Eastern European Outlook 1403: Återhämtning i Östeuropa fortsätter trots oro

8/12/2019 Eastern European Outlook 1403: Återhämtning i Östeuropa fortsätter trots oro

http://slidepdf.com/reader/full/eastern-european-outlook-1403-aterhaemtning-i-oesteuropa-fortsaetter-trots 1/24

Fortsatt gradvis återhämtningi Östeuropa trots geopolitisk oro

Ryssland nära stagnation– Baltikum sårbart

Eastern EuropeanOutlookEkonomisk Analys – Mars 2014



Ekonomisk Analys

Eastern European Outlook utkommer två gånger per år. Denna rapport publicerades den 26 mars 2014.Rapporten skrevs av Mikael Johansson (cheredaktör), Ruta Arumäe, Dainis Gaspuitis, Andreas Johnson och Vilija Tauraite.

SEB Ekonomisk Analys, K-A3, SE-106 40 Stockholm

Robert BergqvistCheekonom+ 46 8 506 230 16

Elisabet KopelmanChe ör Ekonomisk Analys+ 46 8 763 80 46

Håkan Frisén

PrognoscheSverige+ 46 8 763 80 67

Daniel Bergvall

EkonomEurozonen, Finland+46 8 763 85 94

Mattias BruérEkonomUSA, Japan, Storbritannien+ 46 8 763 85 06

Ann Enshagen LavebrinkRedaktionsassistent+ 46 8 763 80 77

Mikael JohanssonEkonomChe Östeuropa-analys, Baltikum, Polen+ 46 8 763 80 93

Andreas JohnsonEkonomKina, Indien, Ukraina, Ryssland+46 8 763 80 32

Ruta ArumäeSEB TallinnEstland+372 6655578

Vilija TauraiteSEB VilniusLitauen+370 52682521

Dainis GaspuitisSEB RigaLettland+371 67779994



Sammanattning

4 | Eastern European Outlook – Mars 2014

Den gradvisa ekonomiska återhämtningen ortsätter i stora delar av Östeuropa trots att tillväxtutsik-terna i Ryssland och Ukraina örsämrats ytterligare som öljd av den rysk-ukrainska konflikten. Enskildaländers direkta handelskoppling till konfliktländerna är relativt liten, med undantag ör baltstaterna.Fortsatt konjunkturuppgång i Tyskland och Västeuropa kompenserar delvis ör exportbortall rån svagrysk eterrågan. Dessutom finns goda örutsättningar ör växande privat konsumtion. Men tillväxtprog-noserna ör Östeuropa 2014-2015 skrivs generellt ned och risken ör kortsiktiga bakslag i enskilda länderhar ökat på grund av den geopolitiska oron. Prognoserna bygger på de centrala antagandena att denrysk-ukrainska konflikten inte eskalerar militärt, att inte mer omattande handelssanktioner inörs ochatt inga allvarliga störningar sker i ryska energileveranser till Europa.

De flesta ekonomier i Östeuropa – med notabla undantag ör Ryssland och Ukraina – inledde underandra halvåret 2013 en uppgång. Förbättringen har varit tydligast i den centrala regionen som ått stödav rämst ökad tillväxt i Tyskland och stabilisering av eurozonens ekonomi och banksystem. Återhämt-

ningen ortsätter i gradvis takt och blir mer bredbaserad. På kort sikt örblir exporten central drivkratäven om trög rysk utveckling ger viss motvind. Inhemsk eterrågan tar successivt över som huvudmo-tor i många länder. Fortsatt låga räntor samt lättnader i finanspolitik ger stöd. Privat konsumtion årnäring av god reallönetillväxt, delvis via låg inflation i spåren av kvarhängande lediga resurser (dock småi Ryssland) och liten ökning av råvarupriser; oljepriset sjunker något. Investeringar växer, men någonstörre uppgång är ej att vänta då industrins kapacitetsutnyttjande är måttligt och ännu relativt stramakreditvillkor i spåren av eurozonens kris tinar upp långsamt. Även den geopolitiska oron hämmar inves-teringsviljan i vissa länder.

Vi sänker BNP-prognoserna (jämört med bedömningarna i Nordic Outlook, februari 2014) ör de sexländer som Eastern European Outlook täcker: kratigt ör Ryssland, Ukraina och Estland, måttligt örLettland och något ör Polen och Litauen.

Rysslands BNP ökar med beskedliga 1,0 procent 2014 och 1,8 procent 2015; väl under potentielltillväxt på 2-3 procent. Ukraina-konflikten örvärrar det redan svaga ekonomiska läget som i höggrada orsakats av strukturella problem. Tillväxten hämmas på kort sikt av rubel- och börsallet ochpå längre sikt av svagare investeringar. Rubeln sjunker ytterligare något mot USD men stabiliserasöver tiden mot USD/EUR-korgen.

Ukraina är i akut betalningsbalanskris som undanröjs med stort stödlån rån EU/IMF. Deprecie-ringen av hryvnian, som ortsätter, pressar på kort sikt banksystem och hushåll men ger över tidenstöd åt en örsiktig återhämning. BNP aller med 4 procent i år och ökar med 2 procent 2015.

Polen uppvisar god motståndskrat mot rysk-ukrainska konflikten. Obalanserna har minskat av-sevärt senaste åren och är i dag små. Inhemsk eterrågan reser sig och låg inflation gör att enörsta räntehöjning dröjer till början av 2015. BNP ökar med 2,7 respektive 3,4 procent 2014-2015.

Estlands starkt exportberoende ekonomi pressas inte bara av lägre rysk tillväxt utan även av trögfinsk utveckling och sjunkande offentliga investeringar även i år. Återhämtning påbörjas örst 2015;BNP ökar med 0,5 procent 2014 och 2,5 procent 2015.

Lettlands ekonomi tappar viss art eter flera stabila och relativt starka tillväxtår – snabbast i EU.Export, transithandel, turism och investeringar hämmas av rysk svaghet och osäkerhet. Starkarealinkomster ger ortsatt stöd åt hushållens konsumtion och arbetslösheten sjunker ytterligarenågot. BNP växer med 2,9 procent 2014 och 3,4 procent 2015.

I Litauen är det bäddat ör en återhämtning i inhemsk eterrågan som startar något senare äni övriga Baltikum; det gör att BNP ökar med 3,0 respektive 4,0 procent 2014-2015. Växande in-komster, lägre arbetslöshet och begynnande uppgång på bomarknaden stärker konsumtionen närexporten kyls ned av svag rysk eterrågan och örsämrad konkurrenskrat när lönerna växer snab-bare än produktiviteten. Likväl blir inflationsuppgången liten de närmaste åren. Sannolikheten är

mycket hög att Litauen i vår kvalar in ör euro-anslutning 2015, enligt plan.



Internationellt

Eastern European Outlook – Mars 2014 | 5

Global konjunktur står emot politisk osäkerhet Små negativa effekter på Väst av Ryssland-

Ukraina-konflikten…

…Baltikum sårbart i Östeuropa

USA-inbromsning rämst väderrelaterad

Vår prognos om en måttlig global återhämtning under 2014-2015 kvarstår, trots den rysk-ukrainska krisen och en sviktandestart av 2014 i USA. Den

amerikanska ekonomin accelererarånyo, med början i vår, men spridningseffekter till övriga värl-den blir mindre än vanligt på grund av strukturella svagheter ieurozonen och i flera viktiga tillväxtekonomier.

Den rysk-ukrainska konflikten väntas kortsiktigt dämpasentimentsindikatorer i en rad länder. Men konflikten antasge små negativa tillväxteffekter på global nivå. Prognoser-na bygger på de centrala antagandena att den rysk-ukrainskakonfikten inte eskalerar militärt, att inte mer omattandehandelssanktioner inörs och att inga allvarliga störningar skerav ryska energileveranser till Europa. Skälen är att den direktahandelskopplingen till Ryssland ör enskilda länder är relativt

liten, med undantag ör ett åtal som Baltikum och Finlandsamt ett antal orna Sovjetrepubliker i Centralasien. Därtill harfinansiell motståndskrat stärkts av att eurozonens ekonomierstabiliserats det senaste året samt att USA tagit sig ur sin fi-nanskris och privat skuldanpassning. Ökad geopolitisk oro kanhämma investeringsviljan också i delar av världsekonomin sominte direkt är beroende av krisområdet. Erarenheterna tyderdock på att dessa psykologiska effekter brukar bli ganska småoch temporära. Endast om regionala konflikter påtagligt påver-kar viktiga priser på världsmarknaden, rämst på energi, brukaravtrycken bli mer varaktiga. Vår oljeprisprognos (Brent) antarortsatt relativt stabila priser under 2014-2015; årsgenom-snittet väntas hamna på 105,7 USD/at i år och 100,0 nästaår. Opec är i en stark position ör att kunna styra balansen imarknaden, dvs öka eller sänka produktionen. Det gäller sär-skilt Saudiarabien. Den rysk-ukrainska konflikten utgör dock entydlig uppåtrisk ör oljepriset om utvecklingen leder till stoppvid Svarta Havet av leveranser av olja (2,7 miljoner at/dag) rånRyssland, Kazakstan, Azerbajdzjan och Turkmenistan till världs-marknaden via Bosporen.

Den globala tillväxten stärks rån 3,2 procent i fol till3,7 respektive 3,9 procent 2014-2015; i linje med trend på knappt 4 procent. Prognosen är marginellt nedjusterad jämört med Nordic Outlook februari 2014. Vi har gjort smärre

nedställ ör USA, Japan och Kina i år men stora nedrevideringarör tillväxtutsikterna i Ryssland och Ukraina båda åren.

Vinterns inbromsning i amerikansk tillväxt berodde i höggrad på väderaktorer. Att tillväxten örsta kvartalet i år blir

lägre än väntat (1,7 procent enligt vår prognos) gör att BNP-tillväxten ör 2014 har sänkts till 3,1 procent rån 3,3 procent.En rekyl uppåt till 3,5 procent sker dock redan under andrakvartalet. Flera underliggande aktorer som bättre arbetsmark-nad, starkare balansräkningar av stigande hus- och aktieprisersamt neutral finanspolitik talar ör en ganska rejäl accelerationi tillväxten under loppet av2014. Vi ortsätter att ligga överkonsensusprognosen, både ör 2014 och 2015. Kinas tillväxtmattas av något rån 7,7 procent 2013 till 7,2 procent 2014 och7,0 procent 2015. Ekonomin, såväl export som inhemsk eter-

rågan, har startat innevarande år något svagare än väntat ochöver tiden ortsätter dämpad kredittillväxt att hämma BNP-till-växten. Samtidigt har myndigheterna mjukat upp tillväxtmåletnågot till ”runt 7,5 procent” vilket tyder på att 7,2-7,3 procent ac-cepteras. Konjunkturindikatorerna i eurozonen pekar ortsattpå en svag återhämtning. BNP ökar med 1,0 procent 2014och 1,6 procent 2015. Denna tillväxt är dock inte tillräckligör att komma tillrätta med obalanserna på arbetsmarknadenoch den offentliga skuldsättningen. Arbetslösheten har toppatnågot över 12 procent, men nedgången väntas bli mycket seg-dragen. Riskerna på nedsidan i BNP-prognosen ör eurozonenhar ökat; eurozonen är den del av industrivärlden som har mest

att örlora på störda handelsrelationer med Ryssland.

