Falsterbo kan för ovanlighetens skull stoltsera med ett högre dagsbästa än Sydostskåne i och med att 20 200 str passerade Nabben 22.10 (Nils Kjel­lén, Ola Elleström).

Ejdersträck förbi Nabben, Falsterbo 15 oktober 2017. Foto: Bengt Grandin.

110

TABE

LL 1

Andf

ågel

strä

ck i

sydö

stra

Skå

ne u

nder

vår

en 2

017

sam

t his

toris

ka s

äson

gs- o

ch d

agsr

ekor

d. S

träck

ande

fågl

ar fr

ån s

träck

an

Smyg

ehuk

– F

riseb

oda

tas

i bea

ktan

de, m

en n

är d

et g

älle

r vår

strä

cket

dom

iner

as s

iffro

rna

av ra

ppor

ter f

rån

sydk

uste

n (fr

amfö

rallt

Kå

sebe

rga

som

idog

t bev

akas

av

Sven

Spl

ittor

ff). F

ör v

årst

räck

av

sjöo

rre o

ch e

jder

i Ö

resu

nd h

änvi

sas

till r

espe

ktiv

e ar

ttext

. Vin

-da

ngiv

else

r är b

aser

ade

på S

MH

Is ö

ppna

dat

a frå

n Fa

lste

rbo

Sä

song

ssum

ma

Hög

sta

dags

note

ring

2017

H

ögst

a da

gsno

terin

g fö

re 2

017

Art

2017

H

ögst

a fö

re 2

017

Anta

l Pl

ats

& D

atum

Vi

nd

Anta

l Pl

ats

& D

atum

Vi

ndNi

lgås

-

2 (2

007)

1 Fl

era

daga

r Ro

stan

d -

1 (2

013)

1 Kå

sebe

rga

22.5

(201

3)

6 S

Gra

vand

89

3 1

962

(200

7)

51

Kåse

berg

a 7

.5

3 SO

56

7 Kå

sebe

rga

4.3

(200

7)

2 SV

Bläs

and

907

4 38

9 (2

004)

81

Kå

sebe

rga

9.3

5 SV

1

464

Kåse

berg

a 4.

4 (2

005)

3

OSn

atte

rand

21

2 22

9 (2

016)

41

Kå

sebe

rga

5.6

5 SV

37

Kå

sebe

rga

19.4

(200

2)

2 SO

Krick

a 3

114

4 09

5 (2

002)

39

4 Kå

sebe

rga

9.4

6 SV

1

700

Kåse

berg

a 19

.4 (2

002)

2

SOG

räsa

nd

871

2 31

2 (2

002)

88

Kå

sebe

rga

6.3

7 O

73

4 Kå

sebe

rga

7.4

(199

6)

5 O

Stjär

tand

34

3 69

1 (2

002)

10

4 Kå

sebe

rga

7.5

3 SO

21

0 Kå

sebe

rga

27.3

(201

6)

5 S

Årta

17

54

(200

2)

5 Kå

sebe

rga

28.

4 &

11.5

7

SO &

5 S

O

24

Kåse

berg

a 19

.4 (2

002)

2

SOSk

edan

d 51

3 92

0 (2

016)

10

1 Kå

sebe

rga

7.5

3 SO

27

5 Kå

sebe

rga

18.4

(200

4)

9 SO

Brun

and

21

97 (2

013)

4

Sand

h 29

.4, K

åseb

7.5

2

O &

3 S

O

43

Kåse

berg

a 29

.4 (2

013)

7

SVVi

gg

1 16

5 1

860

(200

4)

259

Kåse

berg

a 11

.5

5 SO

63

8 Kå

sebe

rga

26.4

(200

8)

3 SV

Berg

and

228

1 57

1 (1

996)

54

Kå

sebe

rga

29.4

2

O

1 01

8 Kå

sebe

rga

22.4

(199

6)

4 O

Ejde

r 29

8 68

8 68

6 47

3 (1

996)

36

530

Kå

sebe

rga

31.3

3

SO

287

150

Kåse

berg

a 8.

4 (1

996)

4

OPr

akte

jder

2

12 (1

995,

200

1, 2

005)

1

Kåse

berg

a 2.

4 &

5.4

3 SV

& 8

V

4 Kå

sebe

rga

25.3

(199

8)

6 S

Alfö

rräda

re

0 2

(199

9, 2

002)

1 Fl

era

daga

r Al

fåge

l 6

566

10 8

71 (2

005)

73

5 Kå

sebe

rga

26.3

2

V 1

986

Kåse

berg

a 23

.4 (1

996)

5

OSj

öorre

16

041

18

329

(200

8)

1 92

7 Kå

sebe

rga

31.3

3

S 6

880

Kåse

berg

a 6.

4 (2

008)

3

SVSv

ärta

1

514

1 32

4 (2

013)

10

7 Kå

sebe

rga

9.4

& 2

8.4

6 SV

& 7

SO

15

9 Kå

sebe

rga

27.4

(200

8)

4 SO

Knip

a 1

254

1 13

9 (2

007)

86

Kå

sebe

rga

19.2

9

SV

166

Kåse

berg

a 19

.4 (2

002)

2

SOSa

lskra

ke

21

83 (2

005)

8

Kåse

berg

a 6.

3 7

O

18

Kåse

berg

a 21

.3 (2

005)

2

SOSm

åskr

ake

5 74

2 7

302

(200

8)

218

Kåse

berg

a 15

.4

3 V

869

Kåse

berg

a 15

.4 (2

013)

5

SOSt

orsk

rake

55

6 58

6 (2

003)

46

Kå

sebe

rga

29.3

6

V 11

9 Kå

sebe

rga

13.4

(201

3)

2 V

111

TABE

LL 2

Andf

ågel

strä

ck i

sydö

stra

Skå

ne u

nder

hös

ten

2017

sam

t his

toris

ka s

äson

gs- o

ch d

agsr

ekor

d. S

träck

ande

fågl

ar fr

ån s

träck

an

Smyg

ehuk

– F

riseb

oda

tas

i bea

ktan

de. F

ör h

östs

träck

vid

Nab

ben,

Fal

ster

bo h

änvi

sas

till s

epar

at a

vsni

tt i F

iSke

n. V

inda

ngiv

el-

ser ä

r bas

erad

e på

SM

HIs

öpp

na d

ata

från

Sand

ham

mar

en o

ch S

killi

nge.

Se

även

gra

fik ö

ver v

inda

rna

höst

en 2

017

på n

ästa

sid

a (F

igur

1).

Trot

s at

t det

inte

på

någo

t sät

t var

ova

nlig

t myc

ket o

stvi

nd b

lev

det r

ejäl

a sj

öorre

reko

rd.

Sä

song

ssum

ma

Hög

sta

dags

note

ring

2017

H

ögst

a da

gsno

terin

g fö

re 2

017

Art

2017

H

ögst

a fö

re 2

017

Anta

l Pl

ats

& D

atum

Vi

nd

Anta

l Pl

ats

& D

atum

Vi

ndNi

lgås

-

5 (2

003)

5 Sa

ndha

mm

aren

25.

10 (2

003)

4

VRo

stan

d -

26 (2

014)

26

Sim

risha

mn

28.6

(201

4)

4 S

Gra

vand

77

2 1

742

(200

7)

88

Kåse

berg

a 14

.7

4 SV

33

3 Sa

ndha

mm

aren

9.7

(200

1)

3 V

Bläs

and

3297

7 53

645

(201

4)

4002

Sa

ndha

mm

aren

6.9

3

O

19 8

40

Sand

ham

mar

en 2

4.9

(200

1)

14 N

OSn

atte

rand

34

7 64

0 (2

016)

89

Sa

ndha

mm

aren

19.

10

7 O

27

5 Si

mris

ham

n 5.

11 (2

016)

6

OKr

icka

12 0

24

12 3

82 (2

016)

1

610

Sim

risha

mn

22.1

0 2

SO

1 92

4 Si

mris

ham

n 5.

11 (2

016)

6

OG

räsa

nd

4 04

4 8

647

(201

4)

223

Sim

risha

mn

22.1

0 2

SO

3 01

0 M

älarh

usen

24.

10 (2

014)

9

SSt

järta

nd

3 11

9 4

624

(200

1)

745

Juleb

oda

16.9

4

SV

2 91

7 Sa

ndha

mm

aren

24.

9 (2

001)

14

NO

Årta

9

16 (1

992)

4

Sim

risha

mn

15.8

5

SO

7 Br

ante

vik 1

8.8

(199

4)

2 SV

Sked

and

1 65

8 1

839

(201

5)

336

Sand

ham

mar

en 3

1.8

4 V

355

Bran

tevik

23.

8 (1

992)

3

SVBr

unan

d 55

29

9 (2

001)

8

Sand

ham

mar

en 6

.9

3 O

27

0 Si

mris

ham

n 21

.10

(200

1)

9 O

Vigg

4

400

5 96

0 (2

013)

80

9 Si

mris

ham

n 20

.10

5 O

1

845

Sand

ham

mar

en 1

3.10

(201

3)

5 O

Berg

and

2 13

6 8

065

(198

9)

1 06

0 Si

mris

ham

n 19

.10

7 O

3

174

Frise

boda

15.

10 (1

995)

3

SOEj

der

161

040

533

601

(199

2)

14 5

39

Sand

ham

mar

en 1

9.10

7

O

174

600

Bran

tevik

12.

10 (1

988)

10

OPr

akte

jder

4

21 (2

001)

2

Sim

risha

mn

23.1

0 8

NO

8 Sa

mm

anrä

kn. 2

1.10

(200

1)

9 O

Alfö

rräda

re

0 6

(200

4)

6

Bran

tevik

12.

10 (2

004)

6

SOAl

fåge

l 9

376

26 8

50 (1

984)

35

6 Kå

sebe

rga

29.1

2 6

SV

18 6

00

Sim

risha

mn

20.1

1 (1

999)

12

NO

Sjöo

rre

103

091

68 2

02 (2

016)

15

043

Sa

ndha

mm

aren

6.9

3

O

7 57

0 Si

mris

ham

n 17

.9 (2

001)

7

OSv

ärta

3

556

4 42

7 (2

014)

70

1 Si

mris

ham

n 20

.10

5 O

1

900

Bran

tevik

10.

11 (1

984)

13

OKn

ipa

3 14

5 5

245

(201

4)

699

Sand

ham

mar

en 1

9.10

7

O

1 39

0 Sa

ndha

mm

aren

28.

10 (2

000)

5

SVSa

lskra

ke

46

107

(201

6)

9 Si

mris

ham

n 20

.10

5 O

52

Si

mris

ham

n 5.

11 (2

016)

6

OSm

åskr

ake

12 2

01

17 2

46 (2

014)

3

690

Sim

risha

mn

19.1

0 7

O

4 75

2 Sa

ndha

mm

aren

28.

10 (2

000)

5

SVSt

orsk

rake

41

2 70

6 (2

014)

30

Sm

ygeh

uk 2

2.10

2

SO

293

Bran

tevik

28.

11 (1

993)

5

N

112

Figur 1. Vindar höstmånaderna augusti till november 2017 presenterad via en variant av vindrosgraf som synliggör enskilda dagar. Varje punkt motsvarar medelvinden för en viss dag (medelvärdesbildad över dagens ljusa timmar). Vindriktning anges via punktens position relativt vindrosens centrumpunkt (rak ostlig vind ligger rakt höger om centrum o.s.v.), och vindstyrkan anges via avståndet till centrum. Den inre streckade cirkeln visar 5 m/s, den yttre 10 m/s. Antalet dagar med vind från olika vindsektorer anges med siffror. Värdet för 2014 anges intill sektornamnet, och siffrorna inom parentes anger medelantal respektive maxantal för åren 1973–2013. Presentationen är baserad på SMHIs öppna data från Sandhammaren (1973–1995) och Skillinge (1995–2016). Den röda sektorn markerar vindförhållanden som anses vara goda för sträckskådning i sydost-skåne (minst 5 m/s vind i sektorn SO-NO). Notera dock att detta varken är ett nödvändigt eller tillräckligt villkor, och att många goda sträckdagar infaller även i t.ex. SV-vind.

113

Praktejder Somateria spectabilis°Alla årets observationer rör sträckande hanar. Vår och höst bjöd på fyra exemplar vardera: 1 hane str S Barsebäckshamn – Lomma 15.3 (Da­niel Melchert, Kenny Nordström, Kristian Ståhl m.fl.), 1 ad hane str O Kåseberga 2.4 (Sven Splittorff, Pär Söderquist, Gunnar Gunnars­son m.fl.), 1 ad hane str O Kåseberga 5.4 (Sven Splittorff), 1 ad hane str S Domsten – Barse­bäckshamn – Limhamn 20.4 (Mårten Müller, Bengt Andersson d.ä., Kenny Nordström m.fl.), 1 hane str SV Gislövshammar 9.9 (Tomas Svens­son, Jesper Segergren, Roy Blad), 1 ad hane str SV Nabben, Falsterbonäset 22.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström, Hans­Åke Gustavsson) samt en final med 2 ad hane str S Simrishamn 23.10 (Jörgen Bernsmo, August Thomasson m.fl.).

Årets åtta fynd är i alla fall ett uppsving jäm­fört med fjolårets bottennapp med fyra indivi­der. Likt 2016 lyste däremot alförrädaren med sin frånvaro.

Sjöorre Melanitta nigraSjöorren är på frammarsch, åtminstone vad det gäller den mängd som passerar de skånska kus­terna. Räkningar av vårsträcket genom Öresund gav 22 629 sträckande totalt, med fina 4316 str S Helsingborg 3.4 (Peder Winding) som högsta dagsnotering. Sydostskåne brukar inte leverera lika höga siffror som Öresund under våren, och de 1 927 str som räknades vid Kå­seberga 31.3 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Nils Kjellén) får ses som en god högstanotering. Hösten bjöd på ett sträck som fullständigt kros­sar tidigare säsongs­ och dagsrekord för Syd­ostskåne. Totalt räknades hela 103 091 str, att jämföra med fjolårets rekordsiffra på 68 202 str. Det nya dagsrekordet lyder 15 043 str och räk­nades in vid Sandhammaren 6.9 (Gert Ljung­qvist, Sven Splittorff m.fl.). Siffran är ungefär dubbelt så hög som föregående dagsrekord för Sydostskåne. Huvuddelen av sträcket passerade även Simrishamn där det räknades in 12 160

Figur 2. Antal dagar med >5 m/s ostlig ving (SO-NO).

114

str (Magnus Ullman, Bengt Bengtsson, Jörgen Bernsmo m.fl.). Det tidigare skånska rekordet är på 13 260 str S Hittarps rev 4.4 2005 (Thomas Svanberg). I Falsterbo blev det visserligen inget dagsrekord, men räkningarnas andra, tredje, fjärde och femte högsta dagssiffror är nu från 2017 och hösttotalen på 34 210 str är mer än dubbelt så hög som det föregående säsongsre­kordet från 2012.

Svärta Melanitta fuscaVåren i Sydostskåne landade i ett säsongsre­kord på 1 514 sträckande svärtor. Även höst­sträcket blev fylligt och totalsumman på 3 556 str är den tredje högsta sedan sammanräkning­arnas start på åttiotalet. Notera att förra årets FiSk felaktig angav att årssumman 2016 på 2 838 str var den näst högsta någonsin. De två högsta summorna är 4 370 str 1984 och 4 427 str 2014. Även i Falsterbo blev årets säsongs­summa den näst högsta någonsin (1 181 str), efter just 2014.

Knipa Bucephala clangulaVårsträcket i sydost summerades till 1 254 str, vilket brädar det tidigare rekordet om 1 139 str från 2007.

Salskrake Mergellus albellusEndast mediokra vinteransamlingar, med 250 ex Edenryd 18.1 (Linda Niklasson) som högsta­notering (i vanlig ordning från Nordostskåne).

Småskrake Mergus serratorÅterigen höga sträcksiffror under hösten. Sum­man i Sydostskåne landade på 12 201 str, vilket är den näst högsta någonsin efter rekordet på 17 246 från 2014. Imponerande 3 690 räknades in i Simrishamn 19.10 (Magnus Ullman, Sven Johansson, Jörgen Bernsmo m.fl.) och utgör den näst högsta dagssiffran efter exceptionella 4 752 str Sandhammaren 2 000 den 28.10. Mönstret går igen i Falsterbo som också fick sin näst hög­sta totalsumma efter 2014 och sin näst högsta dagssiffra just 19.10, närmare bestämt 1 870 ex.

Orre Lyrurus tetrixTotalt rapporterades 29 spelande tuppar, från 14 olika lokaler, och 3 hönor. Flest orrar observe­rades i området kring Örkelljunga och Skånes­Fagerhult. Antalet är fortsatt lågt ur ett längre perspektiv. En intressant höstansamling har rap­porterats av jägare med 22 ex Bökönasjön 24.10 (Carl­Göran Tauson gnm Sven G Nilsson) inne­hållande både hönor och tuppar. Orren får nu anses utgången från Linderödsåsen även om nå­gon enstaka fågel naturligtvis kan finnas kvar på åsen (Figur 3).

Tjäder Tetrao urogallusTotalt 13 ex under året, samt spillning på ytterli­gare ett par lokaler. Observationerna gjordes som vanligt i norra Skånes myrrika områden nära landskapsgränsen. Antalet är normalt för senare år men här finns sannolikt ett stort mörkertal. En häckning konstaterades i Loshultstrakten då en höna stöttes från bo i maj (Roine Strand­berg, Mirja Ström­Eriksson). Boet låg intill en mosse där riklig förekomst av vinterspillning

1990-talet

2000-talet

2010-talet

1980-talet

0

5

10

15

20

Figur 3. Genomsnittligt antal orrtuppar under fyra decennier på Fjällmossen, Linderödsåsen, sedan 1980-talet. Inga orrar har observerats efter 2015.

115

konstaterades och dessutom uppehöll sig, enligt lokalt boende, en spelande tjädertupp på en in­tilliggande grusväg under våren. En intressant höstansamling har rapporterats av jägare med 10 ex i närheten av Simontorp, Östra Göinge 28.10 (gnm Greger Flyckt) innehållande både hönor och tuppar.

[Rödhöna Alectoris rufa]1 ex Ljungbyholm, Förslöv 13.1 (Phil Benstead), 1 par Kälkestad, Oppmannasjön 4.3 (Hans Cronert), 1 ex Söndraby, Oppmannasjön 14.4 (Mikael Svensson) och 1 par Hunnestadsbyvä­gen, Skårby 7.6 (Johan Hammar). Fyra fynd av denna kategori E­art är en oroväckande utveck­ling som tyder på fortsatt illegal utplantering i landskapet. Värt att upprepa: Arten har, med ett undantag, setts årligen i Skåne sedan 2007!

Vaktel Coturnix coturnixTotalt minst 110 spelande vaktlar under pe­rioden 5.5–17.8 och därtill ett höstfynd avse­ende 1 ex centrala Lundåkrabukten 5.9 (Kenny

Nordström). Som mest hördes 11 spel Ripa 18.6 (Patric Österblad, Anders Peltomaa).

Positivt med en fördubbling av antalet fynd från förra årets låga notering men fortfarande färre än hälften av summan för rekordåret 2011 (252 ex). Arten fluktuerar en hel del mellan åren men antalet spelande vaktlar har trots det­ta ökat markant under de senaste decennierna (Figur 4).

[Kungsfasan Syrmaticus reevesii]Två hanar fotograferades vid Karsholm, Opp­mannasjön 4.11 (Christer Neideman). Tredje året i rad med observationer i Kristianstads kommun nära större gods! Organiserade illegala utsläpp för jakt verkar det vara frågan om. Foto förekommer på nätet där en jakthund poserar med en kungsfasan i munnen vid ett gods ”någ­ra mil från Håkanryd”, Bromölla 2014.

Smålom Gavia stellataÅrets högsta sträcksiffror (eller rörelser) var 360 str V Rålehamn 12.1 (Nils Kjellén) samt 405 str S Simrishamn 19.10 (Magnus Ullman, Sven Johansson, Jörgen Bernsmo).

