3

Frågeformulär och responsalternativ

Öppna frågor:Nämn vilka frukter du tycker om: ___Nämn vilka frukter du inte tycker om: ___

De lättaste frågorna att göra eftersom de ställs på ett naturligt sätt. Nackdelen är att de oftast inte kan analyseras systematiskt. Vid öppna frågor är det forskaren som kategoriserar svaren vilket kan ställa till problem. Användbar i två situationer: när det är klart hur svaren skall analyseras, när svaren skall hjälpa till att förklara ett statistiskt resultat.

4

Dikotom skalaKryssa för ifall du tycker om följande frukt (JA) eller inte (NEJ)

JA NEJTycker du om äppel ___ ___Tycker du om banan ___ ___Tycker du om mandarin___ ___ Tycker du om apelsin ___ ___Rangordningsskala:Rangordna följande frukter enligt hur mycket du tycker om dem (3 framför den godaste, 0 framför den minst goda) äppel ____banan ____mandarin ____apelsin ____

Nom

Ord

5

Likert-skala utan benämning av skalstegen I vilken grad håller du med om följande påståenden. HÅLLER EJ HÅLLER

ALLS MED HELT MEDJag tycker om äppel .................0 1 2 3 4 5 6Jag tycker om banan ................0 1 2 3 4 5 6Jag tycker om mandarin ..........0 1 2 3 4 5 6 Jag tycker om apelsin ..............0 1 2 3 4 5 6 Likert-skala med benämnda skalsteg0 = håller ej alls med 1 = håller ej med2 = håller devis ej med 3 = vet inte4 = håller delvis med 5 = håller med6 = håller helt med

Slutna frågor/frågor med svarsalternativ

Int

6

Semantiska differentialerJag tycker äpplen smakar gott << < 0 > >> illaJag tycker banan smakar gott << < 0 > >> illaJag tycker apelsin smakar gott << < 0 > >> illaJag tycker banan smakar gott << < 0 > >> illa

0

“Kvotskala”Hur uppfattar du dig själv? Indikera med ett kryss per rad hurdan du tycker att du är, hurudan du skulle vilja vara, och hur du tror att andra uppfattar dig. ’0’ betyder avsaknad av egenskapen i fråga. ’100’ betyder att du har så mycket som möjligt av egenskapen.

Trevlig…Du anser att du är…Du skulle vilja vara…Andra tycker du är…

0 100

Int

Kvo

7

Exempel på psykometrisk variabel med 10 item- självskattning  Ringa in hurudan du tycker att du är. Skalan är från 0 till 3. (0= jag håller ej alls med, 1= håller ej med, 2= håller med, 3= håller helt med)

1.på det hela taget är jag nöjd med mig själv 0 1 2 3 2. ibland tycker jag att jag inte alls är bra 0 1 2 33. jag tycker att jag har goda sidor 0 1 2 34. jag kan göra saker lika bra som de flesta 0 1 2 35. jag har inte mycket att vara stolt över 0 1 2 36. ibland känner jag mig värdelös 0 1 2 37. jag känner mig åtminstone lika värdefull som andra 0 1 2 38. jag önskar jag tyckte bättre om mig själv 0 1 2 39. jag är misslyckad 0 1 2 310. jag tycker bra om mig själv 0 1 2 3 Efter att respondenten fyllt i alla 10 items produceras ett mått på personens självskattning som medelvärdet av alla 10 item. Item som är negativt formulerade räknas inverterade (0=3; 1=2; 2=1; 3=0).

Int

8

”Vet inte”?Hur skall man behandla ”vet inte” alternativet? Olika alternativ:

1 2 3 4 -9helt av delvis av delvis av helt av vet intesamma samma motsatt motsatt (varken föråsikt åsikt åsikt åsikt eller mot)  Tycker du om bananer? ja [ ], nej [ ], vet inte [ ]

1helt av samma

åsikt

2delvis av samma

åsikt

4delvis av motsatt

åsikt

3vet inte (varken för eller

emot

5helt av motsatt

åsikt

9

Agency beliefs in effort (Little & Wanner, 1997)

(1=almost never, 2=sometimes, 3=often, 4=almost always)

•When it comes to learning something new in school, can you work hard enough at it?•When it comes to figuring out a new lesson, can you put enough effort into it? •When it comes to figuring out a new lesson, even if it's difficult, can you put enough effort into it?•When it comes to understanding new things in school, can you keep on trying long enough at it?•When it comes to understanding new things in school, can you keep on trying long enough at it?•When it comes to understanding new things in school, even if it's difficult, can you keep on trying long enough at it?

