Ergonomiska insatser som främjar hälsa,...
Transcript of Ergonomiska insatser som främjar hälsa,...
Ergonomiska insatser som främjar
hälsa, produktivitet och kvalitet
Jörgen Eklund
Enheten för ergonomi
Kungliga tekniska högskolan, och
Helix, Linköpings universitet
Disposition
• Ergonomi och kvalitet, definitioner
• Ergonomi för kvalitet och produktivitet
• Praktikexempel med LCC
• Hur argumenterar man för ergonomiska
förbättringar?
• Företagshälsovård
Ergonomi - definition
Tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som behandlar integrerad kunskap om människans förutsättningar och behov i samspelet mellan människa - teknik - miljö vid utformning av tekniska komponenter och arbetssystem.
Mål: Säkerhet, hälsa, välbefinnande och effektivitet
(Nordiska ErgonomiSällskapet)
IEAs definition på ergonomics
”Ergonomics (or human factors) is the
scientific discipline concerned with the
understanding of interactions among
humans and other elements of a system, and
the profession that applies theory,
principles, data and methods to design in
order to optimize human wellbeing and
overall systems performance.”
(The International Ergonomics Association, 2000)
Ergonomi
• Fysisk arbetsmiljö
• Psykosocial arbetsmiljö
• Belastningsergonomi
• Kognitiv ergonomi
• Arbetsorganisation
Ergonomin har dubbla perspektiv
• Individperspektiv – säkerhet, hälsa, välbefinnande
(skaderisk, personalomsättning, sjukfrånvaro,
motivation)
• Organisationsperspektiv – systemprestanda
(kvalitet, produktivitet, image, lönsamhet)
Människans prestationsförmåga
påverkas av temperaturen:
(Arbete Människa Teknik, 1997)
(Sanders and McCormic, 1993)
Människans prestationsförmåga
påverkas av temperaturen:
Människans prestationsförmåga
påverkas av ventilation
Ref. Wargocki et al., 2005
Hur känns det att läsa denna text?
Hur känns det att läsa denna text?
Hur känns det att läsa denna text?
Hur känns det att läsa denna text?
Hur känns det att läsa denna text?
I jämförelse med denna
I jämförelse med denna
I jämförelse med denna
I jämförelse med denna
I jämförelse med denna
I jämförelse med denna
Människans prestationsförmåga
påverkas av belysning:
• Belysningsstyrka påverkar produktivitet >5%
• Kontrast, bländning och reflexer kan påverka
läshastigheten 30%
• Färgåtergivning hos belysningen påverkar
kvaliteten
Bländning och
prestationsförmåga
Lukiesh and Moss (1937)
Ökad belysningsnivå ökar
produktiviteten (Juslén and Tanner, 2005)
Högre belysningsnivåer minskar
kassationerna (Juslén and Tanner, 2005)
Människans prestationsförmåga
påverkas av buller:
• Maskering av talkommunikation och ljudinformation
• Distraktion
• Stressreaktioner
• Social interaktion försvåras
• Vakenhetsgrad
• Olycksfallsrisken kan öka 5 ggr
• Bullerskador
(Sanders and McCormic, 1993)
Människans prestationsförmåga
påverkas av handskanvändning:
Kvalitet - definition
- en produkts eller tjänsts förmåga att tillfredställa kundens behov och förväntningar, och helst överträffa dem
Omfattar externa och interna kunder
(Bergman och Klefsjö, 2001)
Offensiv kvalitetsutveckling
Total Quality Management (TQM)
• Kundfokus
• Processorientering
• Delaktighet
• Ständiga förbättringar
• Basera beslut på fakta
• Teamarbete
• Standardisering
(Bergman and Klefsjö, 1994)
Arbetsmiljö Produktivitet
Kvalitet
Förbättringsförslag i
ständiga förbättringar
Kvalitet - ergonomi
Bilmontering Saab:
• risken för kvalitetsfel 3 ggr högre för belastningsergonomiskt besvärliga arbetsmoment
• 40% av kvalitetsproblemen orsakade av dålig ergonomi
Motormontering Volvo:
• 30-60% av kvalitetsproblem kunde förbättras med ergonomiska åtgärder
(Eklund 1995)
Kvalitet - belastningsergonomi
• Antalet kvalitetsbrister i
strålkastarmontering var 10 ggr högre för de
arbeten som hade de sämsta
arbetsställningarna jämfört med de som
hade de bästa arbetsställningarna.