Storlom Gavia arcticaStorlom i lämplig häckbiotop rapporterades i år från sju olika lokaler i norra Skåne. Flest fåglar, hela 10 ad som mest, sågs i Värsjön i maj–juli (Björn Herrlund, Seth Nilsson). Utöver i denna sjö sågs storlommar i Rössjön, Lärkesholms­sjön, Örnalt, Örsjön, Fåglasjö och Raslången. Lyckade häckningar med vardera en unge rap­porterades från Storesjö, Healt i juli (Kurt Arne Johansson) och från Raslången i augusti (Göran Flyckt).

Svartnäbbad islom Gavia immerºÅrets första, 1 ad, låg i klassiska islomsvatten utanför Ravlunda – Juleboda 14.1–1.2 (Len­nart Jeppsson m.fl.). Därefter följde 1 ad str O Kåseberga 10.4 (Sven Splittorff). Under hösten sträckte tre fåglar mot syd förbi Nabben, Falster­bonäset; 1 ad 13.10, 1 ad 26.10 och 1 ad 18.11 (Nils Kjellén, Ola Elleström). Utöver dessa sågs

1970-talet

1990-talet

2000-talet

2010-talet

1980-talet

0

20

40

60

80

100

120

Figur 4. Genomsnittligt antal spelande vaktlar i Skå-ne under fem decennier.

116

även 2 ex (1 1k och 1 ex) utanför Hovs hallar 9.12 (Emil Lundahl, August Thomasson m.fl.). Årets överlägset mest välbetittade individ blev också landskapets första inlandsfynd:1 1k i söd­ra delen av Vombsjön 28–31.12 och en bit in i januari 2018 (Staffan Bensch m.fl.). Totalt åtta fynd under året är lite färre än normalt, mest beroende på ovanligt få fynd i nordväst.

Vitnäbbad islom Gavia adamsiiºÅrets första sågs sträcka söderut förbi Simris­hamn 4.3 (Bengt Andersson d.y.). Troligen sam­ma individ, nu bestämd till 2k, sågs två dagar senare sträcka västerut vid Kåseberga 6.3 (Sven Splittorff). Under hösten sågs först 1 2k str S Simrishamn 7.9 (Tomas Svensson m.fl.) och därefter följde 1 ad Yttre Kattvik 3.10 (Magnus Kasselstrand). I andra halvan av oktober passe­rade ovanligt många fåglar de skånska kusterna på väg mot syd eller väst: 1 str S Juleboda 15.10 (Greger Flyckt m.fl.), 1 ad str Nabben 17.10, 1 ad str Nabben 19.10 och 1 ad str Nabben 22.10

(Nils Kjellén Ola Elleström m.fl.), 1 ad och 1 3k+ str S Simrishamn 19.10 (Sven Johansson, Magnus Ullman m.fl.) samt 1 ad str S Simris­hamn 22.10 (Elias och Daniel Melchert). Årets sista var 1 str SV Kullen 28.10 (Peder Winding, Klas Rosenkvist, Mårten Müller).

Rrk bedömer att två av individerna (19.10 och 22.10) som passerade Simrishamn sågs se­nare samma dagar vid Nabben. (Låter inte sär­skilt sannolikt för mig, men jag antar att tiderna stämmer) Detta ger ett vårfynd och åtta höst­fynd. Totalt nio fynd under året är en hög siffra. Den 18.10 passerade två islommar i sommar­dräkt Nabben, Falsterbonäset ut från Östersjön, på väg mot väst eller nordväst (Nils Kjellén, Ola Elleström). Fåglarna var troligen av den vitnäb­bade arten, men de sågs mest bakifrån och Rrk väljer därför att inte inkludera dem här.

Smådopping Tachybaptus ruficollis76 par i lämplig häckningsbiotop rapportera­des från 65 lokaler. Antalet lokaler är samma

Smådopping. Lunds reningsverk 24 februari 2017. Foto: Göran Lenz.

117

som 2016. Kläckta ungar noterades på 13 lo­kaler. Överlägset största vinteransamling fanns vid Lunds reningsverk, där åtminstone 58 ex fanns i november (Henrik Jonsson, Nils Kjel­lén m.fl.).

Gråhakedopping Podiceps grisegena207 par har rapporterats med häckningskrite­rier från 129 lokaler under våren och somma­ren. Kläckta ungar rapporterades på 31 lokaler. Under våren räknades ca 100 sträckande förbi Kåseberga (Sven Splittorff m.fl.). Under hösten noterades ca 420 str S förbi Österlen med bästa dagssumma 49 str Simrishamn 19.10 (Magnus Ullman m.fl.). Vårsumman är relativt låg medan höstsumman är högre än normalt.

Svarthakedopping Podiceps auritusÄven i år konstaterades faktiskt en häckning! Denna gång sågs ett par i mitten av maj och där­efter minst en unge tillsammans med förälder i slutet av juni vid Fågelsång, Klippan (Inger Pers­son, m.fl.). Ett par fanns också i lämplig häcksjö vid Lunkeskog, Norra Strö (Hässleholm) 8.5–20.6 (August Thomasson, Anders Linus Lars­son m.fl.), men inga ungar kunde konstateras där. Under våren räknades normala 14 str O vid Kåse berga (Sven Splittorff m.fl.).

Svarthalsad dopping Podiceps nigricollisMarsfynd är relativt ovanliga, men i år sågs 4 ad Västra Sorrödssjön 31.3 (Gert Andersson, Pat­rik Strömberg, Peter Karlehagen). I april sågs sedan 10 ex på tre olika lokaler, varav hela 7 ex vid Bokholmens mosse (Anders Ahlberg m.fl.). Övriga individer sågs vid Furuhus mosse och Hörte hamn. I maj sågs ytterligare tre par på tre nya lokaler: Krageholmssjön, Torsjön och Krankesjön. Årets enda konstaterade häckning fanns vid Bokholmens mosse, där 3 1k sågs i juli (Anders Jönsson m.fl.). Ett sommarfynd med 1 ex utanför Rönnen 22.6 (Nick Gräntz m.fl.) och ett höstfynd med 1 ex Näsbyholms­sjön 2–8.9 (Rolf Sandberg m.fl.). Uppträdan­det är normalt.

Svartbrynad albatross Thalassarche melanophris* (1, 1)En äldre subad sågs vid Kullen och observerades från flera lokaler kring Kullahalvön och Bjäre­halvön 4–5.10 (Per Saarinen, Jens Morin m.fl.). Fågeln sågs först i Bohuslän 3.10 och sista ob­servationen i Kattegatt gjordes vid Lise leje, Halsnæs, Danmark 6.10 (DOF­basen). Fyndet utgör det andra i landskapet, då observationerna 2004 och 2001 bedömdes vara samma individ och därför räknas som ett fynd. Observationer av arten har ökat i europeiska farvatten under 2000­talet, främst kring Brittiska öarna. Ma­joriteten avser adulta individer och det är inte orimligt att anta att enstaka individer står för ett flertal av dessa fynd. Arten är långlivad och återfinns normalt på södra halvklotet, närmast på Falklandsöarna.

Stormfågel Fulmarus glacialisEtt beskedligt år där en grov uppskattning av års­summan landar på 120 ex i nordväst och ytterli­gare 16 ex söder om Kullen, från Hittarp i norr till Malmö i söder. Fynd gjordes under samtliga månader förutom mars, april och september. Högsta enskilda sträcksiffran avsåg 35 str Kulla­berg 9.12 (Mårten Müller, Mats Peterz). Något udda var ett inlandsfynd av en utmattad fågel på en gräsmatta i Nyvång, Åstorp 27.6 (Mattias Jonsäter).

Som med alla havsfåglar speglas uppträdandet i landskapet främst av västliga stormar, vilket innebär stora variationer mellan åren. I Storbri­tannien uppges arten dock ha minskat, lokalt kraftigt, sedan millennieskiftet, bl.a. på grund av födobrist och nedsatt reproduktion. Motsva­rande period har havssulan ökat (se denna art) (JNCC 2016).

Grålira Puffinus griseusUnder årets första tre månader sågs 1 str Barse­bäckshamn 4.1 (Arne Holgersson, Douglas Gustafsson m.fl.), 1 str Tjällran – Arild – Dom­sten 12.1 (Nils Kjellén, Karsten Bringmark, Bengt Andersson), 1 str Båstads hamn 21.2

118

(Bengt Andersson d.ä., Erik Johansson m.fl.) och 1 str Helikopterplattan, Malmö 15.3 (Sven Silow m.fl.). Övriga fynd gjordes i oktober med 1 str Knaggestenen, Arild 2.10 (Mats Peterz), 2 str Kullaberg – Hovs hallar – Arild – Svanshall – Mäsinge Strand – Dagshög – Yttre Kattvik 3–5.10 (Magnus Kasselstrand, Julius Wengelin Grantén, Samuel Persson m.fl.), 1 str Barse­bäckshamn 12.10 (Sven Jönsson, Per­Olof An­dersson, Calle Ryberg) och slutligen 1 str Kullen 12.10 (Andreas Grabs).

En årssumma på nio ex är en av de lägsta sedan 1980­talet men överträffar bottenåren 2000 och 1994 på fem respektive fyra ex. Medelvärdet un­der 2000­talet är 35 ex. Fyra av årets fynd gjordes i Öresund söder om Kullen och fyndet i mars är det första under den aktuella månaden sedan 2008.

Atlant-/madeirapetrell Pterodroma feae/madeira* (1, 1)1 str SV Mistluren, Kullaberg 26.6 (Magnus Elfwing, Tobias Berger, Mårten Müller m.fl.).

Detta var det andra fyndet av en obestämd at­lant/madeirapetrell i Skåne. Den förra individen sågs 28.10 2001 på Hovs hallar. ”Sammetspet­rellen” har uppdelats i flera arter under senare år och arten som vi känner som atlantpetrell har av IOU (International Ornithological Union) de­lats upp i två arter: desertaspetrell som häckar på ön Bugio i Desertasarkipelagen (nära Madeira) samt kapverdepetrell. Fynd fanns av atlantpet­rell, separerade från madeirapetrell, från bl.a. Brittiska öarna men i och med senaste ”split” saknas bestämda fynd (BOURC 2018).

Gulnäbbad lira Calonectris diomedea° (39, 2)Två fynd gjordes under året med 1 str N Ripa­gården, Gröthögarna 26.6 (Jan Linder, Thomas Lindblad, Phil Benstead) och 1 str V Mistluren, Kullaberg 5.8 (Henrik Johansson m.fl.). Juni­fyndet utgör blott det andra för landskapet och augustifyndet blev det sista enligt den gamla sys­tematiken. Gulnäbbad lira (C. borealis) och sco­polilira (C. diomedea) urskiljs nämligen numera som två monotypiska arter (Sveriges Taxonomi­

kommitté 2018). Gulnäbbad lira häckar främst på öar i östra Atlanten, från nordvästra Spanien till Azorerna och Kanarieöarna, och övervintrar i större delen av Atlanten, medan scopoliliran häckar på öar i Medelhavet och övervintrar främst i de tropiska delarna av östra Atlanten. Båda arterna förekommer troligen i svenska vat­ten, men det finns ännu inga fynd som har pu­blicerats på det som tidigare utgjorde underarts­nivå, d.v.s. borealis resp. diomedea. De båda nya arterna skiljer sig i typiska fall på vingteckning och proportioner men intermediära individer som knappast går att artbestämma är tyvärr inte ovanliga. Bra fotodokumentation efterfrågas och båda arterna övertas av Rk.

Mindre lira Puffinus puffinusÅrets fynd var följande: 1 str Rålehamn, Tjällran 15.3 (Nils Kjellén), 1 str Hallands Väderö 31.5 (Mikael Haraldsson), 1 str Kullaberg 31.5 (Karl G Nilsson, Mattias Larsson), 1 str Norrebro­hamn, Gröthögarna 31.5 (Håkan Johansson), 1 str Kullaberg 13.6 (Karl G Nilsson), 2 str Kul­laberg 26.6 (Mårten Müller, Mats Peterz), 1 str Ripagården, Gröthögarna 26.6 (Phil Benstead, Jan Linder, Thomas Lindblad), 1 str Svanshall 26.6 (Leif Klinteroth), 4 str Kullaberg 3.7 (Mår­ten Müller, Tomas Svensson), 2 str Hovs hallar 5.8 (August Thomasson m.fl.) och slutligen 3 str Kullaberg 5.8 (Klas Rosenkvist, Henrik Johans­son m.fl.).

En rimlig uppskattning av årssumman landar på tolv ex, vilket innebar ett bra år (Figur 5). Marsfyndet är det första i landskapet och fyndet i maj endast det sjunde.

Stormsvala Hydrobates pelagicus* (38,1)Ett fynd avseende 1 ex Båstads hamn 11.11 (Jonas Nilsson, Mattias Öberg, Johan Stenlund m.fl.) utgör det första i landskapet sedan 2011. Tidpunkten är typisk (Figur 6). Fyndet i juli och ett av fynden i augusti avser dock ringmärkta individer på Sandön, Skälderviken. Arten häck­ar närmast på Shetlandsöarna och på öar längs norska västkusten.

119

0

5

10

15

20

25

30

35

40

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2011

2013

2015

2017

2009

Figur 5. Årlig förekomst av mindre lira 1975–2017.

0

1

2

3

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2011

2013

2015

2017

2009

Figur 6. Årlig förekomst av stormsvala 1975–2017.

120

Klykstjärtad stormsvala Oceanodroma leucorhoaUnder året rapporterades nio fynd av elva ex under perioden 5.10–9.12. Två av dessa gjordes S om Kullen, nämligen: 1 str N Campingbyn, Domsten 5.10 (Thomas Svanberg) och 1 rast Lomma Södra 11.11 (Lars Nilsson m.fl.). Upp­trädandet är starkt avhängigt västliga stormar och varierar därför påtagligt mellan olika år. En årssumma på elva ex motsvarar medianvärdet under 2000­talet men är en bra bit under med­elvärdet på 35 ex. Det senare upphjälpt av re­kordåret 2004 då 391 ex observerades (Figur 7).

Havssula Morus bassanusHögsta sträcksiffran blev smått otroliga 3015 str Rålehamn, Tjällran 12.10 (Nils Kjellén), vilket är en rejäl putsning av tidigare sträckrekordet på 1326 str Hovs hallar 16.9 1997 (FiSk 2016). Ar­ten har dessutom blivit så pass vanlig i Öresund, även söder om Kullen, att det är svårt att upp­skatta antalet individer men högsta sträcksiffran blev 600 str Hittarps rev 6.10 (Bengt Andersson

d.ä.). Även i Östersjön ökar fynden och under året sågs 66 ex söder om bron, med som mest 10 ex Nabben 17.12 (Hans­Åke Gustavsson). Vårfynden i sydöstra Skåne under våren kan eventuellt tillskrivas sulan Suleima, en havssula som under flera år vistats kring Bornholm och Christiansö.

Även om arten ökar och har ökat i Nord­sjön under senare hälften av 1900­talet, så torde födo tillgången också vara avgörande. Arten uppträder även i mindre antal under häckningstid och större antal individer tycks dröja kvar och aktivt födosöka efter västliga stormar. Östersjöns ekosystem har förändrats de senaste 30 åren och efter att den domine­rande arten varit torsk fram till 1980­talet är det på torskens bekostnad numera sill och skarpsill, vilken utgör stapelföda för havssula. Man får förmoda att det är en kombination av dessa faktorer som huvudsakligen förklarar det ökande uppträdandet. Beakta att årsgenom­snittet på 1980­ och 1990­talet var 320 resp. 330 ex!

0

50

100

150

200

250

300

350

400

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2011

2013

2015

2017

2009

Figur 7. Årlig förekomst av klykstjärtad stormsvala 1975–2017.

121

Storskarv Phalacrocorax carboLämpliga häcklokaler med högsta antal under året var 721 par Eskilstorps holmar i maj (Nils Kjellén), 710 aktiva bon Landöskärgården 18.5 (Nils Waldemarsson), 200 bon Torsjön 10.5 (Gustav Tallroth) och 124 aktiva bon Ivösjön 6.5 (Linda Niklasson). Från lokalen Gråen ut­anför Landskrona finns i år inga siffror.

Toppskarv Phalacrocorax aristotelisI januari sågs som mest 17 ex utanför Torekov (Jon Jörpeland m.fl.) och i början av februari fanns åtminstone 13 ex kvar (Phil Benstead). I slutet av mars sågs 7 ex på Hallands Väderö och vårens sista obs blev 3 ex på samma lokal 2.4 (Petter Olsson). Traditionellt sett har topp­skarvarna hållit sig mycket stationärt kring Bjä­rehalvön – Hallands Väderö. Under hösten har dock några individer även setts rastande i om­rådet Vattenmöllan – Kullen (Karl G Nilsson m.fl.). I huvudområdet kring Torekov gjordes i år en ny högstanotering (med råge!) då hela 65 ex räknades kring Svarteskär 21.10 (Lars Svensson).

Rördrom Botaurus stellarisÅtta lokaler med vinterfynd under föråret och två under efteråret. Från häckningsperioden rapporterades tutande drommar från nio loka­ler där nordöstra Hammarsjön var enda lokalen med två tutande under en längre period. Således en fortsatt låg nivå på förekomsten jämfört med 1990­ och 2000­talets markanta uppgång vilket illustreras i Figur 8.

Silkeshäger Egretta garzettaFörst ut var 1 str SV Nabben, Falsterbonäset 16.5 (Emil Lundahl, Björn Malmhagen). Fågeln följdes mycket långt ut mot Danmark innan den släpptes. Tjugo minuter senare fotograferades dock en vid Bakdjupet (Fredrik Kullgren) och rimligen var det samma fågel som vänt trots allt. Därefter sågs 1 ex Terraviken, Landön 18.5 (Leif Segelström) och 1 ad Inre Foteviken 5.6 (Mat­tias Ullman m.fl.). Sistnämnda fågel sågs även utsträckande vid Nabben, Falsterbonäset mor­

gonen därpå (Björn Malmhagen, Raul Vicente, Caroline Sjöström). Tre ex under året är en bra årssumma. En hög andel av alla silkeshägrar i vårt landskap ses i just maj och juni, men fynd i nordöstra Skåne är ovanliga.

Ägretthäger Ardea albaUnder januari och februari gjordes ströobsar på flera olika håll i landskapet, vilka bör avse 6–7 ex. Ett litet vårinflöde påbörjades i andra halvan av mars med ca sju ex. Sträckrörelserna under april och maj var inte påfallande stora i år, med ca 20 respektive 48 ex dessa månader. Under sommaren gjordes som vanligt en del ströfynd, vilka troligen avser individer som rör sig fram och tillbaka i landskapet under ett par måna­ders tid. Antalen ökade sedan försiktigt i andra halvan av augusti för att formligen explodera i början av september. Totalt bedöms ca 195 ex ha setts i september och ytterligare 125 ex i ok­tober. I november sågs ca 30 ex och i december ca 14 ex, varav 5 ex i flock str V Abbekås 4.12 (Gustav Tallroth).

1970-talet

1990-talet

2000-talet

2010-talet

1980-talet

0

5

10

15

20

25

30

Figur 8. Genomsnittligt antal tutande rördrommar i Skåne under fem decennier.

122

Rrk bedömer att ca 400 ex setts under året, varav ca 350 ex enbart under hösten. Som vanligt väntar vi på den första häckningen! De stora antalen förklaras främst av att arten snabbt etablerat sig i Baltikum och många av dessa flyttar mot sydväst under hösten. En på­fallande stor del av fynden görs i sjölandskapen i nordost, kring Ringsjön, Vomb­/Kranke­sjön samt på Falsterbohalvön. De största an­samlingarna under våren var 8 ex Krankesjön 13.5 (Jan­Erik Nilsson m.fl.) och under hösten 12  ex Björkaåns utlopp, Vombsjön 8.9 (Olof Ramel m.fl.), 19 ex Hammarsjön 19.9 (Chris­ter Neideman m.fl.) samt 16 ex Finjasjön 20.9 (August Thomasson).

