dev.sfog.sedev.sfog.se/medlemsblad/MB3_2010b5938c24-af55-44e0-929c-3a172d93449e.pdfMEDLEMSBLADET...

MEDLEMSBLADET 3/ 10 1

I skrivande stund just hemkommen frånEBCOGs 21:a kongressen i Antwerpen5-8 maj. Antwerpen är hemstaden förRubens, van Dyck och Erasmus, som var nära vän till Thomas More ochAntwerpen blev scenen för Mores Utopia(1517) som föreskrev religionsfrihet, 6 timmars arbetsdag och lika rättighet tillutbildning för kvinnor och män.Antwerpen idag: centrum för världensdiamanthandel, Europas andra störstahamnstad, näst efter New York flest inne-vånare från olika länder – 171!

Älskvärda värdar för kongressen varden belgiska gynföreningen, till vardagstudelad med flamländsksektion ochfransksektion med tysk underavdelning,under kongressen sida vid sida.

Europé blir man som deltagare iEBCOG-kongress. Över 1000 deltagarerepresenterade de 37 medlemsförening-arna samt 27 ytterligare länder. Vi var 62från Norden (Norge 21, Danmark 15,Sverige 13, Finland 12, Island 1). Kon-

gressen bjöd på rika tillfällen till fortbild-ning: plenarsessioner, kurser, obstetricskills & drills med ALSO-instruktörer,hands-on-training laparoskopi, 131 friaföredrag, 300 posters. Tidvis blev detöverdåd med 7-8 parallella sessioner.

Först på plats får alla förkortningaransikten och man inser det europeiskagynekologiska och obstetriska nätverketsvidd. Europeiska medarrangörer i sär-skilda sessioner och kurser var: ESGO(onkologi), EUGA (urologi), EAGS(kirurgi), ESHRE (human reproduktion& embryologi), ESGE (endoskopi),EUROPAG (barn & tonår), EFC (kol-poskopi), EMA (menopaus), ISUOG(ultraljud), ISSC (sexualitet och cancer),ESIDOG (infektioner), EAPM (perina-talmedicin), ISPOG (psykosomatik).Kunskapsutvecklingen som spegladesunder kongressen var överväldigande.Passande hade därför ENTOG (läkareunder utbildning) valt som tema för enav sina sessioner för och emot samlad eller

Berndt Kjessler pristagare 2010 4Årsredogörelse för förvalningen under år 2009 7Valberedningens förslag till styrelse för SFOG 2011 17Referat från Riksstämman 2009. Peripartum preeklampsi 22Annual Report 2009 23Etisk analys av "Läkarutlåtande angående könsstympning" 28Malin Strand, OGUs nya ordförande 31Rapport från OGUs ST-dagar 2010 i Lund 32Kungligt roligt i Huvudstaden! 33ST-läkarens vardag, en dans på rosor? 35Specialistexamen 2010 37Nationellt endometrioscentrum 41Recensioner 42Ny avhandling 47

I D E T TA N U M M E R

MEDLEMSBLADETAnsvarig utgivare: Anne Ekeryd-Andalen Tel: 0303-986 90Layout: Moniqa FrisellAll korrespondens till föreningen skall ställas till:SFOG-Kansliet, Drottninggatan 55, 2 tr 111 21 StockholmTel: 08-440 01 75. Fax: 08-22 23 30Jeanette Swartz. E-post: [email protected] Internet: www.sfog.seAnnonser: Anne Ekeryd-AndalenE-post: [email protected] hemsidan:[email protected]

SFOGs styrelse 2010:Ordförande: Ulf Högberg Kvinnokliniken, Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UmeåTel: 090-785 68 33. Fax: 090-13 75 40 E-post: [email protected] ordförande: Pia TelemanKvinnokliniken, Lunds Universitetssjukhus221 85 LundTel: 046-17 25 51E-post: [email protected] sekreterare: Eva Uustal Fornell Kvinnokliniken, Linköpings Universitetssjukhus 581 85 LinköpingTel: 013-222 000. Fax: 013-0148156E-post:[email protected]ästare: Sven-Erik Olsson Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus 182 88 Stockholm Tel: 08-655 56 08. Fax: 08-753 22 76 E-post: [email protected] sekreterare: Pelle LindqvistKvinnokliniken, Karolinska SjukhusetHuddinge, 141 86 Stockholm Tel: 08-585 81 628E-post: [email protected]ör för Medlemsbladet:Anne Ekeryd-Andalen Gyn o MVC-mottagningen, PrimärvårdenKungälvs sjukhus, 442 83 KungälvTel 0303-986 90E-post: [email protected]: Marie Bixo Kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus901 85 Umeå Tel:090-785 21 40. Fax: 090-77 39 05E-post: [email protected]/Webbmaster: Måns EdlundKvinnokliniken, Danderyds sjukhus 182 88 Stockholm Tel: 08-655 63 43E-post [email protected]: Anna Pohjanen Kvinnosjukvården NorrbottenSunderby sjukhus, 971 80 Luleå Tel: 0920-28 20 00. Fax: 092-28 32 90 E-post: [email protected] Ledamot/Yngre representant:Mårten Strömberg, Kvinnokliniken,SU/Sahlgrenska, 413 45 GöteborgTel: 031-343 10 00E-post: [email protected]

Tryck: Elanders ISSN 0284-8031

Ordförande har ordet

Kära Medlemmar!


delad obgynspecialité. Gudskelov över-vägde ännu argumenten för samlad spe-cialité.

Presidenterna för FIGO, GamalSerour, EBCOG, Peter Hornnes, ochACOG, Gerarld F. Joseph Jr, hade enmycket intressant plenarsession What arethe most critical challenges for obgyn?Serour gav i blixtljus den höga mödra-dödligheten som den stora globala utma-ningen för FIGO och presenterade allapågående och planerade aktiviteternamed olika länders obgynföreningar. Denamerikanske presidenten talade omdagens förändringar med kejsarsnitts-frekvens på 32%, arbetstidsreglering förde yngre från 80 till 60 tim per vecka,genomsnittsåldern att sluta med obste-trik är 48 år, färre enskilda praktiker ochmer gruppmottagningar, generationsskif-tet till dominerande kvinnor inom spe-cialiteten, skifte av arbetsuppgifter tillsköterskor och barnmorskor. Hornnesgav det europeiska perspektivet och visa-de på de stora skillnaderna i reproduktivhälsa och rättigheter mellan EBCOGsmedlemsländer. Bland EBCOGs uppgif-ter framhöll han harmonisering och kva-litetshöjning av utbildning och fort-bildning, befrämjandet av kontakter mel-lan Europas gynekologer och standardsför diagnostik och behandling. OmEBCOG-aktiviteter det senaste året fram-hölls att man med regeringsuppvaktningi ett land lyckades stoppa ett förslag attkorta obgynutbildningen från fyra år tilltvå år. Nu väntar en uppvaktning av EU-kommissionen där man bl.a. avser att

diskutera arbetstidsdirektiv, medicalshopping, möjligheterna till ökad barn-morskemedverkan i vården, den ökandeandelen kejsarsnitt där Italien toppar med35%.

Mödradödligheten som utmaningåterkom som särskild FIGO-EBCOGsession The Maternal Mortality, a chal-lenge for FIGO där bland annat den bli-vande FIGO-presidenten SabaratnamArulkumaran visade hur Sri Lanka lyck-ats gå i mål med milleniummålet att radi-kalt sänka mödradödligheten, en resa sompåbörjades redan på 1950-talet med såvälsamhällelig och professionell mobilise-ring.

En särskild eloge till de tre svenskaföredragshållarna vid kongressen: LilianaKocoska-Maras visade med sin randomi-serade studie att vare sig östrogen- ellertestosteronsubstitution påverkade kogni-tion hos postmenopausala kvinnor.Elisabeth Wikström Shemer presentera-de sin studie med nya rön som visade attgravida med intrahepatisk kolestas hadelägre 1,25 D3 i serum, samt att korrela-tion förelåg till förekomst av mekoniumi fostervattnet. Charlotta Grunewald visa-de att i län med högre andel förlossning-ar >42+2 så var risken högre för mekoni-umaspiration och Apgar <75. I Stockholmhade andelen förlossningar >42+2 hosgravida med graviditetslängd >41+2 min-skat från 21% (2000-2004) till 5,9%(2005-2007). Samtidigt reducerades ris-ken för perinataldöd med 48%, mekoni-umaspiration 51%, och låg Apgar med31%, medan andelen operativa förloss-

ningar >41+2 förblev oförändrad.Lovande för EBCOGs framtid var den

stora andelen gynekologer under utbild-ning som deltog i kongressen. ENTOGspågående program med utbytestjänstgö-ring till ackrediterade kliniker i Europaska byggas ut. Kongressen avslutades medstor optimism om det fortsatta europeis-ka samarbetet. Lägligt för SFOG & OGUär att kommande EBCOG-kongress lig-ger nästgårds - Tallin 2012. För 2014 togGlasgow hem segern.

Medan man själv roat sig i Antwerpenbefinner sig organisationskommittén förårets SFOG-vecka i slutfinishen förVisby-veckan. Efter idogt och smidigtarbete ligger nu ett enastående programklart. Utvilade efter sommaren blir detnu vi deltagare som interaktivt görSFOG-veckan till årets fortbildningstill-fälle! Vi ses i Visby!

Ulf Högberg

PS. SFOG (UH, Anna Lindqvist och UllaBjörklund) uppvaktade i april avdel-ningschef Karin Nylén och juristen PålResare, avdelningen för regler och till-stånd, Socialstyrelsen, med anledning avvårt remisssvar 2009-12-09 till Social-styrelsens Förslag till föreskrifter och all-männa råd om fosterdiagnostik och preim-plantatorisk genetisk diagnostik - SOSFS2008:X. Vi mötte ett beredvilligt lyss-nande och beaktande av våra synpunk-ter. Socialstyrelsens nya förslag kommerinom kort. DS.

Ordförande har ordet

KodfråganEn rättelse gällande Diagnoshandboken: Sidan 81, andra raden: Z42.2 Skall vara Z41.2

Z42.8 Skall vara Z41.8Jag beklagar detta djupt, och ber er införa rättelsen i era Diagnoshandböcker. En uppdaterad lista över"errata" finns på SFOGs hemsida på samma plats som beställningsformuläret för Diagnoshandboken.Med vänlig hälsning,Karin [email protected]

Härlig sommar önskas er alla. Vi ses i Visby!Anne Ekeryd-Andalen

Följande tider gäller för medlemsbladet 2010:

Nr Deadline Utkommer4 12 september Vecka 415 31 oktober Vecka 48

Manus skickas till:Redaktör Anne Ekeryd-Andalen

Gyn och MVC-mottagningen, Primärvården, Kungälvs sjukhus442 83 Kungälv

Telefon 0303-986 90 • E-post: [email protected]

Adressändring skall göras till:SFOG-Kansliet • Drottninggatan 55 • 111 21 Stockholm

eller [email protected]

Nya medlemmarSusanne von Schreeb, Stockholm

Karin Breding, Skövde

Hannelore Wenkeler, Skellefteå

Hanna Abäck, København Ø

Mira Ehrig, Göteborg

Erik Hagman, Sundsvall

Fotios Sergouniotis, Skövde

Sujata Lalitkumar, Stockholm

REDAKTÖRENS RUTA

Priset för år 2010 går till Professor Lars-Åke Mattsson som meden smittande entusiasm, avundsvärd noggrannhet, utomordentligvetenskaplig bredd och skärpa, bidragit till att utbilda, fortbildaoch forskarutbilda ett stort antal obstetriker och gynekologer.

Med uppdrag som vetenskaplig sekreterare och ARGUS iSFOG 2005-2008, ordförande i NFOGs vetenskapliga kommittéNFOG 2006-2008 ledamot i riksstämmodelegationen 2005-2008,vetenskaplig rådgivare till Sveriges Privatgynekologer i fem år, har Lars-Åke delat med sig av sin kunskap med ett enaståendeengagemang och med en glädjande värme.

Marie Bixo Ulf HögbergUtbildningssekreterare Ordförande

Berndt Kjessler pristagare 2010

Lars-Åke Mattsson

MEDLEMSBLADET 3/ 104


Den nya specialistutbildningen håller nupå att rulla igång på allvar. Vissa klinikerhar kommit långt med att bygga upp enny struktur för ST-utbildningen medanandra förhåller sig mera avvaktande ochkanske tycker att det fungerar bra somdet är. Frågan är väl – Blir det så mycketbättre, som det var tänkt? Det blev bragynekologer av våra underläkare även idet tidigare systemet och läkaryrket äroch förblir i mångt och mycket ett lär-lingsyrke. Problemet är väl att ingen rik-tigt har vetat vad som blev resultatet avden gamla ST-utbildningen och att inne-hållet och kvaliteten till stor del beroddepå var i landet man fick sin utbildning.Mitt intryck är ändå att ST-läkarna väl-komnar detta. Tveksamheter framförsistället från verksamhetschefer, som anaratt det kan bli dyrare, och handledare,som värjer sig för ökat ansvar och krav pådokumentation.

En av farhågorna har varit att intekursutbudet ska räcka till. Lärande-metoden "kurs" finns ju i 10 av de 12medicinska delmålen samt i de gemen-samma målen. En översyn av årets kurs-utbud visar dock att det finns en tillräck-lig bredd om man räknar in både våraegna kurser och de som IPULS står för.Hela delmålet behöver heller inte täckasin av en kurs. Viktigt är dock att mananvänder Socialstyrelsens kursintyg ochfår detta påskrivet, om man tänker använ-da en kurs i sin ST-utbildning. Vi måsteverkligen värna om vårt stora utbud avSFOG-kurser! Jag kan inte nog under-stryka hur unik vår förening är i dettaavseende. Tyvärr har ett fenomen dyktupp under det senaste året vilket geranledning till oro. Kurser har fått ställasin på grund av att kursdeltagare i sistaminuten av ekonomiska skäl fått sin kurs-resa indragen. I ett fall vägrade klinikenatt betala kursavgiften trots ett mycketsent återbud och drev, efter krav från

kursgivaren, saken via landstingets juris-ter. Detta är mycket allvarligt. SFOG-kurserna är vår gemensamma angelägen-het och de flesta kursgivare arbetar mereller mindre ideellt. IPULS-kursernaräcker inte på långa vägar till för den nyaST-utbildningen och behovet av fortbild-ning för specialister är också stort. Vimåste vara rädda om den entusiasm somfinns i vår förening och till fullo uppskat-ta allt det arbete som läggs ned både påkurser och i AR-grupper. På tal om kur-ser vill jag också uppmärksamma er påatt NFOG för andra året arrangerar enspecialistkurs i Köpenhamn i höst, dennagång på ämnet PCOS genom hela livet.Förra årets kurs i vulvasjukdomar var full-tecknad och mycket uppskattad och vihoppas naturligtvis på att årets kurs skabli lika lyckad. Annons finns i detta med-lemsblad.

Nya ST-utbildningen ställer krav påde enheter som utbildar specialistläkareatt kvalitetsgranskas vart femte år och där-för kommer SPUR-inspektionerna att bliviktiga. Det pågår för närvarande diskus-sioner mellan SKL, Läkarförbundet ochLäkarsällskapet om en ny ST-inspektionsom sannolikt kommer att ingå i IPULS.Beslut om den nya organisationen ska tasvid årsskiftet. Oavsett hur det går meddet är det viktigt att vi inom SFOG upp-rätthåller SPUR-inspekterandet så att viinte bygger upp ett stort berg framöver.Under förra året inspekterades endast enklinik, vilket är en bottennotering. Vikommer även i fortsättningen att behö-va rekrytera inspektörer från den egnaföreningen och just nu behöver det fyl-las på. För intresserade kan jag tipsa omatt det under ST-kongressen "Framtidensspecialistläkare" i Malmö 8-10 septem-ber 2010 kommer att erbjudas utbildningför SPUR-inspektörer (titta in påwww.framtidenslakare.se).

Under de senaste åren har vi ofta sett

larmrapporter om att den kliniska forsk-ningen är i kris. I och med att ett veten-skapligt arbete kommer in både på grund-utbildnings- och specialistutbildningsni-vå finns dock hopp om bättre tider. Detgäller bara att vi gör det bästa möjliga avdenna chans och ansvaret för kvalitetenvilar tyngst på handledarna. Att förklaraför en adept vad vetenskap är, till skill-nad från vanligt kliniskt bondförnuft (läsklinisk blick) och förbättringsarbete påden egna kliniken, är inte det lättaste.Många har försökt att definiera begrep-pet vetenskap, bl.a. Descarte. "Vetenskapär ett begrepp som kan sägas innebära orga-niserad, verifierbar kunskap. Den byggerstarkt på ett system att skaffa kunskap somkännetecknas av empiri (undersökning) ochom möjligt experiment." eller "Vetenskapär det systematiska sökandet efter sådankunskap som inte beror på den enskildaindividen, utan som envar skulle kunnaåterfinna eller kontrollera."

Enklare uttryckt – Ett vetenskapligtarbete kännetecknas av att det finns entydlig frågeställning, en definierad metodoch att frågeställningen besvaras, samt attresultaten är generaliserbara. Det finnsdock begränsningar i vad som kan stude-ras med vetenskapliga metoder. Att fåetiskt tillstånd att randomisera mellanfallskärm eller inte fallskärm för dem somhoppar ut från ett flygplan är knappastmöjligt. Å andra sidan kan man genomatt använda sunt förnuft vara ganska säkerpå resultatet utan att behöva testa effek-ten av fallskärm på överlevnad i en RCT.Men det sunda förnuftet kan ibland vil-seleda oss, vilket beskrivs på ett inspire-rande sätt i Jerome Groopmans bok HowDoctors Think. Att förutsättningslöstbedöma en patients sjukhistoria och sym-tom är mycket svårare än det kan tyckas.Hur ofta har vi inte kommit på oss själ-va med att ställa diagnosen redan när vikliver in genom dörren och sedan haft

Kära kollegor!

Brev från utbildningssekreteraren

väldigt svårt att byta spår? Det omvän-da, "commission bias", att utsätta pati-enten för onödiga åtgärder utifrån etttvångsmässigt behov av att alltid agera,är att hamna i det andra diket. I denmoderna sjukvården har patienten rättatt, så långt det är möjligt, får utredningoch vård baserad på det bästa evidensun-derlaget. Det kan tyckas enkelt, men fördet krävs att doktorer har vetenskapligkompetens.