(Axelsson, 2000)
Kvalitet - belastningsergonomi
• En kostnad-nyttoanalys från Volvo visade en
3,0 till 3,7 gånger ökad risk för
kvalitetsproblem i ergonomiskt dåliga arbeten.
Den totala kostnaden för att korrigera felen var
8,2 till 8,7 gånger högre för högt belastande
arbetsmoment, jämfört med övriga moment.
Det finns stora ekonomiska vinster med att
förebygga belastningsergonomiska problem
(Falck, 2009)
Åtkomlighet
• När monteringen var mer lättåtkomlig så
blev arbetsställningarna bättre, och för
dessa situationer blev kvalitetsutfallet bättre
(Wick och Bloswick, 1998)
Arbetsplatsutformning
• Flera studier har visat samband mellan
förbättrad arbetsplatsutformning med bättre
arbetsställningar och bättre kvalitet i termer
av färre omarbeten
(Gonzales m fl, 2003; Axelsson, 2000;
Eklund, 1995)
Synbarhet
• Dåliga arbetsställningar vid symaskiner som
bidrog till besvär i övre extremiteterna samt
dålig visuell kontroll av arbetsprocessen var
de viktigaste orsakerna till kvalitetsproblem
(Erdinc och Vayvay, 2008)
Ankstyckning
• Arbetstakten minskades med 18%
• Ankbröstens vikt ökade från 331 gr till 358 gr
• Andelen högsta kvalitet ökade från 75% till 95%
• Intäkten ökade med 0,42 € per anka, kostnaderna ökade
med 0,06 € per anka
• Belastningsbesvär och trötthet minskade markant
(Coutarel, et al., 2008)
Slutsatser från forskningslitteraturen
• Människan är en mycket känslig komponent i alla arbetssystem, och människans prestationsförmåga är en faktor som har en avgörande påverkan på produktivitet och kvalitet
• Hög produktivitet och kvalitet uppnås genom utformning av teknik, organisation och miljö utifrån människans förutsättningar och behov, dvs god ergonomi
Toyota Production System (TPS)
• IMVP - Lean Production
• Total Quality Management
• Agile Manufacturing
Syftet att:
-minska kostnader, slöseri, ledtider, leveranstider
-förbättra produktivitet, kvalitet, kundnytta,
flexibilitet, flöden och lönsamhet
Toyota Production System • Just-in-time
• Ständig förbättring
• 5S - undvika slöseri
• Ställtidsreduktion
• Standardiserat arbete
• Dragande system
• Kanban
• “Gå och se efter”
• Visuell styrning
• Eliminera lager
• Filosofi
• Principer
• Verktyg
(Womack et al., 1990
Liker, 2004)
Leankomponenter (Pettersen, 2008)
• Kaizen/Ständiga förbättringar
• Ställtidsreduktion
• Just in Time produktion
• Kanban (Behovsstyrd produktion)
• Poka yoke (Felsäkring)
• Heijunka (Produktionsutjämning)
• Standardiserat arbetssätt
• Visuell styrning
• 5S (Ordning och reda)
• Andon (Visualisering av problem)
• Låg orderkvantitet
• Tidsstudier
• Eliminering av slöseri
• Lagerreduktion
• Leverantörssamverkan
•Taktad produktion
•TPM/Förebyggande underhåll
•Jidoka/Autonomation
•Statistisk processtyrning (SPS)
•Teamorganisation
•Bemanningsreduktion
•100% inspektion
•Layout justeringar
•Hoshin kanri (Måldelning)
•Förbättringsgrupper
•5 varför (Grundorsaksanalys)
•Värdeflödesanalys/flödeskartläggning
•Utbildning
•Delaktighet
•Flexibel bemanning
•Ledtidsreduktion
•Process synkronisering
•Produktionsceller
Leankomponenter (Pettersen, 2008)
• Kaizen/Ständiga förbättringar
• Ställtidsreduktion
• Just in Time
• Kanban (Behovsstyrd produktion)
• Poka yoke (Felsäkring)