Svart stork Ciconia niger Årets första observation gjordes relativt sent: 1 str N Östra Tommarp 21.5 (Hans Larsson, Jes­per Segergren). Samma dag sågs även 2 ex till­sammans vid Fyledalen (Andreas Forsman) och ensamma fåglar sågs på samma lokal ett par olika datum i juni. Misstankar om häckning i Fyleda­len har funnits tidigare och alltså även i år. Strö­obsar av ensamma fåglar gjordes i juni även vid Silvåkratornet, Krankesjön (David Armini, Nils Kjellén) och vid Näsbyholm (Mattias Ullman). Under hösten sågs 1 ad Västra Strö, Eslöv 6.8 (Andreas Wernersson m.fl.), 1 ex Norrekås 6.8 (Petteri Lehikoinen), 1 1k i dåligt skick rastande i en trädgård i Karlaby, Simrishamn 8.8 (Len­nart Jeppsson m.fl.) och 1 1k som blev omhän­dertagen vid Bäckaskog (och senare avled) 11.8 (gnm Hans Cronert). Året avslutades med 1 ex str SV i kraftig motvind Klosterviken – Svedala – Västra Ingelstad 13.8 (Ingelise Aarøe Petersen m.fl.) och samma dag 1 äldre individ vid Södra Mellby kyrka, Kivik 13.8 (Joanna Gertow). An­talet individer av denna art brukar vara svårt att avgöra och så även i år. Rrk bedömer att endast två fåglar varit involverade i observationerna i östra Skåne under vår och försommar, samt yt­terligare en i västra Skåne i juni. I augusti be­döms observationerna på Österlen – Bäckaskog 6–11.8 utgöras av samma individ (som senare

avled). Detta innebär totalt tre ex under våren och fyra ex i augusti. Nämnas bör också att i samma veva som en 1k omhändertogs och dog i närheten av Bäckaskog hittades också en döende svart stork (1k) i Blekinge och en i Danmark. Varför dessa fåglar dog är i nuläget inte känt.

Skedstork Platalea leucorodiaLite överraskande gjordes inga observationer alls under 2017 och det var första året sedan 2011 som arten uteblev i Skåne.

Svartvingad glada Elanus caeruleus* (2, 2)1 ad Hörte hamn 17.4 (Ronny Malm m.fl.) och 1 2k Beddinge ängar, Skateholm 23¬–26.4 (Mats Cornmark, Henrik Nordholm m.fl.).

Tredje och fjärde fyndet i Skåne med de två tidigare på Falsterbonäset 26.5 2014 resp. 12.9 2016. Den svartvingade gladan är, som nämnts i tidigare FiSk, på stark framryckning i Sydvästeu­ropa vilket gett avkastning på våra breddgrader. Vi kan nog förvänta oss att denna karismatiska art blir en regelbunden, om än sällsynt, gäst i Skåne inom en inte alltför avlägsen framtid.

Brun glada Milvus migransVinterfynd görs numera nästan årligen och det­ta år fanns 1 ad kring Krageholmssjön 1–11.2 (Pia Österlund m.fl.). I mars följde ytterligare två fynd med 1 ex Ugglarps broar, Klippans kommun 18–24.3 (Leif Klinteroth m.fl.) och 1 förbiflygande Grevie 26.3 (Phil Benstead). Det vanliga paret kring Börringe sågs även i år, men inga ungar kunde konstateras. Likt 2016 sågs minst 1 ex i området kring västra Ringsjön samt minst 1 ex i området Blentarp – Sövde under våren och sommaren, men inte heller här kunde häckningar konstateras. Årets sista var 1 1k str SV Nabben 7.11 (Nils Kjellén, Ola Elleström).

Sommarobservationerna i Skåne var inte fler än under de senaste fem åren, men höststräcket i Falsterbo bjöd däremot på siffror som saknar tidigare motstycke för arten i Sverige! Totalt 82 sträckte ut från Nabben och detta är nästan en fördubbling av tidigare årsrekord på 47 str

123

från 2013. Bästa dagar var 7 str 23.8, 6 str 3.9, 15 str 16.9, otroliga 26 str 17.9 och 5 str 18.9 (Nils Kjellén, Ola Elleström m.fl.). Av dessa 82 individer var 32 ungfåglar. Det rådde mindre ostvindar än normalt i augusti–september och vi gissar därför att de flesta fåglar faktiskt varit i Sverige under sommaren. Att brun glada ökat försiktigt i Sverige de senaste 10–15 åren visste vi, men detta var ändå en ordentlig ”explosion”. De höga antalen kan delvis förklaras av mycket västvindar i september, och därmed högre kon­centration till Falsterbonäset. Gissningsvis kom­mer också fler häckningar att noteras både i Skåne och i övriga Sverige framöver.

Röd glada Milvus milvusUnder hösten passerade 4 574 str Nabben, Fals­terbonäset under de standardiserade räkning­arna. Dagsbästa var 1 032 str 6.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström). Detta är nytt årsbästa med god marginal då tidigare bästa årssumma var 3 811

str 2015. Arten ökar i hela södra halvan av Sve­rige och det finns därmed goda möjligheter att rekordet slås igen.

Havsörn Haliaeetus albicillaFrån 2017 finns uppgifter om 33–36 kända revir i Skåne och utvecklingen är fortsatt positiv med minst 53 ungar i 30 av bona (Kenneth Bengts­son, David Folkesson, Jonas Jonsson). Läs mer i Anser 56, nr 3, sid. 14–19. Mörkertalet är dock förmodat stort eftersom få fågelskådare intresse­rar sig för att rapportera misstänkta häckningar och/eller boletning.

Ormörn Circaetus gallicus* (48,1)1 2k+ str V Falsterbonäset 22.8 (Ola Henriks­son m.fl.) och senare insträckande i Danmark. Samma fågel sågs även på Öland och i Småland i början av månaden. Datum och lokal är ty­piska. Totalt har nu tolv ex setts i Skåne under 2000­talet och som vanligt kan vi konstatera att

Svartvingad glada, 2K. Skateholm 25 april 2017. Foto: Tommy Holmgren.

124

det var mycket länge sedan ett vårfynd gjordes, närmare bestämt i Olseröd 21.5 2000.

Stäpphök Circus macrourus°Under våren (15.4–18.5) sågs 4 2k­fåglar och 2 3k+ hanar med månadsfördelningen: apr (1) och maj (6). Två sommarfynd gjordes med en 3k hane vid Håslövs ängar 4.6° (Mattias Lind­berg, Birger Stenseke) och en ad hane str V Skanörs ljung 14.6° (Nils Kjellén, Bengt Gran­din). Under hösten (2.8–16.10) fördelade sig de minst 47 individerna på 6 1k, 23 2k+ hanar, 18 2k+ honor med månadsfördelningen: aug (14), sept (29) och okt (4). Av höstens fåglar note­rades 26 sträcka förbi Nabben, Falsterbonäset (Nils Kjellén, Ola Elleström m.fl.).

Totalt minst 56 ex är över medelvärdet (41 ex/år) för 2010­talet och den fjärde högsta årssum­man. Intressant att notera är den höga årssum­man trots en ovanligt låg ungfågelsandel under hösten på 12,8 % (kan t.ex. jämföras med 50 %

2016), vilket vittnar om dålig häckningsfram­gång under sommaren. Värt att notera är att års­summan för stäpphök nu är i nivå med årssum­man för ängshök.

Ängshök Circus pygargusInga observationer gjordes som tydde på häck­ning trots att både hane och hona sågs inom det sedan många år kända häckningsområdet i nordost (Patrik Olofsson). Ängshökar uppträd­de i landskapet under perioden 2.5–17.9 med månadsfördelningen: maj (minst 17), juni (12), juli (3), aug (17) och sept (8). Totalt 57 ex under året ligger väl inom variationen för de senaste årens uppträdande kring medelvärdet 51 ex/år.

Större skrikörn Clanga clangaºFörst ut var en 3k på sträckförsök över Falster­bonäset 30.9–1.10 (Joakim Hagström m.fl.) och efter denna följde en 2k på sträckförsök över Falsterbonäset 6–7.10 (Mattias Ullman). Båda

Större skrikörn, 2K. Börringesjön 30 oktober 2017. Foto: Mattias Ullman.

125

dessa fåglar var faktiskt av den ljusa typen ful-vescens vilken aldrig tidigare setts i Skåne! Båda två sågs även på Öland i mitten av september och 2k­fågeln sågs även i Södermanland i början av september och innan dess i södra Finland i slutet av augusti. Den 30.10 sågs två olika mörka (nor­mala) 2k­fåglar i landskapet:1 2k Börringesjön (Mattias Ullman) och samtidigt 1 2k utsträck­ande Falsterbonäset (Erik Mølgaard m.fl.). Efter detta sågs den ljusa 2k­fågeln (fulvescens) igen, denna gång utsträckande på Nabben, Falsterbo­näset 13.11 (Nils Kjellén m.fl.). Året avslutades med den mörka 2k­fågeln (”Börringefågeln”) vid Havgårdsjön 17–29.12 (Mattias Ullman m.fl.). Totalt fyra ex under året är en bra siffra.

Mindre skrikörn Clanga pomarinaºTvå olika äldre mindre skrikörnar höll till del­vis samtidigt vid Häckeberga 3–7.8 (Alexander Zackrisson, Frank Abrahamsson m.fl.). De sågs dock aldrig tillsammans och det uppmärksam­mades först i efterhand via bilder att det var

två olika individer. Troligen gjorde en av dessa sträckförsök vid Habo ljung några dagar senare, den 10.8 (Andreas Lundgren). Efter detta sågs en 3k vid Gärdslöv 15–17.8 (Mattias Ullman m.fl.). Därefter var minst fyra ex nere och vände på sträckförsök över Falsterbonäset vid ett antal olika tillfällen från 23.8 och framåt (Sven Jöns­son, Mats Waern m.fl.). Tre ex sågs samtidigt både 1.9 och 3.9. Årets sista sträckte ut från Fals terbonäset 25.9 (Mattias Ullman m.fl.).

Förutom observationerna vid Falsterbonäset sågs minst ett ex kring Almåsa flera olika datum i september (Rune Larsen m.fl.) och två ex tillsam­mans vid Havgårdssjön 10.9 (Tommy Holmgren, Mattias Ullman m.fl.). En av Börringefåglarna sågs en vecka senare på Öland och ytterligare en vecka senare åter vid Almåsa. Foton visar också att en av Häckebergaindividerna från i början av augusti var identisk med en av fåglarna från Bör­ringe. Den fågeln hade då inte setts på nästan fem veckor. Dagens moderna och ofta fantastiska ka­meror gör att vissa dräktdetaljer, oftast ruggande

Mindre skrikörn, subadult. Skanörs ljung 1 september 2017. Foto: Christer Landgren.

126

pennor i yttre handen, kan kännas igen även på bilder tagna på mer än en kilometers håll. Flera av observationerna hade säkert förmodats röra nya fåglar utan den goda dokumentationen. Rrk bedömer att fem ex setts under året.

Kungsörn Aquila chrysaetosTio revir, sju häckningsförsök varav tre lyckade med en unge vardera (Bengtsson 2017).

Stäppörn Aquila nipalensis* (34,1)Vid Havgårdssjön upptäcktes 1 3k 10–12.9 (Tommy Holmgren m.fl.) och sågs därefter även i Näsbyholm och Skabersjö samt på sträckförsök vid Falsterbonäset i slutet av månaden och i bör­jan av oktober. Troligen samma fågel sågs också nära Hemmesdynge, Smygehuk 14.12 (Mattias Ullman).

Aftonfalk Falco vespertinus°Årets fynd var följande: 1 2k hona str O Lomma Södra 11.5 (Lars Nilsson), 1 ad hona Krankesjön 16.5 (Erik Jägervall), 1 2k hona str V Skanörs ljung 25.5 (Johan Lorentzon, To­bias Ljungquist), 1 ad hane Havgårdssjön 26.5 (Nils Kjellén), 1 2k hona Krankesjön 5.6–31.8 (Nils Kjellén m.fl.), ytterligare 1 2k hona Präs­tavägen, Krankesjön 14–15.6 (Anders Jönsson, Johan Andersson m.fl.), 1 ad hona Sånnarna, Åhus 10–15.6 (Martin Dribe m.fl.), 1 2k hane Solvalla bygdegård, Sjöbo 11.6 (Gert Ljung­qvist), 1 1k str SV Falsterbokanalen (Janne Dahlén m.fl.) och senare vid Nabben, Fals­terbonäset 17.9 (Nils Kjellén, Ola Elleström m.fl.). Således nio individer under året vilket är nära medelvärdet för det senaste årtiondet (10 ex/år).

Aftonfalk, adult hona. Sånnarna, Åhus 15 juni 2017. Foto: Hans Cronert/Skånska Bilder.

127

Jaktfalk Falco rusticolus°1 2k Kåseberga – Hammar – Kabusa skjutfält 1.1–2.3 (Sven Splittorff m.fl.), 1 2k Kiviks hamn 14.1 (Elias Melchert Thelaus, Daniel Melchert), 1 2k Östra Vemmenhög 11.3 (Mats Cornmark m.fl.) och 1 1k Bokholmens mosse, Söderåsen 16.10 (Johan Gustafsson).

Förårsobservationerna bedöms röra en och samma ungfågel (utifrån fotostudier), vilket ger 2 ex under året; en låg siffra för senare år (Figur 9).

Hybridfalk/tatarfalk Falco sp./F. cherrugTvå individer observerades på Falsterbohalvön i september: 1 ad fotograferades Skanörs ljung 3.9 (Petteri Lehikoinen m.fl.) och 1 1k str SV Nabben 13.9 (Nils Kjellén, Ola Elleström m.fl.).

Båda rapporterades som tatarfalkar men do­kumentation/beskrivningar av fynden bedöm­des inte tillräckliga för att helt och fullt utesluta oönskat geninslag och gällande en äldre fågel är det även osannolikt med irrfärder långt utanför normala sträckleder (= troligare med en falke­nerarfalk i det fallet). Ett fynd av en spontan

tatarfalk låter vänta på sig men är troligen inte långt borta med tanke på den information som insamlats med hjälp av satellitsändare i östra Eu­ropa. Det har visat sig att unga tatarfalkar före­tar långa flygningar i obestämd riktning under sin första höst och kan därmed mycket väl dyka upp på våra breddgrader. Sentida fynd av ung­fåglar (samtliga utom det förstnämnda härrör från satellitsändardata) har bland annat gjorts i Danmark (Jylland augusti 2017!), Estland, Li­tauen, Polska östersjökusten (två individer) och norra Tyskland (tre individer) (Gamauf & Do­sedel 2012, Prommer m.fl. 2012, Nemček m.fl. 2014, netfugl.dk).

Pilgrimsfalk Falco peregrinusAv fem kända häckningar i Skåne lyckades tre (Alf Petersson; läs mer i Anser årg. 56 (2017), nr 4, sid. 15.).

Småfläckig sumphöna Porzana porzanaTre spelande hördes under våren varav den första medförde ett nytt fenologirekord: 1 sp Löddes­näs 2–8.4° (Mikael Grantén, Lars Nilsson m.fl.). Under höststräcket noterades 13 ex varav hela 8 ringmärkta vid Flommen 14.8–16.9 (Falsterbo Fågelstation m.fl.).

Ett fortsatt lågt antal spelande fåglar och klart under medelvärdet för samtliga tioårsperioder presenterade i Figur 10.

Kornknarr Crex crexTotalt rapporterades elva spelande från åtta lo­kaler mellan 25.5 och 18.6. Samtliga hördes anmärkningsvärt nog även i år i västra halvan av Skåne. Fyra hanar ringmärktes längs Rön­neå mellan Starby och Bläsinge ängar 27–28.6 (Henrik Ehrenberg m.fl.). Årssumman är den lägsta sedan 2001 och långt under medelvärdet för 2010­talet (Figur 11).

Trana Grus grusÅrets första noterades runt om i södra Skåne 25.2 och följdes av ett ovanligt gott inflöde under slu­tet av februari. Som mest räknades under våren

Figur 9. Genomsnittligt antal fynd av jaktfalkar i Skåne under fem decennier.

1970-talet

1990-talet

2000-talet

2010-talet

1980-talet

0

1

2

3

4

5

128

8 900 rast Pulken, Egeside 26.3 (Evert Valfrids­son), vilket är nytt rekord för lokalen med 200 ex. Högsta höstsiffra blev 9 065 str S Östra Hamma­ren, Fårabäck 6.10 (Linda Niklasson, Hans Cro­nert m.fl.). Sex spridda fynd gjordes i december.

Skärfläcka Recurvirostra avosettaResultatet från den strandängsinventering som genomförts längs Öresund gav 488 par från Rönnen i norr till Falsterbo i söder. De flesta par, 439 st, återfanns i Vellinge kommun där kolonierna i Norra Flommen, på Eskilstorps holmar och på Näsholmarna höll nästan alla par. Åtta mindre våtmarker i inlandet hyste to­talt ca 23 par. I nordost fanns det rapporter som indikerar 22 par, men den siffran förefaller vara ganska osäker. Sammantaget 533 par, vilket är det tredje högsta resultatet enbart slaget av 2002 och 2013 då fler än 600 par bedömdes häcka.

Svartbent strandpipare Charadrius alexandrinus°1 ex Stavstensudden 11.4 (Alf Pålsson m.fl.), 1 hona Farhultsviken 19.4 (Rolf Helmersson), 1

2k hane Näsholmarna, Foteviken 22.5 (Mat­tias Ullman) och 1 hona Äspet, Åhus 24.5 (Lars Göte Nilsson m.fl.). Fyra fynd är det högsta an­talet i Skåne sedan 2006 då arten senast häckade i landskapet. I övriga Sverige gjordes ett vårfynd i Halland och ett augustifynd vardera i Uppland och Småland.

Fjällpipare Charadrius morinellusUnder våren gjordes 4 fynd av 22 ex: 3 str O Habo ljung 4.5 (Lars­Göran Lillvik), 4 ex Lön­hult, Mjöhult 10.5 (Henrik Johansson), 7 str O Farhult 13.5 (Mårten Müller, Thomas Svanberg, Patrik Wantzin m.fl.) och 8 str N Grodkärret, Brantevik 17.5 (Hans Larsson).

Under hösten gjordes 2 fynd rörande 1 förbi­flygande Gunnestorp 27.8 (Henrik Johansson) och 1 ad Rängs sand 11–13.9 (Ola Marklund m.fl.). Uppträdandet faller väl in i den fyndbild som finns.

Sibirisk tundrapipare Pluvialis fulva° (9,1)1 ad hane Klingavälsåns mynning 21.7 (Jens Morin). Fågeln sågs snurra över våtmarken någ­

Figur 10. Genomsnittligt antal spelande småfläckig sumphöna i Skåne under fem decennier.

1970-talet

1990-talet

2000-talet

2010-talet

1980-talet

0

3

6

9

12

15

1970-talet

1990-talet

2000-talet

2010-talet

1980-talet

0

5

10

15

20

25

30

Figur 11. Genomsnittligt antal spelande kornknarr i Skåne under fem decennier.

129

ra minuter på morgonen innan den försvann österut. Första fyndet i Skåne sedan 2012 då en adult hane sågs vid Äspet 23–25.6.

Kustpipare Pluvialis squatarolaVinterfynd gjordes i årets början bara på Falster­bonäset med 5 ex Måkläppen 6–21.1 (Herbert Baumann m.fl.) och troligen samma fåglar på Skanörs revlar med 5 ex 10.1 (Emil Lundahl) och 3 ex 5.2 (Hans­Åke Gustavsson).

Höstens högsta sträcksiffror kom koncentre­rat under en tredagarsperiod i början av augusti med 325 str V Mistluren, Kullaberg 5.8 (Klas Rosenkvist m.fl.), 220 str V Kullens fyr 6.8 (August Thomasson m.fl.) och 74 str SV Sand­hammaren 7.8 (Gert Ljungqvist). Enda decem­berfyndet var 1 1k Skanörs revlar 4.12 (Nick Gräntz).

Kustsnäppa Calidris canutusI januari sågs kustsnäppor på ett par lokaler i sydväst: 15 ex Skåre hamn 5.1 (Emil Lundahl m.fl.), 1 ex Kämpingevassen 5.1 (Peter Öhr­ström) och som mest 15 ex Black, Falsterbo­näset 17.1 (Nils Kjellén). Med tanke på den geografiska närheten mellan fyndplatserna är troligen samma individer inblandade i alla ja­nuarifynden.

Vårens högsta siffra blev 105 str O Kåseberga 27.5 (Sven Splittorff).

Under hösten sågs som mest 165 ad Skanörs revlar 6.8 (Jens Morin) och 130 str SV Sand­hammaren 7.8 (Sven Splittorff, Gert Ljung­qvist).

