Elevers lärande i matematikRektorsträff

Kompetensutveckling i matematik

• …från förskola till gymnasieskola

Syfte

• Projektet syftar till att öka förståelsen för elevernas matematikutveckling från förskola till gymnasieskola.

• Seminarierna belyser didaktik (teori och

praktik) kring kritiska steg inom barns och ungdomars lärande i matematik.

…ett vidare syfte

• Syftet är vidare att öka lärares beredskap att utveckla sin undervisning genom de lärdomar man erfar på seminarier och lärträffar.

Mål

• Målet är att skapa en förändrad undervisning som bygger mer på variation, förståelse, lust och självförtroende.

Inställningen ska präglas av ett fokus på möjligheterna – inte på svårigheterna.

I kommunen: * lärledare * lärgrupp * projektansvarig rektor

Nätverk/kompetensutveckling 2009-2010

Elevers lärande i matematik

Lärgrupper med lärare från förskoleklass/förskola till gymnasieskola/vuxenutbildning

Helhet i projektet

• De 7 seminarierna• Bra hemuppgifter• Kvalitet på lärgruppsdiskussionerna• Protokoll till alla viss uppföljning• Hemsida (dokumentation mm)

Hemsida

• www.kau.se/ruc

Aktuella projektMatematikElevers lärande i matematik

Helhet i innehållet

• Bakom de 7 rubrikerna…

Må 18 maj: Introduktion av projektet

• Prata matematik – vägen till förståelse. Bengt Drath, Högskolan i Skövde

• Dialogcafé

• Hemma: Genomföra mattesamtal, utvärdera i lärgruppen.

Ti 8 sep: Vad är god taluppfattning?

• Speciellt fokus på bråkräkning Madeleine Löwing, Göteborgs universitet

• Laborativa övningar, taluppfattning. Kritiska steg då det gäller taluppfattning. Lotta Råberg och Stefan Löfwall, Karlstads universitet.

• Hemma: Genomföra taluppfattningstest, diskutera utfallet i lärgruppen.

To 8 okt: Hur utvecklar man sina matematiklektioner?

- Learning Study och variationsteori. Ulla Runesson, Göteborgs universitet- Laborativa övningar, taluppfattning, forts.

Lotta Råberg m fl Karlstads universitetHemma: Läsa om matematiken i de olika

kursplanerna. Besöka kolleger på andra stadier (två besök), diskutera i lärgruppen

Ti 1 dec: Språk och matematik, matematiksvårigheter och

kursplanernas strävansmål.

- Görel Sterner, NCM.- Dialogcafé

• Hemma: Språk och matematik: Uppgift att göra i klassen. Diskutera resultatet i lärgruppen.

On 10 feb: Lust och variation i algebraundervisningen.

• Algebra för alla. • Laborativa övningar, åldersindelat.

Jan Ekelöf, Kristina Wallin, Yvonne Liljekvist, Mats Brunström och Stefan Löfwall, Karlstads universitet.

Hemma: Genomföra laborativ övning i algebra, diskussion i lärgrupp

Ti 16 mars: Bedömning som en del av lärandet i matematik.

• Bedömning som en del av lärandet• Nationella prov

Katarina Kjellström, PRIM-gruppen.

Hemma: Genomföra uppgift i bedömning, diskussion i lärgrupp

To 15 apr: Lust och variation i matematikundervisningen

- Matematikverkstad – inte bara ett trevligt avbrott. Lena Trygg, NCM.

- Problemlösning i matematik. Mats Brunström, Karlstads universitet.

• Hemma: Diskutera hur ni ska fortsätta efter projektet.

Röster från lärgrupperna

• Lärarna fick bättre insyn i hur eleverna tänker

• Som gymnasielärare blev jag förvånad över att elever har så stor osäkerhet om baskunskaper

• Det var givande att inte sluta diskussionerna vid rätt svar

• Elev som normalt inte är framåt i ma lyckades bättre här än ”traditionellt duktiga”

…från Sunne• Nästa lärgruppsträff är 10 september och

deltagarna ska då ha läst boken Nämnaren Tema Matematik i förskolan. Två av deltagarna i gruppen är förskollärare och arbetar med barn upp till 5 år. Vi tyckte därför att det var viktigt, dels att deras yrkesgrupp skulle känna sig uppmärksammad (eftersom det mesta på kursen har inriktning mot skolan) men även att de som jobbar inom skolan skulle få upp ögonen för att man kan och bör jobba med matematik redan på förskolan.

…och från Kristinehamn• I förskolan delar de nu frukten inför barnen.

Tidigare var detta moment klart innan servering.• Man har på förskolan också pratat om hur

många ljus det ska vara på tårtan nästa gång de fyller år, jämfört antal i olika grupper (hur många som är närvarande), alla fick ta sin ålder i antal ”kaplastavar” och sedan lade de ihop sin ålder i olika grupper och jämförde

Andra röster från lärträffarna

• En del elever som brukar klara matteproven bra klarade inte taluppfattningstestet så bra. Varför?

• Eleverna är inte vana vid den här typen av uppgifter.

• Många elever stupar för att de inte förstår språket.

Fler röster….

• Förvånansvärt många elever hade problem med bråkräkning – fastnar i räknemetoder i stället för att se och förstå.

• Glömmer vi abstraktionerna när vi håller på med praktiskt arbete i matematik?

…och fler

Det är mycket renare på klassrumsväggarna på högstadiet – det finns inte så mycket att hänvisa till och jämföra med…

Det var påtagliga likheter i förskolegruppen och gymnasie-IV-klassen!

och fler …• Likheter är att inte hinna möta eleverna

där de är…och att boken är kursen.

• En annan likhet är att eleverna är för dåligt insatta i sitt eget lärande.

• Vi borde prata matematik mer under grundskolans mellersta och senare del, liksom under gymnasieskolan.

…och ännu fler

• Vi bör variera vår kontroll av kunskap.

• Jag såg förskolebarnens förväntan och då bestämde jag mig för att bygga upp samma förväntan hos mina egna elever.

…och en till

• …det blev mycket matteprat även vid middagen på Statt. Så mycket att en ensam norrman vid bordet bredvid tyckte att jobb pratar man på jobbet och ute har man roligt. Men jag lovar vi hade roligt!

Lärande samtal

• Skiljelinjer och likheter inom matematikundervisningen

Syftet är…

• Inte att komma överens• Inte att komma fram till vad som är rätt

eller fel.• Inte att lösa problem

Går ut på…

• Att visa hur vi tänker och gör olika.• Att vi behöver klargöra hur en nyanserad

bild över matematiken och matematikundervisningen ser ut.