InsEle

studektroderin

F

omengsFaci

ekasuppit

anikpgif

k fterr

1

1. Inledning 1. AB = Allmän Behörighet

2. BB3 = Begränsad Behörighet 3

3. Elsäkerhetsverket

4. Byta vägguttag, byta strömställare, byta proppsäkring

Googla – Ta reda på G1 Tigersåg används exempelvis för att såga upp hål i vägg.

Borrhammare används för att exempelvis bryta upp betonggolv.

Insexnyckel lossas/spänner skruvar som har insex-fattning.

Flacktänger är smala och kan gripa i trånga utrymmen. Används ofta inom elektronik.

Libell är det delvis vätskefyllda rör som sitter på ett vattenpass. Libellen monteras så att den inneslutna bubblan i röret befinner sig mitt mellan två streck på röret när vattenpasset är helt lod- eller vågrätt.

Dorn används för att slå in den sista biten på en spik utan att skada det omgivande materialet eller för att göra markeringar metallplåt.

Rätskiva är en stav med minst en helt rak sida och används för att kontrollera att ytor är raka. Vissa rätskivor är försedda med libell och kan därför också användas som vattenpass.

Avdragare är ett verktyg som används för att demontera exempelvis fästdon som är fästa i ett låst läge.

Kamspik är spik med räfflor som gör att de inte dras ut så lätt. De används därför för att spika samman delar som ska tåla stor belastning utan att säras.

Karmskruv används för att montera fönster och dörrar. De kan nämligen lätt justeras så att fönster och dörrar monteras lodrätt.

G2 Svaret beror på elevens val.

G3 ECY Elbranschens Centrala Yrkesnämnd är ett samarbete mellan Elektriska Installatörsorganisationen EIO och Svenska Elektrikerförbundet. ECY verkar för att utbildningen av elektriker ska bli så bra som möjligt.

G4 Drillborr är en handdriven borr för främst borrning i trä.

Dymling är dels en träplugg som används för att sätta samman timmerstockar osynligt, dels själva metoden att sammanfoga utan synliga fästdon.

Navare är ett grovt borr på vilket man fäst ett trähandtag vinkelrätt. Borrningen sker därför genom att handtaget vrids runt.

Besman är en handhållen våg och består av en metallstång som i ena änden är försedd med en motvikt, i andra änden finns en krok där det som ska vägas fästs. Ett rörligt handtag på stången flyttas tills jämvikt råder och då kan vikten avläsas på en skala på stången.

Timmersvans är en lång såg med handtag i bägge ändar och sågningen utfördes av två personer som höll i vardera änden.

2

2. Grundläggande el 1.

Isolatorer saknar helt rörliga elektroner

En ledare har många lättrörliga elektroner

När man ansluter en lampa till ett batteri via en ledare rör sig elektronerna från batteriets minuspol till dess pluspol

Elektrisk spänning och ström mäts i samma enhet

2. 1 volt (1 V)

3. 1 ampere (1 A)

4.

5. Strömmen = spänningen delat med resistansen UIR

Spänningen = Strömmen gånger resistansen U I R

Resistansen = Spänningen delat med strömmen URI

6. Storheten resistans betecknas med versalt kursivt R.

7. Enheten för resistans är 1 ohm.

8. Den längsta ledaren.

9. 312 0,02 A = 20 mA = 2 10 A6000

UIR

10. a De är parallellkopplade.

b 12 V eftersom resistorerna är parallellkopplade och därmed båda anslutna till spänningskällans 12 V.

11. Ström. Mätinstrumentet är seriekopplat och därmed mäts ström.

12. Effekt är spänning gånger ström. P U I

13. 230 0,1 23 WP U I

14. 400 1,74 A230

PP U I IU

15. Energi (W) är effekt gånger tid (t). W P t

16. 1kilowattimme omskriven till wattsekunder. En timme är 3600 sekunder. 61 kWh 3600 1000 3600 3,6 10 wattsekunder

3

17. Denna kurvform kallas sinuskurva.

18. Den grå kurvan visar dubbla frekvensen.

19. I ordning: 2 – 7 – 4 – 3 – 1 – 5 – 6

20. L1 – grå

L2 – svart

L3 – brun

N – ljusblå

PE – grön/gul

21. Säkringar löser ut och bryter strömmen när den är större än säkringens märkström. Detta skyddar dels mot överhettning av ledare vilket innebär en brandrisk, dels bryts spänningen i kretsen om det uppstår ett fel som medför spänningsatt utsatt del.