Globala nyckeltalBNP, årlig procentuell örändring

2012 2013 2014 2015USA 2,8 1,9 3,1 3,7Eurozonen -0,7 -0,5 1,0 1,6Världen 3,3 3,2 3,7 3,9Oljepris USD/at 111,7 108,7 105,7 100,0EUR/USD, dec 1,29 1,38 1,28 1,25Källa: SEB

Låg inflation ger utrymme ör ortsatt expansiv penning-politik rån de stora centralbankerna i Väst. Detta bidrar tillatt långräntorna rör sig bara långsamt uppåt. Skillnader när detgäller inlationsrisker och resursutnyttjande mellan USA å enasidan och eurozonen och Japan å den andra är dock på väg attväxa. Fed ortsätter att i jämn takt trappa ned sina obliga-tionsköp ör att avsluta dem i slutet av 2014. Räntehöjningarpåbörjas i mitten av 2015. ECB går motsatt väg och nya sti-mulansåtgärder krävs ör att motverka deflationsrisker ochstärka svag kreditgivning. Trots tydliga deflationsrisker avstodECB rån ytterligare penningpolitiska lättnader på marsmötet.

Även om konjunkturen går åt rätt håll tror vi att pressen påECB-aktioner kommer att tillta i vår. Inte minst är den starkaeuron ett bekymmer i ett läge med en bräcklig återhämtningoch mycket låg inflation. Vi räknar med att ECB kommer attgenomöra olika typer av kvantitativa lättnader.




Internationellt

De flesta ekonomier i Östeuropa – med notabla undantagör Ryssland och Ukraina – inledde i höstas en gradvisåterhämtning eter att ha bottnat ur andra kvartalet 2013.Förbättringen är tydligast i den centrala regionen som åttstöd av rämst ökad tillväxt i Tyskland och stabilisering aveurozonens ekonomi och banksystem. Handels- och bankinte-

grationen är stor just i denna del av Östeuropa. Centraleuropasexportexponering till Ryssland är relativt liten. Vi räknar medortsatt gradvis konjunkturuppgång i de flesta östeu-ropeiska länder 2014-2015, även om tillväxtprognosergenerellt sett skrivs ned något och risker ör temporärabakslag ökat. Till en början örblir exporten central drivkratäven om trög rysk utveckling ger viss motvind. Även privatkonsumtion stärks successivt. Konsumtionen år näring av god

reallönetillväxt. Det senare är mycket en effekt av ihållandelåg inflation i spåren av kvarhängande lediga resurser (docksmå i Ryssland) och beskedlig ökning av råvarupriser inklusivelivsmedel. Någon större investeringsuppgång är dock inte attvänta. Måttligt kapacitetsutnyttjande i industrin och sakta upp-tinande kreditvillkort hämmar privat investeringstillväxt. Även

den geopolitiska oron i Östeuropa bidrar till att hämma inves-teringsviljan i vissa länder. Offentliga investeringar kan dockkomma igång. Flera länder kan komma att ölja senaste åretsinitiativ i t ex Polen, Ukraina och Ryssland att satsa extra påinrastruktur (även om Rysslands satsning delvis var knuten tillvinter-OS) ör att stötta konjunkturen. Ungern och Slovakien ärtvå exempel där regeringarna nu väntas lätta allmänt på finans-politiken; i Slovakien eter två år med relativt tuff åtstramning.

Exportandel Importandel Exportandel Importandeltill Ryssland, % rån Ryssland, % till Ukraina, % rån Ukraina, %

Estland 12,6 4,3 1,0 1,5

Lettland 18,2 9,2 1,1 1,3

Litauen 19,0 31,6 3,6 0,8

Polen 5,1 12,0 2,8 1,2

Ryssland – – 5,2 5,7

Ukraina 25,6 32,4 – –

Bulgarien 2,4 20,9 1,2 2,5

Rumänien 2,3 4,4 1,9 0,9

Tjeckien 3,3 5,2 1,1 0,8

Ungern 3,0 8,8 2,3 1,3

Sverige 1,6 5,6 0,2 ‹0,1

Finland 9,9 17,7 0,7 ‹0,1

Tyskland 3,3 4,4 0,5 0,1EU 2,6 4,4 0,5 0,3

USA 0,7 1,3 0,1 ‹0,1Källa: IMF, SEB. Data ör 2012

Handelskopplingar till Ryssland och UkrainaDen tydliga tillväxtinbromsningen i Ryssland kombineratmed örsvagningen av rubeln kommer att slå igenom i ormav minskad rysk import. Länder där en betydande andel avexporten går till Ryssland riskerar därmed att drabbas. Engenomgång av handeln mellan Ukraina, Ryssland och andraländer visar på en hel del intressanta kopplingar.

Omattningen av handel mellan två länder bestäms till stordel av det geografiska avståndet samt ländernas storlek.Följaktligen har Ukraina ett stort handelsutbyte med Rysslandoch en färdedel av exporten går dit. Förutom Ukraina haräven Baltikum en stor export till Ryssland. För Lettlandoch Litauen går strax under 20 procent av den totala exportentill Ryssland medan Estlands täta kontakter med Finland ochSverige gör ekonomin något mindre beroende. Omkring en

tiondel av finsk export går till Ryssland men ör de flestaandra europeiska länder, inklusive Tyskland, Sverige ochPolen, är exportandelarna betydligt lägre. Handelsflödenamellan västeuropeiska länder och Ukraina är generellt mycketsmå.

Rysslands dominans på den europeiska marknaden örnaturgas gör att det även finns tydliga kopplingar genomvästländers import rån Ryssland. Europas beroende av rysk

gas utgör därör en viktig kanal där konflikten mellan Ryss-land och Ukraina riskerar att å genomslag. 30 procent avEuropas behov av naturgas kommer rån Ryssland varavhälten transporteras genom Ukraina. Vissa europeiska länderär starkt beroende av rysk gasimport. Exempelvis importerarLitauen i nuläget i stort sett all naturgas rån Ryssland vilketbidrar till att den totala importandelen rån Ryssland liggerpå över 30 procent. Tyskland år en tredjedel av sin import avnaturgas rån Ryssland. Ryssland är även en viktig leverantörav olja till EU-länder som Tyskland, Holland och Polen.

Tack vare en mild vinter och större gaslager än normalt ärEuropas motståndskrat mot störningar i de ryska gasle-veranserna i nuläget god. Mer utdragna störningar skulledock kunna skapa problem och resultera i rejäla prisökningarör europeisk energiimport. Rysslands agerande under senare

år har visserligen skyndat på ansträngningarna att minskaEuropas beroende av rysk gas men det kommer att ta lång tidinnan åtgärderna år effekt. Europas beroende av Rysslandsenergileveranser örsvårar möjligheterna att komma överensom mer omattande sanktioner. Tyskland har visserligensenaste tiden skärpt tonen men har varit en viktig aktor iatt bromsa utvidgade sanktioner. USA, som har mycket litenhandel med Ryssland, har hållit ett högre tonläge.



Estland


Rejäl nedrevidering: Återhämtning örst 2015 Ryssland och Finland motvind ör tillväxten

Svagare stöd rån privat konsumtion drivetav stagnerande arbetsmarknad

Fortsatt låg inflation

Den estniska ekonomin ortsatte bromsa in färde kvartalet ifol till svaga 0,3 procent i årstakt. Inbromsningen drevs till

största delen av negativa tillväxtbidrag rån transport-och byggsektorerna men även produktionen i jordbrukssek-torn minskade. Nedgången ör bygg- och jordbrukssektorernavar väntad och örklaras i örsta hand av tydligt minskat EUstöd örra året och minskningen väntas ortsätta 2014. Denstörsta nedgången var i transport och lagerhållning vilka häm-mas av en volymminskning ör rysk transithandel. Ryss-lands strategi att reducera handelsvolymerna genom grannlän-derna ligger ast och nedgången väntas ortsätta 2014. ÄvenRysslands agerande i Ukraina påverkar sektorn negativt. Trans-portsektorn står ör 7 procent av ekonomin och 15 procent avden totala exporten av tjänster är kopplad till Ryssland. Impli-kationerna av Ukraina-krisen blir dock bredare än så. De kom-

mer att ha en negativ effekt på den ekonomiska tillväxtengenom handelskanalen både direkt gentemot Rysslandmen även indirekt genom de andra baltiska ekonomierna.Etersom tillväxten i Ryssland väntas bli svag 2014 slår ävendetta igenom på exporten och utsikterna ör tillverkningssek-torn. Dessutom gör en stagnerande arbetsmarknad att denprivata konsumtionen inte kommer att ge ett så starktstöd till BNP-tillväxten som den gjorde 2013. Den uppåtgå-ende trenden ör konsumentörtroendet kommer sannolikt tillviss del att reverseras och öretag kommer att vara örsiktigamed investeringar i den osäkra ekonomiska miljön.

Sammantaget ser utsikterna ör ekonomin inte bättre ut i år änörra året. Vår bedömning är att BNP ökar med 0,5 procent2014 jämört med 0,7 procent 2013. 2015 väntas örbättradglobal eterrågan samt något bättre tillväxt i Ryssland stärkaexporten. Tillsammans med en uppmjukning av finanspolitikenbidrar det till en viss ökning av inhemsk eterrågan. BNP vän-tas öka med 2,5 procent 2015. BNP-prognosen har revi-derats ned, ramör allt ör 2014 (rån 2,6 procent i Nordic

Outlook februari 2014) och ligger klart under konsensus både2014 och 2015.

Industriproduktionen kommer att å det motigt även 2014. Detkratiga raset ör exporten i januari kan visserligen delvis örkla-ras av baseffekter (starkt januariutall 2013) men svag externeterrågan gör att problemen inte är över och ekonominväntas gå igenom en mild recession under örsta halvanav 2014. Svårigheterna ör de finska och ryska ekonomiernakommer att dämpa Estlands exportåterhämtning och därmedäven BNP-tillväxten. 2012 gick omkring 13 procent av Estlandstotala export till Ryssland och 15 procent till Finland. Exporttill-växten väntas bli syreattig 2014 och bromsar troligen in underörsta halvan av året. Samtidigt finns dock örutsättningar ör

örbättrad konkurrenskrat i exportsektorn. 2013 örsämra-des konkurrenskraten snabbt på grund av löneökningar ochrelativt hög inflation. Under 2014 väntas konkurrenskratenörbättras både mot eurozonen och de andra baltiska ekono-mierna drivet av en inflationsdämpning samt lägre exportpriser.

Svaga tillväxtutsikter och ortsatt osäkerhet har motverkatprivata investeringar och även utvecklingen ör utländska in-vesteringar har varit blek. Privata investeringar bedöms intekunna väga upp den minskning av offentliga investeringar2014 som drivs av minskat stöd rån EU.

Huvuddrivkraterna ör ekonomin kommer att vara desamma2014 som i jol: detaljhandel och industriproduktion. De-




Estland

taljhandeln var den viktigaste motorn ör tillväxten 2013 tackvare en stark arbetsmarknad och hushållens snabba real-löneökningar vilket gav stöd till konsumtionen. 2013 ökadesysselsättningen med 1 procent och den genomsnittliga lönenökade med 7,8 procent. Utvecklingen gick dock på tvärs mottillväxten och därör väntas korrigeringar på arbetsmarknaden

under 2014 och året kommer därmed att bli tuffare ör konsu-menterna.