Spovsnäppa Calidris ferrugineaUnder våren gjordes fyra fynd av 5 ex, vilket är en normal summa: 1 ex Sandön 14.5 (Dag Österlund m.fl.), 1 ex Äspet 20–21.5 (Evert Val­fridsson, Åke Svensson), 1 ex Måkläppen 27.5 (Nils Kjellén) och 2 ex Äspet 6–8.6 (Ola Bon­desson m.fl.).

Höstens enda högre rastsiffra blev 52 ex Äspet 19.7 (Simon Stenberg Jönsson, Edvin Klein).

Mosnäppa Calidris temminckiiUnder vårsträcket, som pågick 29.4–9.6, sågs uppskattningsvis 188 ex i landskapet. Det är omöjligt att göra en säker bedömning då det sker ett genomflöde och det på flera av de bättre lokalerna finns rastande fåglar under hela perio­den. Årets antal, som bedömts på samma sätt som de föregående åren, är tämligen normalt. Vårens största flock var 28 ex Rönnen 13.5 (Rolf Helmersson).

Höstens största ansamlingar var 10 ex Äspet 29.7 (Magnus Brandel) och 12 ex på samma lo­kal 29.8 (Patric Österblad).

Rödhalsad snäppa Calidris ruficollis* (3, 1)1k­fågeln som upptäcktes i november 2016 var kvar i Vejbystrand till och med 7.1, då den så­klart blivit 2k (Christoffer Gullander, Uno Ung­er, Stefan Göransson m.fl.). Fågeln, som i första perioden efter sin upptäckt pendlade mellan lo­kaler på båda sidor om Skälderviken, försvann i samband med en köldknäpp. Under slutet av vistelsen sågs fågeln flera gånger med is i fjäder­dräkten och runt benen och dess öde är okänt.

Sandlöpare Calidris albaVårens första obs gjordes den 3.5 och fram till midsommar sågs totalt 60 ex i landskapet, varav 35 ex Måkläppen 15.5 (Björn Malmhagen) var den ojämförligt största ansamlingen.

Höststräcket bjöd på ett normalt uppträ­dande med 30 1k Skanörs revlar 12.9 (Mattias Ullman) och 20 ex Måkläppen 7.11 (Bengt Åh­gren) som toppnoteringar.

Inga vinterfynd gjordes under året. Vanligen brukar enstaka individer dröja sig kvar i sydväst.

Småsnäppa Calidris minutaÅret började med en ovanligt tidig individ, mes­tadels i vinterdräkt vilket är ovanligt, på Vellinge ängar 17.4 (Mattias Ullman). Under vårsträcket gjordes sedan 21 fynd av totalt 46 ex i landska­pet, med 7 ex Vellinge ängar 26.5 (Mattias Ull­man) som största flock.

Under det ganska individfattiga höststräcket

130

utgjordes den största ansamlingen av måttliga 24 1k Stavstensudden 24.9 (Mattias Ullman).

Tuvsnäppa Calidris melanotos° (87, 1)1 ex rastade på en åker tillsammans med brus­hanar Peppinge 1.10 (Jacob Rudhe, Niklas Wes­termark, Rasmus Elleby). Arten har varit årlig sedan 2000. Årets uppträdande med ett enda fynd var ovanligt dåligt och 2017 blev faktiskt, tillsammans med 2004 och 2007, de hittills sämsta åren under 2000­talet. Medelvärdet för 2000­talet ligger på 3,2 fynd/år. Trenden har va­rit vikande de senaste åren (Figur 12).

Skärsnäppa Calidris maritimaUnder januari–februari gjordes enstaka fynd på syd­ och västkusten mellan Kåseberga och Hö­ganäs. I vanlig ordning fanns det ganska gott om övervintrande skärsnäppor i nordväst. Vid Tore­kovs rev på Bjärehalvön fanns ett 50­tal fåglar under januari, max 54 ex 2.1 (Hans Cronert). Under februari–mars minskade antalen till 30 ex. I april gjordes endast tre fynd av enstaka fåg­

lar och i maj gjordes två fynd: 6 ex Torekovs rev 5–6.5 (Stefan Nilsson) och 2 ex Orskären, Hal­lands Väderö 16.5 (Åke Andersson).

Första höstfyndet blev 1 ex Arild 5.10 (Karl G Nilsson). Därefter sågs ovanligt många fåglar under hösten, uppskattningsvis 45–50 ex från Åhus i nordost till Kullahalvön i nordväst. De flesta fynden rörde 1–3 ex och största ansam­lingen blev 8 ex str S Stenshuvud 21.10 (Mag­nus Nilsson). Flest fanns i vanlig ordning i nord­väst och från slutet av oktober–december sågs där som mest ett 25­tal fåglar.

Myrsnäppa Calidris falcinellusÅrets första fynd var 1 ex Äspet 14.5 (Thomas Lindblad, Magnus Ny m.fl.). Uppskattningsvis sågs 65 ex rasta under vårsträcket. Sett ur ett längre perspektiv är det ett högt antal, men helt i linje med de senaste åren. Största antalen un­der vårsträcket var 13 ex Äspet, Åhus 21.5 (Tho­mas Lindblad, Åke Svensson) och 22 ex Näs­holmarna, Foteviken 22.5 (Mattias Ullman). Den sistnämnda är en tangering av den största

0

2

4

6

8

10

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

Figur 12. Antalet fynd av tuvsnäppa i Skåne åren 1990–2017.

131

ansamling som setts i Skåne (22 ex Eskilstorps ängar 25.5 1997). Inlandsfynd är inte årligt fö­rekommande men i år sågs 1–3 ex Klingavälsåns utlopp 30.5–1.6 (Jens Morin, Robert Rydbeck, Sven Jönsson).

Sydsträcket under perioden 5.7–16.9 var ovanligt magert och uppskattningsvis sågs en­dast 30 ex. Det är den näst sämsta sydsträcks­summan under 2000­talet, endast slagen 2003 då 20 ex påträffades. Inga större ansamlingar rapporterades och årets uppträdande avvek inte tidsmässigt från tidigare års. En inlandslokal, Örtofta sockerbruksdammar, stod för två fynd under sydsträcket: 1 ex 5.8 (Karin Callmer) och 1 ex 10.8 (Stefan Hage).

Prärielöpare Calidris subruficollisº (25, 3)1 ad Strandbaden Ören, Nyhamnsläge 23.8 (Alf Petersson), 1 ex str SV Fyren, Falsterbonäset 9.9 (Edvin Klein, Anita Ljungström, Anita Persson m.fl.) och 1 ex str SV Nabben, Falsterbonäset 9.10 (David Armini, Nils Kjellén, Ola Elle­

ström). Tre ex är en tangering av årsbästa (2000 och 2009). Arten fortsätter att vara en oregel­bunden besökare och under 2000­talet har fynd saknats helt åtta år.

Brushane Calidris pugnaxÅrets första var 1 ex Löddesnäs 12.3 (Lars Nils­son, Anders Dahl) och därefter ökade antalen successivt. Flest rastande fåglar påträffades i bör­jan av maj med högsta antal rastare 110 ex Hås­lövs ängar, Hammarsjön 7.5 (Linda Niklasson) och 200 ex Vombs ängar 10.5 (Nils Kjellén). Inga fynd i lämplig häckningsbiotop gjordes som indikerar att arten fortfarande häckar i Skåne.

Sydsträcket uppvisade en topp i juli med adulta fåglar och en i september med ungfåg­lar. Största ansamlingen under hösten var 400 ex Vinkillevägen, Kåseberga 1.10 (Gert Ljung­qvist). Det enda vinterfyndet, ett gränsfall, var en långstannande individ som rastade tillsam­mans med tofsvipor vid Löddesnäs 7.11–1.12 (Lars Nilsson, Musse Björklund m.fl.).

Brushane. Vombs ängar 17 maj 2017. Foto: Göran Lenz.

132

Dvärgbeckasin Lymnocryptes minimusUnder januari–februari sågs ett 20­tal fåglar fördelade på 13 olika lokaler, vilket stämmer väl med tidigare fyndbild under lagom milda vintrar.

I mars gjordes fem fynd innan vårsträcket tog fart i månadsskiftet mars­april. De flesta fynden rörde 1–3 ex och enda större ansamlingen var 6  ex Fågelplattformen, Finjasjön 4.4 (August Thomasson). Under april–början av maj påträf­fades uppskattningsvis 50 ex, väl spridda i land­skapet, vilket får anses vara helt normalt. Fynd efter 10.5 är dock ganska ovanliga; 1–2 ex Nöb­belövs mosse, Lund 9–12.5 (Michael Tobler m.fl.) och 1 ex Pulken, Egeside 11.5 (Carl Christian Tofte) sticker således ut något och är några av de senaste majfynden under 2000­ta­let. Augustifynd är sällsynta och det finns totalt bara en handfull i Skåne. Årets fynd av 1 ex Hålan, Foteviken 26.8 (Peter Öhrström) är en tangering av det skånska höstfenologirekordet.

Under september–november påträffades upp­skattningsvis 90 ex, vilket faller väl in i fyndbil­den för senare år. De flesta fynd rörde 1–4 ex men några större ansamlingar påträffades också: 5 ex Rönnen­Sandön 18.9 (Jörgen Agerskov, Göran Berggren m.fl.), 7 ex Klören 19.10 (Nick Gräntz), 6 ex Brunnshög, Lund 22.10 (David Gustavsson, Mattis Madjidian) och 5 ex Rön­nen 23.10 (Nick Gräntz, Anders Jönsson m.fl.).

Under december gjordes nio fynd av 10 ex vil­ket är ganska normalt för ett år med mild avslut­ning utan snö och is.

Dubbelbeckasin Gallinago mediaFynd av spelande fåglar var 1 sp Vombs ängar 1–2.5 (Patrik Sandgren, Ilgot Liljedahl m.fl.), 1 sp Ornakärr 5.5 (Leif Klinteroth), 1 sp Starby 15.5 (Henrik Johansson), 1 sp Sjötorps ängar, Krankesjön 16.5 (Anders Jönsson, Ola Ejdrén, Per Karsten) och 2 sp Håslövs ängar, Hammar­sjön 17–18.5 (Greger Flyckt m.fl.). Utöver dessa noterades 1 ex Öja mosse, Ystad 8–17.5 (Staffan Sundin, Nils Söderbom m.fl.) Sammanlagt sex spelande fåglar på fem lokaler och ett fynd av en

rastande fågel är nästan exakt samma fyndbild som under 2016. Ett fortsatt lågt antal spelande fåglar, faktiskt det lägsta sedan 2003.

Endast två höstfynd har godkänts för publice­ring: 1 ex Löddesnäs 26–28.8 (Ingemar Andell, Richard Ek, Lars Nilsson m.fl.) och 1 ex Gli­varpa mosse, Vallby 3.9 (Bengt Andersson d.y.).

Detta var femte året i rad med endast 1–2 höstfynd. Arten har aldrig varit vanlig under höststräcket men under 2000–2010 låg höstsiff­ran på minst en handfull fynd.

Rödspov Limosa limosaSaxat ur Strandberg m.fl. (2017): Totalt fanns fem honor och 12–14 hanar i Kristianstads Vat­tenrike. En av honorna verkar ha rört sig runt i området och förmodas vara inblandad i obser­vationerna på Isternäset t.o.m. 26.4. På Ister­näset fanns i övrigt två stationära hanar under våren och ytterligare två tillfälligt spelande hanar. Hovby ängar bjöd på en glädjande återetablering med fyra hanar och en hona av vilka två hanar var någotsånär stationära från mitten av maj och framåt. Honan ruvade på fyra ägg 8.6 men tyvärr var häckningen övergiven vid kontroll i början av juli. Även Håslövs ängar gav mycket positiva besked då det räknades som mest tio hanar och tre par 25.4 samt 12–13 hanar och en hona 9.6. Adulta vakade över minst tre pulli på centrala delen av ängarna 26.5 och dessutom ruvade en hona på västra delen samma dag. Återbesök 23.6 gav fyra varnande hanar kring den centrala vä­tan med två nyligen flygga ungar och ytterligare fyra varnande hanar på södra delen av ängarna. Den sena häckningen kontrollerades även och bedömdes som kläckt. Ytterligare ett återbesök 6.7 resulterade i fyra flygga ungar i troligtvis tre kullar varav en var helt nyligen flygfärdig.

Det totala antalet rödspovar i Vattenriket 2017 var således lågt räknat minst 17 (5 honor + 12 hanar) om det antas att samtliga inblan­dade hanar fanns på Håslövs ängar vid högsta notering på lokalen. Det egentliga antalet häck­ande par var fem och reproduktionen 2017 gav fyra flygga ungar. Efter årets säsong ser det lite

133

ljusare ut och möjligen är en återhämtning på gång, åtminstone vid Hammarsjön. Situatio­nen på Isternäset är mindre lovande och där kan arten vara på utgående eftersom inga ho­nor uppehöll sig stationärt i området 2017. Det är även uppenbart att det ökade antalet hanar på Håslövs ängar hänger samman med minsk­ningen på Isternäset och flertalet nytillkomna hanar på lokalen bör röra inflyttade fåglar från Isternäset. Att antalet honor nu ökat från tre till fem är positivt men med det tredubbla antalet hanar i området är könsfördelningen skev och fortfarande oroväckande.

Isländsk rödspov Limosa limosa islandicaUppträdde som vanligt med tyngdpunkt i sydväst från slutet av augusti till sista oktober med som flest 6 ex str V Nabben, Falsterbonä­set 17.9 (Hans­Åke Gustavsson m.fl.) och 4 ex

Lilla Hammars näs 14.10 (Emil Lundahl). Hur många individer som varit inblandade i höstens observationer är omöjligt att avgöra.

Tereksnäppa Xenus cinereus° (34, 1)1 ex Tygelsjö ängar 30.4 (Janne Dahlén) inne­bar ett nytt fenologirekord med hela nio dagar. Årets fynd blev också Skånes första aprilfynd någonsin. Arten är inte årlig men sedan millen­nieskiftet har fynden blivit fler. Sedan 2005 har arten bara saknats 2007 och 2015.

Skogssnäppa Tringa ochropusFrån att ha varit en riktig sensation, har nu vin­terfynden (december–februari) blivit allt fler i Skåne. De senaste sex vintrarna har arten varit årlig och antalet fynd har ökat, vilket illustreras i Figur 13. Arten övervintrar normalt i södra Eu­ropa ner till tropiska Afrika.

Rödspov, 1K. Foteviken 1 september 2017. Foto: Mattias Ullman.

134

0

1

2

3

4

5

6

7

8

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

Figur 13. Antalet vinterfynd av skogssnäppa i Skåne åren 2000–2017.

0

1

2

3

4

5

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

Figur 14. Dammsnäppans förekomst i Skåne åren 2000–2017.

135

Dammsnäppa Tringa stagnatilisº1 ex Isternäset – Adinal, Färlöv 4–5.5 (Roine Strandberg, Mirja Ström­Eriksson – Thomas Lindblad m.fl.), 1 ex Sandön, Utvälinge 13.5 (Henrik Ehrenberg, Henrik Johansson m.fl.), 1 ex Morfarshamn, Skillinge 8.6 (Malin Löwen­gren, Bengt Andersson d.y., Sven Johansson) och 1 ad Lundåkrabukten 15.8 (Anders Jönsson, Eva Fredriksson). Två vårfynd och två sommarfynd faller väl in i tidigare fyndbild (Figur 14). Arten fortsätter att uppträda sparsamt i Skåne, men har varit årlig i Skåne sedan 1986.

Grönbena Tringa glareolaUnder vårsträcket noterades 700 ex Vombs äng­ar 10.5 (Nils Kjellén). Siffran saknar motstycke i Skåne då tidigare högstanoteringar har varit på omkring 300 ex.

Under häckningstid noterades 2 ex varnande Svenskemyr, Skånesidan, Healt 5–24.6 (Björn Herrlund m.fl.). Detta är andra året i rad som varnande fåglar setts nästan en hel månad på

samma lämpliga häckningslokal. Observatio­nerna indikerar att arten fortfarande häckar eller gör häckningsförsök i landskapet.

Roskarl Arenaria interpresInga vinterfynd gjordes under året. Ett an­märkningsvärt stort antal var 53 ex som rastade Flygeltofta ängar, Lundåkrahamnen 8.5 (Nils Kjellén). Det är med stor marginal den största vårflock som någonsin setts i Skåne.

Smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatusUnder våren rapporterades 1 ex Klingavälsåns utlopp 26.5 (Staffan Bensch) och 1 hane Vel­linge ängar, Foteviken 1.6 (Mattias Ullman m.fl.). Två vårfynd är klart under medel för 2010­talet (3,9 ex/år).

Under sydsträcket påträffades 17 ex 2.8–24.9. Detta var tredje året i rad med låga antal under höststräcket. Medel för senaste 10­årsperioden ligger på 27 ex/år. Uppträdandet följer väl tidi­

Smalnäbbad simsnäppa, adult hane. Foteviken 1 juni 2017. Foto: Mattias Ullman.

136

gare mönster med få fynd i månadsskiftet maj–juni och betydligt fler fynd i augusti–september

Brednäbbad simsnäppa Phalaropus fulicarius°1 str V Rammsjöstrand, Mäsinge Strand 5.10 (Edvin Klein) och 1 str V Norrebrohamn, Gröt­högarna 9.12 (Jens Morin m.fl.). Andra året i rad med färre fåglar än normalt. Årets observa­tioner faller dock väl in i den tidigare fyndbil­den med flest fynd under årets tre sista månader. Majoriteten av de skånska fynden görs på väst­kusten i anslutning till blåsdagar.

Tillägg: 1 ex str Yttre Kattvik 1.11 2016 (Mats Nilsson), vilket höjer årssumman 2016 till 3 ex.

Bredstjärtad labb Stercorarius pomarinusÅrets första blev 1 2k Lomma södra 1.1 (Per Olof Lippe). Under våren noterades 1 ad str Dom­sten 14.5 (Thomas Svanberg, Bengt Andersson d.ä.) och 5 str Kåseberga 19.5 (Sven Splittorff). Anmärkningsvärt var 1 ad Finjasjön 25.7 (Sture Persson). Bland övriga fynd kan nämnas 4 ad str Barsebäckshamn – Lomma 15.9 (Kenny Nordström, Lars Nilsson, Per Olof Lippe), 1 1k Hälja röds hamn 17.9 (Håkan Winqvist) samt 4 str Rålehamn, Tjällran 12.10 (Nils Kjellén). Årets sista avsåg 2 1k Kullaberg – Hovs hallar – Yttre Kattvik 9.12 (Nick Gräntz, Mårten Mül­ler, August Thomasson m.fl.).

Årssumman landade på 56 ex med månatlig fördelning: jan (4), feb (1), maj (6), jun (2), juli (1), aug (3), sept (11), okt (22), nov (2), dec (1), vilket motsvarar medianvärdet under 2000­ta­let. Endast 12 av dessa har rapporterats som 1k, vilket förmodligen avspeglar en usel häcknings­säsong. Som med övriga havsfåglar föreligger en viss reservation för dubbelräkning, främst i nordväst, och för att underlätta sammanställ­ningar och bedömningar uppmanas rapportörer att ange någon form av tids­ och åldersangivelse.

Kustlabb Stercorarius parasiticusÅrets första noterades med 1 str Helikopterplat­tan, Malmö 31.3 (Sven Silow). Inget anmärk­

ningsvärt under vårsträcket och endast en god sträcksiffra från hösten med 110 str Sandham­maren 28.8 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist).

Fjällabb Stercorarius longicaudusInga vårfynd. Hösten inleddes med 2 1k str Nabben, Falsterbonäset 27.8 (Nils Kjellén, Ola Elleström m.fl.) och högsta dagsumman blev 8 1k str Simrishamn – Sandhammaren 7.9 (Mag­nus Ullman, Tomas Svensson, Bengt Bengtsson m.fl.). Anmärkningsvärda fynd avsåg 1 ad str Lomma Södra 12.9 (Kristian Ståhl) samt 1 1k funnen död Lerhamn 28.9 (Leif Klinteroth). Sista observationen utgjordes av 1 1k Båstad 12.10 (Phil Benstead).