22. 6 A Grön 10 A Röd 16 A Grå 20 A Blå 25 A Gul

23. L3 har längre period än L1

När L1 är som störst (amplitud) har både L2 och L3 motsatt riktning (polaritet)

L2 når sitt högsta läge före L1

L1, L2 och L3 byter riktning (polaritet) samtidigt

24. En ström genom reläets spole skapar ett magnetfält som ”drar” reläets kontakt vilken då sluter den krets den är kopplad till. En liten ström kan styra in- och urkoppling av en krets med hög strömstyrka.

4

3. Mätteknik 1. Vilka av följande begrepp är storheter respektive enheter?

Storhet Enhet

Elektrisk spänning X

Millivolt X

Resistans X

Elektrisk ström X

Längd X

Kilometer X

Mikroampere X

2. Faktor Prefix Beteckning

109 Giga G

106 Mega M

103 Kilo K

10-6 Mikro μ

10-15 Femto f

3. 0,9 mm.

4. a 7,5 V

b 4,7 V

5. a 0,25 Ms 1 dygn 0,25 Ms 250 000 s 1 dygn = 24 3 600 86 400 s

b 72 Mm 120 mil 6

6

72 Mm 72 10 m 120 mil = 1,2 10 m

c 350 Tg 75 000 ton 12 14

7

350 Tg (terragram) 350 10 g = 3,5 10 kg75 000 ton = 7,5 10 kg

5

6. a 14 ns 1,510-17 h 9 8

17 17 14

14 ns 14 10 s 1,4 10 s1,5 10 h = 1,5 10 3600 5,4 10 s

b 36 mg 45106 ton 6

6 3

36 mg 36 10 kg45 10 ton = 45 10 kg

c 200 mm/s 0,05 km/h 200 mm/s 0,200 m/s

0,05 10000,05 km/h = 0,0139 m/s3600

7. a 0,8 mm

b 17,7 mm

8. a 7,48 mm

b 10,05 mm

9. T.ex. temperatur-, trådtöjnings- och piezoresistiv givare.

10. Mätningen påverkar inte det man mäter.

Googla – Ta reda på G1 Kilogramprototypen förvaras i ett valv hos Internationella byrån för mått och vikt i

Sèrves utanför Paris. Den är en legering av 90 % platina och 10 % iridium.

G2 En meter var 1/10 000 000 av sträckan från nordpolen till ekvatorn längs den meridian som går genom Paris.

G3 1879.

G4 I den givare som mäter accelerationen. Givarsignalen läses av en styrdator som i sin tur kan lösa ut krockkuddarna.

6

4. Ritningsläsning 1. Vyer

2. Första kvadrantens projektionsmetod.

3. A0

4. 1:4

4:1

5:1

1:10

5. Centrumlinjer och symmetrilinjer.

6. Med 45 graders linjer på de ytor som är ”skurna”.

7. Alla vyer behöver inte tas med om föremålet är symmetriskt

Ritning av skruvar och muttrar kan förenklas

Det skadar inte att ange mått på flera sätt

De mått som inte är utsatta får man fram genom att mäta på ritningen

8.

9. Måtten som är dubblerade.

7

10. T.ex. så här:

11. T.ex. så här:

8

12.

Googla – Ta reda på G1 I baslinjemåttsättning har alla mått samma utgångspunkt. I kedjemåttsättning anger

man måtten mellan två godtyckliga punkter.

G2 Frågan ska vara: Vad är en pantograf? En pantograf är en anordning för att förstora bilder.

G3 CAM står för Computer Aided Manufacturing och innebär att föremål produceras direkt genom att ett datorprogram får styra en bearbetningsmaskin.

G4 I den vanligaste typen av 3D-skrivare skapas formen genom att en mängd tunna lager av material läggs ovanpå varandra.

9

5. Verkstadsarbete 1. a Svarvning, fräsning, borrning.

b Gjutning, smidning, bockning.

c Lödning, svetsning, nitning.

2. Borrning

Svarvning

Laserskärning

Vattenskärning

Formpressning

3. Slipmedel

Acetylen

Plasmagas

Järnfilsspån

4. Svarv, borrmaskin, fräsmaskin.

5. Dubbdockan

Chucken

Spindelhuset

6. Nej. Släppningsvinkeln är vinkeln ”bakom” huvudskäret. En stor släppningsvinkel gör att borret slits snabbare och kan i extrema situationer göra så att borret drar sig ner okontrollerat i mjuka material. Spetsvinkeln visar hur ”spetsigt” borret är.