De aktorer som driver den snabba löneökningen håller i sig;en stark arbetsmarknad och brist på kvalificerad arbetskrat.Dessutom kommer minimilönen att höjas med 11 procent rån320 euro till 355 euro och lönerna i den offentliga sektornkommer att höjas med 5 procent. Den genomsnittliga lönenkommer att öka betydligt 2014. Å andra sidan överträffade dengenomsnittliga lönetillväxten tillväxttakten ör nominell BNP2013 och ökningstakten ör öretagens vinster bromsade in.Detta kommer att leda till en inbromsning ör lönetillväxtenunder 2014.

Lönetillväxten har varit ganska jämn i de olika delarna av eko-nomin på grund av nedpressade reallöner under en längre tid.Samtidigt har endast ett åtal sektorer uppvisat tillväxt. I vissasektorer har denna diskrepans börjat korrigeras. Det finns ettinverterat samband mellan sysselsättning och lönetillväxt iolika sektorer; de med snabbast lönetillväxt uppvisar de störstanedgångarna i sysselsättning och tvärtom. Vissa sektorerkommer att drabbas av både allande löner och örlorade ar-betstillällen 2014. Sammantaget väntas den genomsnittligalönetillväxten hamna på 5 procent 2014 och sysselsättningenminskar med 1-2 procent. Lönetillväxten kommer att bli merdierentierad mellan sektorer och anställda.

Inflationstakten har bromsat in rejält sedan i somras drivetav prisnedgångar ör energi och tjänster. I mars i år skaparärdigställandet av kratöveröringskabeln Estlink2 mellanFinland och Estland ny överöringskapacitet vilket kommer attå elpriserna att minska ytterligare. Dessutom har oljeprisetallit tillbaka. En reorm av högre utbildning som avgitsberiatde flesta universitetsstudenter rån september 2013 kom-mer att påverka inflationen till och med september 2014.

Ökande konkurrens i detaljhandeln kommer att dämpainlationstakten i klädhandeln kommande två år. Inflationensviktigaste drivkrater är livsmedelspriser samt priser på övrigavaror och tjänster. Lönetillväxten utgör en viss inflationsrisk

även om den begränsas av folårets överdrivna ökning somslår mot konkurrenskraten på utländska marknader. Fallandeenergipriser kommer dock hjälpa öretagen att sänka sinakostnader och upprätthålla vinsterna i en miljö med stagne-rande ekonomisk tillväxt. Inflationen väntas hamna på 0,6procent 2014 vilket är betydligt lägre än tidigare progno-

ser. När den ekonomiska aktiviteten tar art 2015 accelererarinflationen till 2,6 procent.

Hushållens eterrågan på lån ortsätter öka något drivetav bostadslån. Hushållens skuldanpassning har upphört. Fast-ighetspriserna i Tallinn ökade med 20 procent 2013 vilket inteär hållbart. Den snabba prisökningen drivs av utbudsbrist. Dåden stigande eterrågan kan vara tillällig och driven av lågaräntor är byggbolagen inte speciellt intresserade av att ökautbudet. Dessutom är banksektorn örsiktig med att öka utlå-ningen till astighetssektorn vilket bidrar ytterligare till att hållatillbaka utbudet.

Inrikespolitiken har tills nyligen under en längre period präglatsav lugn. Det största regeringspartiet Reormpartiet har insettatt dess popularitet minskar vilket har ått premiärministerAndrus Ansip som suttit sedan 2005 att avgå. ReormpartietsTaavi Roivas har nominerats till posten som ny premiärmi-nister. Skitet är ett örsök till att örbättra partiets ramtoningutan att behöva ändra den ekonomiska politiken specielltmycket. Roivas har utlovat reormer ör att å slut på denekonomiska stagnationen och okuserar mer på välärds-rågor. Reormpartiet planerar dessutom att bättra på bildenav partiet genom att låta Socialdemokraterna ersätta mitten-högerpartiet IRL som koalitionspartner. Socialdemokraternainsisterar på att trealdiga barnbidraget. Uppbrottet av koalitio-nen den 4 mars berodde inte på meningsskiljaktigheter mellankoalitionspartnerna utan gjordes ör att höja Reormpartietspopularitet i parlamentsvalet 2015. Initiativ har även tagits öratt bilda nya högerpartier som ska delta i valet 2015.

En koalition med Socialdemokraterna skulle innebära att okusskitar mot välärdsrågor samt skattesänkningar på arbete.Den nya koalitionen kommer att sänka inkomstskatten till 20procent rån början av 2015, sänka skatten på arbetslöshets-örsäkringen och öka den avdragsgilla delen av inkomstskat-ten. Dessutom kommer barnbidrag och pensioner att höjas(pensionerna rån april 2014). Skatteintäkterna väntas öka tack

vare höjda skatter på alkohol och tobak, bränsle och minskatskatteusk. Sammantaget kommer den finanspolitiska effektenge stöd till den privata konsumtionen. Ramverket med balanse-rade statsfinanser kommer att finnas kvar. Etersom regering-ens prognoser ör skatteintäkterna är mer optimistiska än vårakan resultatet ändå bli ett växande budgetunderskott ochen något expansiv inanspolitik 2014-2015.



Lettland


Extern osäkerhet sänker tillväxtutsikter Ukraina-konflikten år långvariga effekter

Starka realinkomster stödjer konsumtion

Små inflationseffekter av euro-anslutning

Den ekonomiska aktiviteten saktade in i fol, men mer måttligtän väntat; BNP-tillväxten nådde 4,1 procent, ner rån 5,2 pro-cent 2012. Hushållen var ortsatt huvudmotor bakom tillväxten,medan export och investeringar släpade eter något. Hushål-lens konsumtion ökade med 5,4 procent. Motståndskratigaskatteintäkter möjliggjorde att de offentliga utgiterna ökademed 5,4 procent. Investeringar minskade med 4,3 procent,delvis till öljd av ännu kvardröjande osäkerhet på exportmark-nader men också av omläggningen av cykeln i EU-finansiering.Samtidigt lyckades exporten bara visa en mindre ökning ochimporten minskade. Detta hade en positiv inverkan på BNP.

Trenderna som observerades under det öregående året väntasbestå även detta år, även om osäkerheten ökat. Hushållenskonsumtion ortsätter att spela huvudrollen. En ökningav realinkomsterna blir en av örutsättningarna ör detta.

I ljuset av global ekonomisk tillrisknande väntas en ökadexportaktivitet, där eurozonen delvis motverkar den negativatrenden på vissa östmarknader. Dessutom är bedömningen attinvesteringarna vänder uppåt, särskilt i offentlig sektor, bero-ende på ny politik i allokeringen av EU-onder.

Ändå leder händelserna i Ukraina till en växande osäkerhet och den ramtida tillväxten kommer att möta motvind. För när-varande ramstår det som att den ukrainska turbulensen kom-mer att å små direkta återverkningar på den lettiska ekonomin,etersom exporten till Ukraina under 2013 utgjorde 0,9 procentav den totala volymen. Det mest sannolika scenariot är in-direkta effekter via Rysslands stagnerande ekonomi samt

politisk osäkerhet i regionen. Det kommer att dröja viss tidinnan den nya maktbalansen i Ukraina blir etablerad. Rysslandär en av Lettlands största handelspartners (ca 18 procent avtotal export) och är också viktig ör Lettlands andra handels-partners. Den rysk-ukrainska konflikten sätter troligen merlångsiktiga avtryck på lettisk ekonomi, vilket återuppväckerbehovet av ortsatta strukturreormer på arbetsmarknaden ochatt exportsektorn styr om örsäljning till nya marknader ör attupprätthålla motståndskrat. Givet såväl lägre prognosticeradexporttillväxt som potentiella återverkningar på transitaffärer,turism, ekonomisk ramtidstro och investeringar blir slutsatsenatt vi justerar ned tillväxtprognoserna. Vi räknar med att

BNP ökar 2,9 procent i år och 3,4 procent 2015. Tidigareprognos löd 4,8 procent per år.

Industriproduktionen sjönk 0,4 procent 2013. Bakom ned-gången låg rämst en minskning av el- och gasproduktionen,driven av varma väderörhållanden och tapp av metallpro-duktion vid Liepajas Metalurgs. I januari 2014 öll industri-produktionen med 11 procent i årstakt. Under de kommandemånaderna väntas en uppgång, delvis beroende på statistiskaaktorer, även om den blir ortsatt ojämn mellan olika sektorer.Stigande regionala spänningar håller tillbaka tillväxtpotentialeni flera sektorer.

Detaljhandelns örsäljning steg med 3,8 procent 2013. Livs-medel ökade med 4,4 procent, medan örsäljning av andra pro-dukter gick upp 3,4 procent. Hittills har högre hushållsinkoms-ter - en ökning av antalet sysselsatta och i dess genomsnittligalöner - samt låg inflation drivit ram en ökad konsumtion.Samtidigt är priser en avgörande aktor ör köpen, vilket synsi intresset ör prisnedsatta varor och en ökad örsäljning avbegagnat samt i handel via Internet och postorder. I år väntashushållens köpkrat stärkas, vilket håller uppe en växande

konsumtion.Förra året var bytesbalansunderskottet mindre än under tidi-gare år: 0,8 procent av BNP. Orsakerna var minskat handelsun-derskott och ökat överskott i tjänstehandeln. Det beskedligaunderskottet i de totala utrikesaffärerna reflekterar delvis högosäkerhet och örsiktighet som resulterar i låga investeringar.Vår prognos är att bytesbalansen örblir relativt balanseradunder de närmaste två åren när näringslivets ramtidstro vän-tas präglas av örsiktighet.

Arbetslösheten öll med 3,1 procentenheter till 11,9 procent2013, varav nästan hälten är långtidsarbetslösa. Den gynn-

samma trenden ortsätter i år, men ingen skarp nedgång är attvänta. Vi örutspår en mer markerad ökning av den ekonomiskaaktiviteten senare under 2014, men en möjlig eterrågan på




Lettland

arbetskrat i alla sektorer, särskilt tjänstenäringarna. En merakut eterrågan på arbetskrat med speciella kunskaper ochärdigheter kan väntas, vilket leder till ökade laskhalsar. Delediga resurserna är redan begränsade inom viss tillverknings-industri som skog, elektronik- och optikprodukter, maskiner,hushållsapparater och pappersprodukter vilket leder till krav på

högre löner.

Relativt stadig inhemsk ekonomisk tillväxt ortsätter atttrycka upp lönenivåerna som steg med 4,6 procent 2013. Iden privata sektorn stiger lönerna ännu lite snabbare och vän-tas accelerera något i år. Fortsatta löneökningar väntas i den o-entliga sektorn även om utrymmet i statsbudgeten inte tillåteratt alla krav kan tillgodoses ullt ut. I den privata sektorn berorlönesättningen på lönsamheten i respektive sektor och öretagsamt på örutsättningarna på arbetsmarknaden. Gapen mellansektorer och öretag kommer därmed att leva kvar. Regeringenkommer sannolikt att hålla sitt löte om ytterligare en sänkningav inkomstskatten nästa år. 2013 motsvarade den genomsnitt-

liga nettolönen 72 procent av bruttolönen eter en ökning avandelen med en procentenhet då inkomstskatten sänktes rån25 till 24 procent och skattelindringen ör örsörjningsansvarör barn höjdes rån 100 euro till 114 euro. Trots det är den ge-nomsnittliga nettolönen i Lettland lägst i Baltikum: 72 procent jämört med 77 procent i Litauen och 80 procent i Estland.