Gamla tiders krav på en doktorsav-handling för att få en överläkartjänstkänns väldigt avlägset idag. Det är hellerinte önskvärt att återgå till det när nu kra-ven på en doktorsavhandling blivit såmycket större. Att tillägna sig ett veten-skapligt förhållningssätt är dock inte för

mycket begärt. På sina håll finns idag enolycklig polarisering mellan doktorer somforskar och "fullblods-kliniker". Kan detverkligen vara så att om man delvis ägnarsig åt forskning räcker inte tiden till föratt bli en riktigt briljant kliniker? Ellerlitar den hängivne klinikern alltid till100% på sin egen beprövade erfarenhetoch är helt ointresserad av vetenskap och"EBM-tjafs"? Jag tror inte att någonderaär sant. Om vi bara kunde mötas medrespekt utifrån våra olika utgångspunk-ter så skulle den kliniska forskningenkunna få ett riktigt lyft. För det är väl urden kliniska vardagen och från den erfar-na klinikern, som de mest relevantavetenskapliga frågeställningarna kom-mer, eller hur? Det gäller bara att tillhan-

dahålla verktygen, sedan gör fantasin sitt,och där kommer införandet av det veten-skapliga ST-arbetet att bli en mycket vik-tig förändring.

Sist men inte minst, forskning är kul,och vi kan alla behöva ha lite roligare påjobbet då och då. För den som vill låtasig inspireras av underhållande vetenskapkan jag rekommendera Stanfield J. ADouble Blind Efficacy Trial of Placebos,Extra Strength Placebos and GenericPlacebos. J Irreproduc Res 49: 54;2005.

Marie Bixo

Brev från utbildningssekreteraren


Styrelsen för Svensk Förening förObstetrik och Gynekologi får härmedavge redogörelse för föreningens fyrtion-de verksamhetsår, det etthundrasjätte åretsom sektion i Svenska Läkaresällskapet.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Styrelsen har under det gångna året haftåtta protokollförda sammanträden varavett strategiinternat.

Den har det gångna verksamhetsårethaft följande sammansättning: Ulf Högberg, ordförande Pia Teleman, vice ordförande Eva Uustal Fornell, facklig sekreterarePelle Lindqvist, vetenskaplig sekreterareMarie Bixo, utbildningssekreterare Sven-Eric Olsson, skattmästare Anne Ekeryd-Andalen, redaktör förMedlemsbladet Måns Edlund, ledamot och webbmasterAnders Lagrelius, ledamot Mårten Strömberg, ledamot, OGU-repr.

Allmänt om verksamheten Föreningens aktivitet har som tidigarepräglats av omfattande utbildningsakti-viteter i samband med kurser och konfe-renser, inklusive SFOG-veckan. Ett stortantal remisser har diskuterats, bedömtsoch besvarats. ARG-verksamheten harvarit mycket aktiv, två nya ARG-rappor-ter och bildandet av en ny AR-Grupp(KVARG). Föreningen har aktivt delta-git i samhällsdebatten och i internatio-nella kontakter.

Styrelsen har ansvarat för två verksam-hetsmöten, där verksamhetschefer, pro-fessorer och representanter från AR-Grupper och intresseföreningar har del-tagit (se nedan). SFOG-veckan lockade746 deltagare och 144 utställande perso-ner och programmet var mycket uppskat-tat (se nedan). Under årsmötet tilldela-des Kerstin Nilsson årets Berndt Kjesslerpris.

Styrelsen har under året haft ett inter-nat där SFOGs måldokument revidera-des, kanslifunktionen diskuterades, samtdär årets föreningssymposium om fort-bildning förbereddes. Styrelsen har underåret haft en gemensam dag med OGUsstyrelse där viktiga frågor för specialite-tens framtid, såsom den nya ST-målbe-skrivningen med alla dess aspekter, kurs-verksamheten och specialistexamen dis-kuterades. Det diskuterades även jämställtspecialitetsval, vad som framkom i OGU-enkäten från 2008 om diskriminering,och hur vi tillsammans kan arbeta vidaremed frågor som rör negativ särbehand-ling pga. kön. Beslöts arbeta med attityd-och rekryteringsfrågor som förberedelsetill föreningssymposiet 2010 på tematjämställt specialitetsval.

Styrelsen har under året haft kontak-ter med flertal myndigheter fr.a. genombesvarande av remisser men även meddirektkontakt. Remisser har, som tidiga-re år, fördelats inom och utanför styrel-sen. Vissa remissvar har, som t.ex. remiss-förslaget Socialstyrelsens föreskrifter ochallmänna råd om fosterdiagnostik ochpreimplantatorisk diagnostik, vägledningför HIV/STI prevention, samt cancer-strategi, besvarats av styrelsen efter attflera olika AR-Grupper lämnat syn-punkter.

Frågor om kvalitetsregistrering inomvår verksamhet har under året varit före-mål diskussion inom styrelsen och före-ningen. Styrelsen har uppvaktat SKLsavdelning för Nationella kvalitetsregisteri behovet av samordning och samarbetemellan registren. Föreningens behov avgemensamt forum för kvalitetsregister harförverkligats med skapandet ny AR-grupp(se vidare ”Arbets- och referensgrupper”).Kvalitetsregistret Gynop-registret harutvecklats ytterligare, liksom detStockholmsbaserade GKR (Gyneko-

logiskt kvalitetsregister), och samarbetetdem emellan. SKL beviljade under åretextra medel för att etablera fasta rutinerför gemensam redovisning av data frånGynOp och GKR. Detta arbete startar2010.

Samarbetet med Barnmorskeför-bundet (SBF) och Barnläkarföreningensneonatalsektion (SNS) i projektet SäkerFörlossningsvård, med administrativtstöd från LÖF, har utvecklats och stärktsunder året. SFOG har representerats istyrgruppen av SFOGs ordförande ochCharlotta Grunewald. Genomförandetför de fyra pilotklinikerna som gick in iprojektet våren 2008 avslutades med enhearing i september. De 14 klinikerna ietapp 1 är klara med rapport om godkän-da åtgärder. Flertalet av de 13 klinikernai etapp 2 blev även klara under året medsina slutrapporter. De 15 klinikerna ietapp 3 påbörjade sina revisioner mot slu-tet av året. Som ett led i projektet harElisabeth Almström och Andreas Herbstfrån SFOGs Referensgrupp för Foster-övervakning, deltagit i expertgruppen iframtagandet av ett interaktivt webbase-rat utbildningsprogram för CTG-tolk-ning. Under SFOG-veckan i Norrköpingpresenterades programmet och har underhösten introducerats på klinikerna.Expertgruppen har även tagit fram ettCTG-tolkningskort med triage för åtgär-der vid avvikelse vilket har distribueratstill landets kliniker. Projektet Säker För-lossningsvård tilldelades under hösten enextraresurs för att påbörja en bearbetningav gemensamma samlade råd för identi-fierade riskområden. Tre arbetsgruppermed representation från SFOG tillsattesunder hösten.

Styrelsen har aktivt deltagit i diskus-sioner och debatter i frågor som berör specialiteten. Styrelsen har haft frekventkontakt med massmedia och fortlöpande

SVENSK FÖRENING FÖR OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI

Årsredogörelse för förvalningen under år 2009


besvarat frågor, men även deltagit i inter-vjuer och publicerat inlägg i bland annatLäkartidningen. Styrelsen har haft direkt-kontakt med Socialdepartementet.

SFOG har i samarbete med SvenskFöreningen för Urologi skrivit till SKLom vikten av lika möjligheter för sterili-sering i landet, samt även tillskrivitSocialutskottets ledamöter. I samarbetemed SKL har SFOG-medlemmar delta-git i arbetet med Nationella MedicinskaIndikationer för operativ åtgärd vid urin-inkontinens, sectio på icke medicinskindikation, samt åtgärder vid värkrubb-ning vid förlossningen.

SFOGs styrelse och FARG har avgettsynpunkter till Ander Miltons ideprome-moria ”Bättre förutsättningar för det före-byggande arbetet” om förebyggande avoönskade graviditeter som presenteradesi juni 2010 av Socialdepartementet.

Sara Lundqvist har i samråd med kans-liansvarig, skattmästare och ordförandeskött föreningens ekonomi. Det nya bok-föringssystemet för kontering har funge-rat väl. Hon har arbetat 50% deltid påkansliet som inhyrd från Proffice fram tilli april och sedan under året som deltids-anställd. I oktober sade hon upp sin tjänstoch styrelsen startade processen för ersät-tare.

Under året har föreningen ökat sittmedlemstal med 112 medlemmar. 50medlemmar har utträtt varav 11 avlidit.

Uppdrag Socialstyrelsens vetenskapliga råd: Ulf Hanson, Jan-Henrik Stjerndahl ochMargareta Wennergren, MagnusWestgren Socialstyrelsens externa bedömare för ST-utbildningen: Barbro Edén, Per Ekström,Jan Rapp och Birgitta Segeblad Folkhälsoinstitutets vetenskapliga råd:Lotti Helström IPULS expertgranskare: Ove Axelssonoch Elisabeth Nedstrand Referensgruppen för Antiviral Terapi(RAV): Karin PetterssonLivsmedelsverkets amningskommitté:Lotta Luthander, och Agneta RominLäkaresällskapets Delegation för medi-cinsk etik: Gunilla Tegerstedt Läkaresällskapets nämnd 2010:Margareta Hammarström

Läkaresällskapets IT-kommitté kontakt-person: Mats BergströmLäkarförbundets konsultationsläkare:Ove Axelsson, Lennart Nordström ochUlrika Ottander Läkarförbundets Etik- och ansvarsråd(EAR): Lotti Helström Sakkunniga i www.growingpeople.se:Lars Grennert, Göran Lingman, LennartNordström, Elsa-Lena Ryding ochAnders Åberg

Medlemsbladet Redaktör för Medlemsbladet under 2009har varit Anne Ekeryd-Andalen. Med-lemsbladet har under året utkommit medfem nummer och har en upplaga på drygt1800 ex. Medlemsbladet finns också till-gänglig via hemsidan. Alla medlemmarär välkomna att skicka in bidrag till ochpåverka innehållet i medlemsbladet.Annonsintäkterna minskade med 13%jämfört med 2008.

SFOG-kansliet Ansvarig för SFOGs kansli har även i årvarit Jeanette Swartz. Kansliets huvud-uppgifter har varit att ge stöd åt styrel-sen, medlemsadministration och ekono-miarbete. Kansliet har även varit stöd förARGUS och ARG-verksamheten. Dess-utom har kansliets uppgift varit att under-hålla SFOGs hemsida och styrelsensintranät. Kansliet har varit behjälplig medArbets- och Referensgrupperna samtIntressegruppernas hemsidor. Kansliethar också ansvar för SFOG-veckans hem-sida.

Följande remissvar har avgivitsunder året 2009 Fullständiga remissvar finns påwww.sfog.se 2009-12-09 Socialstyrelsens förslag tillföreskrifter och allmänna råd om foster-diagnostik och preimplantatorisk gene-tisk diagnostik -SOSFS 2008:X (M ver-sion 091120) Diarienr 512748/20072009-09-21 Donation och tillvaratagan-de av organ, vävnader och celler, Väv-nadsinrättningar, Användning av vävna-der i celler i hälso-och sjukvården och vidklinisk forskning (SOSFS 2009:00). 2009-08-24 Betänkandet Klinisk forsk-ning – ett lyft för sjukvården Utredningenav den kliniska forskningen (SOU2009:43)

2009-06-17 SoS Vägledning för HIV/STI prevention, riktade insatser till ungaoch unga vuxna 2009-05-26 En nationell cancerstrategiför framtiden (SOU 2009:11) 2009-04-07 Nationell handlingsplan förklamydiaprevention – med fokus på ung-domar och unga vuxna 2009-2013. 2009-03-31 Patients rätt – Några förslagför att stärka patientens ställning (SOU2008:127). 2009-03-23 Patientsäkerhet – Vad hargjorts? Vad behöver göras? (SOU2008:117)2009-03-04 Etiska regler för läkemedels-företagen: Inbjudan att lämna synpunk-ter på möjliga förändringar.

SFOGs aktiviteter medSvenska Läkaresällskapet(SLS) På SLS fullmäktigemöte i oktober 2009deltog flera ledamöter i SFOGs styrelse.Bland annat etiska frågor diskuterades.Margareta Hammarström valdes in somledamot i Läkaresällskapets nämnd.

Svenska LäkaresällskapetsRiksstämma 2009 Årets Riksstämma, som gick av stapeln iStockholm hade som tema ökad kunskapför klokare vård. SFOG var huvudarran-gör för två symposier med följande titlar:1) ”Könsbestämning under graviditet"(moderator Charlotta Grunewald). Sym-posiet gav en inblick i möjligheterna vihar idag och en fördjupad diskussion avde etiska frågeställningarna; 2) ”Peri-partum handläggande av svår preeklamp-si” (moderator Pelle Lindqvist). Sym-posiet syftade få ökad samsyn vid dessasvåra fall mellan obstetriken och inten-sivvården. SFOG var även medarrangöri symposiet ”Utan tvivel är man inte rik-tigt klok” som handlade om psykologiskfortbildning, där från SFOG Elsa-LenaRyding berättade om Balint-grupper påkvinnokliniker. SFOG tillsammans medLäkaresällskapet hade även förmånen attkunna bjuda in Palmepristagaren DenisMukwege, Panzisjukhuset i Kongo, somgästföreläsare att tala om "Obstetrisk fis-telkirurgi" och ”Kvinnovåld som krigs-strategi”. SFOGs arrangemang på riks-stämman var välbesökta och mycket upp-skattade.


Sveriges Läkarförbund Under det gångna året har fackliga sekre-teraren och ordföranden representeratföreningen vid ett representantskap iLäkarförbundet i oktober. Kvalitets-register och jämställda specialitetsval diskuterades.

SFOG-veckan Den sjätte SFOG-veckan hölls i Norr-köping 24-28 augusti i den stilfullt reno-verade kongresslokalen Louis de Geer iNorrköpings gamla industrikvarter.Nyheten för året var workshops med AR-grupper vilket blev en framgång. Med ettväl balanserat program kan styrelsenendast gratulera till ett lyckat och högtuppskattat möte. Såväl ansvariga för detvetenskapliga som det sociala program-met har anledning att känna sig nöjdamed resultatet. Föreningssymposietunder SFOG-veckan modererades avutbildningssekreteraren och hade titeln”Det livslånga lärandet – fortbildning ifokus”. Det väckte en del diskussionerom hur kvaliteten på fortbildningen skakunna upprätthållas även i nedskärnings-tider. Ett utförligt referat av den mycketuppskattade veckan har publicerats iMedlemsblad nr 4 2009.

Tredje upplagan av SFOG-veckanslathund har färdigställts. För SFOG-veckan 2010 har ettårigt avtal slutits medTraveko AB för att företräda arrangörer-na i förhandlingar och avtal med sponso-rer och utställare. QuickSearch har utar-betat deltagarenkät för SFOG-veckan.Styrelsen har under året intensifierat sittsamarbete med de lokala organisations-kommittéerna för SFOG-veckorna.

Arbets- och referensgrupper Aktiviteten i de 18 olika arbets-och refe-rensgrupperna har under året varit impo-nerande, se vidare redogörelser för ARGoch protokoll från Riks-ARG 25/8(Medlemsblad 4/2009). Under Riks-ARG diskuterades frågan om nationellariktlinjer. Under hösten har styrelsenarbetat vidare för att på hemsidan presen-tera SFOG råd/guidelines.

Under året har två nya ARG-rappor-ter publicerats, Prolaps och Hysterektomivid icke-maligna tillstånd. POS-ARG,Perinatal-ARG, C-ARG, Endokrin-ARGoch MIG-ARG är i slutfasen av sina rap-

porter. TON-ARG har startat med nyrapport.

Styrelsen har initierat bildandet av AR-gruppen för kvalitetsregistrering,KVARG, som konstituerades under åretsSFOG-vecka. Göran Berg valdes till ord-förande. Målet för ARgruppen är att påstyrelsens uppdrag representera SFOG ikvalitetsregistrering inom obstetrik ochgynekologi. De specifika syftena för AR-gruppen är: 1) ansvara för Kvinno-klinikernas årsrapport: 2) göra urval avvariabler från kvalitetsregister till årsrap-porten, 3) vara forum för samtliga kvali-tetsregister inom obstetrik och gyneko-logi, 4) befrämja informationsutbyte ochsamordning av enskilda kvalitetsregistreninom respektive område, 5) sträva motnationell täckning av kvalitetsregistre-ring, 6) befrämja kompetens och IT-stödför kvalitetsregistren, 7) leda SFOGs dis-kussion med SKL i val om öppna jämfö-relser, 8) representera SFOG i SKLs stödtill kvalitetsregister.

Styrelsen har initierat bildande av enarbetsgrupp för planering av ett obste-triskt kvalitetsregister, PNQ-O, med för-ankring i samtliga sjukvårdsregioner ochPerinatal-ARG. Arbetet startar 2010.

INFPREG utarbetade rekommenda-tioner för profylax och vård i sambandmed svininfluensaepidemin vilka presen-terades på föreningens hemsida.

I oktober avsade sig vetenskapligesekreteraren uppdraget som ARGUS, vil-ket efter styrelsebeslut övertogs av ordfö-randen.

I december beslöt styrelsen att initie-ra bildandet av en ny AR-grupp -Global-ARG.

Föreningens hemsida Föreningens hemsida är nu inne på sittfemte år i ny skepnad. Besöksfrekvensenär stadigt över 500 unika besökare perdygn och mycket över detta i perioder dåhemsidan används som ingång till exem-pelvis kursansökningar eller SFOG-veck-an. Med Meltwater News som leverantörhar vi sedan 2008 en tjänst för tillgångtill sökmotor och Newsfeed funktion påhemsidan, nyheterna uppdateras manu-ell några gånger per vecka. Styrelsens sidaoch valda AR-Gruppers hemsidor är eta-blerade. Under året har nio platsannon-ser presenterats på hemsidan.

Verksamhetsmöten Verksamhetsmöten har hållits i sambandmed vintermötet i Stockholm och vidSFOG-veckan i Norrköping. Båda varvälbesökta med god geografisk spridningbland deltagarna som var verksamhets-chefer, AR-representanter och profes-sorer.