• Heijunka (Produktionsutjämning)
• Standardiserat arbetssätt
• Visuell styrning
• 5S (Ordning och reda)
• Andon (Visualisering av problem)
• Liten batchstorlek
• Tidsstudier
• Eliminering av slöseri
• Lagerreduktion
• Leverantörssamverkan
• Taktad produktion
•TPM/Förebyggande underhåll
•Jidoka/Autonomation
•Statistisk processtyrning (SPS)
•Teamorganisation
•Bemanningsreduktion
•100% inspektion
•Layout justeringar
•Hoshin kanri (Måldelning)
•Förbättringsgrupper
•5 varför (Grundorsaksanalys)
•Värdeflödesanalys/flödeskartläggning
•Utbildning
•Delaktighet
•Flexibel bemanning
•Ledtidsreduktion
•Process synkronisering
•Produktionsceller
Vad säger litteraturen om
leanimplementeringar?
• Det är stor skillnad mellan olika organisationer,
på vad som anses vara lean, och hur man
arbetar med implementeringen av lean
• Oftast positiva effekter på effektivitet, logistik,
produktivitet, kostnader och kvalitet
• Det finns ett begränsat antal empiriska studier
om arbetsmiljön och hälsotillståndet, och
relativt många kritiska studier
Hållbarhet
• I fem av de sju organisationerna har högsta
chefen bytts ut
• De nya cheferna har avbrutit eller dragit ner
satsningarna på lean
• Det finns otillräckligt ägarskap från
politiker och högsta ledningen för
leansatsningarna
Arbetsmiljökonsekvenser
• Anställda som arbetat med lean i organisationer
som dragit ner sina satsningar var frustrerade och
upplevde en signifikant försämrad arbetsmiljö
• De anställda som arbetade i uthålliga
organisationer upplevde signifikant förbättrad
arbetsmiljö. Speciellt nöjdhet, tydlighet,
delaktighet och chefsnärvaro förbättrades
Arbetsmiljökonsekvenser
• Resultaten beror på målet med lean, vilket innehåll som
lean ges, det sätt som lean implementeras på samt det
sammanhang som organisationen finns i
• För vissa personer blev det bättre arbetsinnehåll och
bättre möjligheter att arbeta med problemlösning samt
lag/teamarbete
• Chefers deltagande i möten ger socialt stöd, synlighet och
visualisering av ledningsarbetet och av verksamheten
• Ofta samverkar ett positivt arbetsklimat med lärande,
hälsa och innovativitet
Vad pekar våra resultat på?
• Lean kan fungera som en positiv
förändringsmotor, också för arbetsförhållanden,
men detta kommer inte automatiskt. Det krävs
bl a en helhjärtad satsning, också på
arbetsförhållanden. Vidare krävs ett personal-,
produktions- och utvecklingsorienterat
ledarskap, struktur, delaktighet, ägarstöd,
partssamverkan och långsiktig uthållighet
Friska företag utmärks av
• Närvarande ledarskap
• Positiv inställning till kompetensutveckling
• Bra kommunikation, feedback till
medarbetarna och forum för alla att göra sin
röst hörd
• Möjlighet att byta arbetsuppgifter
• Chefen prioriterar arbetsuppgifterna när det
är mycket att göra
• Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete
(Vingård et al., 2014)
Arbetsmiljöförbättringar i vården
ger dubbel nytta
• Färre personer blir sjuka och färre slutar arbeta
• Personaltillgången förbättras
• Frisk personal gör ett bättre jobb
• Belastningen på vården från egen personal
minskar
• Resultatet blir mer personal och färre patienter
• VARFÖR SATSAR INTE VÅRDEN MEST
PÅ GOD ARBETSMILJÖ?