Årssumman landade på 37 ex, vilket får be­traktas som mediokert och en bra bit under medelvärdet på 60 ex senaste decenniet. Nära nog alla fynd gjordes längs Östersjökusten och i nordväst noterades endast 4 ex, vilket brukar vara legio under dåliga år för arten (se Fåglar i Skåne 2016).

Storlabb Stercorarius skuaFynd under första halvåret avsåg 2 str Svanshall 12.1 (Peter Ahlin, Ulf Ståhle), 1 ex Hovs hal­lar 19.4 (Nils Kjellén) samt uppskattningsvis 6 ex på flera lokaler i nordväst 25–27.6 (Mårten Müller, Klas Rosenkvist, Bernt Nielsen m.fl.).

Under andra halvåret uppträdde arten rekord­artat med stigande antal redan från juli (12), augusti (20), september (30) för att kulminera i oktober där 82 str Rålehamn, Tjällran 12.10 (Nils Kjellén) utgör den högsta sträcksiffran för arten i landskapet. Bland övriga höstnoteringar kan även nämnas 9 str Kullaberg 3.7 (Tomas Svensson, Mårten Müller), 19 str Kullaberg 15.9 (Mats Peterz) och 47 str Yttre Kattvik 4.10 (Kaj Svahn, David Erterius, Anders Wi­gren m.fl.). Från november avklingade antalen (25) till december (5) där sista för året var 1 str Norra hamnen, Helsingborg 24.12 (Peder Win­ding, Klas Rosenkvist). Det enda fyndet från Östersjön blev 1 1k Simrishamn 8.10º (Magnus Köpman m.fl).

137

Som vanligt är det synnerligen svårt att upp­skatta antalet involverade individer i nordväst varför ovanstående observationer får betraktas som grova uppskattningar, på gränsen till giss­ningar. Tveklöst sker en del dubbelräkningar av rastande eller ”snurrande” individer men 103 sydsträckande på Vinga, Västergötland 3.10 vi­sar att det faktiskt var många storlabbar i om­lopp i oktober. Årets högsta dagssiffra på 82 ex motsvarar medelvärdet för årssummorna den senaste tioårsperioden.

Svarthuvad mås Larus melanocephalus°Under våren noterades uppskattningsvis 37 subad/ad svarthuvade måsar i landskapet, och många av dem sågs i par. Siffran är mer än en fördubbling av föregående års summa. Ungefär tre fjärdedelar av fynden gjordes i landskapets sydvästra fjärdedel och en betydande del utgjor­des av inlandsfynd. Under 2016 häckade det första artrena paret i landskapet, men trots den goda förekomsten av äldre fåglar under 2017 finns inga rapporter rörande häckningsindicier.

Utöver de äldre fåglarna noterades även enstaka 2k­fåglar; 1 2k Spillepeng 2.5 (Henrik Han­sen), 1 2k Borgeby våtmark 3.5 (Lars Nilsson), 1 2k Löddesnäs 4.5 (Lars Nilsson), 1 2k str O Kåseberga hamn 19.5 (Sven Splittorff) och 1 2k Håslövs ängar, Hammarsjön 3.6 (Greger Flyckt).

Under sensommaren/hösten noterades ca 28 1k­fåglar, vilket är en ganska normal siffra. Tyngdpunkten låg som vanligt i landskapets sydöstra del och till skillnad från fynden av äld­re fåglar under vår/försommar, ligger samtliga fynd under årets andra halva i mer eller min­dre kustnära områden. Utöver 1k­fåglarna sågs även 1  ad Terekudden, Bunkeflo strandängar 10–11.7 (Christel Stenberg m.fl.) samt 1 ad Strömnäs, Löddesnäs 11.7 (Lars Nilsson).

Silltrut Larus fuscusEtt vinterfynd gjordes, nämligen 1 ad Fria bad, Helsingborg 22.1° (Peder Winding). Den första rapporten under våren var 1 ad Revet, Simris­hamn 1.3 (Bengt Bengtsson).

Svarthuvad mås (överst) tillsammans med skrattmås. Krankesjön 6 maj 2017. Foto: Göran Lenz.

138

När det gäller den nordostskånska popu­lationen av rasen fuscus rapporterades från Landöskärgården 2 par Trueskär 30.4 (Greger Flyckt) och 3 par Klinten 30.4 (Greger Flyckt). 4 ad noterades på samma ställe 15.7 (Nils Waldemarsson). En tämligen nyflygg unge rapporterades från Äspet, Åhus 12.7 (Roine Strandberg) och rimligen härrör denna från Landöskärgården.

Häckningsindicier rörande rasen intermedius rapporterades som vanligt från Hallands Vä­derö, där ca 40 par observerades i lämplig bio­top 4.6 (Mikael Haraldsson). Även från Kulla­berg rapporterades 3 ex i lämplig biotop 7.5 (Peder Winding, Klas Rosenkvist) och 1 ad fågel byggde bo i Landskrona vid sydvästra kajområ­det 5.6 (Henrik Nordholm).

Den adulta förmodade hybriden silltrut x grå­trut sågs 12.1 och 20.1 på Trelleborgs soptipp (Ola Marklund) och fågeln dök sedan upp för tredje vintern i rad 22.12 och 27.12 vid Trelle­borgs soptipp/industriområde (Ola Marklund).

Tundratrut Larus heuglini*Inga heta kandidater rapporterades under våren och sommaren av denna nyvunna art från nord­ost. En spännande adult mörkmantlad trut ras­tade vid Äspet, Åhus 14.10 (Greger Flyckt), och utifrån ruggningsstatus och andra indikationer läggs observationen till högen av fynd för fram­tida granskning.

Medelhavstrut Larus michahellisVår­ och försommarfynden inleddes med ob­servationer rörande 2k­fågeln som sågs i Hel­singborgstrakten under slutet av 2016. Fågeln som nu blivit 3k rapporterades från området 7.1, 21.1 och 22.1 (Peder Winding) och samma fågel noterades även förbiflygande vid Dom­sten 23.4 (Mårten Müller m.fl.). Övriga fynd under föråret och sommaren var 1 4k Simris­hamn hamn 8.2 (Jörgen Bernsmo), 1 2k Re­vet, Simrishamn 4.4 (Bengt Bengtsson m.fl.), 1 3k Gislövshammar 17.5 (Hans Larsson), 1 2k Revet, Simrishamn 18–19.6 (Jörgen Bernsmo,

Bengt Bengtsson), 1 4k Revet, Simrishamn 18.6 (Jörgen Bernsmo) och 1 2k Trelleborgs soptipp 29.6 (Ola Marklund). Totalt således 7 ex under våren/försommaren, vilket kan jämföras med 2016 då hela 11 ex sågs under samma period. Två decemberfynd gjordes: 1 ad Revet, Simris­hamn 3.12 (Hans Larsson) och 1 ad Simrishamn hamn 22.12 (Jörgen Bernsmo, Sven Johansson).

Under årets andra halva dominerades fynden av augustifåglar i landskapets sydöstra del, men även siffrorna för nordväst blev relativt goda. Årets totala summa för landskapet uppskattas till 75 exemplar vilket är en ganska normal siffra.

Vitvingad trut Larus glaucoides* (47,2)Den stationära 1k­fågeln som gästade Sibirien, Södra Utmarken under slutet av 2016 dröjde sig kvar som 2k­fågel fram till 20.2 (Henrik Johansson m.fl.). En annan 2k­fågel sågs kring Trelleborgs reningsverk 4.1–11.2 (Ola Mark­lund m.fl.). Samma individ sågs sedan tillfälligt på Trelleborgs soptipp 7.4 (Ola Marklund) och därefter 16.4 vid Olas hörna, Klagshamns udde 16.4 (Stefan Cherrug, Christel Stenberg).

Vittrut Larus hyperboreus°En 2k­fågel upptäcktes vid Friseboda 3.1 (Björn Svärd) och sågs sedan till 14.3 mellan Furuboda i norr och Kivik i söder, med Vitemölla hamn som favorittillhåll. En annan 2k sågs vid Spille­peng 1–2.2 (Kenneth Bengtsson). Ytterligare en 2k rastade tillfälligt i Simrishamns hamn 23.2 (Jörgen Bernsmo, Sven Johansson) och en 2k rastade vid Norrebrohamn, Gröthögarna 19.3 (Mats Ljunggren, Håkan Johansson).

Under slutet av året noterades 1 2k str NV Bunkern, Barsebäckshamn 22.12 (Kenny Nord­ström), 1 2k Risteören, Örnahusen 25.12 (Jes­per Segergren) och sannolikt var det samma individ som sträckte förbi Simrishamns hamn 26.12 (Sven Johansson) och som därefter sågs vid Äspet, Åhus 30.12 (Björn Svärd m.fl.).

Efter att denna eftertraktade polartrut helt uteblev i rapporten under vintern 2015/2016 kan vi konstatera att vintern 2016/2017 bjöd på

139

hela sex individer och dessutom noterades yt­terligare två individer i slutet av 2017.

Gråtrut x vittrut Larus argentatus x L. hyperboreus1k­fågeln som upptäcktes i slutet av 2016 vid Sibirien, Skälderviken (Håkan Johansson m.fl) sågs som 2k kring samma lokal 4–7.1 (Daniel Andersson, Magnus Helldén m.fl.).

Småtärna Sternula albifronsArten har sitt kärnområde i Vellinge kommun och nästan alla par återfanns under häcknings­säsongen på Näsholmarna, Lilla Hammars näs. Totalt häckade hela 55 par på Näsholmarna men mycket få ungar noterades. Troligen försvann en del av äggen i samband med mycket högt vat­tenstånd ett par dagar i juni. Övriga lokaler som hyste häckande småtärnor var Måkläppen (6 par), Södra Flommen (1 par), Norra Flommen (5 par) och Östra Höllviken (2 par) (Ullman 2017).

Skräntärna Hydroprogne caspiaFrån den nordöstra skärgården rapporterades ett par skrida till sen häckning men tyvärr med ne­gativt resultat (Nils Waldemarsson). Den senast kända häckningsframgången från denna del av landskapet noterades 2013. På Eskilstorps hol­mar häckade ett par och fick ut en unge i juli (Ullman 2017). Artens framtid som skånsk häck­fågel hänger onekligen på en mycket skör tråd.

Svarttärna Chlidonias nigerI vattenriket i nordöstra Skåne noterades totalt 16 par under häckningssäsongen varav minst hälften kläckte och hade veckogamla ungar. Samtliga ungar försvann och rester vid boplat­serna indikerade minkpredation. Mink sågs i Herculesdammarna vid flera tillfällen och var sannolikt orsak till att flera par avbröt häck­ningen. I Krankesjön noterades 6–7 par men inga flygga ungar. Häckningsframgångarna fort­sätter dock i Klosterviken där 15 par lyckades

Vitvingad trut, 2K. Trelleborgs reningsverk 26 januari 2017. Foto: Emil Lundahl.

140

få fem ungar på vingarna. Juvenila fåglar som sågs tillsammans med adulta i Krankesjön i juni kom med all sannolikhet från Klosterviken (Pat­rik Olofsson). Totalt 37–38 par i landskapet får anses normalt men endast fem flygga ungar är ett mycket dåligt resultat.

Uppskattningsvis 29 ex rapporterades vid sträcklokaler i sydost, företrädesvis vid Sand­hammaren (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m.fl.). Vid Nabben, Falsterbonäset inräkna­des 13 ex under hösten (Nils Kjellén m.fl.). Säsongs totalen är lägre än de senaste åren men i ett längre perspektiv fluktuerar antalet observe­rade individer ganska kraftigt.

Vitvingad tärna Chlidonias leucopterus°1 ex Krankesjön 5.6 (David Armini) utgör årets enda vårfynd. Under hösten sågs 1 1k str Nabben, Falsterbonäset 11.9 (Nils Kjellén, Ola Elleström) och 1 1k Äspet, Åhus 30.10­2.11 (Greger Flyckt m.fl.). Två höstfynd får anses normalt, men 2017 blev andra året i rad med ett svagt uppträdande under våren. 2016 saknades vårfynd helt. Novemberfyndet var Skånes första och blott det tredje i Sverige. Notabelt är att en vitvingad tärna sågs vid Sörmjöle i Västerbotten 8–11.11 vilket alltså utgör landets fjärde no­vemberfynd. Med hjälp av foton kan konstate­ras att det inte var samma individ som i Skåne. Tidigare novemberfynd är från Uppland 1999 respektive Gästrikland 2013.

Sillgrissla Uria aalgeHallands Väderö inventerades i mitten av maj, vilket gav 45–50 häckande par (Åke Anders­son). Detta är samma resultat som vid den se­naste inventeringen 2014 och populationen förefaller således ha stabiliserats efter en konti­nuerlig ökning sedan 2004. Den första häck­ningen konstaterades på Vinga skär 1969 och fram till millenniumskiftet häckade arten med 5–10 par på lokalen.

Under sträcktid noterades förvånansvärt få in­divider och enda tresiffriga noteringen redovisas under obestämd sillgrissla/tordmule.

Tordmule Alca tordaÅrets inventering på Hallands Väderö resulte­rade i 55–60 par (Åke Andersson, Bengt Pauls­son, Thomas Wallin). Populationen på Väderön genomgick en kraftig ökning under 1980­talet, från några enstaka par i slutet av 1970­talet till ca 50 par 1990, men har sedan dess stabiliserats kring 50–70 par. Utanför Väderön rapportera­des 1 pulli tillsammans med 1 ad vid Lilla fy­ren, Kullaberg 27.6 (Mats Peterz) samt 1 pulli Nabben, Arild 6.7–28.8 som sällskapade med 2 ad (Mats Peterz). Observationerna bör nog be­traktas som tidiga rörelser från Väderön snarare än möjliga häckningar på Kullahalvön. En in­tressant observation avser en tordmule i lämplig häckningsbiotop på Lägerholmen, Landöskär­gården 30.4 (Linda Niklasson, Greger Flyckt) som flög runt och uppträdde nervöst under boräkning på ön. Det svenska beståndet i Öst­ersjön har ökat kraftigt under de senaste 30 åren och arten häckar numera med flera par på Hanö och Utklippan i Blekinge skärgård. Även Ham­maren på Bornholms norra kust har återetable­rats och kanske kan en begränsning av lämpliga boplatser i kombination med en ökande popu­lation resultera i en ny häckart i den skånska skärgården?

Obestämd sillgrissla/tordmule Uria aalge/Alca tordaTresiffriga antal rapporterades från flera platser längs kusten i nordväst och söderut i Öresund den 28.10 som också blev den enda dagen i hela Skåne med tresiffriga antal av både bestämda och obestämda sillgrisslor/tordmular. Högsta dagssiffran blev 755 str Kullaberg (Peder Win­ding, Klas Rosenkvist, Mårten Müller m.fl.) va­rav 472 tordmular och 118 sillgrisslor.

Tobisgrissla Cepphus grylleVårsträcket i Kåseberga gav 26 str 5.3–22.5 (Sven Splittorff m.fl.).

På Hallands Väderö räknades 304 häckande par (Åke Andersson). Populationen låg stabilt på 100 par 1975–1985 men ökade i jämn takt

141

och mellan 1995–2005 uppgick den till 250 par. Sedan dess har över 300 par noterats vid flera tillfällen, varför årets siffra var förväntad.

Precis som tidigare år rapporterades enstaka individer från Rönnen, Arild och Kullaberg un­der häckningstid, men några reella häckningsin­dicier observerades inte.

Höststräcket i sydost gav 68 ex på sträckan Simrishamn – Smygehuk 14.10–31.12 (Sven Splittorff m.fl.).

Alkekung Alle alleTotalt rapporterades 33 alkekungar under pe­rioden 5.10–27.11 fördelat på oktober (8) och november (25). Utanför nordväst rapporterades 1 str Barsebäckshamn 2.11 (Kenny Nordström, Arne Holgersson) och 1 str på samma lokal 11.11 (Joakim Soneklint, Arne Holgersson, Calle Ryberg). Dessutom 1 rast Habo ljung – Lomma 11.11 (Lars Nilsson, Andreas Lundgren

m.fl.). Antalet alkekungar fluktuerar väldigt mycket från år till år och under 2000­talet har årssumman varierat mellan 9 och 1 165 ex.

Lunnefågel Fratercula arcticaÅrets fynd fördelade sig enligt följande: 1 ex Yttre Kattvik 3.10 (Magnus Kasselstrand), 3 str Yttre Kattvik – Hovs hallar – Gröthögarna 4.10 (Kaj Svahn, August Thomasson m.fl.), 1 str Kullaberg 4.10 (Mats Peterz m.fl.), 1 1k str Kullaberg 5.10 (Peder Winding, André Julinder, David Erterius m.fl.) och slutligen 1 str Yttre Kattvik 28.10 (Patric Österblad m.fl.). Totalt sju ex är en ganska normal årssumma, jämförbar med senare år, även om antalen har fluktuerat kraftigt under 2000­talet.

Turturduva Streptopelia turtur°1 ex Simris 12.6 (Hans Larsson) och 1 ex Hag­lösa, Alstad 20.6 (Martin Hellgren). Två fynd

Alkekung. Båstad 11 november 2017. Foto: Göran Lenz.

142

Större turturduva, underarten meena. Kivik 27 april 2017. Foto: Emil Lundahl.

under året är det lägsta sedan 1967 och följer en trend med allt färre fynd sedan 1980­talet då drygt 20 fåglar sågs årligen.

Större turturduva Streptopelia orientalis* (0, 1)1 ex Kivik 2.4–6.5 (Brita Gustafsson, Ragnar Gustafsson, Per Forsberg m.fl.).

Första fyndet i Skåne! Duvan bedömdes vara av rasen meena som förekommer från södra de­len av västra Sibirien till västra delen av Altai och söderut till Turkestan och Afghanistan. Det finns inga sedan tidigare godkända fynd av rasen i Sverige. Sedan tidigare finns 26 godkända fynd av större turturduva i Sverige.

Berguv Bubo buboÅtta säkra berguvshäckningar konstaterades i Skåne 2017. Fördelningen i landskapet för de åtta häckande paren var: nordväst (3), nordost (2), sydväst (2) och sydost (1). Ett par misslyck­ades men de övriga sju fick sammanlagt minst

elva ungar, varav två blev ringmärkta. Det pub­lika paret i Hardeberga stenbrott fick även i år tre ungar (ej ringmärkta). Därutöver fanns sju lokaler med revirhållande uvar, varav en som vanligt fanns i Limhamns kalkbrott. De övriga sex reviren fördelade sig på: nordost (3), sydväst (1) och sydost (2).

Sammantaget ger detta 15 besatta revir (med 1–2 uvar under längre tid) i Skåne 2017. Från två tidigare fasta lokaler i nordväst respektive sydväst har negativa rapporter inkommit.

Berguv Skånes avelspar fick tillsammans sju ungar under året. Sex av dessa ringmärktes och släpptes fria, medan en vingskadad unge lämna­des till KFV för rehabilitering. Skånes djurpark tog dessutom emot tre ungar från Nordens Ark, vilka släpptes fria under tidig höst.

Tio ströobservationer av berguvar har in­rapporterats under året. En rehabiliterad uv frisläpptes i Lönsboda 1.1 (Magnus Edelius). Vidare rapporterades uvar från Hyllie, Malmö

143

17.1 (Johannes Tallroth), Alnarp 24–26.1 (Ma­rie Eliasson), Södra Sandby 4.2 (Niklas Hult) och Ågerup, Romeleåsen 11.3 (Henrik Skov). I Skånes djurparks omgivningar uppehöll sig minst två av ungarna från Nordens Ark under hösten. Den 4.10 infångades en av dem för vete­rinärvård, men den avled dessvärre 10.10. Den andra ungen var kvar i området 6.10. På hös­ten sågs en förbiflygande uv i Hammars park, Malmö 22.8 (Johannes Tallroth) och 1 ex sågs i Höör 4.10 (Håkan Winqvist).