Vid vinterns verksamhetsmöte disku-terades utbildningsnämndens uppgift iST utbildningen. Nya variabler för Års-rapporten 2008 presenterades av JanRydnert, t ex vem som sköter aborternaoch väntetider till besök respektive abort,läkarbemanning, utbildning och före-komsten av stafettläkare. Gruppen kringårsrapporten har kommit överens om attrapporten ska vara offentlig. JanBrynhildsen talade om steriliseringar.Konsensus blev att professionen ska arbe-ta för att sterilisering, både manlig ochkvinnlig ska erbjudas inom ramen förlandstingets ekonomi. Hysteroskopisksterilisering ”och det här med ekonomin”problematiserades av Bengt Johansson. IStockholms landsting arbetar verksam-hetscheferna med att försöka få ut ersätt-ning för hysteroskopisk sterilisering.Karin Pihl berättade om behovet av sam-lade nationella koder, ffa KVÅ-koder ochen arbetsgrupp arbetar vidare med frå-gan. Lennart Nordström presenteradevårdprogrammet för sen avnavling efterfödelsen. GKR och Gynop-registret dis-kuterades av Kerstin Palm och UlfOskarsson. Fördjupad analys av data iprolapssträngen i Gynopregistret presen-terades av Raymond Lenrick och EmilNussler. Förslag till nya riktlinjer för cer-vixcancerprevention presenterades avKristina Elfgren och Bengt Andrae.Läkares fortbildning, från CME till CPEföredrogs av Kerstin Nilsson. Profes-sorerna Inger Sundström Poromaa ochKristina Gemzell Danielsson presentera-de levande och intressant om sina forsk-ningsområden.

Vid verksamhetsmötet i Norrköpingpresenterade P-O Jansson den nya svensklärobok i gynekologi som publiceras påStudentlitteratur. Britt-Marie Landgrenoch P-O Jansson är redaktörer. MarieBixo rapporterade om nyheter inom ST-utbildningen. Pelle Lindqvist berättadeom Vasa previa test. Han informerade

även om Nordic Obstetric SurveillanceSystem (NOSS) – ett nordiskt samar-betsprojekt om sällsynta obstetriska kom-plikationer. Mötet tillstyrkte att man startar projektet. Kvalitetsutveckling avovarialcancervården diskuterades av KjellBergfeldt, gynonkolog från Lund. SFOGbildar AR-grupp för kvalitetsregistreringUlf Högberg. Diskussion kring detta fördes.

WHOs checklista för säkerhet vid ope-rationer presenterade av Jon Ahlberg,LÖF. Två kvalitetsregister presenteradespå verksamhetsmötet: 1) Perinatal Revi-sion Syd kvalitetsregisterpresentation avKarin Källén, Lunds universitet; Patient-upplevd kvalitet inom mödra-förloss-nings och BB-vård av Kristina Arheden,QuickSearch. Om den nya influensaninformerade Karin Pettersson. Läges-rapport gavs om Projekt Säker Förloss-ningsvård och det nya utbildnings-ochträningsprogrammet för CTG presente-rades. Nationella riktlinjer inom obste-trik & gynekologi diskuterades. SFOGsförslag om förankring av presenteradesoch accepterades. Handläggning avnormalförlossning togs upp av IngelaWiklund från SBF. SFOG, SBF och SNShar haft ett möte om detta under året. PiaTeleman och Mårten Strömberg taladeom Jämställt specialitetsval -rapport frånLäkarförbundet.8

Utbildningsfrågor Utbildningsnämnden hade tre reguljärasammanträden, 2 april, 27 augusti och 6november och utgjordes under 2009 avföljande personer: Aino Fianu-Jonasson(ansvarig för specialistexamen), CillaSalamon, Matts Olovsson, JanBrynhildsen, Barbro Edén, Pål Wölner-Hansen, Martin Stjernqvist, YlvaCarlsson (OGU), David Stenson (OGU)och Marie Bixo (ordförande).

Under 2009 fortsatte utbildnings-nämnden arbetet med att utforma praxisför den nya ST-utbildningen. Detaljeradechecklistor för de medicinska del-måleni ST-utbildningen publicerades påSFOGs hemsida. Checklistorna har utar-betats av utbildningsnämnden i samrådmed AR-grupperna, OGU och SFOGsstyrelse. Checklistorna kommer att varaett levande dokument som revideras med1-2 års intervall.

Efter att ha inhämtat synpunkter frånOGU och verksamhetscheferna beslötutbildningsnämnden att fortsätta atterbjuda en frivillig specialistexamen äveni den nya ST-utbildningen. En nyhet äratt specialistexamen från och med 2010kommer att genomföras vid ett enda till-fälle med skrivning dag 1 och muntligexamen inklusive presentation av ST-arbetet dag 2. Specialistexamen kommerframgent att vara nära kopplat till dennya målbeskrivningen för ST, även fördem som gör sin ST enligt den gamla för-ordningen. Under året beslutades även, isamråd med OGU och styrelsen, att etturval av ST-arbeten ska uppmärksammasgenom att en sammanfattning publicerasi medlemsbladet och att arbetet presen-teras i samband med SFOG-veckan.Specialistskrivningen genomfördes av 34ST-läkare och samtliga godkändes. Denmuntliga examen genomfördes i Umeå15 november och 12 ST-läkare blev där-med godkända på hela specialistexamen.

Sammanlagt 41 kurser för ST-läkareoch specialister arrangerades i SFOGs regiunder året. Antalet kurser som anpassatsefter ST-läkare respektive specialisterökade jämfört med tidigare medan anta-let breda kurser minskade något, vilketutbildningsnämnden tycker är en positivutveckling. Vi fick sammanlagt 10 SK-kurser via IPULS, varav sju var centralakurser för ST-utbildningen (en förbätt-ring jämfört med året innan). ABC-kur-sen för läkare tidigt under ST genomför-des på Sahlgrenska universitetssjukhuseti Göteborg 27-29 april. NÄL, TrollhättanSPUR-inspekterades under året.

Möten med grundutbildningsansvari-ga på de sex universitetsorterna och stu-dierektorerna för ST genomfördes underSFOG-veckan i Norrköping. Utbild-ningssekreteraren deltog vid ST-dagarnai Nyköping 21 april för att diskutera nyaspecialistutbildningen samt vid ett mötearrangerat av Svenska Läkaresällskapetoch Läkarförbundet där alla specialitets-föreningarna diskuterade de gemensam-ma, allmänna målen i ST-utbildningen.Det senare utmynnade i att Läkare-sällskapet och Läkarförbundet formule-rade rekommendationer kring måletvetenskaplig kompetens.

Sveriges Privatgynekologer Årets utbildningsresa gick till Krakow 23-27 sept. Det vetenskapliga program-met innehöll bland annat föreläsningarom gynekologisk endokrinologi av pro-fessor Angelica Hirschberg, om invan-drarkvinnan av barnmorskan MarinaFranck. Med dr Anettes Sjösten förelästeom habituella aborter och dr GustavGiertz om ultraljud i den gynekologiskavardagen. På årsmötet i Krakow antogsnya stadgar för föreningen varvid ävenvår gamla utbildningsförening Foster-vattenseglarna) införlivades i Privat-intresseföreningen. Vi har också byttnamn till Sveriges Privatgynekologer.Från att ha varit ett passivt medlemskapmåste nu alla medlemmar aktivt registre-ra sig och hålla sina uppgifter aktuella.Medlemsregistret finns nu på SFOGshemsida under Intressegrupper, där ocksåinformation kommer ges om vad somhänder. Intressegruppen är representeradpå verksamhetsmötena, har en kontakt-person till Privatläkarföreningen, samt entaxegrupp.

Gruppen för Öppenvårdsgynekologi Öppenvårdsgynekologerna har sedanmånga år tillbaka två träffar per år, varjegång i Stockholm. Till varje möte bjudsen föredragshållare. Efter föredraget tasgemensamma angelägenheter upp. Våren2009 kom professor emeritus IngemarJoelsson och informerade om Remifeminoch andra receptfria östrogensubstitut.Hösten 2009 kom professor emeritus Bovon Schoultz och berättade om det senas-te inom forskningen rörande klimakterie-östrogener.

OGU Under första delen av året arbetade sty-relsen hårt med att färdigställa vår nyahemsida. Hemsidan är framtagen tillsam-mans med Sajtkonsulterna och resultatethittar du på www.ogu.se. Vår nya webb-master är Magnus Eneberg.

Vidare så sjösattes 2009 års OGU-dagar i Nyköping med huvudtemat rand-utbildningar. Dessa dagar lockade ca 45ST läkare från hela landet. Redan innan2009 års OGU dagar var genomfördapåbörjades arbetet med 2010 års OGU-dagar i Lund. Arrangemang och veten-



skapligt program var klart redan i novem-ber och annonserades i Medlemsbladetnr 5. Året fortsatte med arbete kringSFOG veckans symposium och tre work-shops vilka avlöpte väl i Norrköping.Årets OGU-pris utdelades till utbild-ningssekreterare Marie Bixo.

En stor del av styrelsens arbete har ävenägnats OGUs utbildningsenkät somkommer att delas ut under början av2010. Detta års enkät kommer, förutomflera återkommande frågor, att ha merfokus kring din arbetsmiljö samt dinaforskningsmöjligheter. Ett avtal medCadcoordinator har även slutits angåen-de att webbasera enkäten. I samband meddetta arbeta har en uppdaterad epost-listaupprättats över alla ST-läkare och vikari-erande underläkare inom vår specialitet.

Samarbetet mellan styrelserna förOGU och SFOG fortgår i positiv anda.I samband med styrelsemötet i april hadevi ett gemensamt möte med SFOGs sty-relse (se ovan). Under året har även YlvaCarlsson och Mårten Strömberg presen-terat OGU på ABC kursen i Göteborg.Vidare har Mårten Strömberg represen-terat OGU under de två verksamhetsmö-ten som SFOG anordnat under året. Påverksamhetsmötet i Norrköping i augus-ti presenterades Läkarförbundets utred-ning Jämställt specialitetsval inklusive ensubanalys av OB/GYN läkarnas svar förauditoriet.

Vidare har vi varit synliga i Med-lemsbladet med artiklar om den nyaSpecialistexamen, internationellt utbytei Ungern och Tanzania och den nya mål-beskrivningen ur flera olika perspektiv.Vi vill även särskilt understryka SaraTörnblom-Paulanders artikel om ”OGU15 år”.

Internationellt samarbete SFOG är med i SIDAs ”SwedishReference Group within the Swedish spe-cial effort to improve maternal health wit-hin a broad Sexual and ReproductiveHealth and Rights agenda in order toaccelerate results towards the MillenniumDevelopment” SFOG har gått med sommedlem i den nybildade svenska grenenWhite Ribbon Alliance, en policyföre-ningen för bättre global mödrahälsa. FleraSFOG-medlemmar har under året delta-

git som ST-läkare i utbytestjänsgöring vid universitetssjukhuset i Dar-Es-Salamförmedlat av CeFAM, KI. SFOG harmedverkat i förberedelserna till tisdags-sammankomst om mödradödlighet påLäkaresällskapet 2010.

FIGO Vid FIGOs 19:e världskongress deltog149 SFOG medlemmar som bidrog fli-tigt till det vetenskapliga kunskapsutby-tet med föredrag och posters. StaffanBergström erhöll FIGO distinguishedaward för ”his work on the crisis in humanresources in the fields of maternal andnewborn health in low income countri-es.” Vid generalförsamlingen represente-rades SFOG av åtta delegater. ElisabethPersson och Jerker Liljestrand avtackadesför sina sex år som ledamot i ExecutiveBoard respektive Honorary Treasurer.Dorothy Shaw avgick som president ochGamal Serour tillträdde. Till President-Elect valdes Sir Sabaratnam Arul-kumaran. Från Norden valdes SeijaGrenman, finska gynekologföreningen,som medlem till Executive Board. Nästakongress blir 2012 i Rom.

SFOG har fortsatt med det av FIGOinitierade s.k. twinningprojektet iPakistan. Kontakten med Pakistan harförsvårats av det instabila politiska läget,men gruppen, bestående av Bo Möller,mentor, Charlotta Grunewald samtIngela Wiklund, SBF, har haft upprepa-de kontakter med kollegorna i SOGPresp. barnmorskeförbundet i Pakistan viae-mail. Gruppen har även besökt Karachi.Samarbetet har rapporterats i Acta ObstetGynecol Scand nr 2 och 9 2009.

NFOG SFOGs ordförande har deltagit i NFOGstvå styrelsemöten under året. En domi-nerande fråga har varit förbättringsarbe-tet och ekonomin för Acta ObstetGynecol. Övriga frågor har varit arbetetinom Scientific och Educational Com-mittee, NFYOG, driften av VisitorsProgram och Collaborative Programs,förberedelser till att slå samman desam-ma till en utökad NFOG Fond, förbere-delser för NFOG kongressen i Köpen-hamn. Vetenskaplige sekreterare harrepresenterat SFOG i NFOGs ScientificCommittee. NFOG´s ”Educational

Committee” genomförde två möten iKöpenhamn. En nordisk kurs i Vulva-sjukdomar för specialister genomfördes18-19 november i Köpenhamn.

OGUs internationella representanterhar under året deltagit i arrangerandet avdet tvådagarsseminarium som anordnasav NFYOG vartannat år. Seminariet höllsi Köpenhamn och temat var ”Third worldchallenges in Obstetrics and Gynae-cology”. De svenska styrelsemedlemmar-na organiserade också NFYOGs styrelse-möte i Stockholm i oktober. Under dettamöte påbörjades bl.a. planeringen av detkortare seminarium som NFYOG kom-mer att arrangera i anslutning till NFOG-kongressen 2010.

EBCOG Av SFOGs två EBCOG Council repre-sentanter, Charlotta Grunewald och UlfHögberg, har båda deltagit i mötet iBudapest i juni 2009 och avgett rapporttill styrelsen men inte vid det andraCouncil mötet i november p.g.a. av del-tagande i Riksstämman.


RESULTATRÄKNING 2009 2008INTÄKTERNettoomsättning Not 1 3.318.894 3.488.644Övriga intäkter - 836SUMMA INTÄKTER 3.318.894 3.489.480

RÖRELSENS KOSTNADERARG-verksamhet - 117.361 - 365.785Medlemstidning - 432.409 - 459.571Övriga externa kostnader Not 2 - 2.597.720 - 2.187.650Personalkostnader Not 3 - 657.354 - 459.082Årets avskrivning - 26.159 - 26.159SUMMA RÖRELSEKOSTNADER - 3.831.003 - 3.498.247

RÖRELSERESULTAT - 512.109 - 8.767

RESULTAT FRÅN FINANSIELLAINVESTERINGARRänteintäkter 3.776 48.390Utdelningar 52.727 44.616Räntekostnader ochliknande resultatposter - 14.795 - 16.901Realisationsvinster ochrealisationsförluster Not 4 151.035 - 223.219

RESULTAT EFTER FINANSIELLAPOSTER - 319.366 - 155.881Skatt på årets resultat - 169.172 - 234.389ÅRETS RESULTAT - 488.538 - 390.270

––-–––––– ––-––––––

BALANSRÄKNING 2009-12-31 2008-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Inventarier Not 5 9.147 35.306

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 9.147 35.306

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR VARULAGER M.M. Färdiga varor 271.231 297.809

KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 38.211 113.654 Övriga kortfristiga fordringar 217.677 73.590 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 101.534 148.745

SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 357.422 335.989

KORTFRISTIGA PLACERINGAR Aktier och andelar Not 6 2.648.450 2.352.663

SUMMA KORTFRISTIGA PLACERINGAR 2.648.450 2.352.663

KASSA OCH BANK 305.617 762.932

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 3.582.720 3.749.393

SUMMA TILLGÅNGAR 3.591.867 3.784.699 ––-–––––– ––-––––––

EGET KAPITAL OCH SKULDER 2009-12-31 2008-12-31 EGET KAPITAL Ingående eget kapital 3.313.987 3.714.257 Beslutade bidrag Not 7 - 10.000

- 10.000 Årets resultat - 488.538

- 390.270 SUMMA EGET KAPITAL 2.815.449 3.313.987

KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 64.344 36.720 Övriga kortfristiga skulder 236.681 164.813 Upplupna kostnader 475.393 269.179 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 776.418 470.712

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3.591.867 3.784.699 ––-–––––– ––-––––––

POSTER INOM LINJEN STÄLLDA SÄKERHETER - -

KOMMENTARER OCH NOTER REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen ochBokföringsnämndens allmänna råd.

Tillämpade redovisnings-och värderingsprinciper är oförändrade jäm-fört med föregående år. Kortfristiga placeringar värderas enligt läg-sta värdets princip. Upplupen ränta på placeringarna redovisas somupplupen intäkt i balansräkningen.

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärdendär inget annat anges.

Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovis-ningssed.

Not 1 NETTOOMSÄTTNING 2009 2008Medlemsavgifter 1.126.350 1.114.100Annonsintäkter 800.922 809.325ARG-verksamhet 843.416 1.039.991Diagnoshandbok 30.900 44.700Årsrapporter 260.000 240.000Utbildningsnämnden 70.800 53.300Utfakturerade kostnader 127.226 134.041OGU ST-dagar 18.800 20.700Bidrag 40.480 32.487

3.318.894 3.488.644––-–––––– ––-––––––

Not 2 ÖVRIGA EXTERNA KOSTNADER 2009 2008Årsmöte 50.466 32.201Medlemsavgifter (Acta, Figo,NFOG, ECOG, IFFS) 704.225 664.813Möten och kongresser 497.953 376.447Utbildningsnämden 77.491 144.757Revisionsarvoden 93.125 37.900Övriga kostnader inkl OGU 1.174.460 931.532

2.597.720 2.187.650––-–––––– ––-––––––

Not 3 PERSONALKOSTNADER 2009 2008Medelantalet anställda, med fördelningpå kvinnor och män har uppgått till:Kvinnor 1 1Män - -

1 1––– –––

Löner, ersättningar och socialaavgifter har uppgått till:Löner och ersättningar 436.305 318.720Pensionskostnader 49.003 34.387Sociala avgifter 159.845 98.147

645.153 451.254––-–––––– ––-––––––

Not 4 REALISATIONSVINSTER OCHREALISATIONSFÖRLUSTER 2009-12-31 2008-12-31

Vinst vid försäljning av värdepapper 47.738 2.505Förlust vid försäljning av värdepapper - 122.427 -Nedskrivning av värdepapper - - 225.724Återföring av nedskrivning av värdepapper 225.724 -

151.035 - 223.219––-–––––– ––-––––––

Not 5 INVENTARIER 2009-12-31 2008-12-31Ingående anskaffningsvärde 187.872 172.627Inköp - 15.245Försäljning/utrangering - -Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 187.872 187.872Ingående avskrivningar - 152.566 - 126.407Årets avskrivningar - 26.159 - 26.159Försäljningar/utrangeringar - -Utgående ackumuleradeavskrivningar - 178.725 - 152.566Utgående planenligt restvärde 9.147 35.306

––-–––––– ––-––––––


Skattmästarens rapport.

Det ekonomiska utfallet 2009 framgår av årsberättelsen.Annonsintäkterna har fortsatt att sjunka. Stora ansträngningar atthitta nya annonsörer har gjorts av Anne och Jeanette.