Svetsning – många
arbetsmiljörisker
Många
arbetsmiljörisker,
och ett samtidigt
behov av kvalitet
och produktivitet svetsrök
ergonomiska problem
arbetsställning visirposition
strålning
värme
ljus
buller
Inköparnas val av svetsvisir? • Köpa svetsvisir för 300 kr eller för 3000 kr?
Speedglas®
Automatglas, Koldioxidreduktion
Sidofönster, Värmereflekterande front
Koldioxidreduktionen
Svetsvisir
• Automatiska svetsglas sparar arm- och
nickrörelser
• Sidofönster ökar säkerheten, mindre
instängd, naturligare rörelsemönster
• Minskad återandning av koldioxid ger
minskad puls och andningsfrekvens,
mindre värme och fukt samt bättre
komfort
LCC-Life Cycle Cost
för svetsvisir
Avancerat Traditionellt
• Personalkostnad 350 kr/tim 350 kr/tim
• Kringutrustning 150 kr/tim 150 kr/tim
• Svetsvisir (3000 kr) 0,5 kr/tim (300 kr) 0,05 kr/tim
• Systemkostnad 500,50 kr/tim 500,05 kr/tim
• Produktivitet 110 enheter/tim 100 enh/tim
• Kostnad/enhet 4,55 kr/enhet 5,00 kr/enhet
Visirkostnaden ökar systemkostnaden med 0,1%, men produktiviteten ökar med 10% och totalkostnaden per visir minskar med 9%.
Hur kan man argumentera för
arbetsmiljöförbättringar?
• Arbetsmiljöåtgärder i ett stålverk blev lönsamma. Kvalitetsförbättringar svarade för 59%, bättre produktivitet för 39% och minskade personalkostnader för 2% av den totala vinsten.
(Abrahamsson, 2000)
Kompetenscentret för
företagshälsovård
www.fhvforskning.se
Magisterutbildning i Ergonomi och MTO börjar augusti 2016, med ansökan 15 april
Magisterutbildning i Teknik, hälsa och
arbetsmiljöutveckling börjar augusti 2015, med ansökan 15 april
(Dessa kvalificerar för att bli certifierad
europaergonom)
Se http://www.kth.se/sth/utbildning/master-
och-magisterutbildning-1.13032
Uppdragsutbildningar KTH
• Kvalitet och strategiska utmaningar
för företagshälsovården, 3 hp
• Verksamhetsutveckling och
kunddialog inom företagshälsovården,
4,5 hp
Utbildningar
• Googla på KTH och Arbetsmiljö
• Googla på KTH och Ergonomi
• Googla på KTH, Företagshälsovård och
Uppdragsutbildning
Referenser
• Axelsson, JRC. Quality and ergonomics – towards successful
integration. Doctoral thesis, Dissertation No 616, Quality and Human
Systems Engineering, Linköping University, Linköping, 2000.
• Bergman, B. och Klefsjö, B. Kvalitet från behov till användning.
Studentlitteratur, Lund, 2001.
• Falck, A-C. Ergonomics Methods and Work Procedures in Car
Manufacturing for Improvement of Quality, Productivity and Health at
Work. Doktorsavhandling nr 2959, Chalmers tekniska högskola, 2009.
ISSN 0346-718X.
• Eklund, J. and Yeow, P. Integrating ergonomics and quality concepts.
In Wilson and Sharples, Evaluation of human work. 2015.