Lappuggla Strix nebulosaUngar hördes och en adult fågel fotograferades på en lokal i Örkelljunga kommun 19.7 (Chris­ter Bergendorff). Den första skånska häckning­en av arten! På sensommaren 2016 höll två ungfåglar till på andra sidan landskapsgränsen till Halland med ett par observationer av en ungfågel på den skånska sidan. Var dessa var kläckta är inte fastställt, men det har antagits att det var i Halland. Lappugglans förekomst i södra Sverige är minst sagt märklig. I Skåne gjordes ett fynd 1913, som för folk som började skåda före millennieskiftet var mer eller mindre mytiskt. Efter ett par fynd i närbelägna land­skap under tidigt 2000­tal sågs den andra skån­ska lappugglan i Skrylle utanför Lund 2002, och den fågeln hade till och med 2016 följts av ytterligare 17 ex. Fynd har gjorts under större delen av året och det har på senare år stått klart att en häckning inte alls vore omöjlig. Och nu kom den alltså.

Hökuggla Surnia ululaÅret inleddes med två långstannare från 2016: 1 ex Kullatorp, V Gärdslöv 1.1–19.2 (Mats­Åke Persson m.fl.) och 1 ex Stureholms våtmark 1.1–27.3 (Karl­Erik Söderqvist m.fl.). Dess­utom rapporterades 1 ex Loshult 16.2 (Kjell Johansson), 1 ex Skrylle 21.2 (Henrik Hart­man), 1 ex Månslunda, Ry 16.3 (Anders Hans­son), 1 ex Skryllegården 3.5 (Johan Nilsson, Johan Kjellberg Jensen), 1 ex Traneröds mosse 6.10 (Leif Klinteroth), 1 ex Skräbeån, Bromölla

16.10 (Lars Leonardson) och slutligen 1 ex Oxie 7.11 (gnm Thomas Lindblad).

Totalt 9 ex under året är ytterligare en fin års­summa. Under fyra av de senaste sex åren har tvåsiffriga antal noterats i landskapet.

Sparvuggla Glaucidium passerinumUnder våren gjordes fem fynd av 6 ex: 1 hona Killeröd­Önnarp 3.2 (Phil Benstead), 1 ex Åbrolla 10.3 (Mikael Calner), 2 sj Vesljunga 13.3–11.4 (Christer Neideman, David Olaus­son m.fl.), 1 sj Svarta­/Vitasjö 21.3 (Björn Herrlund) och 1 sj Boalt 25.3 (Robert Rydbeck, Anna Rydbeck). Under hösten sågs 1 ex Emma­ljunga 16.9 och 18.10 (Freddie Blank). Ännu ett klent år för arten med bara 4 ropande fåglar under våren.

Pärluggla Aegolius funereusFyra individer observerades i landskapets norra delar under våren: 1 sj Norra Rågeboda, Hökön 25.3 (Birgitta Bengtsson, Judit Brolid m.fl.), 1 sj Vesljunga 25.3 (Robert Rydbeck, Anna Ryd­beck), 1 sj Röe norr om Hässleholm 11.4 (Bengt Nordin) och 1 ex Vyssle myr 3.5 (Göran Mo­heim). Inga observationer gjordes under hösten.

Alpseglare Apus melba° (10, 1)1 ex Lomma 6.6 (Carl­Axel Bauer). Fågeln utgör det andra junifyndet. De tidigare skånska alp­seglarna är väl spridda i tid med tre vårfynd, två sommarfynd och de resterande fem under höst­sträcket i augusti–oktober. Årets fågel kunde ses vid ett par tillfällen i sammanlagt ett par minuter.

Kungsfiskare Alcedo atthisUnder året sågs fortsatt många övervintrare, väl spridda i landskapet. Arten klarar sig bra så länge vintrarna är någorlunda milda.

En säker häckning rapporterades från Vege­holms slott (Rolf Helmersson) och obsar från ytterligare cirka 55 lokaler gjordes under häck­ningstid – alltså i linje med förra årets höga siff­ror. Den skånska kungsfiskarestammen 2017 får anses som ganska välmående.

Större turturduva, underarten meena. Kivik 27 april 2017. Foto: Emil Lundahl.

144

Biätare Merops apiaster°1 ex Tångvallaskolan, Falsterbo 22.5 (Tommy Holmgren), 5 str V Kåseberga 15.6 (Sven Split­torff), 1 ex Falsterbo fyr 15.6 (Sophie Ehnbom) och 1 str SV Falsterbo 29.8 (Marc Illa Llobet, Håkan Sivencrona m.fl.). Fyra fynd av åtta ex är återigen en ganska låg siffra med senare års mått mätt.

Härfågel Upupa epopsFör första gången sedan 1977 konstaterades häckning av härfågel i Skåne. På Ravlunda skjutfält noterades spelande fåglar på flera sprid­da lokaler kring skjutfältsområdet från 20.5 och ett bo med två ungar upptäcktes 13.7. En till fyra individer rapporterades i området fram till den 7.8 (Ulf Gärdenfors, Sven Johansson, Tho­mas Lindblad m.fl.).

Vårens skörd i övrigt blev 1 ex Dammåkra, Ravlunda skjutfält 16.4 (Ulf Gärdenfors m.fl.), 1 ex Scaniaparken 30.4 (Sven Silow), 1 ex Klö­ren 1.5 (Nick Gräntz), 1 ex Furuboda 7.5 (gnm Skånes rapportkommitté), 1 ex Roberts dunge, Falsterbonäset 7.5 (Leif Bergendal), 1 ex Vat­tenmöllan 12–14.5 (Håkan Johansson, Thomas Svanberg m.fl.), 1 ex Skanörs nya kyrkogård, Falsterbonäset 12.5 som kan ha varit samma som 7.5 (Bengt Grandin, Joakim Hagström), 1 ex Tosteberga ängar 13.5 (gnm Skånes rap­portkommitté), 1 ex Rönneholms mosse 14.5 (Lars­Olof Nilsson) och 1 ex Segeltorpsstrand 31.5 (Kjell Bogvad).

Under hösten sågs 1 ex Ramsingegårdarna 12.8 (gnm Janne Dahlén), 1 ex Ludaröd, Elja­röd 15.8 (Göran Clemmedson), 1 ex Ribersborg 23.8 (Sven Silow, Göran Hausenkamp m.fl.), 1 ex Spjällabacken, Sjöbo 21.9 (Gert Ljungqvist), 1 ex Vallösa mad 27.9 (Richard Bergendahl), 1 ex Ransvik, Kullaberg 30.9 (Liselotte Folling), 1 ex Skåre hamn 21.10 (Jonas Persson) och 1 ex Höllviken 24.11 (Peter Öhrström, Hans­Åke Gustavsson).

Totalt elva under våren, varav ett häckande par, och åtta under hösten ger 21 härfåglar un­der året – en exceptionell summa på senare år.

Under de övriga åren efter millennieskiftet har antalen pendlat mellan ett och elva ex.

Göktyta Jynx torquillaSäkra häckningar rapporterades från sju lokaler med ett par vardera. Dessutom rapporterades göktyta med lägre häckningskriterier från ytter­ligare drygt 60 lokaler, vilket är en tydlig ökning jämfört med tidigare år. Fortfarande finns stora luckor framför allt i de östra delarna av Göinge, där man kan tänka sig att många göktytor hop­par omkring på hyggena. I motsvarande områ­den i de västra inlandsdelarna av norra Skåne finns i år ganska många rapporter från häck­ningstid, vilket är glädjande. Den andra stora luckan i utbredningen syns i sydvästra delen av landskapet, vilket beror på att arten helt enkelt inte trivs särskilt bra i det jordbruksdominerade landskapet.

Korttålärka Calandrella brachydactyla* (12, 1)1 ex Örtofta sockerbruksdammar 14.7–15.8 (Dan Hammarlund m.fl.). Fyndet är det 13:e i ordningen och det första sedan 2012. Tidiga­re skånska fynd är från 1967, 1984, 1991 (2), 1992, 1997, 2003 (2, varav 1 övervintrande till 2004), 2006, 2007 (2) och 2012. Med årets fynd har således blott sju fynd gjorts under 2000­talet. Längs Blekingekusten har arten, un­der samma period, varit årlig (företrädesvis på Utlängan i Karlskronas yttre skärgård vilket till stor del kan tillskrivas den goda bevakningen där) och på Öland saknas fynd endast 2003, 2006, 2008 och 2016. Årets fynd indikerar att arten kan dyka upp var som helst i landskapet och sannolikt är förbisedd. En lämplig strategi för att finna arten bör vara att hårdbevaka en lämplig sandmark utmed de sydöstra och östra kuststräckorna i mitten av maj.

Berglärka Eremophila alpestrisDet dröjde fram till mitten av mars innan årets första fynd gjordes: 4 ex Alnarps strandängar 19–20.3 (Lars­Göran Lillvik m.fl.). Därefter rapporterades 1 ex Salviken 26.3 (Per Lagerås),

145

1 ex Flygeltofta ängar, Lundåkrahamnen 17.4 (Nils Kjellén) och 2 ex Vannebergaholmen 26–27.4 (Thomas Lindblad m.fl.).

Höstens första fynd gjordes 5.10 vid såväl Ytt­re Kattvik som vid Mistluren, Kullaberg (Oscar Nordahl, David Erterius m.fl.). De påföljande fynden gjordes på sedvanligt vis vid kustlokaler i de nordvästra, sydvästra och nordöstra delarna av landskapet, förutom 1 ex Sandhammaren 4.11 (Tommy Emanuelsson). De flesta fynden gjordes runt månadsskiftet oktober–november vilket är i linje med den existerande fyndbil­den. Den största ansamlingen uppehöll sig vid Swedechrome, Norra hamnen, Malmö 12.11–18.12 med som mest 21 ex (Sven Silow m.fl.). Lokalen är kanske landskapets mest pålitliga för arten och ansamlingar i nivå med årets har inte varit ovanliga de senaste åren. Uppskattningsvis 54 individer under året innebär en årstotal som får anses normal för en art vars uppträdande va­rierar en hel del.

Större piplärka Anthus richardi°Årets enda fynd gjordes i inlandet: 1 ex Vombs ängar 17.9 (Jens Morin). De senaste två åren har därmed endast fyra fynd gjorts av arten i Skåne. För första gången sedan 1993 uteblev fynd från Falsterbonäset helt.

Fältpiplärka Anthus campestrisArten inventerades av Patrik Olofsson under häckningssäsongen vilket resulterade i 40 revir varav 23 par. Resultatet är i nivå med invente­ringen 2008 och jämfört med den senaste in­venteringen 2013 motsvarar det en ökning med cirka 20 %. Det som framförallt har skett mel­lan inventeringarna 2013 och 2017 är en förtät­ning av reviren på Ravlunda skjutfält. Lokalen hyser idag 35 % av den svenska populationen. Följande lokaler uppräknade från norra till södra utbredningsområdet hyste sjungande hanar och häckande par under inventeringen: Bäckaskogs grustag 1 sj och 1 par, Ripa – Horna – Älle­

Korttålärka. Örtofta 20 juli 2017. Foto: Göran Lenz.

146

köpinge 2 sj och 2 par, Everöds flygplats 1  sj, Åhus – Friseboda 5 sj och 3 par, Drakamöllan – Kumlan – Äskebjär 7 sj och 4 par, Brösarp N backar 3 sj och 2 par, Ravlunda 14 sj och 7 par, Vitemölla 3 sj och 1 par, Kiviks marknadsplats 1 sj och 1 par, Stenshuvud 2 sj och 1 par, Tobis­vik – Vårhallarna 1 sj och 1 par (Olofsson 2018).

Endast 6 ex noterades på Falsterbonäset under höststräcket, varav fyra utsträckande vid Nab­ben vilket är en ny bottennotering (Nils Kjellén m.fl). Endast ett ytterligare höstfynd gjordes: 1 ex Västraby 19.7 (Peder Winding).

Rödstrupig piplärka Anthus cervinusTre fynd av fyra individer gjordes under våren: 1 ex str Falsterbo fyr 7.5 (Raul Vicente), 1 ex Kabusa skjutfält 7.5 (Klas Rådberg m.fl.) och 2 ex Farhult 13.5 (Thomas Svanberg m.fl.). Hös­tens första sågs vid Södra Flommen 30.8 (Marc Illa Llobet) och årets sista fynd gjordes på Nab­ben, Falsterbonäset 20.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström) vilket är relativt sent på säsongen. Endast 17 ex noterades sträcka ut från Nabben, Falsterbonäset under hösten (Nils Kjellén m.fl.). Uppskattningen av antalet individer i höstupp­trädandet landade på 150 ex vilket motsvarar en ökning med 40 % jämfört med 2016. På längre sikt har arten minskat men artens uppträdande fluktuerar kraftigt.

Hedpiplärka Anthus rubescens japonicus* (1, 1)Tillägg: 2016: 1 ex Lerhamn 6.10 2016 (Olof

Jönsson). Fyndet är Skånes andra och till­hörde, precis som förstafyndet i Vikens hamn 19–20.12 2010, underarten japonicus. Antal svenska fynd av denna underart uppgår därmed till tre. Av underarten rubescens finns två fynd i Sverige men ännu inget i Skåne.

Vattenpiplärka Anthus spinolettaUnder föråret rapporterades 5 ex från lokaler på Bjärehalvön och Kullahalvön, 1 ex Lomma Söd­ra 10.2 (Kristian Ståhl) och minst 2 ex i Löd­desnäs till och med 8.4 (Robert Petersen m.fl.). Från nordost rapporterades 1 ex Takholmen,

Tosteberga 3.4 (Thomas Lindblad, Nils Walde­marsson).

Hösten första rapporterades 12.10 Rålehamn, Tjällran (Nils Kjellén) och fram till årsskiftet sågs ytterligare 7–9 ex på Bjärehalvön och Kul­lahalvön. På Falsterbonäset sågs 3 ex under peri­oden 26.10–12.11 (Nils Kjellén m.fl.) och från nordost rapporterades 1 ex Äspet, Åhus 31.10 (Greger Flyckt m.fl.).

Totalt 8–9 ex under våren och 12–14 ex under senhösten är helt i linje med fjolåret. Den geo­grafiska fördelningen är identisk med ett fynd i nordost i månadsskiftet oktober–november, enstaka fynd på Falsterbohalvön under samma period och de övervintrande fåglarna koncentre­rade till Löddesnäs och de klassiska lokalerna på Bjäre­ och Kullahalvön.

Citronärla Motacilla citreola° (80, 2)Två fynd gjordes: 1 2k hane Gislövs stjärna 6.5 (Björn Lardner, Krister Hall) och 1 2k hane Morfarshamn 8.5 (Jörgen Bernsmo). Observa­tionerna återspeglar den existerande fyndbilden där flest fynd görs i början och mitten av maj. Senast höstfynd helt uteblev var 2014 och dess­förinnan 2007.

Tillägg: 1 hane Hammar 5.5 2016 (Klas Råd­berg, Mikael Rosén).

Engelsk sädesärla Motacilla alba yarrelliiUppträdandet av denna ras av sädesärla är svår­bedömt av bestämningsmässiga orsaker. Säker rasbestämning låter sig inte göras i de flesta fall och en försvårande omständighet är att hybridi­sering med alba förekommer. Hybrider är sällan möjliga att helt utesluta. Rrk publicerar därför endast de rapporterade fynd som med fotodo­kumentation möjliggör säker ålders­, köns­, och rasbestämning. Då endast få blanketter bifogas tillräckligt bra bilder, vilket försvårar bedöm­ningen, slopas blankettkravet från 2018. Ob­servatörer ombedes dock även fortsättningsvis att publicera så detaljrika bilder som möjligt på Artportalen. Under året rapporterades sju fynd av sädesärlor som uppvisade karaktärer för

147

yarrellii, vilket är i linje med den existerande fyndbilden.

Blåhake Luscinia svecicaUnder våren gjordes nio fynd av 18 ex och un­der hösten gjordes elva fynd av 11 ex.

Värt att särskilt lyftas fram är de tio blåhakar som sågs längs kuststräckan vid Morfarshamn, Skillinge 8.5 (Bengt Andersson, Jörgen Berns­mo m.fl.), I och med denna ansamling är vår­summan den bästa sedan 2010 då 35 ex sågs. Höstsumman är en av de lägsta registrerade.

Vitstjärnig blåhake Luscinia svecica cyanecula* (16, 1)2 hanar sj Görslövsån mynning, Farhult 30.4 (Leif Klinteroth) och 1 hane sj på samma lokal 3–17.5 (Leif Klinteroth m.fl.). Sannolikt åter­vändande fåglar. Det finns inga rapporter som indikerar att någon häckning skulle ha genom­

förts. Det är dock tillträdesförbud i området så några riktade eftersök har inte kunnat göras.

Svarthakad buskskvätta Saxicola rubicolaTotalt påbörjades häckningar på elva lokaler där ca 16 par gick till häckning. Det kan jäm­föras med förra årets 17 häckningar. De flesta lokalerna är desamma som föregående år. Nya par har setts vid Hagestad, Pinemöllan i Dalby, Lunkeskog i Norra Strö och en trolig häckning nära Ornakärr.

Det första vårfyndet gjordes 2–4.3 vid Gryt­skären (Phil Benstead m.fl.). Årets sista fågel sågs på häckningslokalen vid Gräsmatteodling­en i Ängelholm 6.10 (Nick Gräntz).

Vitgumpad buskskvätta Saxicola maurus* (19, 1)1 1k Morfarshamn, Skillinge 23.9 (Bengt An­dersson d.y. m.fl.).

Blåhake, hane. Smygedungen 8 maj 2017. Foto: Mattias Ullman.

148

Andra fyndet i Simrishamns kommun. Det för­sta fyndet gjordes vid Glimminge mosse 2000. I Skåne har nu totalt 20 fynd gjorts av vitgum­pad buskskvätta. Intressant att notera är att årets fynd är det näst tidigaste fyndet i Skåne, det tidigaste gjordes förra året. Är det möjligen en trend till följd av en expansion västerut av arten?

Ringtrast Turdus torquatusUnder våren gjordes 97 fynd av 159 ex under perioden 1.4–14.5. Under hösten gjordes 19 fynd av 19 ex under perioden 30.9–7.11. Upp­trädandet faller väl in i den fyndbild som finns.

Svarthalsad trast Turdus atrogularis° (9, 1)1 2k Baskemölla 10–14.2 (Ulf Wingård m.fl.). Värt att notera är att de skånska fynden har gjorts inom perioden 29.12–13.5. Det finns så­ledes ännu inte ett enda höstfynd!

Tajgablåstjärt Tarsiger cyanurus° (7, 1)1 1k hane ringm Bingsmarken 21.10 (Bo Pe­

tersson m.fl.). Sjunde fyndet i Skåne. Sex av dessa har gjorts sedan 2008. Sveriges första fynd gjordes vid Vallåkra i december 1965.

Flodsångare Locustella fluviatilisSäsongen inleddes med 1 sj vid Billinge i Rön­neåns dalgång 23.5–8.6 (Jesper Hansson m.fl.) och följdes av ytterligare 8 sjungande i juni–juli av vilka kan nämnas 1 sj Kärleksstigen, Falster­bonäset 2.6 (Sophie Ehnbom, Johan Lorentzon). Ett höstfynd gjordes med 1 1k ringm Bingsmar­ken 27.8 (Bo Petersson). Tio fynd rörande nio sjungande och en ringmärkt flodsångare är ett lågt antal för senare år, i nivå med årsmedelvär­det för 2000­talet (Figur 15), men så sent som 2010 gjordes endast fem fynd. Den långsiktiga trenden är trots allt positiv.

Vassångare Locustella luscinioides1 sj Siesjön 29–30.4 (Linda Niklasson m.fl.), 1 sj Flygeltofta ängar, Lundåkrahamnen 8.5 (Nils Kjellén, Jonas Nilsson), 1 sj Sjötorps ängar,

Ringtrast, hane. Skanör 27 april 2017. Foto: Mattias Ullman.

149

Kranke sjön 13–19.5 (Hans Fowelin m.fl.), 1  sj Silvåkrakärret 19.5 (Lars Leonardson), 1 sj Löd­desnäs 27.5 (Lars Nilsson) och 1 1k ringm Flom­men 3.8 (Björn Malmhagen m.fl.). Fem sjung­ande fåglar är det högsta antalet sedan 2004 och i nivå med årsmedelvärdena för årtiondena före millenniumskiftet (Figur 16). Framtiden får ut­visa ifall det är en återhämtning på gång från den decennielånga svackan vi genomlidit 2006–2015.