10

Slutna frågor/frågor med svarsalternativ

Är lite svårare att göra än öppna frågor men de är lättare att analysera. Svårt att hitta alternativ som täcker alla eventualiteter men som ändå inte överlappar. Borde också inkludera ”vet ej” eller ”annat”. Undvik negativt ställda frågor om möjligt. T.ex. Det är inte roligt att läsa böcker.

Undvik mångtydiga frågor. Undvik frågor om hypotetiska situationer, jargonger, fackspråk och mångtydigheter. Undvik ledande ord, var klar och koncis. Undvik att ställa frågor som du inte behöver.

11

Exempel: dåliga frågor•Vilket betyg ger du för den nya läroplanen då det gäller verklighetsanknytning och användbarhet? Högt/medel/lågt

•Innehåller två frågor men bara ett svarsalternativ!

•Är folk bättre utbildade idag än för tio år sedan? Ja/nej

•De flesta människor har ingen kunskap om detta och borde alltså inte kunna svara på den. Risken finns att de ändå svarar!

•Hur ofta straffar ni elever? Aldrig/månatligen/veckovis/dagligen

•Mångtydig fråga, vad betyder straffa? Vem syftar man på skolan eller läraren? Osv…

12

Hur välja sampel?• I ett krig i USA dödades 10 av 1000 soldater. Under samma

tid dog 20 av 1000 människor i New York.

= det är säkrare att vara soldat i krig än att bo i New York. ?!

• Varför stämmer inte detta?• Urvalet är avgörande för resultatet!• Undersök helst hela populationen! Om du besluter dig för

att använda sampel förlorar du ev. i kvalitet. • Sampel sparar tid och pengar för forskaren. Sampel är en

genväg som kan ge nästan så bra resultat som om man studerar hela populationen, men till ett mindre pris och snabbare.

• En stor del av dataanalysmetoderna baserar sig på sampelteorier t.ex. alla signifikanstest utgår från att data är insamlade ur ett slumpvist urval från en definierad population.

13

• Population: den grupp som du vill undersöka t.ex. finlandssvenska skolelever i åk 6. Måste alltid definieras innan du börjar!

• Sampel, urval: den grupp som du verkligen undersöker ur populationen t.ex. finlandssvenska skolelever i åk 6 i 20 skolor i Svenskfinland. Resultaten generaliseras sedan att gälla hela populationen. Samplet måste vara representativt för hela populationen!

14

Olika typer av sampel• 1. Slumpmässigt (randomiserat) sampel

• i teorin det enda rätta. Slumpvist urval ur populationen t.ex. med slumpgenerator på dator, lottdragning o. dyl. Gör att man kan beräkna sannolikheter, påverkas ej av forskarens egna val. Problem: väldigt utspritt, t.ex. endast enstaka fall per ort. Ex. vi har en lista på samtliga svenskspråkiga lärare i Finland och låter en dator plocka ut 400 slumpvist utvalda lärare.

• 2. Stratifierat sampel (xx% från strata I, xx% från strata II, etc..)

• grupperar populationen i enligt några karaktäristika. T.ex. om 68 % av populationen är kvinnor skall även samplet ha 68 % kvinnor. Inom varje grupp (strata) skall urvalet ske slumpmässigt. Kräver svåra beslut om undersökningen omfattar fler grupper.

• 3. Experimentell design (försöksgrupp - kontrollgrupp)

15

Olika typer av sampel• 4. Kriterierelaterat sampel, ifall du vill påvisa

generaliserbarhet bör du påvisa enligt vilka kriterier du valt individerna, eller hur de motsvarar “normalpopulationen”.

• systematiskt sampel. T.ex. väljer ut elever i finländska skolor med utländsk bakgrund, i ett slumpvist sampel skulle de vara väldigt få, men nu blir urvalskriteriet att de skall tillhöra denna grupp för att bli valda.

• 5. Kluster (vanligt att “plocka” klasser)• Saker som vi är intresserade av uppträder ofta i kluster,

grupper, t.ex. klasser, skolor. Därför kan vi omdefiniera populationen till dessa kluster (t.ex. lågstadieskolor) och välja vårt sampel från dem t.ex. slumpvist. Skolor och klasser är case framom enskilda elever, lättare att få tag i adresser till skolor än enskilda individer. T.ex. vi väljer ut 50 skolor av alla Finlands skolor och undersöker hela lärarkåren i de utvalda skolorna.