7. Gängtapp.

8. Att tänderna (oftast varannan tand) vikts ut så att sågsnittet blir bredare än sågbladet.

9. Borrmaskin

Stans

Gradsax

Fräsmaskin

Svarv

10. Gasskärning, plasmaskärning och vattenskärning. Man kan även godta alla skärande bearbetning såsom: borrning, svarvning, fräsning mm.

11. Stålet värms upp med värmelågan, oftast i kanten av materialet. Avstånd mellan material och munstycket får inte vara för litet. När stålet fått en röd färg öppnas ventilen för skäroxygenen som förbränner stålet. Därefter förs lågan sakta i önskad riktning.

12. Det kan finnas olika lösningar beroende på hur många delar eleven väljer att klippa plåten i.

10

13. Här kan finnas olika lösningar beroende på hur föremålet eleven tänker på är konstruerat.

14. Hjulaxlar, pedalaxel, skruvar mm.

15 Omkretsen = diametern π ger att diametern = 600/π = 191 mm.

Googla – Ta reda på G1 Ett fyrkantigt, sexkantigt eller någon annan form av hål kan skapas genom driftning,

kallas även drag eller tryckbrotschning.

Utgångspunkten är ett cirkulärt hål genom vilket man drar eller trycker genom ett skärande verktyg som har formen som hålet ska få. Oftast är verktyget uppbyggt i skärande segment som efterhand ökar storleken på hålet (formen).

G2 Tjocka stålplåtar kan skäras av vatten, som tillförts slipmedel. Vattnet sprutas ut i en tunn skärande stråle med mycket stort tryck.

G3 För att kyla och underlätta skärande bearbetning i stål används en skärvätska som består av olja och vatten (en emulsion). För bearbetning i aluminium kan rödsprit användas. Genom att verktyg och material kyls ner slits inte verktygen lika snabbt. Dessutom kan värme snabbt förstöra härdningen av vissa verktyg som exempelvis borr.

G4 Ett arborrverk kan användas på flera olika sätt. Men grundprincipen är att arborrverket har en roterande spindel som också kan matas axiellt. Arbetsobjektet spänns fast på ett arbetsbord som kan matas i sidled och axiellt (i förhållande till spindeln). Det skärande verktyget spänns fast i spindeln där det roterar och sedan matar man med spindel eller bord.

G5 Två sammansvetsade plåtar placeras inuti en form och sedan sprutas vatten in mellan plåtarna under så högt tryck att plåtarna pressas mot formens sidor.

11

6. Elsäkerhetsmiljö 1. Alla alternativen

Strömmens storlek

Strömmens väg genom kroppen

Tiden som strömmen går genom kroppen

Hudens ledningsförmåga

2. 230 0,23 A

1000UIR

3. PE-ledaren har flera funktioner. Den som beskrivs i boken är att den leder en kortslutningsström med så låg resistans tillbaka till transformatorns neutralpunkt att den höga kortslutningsströmmen löser ut säkringen på fasledaren. En annan funktion är att alla anslutna utsatta delar i en anläggning får samma potential. Finns ingen potentialskillnad finns ingen farlig beröringsspänning.

4. Nej, då går samma ström i fas- och N-ledare. Man kan betrakta kroppen som en ren belastning Förutsatt att personen står på en helt isolerande yta.

5. Nej, uttag och lampor i ett rum kan vara anslutna till olika faser.

6. Buller, belysning, temperatur, ventilation mm.

7. Förbuds-, larm-, påbuds- och nödskyltar.

8. Bildskärmar.

9. Kränkande särbehandling, stress, ensamarbete mm.

10. Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen (se sidan 56 i faktaboken).

11. Systematiskt arbetsmiljöarbete.

12. a Fler än 5.

b Fler än 50.

13. Elevens svar beror på skolans lokaler och utrustning.

14. Anliggande stege

Fristående stege med plattform

Fristående stege utan plattform

15. S = självdrag

F = frånluft

FT = från- och tilluft

16. dB

17. Hz

18. 20 Hz

19. Byta maskin, ljudisolera den, flytta den, ljuddämpa lokalen mm.

12

20. Hög frekvens.

21. UV-strålning.

22. Röntgen, gamma.

23. Nej.

24. Skyddskläder mot UV-strålning. Mot magnetfält: låta svets- och återledare följas åt, inga kablar i närheten av kroppen.