Trastsångare Acrocephalus arundinaceusFrån förra årets rekorduppträdande av 25 indi­vider är årets totalsumma om åtta fynd blygsam. Sex av fynden utgör sjungande fåglar under vår och försommar där en långstannande fågel i Häckebergasjön sticker ut. Den nämnda trast­sångaren sjöng på lokalen knappt en månad un­der perioden 14.5–10.6 och besöktes av många. De två höstfynden utgörs av en fältobservation respektive en ringmärkt individ: 1 ex Finjasjöns fågeltorn 6.8 (Anders Linus Larsson) och 1 1k ringm Flommen, Falsterbonäset 16–19.8 (Emil Lundahl, Marc Illa Llobet m.fl.).

Höksångare Sylvia nisoria1 2k hane Nabben, Falsterbonäset 10.6° (Tom­my Holmgren, Emil Lundahl m.fl.) och 1 1k Sturups flygplats 27.8° (Stefan Malm, Peter Malm). De senaste fem åren har årssumman i genomsnitt legat på fem fåglar så årets siffra är låg. På senare år har det dessutom gjorts intres­santa observationer i Nordvästskåne i lämplig häckbiotop, men detta är alltså inget som note­rades under 2017.

Svarthätta Sylvia atricapillaUnder januari–februari gjordes sex fynd vilket är precis lika många som under samma period förra året. Föga förvånande gjordes huvuddelen av fynden vid fågelmatningar. Under december gjordes ett fynd i Helsingborg (Lars Hansson).

Lundsångare Phylloscopus trochiloides°1 sj Söderåsens Nationalpark 25.5–3.7 (Mårten Johansson, Petter Nordvander m.fl.), 1 sj Trel­leborg 28–29.5 (Ola Marklund m.fl.), 1 sj S:t Jörgens park, Lund 29.5 (Eddie Nilsson, An­

1970-talet

1990-talet

2000-talet

2010-talet

1980-talet

0

1

2

3

4

5

6

Figur 16. Genomsnittligt antal sjungande vassångare i Skåne under fem decennier.

1970-talet

1990-talet

2000-talet

2010-talet

1980-talet

0

5

10

15

20

Figur 15. Genomsnittligt antal sjungande flodsångare i Skåne under fem decennier.

150

dreas Wernersson m.fl.) och 1 sj Rängs sand 4.6 (Joakim Hagström, Peter Öhrström).

Från året finns fyra godkända fynd. Ytterligare tre fynd är under behandling. Samtliga fynd rör sig om fåglar som rastat en dag eller två under vårsträcket bortsett från fågeln som höll revir på Söderåsen i 39 dagar och följaktligen en bra bit in på sommaren.

Kungsfågelsångare Phylloscopus proregulus°1 ex Hylkan, Brantevik 1.10 (Janne Dahlén, Jesper Hansson, Kaj Svahn m.fl.), 1 ex Ödåkra 18.10 (Mikael Jönsson, Håkan Johansson), 1 ex Tygelsjö 19.10 (Janne Dahlén), 1 ex Morfars­hamn, Skillinge 21.10 (Tomas Svensson, Petter Olsson m.fl.), 2 ex Frägård, Brantevik 21.10 (Magnus Ullman), 1 1k ringm Falsterbo fyr 24.10 (Harald Ris, Tore Dahlberg, Ingela Käl­lén m.fl.), 1 ex Tommarpsåns dalgång, Järrestad 24.10 (Hans Larsson) och 1 ex Simris strandäng 1–2.11 (Hans Larsson m.fl.).

Fint uppträdande med nio individer under perioden 1.10–2.11. Noterbart inflöde den 21.10 då tre olika individer av denna karisma­tiska art sågs på Österlen och dagarna innan och efter detta gjordes även flera av de övriga fyn­den. Fyndet från 1.10 är en tangering av fenolo­girekordet från samma lokal 2010.

Tajgasångare Phylloscopus inornatusLiknade fyndbild som förra året med 90 ex rap­porterade jämfört med 97 ex under 2016. I flera fall är det dock svårt att veta om olika fynd rör sig om samma eller olika individer. Årets sista fynd blev 1 ex 18.11 Kungsparken, Malmö ( Stefan Wahlstedt).

En intressant utveckling är att tre av fynden gjordes under våren: 1 ex Fruktträdgården, Bran­tevik 6.5° (Magnus Ullman m.fl.), 1 sj Krage­holmssjön 7.5° (David Erterius m.fl.) och 1 sj Bäckhalladalen, Simrishamn 9.5° (Agne Pauls­son m.fl.). Tidigare fanns endast ett vårfynd i Skåne: 1 ringm Falsterbo 1.5 1989. På andra håll i landet gjordes under våren fyra fynd: Blekinge,

Gotland, Halland och Västmanland. Vi får se om vårfynden fortsätter trilla in under 2018.

Bergtajgasångare Phylloscopus humei* (18, 1)1 ex Sundsgymnasiet, Vellinge 11–17.12 (Felix Heintzenberg, Tomas Svensson m.fl.).

Första bergtajgasångaren i Skåne på fem år och den 19:e i ordningen upptäcktes på Sunds­gymnasiets innergård i Vellinge och sågs spora­diskt i området under en knapp vecka. Kanske tillbringade fågeln resten av vintern i trädgårdar runt om i Vellinge?

Gransångare Phylloscopus collybita13 fynd av 16 individer gjorde under perioden 2.1–2.2. Under årets sista månad rapporterades 13 gransångare i landskapet.

Sibirisk gransångare Phylloscopus collybita tristis°Sex godkända fynd av 7 ex. Samtliga fynd gjor­des i oktober bortsett från en ringmärkt individ i Bingsmarken den 29.9 (Bo Petersson).

Brandkronad kungsfågel Regulus ignicapillaNämnas kan att antalet dubblerades från förra året inom Maltesholmsområdet på Linderöds­åsen till 30 sjungande hanar i april–juli (Richard Ottvall m.fl.). Fyndutvecklingen i Skåne fram­går av Figur 17.

Mindre flugsnappare Ficedula parvaÅrets första var 1 2k hane Skanörs nya kyrko­gård, Falsterbonäset 7.5 (Bengt Åhgren, Monica Pedersen, Inger Svensson). Häckning konstate­rades med 1 par Härsnäsdammarna, Söderåsens Nationalpark (Magnus Liljefors, Johan Gustafs­son m.fl.) och på samma lokal minst ytterligare 1 sj hane. Trolig häckning misstänktes på Stens­huvud där 1 par noterades vid olika tillfällen i samband med inventering (Bengt Andersson d.y.) och där även ytterligare 1 sj hane fram till 15.6 (Agne Paulsson m.fl.). Bland andra statio­nära kan nämnas 1 hane S Lursjön, Hästveda 29.5–1.6 (gnm Olof Jönsson) samt 1 2k hane

151

Boklunden, Torna Hällestad 2– 11.6 (John Mo, Júlio Neto m.fl.). Höststräcket startade med 1 honf Abbekås 13.8 (Roland Holmström) och avslutades med 1 ex Kolabacken, Falsterbonäset 10.10 (Pär Söderquist, Janne Dahlén).

Således ånyo en konstaterad häckning och en återkommande fyndbild avseende revirhävdande hanar. Som angavs i fjol kan man misstänka att mörkertalet avseende häckande par i landskapet kan vara stort (se FiSk 2016). Totalt sågs ca 30 individer under våren och drygt 40 ex under hös­ten, vilket är något under medelårssumman på 85 ex för den senaste 10­årsperioden. Främst var an­talen höstfåglar/ungfåglar färre än brukligt, vilket sannolikt kan tillskrivas den dåliga sommaren. Likt senare år var majoriteten av rastande fåglar, under såväl vår som höst, koncentrerade till de sydvästra och sydöstra delarna av landskapet.

Halsbandsflugsnappare Ficedula albicollis1 2k hane Skanörs nya kyrkogård, Falsterbonäset 1.5 (Tommy Holmgren m.fl.), 1 2k hane Ham­

mars park 2.5 (Anders Björkman, Jörgen Fro­mark), 1 ad hane S:t Pauli södra kyrkogård, Mal­mö 2.5 (Josef Chaib, Philip Olsson), 1 ad hane Skarhults ängar 2.5 (Christer Löfqvist), 1 ad hane Kivik 4.5 (Per Johan Ulfendahl m.fl.), 1 2k hane samt 1 2k+ hona Roberts dunge, Falsterbonäset 4.5° (Henrik Hansen, Tommy Holmgren), 1 ad hane Stenshuvud 6.5 (Max Lundberg), 1 hane Gislövs Stjärna 6.5 (Bengt Andersson d.y., Malin Löwengren), 1 2k hane Ribersborg, Malmö 7.5 (Göran Hausenkamp m.fl.), 1 hane Rinnebäck, Kävlinge 9– 10.5 (Calle Ryberg m.fl.), 1 hane Furuboda 10.5 (gnm Skånes rapportkommitté), 1 2k hane Fredentorps begravningsplats, Lund 12–13.5 (Klas Rådberg m.fl.), 1 2k hane Ska­nörs nya kyrkogård, Falsterbonäset 12.5 (Björn Malmhagen, Bengt Grandin).

Samtliga fynd under första halvan av maj i de sydvästra eller sydöstra delarna av landska­pet och endast en hona sammanfattar en typisk fyndbild. Totalt 13 fynd av 14 ex landar mellan medelvärdet på 5 ex under 2000­talet och den högsta årssumman på 25 ex från 1996. Någon tydlig trend går inte att utläsa utan som tidigare nämnts förefaller uppträdandet främst korrele­rat till väderbetingelser där ihållande ostvindar under vårsträcket genererar högre antal.

Trädgårdsträdkrypare Certhia brachydactyla° (46, 8) 1 par byggde bo Sofiero slott 18.2–29.8 (Tho­mas Svanberg m.fl.), 1 hane sj Lunden, Rosen­dal 25.2–13.5 (Olof Jönsson m.fl.), 1 sj Pålsjö slott 11.3–19.6 (Peter Svensson m.fl.), 1 sj Äng­elholm 11.3 (Henrik Johansson), 1 par vid bo där ungar hördes paviljongen, Pålsjö skog 31.3–10.8 (Peter Svensson m.fl.), 1 sj Kropp, Helsing­borg 1.4–1.5 (Ola Andersson m.fl.) och 1 ex Jonstorp 13.11 (Peter Franzén, Leif Klinteroth).

Flera observationer från andra områden i Helsingborgstrakten saknar blankettbeskriv­ning, troligen beroende på att de endast hörts sjunga utan dokumentationsmöjligheter, men antyder att en spridning och ökning är på gång i området.

1970-talet

1990-talet

2000-talet

2010-talet

1980-talet

0

50

100

150

200

250

300

Figur 17. Genomsnittligt antal fynd av brandkronad kungsfågel i Skåne under fem decennier. Notera att medelvärdet för 2010-talet baseras på delvis uppskat-tat antal 2015–2017 och är högst sannolikt i underkant.

152

Pungmes Remiz pendulinusÄven detta år har arten specialstuderats av Olof Persson och Peter Öhrström. Sammanställ­ningen bygger till stor del på dessa studier. Fö­rekomsten de senaste åren är mycket likartad, både avseende lokaler och antal individer. Det finns två kärnområden: i västra Skåne centrerat runt Borgeby och i nordost från Karpalund till Herculesområdet.

Fyra häckningsförsök gjordes i Borgeby och ett femte vid Habogårdsdammen i Lomma. Tre lyckade häckningar och endast tolv ungar får sägas vara ett magert resultat. Misslyckandena beror på att den ruvande föräldern försvann från boet. Ensamma bobyggande hanar fanns även i Barsebäcksmossen och vid Malmö golf­bana. Sammanlagt observerades åtta hanar och fem honor.

I nordost konstaterades nio hanar och troli­gen sex honor. Sammanlagt tolv häckningsför­

sök konstaterades. I sju bon inleddes ruvning men endast tre häckningar lyckades. Notabelt är att samtliga fyra inledda häckningsförsök vid Karpalundsdammarna misslyckades: tre på grund av predation och en där den ruvande för­äldern försvann. De tre lyckade häckningarna genomfördes vid Lillö respektive Herculesdam­marna. Minst tolv ungar kom på vingarna men den verkliga siffran är högre då Herculesboet lo­kaliserades först våren 2018. Indikationer finns på ytterligare någon lyckad häckning men sam­mantaget var utfallet här också mycket magert.

Under sensommaren brukar pungmesar upp­träda lite varstans i landskapet och under senare år har många individer rastat vid Löddesnäs. Här fanns observationer under perioden 27.7–29.9 med som mest 9 ex den 10.8 (Lars Nilsson) och 4 ex ringmärktes 23.9.

Det dröjde till i september innan pungmesar uppträdde på Falsterbohalvön. Endast 4 ex ring­

Trädgårdsträdkrypare. Sofiero 17 april 2017. Foto: Mikael Arinder/Skånska Bilder.

153

märktes i Flommenvassarna 17–29.9 (Falsterbo Fågelstation) vilket är en mycket låg siffra. Från Nabben, Falsterbonäset inräknades 5 str 1–13.10 (Nils Kjellén), även detta en låg siffra som troligen avspeglar en mager häckningssä­song i södra Sverige. Det finns alltså anledning till oro för artens fortbestånd i Skåne.

Sommargylling Oriolus oriolusÅrets fynd gjordes under perioden 8.5–26.8 och innefattade ca 65–70 sjungande hanar med flest (kring 60 sj) i kärnområdena Kristianstad – Simrishamn och Vombsänkan. Ett udda fynd var 1 sj Kyrkolycke, Örkelljunga 4.6 (Lennart Persson). Fynd i norra Skånes skogsland är ovanliga och detta var andra fyndet i Örkel­ljunga kommun efter millennieskiftet.

Svartkråka Corvus corone coroneAntal fynd fördelade per månad: jan (3), feb (1), mar (1), apr (7), maj (6), juli (1), sept (3), okt (1) och dec (1). En observation indikerade häck­ning: 2 1k Ljunghusens golfklubb 8.7 (Christer Persson). Fåglarna var tillsynes helt utan grå inslag i fjäderdräkten men sällskapade med en adult gråkråka, varför hybridisering trots allt inte kan uteslutas.

Gulhämpling Serinus serinusMycket svårtolkat men under året finns knappt 50 sjungande fåglar rapporterade. Den siff­ran inkluderar allt från revirhävdande hanar under längre period till hanar i samband med konstaterade häckningar. Områden med större koncentrationer är: Rigeleje – Juleboda, Kivik, Knäbäckshusen och Ystad Sandskog. I Helsing­borg bedöms ca 3 revirhävdande hanar. I Kivik gjordes ovanligt många observationer tack vare den välbesökta större turturduvan och där note­rades bland annat en flock på 15 ex.

Gråsiska Carduelis flammeaRekorduppträdande mängder gråsiska under hösten resulterade bland annat i att förra årets dagsrekord (som då dubblerade det föregående re­

kordet) från Nabben, Falsterbonäset på 5 610 str utökades till 8 140 str den 20.11 (Nils Kjellén). Den tidigare högsta säsongssumman i Falsterbo från 2013 dubblerades och under hösten räkna­des hela 44 343 gråsiskor passera Nabben söderut.

Snösiska Acanthis flammea exilipesFram till 4.4 rapporterades 22 snösiskor och un­der den stora siskhösten finns fynd gällande 88 ex. Snösiskan behandlas alltså sedan förra året som en underart av gråsiska. Skulle man i fram­tiden välja att följa någon av de globala listorna, såsom IOC, återfår dock snösiska artstatus.

Bändelkorsnäbb Loxia leucopteraUnder året gjordes i grova drag 100 fynd av knappt 180 individer. Två fynd under årets första halva: 1 ex Österslövshus 8.1 (Hans Cro­nert) samt 6 ex Fäladsmark V Sinarpsdalen 10.3 (Bengt Hertzman). Likt tidigare invasionsår nåddes Skåne av bändlarna i slutet av juli med första obsen den 19.7 vid Hardeberga stenbrott (Simon Stenberg Jönsson, Edvin Klein). De all­ra flesta observationerna rör sig om 1–4 indivi­der med högsta noteringen 10 förbifl Sövdesjön 22.9 (Edwin Sahlin). Vid Nabben, Falsterbonä­set räknades 15 ex på sträck under hösten.

Rosenfink Carpodacus erythrinusArten fortsätter att hålla ställningarna på de klassiska kustnära lokalerna: i nordvästra Skåne huvudsakligen Hallands Väderö och Kullaberg, Österlenkusten från Hylkan i söder till Stens­huvud i norr, Egeside och Yngsjö­området samt några revirhävdande fåglar längst upp i nord­ost. Som brukligt gjordes endast en handfull höstfynd och årets sista obs rör sig om 1 1k Flommen, Falsterbonäset 18.9 (Marc Illa Llo­bet m.fl.) vilket är en knapp vecka senare än median datumet.

Lappsparv Calcarius lapponicusÅrets fynd fördelade sig på (antal individer): jan (6), feb (5), mars (2), apr (1), maj (2), sept (2), okt (3), nov (2) och dec (1). Totalt 24 ex

154

0

20

40

60

80

100

120

OrtolansparvLappsparv

1973

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2011

2013

2015

2017

2009

Figur 18. Antalet sträckande ortolansparvar och lappsparvar registrerade under de standardiserade räkning-arna vid Nabben, Falsterbonäset 1973–2017.

Lappsparv. Bakdjupet, Skanör 23 mars 2017. Foto: Christer Landgren.

155

under hösten vilket är första gången sedan starten av de standardiserade räkningarna 1973 (Figur 18). Färre än fem individer har tidigare noterats 1978 (1), 1984 (4), 2007 (2), 2014 (4). 2015 (2) och 2016 (2). En dramatisk och oroväckande utveckling!

Videsparv Emberiza rustica° (31, 2)1 ex Flommen 3.9 (Petteri Lehikoinen, Marc Illa Llobet m.fl.) och 1 hane Abbekås hamn 22.9 (Pål Axel Olsson). Förvånansvärt nog fort­sätter fynden att trilla in trots kritisk nedgång i världspopulationen! Totalt har nu 17 fynd gjorts i september, varav 16 på Falsterbohalvön.

Dvärgsparv Emberiza pusilla° (45, 2)1 1k ringm Torreberga 3.11 (Peter Malm, Stefan Malm, Richard Ek) och 1 str SV Nab­ben, Falsterbonäset 20.11 (Nils Kjellén, Bengt Grandin). Fortsatt gott uppträdande under höstperioden således, likt de senaste åren, och med förstärkt tyngdpunkt till sydvästra delen av landskapet. Av totalt 35 höstfynd har därmed sju gjorts i november.

Kornsparv Emberiza calandraAnsamlingen vid Hammar uppgick till 213 ex under föråret (Johan Andersson m.fl.) och 121 ex under efteråret (Musse Björklund m.fl.). Dessutom sågs 30 ex Hillshög, Borrby 31.12 (Jesper Segergren, Sven Johansson). Inom in­venteringsområdet i sydost noterades 18 re­vir men endast två konstaterade häckningar (Bengtsson 2017).

Antalet revir med sjungande kornsparvar i sydöstra Skåne fördelat på decennier visas i Figur 19.

Fynd utanför områden där arten normalt uppträder (Ystads kommun, södra Simrishamns kommun, Böste och Fredshög) var: 1 sj Simris 12.6 (Hans Larsson).1970-

talet1990-talet

2000-talet

2010-talet

1980-talet

0

5

10

15

20

25

30

35

Figur 19. Genomsnittligt antal revir med sjungande kornsparvar i sydöstra Skåne under fem decennier.

är en fjärdedel av fjolårets antal och visar hur artens uppträdande fluktuerar mellan åren. Den långsiktiga trenden är dock starkt vikande i landskapet. Notera även att inga lappsparvar registrerades utsträckande vid Nabben, Falster­bonäset under hösten vilket är första gången sedan starten av de standardiserade räkningarna 1973 (Figur 18).