Kansliet har blivit dyrare än budgeterat pga personalomsättning,bemanningsföretag och nyrekrytering.

Medlemsavgifter i NFOG o FIGO blev dyrare genom den svagakronkursen.

Revisionskostnaden ökade pga utredning angående realisations-vinster.

För att "städa" i aktieportföljen såldes en del gamla placeringarsom visat dålig avkastning av. Detta innebar då att en del realisa-tionsförluster som egentligen inte avser 2009 togs fram.

Engångsposter som en del datainvesteringar och ny hemsida förOGU har också belastat resultatet.

Vi har nu haft 2 år med lägre medlemsavgift efter sänkningen2008 med 100:-. Även 2010 gäller den sänkta medlemsavgiften.

Pga ökat kostnadsläge vad gäller våra köpta tjänster och småmöjligheter att på annat sätt öka våra inkomster föreslås till 2011 enhöjd medlemsavgift med 100:- .till 800:-/år.

Kostnaderna för tryck och utskick av ARG-rapporter ökar ocksåoch därför föreslås en ökning av ARG-abonnemanget med 100:- till400:- /år.

SFOGs budget 2010

IntäkterMedlemsavgifter 1 100 000Medlemsblad, annonsering 700 000ARG-abonnemang 500 000Försäljning ARG-rapporter 400 000Försäljning Diagnosbok 30 000Årsrapport Kvinnokliniker 300 000Platsannonser hemsidan 100 000Kursavgift administration 100 000Övriga poster 150 000OGU-intäkter 50 000Täckning underskott av eget kapital 245 000Summa intäkter 3 675 000

KostnaderSFOG-kansliet 1 000 000Medlemsavgifter NFOG/ACTA/EBCOG/FIGO/IFFS 700 000Medlemsbladet 1-5 (layout/tryck/utskick) 520 000ARG-rapport (tryck/utskick) 300 000Styrelsemöten 350 000Övriga möten 170 000Utbildningsnämnden 80 000ARG-verksamhet 25 000Årsrapport Kvinnokliniker 140 000Datakostnader 60 000Hemsidan 60 000Revision 50 000Övriga kostnadr 75 000Avskrivningar 25 000OGU 120 000Summa kostnader 3 675 000

Not 6 AKTIER OCH ANDELARMarknads- Anskaffnings- Bokfört-

värde värde värdeSvenska aktier/aktierelateradeinstrument 2.758.127 2.648.450 2.648.450

2.648.450––-––––––

Not 7 BESLUTADE BIDRAGBeslutade bidrag 2009 och utbetalade 2009Kerstin Nilsson 10.000 kr

10.000 kr––-––––––

Stockholm den 21 april 2010Ulf Högberg Pia Teleman Pelle LindqvistOrdförande Vice ordförande Vetenskaplig sekreterare

Eva Uustal-Fornell Marie Bixo Sven-Eric OlssonFacklig sekreterare Utbildningssekreterare Skattmästare

Anne Ekeryd-Andalen Måns Edlund Anna PohjanenRed, Medlemsbladet Ledamot, webbmaster Ledamot

Mårten StrömbergLedamot, OGU-representant

Vår revisionsberättelse har lämnats den 29 april 2010Christer Eriksson Gerald Wallstersson

Auktoriserad revisor


INFORMATION FRÅN STIFTELSEN

Onsdagen den 1 september 2010kl 11.45 (efter årsmötet)

Wisby Strand

Kallelse

Föredragningslista – Årsmöte

a) Mötet öppnas b) Val av ordförande och två justeringsmän för årsmötetc) Styrelsens verksamhetsberättelsed) Skattmästarens ekonomiska redogörelsee) Revisorernas revisionsberättelsef) Fråga om ansvarsfrihet för styrelse och skattmästareg) Årsavgift för det kommande åreth) Avgift för ARG-abonnemangi) Val av styrelseledamöterj) Val av två revisorer jämte revisorssuppleantk) Val av valberedningl) Avtackning av styrelseledamöterm) Stadgeändring §12 & §18 (1:a beslut 2009)n) Stadgeändring §7 & §16o) Information om utbildningp) OGU-informationq) Information om ARG-verksamhetenr) Berndt Kjessler-pristagare 2010 s) Information från NFOG, EBCOG & FIGOt) SFOG-veckor 2012 & 2013v) Val av hedersmedlemmar i SFOGå) Tid och plats för nästa årsmöte - SFOG-veckan 2011ä) Mötet avslutas

Vid årsmötet är gott om tid avsatt för diskussion. Alla medlemmar ärvälkomna att delta. Om ni vill att styrelsen ska förbereda övriga ären-den var vänlig kontakta ordförande i förväg.

Medlemmarna i Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi

kallas härmed till årsmöte 2010Onsdagen den 1 september kl 10.00 – 11.45

Wisby Strand


Bilaga till m)

Stadgar t.o.m. 2008

§12Sekreteraren för vetenskapliga frågor skallbevaka den medicinskt- vetenskapligadelen av föreningens verksamhet såsomutbildning, vetenskapliga förhandlingaroch forskning samt svara för samarbetetmellan föreningen och Läkaresällskapet.

§18Efter ansökan till och godkännande avstyrelsen kan Arbets- och Referens-grupper (AR-grupper) etableras. Dessagrupper verkar för professionell utveck-ling inom specifika områden av speciali-teten. AR-grupperna skall också fungerasom styrelsens rådgivare. Styrelsen hardet slutliga ansvaret att utforma före-ningens ståndpunkter. Samordningenmellan AR-grupperna sköts av en av sty-relsen utsedd person, ARGUS, vald påfyra år.

Beslut om stadgeändringar vidårsmötet 2009

§12Sekreteraren för vetenskapliga frågor skallbevaka den medicinskt- vetenskapligadelen av föreningens verksamhet såsomutbildning, vetenskapliga förhandlingaroch forskning samt svara för samarbetetmellan föreningen och Läkaresällskapet.Sekreteraren för vetenskapliga frågorutses till ARGUS.

§18Efter ansökan till och godkännande avstyrelsen kan Arbets- och Referens-grupper (AR-grupper) etableras. Dessagrupper verkar för professionell utveck-ling inom specifika områden av speciali-teten. AR-grupperna skall också fungerasom styrelsens rådgivare. Styrelsen hardet slutliga ansvaret att utforma före-ningens ståndpunkter. Samordningenmellan AR-grupperna leds av ARGUS.

Bilaga till n)

Nuvarande stadgar

§7Föreningens angelägenheter handhas aven vid årsmötet vald styrelse som skallbestå av ordförande, vice ordförande,sekreterare för vetenskapliga frågor,sekreterare för fackliga frågor, skattmäs-tare, utbildningssekreterare, redaktör förMedlemsbladet samt tre övriga medlem-mar. Minst en styrelsemedlem skall vidval vara under specialistutbildning.Mandatperioden är två år och fördelas såatt årligen hälften av styrelseposterna stårunder val. Styrelsens förvaltning granskasårligen av två revisorer utsedda av före-ningen. För dessa skall finnas en supple-ant.

§16 Utbildningsnämnden består av åtta leda-möter, som utses av föreningens styrelse.Ordförande i nämnden är utbildningsse-kreteraren. Utbildningsnämnden fast-ställer föreningens fortbildningsprogramoch har att bevaka föreningens intressenbeträffande utbudet av SK-kurser ochmotsvarande utbildning. Utbildnings-nämnden har ansvar för specialistexamen.Som stöd till utbildningsnämnden finnsprogram- och utbildningskommittén(PUK) som består av SFOGs styrelse samtverksamhetschef/ämnesföreträdare frånvarje undervisningssjukhus. Utbildnings-sekreteraren är ordförande i PUK.

Förslag till stadgeändring

§7Föreningens angelägenheter handhas aven vid årsmötet vald styrelse som skallbestå av ordförande, vice ordförande,sekreterare för vetenskapliga frågor,sekreterare för fackliga frågor, skattmäs-tare, utbildningssekreterare, redaktör förMedlemsbladet, styrelserepresentant frånintressegruppen Obstetriker och Gyne-kologer under Utbildning (OGU), samttvå övriga medlemmar. Mandatperiodenär två år och fördelas så att årligen hälf-ten av styrelseposterna står under val.Styrelsens förvaltning granskas årligen avtvå revisorer utsedda av föreningen. Fördessa skall finnas en suppleant.

§16Utbildningsnämnden ansvarar förgrundutbildningsfrågor, ST och fortbild-ning. Nämnden består av nio ledamöter,som utses av föreningens styrelse. Avdessa nio ledamöter skall 1-2 vara repre-sentanter från OGU-styrelsen. Ord-förande i nämnden är utbildningssekre-teraren. Samtliga fakulteter/universitets-sjukhus skall vara representerade i nämn-den. Utbildningsnämnden fastställer för-eningens fortbildningsprogram och haratt bevaka föreningens intressen beträf-fande utbudet av SK-kurser och motsva-rande utbildning. Utbildningsnämndenhar ansvar för specialistexamen.

Kaj EssingerKaj Essinger har på ett oreserverat, fram-synt och engagerat sätt stött utvecklingoch forskning i syfte att förhindra und-vikbara förlossningsrelaterade skador påbarn. Som VD för landstingen Ömsesi-diga Försäkringsbolag (LÖF) under åren2000-2009 avslutade han sin mångårigaprofessionella gärning inom hälso- ochsjukvården genom att verka för en säkra-re start i livet. I sitt deltagande i en radnationella och internationella patient-säkerhetskonferenser har Kaj Essinger

framfört behovet av gränsöverskridandesamverkan för en säkrare vård. Enligt Kaj Essinger är LÖFs uppgift inte baraatt ”ge patienter som skadats i vården rättersättning” utan även att ”hjälpa sjukvår-den att minska patientskador.” Som ettled i detta har han genom ett betydandefinansiellt och administrativt stöd frånLÖF möjliggjort genomförandet avProjektet Säker Förlossningsvård, som nutill vår glädje omfattar Sveriges samtligakvinnokliniker och vars förbättrings-potential vi redan börjat skönja. Kaj

Bilaga till v)

Nominering av hedersmedlemmar i SFOG

Essingers intresse för att göra just förloss-ningsvården säkrare för barnet avspeglaren genuin förståelse för det kanske mestsårbara men också livsavgörande momen-tet i en människas liv. SFOG är djupttacksam över Kaj Essingers insatser ochvill därför utnämna honom till heders-medlem.

Torbjörn SchultzTorbjörn Schultz, projektadministratörpå LÖF, har med sina gedigna adminis-trativa kunskaper varit en helt oersättlighjälp i genomförandet av Projektet SäkerFörlossningsvård, som nu till vår glädjeomfattar Sveriges samtliga kvinnoklini-ker och vars förbättringspotential vi redanbörjat skönja. Torbjörn Schultz förmåga

att hålla i alla trådar med sitt varma, pre-stigelösa och positiva engagemang haruppskattats oändligt av alla som deltagiti arbetet. Torbjörn Schultz intresse föratt göra just förlossningsvården säkrareför barnet avspeglar en genuin förståelseför det kanske mest sårbara, men ocksålivsavgörande momentet i en människasliv. SFOG är djupt tacksam överTorbjörn Schultz insatser och vill därförutnämna honom till hedersmedlem.

Jon AhlbergSom chefläkare vid LÖF insåg JonAhlberg tidigt behovet av att göra förloss-ningsvården säkrare för barnet och togdärför initiativet till studier, där LÖFsarkiv över barn med svår förlossningsre-

laterad skada ställdes till en forskargruppsförfogande. Efter de första resultaten somvisade en rad brister inom förlossningenstartades Projektet Säker Förlossnings-vård, som nu till vår glädje omfattarSveriges samtliga kvinnokliniker och varsförbättringspotential vi redan börjatskönja. Jon Ahlberg har under dessa åraktivt deltagit i projektets styrgrupp ochvarit ständigt engagerad. Jon Ahlberg ären flitig ambassadör för patientsäkerhetmed intresse för att göra just förloss-ningsvården säkrare för barnet. SFOG ärdjupt tacksam över Jon Ahlbergs insatseroch vill därför utnämna honom tillhedersmedlem.


Ordförande Pia Teleman Nyval

Vice ordförande Harald Almström Nyval

Facklig sekr Eva Uustal Fornell Fortsatt mandat

Vetenskaplig sekreterare Matts Olovsson Nyval

Utbildningssekreterare Marie Bixo Fortsatt mandat

Skattmästare Sven-Erik Olsson Omval

Redaktör Anne Ekeryd-Andalen Fortsatt mandat

Övrig ledamot/webbmaster Lars Ladfors Nyval

Övrig ledamot Anna Pohjanen Fortsatt mandat

Övrig ledamot/OGU-representant Malin Strand Nyval

Revisorer

Aukt revisor Christer Eriksson

Lekmannarevisor Gerald Wallstersson

Revisorsuppl Christina Gunnervik

SFOGs valberedning:

Lars-Åke Mattsson (sammankallande), Cilla Salamon, Sara Törnblom Pahlander.

Pia TelemanPå grund av födsel och ohejdadvana växte jag upp och lästemedicin i Lund. Flyttade däref-ter till Östergötland och blevspecialist –91 i Norrköping. Sjuår senare flyttade jag åter söde-rut och disputerade 2003 inomområdet urogynekologi ocharbetar nu som överläkare påKvinnokliniken SUS/Lund.Fick kring millennieskiftet den

första erfarenheten inom SFOGs styrelse som facklig sekretera-re och blev mäkta imponerad över allt det arbete, det mesta heltideellt, som läggs ner av så många medlemmar för att öka vårkunskapsgrad. Förutom kärnfrågorna utbildning, fortbildningoch forskning ser jag gärna att SFOG fortsätter sitt engagemanginom patientsäkerhetsfrågor och kvalitetssäkring med nationel-la kvalitetsregister. Jag driver gärna också en diskussion kringett hållbart arbetsliv ”tiden ut” med kunskapsöverföring till denyngre generationen, och varför inte att vi arbetar för en bättregynekolog-ergonomi!

Den fritid som finns ägnas åt familjen där 2 av 3 barn ärutflugna, skärgårdsön, enstaka böcker och lite dans. Dessutominbillar jag mig understundom att jag motionerar.

Valberedningens förslag tillstyrelse för SFOG 2011

Ordförande


Matts OlovssonJag är född i Östersund 1958,uppvuxen i Stavre som ligger vidRevsundssjöns strand. Eftergymnasiestudier i Östersundflyttade jag som 18-åring tillUppsala där jag blivit kvar. Somgymnasiekemist arbetade jag i 3år på Pharmacias forskningsav-delning där jag bland annat varmed och utvecklade tester föratopisk allergi. Härefter följdemedicinstudier som avslutades

med läkarexamen i januari -88. Under de fyra därpå följandeåren jobbade jag med min doktorsavhandling som handlade omimmunkontraception och det hela ledde till disputation i maj1993. Sedan kom jag tillbaka till kliniskt arbete med ett partrevliga och givande AT-år i Västerås. Direkt efter AT påbörja-de jag min ST-utbildning vid kvinnokliniken, Akademiska sjuk-huset. Efter specialistexamen i Obsterik och Gynekologi i mars

2000 har jag arbetat kvar på kliniken, huvudsakligen inomöppenvårds- och slutenvårdsgynekologi. På senare år har mittkliniska arbete fokuserats allt mer mot patienter med endome-trios. Jag har varit aktiv i endometrios-ARG sedan drygt 10 åroch ordförande sedan 2005. Jag förordnades till docent 2002och har sedan dess varit adjungerad lektor. Mina huvudsakligaforskningsområden är preeklampsi samt endometrium-endo-metrios, med kliniska och experimentella inslag. Jag tycker attarbetet med forskningsprojekt är otroligt stimulerande, särskiltprojekt som omfattar både experimentella och kliniska delpro-jekt och samarbete med andra forskare och forskargrupper.

Om jag blir vald till SFOGs vetenskapliga sekreterare så kom-mer jag att försöka bidra till att den forskning som görs inomvårt ämnesområde i vårt land lyfts fram och synliggörs i olikasammanhang. Detta är viktigt inte minst om vi vill påverka olikabeslutsfattare och forskningsfinansiärer för att skapa bättre fram-tida förutsättningar för den kliniska patientnära forskningen,framför allt den translationella forskningen. Allt i syfte att kunnaerbjuda våra framtida patienter ett bättre omhändertagande sam-tidigt som forskningen ger oss kliniskt verksamma läkare ytter-ligare en möjlighet att utvecklas och trivas med vårt arbete.

Harald AlmströmEfter ett visst initialt övervägan-de känner jag mig både glad ochi viss mån förväntansfull över attåter arbeta inom SFOG, en avde mest aktiva och drivande spe-cialitetsföreningarna.

Det är nu 28 år sedan jag blevspecialist efter utbildning påDanderyds, Löwenströmskaoch Karolinska sjukhusen. Deförsta åtta åren därefter arbeta-de jag på Danderyds kvinnokli-

nik, där jag snart blev alltmer intresserad av den snabba utveck-lingen inom ultraljudsdiagnostiken och engagerade mig iUltraARG. 1995 disputerade jag på avhandlingen ”Antenatalsurveillance and labour induction in high-risk pregnancy”.Redan 1990 hade jag dock lämnat anställningen på kliniken ochtillsammans med Gustav Giertz startat UltraGyn på LäkarhusetOdenplan i Stockholm, dit även Anna Marsk kom ett år sena-re. Vi fortsatte ett nära samarbete med Danderydskliniken ochhöll under många år SK- och efterutbildningskurser i ultraljuds-diagnostik. 1994-95 och 1998-99 arbetade jag även deltid påKK Karolinska med uppbyggnad av ultraljudsverksamheten där.

Från 1995 till början av 2000-talet var jag ordförande iUltraARG och 1995-2000 var jag styrelseledamot och skatt-mästare i SFOG samt tre år därefter i valberedningen. Underden tiden var jag en av initiativtagarna till SFOGs stiftelse förutbildning och utveckling.

Jag har också fortsatt med utvecklingsarbete med anknytningtill ultraljuds- och fosterdiagnostik, bl a som en av projektledar-na för NUPP-studien.

UltraGyn, där jag varit verksamhetschef fram till 2010, harutvecklats till en ganska omfattande verksamhet med drygt 20specialistläkare och totalt över 50 medarbetare. Hela specialite-tens öppenvårdsspektrum handläggs numera på UltraGyn inkldagkirurgi och abortverksamhet.

År 2001 var jag tillsammans med barnmorskan GudrunAbascal och Anders Björklund initiativtagare till BB Stockholm,där jag är VD. Det är en privat förlossningsklinik på Danderydssjukhus där sjukhuset också är 49-procentig delägare.