Den 1 januari 2014 blev Lettland det artonde medlemslan-det i eurozonen. Övergången gick smidigt. En av anledning-

arna till att stödet ör euron örsvagdes var rädsla ör högreinflation. Som vi örutspått har dock oron varit överdriven. I januari 2014 steg konsumentpriserna med 0,6 procent jämörtmed öregående månad. Det största uppåttrycket kom rånlivsmedel medan priser på kläder och skor öll. Jämört medprisörändringarna i januari tidigare år var prisökningarna påtjänster mer än dubbelt så höga som på varor. Detta beroddedelvis på bytet av valuta. Sammantaget har inörandet aveuron hat en relativt liten effekt på inflationen även om e-ekten delvis uppstod redan under 2013 på grund av hamstringinör valutabytet. I år kommer de huvudsakliga trenderna attstyras av globala aktorer även om prisnivån kommer att stigadrivet av lokala örutsättningar. Då öppnandet av elmarknadenör hushåll sköts upp till nästa år ör att bevara den politiskastabiliteten och som svar på protester bland diverse grupper isamhället väntas inflationen bli något mer dämpad i år. Mätt

som helårsgenomsnitt väntas inflationen hamna på 1,4procent 2014 och 3,3 procent 2015.

Statsfinanserna är under kontroll eter den tuffa budgetkon-solideringen ör några år sedan. Den konsoliderade budgetenör den offentliga sektorn uppvisade 2013 ett underskott på 1,2procent av BNP. På grund av senareläggningen av öppnandetav elmarknaden till nästa år, lägre tillväxt samt politisk pressinör valet den 4 oktober sätter press på det örväntade bud-getunderskottet på 0,9 procent av BNP i år men vår bedömningär att det inte blir några större avvikelser. Vår bedömning är attregeringen kommer att behålla sitt grepp om statsfinanserna.

I november 2013 upplöstes oväntat premiärminister ValdisDombrovskis regering. Dombrovski avgick eter att ha tagit detpolitiska ansvaret ör den olycka där ett tak på en supermark-

nad kollapsade och mer än 50 personer dödades. I början av2014 bildades en ny regering av den tidigare jordbruksminis-tern Laimdota Straujuma. Den tidigare koalitionen beståendeav Unity, Reorm Party, National Alliance samt oberoendemedlemmar utökades med oppositionspartiet Union o Greensand Farmers. Regeringen örband sig att ortsätta Dombrovskismakroekonomiska politik.



Litauen


Relativt små effekter av rysk-ukrainska konflikten Inhemsk eterrågan driver tillväxten

Återhämtning i investeringar på gång

Euro inörs 2015

Litauens ekonomiska utsikter är ortsatt relativt stadiga,samtidigt som mer geopolitiska spänningar har uppstått inärliggande länder och rysk tillväxt ortsatt att bromsa in.Effekterna av den rysk-ukrainska-konflikten på Litauensekonomi väntas bli örhållandevis små men kommer attöka om handelssanktioner inörs. Ryssland är Litauens störstahandelspartner och utgjorde örra året ca 19 procent av expor-ten och 32 procent av importen. Ser man till varor med litauisktursprung är Ryssland dock bara sjunde största marknad, eter-som det mesta av exporten dit är transitvaror rån västländer.Ryssland örbjöd under perioden oktober 2013 till januari 2014import av mjölk och andra mejeriprodukter, som är den störstaexportkategorin av litauisktillverkade varor till Ryssland. För-budet påverkade mejeriöretag ganska påtagligt men effektenpå ekonomin som helhet var minimal och öretagen lyckadesstyra om sina exportflöden till länder i väst. För Litauen skulle

sanktioner på export till Ryssland vara mindre skadliga än im-portsanktioner. För närvarande importerar Litauen all naturgasrån Ryssland. Litauen planerar dock att starta en egen termi-nal (LNG) i början av december 2014. Eter att denna terminalöppnats kommer Litauen att kunna täcka sin gaseterråganrån andra länder än Ryssland, till en början troligen rån Ma-laysia och rån och med 2017 rån USA, Kanada och Australien.Litauens exponering i utrikeshandeln med Ukraina är ganskaliten; 3,6 procent av total export.

Under 2013 örblev den ekonomiska utvecklingen robust ochBNP-tillväxten var i linje med sin potential. BNP ökade med3,4 procent och tillväxten var brett ördelad. Under den örstahalvan av året var exporten den rämsta ekonomiska drivkra-ten, men under andra halvåret började inhemsk eterråganta över ledningen. Vi räknar med att både konsumtion ochinvesteringar stärks ytterligare vilket bidrar till att ge enBNP-tillväxt på 3,0 procent 2014 och 4,0 procent 2015.Prognosen har skrivits ned med 0,5 procentenheter per år på grund av örväntade negativa utrikeshandelseffekter avrysk-ukrainska konflikten och vår sänkta ryska tillväxt-prognos. Kortsiktigt kommer även ökad extern osäkerhet atttynga något på allmänt sentiment och inhemsk eterrågan.

Exporttillväxten saktade in märkbart under hösten 2013.

Detta på grund av flera speciella utmaningar. För det örstaså tappade landets största exportör, oljeraffinaderiet OrlenLietuva, konkurrenskrat på den europeiska marknaden som enöljd av en uppgång i importen av billigare oljeprodukter

rån USA. Som en konsekvens öll exporten av olje- och mine-ralprodukter med 48 procent i januari 2014 mätt i årstakt, menimporten rån Ryssland gick samtidigt ned med 52 procent ikölvattnet av lägre import av råolja. För det andra höll en storstatistisk baseffekt tillbaka exporttillväxten, särskilt på spann-mål. För det tredje hackade exporten av kemiska produkter då

det var ett ogynnsamt läge på den internationella marknadenör gödningsmedel. Bland de stödjande aktorerna ör export-tillväxten 2014 finns återhämtningen på marknader i väst. Menden svåra ekonomiska situationen och valutadepreciering påviktiga marknader i öst är negativt ör eterrågan. Enhetsar-betskratskostnader har gradvis börjat växa (2,7 procent iårstakt under färde kvartalet 2013) och väntas örsämra kon-kurreskraten ör litauisk produktion etersom lönetillväxtöverskrider produktivitetstillväxt. Den reala effektiva växelkur-sen örstärktes med 2 procent under loppet av 2013.

Under folåret uppvisade inhemsk eterrågan klara tecken påen mer robust återhämtning och började även bidra mer tillekonomisk tillväxt, mer än vad nettoexporten gjorde. Hushål-



Polen


Väl positionerad ör balanserad återhämtning Inhemsk eterrågan reser sig

Små avtryck rån Ukraina-konflikten

Låg inflation ger räntehöjning örst 2015

Polen var enda EU-ekonomi som lyckades undgå recessionunder den senaste globala krisen, dvs såväl under den USA-drivna asen 2008-2009 som västeuropeiska asen 2010-2013.Samtidigt har obalanser minskat avsevärt och är i dag små.Detta gör att ekonomin är väl positionerad ör en ortsatt godåterhämtning där växande inhemsk eterrågan tar överstaettpinnen rån exporten som central drivkrat.

BNP-tillväxten bottnade ur på strax under 1 procent i årstaktandra kvartalet i fol eter en djupdykning rån nära 5 procenti början av 2012. Nedgången drevs av sviktande konsumtionoch investeringar till öljd av örsvagad reallönetillväxt (mycketp g a dåvarande hög inflation) ör hushållen samt rekyler eterbyggrushen inör otbolls-EM-arrangemanget. Exporttillväxtendämpades måttligt trots recession i eurozonen.

Det är också exporten som hittills varit drivande bakom åter-hämtningen, även om inhemsk eterrågan också börjat vaknatill liv och detta något tidigare än väntat. Under färde kvartaletökade BNP med 2,7 procent i årstakt och inhemsk eterråganbidrog då med 1,2 procentenheter av tillväxten. Både privatkonsumtion och öretagsinvesteringar har stärkts något. Dataoch indikatorer tyder på att denna tillväxtbreddning har ort-satt örsta kvartalet i år. T ex ökade detaljhandelns omsätt-ning i tolvmånaderstakt med ca 5 procent i januari, i linje medavslutningen i fol. Konsumentörtroendet, som trendmässigtpekat uppåt sedan mitten av 2013, har stärkts ytterligare. Indu-strins inköpschesindex har klättrat vidare till 55,9 i ebruari ochhar legat över expansionsgränsen 50 sedan juli 2013. Av särskiltintresse är att delposten totala nya order har utvecklats star-

kare än nya exportorder i de senaste två månadsmätningarna.Detta stärker bilden av en växande inhemsk eterrågan.

Exporten år ortsatt draghjälp av rämst ökad tillväxt iTyskland dit en färdedel av exporten går. Tyskland ger bådedirekta och indirekta spridningseffekter på polsk ekonomi viabetydande tyskägd industriproduktion. Oörändrat relativt

låga arbetskratskostnader gör också att konkurrenskratenbevaras. Den svaga tillväxten i Ryssland hämmar exporten menväger ej tungt; ca 5 procent av exporten går dit. Handeln medkrislandet Ukraina är än mindre. Totalt utgjorde exporten tillRyssland och Ukraina ca 3 procent av polsk BNP 2012. Denrysk-ukrainska konflikten bör, under örutsättning att den ejeskalerar militärt och/eller utmynnar i handelskrig mellan Västoch Ryssland, ge små negativa avtryck på polsk ekonomi.

Privat konsumtion år näring av att reallönetillväxtenåtervänt i kölvattnet av folårets skarpa inflationsall. Hygg-liga reallöneökningar på ca 2 procent per år väntas.Sysselsättningen börjar åter öka svagt eter en mild nedgång

i jol och den relativt höga arbetslösheten på över 10 procentdämpas något. Vidare ger ortsatt låga räntor stöd ör hushål-len och uppmuntrar åter krediteterrågan nu när det börjatljusna allmänt i ekonomin. En örväntad liten inflationsuppgångi Polen och lugn ränteuppgång globalt talar ör en svag upp-gång i såväl korta som långa marknadsräntor.

Investeringarna har backat två år i rad men väntas nu vändauppåt, i linje med vad som signaleras i den senaste stora ö-retagsbarometern. Landets investeringskvot är örhållandevislåg. Katalysatorer ör ökad investeringsaktivitet inns påplats i orm av ett relativt högt kapacitetsutnyttjande i indu-strin, goda balansräkningar i öretags- och banksektor samt

nya EU-strukturmedel rån EU:s långtidsbudget 2014-2020 därPolen är en av vinnarna. Därtill ska läggas örbättrade kredit-örhållanden. Lånevillkoren till både öretag och hushåll har




Polen

de senaste åren varit relativt strama. Det polska banksystemethar varit robust genom omvärldskrisen men har likväl påverkatsnegativt av skuldavveckling i växteuropeiska moderbanker vilkadominerar sektorn. Avklingande kris i eurozonen gör att kredit-örhållandena nu gradvis tinar upp. Andelen banker som lät-tade på lånepolicyn till små- och medelstora öretag var under

färde kvartalet i fol den högsta sedan början av 2011 och detflaggades ör ytterligare lättnad örsta kvartalet i år, visar cen-tralbankens bankenkät.