16

ExempelI en undersökning av David m.fl. (1994) frågade man elever och föräldrar hur de väljer skola för sina barn. Endast 50 % av föräldrarna svarade vilket gav två grupper av elever: de vars föräldrar svarade och de vars föräldrar inte svarade. Forskaren märkte att det fanns en stor skillnad mellan de båda grupperna. Elever i den första gruppen poängterade olika utbildningsaspekter för skolvalet medan de vars föräldrar inte svarade poängterade bekvämlighetsaspekter. Detta är ett indirekt bevis för att de båda grupperna av föräldrar också är olika (ifall de kunde undersökas). Forskaren lyckades intervjua några föräldrar ur den andra gruppen och märkte att de var olika, de poängterade barnets egna önskningar men annars var de mindre aktiva i urvalsprocessen.

17

Steg vid val av sampelavgör om du skall använda ett sampel och varfördefiniera populationen du vill undersökalista de som hör till populationen eller bestäm

egenskaperna hos populationenuppskatta sampelstorleken du behöver, använd ett

stort sampelvälj en metod för att välja ut samplet ur

populationen (slump, systematiskt, stratifierat…)

välj en metod för korrigering (tänk på svarsbenägenhet, obesvarade frågor…)

undersök ditt sampel, hur ser ditt sampel ut i jämförelse med ett idealt sampel eller hela populationen

korrigera om nödvändigt (avvägning)

18

Hur många försökspersoner?• För statistisk beräkning bör du ha fler individer än

antal frågor. 5-10 ggr större än antalet variabler.• Ej större bortfall än 15% (enl. vissa 30%) av responser

på insamlat data• Tänk på hur stora “celler” du vill jämföra med

varandra. T.ex. tillräckligt många av vardera könen osv…

• Enligt det test du vill utföra (t.ex. faktoranalys kräver tre gånger fler försökspersoner än antal item).

• Ha ett så stort sampel som möjligt! • Vi kan endast kontrollera för kvaliteten genom

sampelstorleken – det endas som vi kan påverka själva! 20 case- i varje grupp = högt standardfel60 case- i varje grupp = mindre standardfel80 case- i varje grupp = ganska litet

19

Behandling av rådata1. Insamling av rådata

- Vem samlar in- Vilka instruktioner?- Hur reagerar

respondenterna?

2. Databearbetning- Kodning

- Kategorisering

- Systematiskt bortfall (tex oreliabla frågor)

- Osystematiskt bortfall (t.ex. misstag, tidpunkt)3. Bortfall?

- Utesluta?

- Ersätta värden?

- Analys av extremfall

- Välj analysmetod i förväg

20

Reliabilitet och validitet• Reliabilitet betyder hur väl du lyckas mäta det du avser mäta,

dvs. hur noggrann eller tillförlitlig mätningen är. Influeras av t.ex. instrumentet, misstag, kodning osv…

Validitet betyder hur väl det mätta fenomenet motsvarar verkligheten, dvs. hur sanningsenlig mätningen är.

21

Ifall man man visualiserar konstruktionen av items med att “skjuta i prick”, kan tre scenarion ritas. Längst till vänster motsvarar. I mitten är

Låg reliabilitetLåg validitetFrågorna ej det undersökta området och de är ej heller sinsemellan sammanhängade

Hög reliabilitetLåg validitetSamstämmigheten mellan frågorna hög, men de motsvarar ej det forskaren vill undersöka.

Hög reliabilitetHög validitetFrågorna samstämmiga och motsvarar det forskaren vill undersöka.

random error

22

Vanliga problem vid design av enkäterStäller forskningsfrågornaDvs man blandar ihop studiens forskningsfrågor med enkätfrågor. Oftast är

forskningsfrågorna inga bra enkätfrågor. Tror de flesta lärare att pojkar klarar sig sämre i skolan än flickor? Ja/nej/vet ej Ställer ledande frågorMan ställer frågorna så att man får det svar man önskar, kan avslöjas redan i

följebrevet.Hur viktig är kvaliteten på undervisningen då du väljer skola? 1 viss betydelse/ 2

medium betydelse/3 stor betydelse För långt frågeformulärMycket vanligt problem som inverkar på bl.a. svarsfrekvensen

Ställer oväsentliga frågorStäller frågor som man redan vet svaret på eller som man kan hitta svaren till på andra

sätt.

Använder stötande språkI misstag kan det hända att man formulerar frågor på ett sådant sätt att de kan verka

stötande för vissa respondenter.