Privat är jag gift med Anki och vi bor sedan 25 år i Stocksund.Våra båda barn är vuxna och har sedan flera år flyttat hemifrån.Vi tycker om att resa, äta god mat och smaka goda viner. Sedannågra år tillbringar vi några sommarveckor på olika platser runtMedelhavet. Annars spelar vi golf och åker skidor utför. Vi hål-ler igång till vardags med ”vanlig” träning på gym och i jogging-spåret och träffar många vänner. Vi har bara ett ”husdjur” ochdet är Ankis häst Batique.

Vice ordförande

Vetenskaplig sekreterare


Lars LadforsFödd i Skellefteå, barndom +gymnasium + började läsamedicin vid medicinska fakul-teten i Umeå. Efter 3 års medi-cinstudier i Umeå arbetade jagunder ett år som sjukvårdsbiträ-de/undersköterska inom lång-vård i Lycksele, dialysavdel-ningen St Erik Sjukhus Stock-holm och på CIVA KarolinskaSjukhuset.Därefter var det dags för studi-

er igen: medicin/kirurgi/psykiatri i Stockholm, hud/infektion iMalmö och resten i Göteborg. Alltså ingen termin iUppsala/Linköping, jag undrar ibland varför. Sista kursen gick

jag på KK Östra Sjukhuset i Göteborg och jag fastnade för specialiteten - tänk att få betalt för att hjälpa till med det vikti-gaste i föräldrarnas och barnens liv - förlossningen!

Ett år på KK Östra, AT i Göteborg, sen 3 år i Karlstad medkirurgi, anestesi, KK. Därefter har min flyttkarusell slutat ochjag arbetar på Sahlgrenska Sjukhuset/Östra med obstetrisk profil.

Min avhandling handlade om vattenavgång utan värkar ifullgången tid. Jag har ett stort intresse för datorer, Web, kom-munikation och var med och startade perintal ARGs hemsida.

Min vardag är klinisk obstetrik, forskning och jag har haftförmånen att gå en utmärkt 30 poängsutbildning i kvalitetsdri-ven verksamhetsutveckling. Den utbildningen har gett migmånga nya spännande verktyg för arbetet att ständigt förbätt-ra för våra patienter.

Malin StrandJag heter Malin Strand och hargjort drygt fyra år av min ST påSunderby Sjukhus i Luleå. Jaghar suttit med i OGU-styrelsensedan 2008 och i april i år blevjag vald till ny ordförande. Jagär född och uppvuxen i Luleå,men flyttade till Stockholm föratt läsa till läkare på KarolinskaInstitutet. Studenttiden var fan-tastiskt rolig och jag blev tidigtkårengagerad, bland annat med

studiesociala aktiviteter och introduktionskollo för de nya stu-denterna, som numer inleder första terminen på läkarlinjen. Jaggillar att resa vilket resulterat i att jag tillbringade två månadersom utbytesstudent på Vanderbuilt University i USA, där jagläste traumakirurgi och anestesi.

Även om jag trivdes bra i Stockholm, så valde jag att åter-vända hem till Luleå och lagom stora Sunderby Sjukhus. Där

fick jag möjlighet att tidigt komma till och vara ”riktig doktor”,men samtidigt med bra uppbackning på plats. Efter AT:n job-bade jag nio månader på kirurgen innan jag bestämde mig föratt prova på gynekologin och därmed hittade jag hem i dubbelbemärkelse. Min sambo jobbar ”vägg i vägg” då han är kolo-rektalkirurg, tillsammans har vi en son som är fyra år. Den lillafritid jag har tillbringar jag tillsammans med vänner över ettglas vin och en bit god mat. Friluftsliv, fjällen, slalom och dyk-ning gör mig också glad.

I OGU-styrelsen är vi ett härligt gäng med glada och enga-gerade kollegor som nu senast jobbat med den nya hemsidansamt att webbasera OGU-enkäten. Vi har i stor utsträckningdeltagit i utformningen av den nya målbeskrivningen och somordförande ska det bli spännande att följa denna process vidareoch påverka de kliniker som ännu inte implementerat målbe-skrivningen i praktiken. Som OGU-representant i SFOG-sty-relsen hoppas jag att kunna bidra med ST-läkarnas perspektivpå vardagen på kliniken, samt arbeta vidare med hjärtefrågornautbildning och internationellt. Mer om mig finner ni att läsa imin andra självpresentation på OGU-sidorna i detta nummerav Medlemsbladet.

Webmaster

Övrig ledamot, OGU-representant


10.00-11.30 A6 Hur skall vi undvika långtidsbesvär på grund av sfinkterskador?I detta seminarium kommer vi att få en inblick i den norska modellen för att minska före-komsten av sfinkterskador vid förlossning. Vidare en uppdatering kring diagnostik ochsuturteknik. Slutligen en genomgång av konservativ och kirurgisk behandling av kvinnormed analinkontinens efter sfinkterskada.Moderator Överläkare Eva Uustal Fornell, KK LinköpingProfessor Jouko Pirhonen, KK Ullevål, Oslo, Norge. Specialist läkare Susanna Walter,Gastrosektionen Linköping. Docent Claes Johansson, Kirurgen Danderyd

12.30-14.00 A6 Hur skall vi minska övervikten under graviditet? Ett seminarium där vi kommer att belysa problemet med övervikt under graviditet. Olikasätt att minska problemet som övervikts grupper, interventions behandling och kost-rekommendationer presenteras. Slutligen kommer vi att visa hur man kan optimera sin vikt för att undvika graviditets och förlossningskomplikationer.Moderator Docent Marie Blomberg, KK Linköping.Mödravårdsöverläkare Elisabet Lindholm, KK Danderyd. Specialistläkare Ann-KristinRönnberg, KK Örebro, Docent Staffan Lindeberg, Allmänmedicin Lund.

14.30-16.00 A6 "Sex in the City" – Vad innebär våra förändrade sexualvanor för HPV-virus relateradsjuklighet? Ett tvärvetenskapligt seminarium där vi kommer att belysa förändringen av sexualvanorgenom åren. Gynekologens och venerologens syn på HPV presenteras. Slutligen introduceras vi i effekterna av HPV i munhåla och svalg.Moderator Docent Sven Erik Olsson, KK Danderyd.Professor Tanja Tyden, Vårdvetenskap Uppsala. Professor em Eva Rylander, KI. Professor Stina Syrjänen, Åbo. Docent Arne Wikström, Hud KS.

16.30-18.00 K2/3 Vitamin D, sol och kvinnohälsa. Detta är ett tvärvetenskapligt seminarium där vi kommer att belysa betydelsen av sol ochvitamin D inte bara i förhållande till tumörsjukdom (icke melanom hudtumörer, melanom,coloncancer och endometriecancer) men också till osteoporos, tromboembolism och typ2 diabetes. Skall vi ha D-vitaminberikning av födan? Moderator Docent Pelle Lindqvist, Doc, KK KS,Professor Göran Hallmans, Klinisk Nutrition Umeå. Docent Desiree Wiegleb Edström, KS,Professor Håkan Olsson, Onkologen Lund, Docent Elisabeth Epstein, KK KS

Riksstämman Boka in onsdagen 1 december i din almanacka redan nu!Ett spännande och mångfacetterat aktuellt program inlederRiksstämman i Göteborg. Vi ses!Pelle LindqvistVetenskaplig sekreterare

Moderator: Pelle Lindqvist, HuddingeKarolinska Universitetssjukhuset/HuddingeFöreläsare: Solveigh Noren-Lindeberg,Uppsala UniversitetHans Hjelmqvist, Karolinska universitetssjukhuset/HuddingeKarin Manhem, SahlgrenskaUniversitetssjukhusetBjörn Winbladh, SödersjukhusetSymposiet började med att P Lindqvistredogjorde för ett svårt fall av preeklamp-si med övertransfundering under partusoch tidigt i puerperiet. Lungödem inträf-fade ett dygn efter partus. Patienten hadedå fått 10 L vätska. Därefter belystes olikasituationer i samband med svår pree-klampsi.

Hur undviker vi eklampsi? (SN-L)Incidensen av eklampsi har i Sverige ökatsuccessivt från slutet av 70-talet fram tillnu, från 1,2 per 10 000 till 8 per 10 000(2007). Detta skall jämföras med en inci-dens i England på 2,7 per 10 000. Mater-nell mortalitet i England är omkring 1per 100 000. Vanligast är eklampsi förepartus (43%) men det inträffar ungefärlika ofta under partus som postpartum.

Prodromal symtom i form av framförallt huvudvärk rapporterades i 87% avAndersgaard och medarbetare. 14 % hadeinga symtom allas. 25% hade ingen preeklampsi före första krampanfallet.Behandling med Magnesiumsulfat harvisats i en tidigare stor studie minskaeklampsi och maternell död ( NNT 390i låg mortalitetsländer).Vid förfrågan tillsvenska kliniker gav 37 behandling medMgSO4 vid eklampsi, 35 vid svår pree-klampsi och 2 även vid lätt preeklampsi.

MgSO4 är billigt , lätt att administre-ra och har låg toxicitet men är andnings-deprimerande. Detta kräver kontinuerligövervakning under behandling. MgSO4är också hjärttoxiskt och kan leda till bra-dykardi och asystoli vid överdosering.Behandlingen behöver inte kontrolleras

genom lab analyser utan klinisk övervak-ning med kontroll av andningsfrekvensoch patellarreflexer är tillräckligt.

Följande frågors ställdes; Varför ökarincidensen? Bättre rapportering? Annanpopulation? För lite MgSO4 profylax? Försen förlossning? För lite behandling avhypertoni?

Vätsketerapi vid svår preeklampsi (H H)Vid svår preeklampsi förkommer ökadkärlpermiabilitet och vätska tränger lät-tare ut i vävnaderna. Detta ger generellaödem med risk för lung-och hjärnödem.Dessutom medför en försämrade njur-funktionen en ökning av risken för över-vätskning.

Idag då det är populärt att drickamycket vatten så ökar också risken förokontrollerat drickande under partus.Tillsammans med den antidiuretiskaeffekten av oxytocin innebär detta en klarrisk för hyponatremi och vattenintoxi-kation.

Erfarenheter angavs om att spädningav läkemedel givna under partus oftaspäds i elektrolytfria lösningar och dettaökar ytterligare risken för vattenintoxi-kation. Även vid förberedelser införEDA/spinal ges ofta för mycket vätska.

Vid vård på intensivvårsdavdelningföre och efter partus är det viktigt attbegränsa tillförsel av kristalloider för attundvika övervätskning, lungödem, hjärn-ödem, organsvikt på grund av hypoper-fusion. CVP förordades för kontroll avvätsketillförsel. Ingen studie har visatnågon vätska som är överlägsen i dettatillstånd. Diskussioner har förts om kris-talloider kontra kolloider.

Vid prioritering av olika organfunk-tioner framhölls vikten av att prioriteralungfunktion före njurfunktion. Lung-ödem kan vara fatalt medan njursvikt oftaär reversibel även om det akut krävs dialys. Behandling av kvinna med svårpreeklampsi liknades vid sepsisbehand-ling och det underströks att det är viktigt

med snabbt insatt behandling för att min-ska risken för organsvikt. Artärkateter,KAD och CVK rekommenderades vidövervakning, men även UCG förordadesför bedömning av cirkulerande volym.Utifrån detta görs planläggning avbehandling med vasopressor respektivevasodilatator. Vid svikande njurfunktionrekommenderades tidigt insatt dialys.

Sammanfattningsvis sades att vätske-restriktion med bibehållen perifer cirku-lation är viktigt för att inte förvärra situa-tionen och öka risken för lung- och hjärn-ödem.

Peripartal blodtrycksbehandling (KM)En av tio graviditeter drabbas av någonform av hypertoni och detta innebär riskför vänster kammarsvikt och risk förhjärnblödningar. Ambulatorisk blod-trycksmätning ger en bättre uppfattningom blodtrycket än enbart blodtryck upp-mätta på mottagning eller inneliggande.Målblodtryck vid behandlingskrävandehypertoni under graviditet är 140/90mmHg. Diastoliskt blodtryck har tidiga-re ansetts vara viktigast men mer kunskaphar visat att även det systoliska blod-trycket ökaren risken för komplikationer.

Behandling av hypertoni under gravi-ditet minskar risken för svår hypertonimen ingen minskad risk för preeklampsieller direkta fosterkomplikationer. Labe-talol, hydralazin, alfa-metyldopa är läke-medel som kan användas under gravi-ditet.

Ca blockare är mindre studerade menanvänds och ACE hämmar skall inte ges.

Hypertoni under graviditet innebärendoteldysfunktion, metabol obalans ochinflammation. På sikt inne bär detta ökadrisk för hypertoni, ischemisk hjärtsjuk-dom, hjärtsvikt, stroke, diabetes mellitustyp 2 och tromboembolism. Risken förframtida sjuklighet är större vid pree-klampsi än graviditetsinducerad hyper-toni. Studier pågår för att närmare stu-dera samband. Strukturerad uppföljning

Referat från Riksstämman 2009

Peripartum preeklampsi



Nordic Federation of Societies of Obstetrics and Gynecology

Annual Report 2009The Board of NordicFederation of Societies ofObstetrics and Gynecology(NFOG)President: Seija Grénman, Finland Secretary General: Ragnheidur I.Bjarnadottir, IcelandTreasurer: Thea Lousen, Denmark National representatives: Morten Lebech(DSOG), Juha Tappanainen (SGY),Arnar Hauksson (FIFK), Rolf Kirschner(NFG), Ulf Högberg (SFOG).Other members of the board: Reynir T.Geirsson, Iceland (Acta), Alexander K.Smarason (Chairman of Scientific Com-mittee), Anders Atke, Denmark (Chair-man of Educational Committee), StigHill, Norway (Chairman of NFYOG),Peter Secher, Denmark (Webmaster),Peter Hornnes, Denmark, CongressPresident of NFOG 2010.Internal Auditors: Ditte Trolle (Den-mark) and Nils-Erik Backas (Finland).External Auditor: Bo Hendriksen, Aaen& Co

Board meetingsDuring 2009 the Board of NFOG had 2 meetings.

Economy, budget, accountsThe economy of NFOG was in goodbalance in 2009 under the surveillance ofthe treasurer Thea Lousen. According tothe preliminary accounts, the total inco-me was 2.403,112 DKK compared withthe budget for the year 2008 which was2.210.000 DKK. The income consistedof membership and subscription fees inaddition to an extraordinary income (roy-alties) of 108.112 DKK. The total costswere less than budgeted: - 2.043.746DKK vs. -2.150.100 DKK. The cost ofthe NFOG Board meetings has beenslightly less than budgeted (-397.694DKK vs. -400.000 DKK). The editorialexpenses of Acta are currently higher thanbudgeted (-1.260.646 vs. -1.219.000DKK). Less has been used for theCommittees (-174.237 vs. -240.000

DKK), including the Visitor programand for the Special Initiatives; whichincludes the Collaborative and Twinningprograms (-83.655 vs. -150.000 DKK).However, not all Special Initiatives havebeen claimed for yet. The EducationalCourse on Vulva Disease had a small defi-cit of 35.920 DKK. The operating resultwas: 359.366 DKK (budget 60.000DKK). The financial income was2.403.112 DKK (budget 2.210.000).The preliminary result for the year 2009was 605.799 DKK (budget 210.000DKK), which is a higher surplus than inprevious years.

ActaReynir Geirsson was the chief editor ofActa in 2009 and worked together withthe Editorial Board to improve the jour-nal. More resources were given to Acta,and a special Review Editor was nomina-ted from among the existing editors(Niels. Uldbjerg). The publisher of Actain 2009 was Informa Healthcare. EvaChristina Sterner continued as theEditorial Manager with the Chief Editor.A slightly increasing impact factor of Actaand an even higher 5-year impact factor(1.699) reflected a good scientific profi-le. The rejection rate increased and wasaround 67-70 %. Acta changed whollyto electronic submission system in 2009.The economy of Acta was favorable.

Support to education and co-operationThe board of NFOG started the NFOGVisitor Program in 2003 and altogether29 specialists have visited another Nordiccountry within this program. In 2009, 5applications were approved for theVisitor Program. In addition, seven appli-cations for the Visitor Program for 2010were reviewed by the Scientific Com-mittee and five of them approved. Thefeedback on the program has been verypositive. A new opportunity for scienti-fic collaboration has been announcedduring 2008, "the NFOG Collaborative

behövs för dessa kvinnor. Kontroll avblodtryck rekommenderas årligen-vart-annat år eftersom det förhöjda blodtryck-et ofta inte ger sig tillkänna. I en svenskstudie visade det sig att 50 procent avundersökta visste om sin hypertoni ochendast 8 procent var adekvat behandlade.Vid svår preklampsi kan medicineringvara aktuellt under längre tid och medelkan användas som under graviditet. Vidlängre tids behov av behandling rekom-menderades remiss till internmedicinskmottagning.

Neonatologens synpunkter påpreeklampsi (BW)Fostret vid preeklampsi riskerar att svältaintrauterint, och bli underburet. Det ärvid behandling risk för placentainsuffi-ciens, risk för asfyxi vid kramper hosmodern och sämre O2 mättnad vid nar-kos vid sectio. Det finns sparsam kunskapom olika läkemedelseffekter i tredje tri-mestern. Då det gäller betablockare kandet resultera i hypoglykemi hos det nyföd-da barnet, och klorthiazid kan ge trom-bocytopeni hos fostret. Furosemid geringa effekter på fostret. Hydralazin ochalfa-metyldopa ger få biverkningar ochCa blockare är säkert för fostret.Magnesium och calcium balanserarvarandra och för mycket Mg är farligt förde flesta system i kroppen. Antidot är cal-ciumglukonat. Mg är kärldilaterande,höjer kramptröskeln men kan ge hjärt-stopp. Kombinationen beta-blockare ochMg har rapproterats vara letal för mor ochbarn. Risken för denna allvarliga kompli-kation är okänd. Djurexperimentellt harexperimentella studier med Mg visat attfostret blir mindre känsligt för asfyxi.

Sammanfattningsvis; Inget läkemedelsom behövs för behandling av preeklamp-si –eklampsi är så farligt för fostret så attdet inte kan användas. Bäst för modernär bäst för foster och barn.

Symposiet var intressant och tog uppmånga viktiga aspekter på behandling avsvår preeklampsi.

Vid pennanMargareta Hellgren, Obstetrikenheten,Sahlgrenska Universitetssjukhuset,Göteborg


Program". The aim of this program is to encourage scientific collaboration between at least two Nordic countries.Four applications for the CollaborativeProgram were approved in and threeapplications have been reviewed andapproved for the year 2010.

www.nfog.orgThe NFOG website was established in2001. Peter Secher is the webmaster ofwww.nfog.org.