Sammanvägt gör detta att BNP eter örra årets uppgångmed 1,6 procent ökar med 2,7 respektive 3,4 procent 2014-2015; det senare är en bit över rådande potentiell tillväxt på ca3 procent. Vi har dragit ned prognosen något ör båda åren. Encentral utgångspunkt ör vår ortsatt relativt optimistiska synpå polsk ekonomi är att undamenta är i gott skick. Landethar delvis med stöd av de senaste årens budgetkonsolidering– där regeringen gjorde temporär anhalt i fol - ått bukt medtidigare stort bytesbalansunderskott, hög inflation och offentlig

skuldökning. Återstår viss bekämpning av det ännu relativtstora budgetunderskottet.

Bytesbalansunderskottet har minskat rån ca 4,5 procent avBNP per år 2010-2011 till 3,3 procent 2012 och ca 1,5 procenti fol. Förbättringen är inte bara konjunkturell via lägre importutan det tycks även ha skett en viss strukturell bättring; tre år irad har t ex exporten vunnit hyggliga marknadsandelar, enligtEU-kommissionens data. Underskottet i bytesbalansen hamnarpå långsiktigt hållbara nivåer 2,0-2,5 procent av BNP de när-maste åren. Detta minskar sårbarheten på inansmarknaden.Polen har tidigare utmärkt sig med ett relativt stort kortristigtinanseringsbehov, vilket ibland skapat extra volatilitet i denrelativt högt likvida polska valutan. Tendenser till minskadextern obalans kan delvis örklara varör Polen har stått emotsenaste EM-krisen bättre än många andra EM-länder. Zlotynörsvagades beskedligt under oro i januari och även så underRyssland/Ukraina-konlikten i ebruari. Zlotyn väntas stärkasrån nuvarande ca 4,20 mot EUR till strax 4,05 i december2014.

Inflationstakten har allit överraskande djupt rån över 4procent i mitten av 2012 till 0,7 procent i januari i år. Den har

legat under 1 procent sedan oktober 2013 och under central-bankens 2,5-procentmål sedan december 2012. Vissa kvarva-rande lediga resurser på arbetsmarknaden, svagt örhöjd löne-tillväxt och lugn växt i globala råvarupriser gör att inflationen

stiger sakta ramöver, till i snitt 2,4 procent 2015. Detta gör attcentralbanken väntar till början av 2015 innan den börjar höjastyrräntan. Det är något senare än marknadens tro och central-bankens senaste guidning” på marsmötet om oörändrad räntaåtminstone till slutet av tredje kvartalet i år; så sent som i e-bruari hette det orört till slutet av örsta halvåret. Parallellt med

inflationsallet sänktes styrräntan dramatiskt rån 4,75 procenti november 2012 till rekordlåga 2,50 procent örra sommaren.

Den offentliga skuldsättningen har kulminerat i fol vidnära 58 procent av BNP, eter en stegring rån 54,8 år 2010.Uppgången har alltså varit blygsam men skett i ett känsligthärad; enligt polska regler utlöses automatiskt en hårdarefinanspolitisk åtstramning om gränsen 55 överskrids. Reger-ingen beslöt i fol p g a svag tillväxt att tillälligt åsidosättadenna regel ör 2013/2014. Vidare togs då beslutet att överöraen stor del av privata pensionsonders tillgångar till staten; enengångsöveröring i år av tillgångar värda 8,5 procent av BNPsamt rån och med i år gradvis årliga överöringar av tillgångar

ör personer som går i pension inom tio år. Detta ger hätigaeffekter på offentliga finanser. Skulden backar till ca 50procent i år, nästan enkom p g a ”pensionsaffären”. Budgetensvänger om rån ca minus 4,5 procent av BNP i fol till plus 5,5procent 2014, inkluderande även en viss positiv effekt av högreBNP-tillväxt. Men när det gäller budgeten så kommer Polenbara att å räkna hem ”pensionsinkomsterna” i år, ör nya EU-boköringsregler träder i krat i höst (ESA 2010 ersätter ESA95), enligt EU-kommissionen. Vår prognos ör budgeten 2015är minus 2,9 procent av BNP. Detta skulle i sin tur kunna öppnaör euro-anslutning 2017. Eurorågan blir dock inte aktuellunder vår prognosperiod. Kvarstående osäkerhet om euro-

zonens riktning samt svagt opinionsstöd inrikespolitiskt gör attregeringen avvaktar och undviker eurorågan åtminstone övervalåret 2015. Regeringens hållning i eurorågan verkar vara attortsätta att göra sig redo ör en euro-kvalifikation på sikt meninte binda upp sig i orm av en tidtabell.

Center-höger-regeringen, som leds av Medborgarplattor-men, har tappat i popularitet sedan den omvaldes 2011.Våren 2013 gick konservativa oppositionspartiet Lag och Rätt-visa om Medborgarplattormen ör örsta gången sedan 2007.Mätningar i januari-ebruari i år har visat runt 30 respektive 25procent i stöd ör de två partierna. Medborgarplattormens ko-alitionspartner bondepartiet PSL, som är ett litet parti, har legat

på 5 procent. Regeringens pressade situation är nog en öljd avtidigare sparpolitik, en reorm som ger höjd pensionsålder samtpartipolitiska spänningar i sakrågor. Det är val till Europapar-lamentet i vår samt parlamentsval hösten 2015. Med tanke påträngt opinionsläge kan premiärminister Tusk komma attslå in på en lättare finanspolitik än den örsiktiga åtstram-ning som ännu är vårt huvudscenario ör 2014-2015. I ett tali januari i år sade Tusk bl a att regeringens mål ör 2014 är attbörja prioritera sociala och finansiella välärdsrågor ör polskaamiljer eter krisanpassningen i landets ekonomi.



Ryssland


Ukraina-konflikten pressar redan svag ekonomi Tillväxtinbromsning driven av strukturella

svagheter

Reormer krävs ör att en investerings-ökning ska ge tillväxt

Centralbanken bekämpar inflation ochkredittillväxt

Radikalt örsämrade relationer med Väst

Den svaga ryska tillväxten överskuggas av den dramatiskautvecklingen av Ukraina-konflikten. Konflikten örvärrar detredan svaga läget ör ekonomin. Oron har slagit igenom påde finansiella marknaderna och både rubeln och den ryskabörsen har tagit rejält med stryk. Den politiska utvecklingen ärsvårbedömd men vårt huvudscenario är att en militär kon-flikt mellan Ryssland och Ukraina kan undvikas. I nulägetser det inte ut som om Europa och USA kommer att inöranågra mer omattande sanktioner gentemot Ryssland än dereserestriktioner samt rysta tillgångar som redan inörts motindivider. Därmed är det på kort sikt rämst örsvagat örtro-

ende, som år kapitalutflödena rån Ryssland att accelerera ochräntorna att stiga, som slår igenom på ekonomin. Dessutomdriver rubelörsvagningen upp importpriserna men ger ävenökade exportintäkter i energisektorn. Tillväxtinbromsningenhar pågått en längre tid och drivs av strukturella svagheter,inte oron kring Ukraina-konflikten. Till skillnad rån Ukraina göromattande valutareserver och goda statsfinanser att Rysslandinte står inör en akut betalningsbalanskris. Rysslands age-rande väntas å betydande tillväxteffekter genom en yt-terligare örsämring av öretags vilja att investera. Det kan inteheller uteslutas att mer verkningsulla ekonomiska sanktionergentemot Ryssland inörs.

Baserat på den officiella siffran ör helårstillväxten 2013 på 1,3procent steg BNP med 1,2 procent i årstakt färde kvartalet.Tillväxtinbromsningen är till största delen strukturell dåarbetsmarkanden är ortsatt nära jämvikt och kapacitetsut-nyttjandet högt. Den svaga ekonomiska utvecklingen örklarastill stor del av stagnerande investeringar men även den privatakonsumtionen, som legat bakom två tredjedelar av tillväxtenunder tidigare år, örsvagas nu. Under 2013 ökade hushållenskonsumtion med 4,7 procent jämört med strax under 8 pro-cent 2012.

Det mesta pekar på att även inledningen av 2014 var svag.Indikatorer visar inga tecken på att tillväxten står inör enåterhämtning. Inköpschesindex ligger sedan i november i folunder 50-strecket. Trots en viss örbättring i ebruari är dennuvarande nivån den lägsta sedan 2009. Konsumentörtroen-det har örsämrats de senaste två kvartalen men ligger straxöver det historiska genomsnittet. Ledande indikatorer har väntuppåt örsiktigt rån en låg nivå.

Export och industriproduktion går ortsatt trögt; mätt i årstaktligger ökningstakten nära noll. Detaljhandelstillväxten hartydligt bromsat in under början av 2014. Även en stramarepenningpolitik ör att motverka rubelörsvagningen och riskenör stigande inflation kommer att dämpa tillväxten. Oljepriset steg i samband med att Ryssland började utökad närvaron påKrim men har allit tillbaka igen. SEB:s prognos är att oljepri-set (Brent) mätt som årsgenomsnitt hamnar på 105,7 dollarper at 2014 ör att alla till 100 dollar per at 2015 givet attkonflikten kring Ukraina inte allvarligt örvärras. En örväntatdämpad utveckling ör oljepriset ger därmed ingen extra till-växtskjuts. Ljuspunkterna är å. Rubelörsvagningen ger vissttillväxtstöd genom ökade export- och skatteinkomster. Denortsatt starka arbetsmarknaden ger stöd till den privata kon-sumtionen. Om en eskalering av Ukraina-konflikten kan und-vikas och den globala konjunkturen ortsätter örbättras finns




Ryssland

möjligheter ör en örsiktig tillväxtacceleration andra halvåret2014. Återhämtningen väntas ortsätta under 2015 och år stödrån en avtagande Ukraina-konflikt. BNP väntas öka med 1,0 procent 2014 och med 1,8 procent 2015. BNP-prognosen harreviderats ned rejält och ligger ortsatt under konsensus. Ris-kerna mot BNP-prognosen ligger på nedsidan; mer omattande

ekonomiska sanktioner skulle leda till kratigt negativa effekterpå tillväxten.

Arbetsmarknaden en av å ljuspunkterÄven om det nu finns vissa tecken på örsvagning utgörarbetsmarknaden en av å ljuspunkter och ger stöd till den pri-vata konsumtionen. Arbetslösheten har de senaste månadernabörjat röra sig uppåt och var i januari 5,6 procent. Även omarbetslösheten därmed ökat jämört med tidigare bottenivåer

ligger den ortarande på en historiskt sett mycket låg nivå.Reallöneökningarna har dock bromsat in rejält senaste halvåretoch låg i januari på 2,5 procent i årstakt. Den dämpade löneök-ningstakten väntas ortsätta under 2014.