25. Facket

Arbetsgivaren

Kommunen

Du själv

26. Arbetsgivaren

Leverantören

Facket

Kommunen

Länsstyrelsen

27. Dödskalle med korslagda benknotor.

28. Miljöfarligt

Fiske förbjudet

Miljöfarligt

Varning för giftig fisk

29. Två personer.

30. Tillståndsansvarige

Den som utför arbetet

Försäkringsbolaget

31. Det behövs ingen brandvakt under lunchrast som varar mindre än 1 timme

Släckningsutrustning ska alltid finnas till hands

Det ska finnas en fast telefon eller mobiltelefon snabbt tillgänglig

Brännbart material i närheten av arbetsplatsen måste tas bort

32. Explosiva miljöer.

33. Syre, värme, brännbart ämne.

34. Den temperatur då ämnet avger brännbara gaser.

13

35. Papper, trasor med indränkt linolja.

36. A, B och C.

37. Livsfarligt läge

Andning

Blödning

Chock

38. Psykosocialt arbetsmiljöproblem

Googla – Ta reda på G1 Svaret beror på elevens val.

G2 Släppgränsen beror på strömmens storlek och den tid som strömmen påverkar kroppen. Vid exempelvis strömmen 10 mA som får verka i 2000 ms inträder muskelkramp.

G3 Direkt och indirekt beröring.

G4 Tillbakabrand innebär brand i det förråd, magasin, varifrån bränslet matas in i brännaren.

G5 Kolmonoxid.

G6 Tryckkärl är behållare som är satta under tryck. Det ska finnas en anordning (säkerhetsventil) som automatiskt öppnas om trycket blir högre än vad kärlet är avsett för.

G7 En gasolflaska av kompositmaterial ska besiktigas vart 5:e år.

G8 Den kan ge brännskador. Den kan också förorsaka att en person som står på stege faller och skadar sig.

14

7. Kopplingar och installationer 1. a Böjfjäder

b Skarvmuff

2. I öppen förläggning är kablarna synliga; de måste alltså förläggas snyggt.

3. En apparatdosa har diameter 70 mm.

4. Dra kablar genom VP- eller flexrör.

5.

6. Brun, svart, grå, ljusblå och grön/gul.

7. Skärm.

8. 1:a siffran: Skydd mot damm och beröring av föremål som är större än 1 mm i diameter.

2:a siffran: Tål att överstrilas med vatten.

9. Skyddsledaren (PE).

10. För att kablarna inte ska lossna då sladden hanteras.

11. Kardeler.

12. Fasledare till L och tändtråd till pil.

13. Bryter strömställaren neutralledaren istället för fasledaren ligger spänning på ända fram till lamphållaren även när strömställaren brutit kretsen.

Bilderna byts ut i tredje tryckningen.

Bilden byts ut i tredje tryckningen.

15

14.

15. I följande ordning:

9, 4, 8, 1, 3, 2, 6, 7, 5

16. Ena kontakten blir spänningsatt när den andra ansluts till vägguttag.

16

Googla – Ta reda på G1 Kronomkopplaren används när man vill kunna tända och släcka två lampor var för sig.

G2 Trappomkopplare

G3 Ja, till vissa typer.

G4 I princip finns det golvvärme för 230 V och lågspänningsalternativ på max 50 V, men det finns värmekabel, kabelnät, folie, självreglerande osv.

G5 Jordfelsbrytare kopplas in på olika sätt beroende på om det gäller TN-C eller TN-S anläggningar. I ett TNS-system går inkommande N-ledare direkt genom jordfelsbrytaren till N-skenan. Vid ett TNC-system som har en kombinerad inkommande PE och N måste förbindelsen mellan PE- och N-skenar brytas och en N-ledare dras från PE-skenan genom jordfelsbrytaren till N-skenan.

G6 Returströmmar som tar fel väg tillbaka till transformatorns neutralpunkt. Normalt ska strömmar som inte balanseras i anläggningens N-skena gå via PEN-ledaren (TN-C) tillbaka till transformatorns neutralpunkt. När de vagabonderar går strömmarna via marken till transformatorns jordtag och upp i transformatorns neutralpunkt.