Since the beginning, the website hasgained an increasing number of visitors.The number of daily visitors has increa-sed steadily from an average of 20 in 2004to about 40 in 2008. In 2008 the activities consists of:The publication of the board meetingminutes was introduced.The thesis registry has been updated regu-larly.The thesis registry lottery was introdu-ced, in order to attract authors to submitnew theses.An introduction to the members of howto get free internet access to ACTA.

Various courses of interest to Nordiccolleagues have been made available tovisitors and frequently updated.

CommitteesAlexander K. Smarason was the chairmanof the Scientific Committee in 2009.

The Scientific Committee assessed theapplications to the Visitor and Collabo-rative programs.

Anders Atke was the chairman of theEducational Committee in 2008. TheEducational Committee developed a newmodel for educational courses in 2008 toreplace the Hot Topics meetings. Thefirst NFOG Specialist course was held inCopenhagen 18-19th of November2009. The topic was Vulvar disease andthe course was "sold out" with 147 par-ticipants and considered to be a success.The aim is to have yearly NFOGEducational courses in the future.

NFYOGNFYOG has been represented by StigHill. The support from NFOG toNFYOG in 2009 was 100 000 DKK.NFYOG held their symposium, "Thirdworld challenges in obstetrics and gyne-cology: issues, facts and personal experi-ences" in Copenhagen 12th-13th of June2009.

EBCOGPeter Hornnes was elected president ofEBCOG in November 2008. He had pre-viously been treasurer of EBCOG. RolfKirschner was elected executive member.

FIGO and Twinning program Seija Grenman was elected member ofthe executive board of FIGO in 2009.She will attend Board meetings at leastonce a year to keep the NFOG boardinformed about the activities of FIGO.The twinning project, which FIGO hasorganized to 12 developing countries to

strengthen their National Societies ofObstetricians and Gynecologists wasongoing in 2009. Pakistan was twinnedto Sweden and Nigeria was twinned withDenmark but NGF has offered to assistDSOG in twinning with Nigeria.

GeneralThe aim of the present NFOG board isto enhance clinical and scientific colla-boration between the Obstetricians andGynecologists in the Nordic countries.The NFOG Visitor program has beenconducted since 2003 and in 2008NFOG introduced a grant to promoteNordic collaboration research, diagnosisand management of rare diseases withinthe field of Obstetrics and Gynecology.The president of NFOG and the chair-man of the scientific committee havewritten columns and news letters to thebulletins of the National Societies.Reports on both EBCOG´s and FIGO´sactivities have been included in the agen-da of each NFOG board meeting.

On behalf of the board of NFOG,March 30th, 2010

Seija GrénmanPresidentNFOG

Ragnheidur I. BjarnadottirSecretary GeneralNFOG

VISBY – ROSORNAS STADwww.sfogveckan.se


NFOG Specialist Course 2010Polycystic Ovary Syndrome through Life

November 17th – 18th 2010Park Inn Airport Hotel

Engvej 171, Copenhagen, Denmark

Final announcement

COURSE PROGRAM

Wednesday 17th of November

11.30 – 13.00 REGISTRATION, LUNCH13.00 – 13.05 Welcome and introduction

President of NFOG

Session 1 Prenatal and early development and treatment of PCOS

13.05 – 13.30 Intrauterine environment and PCOSSven M. Carlsen, MD, Professor (N)

13. 30 - 14.00 Early development & pubertal prevention of PCOSFrancis de Zegher, MD, Professor (B)

14.00 – 14.30 Treatment of PCOS in adolescenceLourdes Ibanez, MD, PhD (E)

14.30 – 14.50 Panel discussion and questions14.50 -15.20 COFFEE

Session 2 PCOS, pregnancy and metformin15.20 – 15.50 Metformin and ART in PCOS: A RCT

Sigrun Kjøtrød, MD, PhD (N)15.50 – 16.20 Metformin in early pregnancy and abortions

Laure Morin-Papunen, MD, PhD (SF)16.20 – 16.50 Metformin and pregnancy outcome in PCOS

Eszter Vanky, MD, PhD (N)16.50 – 17.20 Panel discussion and questions19.30 DINNER

Thursday 18th of NovemberSession 3 PCOS in the adult woman08.30 – 08.50 PCOS, obesity in the young adult

Ditte Trolle, MD, PhD (DK)08.50 – 09.10 Metformin: When and to whom?

Ditte Trolle, MD, PhD(DK)09.10 – 09.30 Diet and lifestyle

Angelica Linden-Hirschberg, MD, Professor (S)09.30 – 09.50 Are there any benefits of PCOS?

Angelica Linden-Hirschberg, MD, Professor (S)09.50 – 10.10 Panel discussion and questions10.10 – 10.40 COFFEE

Session 4 Quality of life – later in life10.40 – 11.10 Quality of life in PCOS

Georgina Jones, Psychologist, PhD (UK)11.10 – 11.40 Cardiovascular risk factors

Harpal Randeva, MD, Professor (UK)11.40 – 12.00 Diabetes and PCOS

Sven M. Carlsen, MD, Professor (N)12.00 – 12.30 Premenopausal PCOS – symptoms and

consequencesInger Sundström-Poromaa, MD, Professor (S)

12.30 – 13.00 Panel discussion and questions13.00 – 13.05 Concluding remarks

NFOG Educational Committee13.00 LUNCH

The NFOG Educational Committee hereby invites you to the NFOG Specialist Course on Polycystic Ovary Syndrome throughLife. The course will deal with aspects of PCOS related to different ages and endocrine states of a woman´s life. Nordic andinternational top speakers with active research in this area will participate. The course is the second NFOG Specialist Course,planned to run each year with different topics, and aimed at specialists in Obstetrics and Gynecology, but also trainees.

Below you find the final program. The number of participants is limited to 200, due to course facilities. NFOG members(includes all members of the national societies) are welcome to register at the NFOG web-site from now on. Non-membersare welcome to register from September 15th. Reservations at different hotels in the area could be made at the same time as the registration. The course will be sponsored according to regulations by the Danish Legal Board of Self-Regulation concerning Pharmaceuticals.

Course fees (including two lunches, refreshments and one dinner at Park Inn):NFOG member, early registration before September 15th DKK 1800,-NFOG member, late registration after September 15th DKK 2500,-Non-NFOG members, registration available from September 15th DKK 3000,-

Welcome!Marie Bixo and Eszter VankyNFOG Educational Committee and local organizers

Kvinnokliniken i Visby har i år den stora äran att vara värd för årets SFOG-vecka med start den 30 augusti (v35).

En av Sveriges minsta kvinnokliniker i samarbete med flera stora stockholmskliniker skapar förhopp-ningsvis en bredd i innehåll och mottagande som ska vara givande för alla oavsett arbetsplats och inriktning.

I år är SFOG-veckan organiserad på ett nytt sätt med 4 kongressdagar måndag till torsdag innehål-lande blandat gynekologiskt och obstetriskt program då många av oss behöver förkovran över båda fälten.

Fredagen är avsatt som mötesdag för verksamhets-möte, ST-studierektorsmöte och AR-gruppsmöten med möteslokaler på Visby lasarett som ligger på gångavstånd från kongresshallen.

Det vetenskapliga programmet är som vanligt innehållsrikt med flera utländska gäster under för-middagarna och sedan upp till tre parallella föreläs-ningar under eftermiddagarna.

Årets möteslokal blir Gotlands nya kongresshall Wisby Strand i hjärtat av staden med utsikt över både hav och den medeltida staden. Solnedgången i horisonten är ofta ljuvlig denna tid på året.

Den lilla stadens fördel utnyttjas i det sociala pro-grammet med närhet till alla kvällsaktiviteter. Temat blir förstås gotländskt med lammgrillning, gutniska lekar och museibesök men även jogging längs strandpromenaden, yoga i Almedalen och förhopp-ningsvis bad vid kallbadhusets brygga.

Tillsammans kan vi skapa en minnesvärd vecka.Väl mött på vår magiska ö!

För organisationskommitténKristina EkbomKongresspresidentMarianne van RooijenKarolinska universitetssjukhuset

2010Välkommen

till Visby!

För mer detaljerad information, gå in på hemsidan:www.sfogveckan.se

Advanced Course in Obstetrics for ScandinavianObstetricians

Kursledning: Helena Strevens, överläkare Dag Wide-Swensson, överläkare Ingemar Ingemarsson, professor Ann-Christin Andersson, kurssekreterareKvinnokliniken, Lund, Skånes Universitetssjukhus

Kurstid: 22-24 november 2010Kursort: London, Royal College of Obstetrics and

GynaecologyAvsedd för: 30 läkare, specialister samt ST-läkare i slutet av sin

utbildningAnmälan: Senast 27 juniProgram:Intercurrenta sjukdomar, prematur vattenavgång och värkar,ultraljud- och dopplerövervakning, överburenhet, induktion avförlossning, fosterövervakning, postpartum blödning, utveck-ling av svensk obstetrik, patientsäkerhet m.m.

Mål: Under ett antal år arrangerade professor Ingemar Ingemarssoni samarbete med Royal College of Obstetrics and Gynaecologyen kurs i obstetrik i London. Med brittiska föreläsare gavs enuppdatering av de senaste forskningsresultaten samt praktiskhandläggning/rutiner kring olika obstetriska problem. Skandinavisk obstetrik har alltid stått nära den brittiska/anglo-saxiska obstetriken. Målet med kursen är att genom föreläsning-ar av svenska och framstående brittiska obstetriker lägga engrund för diskussioner som förhoppningsvis vill bidra till nyakunskaper.Kursavgift:8 225 kronor (kursavgift 6 500 kr, moms 1 625 kr, avgift tillSFOG 100 kr). Varje kursdeltagare får själv arrangera resa ochboende. Antagna kursdeltagare informeras om kursprogram, praktiskaanvisningar, rekommendationer på närbelägna hotell samtantagna kursdeltagare via mail.Kontaktperson: Ann-Christin Andersson, kurssekreterar

[email protected]@skane.seTfn: 046-17 25 02

KursändringPå grund av den isländska vulkanaktiviteten är denna kurs framflyttadfrån april till november. Det finns några platser lediga.

Medlemsavgift SFOG 700:-

Medlemsavgift SFOG (ålderspensionär,

fr o m det år man fyller 66 år) 200:-

ARG-rapportabonnemang* (medlemmar) 300:-

* Avdragsgill i deklarationen

Avgifter för icke-medlemmar

Prenumeration Medlemsbladet 5 nr/år 500:-

(inkl. moms)

ARG-rapportabonnemang 250:-/rapport

(exkl. moms)

Å R S A V G I F T E R



Etik-ARG bildades 2006. Tanken var ochär att gruppen skulle spegla och pröva etis-ka problem och att vara bollplank för AR-grupper och SFOGs medlemmar i etik-frågor. Till gruppen kommer frågor frånandra AR-grupper för belysning och etiskanalys. För oss är god etik lika med öppen-het och prövande av olika uppfattningar,högt i tak, och inget rätt eller fel. Våravsikt är inte att ge "rätt" svar på svårafrågor utan uppmuntra till individuellbedömning efter etisk analys. I denna ana-lys har vi dels analyserat utifrån s.k."aktörsmodell", vilket innebär att mananalyserar problemet från flera inblanda-des synvinkel, dels utifrån "konsekvens-modell" vilket innebär att man analyse-rar utfallet av det ena eller andra hand-lingssättet. Vi vill på detta sätt dela medoss av hur man kan göra etisk analys aven mycket komplicerad etisk problema-tik.

Bakgrund2005 kom ny flyktinglag och 2009 komett prejudikat:Om risk föreligger att barn (flickor)utsätts för könsstympning kan detta varaett asylskäl. Om en familj åberopar dettakan familjen bli flyktingklassad = hög-sta flyktingklass (förföljelse pga kön).Migrationsverket (MV) informerar asyl-sökande om detta asylskäl. De flesta asyl-sökande som känner till skälet åberopardet. MV kräver då bevis på att barnet inteär omskuret.

Frågan diskuterades i Specialitetsrådetför hälso- och sjukvård för barn iStockholms län 2010-02-10. MargaretaBlennow specialistsakkunnig (SPESAK)i barnmedicin föredrog ärendet, från vil-ken presentation dessa fakta hämtats.

Kostnad för läkarintyget får den sökandebetala själv, men kan sedan söka pengarav MV för kostnaden. SLL har därföruppmanat barnmottagningar att tillhan-dahålla mottagning av detta skäl.

Sachsska barnsjukhuset har accepteratatt ta emot flickor på denna indikation.Verksamhetschefen för Astrid LindgrensBarnsjukhus har vänt sig till Etik-ARGmed önskan om etisk belysning av frågan.

Gruppens diskussion sammanfattas:Problemet:Är det etiskt försvarbart att läkaren med-verkar till att verkställa migrationspoli-tiska beslut som kan vara till men förpatienten?• Myndigheten har fattat ett migrations-

politiskt beslut och begär att läkarenskall bidra med sin kompetens för attverkställa beslutet. Genom att utfärdaintyget medverkar läkaren i den poli-tiska handlingen.

Man kan dra parallell till andra (visserli-gen kanske grövre) politiska handlingarsom läkare kan bli ombedda att med-verka i:• WMA (World Medical Association)

förbjuder läkare att medverka i tvångs-matning av hungerstrejkande politis-ka fångar med hänvisning till auto-nomiprincipen

• WMA förbjuder läkare att undersökaoch behandla fångar under omänskligbehandling, exempelvis tortyr, ävenom det kortsiktigt kan hjälpa patien-ten, med hänvisning till att läkare inteunder några omständigheter får med-verka i omänsklig behandling.

Barnet:Är det etiskt försvarbart att utsätta ettbarn för en icke medicinsk åtgärd?• Gynekologisk undersökning kan upp-

levas som kränkande av autonomin.• Om föräldrarna önskar undersökning

har barnet små möjligheter att hävdasin autonomi.

• Situationen kan för flickan bli psyko-logiskt pressande därigenom att helafamiljens öde vilar på utseendet av hen-nes kön.

• Flickans genitala anatomi blir genomkravet på intyg lika viktig i dagensSverige som i s.k. hederskulturer. MV:skrav bidrar till att upprätthålla myterom de yttre kvinnliga könsorganensbetydelse för familjens öde. Under-sökning av en intakt flicka kan därmedliknas vid en symbolisk könsstymp-ning.

• Undersökningen är, om den är profes-sionellt utförd, inte förenad med smär-ta, men kan om flickan motsätter sigundersökning komma att ske medvåld. Även under lugna förhållandenkan den ske på sätt som liknar köns-stympningstillfället och därmed väckafruktan och psykisk smärta hos enredan könsstympad flicka.

• Man har antagit att endast familjersom inte tillämpat könsstympning påsina döttrar kommer att begära intyg,men det kan också tänka sig att famil-jen i en desperat situation begär under-sökning i hopp om att ingreppet inteskall synas, eller att läkaren av huma-nitära skäl skall intyga falskt. Kun-skapen om flickors normala genitalaanatomi är ofta begränsad.

Etisk analys av"Läkarutlåtande angåendekönsstympning"


Asylskälet:Hotande könsstympning bedöms somasylskäl genom att barnet därmed ärutsatt för förföljelse pga kön• Könsstympning är genom MV:s beslut

en följd av förföljelse pga av kön. Kul-turer som tillämpar könsstympning avflickor uttrycker sin förföljelse pga köninte bara genom könsstympning. Omdet redan könsstympade barnet avisastill landet där könsstympning pågårupphör inte förföljelsen pga kön.

• I alla länder (utom möjligen Etiopien,gruppen är osäker) är könsstympningförbjuden. När flickor könsstympassker det av kulturella skäl och genomfamiljens, inte nationens, försorg. Denintakta flickan kan därför anses löparisk även om familjen får asyl.

• I ett stort antal länder som inte tilläm-par könsstympning av kvinnor är livs-betingelserna för flickor sådana attman utan vidare kan tala om förföljel-se pga kön.

• I exempelvis s.k. hederskulturer läggsansvaret för klanens ställning ochheder på flickors genitala anatomi,vilka därigenom utsätts för omstän-digheter som också kan kallas för-följelse pga kön, exempelvis genomkravet på sexuell jungfrudom. Omflickor som riskerar förföljelse pga köndärför att deras sexuella kyskhet ifråga-sätts också kan anses ha asylskäl sätterdet läkaren inför en ännu svårareutmaning, nämligen att fastställa omdet ligger anatomiska tecken på attvaginal penetration någon gång före-kommit, något som alla erfarna läka-re vet endast undantagsvis är möjligtatt utesluta.

Läkaren:Kan man intyga om en flicka är köns-stympad?• Den anatomiska variationen hos små-

flickor är stor, undersökningen krävererfarenhet av att göra gynekologiskundersökning på små flickor.

• Hudsjukdomar kan leda till förän-dringar som liknar anatomin efterkönsstympning.

• Könsstympning är ett samlingsbe-grepp för mycket varierande kirurgis-ka åtgärder i kvinnors yttre könsor-gan. Redan i Lag (1982:316) med för-bud mot könsstympning av kvinnorhar lagstiftaren haft svårigheter attdefiniera begreppet. Hur omfattandekirurgiska åtgärder omfattas av intygs-skrivandet?

• I lag mot kvinnlig könsstympning harman definierat könsstympning somåtgärder vars avsikt är att förändra denkvinnliga anatomin. Läkarkåren harefterlyst klarläggande om huruvidalagen också omfattar kirurgiska åtgär-der som görs av kosmetiska skäl ellermedicinska skäl, exempelvis vid tvek-sam anatomisk könstillhörighet.

• Läkaren kan i fall av tveksamhet omanatomin hamna i ett moraliskt dilem-ma om hur intyget skall skrivas.

• I fall där det är uppenbart att flickanhar blivit könsstympad kan läkarenhamna i känslomässig svårighet i vet-skap om att ett intyg med stor sanno-likhet medför att flickan, istället föratt få vård för sviterna av stympning-en, kommer att utvisas.

Vad blir följden om läkare i den offent-ligt finansierade sjukvården vägrar med-verka till undersökning av friska flickorför att utfärda intyg om den genitala ana-tomin?• Familjen vänder sig till läkare med

lägre professionell kompetens. Flickankan därmed bli undersökt på ett min-dre professionellt och därmed meratraumatiskt sätt.

• MV kan ifrågasätta intyg och därmedbegära ytterligare intyg medförandeupprepat trauma för flickan.

• En positiv följd kan vara att fråganaktiveras i en dialog mellan MV ochläkarkåren varigenom frågan blir ochoffentliggjord på ett sätt som både kanha positiv effekt på den politiska dis-kussionen om asylskäl.