Reormer och investeringar nyckeln till tillväxtSom vi understrukit i tidigare rapporter är tillväxtinbroms-ningen till största delen strukturell. En svag utveckling örinvesteringar är huvudörklaringen och trenden riskerar attörstärkas av Rysslands agerande i Ukraina-konflikten somallvarligt skadat örtroendet. Nyckeln till att å igång investe-ringarna är ortsatt och intensifierat reormarbete. Den högaBNP-tillväxten under perioden 1999 till 2008 drevs till stor delav engångsaktorer samt omattande ledig kapacitet vilketgjorde att produktionen kunde öka utan att produktionskapa-citeten behövde byggas ut. I nuläget ligger dock kapacitets-utnyttjandet på en historiskt hög nivå och Rysslands lågainvesteringskvot kring 20 procent av BNP behöver ökarejält.

I praktiken finns ett mycket stort underliggande behov avinvesteringar. Produktionen i den viktiga energisektorn harstagnerat de senaste åren på grund av en hög andel gamla

olje- och gasält samt de statliga öretagens dominans vilketinte gynnar innovationer och investeringar i ny teknik. Dettaresulterar i svag produktivitetsutveckling ör energisektorn.Ryssland utmanas även genom den ökande globala produk-tionen av olje- och skiffergas som kräver investeringar och nyteknik om Ryssland ska kunna dra nytta av de egna skiffertill-gångarna.

Regeringen har ett uttalat mål att utveckla den östligastedelen av Ryssland ör att dra nytta av exportmöjligheternatill de snabbväxande ekonomierna i Asien. Även här krävsomattande investeringar, inte minst i inrastruktur vilket ävenbehövs ör Ryssland som helhet. Ytterligare exempel på be-hovet av investeringar är de många miljöproblemen vilka tillstor del är ett resultat av bristen på investeringar i ny, modernproduktion.

Det underliggande investeringsbehovet hålls dessvärre till-baka av ett mycket dåligt öretagsklimat och en rad andrastrukturproblem. Huvudproblemen är omattande korruption,stort statligt inflytande samt en ineffektiv offentlig byråkrati.Sannolikt måste strukturproblemen minska om de po-sitiva tillväxteffekterna av ökade investeringar inte skaätas upp genom korruption, stigande inflation och ine-ektiv offentlig verksamhet. Små och medelstora öretags

investeringar hämmas dessutom av svårigheterna att å till-gång till finansiering.

Olika indikatorer på näringslivsklimat och kvaliteten på insti-tutioner såsom World Economic Forums konkurrenskratsran-king (GCR), Världsbankens Ease of Doing Business index ochTransparency Internationals (TI) korruptionsindikator visaratt Ryssland har sämre örutsättningar än betydligt mindreutvecklade länder som exempelvis Mexiko och Turkiet.

Land BNP/kap. GCR Ease o Doing TI (USD, PPP) 2013-2014 Business

Ryssland 23 501 64 92 177

Chile 22 352 34 34 22Ungern 22 118 63 54 47Turkiet 18 348 44 69 53Malaysia 17 143 24 6 53Mexiko 16 731 55 53 106Kina 9 233 29 96 80

Källa: IMF, Transparency International, Världsbanken, World EconomicForum

Insikten kring behovet av reormer börjar växa sig starkarehos många politiker och myndigheter. Ekonomiministeriet re-viderade i höstas ned den långsiktiga tillväxtprognosen till 2,5procent per år i genomsnitt ram till 2030 och president Putinhar medgivit att inhemska aktorer örklarar huvuddelen avden svaga ekonomiska utvecklingen. Det finns dock ännu åtecken på att några genomgripande reorminitiativ kom-mer att presenteras inom den närmaste tiden. Listan påstrukturproblem och nödvändiga reormer kan göras lång;oljeberoende, demografisk örsämring (se tema-artikel i Eas-

tern European Outlook oktober 2013), svaga institutioner ochnäringslivsklimat, ett transportsystem i stort behov av upp-gradering är några exempel. De senaste årens reormarbetehar resulterat i vissa örbättringar såsom WTO-medlemskap,budgetregel samt vissa privatiseringar. Det kommer dock att

krävas ett mycket mer omattande reormprogram inom enlång rad områden om Ryssland ska kunna komma tillbaka tilllångsiktigt rimliga tillväxttal kring 4-5 procent.




Ryssland

Tillväxtinbromsningen har inte i någon större utsträckningslagit igenom på arbetslösheten och BNP-raset 2009 med ettall på nära 8 procent fick endast begränsade effekter. Dettahar flera örklaringar. Arbetskraten minskar i storlek, löneflexi-biliteten är hög och a-kasseersättningen mycket låg. Sysselsätt-ningen hålls stabil tack vare de stora möjligheterna att anpassa

löner vid ekonomiska chocker. Den flexibla arbetsmarkandenär dock inte enbart av godo. Den höga omsättningen av arbets-krat örsvagar incitamenten till investeringar i humankapitaloch öretag som erbjuder jobb med mycket låga ersättningaroch kompetenskrav kan leva vidare och riskerar att örsvagaproduktivitetstillväxten.

Inflationen hamnade mätt som helårsgenomsnitt på 6,8 pro-cent 2013. Under andra halvåret dämpades inflationstaktentydligt och regeringens rysning av reglerade priser (bl a elektri-citet och gas) var en viktig bidragande orsak. I ebruari accele-rerade dock inflationen till 6,2 procent. Även livsmedelinflatio-nen ökade något. Kärninflationen ligger kvar kring 5,5 procent.

Penningpolitiken har tidigare hat växelkursen som huvudmålmen styrs nu om till ett system med ett tydligt inflationsmål.I likhet med många andra tillväxtekonomier örsvåras över-gången till inflationsmål av den stora andelen livsmedelspriseroch administrerade priser i KPI-korgen. Målet är att inflationenvid årsslutet 2014 ska ligga på 5 procent, 2015 på 4,5 procentoch 2016 på 4 procent. Mätt som årsgenomsnitt hamnarinflationen på 6,0 procent 2014 och 5,4 procent 2015.

Rubelörsvagningen är ett rejält test av planerna på att låta

rubeln flyta ritt 2015. Centralbankens bedömning att densenaste tidens rubelörsvagning gått ör ort och varit örkratig är örmodligen en viktig örklaring till den oväntaderäntehöjningen i början av mars 2014. Sannolikt kommercentralbanken även i ramtiden att tidvis örsöka påverka ru-beln då växelkursen har stor påverkan på ekonomin på grundav omattande tillgångar i utländsk valuta och det stora olje-beroendet. Enveckas reporäntan har nu ersatt refiräntan somstyrränta och höjdes 3 mars rån 5,5 procent till 7,0 procent.Enligt centralbankens kommunikation genomördes höjningenör att motverka en ökning av inlationen på grund av stigandeimportpriser och ör att motverka finansiell instabilitet. Ränte-höjningen stärker bilden av att centralbanken är bestämdmed att å ned inflationen och att detta väger tyngre änkortsiktig stimulans genom en svagare valuta. I det rådandeläget med finansiell turbulens och valutapress kommer det inte

vara aktuellt med några räntesänkningar trots den ortsattainbromsningen ör tillväxten. Vår bedömning är att styrräntanhöjs ytterligare och ligger på 8,0 procent vid slutet av 2014och 8,5 procent vid slutet av 2015.

Rubeln är en av de valutor som drabbats hårdast av oron på definansiella marknaderna i tillväxtekonomierna. Sedan årsskitethar rubeln tappat omkring 10 procent gentemot USD och liggernära en rekordlåg nivå. Ukraina-konflikten har gjort att både ru-beln och börsen örsvagats rejält. Försvagningen av rubeln hardock pågått en längre tid drivet av de mörknande utsikternaör ekonomin samt det minskande överskottet i bytesbalansen.Trots örsvagningen ligger den reala effektiva växelkursen klartöver nivån ör sex-sju år sedan vilket slår mot Rysslands kon-kurrenskrat. Fortsatt örsämring av bytesbalansen, svag tillväxtoch kapitalutflöden väntas pressa rubeln även under kom-mande år. Vid slutet av 2014 väntas rubeln stå i 37,5 motUSD och vid slutet av 2015 i 39,0.

En styrka under den pågående finansiella turbulensen är Ryss-lands stabila banksektor. Bankerna är välkapitaliserade medsolida vinstmarginaler och andelen dåliga lån är hanterbar.Centralbanken har genomört stresstester som inte pekar påatt det finns några akuta systemrisker. Ryska banker har vissexponering mot Ukraina men en större risk ör det finansiellasystemet är den snabba ökningen av konsumentkrediterna.Centralbanken har under lång tid uttryckt oro ör den snabbakredittillväxten och har inört åtgärder i orm av exempelvishögre riskvikter på konsumentlån. Ökningstakten ör konsu-

mentkrediter har visserligen bromsat in under en längre periodmen ligger ortarande ör högt ör att man ska kunna blåsaaran över. En stor del av konsumentutlåning utgörs dessutomav osäkrade lån. En akut kris står dock inte ör dörren; denprivata sektorns skuldbörda ligger kring måttliga 50 procentav BNP men det kommer sannolikt att krävas fler åtgärder råncentralbanken ör att bromsa in hushållens skuldsättning vilketkommer att bidra till att dämpa den ekonomiska tillväxten somunder tidigare år till stor del drivits av privat konsumtion.

Statsbudgeten stärks av rubelörsvagningen etersom huvud-delen av skatteintäkterna kommer rån råvaruexport, ramö-rallt olja och gas, vilka handlas i dollar. Vår bedömning är att

underskottet i statsbudgeten hamnar på 0,8 procent avBNP 2014 och 1,1 procent 2015 vilket är något mindre äntidigare bedömningar. Statsbudgeten är ortsatt starkt koppladtill oljepriset och i nuläget behövs ett oljepris kring 110 dollar




Ryssland

per at ör att balansera budgeten; mer än tre gånger så mycket jämört med 2005 och högre än SEB:s oljeprisprognos. Ävenom budgetunderskotten hålls tillbaka de närmaste åren väntasunderskotten stiga på längre sikt drivet av en svag ekonomiskutveckling och ett stagnerande eller allande oljepris tack vareökande global produktion. Enligt finansministern är det inte

aktuellt med några skattehöjningar innan 2018 och det kom-mer inte heller att skäras i budgetutgiterna de kommande treåren. Även bytesbalansen kommer att ortsätta örsäm-ras, en trend som pågått under de senaste tio åren. 2013 varöverskottet nere på 1,5 procent av BNP och överträades avkapitalutflöden. En låg statsskuld på omkring 11 procent avBNP samt omattande valutareserver innebär att Ryssland intestår inör någon akut kris men på sikt måste problemen medstigande utgiter i statsbudgeten, beroendet av oljepriset samtproblemen med kapitalutflöden hanteras om en betalningsba-lanskris ska kunna undvikas.