17

8. Materiallära 1. I följande ordning:

2 Koppar

5 Magnesium

3 Järn

4 Zink

1 Silver

2. Mohs hårdhetsskala.

3. Diamant

4. En kula av härdat stål eller spets av diamant trycks ner i materialet. Inträngningsdjupet vid lika tryck är ett mått på hårdheten.

5. a Ökar.

b Minskar.

6. 0,01724 100 1,15

1,5lR

A

7. Genom att mäta hur mycket en hejare förflyttar sig efter att ha krossat en provbit av materialet.

8. Olegerat stål består bara av järn och kol, medan legerat stål också innehåller andra ämnen.

9. Gjutjärn.

10. Mjukglödgning. Efter härdning används ”anlöpning” som gör det hädade stålet något segare men där ändå hårdheten behålls.

11. Lätt material, god elektrisk ledningsförmåga.

12. Koppar och zink.

13. Som implantat i kroppen.

14. Järn.

15. Målning, galvanisering.

16. Volframkarbid.

1 Silver

2 Koppar

3 Järn

4 Zink

5 Magnesium

18

17.

Termoplaster

Etenplast PE

Propenplast PP

Vinylkloridplast PVC

Styrenplast PS

Polystyren SB

Polyakrylnitrilbutadienstyren ABS

Akrylplast PMMA

Karbonatplast PC

Amidplast PA

Termoplastisk polyester PET

18. Hårda, temperaturtåliga.

19. Matris, armering.

20. Exemplet på lösningar är starkt förenklat. Andra svar kan naturligtvis motiveras.

Härdplaster

Epoxiplast EP

Fenolplast FP

Melaminplast MF

Uretanplast PUR

Esterplast EP

Silikonplast SI

19

Googla – Ta reda på G1 När de värmdes utvidgade sig så att de kunde träs på tunnan, och när de sedan

svalnade satt de fast ordentligt.

G2 Det är en s.k. offeranod; den offras vid korrosion istället för skrovet eller andra metalldelar.

G3 Stål har densiteten 7,9 g/cm3 och aluminium 2,7 g/cm3. 1 cm3 av aluminium är alltså 2,7/7,9 gånger lättare än stål. Om stålkonstruktionen väger 650 kg så väger

motsvarande aluminiumkonstruktion 650 2,7 222 kg

7,9

G4 Dunlop uppfann det luftfyllda däcket.

G5 Teflon.

20

9. Förbindningsteknik 1. Mindre bearbetning, ex, inga hål måste borras. Ingen uppvärmning som utvidgar

metaller vilket gör ex att tunn plåt ”slår sig”. Olika material kan sammanfogas. Limfogen kan minska risken för korrosion mm.

2. Liten vätningsvinkel. Lodet flyter ut och binder.

3. Bly.

4. Hårdlödning kräver högre temperatur, minst 450 °C.

5. Slaggbildning

Oxidation

Kallödning

Vätning

6. En tång som håller benen avleder värmen.

7. Undvika lod på lödkolvsspetsen, det är lödstället som ska värmas upp och smälta lodet. Undvika att röra fogarna innan de stelnat.

8. En förbindelse mellan olika lager på ett kretskort.

9. Löda fast en ledare som överbryggar den trasiga ledningen.

10. Ytmontering.

11. Kontaktpressning, slitskontaktering.

12. Gas, gasbågs-, laser- och metallbågssvetsning.

13. Acetylen och syrgas.

14. Skydda smältan mot luftens syre som i annat fall skulle påverka svetsen genom att starta en oxidationsprocess.

15. Torkning, avsvalning och härdning.

16. M = metersystemet

8 = 8 mm ytterdiameter på en skruv

0,75 = stigning = 0,75 mm = 0,75 mm mellan gängtopparna

17.

d (mm) 4 6 8 10 12 14 16

s (mm) 6 9 12 15 18 21 24

18.

19. Fjäderbricka, tandbricka, kronmutter, låsvätska, Nyloloc-mutter, kontramutter m.fl.

21

Googla – Ta reda på G1

G2 Fransk skruv är en träskruv med sexkantsfattning.

G3 Används i trä. Vagnsbulten har en fyrkantsform under den kupiga skallen. När man drar in bulten pressas den fyrkantiga delen in i träet och bulten dras inte med i rotationen.

G4 I en flytande lödsmälta skapas en våg som rör sig och får nudda ett kretskort. Lodet fastnar då på kretskortets samtliga lödställen.

G5 De färgade ringarna är en kodning där varje färg har en speciell betydelse. Här kan man läsa ut resistorns resistans.