Ortolansparv Emberiza hortulana1 sj hane Bingsmarken 3.5 (Bo Petersson), 1 sj hane Höjebacke, Svalöv 6.5 (Johan Gustafs­son), 1 hane Klockareskogen, Perstorp 11–12.5 (Lotta Ekedahl, Jan Ekedahl), 1 hona Sand­hamn, Hallands Väderö 13.5 (Johan Björk­lund), 1 honf Glivarpa mosse, Vallby 21.5 (Jes­per Segergren m.fl.), 1 str SV Tångvallaskolan, Falsterbonäset 17.8 (Tommy Holmgren), 1 förbifl Käglinge hästbacke 28.8 (Stefan Cher­rug) och 1 förbifl Havgårdssjön 31.8 (Roger Karlsson, Kerstin Karlsson). Kräftgången fort­sätter. Notera att inga ortolansparvar registre­rades sträckande vid Nabben, Falsterbonäset

156

FENOLOGI2017 får betecknas som ett medelmåttigt år utan några större överraskningar frånsett vår­fenologirekord för småfläckig sumphöna 2.4 och silvertärna 31.3, höstrekordtangering för

TABELL 3Fenologi våren 2017Art Datum Lokal Observatör Median Extremdatum

Årta 12.3 Flera lokaler Flera observatörer 17.3 1.3-08°Vaktel 5.5 Borstahusen Benny Hansson 6.5 23.4-11°Bivråk 9.5 Flera lokaler Flera observatörer 5.5 1.5-06/07Brun kärrhök 9.3 Lomma kustdammar Karsten Bringmark 8.3 VStäpphök D 15.4 Karups ängar Simon Stenberg Jönsson 15.4 5.4-15° (V)Ängshök D 2.5 Håslövs ängar Gunnar Svensson m.fl. 27.4 18.4-05°/07° Fiskgjuse 19.3 Karpalundsdammarna Sven Svensson 22.3 17.3-91Aftonfalk G 11.5 Lomma södra Lars Nilsson 7.5 10.4-14°Lärkfalk 23.4 Stockamöllan Jesper Hansson 17.4 13.4-05/06Småfl. sumphöna G 2.4 Löddesnäs Mikael Grantén m.fl. 24.4 2.4-17°Kornknarr 25.5 Virke, Kävlinge Calle Rydberg m.fl. 17.5 9.5-98/03Skärfläcka 3.3 Salviken Kenny Nordström 7.3 VMindre strandpipare 26.3 Löddesnäs/Högestad Lars Nilsson/Nils Söderbom 28.3 19.3-99°Större strandpipare 16.2 Tosteberga ängar /Salviken Nils Waldemarsson/Peter Salmon 17.2 VBrushane 12.3 Löddesnäs Lars Nilsson, Anders Dahl 20.3 VMyrsnäppa 14.5 Äspet Thomas Lindblad m.fl. 13.5 10.5-08°/13°Småsnäppa D 17.4 Vellinge ängar Mattias Ullman 2.5 15.3-88Mosnäppa D 29.4 Stångby våtmark Johan Andersson 29.4 24.4-92/03Spovsnäppa 14.5 Sandön Dag Österlund m.fl. 7.5 29.4-12°Skärsnäppa 16.5 Hallands Väderö Åke Andersson 16.5 9.6-79Dubbelbeckasin 1.5 Vombs ängar Patrik Sandgren, Ilgot Liljedahl m.fl. 1.5 27.4-01°Rödspov 12.3 Löddesnäs Lars Nilsson, Anders Dahl 21.3 8.3-97 (V)Småspov G 26.3 Löddesnäs Lars Nilsson 3.4 22.3-04°Drillsnäppa G 1.4 Lillesjö, Ryssberget Nils Waldemarsson 11.4 VSvartsnäppa 9.4 Börringe mad Stefan Malm, Peter Malm m.fl. 28.3 15.3-15°Gluttsnäppa 3.4 Bunkeflo strandängar Christel Stenberg 3.4 25.3-12°Grönbena D 17.4 Flera lokaler Flera observatörer 16.4 8.4-99°/04°(V)Smaln. simsnäppa 26.5 Klingavälsåns utlopp Staffan Bensch 26.5 12.5-74Kustlabb 31.3 Helikopterplattan, Malmö Sven Silow 30.3 16.3-01°Småtärna 14.4 Flera lokaler Flera observatörer 12.4 30.3-10°Skräntärna D 1.4 Gislövshammar Richard Ek, Jesper Segergren, Roy Blad 1.4 19.3-16°Svarttärna 17.4 Nnorra Finjasjön Per-Olof Johansson 25.4 9.4-78Silvertärna G 31.3 Kåseberga Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Nils Kjellén 7.4 31.3-17°Fisktärna G 31.3 Kåseberga Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Nils Kjellén 3.4 25.3-14°Kentsk tärna 8.3 Äspet/Revet, Simrishamn Christopher Martinsen/Jörgen Bernsmo, 13.3 V Lennart JeppssonGök 26.4 Almåsa Ulrika Åshammer 25.4 22.4-94Nattskärra 11.5 Vite broar, Simrishamn Jörgen Bernsmo 9.5 29.4-09°/12°Tornseglare 2.5 Näsbyholmssjön Jan Holmgren, Richard Bergendahl 30.4 19.4-88°Göktyta D 18.4 Ribersborg, Malmö Göran Hausenkamp, Ulrika Åshammer 14.4 3.4-11°Berglärka D 27.4 Vannebergaholmen Jonas Engzell m.fl. 10.3 2.5-98°Backsvala 3.4 Nöbbelövs mosse/ Mattias Groth, Eva Holmstedt/Erik Sjögren 3.4 25.3-14° Krankesjön

kärrsångare 10.10 och ett vinterfynd av busk­skvätta vid Sandby mosse från 12.11 till in på det nya året 2018 (Sören Svensson m.fl.).

157

TABELL 3 – Forts.Fenologi våren 2017Art Datum Lokal Observatör Median Extremdatum

Ladusvala 1.4 Böste Rune Gerell 1.4 19.3-99°Hussvala 14.4 Fulltofta/Lomma Lars Lundquist/Per-Olof Lippe 10.4 27.3-99Fältpiplärka D 30.4 Ravlunda/Stenshuvud Flera observatörer 26.4 13.4-04°/10° Trädpiplärka D 6.4 Bunkeflo strandängar Christer Igelström 9.4 4.4-00Rödstrupig piplärka 7.5 Falsterbo fyr/ Raul Vicente/Klas Rådberg m.fl. 7.5 1.5-86/93/11° Kabusa skjutfältSydlig gulärla 14.4 Isternäset/ Evert Valfridsson/Jan Linder 14.4 7.4-10° (V) Tosteberga ängarNordlig gulärla 6.5 Flera lokaler Flera observatörer 30.4 20.4-95°Sidensvans 13.5 Sandön, Utvälinge Peter Franzén 2.5 25.5-01Näktergal 28.4 Råbelövssjön Sven Svensson 28.4 25.4-83/10°Rödstjärnig blåhake 6.5 Flommen Nils Kjellén 7.5 30.4-12°/14°Rödstjärt 6.4 Abbekås hamn Claes Leijon 9.4 5.4-05/16° (V)Buskskvätta 17.4 Flera lokaler Flera observatörer 18.4 12.4-85/16°Stenskvätta 18.3 Skillinge Sven Johansson 26.3 15.3-90 (V)Ringtrast 1.4 Abullahagen, Eslöv/ Joakim Setterlund/Kenneth Bengtsson 3.4 23.3-85 (V) SpillepengGräshoppsångare 3.5 Härlövs ängar Evert Valfridsson 26.4 24.4-96°/09Flodsångare 23.5 Rönne ås dalgång Jesper Hansson 15.5 7.5-15°Vassångare 29.4 Siesjön Linda Niklasson 4.5 14.4-81Sävsångare 27.4 Häljarps våtmark Peder Weibull 19.4 12.4-02°/16°Kärrsångare 13.5 Flera lokaler Flera observatörer 9.5 4.5-99°/03Rörsångare 28.4 Husie mosse/Krankesjön Flera observatörer 24.4 16.4-05°Härmsångare 6.5 Knösen Bengt Åhgren 6.5 2.5-04/09°Höksångare D 10.6 Nabben, Falsterbonäset Tommy Holmgren, Emil Lundahl m.fl. 21.5 9.5-01°Ärtsångare 17.4 Kävlinge Nils Åke Andersson 16.4 12.4-16° (V)Törnsångare 25.4 Ribersborg, Malmö/ Göran Hausenkamp/Johan Andersson 24.4 21.4-00° (V) Södra SandbyTrädgårdssångare 4.5 Lomma kyrkdamm Nils Kjellén 3.5 30.4-07°Grönsångare 26.4 Alnarp/ Robert Petersen/Filip Robertsson 17.4 14.4-09° Hammars park, LimhamnLövsångare 7.4 Ivön Caspar Håkansson 7.4 4.4-01/05/11Grå flugsnappare 1.5 Hammars park, Limhamn Kjell Hammelin, Gertrud Hammelin 1.5 22.4-14° (V)Mindre flugsnappare 7.5 Skanör Monica Pedersen, Inger Svensson m.fl. 8.5 1.5-01°/12°Svartvit flugsnappare 20.4 Maglehems Ora Martin Stoltze 16.4 9.4-02°Pungmes D 23.3 Brantevik Magnus Ullman m.fl. 3.4 V:80/85/90/91Sommargylling 8.5 Smygehuk Mattias Ullman 8.5 3.5-87Törnskata 6.5 Gislövs Stjärna/Höllviken Roy Blad m.fl./Nils Kjellén 30.4 23.4-96° Vinterhämpling 30.4 Kullens fyr Robert Petersen, Per Eriksson 5.5 SRosenfink 2.5 Stenshuvud Henrik Skov 10.5 1.5-84/00/02Lappsparv 9.5 Vombs västra ängar Sven Jönsson, Lars Lundquist m.fl. 24.4 23.5-81Snösparv 23.3 Västraby Janne Dahlén 31.3 3.5-86Ortolansparv 3.5 Bingsmarken Bo Petersson 1.5 24.4-93/94

Fenologi hösten 2017Art Datum Lokal Observatör Median Extremdatum

Årta 1.10 Börringe mad Jonas Nilsson 3.10 8.11-16°Vaktel 5.9 Lundåkrabukten Kenny Nordström 6.9 23.10-16°Bivråk 8.10 Lund Edwin Sahlin 10.10 22.11-05°

158

Brun kärrhök 27.10 Nabben, Falsterbonäset Nils Kjellén, Ola Elleström 3.11 VStäpphök 16.10 Nabben, Falsterbonäset Nils Kjellén, Ola Elleström 8.10 3.11-98° (V)Ängshök 17.9 Nabben, Falsterbonäset Nils Kjellén, Ola Elleström 17.9 19.10-11°Fiskgjuse 28.10 Tosteberga bodar Linda Niklasson 3.11 15.12-00°Aftonfalk D 17.9 Falsterbonäset Janne Dahlén m.fl. 19.9 14.11-09°Lärkfalk 9.10 Krankesjön Hans Norelius, Eva Edmert 9.10 9.11-78Småfläckig sumphöna 19.9 Nabben, Falsterbonäset Nils Kjellén 26.9 2.11-00°Kornknarr Inga höstfynd! 31.7 10.9-09°Skärfläcka 30.10 Nabben, Falsterbonäset Nils Kjellén 18.11 VMindre strandpipare D 21.9 Näsholmarna Mattias Ullman 21.9 3.11-00°Större strandpipare D 7.11 Måkläppen Bengt Åhgren 7.11 VSmåsnäppa 22.10 Nabben, Falsterbonäset Nils Kjellén 27.10 22.11-87Mosnäppa 21.9 Inre Foteviken Björn Spetz 13.9 30.9-96Spovsnäppa 2.10 Sandön Leif Klinteroth 9.10 3.12-99°Skärsnäppa 5.10 Arild Karl G Nilsson 1.10 28.8-82Myrsnäppa D 16.9 Skanörs revlar Mattias Ullman 14.9 5.10-80Brushane 1.12 Löddesnäs Musse Björklund, Per Lif m.fl. 18.11 VDubbelbeckasin D 3.9 Glivarpa mosse Bengt Andersson 1.10 28.11-10°Rödspov D 31.10 Löddesnäs/Måkläppen Arne Holgersson, 7.11 V (inkl. islandica) Daniel Melchert/Emil LundahlSmåspov 1.10 Utvälinge Lennart Andersson m.fl. 30.9 29.10-06°Drillsnäppa D 6.11 Kämpingevassen Peter Öhrström 17.10 VSvartsnäppa D 29.11 Stavstensudden Mattias Ullman 12.11 VGluttsnäppa 18.11 Rönnen Henrik Johansson 18.11 7.12-99°Grönbena 18.10 Löddesnäs Lars-Göran Lillvik 7.10 4.11-90 (V)Smaln. simsnäppa D 24.9 Örnahusen Klas Rådberg m.fl. 24.9 10.10-03°Kustlabb 28.10 Flera lokaler Flera observatörer 28.10 27.11-02°Småtärna 9.9 Flera lokaler Flera observatörer 17.9 2.10-78Skräntärna 19.9 Löddesnäs Lars Nilsson 20.9 4.10-75Svarttärna 3.10 Lomma/Krankesjön Lars-Göran Lillvik/Oskar Löfgren m.fl. 30.9 5.11-08°Silvertärna 7.10 Hovs hallar Tomas Kjelsson, Lars Johansson 29.10 4.12-11°Fisktärna 26.10 Äspet Christer Neideman 26.10 20.11-96°Kentsk tärna 21.11 Barsebäckshamn Kenny Nordström 10.11 VGök 1.10 Kämpinge/Malmö Peter Öhrström/Kenneth Bengtsson 28.9 1.11-10°Nattskärra 1.10 Gislövs Stjärna Richard Ek 29.9 15.10-16°Tornseglare 8.10 Simrishamn Robert Rydebeck, Magnus Köpman 6.10 14.11-82Göktyta 27.9 S:t Pauli kyrkogård, Malmö Karl Pettersson 24.9 13.10-99Berglärka 5.10 Yttre Kattvik/Kullens fyr Oscar Nordahl/David Erterius m.fl. 10.10 25.9-93Backsvala 14.10 Stenshuvud Jens Morin 23.10 12.11-14°Ladusvala 17.11 Nabben, Falsterbonäset Nils Kjellén 16.11 10.12-06°Hussvala 1.11 Haväng Thomas Svensson 29.10 17.11-05°Fältpiplärka 19.9 Västraby Peder Winding 13.9 15.10-01°Trädpiplärka 25.10 Landskrona/Simrislund Kenny Nordström/Kent Andersson 25.10 8.12-74Rödstrupig piplärka 20.10 Nabben, Falsterbonäset Nils Kjellén, Ola Elleström 15.10 31.10-97°Gulärla 24.10 Nabben, Falsterbonäset Nils Kjellén, Ola Elleström 2.11 2.12-09° (V)Sidensvans 7.10 Bromölla Nils Waldemarsson 10.10 15.9-14°Näktergal 1.10 Hylkan, Brantevik Janne Dahlén m.fl. 10.9 3.11-90 Blåhake 6.10 Skillinge Magnus Köpman 6.10 23.11-97Rödstjärt 25.10 Öja Mosse Thomas Jansson, Lars Jansson 26.10 22.11-74° (V)Buskskvätta* 21.10 Falsterbo fyr Emil Lundahl 21.10 9.12-06° (V)

TABELL 3 – Forts.Fenologi hösten 2017Art Datum Lokal Observatör Median Extremdatum

159

TABELL 3 – Forts.Fenologi hösten 2017Art Datum Lokal Observatör Median Extremdatum

Stenskvätta 9.11 Knösen, Skanör Tore Dahlberg 5.11 VRingtrast 4.11 Fredshög Alf Pålsson, Hans-Åke Gustavsson 2.11 6.12-07°Gräshoppsångare R 27.9 Bingsmarken Bo Petersson 26.9 6.10-09°Flodsångare R 27.8 Bingsmarken Bo Petersson 2.8 27.9-00°Vassångare R 3.8 Flommen Falsterbo Fågelstation 27.7 17.9-83°Sävsångare 4.10 Bingsmarken Bo Petersson m.fl. 5.10 4.11-00°Kärrsångare R 10.10 Bingsmarken Bo Petersson 25.9 10.10-15°/17°Rörsångare R 20.10 Bingsmarken Bo Petersson 17.10 6.11-02°Härmsångare 17.9 Falsterbo fyr Johan Ander 7.9 2.10-81°Höksångare G 27.8 Sturups flygplats Peter Malm, Stefan Malm 26.8 1.12-09°Ärtsångare 18.10 Sjöholmen, Västra Ringsjön Lars Helgesson 31.10 7.12-86 (V)Törnsångare D 5.10 Hylkan, Brantevik Sven Johansson 4.10 31.10-14° (V)Trädgårdssångare 1.10 Hylkan, Brantevik/ Janne Dahlén m.fl./Magnus Nilsson 9.10 18.11-07° Gislövs stjärnaGrönsångare R 21.9 Bingsmarken Bo Petersson 11.9 30.9-83°Lövsångare 27.10 N Björket, Kristianstad Emil Andersson Fristedt 27.10 22.11-10°Grå flugsnappare 3.10 Västra hamnen, Malmö Sven Silow 9.10 6.11-88/92 (V)Mindre flugsnappare 10.10 Kolabacken, Falsterbo Pär Söderquist, Janne Dahlén 19.10 16.11-86Svartvit flugsnappare 30.9 Ö Lund David Gustavsson 5.10 12.11-13°Pungmes 13.10 Nabben, Falsterbonäset Nils Kjellén, Ola Elleström 18.10 VSommargylling 26.8 Björkaåns utlopp, Olof Ramel, Jan-Erik Nilsson 19.8 6.9-78 VombsjönTörnskata 4.10 Hörte hamn Gustav Tallroth 18.10 14.11-98°Vinterhämpling 19.9 Lilla Hammars näs/ Jörgen Agerskov m.fl./Christer Strid 28.9 18.9-99 (S) VästrabyRosenfink 18.9 Flommen Marc Illa Llobet m.fl. 13.9 1.11-87Lappsparv 17.9 Hasslarps dammar Peder Winding 4.9 13.8-92Snösparv 5.10 Hjärnarp Phil Benstead 5.10 15.9-77/90Ortolansparv 31.8 Havgårdssjön Roger Karlsson, Kerstin Karlsson 11.9 16.10-01°

* Vinterfynd finns!** Sommarfynd finns!G = Godkänd °D =Ddokumenterad (ljud/bild)R =Rringmärkt

160

ReferenserBengtsson, K. 2017. Rara arter 2017 – Kungsörn.

Anser 56/4: 14­17British Ornithologists’ Union Records Commit­

tee (BOURC): 48th Report (January 2018).Gamauf, A. & Dosedel, R. 2012. Satellite

telemetry of Saker Falcons (Falco cherrug) in Austria: juvenile dispersal at the westernmost distribution limit of the species. Aquila 119: 65–78.

Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2018. Övervakning av fåglarnas populationsutveck-ling. Årsrapport för 2017. Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 95 pp.

JNCC. 2016. Seabird Population Trends and Causes of Change: 1986-2015 Report (http://jncc.defra.gov.uk/page­3201). Joint Nature Conservation Committee. Updated Septem­ber 2016.

Kirby, R. E., Reed, A., Dupuis, P., Obrecht III, H. H., & Quist, W. J. 2000. Description and identification of American black duck, mallard, and hybrid wing plumage. Biological Science Report USGS/BRD/BSR­2000­0002, U.S. Geological Survey.

Nemček, V., Chavko, J. & Deutschová, L. 2014. Movement of satellite­tracked juvenile saker falcons (Falco cherrug) in SW Slovakia. Slovak Raptor Journal 8 :97–103.

Olofsson, P. 2018. Tillståndet för fältpiplärka i Skåne och Halland under 2017. Länsstyrelsen Skåne.

Prommer, M., Bagyura, J., Chavko, J. & Uhrin, M. 2012. Migratory movements of Central and Eastern European Saker Falcons (Falco cherrug) from juvenile dispersal to adulthood. Aquila 119: 111–134.

Strandberg, R., Ström­Eriksson, M. & Ottvall, R. 2017. Strandängsfåglar längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike 2017 med jämförelser bakåt i tiden. Länsstyrelsen Skåne 2017: 31

Sveriges Taxonomikommitté. 2018. Rapport 9. (Återgiven i Vår Fågelvärld 1/2018: 46.)

Ullman, M. 2017. Inventering av häckande kustfåglar och övervakning av fågelskyddsom-råden i Vellinge kommun – verksamhetsrapport 2017. Meddelande nr. 313 från Falsterbo Fågelstation.