Konflikten med Ukraina har allvarligt skadatrelationerna med VästAtt Ryssland vill knyta Ukraina närmare sig och motsätter sigökad integration med EU är inget nytt. Den CIS-tullunion somän så länge inneattar Ryssland, Kazakstan och Vitrysslandskulle i praktiken bli betydelselös utan ukrainskt deltagande.Att Rysslands ambition att bygga upp den så kallade Eurasiskaunionen skulle resultera i ett så dramatiskt händelseörlopp vardock oväntat. Ett varningstecken var de handelshinder och hotom ullskaligt handelskrig som Ryssland lanserade när Ukrainai höstas såg ut att vara på väg att sluta ett handels- och inte-grationsavtal med EU. Ukrainas tidigare president Janukovitjbestämde sig dock strax innan toppmötet i Vilnius i slutet av

november ör att inte sluta avtalet. Ett oväntat ryskt krislån idecember motsvarande 15 miljarder dollar skapade viss stabili-tet och det såg ett tag ut som att Ukraina skulle kunna hanterasitt finansieringsbehov under 2014. Endast en örsta utbetal-ning på 3 miljarder dollar har genomörts och Ryssland väntashålla inne resten av lånet och även i april 2014 återta den tilläl-liga sänkningen av gaspriset. Protesterna sköt dock ny art ochJanukovitj den tidigare regimen har ersatts av en ny regeringvald av parlamentet.

Ryssland accepterar inte regeringen i Kiev och tog i mars ipraktiken kontrollen över Krim genom att utöka den militära

närvaron. Förevändningen var att skydda de etniska ryssarsom lever där men den verkliga anledningen var sannolikt attRyssland ska kunna utnyttja Krim som en säkerhet ör attbehålla inflytande över Ukraina och örhindra integrationmed EU. Den 16 mars genomördes en olkomröstning på Krimom självständighet rån Ukraina. Resultatet blev en överväl-digande majoritet av röster ör en anslutning till Ryssland. Vårbedömning är att Ryssland nöjer sig med inörlivningen avKrim och inte eskalerar konflikten genom ett intåg i de östradelarna av Ukraina.

Konflikten med Ukraina har radikalt örsämrat Rysslandsredan spända relationer med både EU och USA. Ett militärt

ingripande rån västs sida är dock mycket osannolikt. Detär istället sanktioner mot Ryssland som utgör det viktigastepåtryckningsmedlet och skulle kunna slå mot den redan svagatillväxten. De nuvarande sanktionerna måste i sådant all

utökas till handelsrestriktioner och inansiella restriktionermot öretag. Mer omattande sanktioner riskerar dock att slåtillbaka på västländerna själva då lera länder i Europa har storexport till Ryssland och är beroende av rysk gas. Det finns där-ör ett tydligt motstånd bland flera europeiska länder att utökade nuvarande sanktionerna som nu begränsas till individer.

Ryssland anser dessutom att ortsatt inflytande över Ukrainaär så viktigt att man är beredd att riskera hårdare åtgärder rånEuropa och USA. Vår bedömning är dock att de nuvarandesanktionerna inte kommer att utökas till att omatta han-dels- och finansiella restriktioner så länge Ryssland inteeskalerar den militära konflikten.

Ukrainakonflikten ger Putin stödi inrikespolitikenÅtminstone på kort sikt har president Putins ställning stärkts avkonlikten med Ukraina. Opinionsundersökningar indikerar attpresident Putins stöd bland beolkningen ökat och att en

majoritet stödjer hanteringen av Krim och Ukraina även om dentydligt negativa bild av den nya regeringen i Kiev som ramörtsi statliga media bidragit. Motdemonstrationer har örekommitmen de flesta har snabbt avbrutits av myndigheterna. Den merliberala och västorienterade beolkningen i storstäderna kandock antas ha en mer negativ syn på Rysslands agerande påKrim.

På kort sikt är den inrikespolitiska risken liten då bådenästa val till Duman (2016) och nästa presidentval (2018)ligger relativt långt bort i tiden. Avsaknaden av en utmanare tillpresidentposten kombinerat med en ragmenterad oppositiongör att president Putin än så länge kommer att kunna behålla

sin dominerande ställning även om stödet bland beolkningenbörjar svikta. Säkerligen kommer dock trenden där missnöjetbland beolkningen ökar som ett resultat av svagare ekonomisktillväxt och därmed stagnerande levnadsstandard att ortsätta.På längre sikt finns därör en betydande risk ör politiska om-välvningar.



Ukraina


På randen till ekonomisk kollaps Stödlån rån IMF/EU huvudscenario

Valutaörsvagningen slår igenom på infla-tion och banksystem

Lång väg tillbaka

Det politiska och ekonomiska läget har örsämrats dramatisktde senaste månaderna. President Janukovitjs beslut i november2013 att inte underteckna handels- och integrationsavtaletmed EU blev en startpunkt ör omattande olkliga protester.Samtidigt öll investerares örtroende ör Ukraina dramatisktoch den redan höga riskpremien på CDS-kontrakt steg ytterli-gare. Ett ryskt krislån i december skapade tillälligt viss stabili-tet och örhoppningar om att Ukraina skulle kunna klara av detexterna finansieringsbehovet 2014. Janukovitjs planer på attinskränka mötes- och organisationsriheten örsämrade dockåter läget och när polis stormade proteströrelsens centrumpå Majdan-torget i ebruari eskalerade konlikten med ettstort antal döda och sårade. Janukovitj tvingades till slut ly tillRyssland och hans regim har ersatts av en ny, västorienteradregering. Många av regeringsmedlemmarna är både erarna

och kompetenta vilket tillsammans med en önskan att ördjupasamarbetet med EU skapar möjligheter till reormer.

Ryssland accepterar inte Ukrainas regering och tog i marskontroll över Krim-regionen (ca 4 procent av Ukrainas BNP)under örevändning att skydda de etniska ryssar som lever där.Det verkliga skälet är dock sannolikt att behålla inflytande överutvecklingen i Ukraina och örsöka örhindra utökad integra-tion med EU. Krim har örklarat sig självständigt rån Ukrainaoch kommer att inörlivas i den ryska ederationen. Även omvår bedömning är att konlikten med Ryssland inte eskalerarkommer det politiska läget i Ukraina att vara instabilt underlång tid ramöver, även eter det kommande presidentvalet 25maj.

Den politiska utvecklingen slår hårt mot den redan bräckligaekonomin och risken ör en betalningsinställelse är akut.Det underliggande problemet är alltjämt det stora bytesbalans-underskottet (9 procent av BNP 2013) som drivs av en mycketsvag handelsbalans. Staten ska dessutom göra omattandeåterbetalningar av utlandslån under 2014. I december fickUkraina utästelser om ett ryskt krislån på 15 miljarder dollarsamt rabatt på ryska gaspriser. Endast den örsta delen av lånet(3 miljarder) har betalats ut och fler utbetalningar väntas intekomma. Även gasprisrabatten upphör sista mars.

Som väntat har eroderingen av valutareserven ortsatt och densenaste tiden accelererat. Enligt officiell statistik var reserven15 miljarder dollar i ebruari men den har minskat ytterligaresedan dess. Valutareserven ligger på en kritiskt låg nivå menUkraina ser ändå ut att kunna klara sig igenom de närmasteveckorna. Vårt huvudscenario är att Ukraina under en över-gångsperiod år kortsiktig finansiell hjälp tills regeringen iKiev hinner örhandla ram ett stödlån rån IMF/EU. Stödlå-net skulle skapa stabilitet samt örutsättningar ör att de hårdareormkraven kan genomöras. Även med ett sådant relativtgynnsamt scenario kommer den mycket svåra ekonomiska

och politiska situationen slå igenom rejält på tillväxten. Vårbedömning är att BNP minskar med 4 procent 2014. Ett sta-bilare politiskt och finansiellt läge kombinerat med en betydligtmer konkurrenskratig valuta eter vinterns depreciering samten ortsatt örbättring av den globala konjunkturen skapardock örutsättningar ör återhämtning 2015 då BNP väntasöka med 2 procent.

Vår bedömning är att det kommer att behövas minst 25miljarder dollar i stöd under 2014 ör att täcka underskotteti betalningsbalansen samt statens återbetalningar. Även 2015kommer det att behövas finansiell hjälp utirån och ett stödlånbehöver därör löpa över minst två år. Ett stödprogram kom-

mer att innebära krav på omattande ekonomiska reor-mer. IMF:s reormkrav är välkända och inneattar reduceradegasprissubventioner och en minskning av budgetunderskottetvilket tidigare ansetts vara mycket svårt att driva igenom po-litiskt. Skatteintäkterna har minskat kratigt som en öljd avden stigande osäkerheten och det kommer att behövas rejälaåtstramningar ör att å ned budgetunderskottet som var över6 procent av BNP 2013. Offentliga skulden är dock måttlig ochmotsvarade strax över 40 procent av BNP i fol. Regeringen iKiev har sagt sig vara beredd att genomöra alla reormer somkrävs. I likhet med Ryssland är näringslivsklimatet mycket dåligtoch det kommer att krävas genomgripande reormer under

en lång period ör att komma till rätta med problem som denomattande korruption och ett ör stort statligt inflytande överekonomin.




Ukraina

Hryvnian har örsvagats kratigt i sviterna av de politiskaomvälvningarna och sedan årsskitet ligger örsvagningen motUSD på mer än 20 procent eter att tillälligt örsvagats medrunt 25 procent. Den låga valutareserven innebär att central-banken inte längre kan intervenera ör att stötta hryvnian ochden tidigare valutapeggen på 8,1 mot USD har släppts. Vår

bedömning i Eastern European Outlook oktober 2013 om endevalvering under örsta kvartalet 2014 har därmed inriats.I början av ebruari 2013 inörde centralbanken kapitalkon-troller ör att motverka den stigande eterrågan på utländskvaluta. Kontrollerna stabiliserade endast tillälligt valutan.Huvudriskerna mot hryvnian är politiska och kopplade till re-geringens möjligheter att genomöra IMF:s reormkrav. I huvud-scenariot med ett stödlån rån EU/IMF skapas dock stabilitetoch en ytterligare kratig örsvagning av hryvnian bör då kunnaundvikas. Vår bedömning är att hryvnian står i 10,5 motUSD vid slutet av 2014 och i 11,0 vid slutet av 2015.

Valutaörsvagningen slår igenom på flera vis. Importvaror

blir dyrare och ger uppåttryck på inlationen. 2013 hamnadeinflationen strax under noll. Fjolårets goda skörd bidrog tillatt pressa ned livsmedelsinflationen andra halvåret. Det finnsdock redan tecken på att prisökningar börjar skjuta art rejält. Iebruari steg KPI-inflationen till 1,2 procent i årstakt. Mätt somhelårsgenomsnitt hamnar inflationen på 4,0 procent 2014och 6,0 procent 2015.

Hryvniaörsvagningen slår även mot det bräckliga och rag-menterade banksystemet. Även om utlåningen i utländsk valuta

till privat sektor minskat rån drygt 50 procent 2008-2009 såmotsvarar den ändå i nuläget ca 35 procent av lånestocken. Envalutaörsvagning gör det dyrare ör både hushåll och öretagatt finansiera sina lån vilket tillsammans med tillväxtraset vän-tas öka den redan höga andelen dåliga lån på över 40 procent.Det har även unnits tendenser till att allmänheten örsöker taut sina sparmedel och bankinlåningen har minskat de senastemånaderna vilket tillsammans med stigande interbankräntor ärett tecken på att örtroendet ör banksystemet sviktar. Sålänge valutaörsvagningen inte blir okontrollerad bedöms dockgenomslaget på bankerna vara hanterbart. Centralbanken harinört ett likviditetsstödprogram och det kommer sannoliktäven att behövas kapitaltillskott till enskilda banker.