• MV upphör att tillämpa asylskäletmed följd att fler familjer utvisas.

Sammanfattning:Skäl emot att utfärda intyg:• Den intygsskrivande läkaren skulle då

medverka i ett godtyckligt och orätt-vist migrationspolistiskt beslut,

• Undersökningen är inte medicinsktmotiverad

• Undersökningen innebär en kränk-ning av flickans integritet och kan varatraumatisk för flickan.

• Kravet på intyg sätter läkare i ett svårtdilemma om flickans anatomi är tvek-sam eller om tecken på könsstymp-ning föreligger.

• Intyg medverkar till att myter ombetydelsen av döttrars genitala anato-mi för familjers öde vidmaktshålls.

Skäl för att utfärda intyg:• Könsstympning av flickebarn är ett

särskilt grymt uttryck av kvinnoför-tryck.

• Familjen kan få asyl och flickan kandärmed få en bättre framtid än omfamiljen utvisas.

• Genom att garantera att undersök-ningen blir utförd av erfaren läkareminimeras risken för traumatiseringav flickan.

• Undersökning inom ramen för denoffentligt finansierade sjukvårdenbesparar familjen en kostnad.

• Endast familjer som inte tillämparkvinnlig könsstympning kommer san-nolikt att begära intyg.

Etik-ARG har inte något svar på fråganom det är rätt eller fel att utfärda intyg.Genom belysningen vill gruppen exem-plifiera ett förfarande vid svåra ställnings-taganden, och bistå de läkare som har attställning till om de skall medverka tillundersökning och intyg eller inte.


Välkommen till OGUs arrangemangunder SFOG-veckan i Visby 2010Kom och lyssna på ST-läkarnas vetenskapliga arbeten!

Hur är det att jobba privat eller starta eget? OGU workshopen "Din egen lyckas smed" kan ge dig svaret.

Träffa ST-läkare från hela landet på OGUs kvällsarrangemang – program hemligt.

OGUS HELA PROGRAMOGU WorkshopMåndag 30/8 13.15-14.30 Det svåra samtalet - kommunikation och interprofessionellt samarbete (Lotti Helström)

OGU Symposium Tisdag 31/8 10.45-12.00Presentation av vetenskapliga ST-arbeten (Moderator Marie Bixo)

OGU WorkshopTisdag 31/8 13.15-14.30 Cyst-quiz (Lil Valentin)

OGUs kvällsprogramTisdag 31/8 17.15Se fram emot en helkväll i storslagen gotländsk natur med möjlighet tillljummet kvällsdopp! God mat i sköna omgivningar.

OGU WorkshopOnsdagen 1 sep 15.00-16.15 Din egen lyckas smed - att starta eget - Gunnar Möllerström (Oxbackskliniken, Södertälje)- Ilona Barnad (Slottstadens Läkarhus), - Sara Sundén-Cullberg (Ultragyn, privatanställd)

OGU SymposiumTorsdagen den 2 sep 10.30-11.45 Cervixcancer-prevention (Moderator Kristina Elfgren) - Gynekologens roll i cervixcancerpreventionen - sedd genom kolposkopet - Björn Strander- Framtida roll för HPV-testning - Joakim Dillner- HPV-virus och dess onkogenicitet- Stefan Schwartz


ST-utbildningen har senaste åren genom-gått stora förändringar i och med den nyamålbeskrivningen. Det mesta har blivittill det bättre, men det finns fortfarandemycket kvar att jobba med. Så många somvar fjärde ST-läkare inom Obstetrik ochGynekologi svarade på årets OGU-enkätatt den nya målbeskrivningen inte varinförd på deras kliniker. Detta vill vi iOGU vara med och förändra!

Jag heter Malin Strand och har gjortdrygt fyra år av min ST på SunderbySjukhus i Luleå. Jag har suttit med iOGU-styrelsen sedan 2008 och i april iår blev jag vald till ny ordförande. Jag ärfödd och uppvuxen i Luleå, men flytta-de till Stockholm för att läsa till läkare påKarolinska Institutet. Studentiden varfantastiskt rolig och jag blev tidigt kåreng-agerad, bland annat med studiesocialaaktiviteter och introduktionskollo för denya studenterna, som numer inleder för-sta terminen på läkarlinjen. Jag gillar attresa vilket resulterat i att jag tillbringadetvå månader som utbytesstudent påVanderbuilt University i USA, där jagläste traumakirurgi och anestesi.

Även om jag trivdes bra i Stockholmså ville jag ha möjlighet att påverka inne-hållet i min AT, varför jag valde att åter-vända hem till Luleå och lagom storaSunderby Sjukhus. Där fick jag tidigtkomma till och vara "riktig doktor", menhade samtidigt bra och engagerad upp-backning på plats. Efter legitimering job-bade jag nio månader på kirurgen innanjag bestämde mig för att prova på gyne-

kologin och därmed hittade jag hem idubbel bemärkelse. Min sambo jobbar"vägg i vägg" då han är kolorektalkirurgoch tillsammans har vi en son som är fyraår. Den lilla fritid jag har tillbringar jagtillsammans med vänner över ett glas vinoch en bit god mat. Friluftsliv, fjällen,slalom och dykning gör mig också glad.

I styrelsen är vi ett härligt gäng medglada och engagerade kollegor som senas-te åren jobbat med den nya hemsidanwww.ogu.se, att webbasera OGU-enkä-ten samt uppföljning av diskriminerings-debatten. Men, utbildning är vår hjärte-fråga och en stor del av styrelsens arbeteunder denna tid har gått åt till utveck-lingen av den nya målbeskrivningen därvåra två representanter i utbildnings-nämnden har gjort ett fantastiskt jobb.Som ordförande ska det bli spännandeatt följa denna process vidare och försö-

ka påverka de som ännu inte implemen-terat målbeskrivningen på kliniknivå.

Att vidareutveckla våra internationel-la kontakter ligger mig särskilt varmt omhjärtat, oavsett om det gäller Norden,Europa eller övriga världen. I Europapågår ett arbete med att underlätta förST-läkare att göra delar av sin ST i ettannat EU-land och det ska bli spännan-de att se hur detta utvecklar sig.Naturligtvis är auskultation i låginkomst-länder något som ger oförglömliga min-nen och perspektiv på vår dagliga tillva-ro och det är en utmaning att bygga håll-bara kontaktnät för detta. Tillsammansmed SFOG för vi just nu diskussionerom hur vi ska få de yngre kollegorna attintressera sig för ARG-gruppernas arbe-te, samt hur vi inom läkarkollegiet skaförhålla oss till media på bästa sätt. Skavi vara proaktiva, eller bara slå till bollennär vi får den?

Utöver våra årliga OGU-dagar ochOGU-programmet på SFOG-veckan såfinns det alltså många nya spännandeutmaningar att jobba med och jag serfram emot två givande år! Jag hoppas attvi träffas på SFOG-veckan i Visby ochnästa års OGU-dagar i Stockholm.

Väl mött!

Malin Strand Ordförande OGU

Malin StrandOGUs nya ordförande

Vi var nästan tresiffrigt antal ST-läkaresom samlades för årets upplaga av OGU-dagarna i ett kyligt men strålande Lund.Från flera av föreläsarna fick vi höra attLund faktiskt ligger mitt i Europa, i hän-delsernas centrum menade de förståsockså.

Det vetenskapliga programmet rivstar-tade med en odyssé om robotkirurgi, viledsagades av Jan Persson genom dettaspännande ämne. Han lyckades övertygaauditoriet om fördelarna med ledadeinstrument, alltid rätt orienterad och sta-dig kamera, djup i bilden mm. Vi fick sefilmer från flera operationer, bland annaten retroperitonealt belägen extrauteringraviditet. Jag brukar tycka det är svårtatt orientera mig när jag tittar på opera-tionsinspelningar, vad är upp? Oj, nuvreds bilden, hur blev det nu då? Här vardet helt klart mycket lättare och sjösju-kekänslan fanns inte heller.

Infertilitetsutredning och habituellabort avhandlades på ett föredömligt tyd-ligt sätt av Britt Friberg. Omhänder-tagandet av paret betonades, vid såvälbarnlöshet som upprepade missfall är detett par som utreds/behandlas och det ärvisat att ett gott omhändertagande, ”ten-der love and care”, är viktigt.

Sedan var det dags att träna knutar ochrepetera gynekologisk anatomi medChrister Borgfeldt. En ovetenskaplighanduppräckning visade att fascian sysmed PDS med självlåsande ankarknutsamt avslutande virkknut på de flesta hålli landet numera.

Efter detta kom föreläsningen där jagfick allvarliga dubier om min egen kom-petens, nämligen sutur av sfinkterskador.Det finns fler strukturer än den yttresfinktern som ska adapteras till varandra,jag rodnade när Ann-Kristin Örnö beto-nade vikten av att perineal membraneidentifierades, adapterades och suturera-

des korrekt. Definitivt ett utvecklings-område för mig och mina kollegor. PiaTeleman konstaterade att miktionslistanär gynekologens enda sanna vän (vidutredning av inkontinens tror jag honmenade).

Och det var bara den första dagen! Påtisdagen fortsatte det vetenskapliga pro-grammet med Andreas Herbst och svår-tolkade CTG. Alltid lika angeläget. Alltidlika svårt. Alltid lika lätt att vara efter-klok. Vi fortbildades också om ultraljud-steknik i tidig graviditet av ElisabethEpstein. Svårighet att konstatera viabili-tet i tidig graviditet finns, även för en erfa-ren undersökare och det varnades för attdöma ut graviditeten för snabbt. Aldrig

farligt att avvakta hos opåverkad patient!Mårten Strömberg höll i årsmötet där

den nya styrelsen valdes, till nästa år behö-ver valberedningen tips på unga, fräschaST-doktorer i början av sin ST-bana.Emilia Rotstein redovisade resultatet avårets OGU-enkät, som tyvärr dragits meden del tekniska problem och kanske där-för hade en ganska låg svarfrekvens.. YlvaCarlsson och David Stenson från SFOGsutbildningsnämnd försökte tillsammansmed Barbro Edén klargöra vad det nyavetenskapliga ST-arbetet egentligen är.En del frustration från auditoriet komfram. Från scenen betonades de positivaaspekterna med möjlighet till fördjup-ning, Barbro tyckte att alla ST-läkare somgör detta kommer att vara så mycket bätt-re rustade specialister än hon var en gångi tiden. Kanske lite sämre operatörer änvad hon var, men ändå så mycket bättrepå helheten.

Ylva Strandberg, ST-läkareSahlgrenska UniversitetssjukhusetGöteborg

Rapport från OGUsST-dagar 2010 i Lund



Kungligt roligt iHuvudstaden!

Organisationskommittén för OGU-dagarna 2010 i Lundhade ordnat ett matnyttigt program fyllt med intressantaföreläsningar och trevliga sociala aktiviteter. Vi i OGU-styrelsen tackar för ert stora engagemang och ser att nigett arrangörerna för OGU-dagarna i Stockholm 2011 enutmaning att leva upp till. OGU-dagarna brukar gå av stapeln v 16 men då den sammanfaller med påsken nästaår så bjuder vi in till OGU-dagarna 2011 i Stockholm 11-12/4 (v 15). Boka in detta i kalendern redan nu!

Varmt TACK från hela OGUs Styrelse

Emellan alla dessa programpunkterfikade, pratade och lunchade vi på an-rika Grand Hotel i Lund. Fest var det för-stås också, på måndagskvällen middag påFlädie Mat & Vingård, speciellt pilgrims-musslan till förrätten var minnesvärd.Underhållning i studentikos stil (vadannars?) med ett gäng Lunda-spexare.Eller före detta tror jag, en del av dem varganska tunnhåriga. Sjöng bra gjorde de ivilket fall. Senare under kvällen när dans-golvet fylldes av glada ST-doktorer komjag på mig själv med att tänka ”Iblandhar man sina svackor på jobbet, men hurfel kan det bli när alla de här är mina kol-legor?”

Tack OGU-styrelsen och organisa-tionskommittén i Lund för två späckade,lärorika, roliga och inspirerande dagar!


I år var 10-årsjubileum för OGUs utbild-ningsenkät, och för att fira detta med ettkliv in i det moderna livet, var den i årför första gången webbaserad. OGU harsedan år 2000 med två års mellanrum säntut frågor till Sveriges ST- och underläka-re inom gynekologi och obstetrik somberör arbetsmiljö och utbildningsklimatpå klinikerna. Materialet har legat tillgrund för vårt arbete inom OGU, ochäven kunnat vägleda underläkare till valav framtida arbetsplats. Enkäten belyseräven könsfördelning, framtids- och forsk-ningsplaner. Så håll i er – här kommerrykande färska siffror!

I Sverige finns 48 kvinnokliniker,varav 43 har ST-utbildning. Där samsas310 ST-läkare och 41 vikarierande under-läkare. I år var enkäten, som sagt, web-baserad och efter att ha blidkat teknik-gudarna, fick vi in 195 enkätsvar. Svars-frekvensen blev således 55%. Av dem somsvarade var 84% kvinnor och 16% män,genomsnittsåldern är 31-34 år för bådemän och kvinnor. Fördelningen har settlikadan ut sedan första enkäten år 2000.43% arbetar på universitetssjukhus, 39%av männen och 44% av kvinnorna. Deflesta har ST-kontrakt, framför allt påuniversitetsklinikerna. Se diagram 1.

23% har gjort sin grundutbildning iett annat land, varav Tyskland är det mestrepresenterade, följt av Irak, Danmarkoch Polen. De flesta har fått vikariera 4-6 månader i väntan på sin ST-tjänst,och av dem som svarade på enkäten hade59% gjort mer än två år av sin ST. Endast

9% arbetade deltid, men 14% har angi-vit att de önskar göra det. 44% tar ut fort-löpande jourkomp, och 22% önskar attde kunde. Den genomsnittliga deltids-tjänsten är 82 %. Medellönen bland ST-läkarna ligger på 37000 kronor, och påuniversitetssjukhusen tjänar ST-läkarna igenomsnitt 34000 kronor. Se diagram 2.

Kvinnorna har i genomsnitt en drygtusenlapp mindre i lön i årets undersök-ning vilket är en förändring från förraenkäten 2008 då männen hade i genom-snitt 270 kr lägre lön än kvinnorna.Siffrorna visar inte att löneförhandlingpåverkar lönen påtagligt. Det påverkarinte heller hur nöjda ST-läkarna är medsina löner – 49% är missnöjda med sinlön.

Introduktion, kan det vara såsvårt?Väl på arbetsplatsen upplever 65% att defått tillräcklig introduktion för att förbe-reda dem på kommande arbete, medan4,5% anger att det helt saknas introduk-tion på arbetsplatsen. Glädjande är dockatt 91% har en namngiven ST-ansvarigpå kliniken, och 79% har regelbundnautvecklingssamtal. Tyvärr har 20% an-givit att de inte har utvecklingssamtal, vilket är oacceptabelt många. 98% av demmed ST-tjänst har en handledare, och69% av handledarna har formell hand-ledarutbildning. Vi träffar våra handle-dare i genomsnitt varannan månad, eller 6 gånger per år. Tyvärr har endast 30%avsatt handledartid.

Utbildning, är vi på rätt väg? 80% har intern eller regional utbildning,genomsnitt 1,6 timmar/vecka. Dessvärrehar endast en knapp fjärdedel angivit attde har schemalagd inläsningstid, trots attmånga fler har detta inskrivet i sitt ST-kontrakt. Drygt hälften har möjlighet till

6-10 kursdagar per år, 3% stackarehar inga dagar alls. Vad som är änmer oroväckande är att 25% angeratt nya ST inte implementerats påkliniken! Av dessa arbetar 13% påuniversitetssjukhus!En återkommande fråga gäller intres-set för specialistexamen. 69% harangivit att de önskar skriva, och 68%har betald inläsningstid. Således har

specialistexamen ett fortsatt stort stödbland ST-läkarna trots den nya målbe-skrivningen där det ligger mer fokus påkontinuerlig kunskapsutvärdering ochfeedback .

Jämställdhetsplan, behövs detpå en kvinnoklinik?Vi tillbringar alla stor del av vår tid på vårarbetsplats, och den sociala arbetsmiljönär minst lika viktig som den akademiska.I förra enkäten (2008) hade antalet mänsom kände sig diskriminerade pga köndrastiskt ökad, varför vi i årets enkät foku-serade extra mycket på detta. Nedslåendenog hade denna siffra ökat både blandkvinnor och män från 14% till 29%, medfördelningen 65% män (63% år 2008)och 35% kvinnor. En dryg tredjedel upp-lever sig diskriminerade framför allt avläkarkolleger och barnmorskor/sjukskö-terskor. Man framhäver stereotypa utta-landen, sämre hjälp och samarbete frånövriga personalgrupper, och uttryck avbristande respekt som mest bevärande.Detta leder enligt svaren bland annat tillbristande självkänsla, sämre självförtro-

ST-läkarens vardag,en dans på rosor?

ende och högre stressnivå på arbetsplat-sen. Det leder även till funderingar på attbyta specialitet hos en tredjedel av demsom svarat på enkäten, lyckligtvis harendast 3% allvarligt övervägt detta. Manefterlyser en mer synlig jämställdhetsplanpå kliniken, och ett tydligt ställningsta-gande i ledningsgruppen vilket mångaupplever brister. Dessutom föreslås attproblemet tydliggörs för alla personalka-tegorier på arbetsplatsen, samt att störrefokus sätts på teamtänkande, istället förett individbaserat sådant.

Forskning, ett fritidsintresse?Ett annat område enkäten belyser ärforskning bland ST-läkarna. 15% av demsom svarade forskar idag, en knapp tre-djedel planerar att disputera. 17% finan-sierar sin forskning via ALF-medel, 14%

via stipendier eller externa medel. Skräm-mande mycket forskning på egen tid allt-så – är detta rätt taktik av arbetsgivare attstimulera framtidens medicin undrarman. Lyckligtvis verkar det ännu finnashopp, 50% av dem som inte forskar harsvarat att de ämnar börja senare, alterna-tivt ännu inte funnit lämpligt projekt.

Det är också glädjande att se att vi istörre utsträckning engagerar oss i ARG-arbete. I årets enkät uppger 8% att de äraktiva i en AR-grupp, jämfört med 4,5%i förra enkäten. Även andelen som villengagera sig har ökat från 39% 2008 till43% i årets undersökning. Så det är frittfram för AR-grupper att visar upp er –här är er chans!