Det dramatiska politiska händelseörloppet har än så längerämst slagit igenom på de finansiella marknaderna och denredan sedan tidigare mycket svaga realekonomin har därmed

hamnat i skymundan. Tillväxten färde kvartalet 2013 blev dockbetydligt starkare än väntat drivet av ökad jordbruksproduktionoch baseffekter. Enligt den officiella statistiken ökade BNP med3,3 procent i årstakt eter em kvartal i rad med negativ tillväxt.För helåret 2013 hamnade BNP-tillväxten på noll.

Vår bedömning är att BNP minskar på bred ront 2014. Eter-rågan på Ukrainas stålexport är oörändrat mycket svag vilketslog hårt mot exporten under 2013 och även 2014 väntas endålig exportutveckling. Av Ukrainas export går ungeär 25procent till Ryssland som med god marginal är den viktigastehandelspartnern. Den ryska tillväxtinbromsningen år därmedett rejält genomslag samtidigt som det ännu inte syns någotriktigt uppsving ör tillväxten i eurozonen. Försvagningen avhryvnian kommer därör endast att ha en liten positiv effektpå exporten. Beroende på den politiska utvecklingen finnsäven en betydande risk att Ryssland kommer att återinörahandelshinder som ett sätt att utöva påtryckningar på Ukraina.För att stötta Ukraina har dock EU slopat majoriteten av

importtullarna på ukrainska varor vilket motsvarar strax underen halv miljard euro per år i lägre tullavgiter.

Industriproduktionen ortsätter utvecklas svagt ochminskade både 2012 och 2013. Huvudörklaringen är deortsatta svårigheterna ör stålsektorn. Stålproduktionen harallit med mer än 30 procent sedan toppnivåerna innan krisen2008-2009 och det finns inga tecken på att sektorn står inören återhämtning. Även investeringarna minskade under 2013och den ökande politiska och ekonomiska osäkerheten gör attdessa väntas ortsätta minska även 2014. En av å ljuspunkterär produktionen i jordbrukssektorn som ökade rejält underslutet av 2013 drivet av en stor skörd. Förutsättningar finnsör en god skörd även i år men det finns rågetecken kring hurKrim-konflikten kan komma att påverka spannmålsexporten.Detaljhandeln har tuffat på i god takt de senaste månaderna.Den utvecklingen väntas dock brytas. Konsumentörtroendetörsämrades kratigt i december och januari vilket sannoliktörklaras av den eskalerande politiska oron. Indikatorn är nunere på den lägsta nivån sedan våren 2011. Ökningstakten örde nominella lönerna har ortsatt bromsa vilket kombineratmed en väntad inflationsökning kommer att resultera i stagne-rande reallöner. Även IMF:s krav på kratigt reducerade subven-tioner av hushållens gaspriser samt en minskning av budgetun-derskottet kommer att slå mot hushållens disponibelinkomster.

Konsumtionen väntas därör vända rån ett positivt till ett rejältnegativt BNP-bidrag 2014.



Nyckeltal


ESTLAND 2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014(p) 2015(p)BNP, % -4,2 -14,1 2,6 9,6 3,9 0,7 0,5 2,5Inflation, årsgenomsnitt, % 10,4 -0,1 3,0 5,0 3,9 3,2 0,6 2,6Arbetslöshet, % 5,5 13,8 16,9 12,5 10,2 8,8 9,2 9,0Bytesbalans, % av BNP -9,3 2,8 2,9 1,8 -1,8 -1,0 0,2 0,7Fin sparande, off sektor, % av BNP -2,9 -2,0 0,2 1,2 -0,3 -0,6 -1,2 -1,2Skuld, offentlig sektor, % av BNP 4,5 7,1 6,7 6,1 9,9 10,3 11,4 12,63-månaders ränta, årets slut 7,8 3,3 1,1 1,4 0,2 0,2 0,4 0,6

LETTLAND 2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014(p) 2015(p)BNP, % -3,3 -17,7 -0,9 5,5 5,5 4,0 2,9 3,4Inflation, årsgenomsnitt, % 15,3 3,3 -1,2 4,2 2,3 0,0 1,4 3,3Arbetslöshet, % 7,5 16,9 18,7 16,2 15,0 11,9 10,5 9,0Bytesbalans, % av BNP -13,1 8,6 2,9 -2,2 -2,5 -0,8 -1,6 -2,2Fin sparande, off sektor, % av BNP -4,2 -9,7 -8,1 -3,6 -1,2 -1,2 -0,9 -0,8Skuld, offentlig sektor, % av BNP 19,8 36,7 44,4 41,9 40,7 42,0 40,5 38,5

EUR/LVL, årets slut 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 - -Styrränta, årets slut 6,0 4,0 3,5 3,5 2,5 0,25 0,25 0,25

LITAUEN

2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014 (p) 2015 (p)BNP, % 2,6 -14,6 1,5 6,1 3,5 3,4 3,0 4,0Inflation, årsgenomsnitt, % 11,1 4,2 1,2 4,1 3,2 1,2 0,8 1,2Arbetslöshet, % 5,8 13,7 17,8 15,4 13,4 11,8 10,5 9,5Bytesbalans, % av BNP -12,9 3,7 0,1 -3,7 -0,2 1,5 -2,0 -4,0Fin sparande, off sektor, % av BNP -3,3 -9,4 -7,2 -5,5 -3,2 -2,8 -2,5 -1,5Skuld, offentlig sektor, % av BNP 15,5 29,3 37,9 38,5 40,7 39,6 41,0 39,0EUR/LTL, årets slut 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 -3-månaders ränta, årets slut 9,89 3,90 1,50 1,66 0,68 0,41 0,45 0,555-års ränta, årets slut 13,10 6,60 4,60 5,40 2,40 2,40 1,40 1,60

(p) = prognos




Nyckeltal

POLEN 2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014(p) 2015(p)BNP, % 5,1 1,6 3,9 4,5 1,9 1,6 2,7 3,4Inflation, årsgenomsnitt, % 4,2 4,0 2,7 3,9 3,7 0,8 1,4 2,4Arbetslöshet, % 7,1 8,1 9,7 9,7 10,1 10,5 10,4 10,1Bytesbalans, % av BNP -6,6 -4,0 -4,3 -4,5 -3,3 -1,5 -2,0 -2,5Fin sparande, off sektor, % av BNP -3,7 -7,4 -7,9 -5,0 -3,9 -4,5 5,5 -2,9Skuld, offentlig sektor, % av BNP 47,1 50,9 54,8 56,2 55,6 57,8 50,0 50,0EUR/PLN, årets slut 4,1 4,1 4,0 4,5 4,1 4,1 4,0 3,9Styrränta, årets slut 4,00 3,50 3,75 4,50 4,25 2,50 2,50 3,005-års ränta, årets slut 5,34 5,91 5,52 5,34 3,21 3,78 4,20 4,60

RYSSLAND 2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014(p) 2015(p)BNP, % 5,2 -7,8 4,5 4,3 3,4 1,3 1,0 1,8Inflation, årsgenomsnitt, % 14,1 11,7 6,9 8,4 5,1 6,8 6,0 5,4Arbetslöshet, % 6,4 8,4 7,5 6,6 5,7 5,5 5,8 6,0

Bytesbalans, % av BNP 6,2 4,1 4,6 5,2 3,7 1,5 0,8 0,2Fin sparande, off sektor, % av BNP 4,9 -6,3 -3,4 1,5 0,4 -0,5 -0,8 -1,1Skuld, offentlig sektor, % av BNP 7,9 11,0 11,0 11,7 12,5 11,0 11,9 12,7USD/RUB, årets slut 29,57 30,10 30,50 32,08 30,36 32,85 37,50 39,00Rubeln mot eurodollarkorg 34,8 36,0 35,2 36,4 34,7 38,4 42,2 43,4

UKRAINA

2008 2009 2010 2011 2012 2013(p) 2014(p) 2015(p)BNP, % 2,3 -14,8 4,1 5,2 0,2 0,0 -4,0 2,0Inflation, årsgenomsnitt, % 25,3 16,0 9,4 8,0 0,6 -0,3 4,0 6,0Arbetslöshet, % 6,4 9,0 8,4 8,2 7,8 8,3 8,5 8,2Bytesbalans, % av BNP -7,1 -1,5 -2,2 -5,5 -8,3 -9,0 -6,0 -5,0Fin sparande, off sektor, % av BNP -3,2 -6,3 -5,8 -3,5 -5,5 -6,5 -5,0 -4,5Skuld, offentlig sektor, % av BNP 20,5 35,4 40,5 36,8 37,4 41,8 46,0 48,5USD/UAH, årets slut 7,80 8,00 7,97 8,00 8,05 8,23 10,50 11,00

(p) = prognos



Innehållet i denna rapport är baserat på uppgiter rån källor som av Banken bedöms vara pålitliga. Banken lämnar dock ingen garanti ör ullständigheten

eller riktigheten i dessa uppgiter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut på undersökningar de själva bedömer vara nöd-

vändiga.

Ekonomisk Analys tillgänglig på InternetEastern European Outlook finns också tillgänglig på Internet: www.seb.se under Ekonomi, Nyheter & rapporter och Ekonomiska rapporter.

För att å tillgång till övrig ekonomisk analys och tradingrekommendationer ör Merchant Bankings kunder gå in på www.seb.se/research.Här krävs ett lösenord som är exklusivt ör dessa kunder.

Om Ni önskar tillgång till denna sida, kontakta Merchant Bankings kundansvariga ör att å lösenordet.



SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Som relationsbank erbjuderSEB i Sverige och de baltiska länderna rådgivning och ett brett utbud avfinansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge, och Tyskland har verksamhetenen stark inriktning på öretagsaffären och investment banking utirån ett

ullservicekoncept till öretagskunder och institutioner. Verksamhetensinternationella prägel återspeglas i att SEB finns representerad i ett 20-tal länder runt om i världen. Den 31 december 2013 uppgick koncernensbalansomslutning till 2 485 miljarder kronor och örvaltat kapital till 1 475miljarder kronor. Koncernen har cirka 16 000 medarbetare. Läs mer om SEB påwww.sebgroup.com.

Med kapital, kunskap och erarenhet skapar vi värden åt våra kunder – ettarbete där vi har stor nytta av vår analysverksamhet.

De makroekonomiska bedömningarna görs av enheten Ekonomisk Analys.Utirån konjunkturläget, ekonomisk politik och finansmarknadens långsiktigautveckling ger banken sin syn på det ekonomiska läget – lokalt, regionalt ochglobalt.

En av de centrala publikationerna är kvartalsskriten Nordic Outlook. Därredovisas analyser som täcker in den ekonomiska situationen i världen samtEuropa och Sverige. I Eastern European Outlook behandlas Baltikum, Polen,Ryssland och Ukraina. Den utkommer en gång i halvåret.

www.seb.seB

0 1 2 0 2 0 1 4 . 0

3

Beijing

Shanghai

New York

São Paulo

Singapore

Moskva

St: Petersburg

Geneve

London

Luxemburg

Warszawa

Kiev

New Delhi

Tyskland

Estland

Ryssland

Litauen

Sverige

Norge

Danmark

Finland

Polen

Ukraina

Moskva

St. Petersburg

Lettland

Dublin

Hong Kong

Eastern European Outlook 1403: Återhämtning i Östeuropa fortsätter trots oro

Documents

Transcript of Eastern European Outlook 1403: Återhämtning i Östeuropa fortsätter trots oro