Vad lärde vi oss denna gång?Tyvärr ser det alltså fortsatt ut så att vi

utsätter framför allt våra manliga kolle-ger för ett stereotypt tänkande som ledertill dålig arbetsmiljö. Vi tillbringar friti-den med att förkovra oss, på arbetstidfinns ingen tid för detta. Vi får dessutominte ta ut fortlöpande ledigheter i denmån vi önskar. Däremot verkar vi trivasganska bra ändå, eftersom endast ett fåtalöverväger ett byta av specialitet, och endryg tredjedel kan tänka sig en chefspo-sition i framtiden.

Årets enkät har återigen satt hjulen irullning – mycket har förbättrats, ännumer kvar att göra. Hur ser det ut på dinklinik? ST-läkare – gör din röst hördhemma, och ni andra – var en aktiv delav utvecklingen till en ännu bättre ST-utbildning. Det är trots allt framtiden nihjälper till att forma!


Skrivningen består av 15 fall-baseradekortsvarsfrågor och max poäng anges eftervarje fråga. Totalt omfattar skrivningen120 poäng – 30 poäng obstetrik och 90poäng gynekologi. Hela skrivningen medsvar finns på SFOGs hemsida, där finnerdu även fotot till fråga 10.

Fråga 1Catrin, 25 år, är gravid med sitt förstabarn och du träffar henne på MVC i graviditetsvecka 35. Hon har önskat enläkarbedömning eftersom hon har and-ningsbesvär. Vanligtvis är hon i god fysiskkondition (tävlar i orientering) men nublir hon väldigt andfådd av att gå upp fören trappa. Hon tycker också att hjärtatslår snabbare än det brukar. Besvären harkommit successivt under de senaste veck-orna.1a) Vilka möjliga diagnoser har du iåtanke? (3 p)1b) Vad bör ingå mer i anamnesen ochvad gör du? (3 p)Din bedömning efter ytterligare utred-ning blir att Catrins besvär inte är teck-en på någon sjukdom.1c) Beskriv de hemodynamiska ochrespiratoriska förändringar som kan för-klara Catrins besvär och som normaltsker under graviditet. Förklara även var-för ödem är vanligt under graviditet. (3 p)1d) Förklara varför det är viktigt att enkvinna med hjärtsjukdom är adekvatsmärtlindrad under förlossningen. (1 p)

Fråga 2Lena 27 år och Kristian 32 år väntar sittandra barn. Hon är tidigare gynekolo-giskt frisk. Kristian har nedsatt spermie-koncentration, vilket medfört att bådagraviditeterna är resultat av IVF. Förstaförlossningen skedde vaginalt i v.31, utanatt man fann någon uppenbar orsak. Lena

kommer nu till dig på specialist-MVCför konsultation i första trimestern. 2a) Vilka riskfaktorer för att föda förtidigt har Lena och finns det ytterligarenågra att vara uppmärksam på? (2 p)2b) Vilka undersökningar vill du göraredan nu? (2 p)Hon undrar om hon kan få någon medi-cin denna gång för att minska risken föratt föda för tidigt.2c) Vad svarar du på det? (1 p)Lena har nu kommit till v.29 och kom-mer in med värkar. 2d) Hur undersöker du henne och vadsöker du efter? (2 p)Du bedömer att Lena är i prematurt värk-arbete och cervix är öppen 4 cm. 2e) Vilken behandling ger du henne ochvilka åtgärder vidtar du? Motivera! (3 p)

Fråga 3Anna, 32 år, kommer till förlossningsav-delningen tillsammans med sin man pågrund av kraftiga värkar. Hon är II-gra-vida, I-para, förlöst med sectio 2008 efter-som barnet då låg i säte i fullgången tid.Nu gravid med BPU 100601. Värkarnahar pågått i två timmar och hela tiden bli-vit kraftigare och tätare. Vattnet gick fören halvtimme sedan och det var blodtill-blandat. Anna tycker att det gör ont helatiden nu. Barnmorskan har kört CTGsom är normalt och som visar täta vär-kar. Vid yttre undersökning finner du attAnna ömmar till höger på livmodern menatt den slappnar av mellan värkarna. 3a) Vilka diagnoser överväger du? (2 p)3b) Vad gör du? Motivera! (2 p)Anna tycker att det trycker på nedåt. Detrinner kraftigt blodtillblandat foster-vatten. CTG med yttre registrering är heltnormal. Du gör ett VU för att bedömahur långt förlossningen framskridit ochfinner att cervix är öppen 7 cm och huvu-det står vid spinae.

3c) Hur planerar du i detta läge att för-lösa patienten? Motivera! (2 p)Förlossningen går snabbt framåt menplötsligt sjunker fosterhjärtljuden till 50slag/minut och patienten har nu intensi-va, ihållande smärtor i buken. 3d) Vilka diagnoser misstänker du nu?Vilka åtgärder ska vidtas och i vilkenordning? (4 p)

Fråga 4Malin Stenberg, 29 år, kommer till gyn-mottagningen på grund av oönskad gra-viditet. Malin är VI-grav, II-para med tvånormala förlossningar, den senaste för treår sedan och tre tidigare aborter i anam-nesen. Samtliga aborter efter det senastebarnets födelse. Malin är frisk. Röker ca10 cig/dag. Inga hereditära sjukdomar avbetydelse framkommer. Malin är heltövertygad i sin önskan om att avbryta gra-viditeten. SM för ca 7 veckor sedan.4a) Anamnesen och rådgivningen behö-ver kompletteras. Ge förslag och moti-vera. (3 p)4b) Vilka undersökningar och vilkenprovtagning föreslår du? (2 p)Malin genomgår en okomplicerad aborten vecka senare och påbörjar vid förstamenstruationen användning av Depo-provera®.4c) Innan Depo-provera® förskrivs börman penetrera vissa faktorer i anamne-sen ytterligare. Vilka? Motivera. (3 p)Malin fortsätter med Depo-provera® ochverkar till en början nöjd. Ett och ett halvtår senare träffar du henne på mottag-ningen då hon sedan drygt tre månaderbesvärats av i stort sett dagliga vaginalasmåblödningar. Cytologprov (benignt)och klamydiaprov (negativt) är taget.Gynekologisk undersökning visar ensparsam pågående blödning och normaltpalpationsfynd. Vaginalt ultraljud visarett mycket tunt endometrium. Du tolkar

Specialistexamen2010

detta som att blödningen beror på attendometriet är atrofiskt.

Du rådfrågar en kollega som tipsar omatt man kan ge tillägg av östrogen i formav ett par p-piller kartor för att på så sättförhindra blödningar genom att byggaupp endometriet. 4d) Fungerar det? Motivera ditt svar. (2 p)

Fråga 5Du får under handledning möjlighet attgöra en hysteroskopi på en kvinna medett misstänkt septum.5a) Vilka komplikationer kan uppstå isamband med hysteroskopiska ingrepp?(2 p)I samband med ingreppet har du problemmed bilden som inte blir klar. Detta ärett vanligt problem vid alla typer av endo-skopier.5b) Vad kan det bero på och hur rättardu till problemet? (2 p)

Fråga 6Du kallas till operation och skall göra enhysterektomi på en kvinna på grund avblödningar och myomatös uterus. Patien-ten, 46 år gammal, är sövd. Dukat ochklart. Du har, på grund av ett missför-stånd mellan dej och operationspersona-len, inte träffat patienten tidigare. 6a) Hur agerar du? (2 p)Osäkerhet uppstår beträffande om ova-rierna skall kvarlämnas eller inte. I tidi-gare mottagningsanteckning står attsaken diskuterats men att patienten villefundera lite. Enligt operationssköterskanså sades det att ovarierna skulle tas bort. 6b) Hur gör du nu? (2 p)I samband med operationen visar det sigatt höger uretär är hårt inbunden mot ett

decimeterstort myom. Du är rädd attskada uretären. 6c) Hur gör du nu? Motivera ditt svar.(2 p)

Fråga 7 En 19-årig kvinna har haft ont i nedredelen av buken i 2 veckor. De molandesmärtorna är bilaterala med övervikt påhöger sida. Hon minns inte när hon hadesin senaste mens men har haft blodigaflytningar ett tag.

Det finns en del möjliga differential-diagnoser vid ett fall som detta, vissa merasannolika än andra. Med hjälp av en braalgoritm (räknemetod, metodik), base-rad på klinisk undersökning, ultraljud-sundersökning och laboratorietester, kanman reducera antalet differentialdiagno-ser till ett fåtal mera sannolika diagnoser.7a) Beskriv hur du skulle gå vidare ochmotivera ditt svar.(3 p)Du bestämde dig för att det möjligenskulle kunna vara akut salpingit och ordi-nerade laparoskopi för att få diagnosenverifierad. 7b) Vilka är de laparoskopiska kriterier-na för akut salpingit? (3 p)

Fråga 8 En kvinna i 30-års ålder uppsöker dig pågrund av onormal flytning. Hon uppgeratt hon inte haft klåda eller onormal doftfrån underlivet. 8a) Beskriv hur du undersöker hennesflytning. (3 p)8b) Om du kommer fram till att hon harbakteriell vaginos - hur behandlar duhenne och hennes partner? (1 p)

Fråga 9En kvinna född 1988, ursprungligen frånBosnien, söker dig på ungdomsmottag-ningen på grund av utebliven menstrua-tion. Hon är rökare och har haft periton-sillit för 1 år sedan. Hon är virgo och hadesin första menstruationsblödning när honvar 16 år. Hon blödde då i 10 dagar. Där-efter har hon haft ytterligare en blödningför 1 år sedan och den varade i 3 dagar. 9a) Vad behöver du fråga efter ytter-ligare? (3 p)9b) Vad undersöker du i status? (2 p)9c) Vilka prover är relevanta att ta? (2 p)Du gör ett gestagentest, som dock ärnegativt9d) Vad innebär detta? (1 p)FSH visar sig vara 77 IE/L även efter upp-repad provtagning. Övriga prover är nor-mala.9e) Vad kan detta innebära och på vil-ket sätt skulle du vilja gå vidare? (2 p)

Fråga 10Du arbetar på Kvinnoklinikens mottag-ning. Elsa Svensson, 54 år, söker för klådaoch svår smärta/sveda i underlivet sedanca ett år. Hon har mycket ont vid sam-lag och har inte kunnat genomföra dettapå flera månader. Se bild www.sfog.se 10a) Vilka diagnoser överväger du? (2 p)10b) Hur utreder du och ställer en säkerdiagnos? (2 p)10c) Vilken behandling och uppföljningär lämplig vid de diagnoser du nämntovan? Motivera! (4 p)10d) Vilka allmänna råd ger du i övrigt?(2 p)

Fråga 11Du arbetar på Kvinnoklinikens mottag-ning och träffar Eva Persson, 45 år, somsöker för urinläckage. Hon är bedömd avuroterapeut och medför en miktionslistasom ser ut så här:

Tid Dryck Volym Läckage(g)

8.00 300 250 110.00 200 15011.00 100 713.00 300 15014.30 200 100 616.00 15018.00 300 150 419.30 10021.00 200 15023.00 150 324.00 10004.00 200

11a) Vilken typ av inkontinens passardenna lista bäst med? Motivera! (2 p)11b) Vad bedömer du särskilt vid gyn-undersökningen? (2 p)Eva genomgår en urodynamisk under-sökning, och så här lyder utlåtandet:Resturin 5 ml, blåsfyllnad till 450 ml dåpatienten ber att få avbryta pga besvärli-ga trängningar utan tecken på detrusor-instabilitet i cystometrin. Negativt slut-ningstryck, läcker sparsamt vid hosta,Bonney’s test positivt. Maxflöde 40 ml/s.Cystoskopi: ua.


11c) Vilken typ av inkontinens stämmerbäst med detta utlåtande? Motivera! (2p)11d) Vilken blir din sammanfattandebedömning av patientens besvär ochresultatet av utredningen? (2 p)11e) Föreslå lämplig behandling! (2 p)

Fråga 12Karin, 55 år, söker på kvinnoklinikensmottagning på grund av en vaginal blöd-ning, tre år efter att menstruationernaupphörde. Hon är tidigare frisk, II-para,och har inte någon östrogenbehandling.Vid undersökningen noterar du en delgammalt blod i bakre fornix, uterus ärnormalstor, och vid ultraljudsundersök-ningen ser du ett endometrium som är18 mm tjockt, väl avgränsat. 12a) Vilkadiagnoser måste i första hand uteslutasoch hur utreder du detta? (2 p)En alternativ diagnos är corpuspolyp. 12b) Hur utreder och åtgärdar du detta?(2 p)12c) Ungefär hur stor är risken att enpolyp är malign eller premalign och vilkafaktorer ökar risken för malignitet? (2 p)12d) Förklara vilka risk- respektiveskyddsfaktorer för endometriecancersom kan bero på hormonella effekter (4 p)

Fråga 13Du är ombedd att göra en laparoskopi påen 30-årig kvinna som sökt upprepadegånger på grund av lågt sittande buks-märta. Det finns en misstanke om endo-metrios. 13a) Beskriv laparoskopiska fynd somär förenliga med endometrios och hurdiagnosen fastställs. (3 p)Anta att den kliniska bilden och fyndeni samband med laparoskopin gör dethögst sannolikt att patientens smärtorberor på endometrios.

13b) Vad gör du med de lesioner du seri samband med laparoskopin och vilkenfarmakologisk behandling ordinerar dupatienten? (2 p)

Fråga 14Du handlägger en 24-årig kvinna med enmyomatöst förstorad uterus som är stormotsvarande 18-20 graviditetsveckor.Enligt ultraljud och MR så rör det sig omtvå större intramurala myom och ett fler-tal mindre. Hon har en anemiserandemenorragi och barnönskan. 14a) Hur handlägger du fallet? (2 p)Myomen åtgärdas och patienten blir gra-vid inom ett knappt år.14b) Hur påverkas handläggningen avgraviditeten och förlossningen av degenomgångna åtgärderna av myomen?(1 p)

När hon blivit 15 år äldre och har fött 3barn har uterus vuxit rejält igen och detkonstateras att det finns multipla myombåde subseröst, intramuralt och submu-köst. Hon har dessutom anemiserandemenstruationer som ej minskat av maxi-mal behandling med tranexamsyra.Cytologprov är normalt. 14c) Hur handlägger du detta?Motivera! Finns det några alternativ? (2 p)

Fråga 15En tidig lördagsmorgon på jouren blir duuppringd av personal från akutmottag-ningen. 23-åriga Frida har inkommit till-sammans med sin kamrat . Hon anger atthon har blivit utsatt för ett sexuellt över-grepp. Du går till akutmottagningen ochförbereder dig för att ta emot Frida.15a) Hur går du nu vidare? (3 p)15b) När du nu ska göra din undersök-ning – vad ska du tänka på? Finns detnågot som du kan använda som stöd föratt inte missa något? (2 p)15c) Vem/vilka kan föranstalta om rätts-medicinsk undersökning? (1 p)15d) Hur kan det komma sig att du kanlämna ut undersökningsresultaten? Vadavgör när sekretessen i liknande fall kanbrytas? (2 p)15e) Hade det inneburit någon skillnadi handläggandet om Frida istället hadevarit 14 år? Motivera! (2 p)

VI SES VÄL?www.sfogveckan.se

W W W . N F O G 2 0 1 0 . D K

© A

xel B

olv

ig

IMPORTANT DATESCongress dates:15-18 June 2010

Final Programme is available at the congress website

You may register for the Congress on-line at www.nfog2010.dkor on-site at the Congress venue

37TH NORDIC CONGRESS OF OBSTETRICS AND GYNECOLOGY

15-18 JUNE 2010 · BELLA CENTER, COPENHAGEN


"Nationellt endometrioscentrum" öpp-nades i början av oktober 2009 vid kvin-nokliniken, Akademiska sjukhuset,Uppsala. Uppdraget från sjukhusledning-en innebär att vi skall ta hand om allakvinnor med endometrios i vår egenregion samt kvinnor med avanceradendometrios från hela Sverige och ävenfrån utlandet. Vårt uppdrag innefattaräven fortbildning, kursverksamhet, kli-niska studier och forskning. Det här ärden första centrumbildningen i Sverigeför omhändertagande av kvinnor medavancerad endometrios. Den här typenav centrumbildningar finns redan påmånga håll i omvärlden. För drygt 10 årsedan tog Danmarks motsvarighet tillSocialstyrelsen beslut om att kvinnor medavancerad endometrios skall skötas via 2-3 centrumbildningar och de har nu tvåvälfungerande centra. Danmark är ettföregångsland i Norden beträffande kva-lificerat omhändertagande av kvinnormed avancerad endometrios.

SFOGs styrelse skriver som svar på enskrivelse från Endometrios-ARG att den"instämmer i behovet av centraliseringför att tillförsäkra optimalt och multi-disciplinärt omhändertagande i vårdenför kvinnor med avancerad eller på annatsätt komplicerad endometrios. Centrum-bildningar skulle därmed kunna utgöraremissinstans för bedömning och omhän-dertagande av svåra fall samt utgöra kun-skapscentra för vidareutbildning, kurs-verksamhet och forskning".

Uppskattningsvis var 10:e kvinna i fer-til ålder har påvisbar endometrios. IDanmark har man uppskattat att unge-fär 2% av kvinnor i fertil ålder har enbehandlingskrävande endometrios därdet är aktuellt med hormonell och/ellerkirurgisk behandling. Andras uppskatt-ningar säger att ungefär 0,5% av kvinnori fertil ålder har en avancerad endome-trios som kräver kirurgisk interventionför smärtlindring. Det innebär att unge-fär 40 000 svenska kvinnor har en

behandlingskrävande endometrios ochatt cirka 10 000 har en endometrios somkräver kirurgisk åtgärd. För majoritetenav de med behandlingskrävande symtomså behöver de medicinsk behandlingunder stora delar av sin fertila period ochinte sällan upprepade kirurgiska åtgärder.Det rör sig alltså om en stor patientgruppoch man inser lätt att vi behöver fler endo-metrioscentra i landet, sannolikt ytterli-gare 2-3 stycken.

Varför behövs en centrumbildning föratt handlägga patienter med avancerad,svårbehandlad endometrios? Vid avance-rad endometrios är den medicinska ochkirurgiska handläggningen ibland myck-et komplicerad. Inte sällan krävs ett mul-tidisciplinärt omhändertagande av pati-enten då problematiken efter flera år avsmärtor blir ganska mångfacetterad.Diagnostiken av endometrios kan iblandvara komplicerad vid förekomst av djuptinfiltrerande lesioner och udda lokalisa-tioner. Den medicinska behandlingen avendometrios är ibland mycket komplice-rad och kräver okonventionella och flex-ibla lösningar för att patienten skall måså bra som möjligt. Vidare kan kirurgis-ka ingrepp vara mycket besvärliga pågrund av sammanväxningar mellan bäck-enorganen inklusive genitalia, tarm ochurinvägar. Fibrosen är ofta stram ochibland närmast broskhård och naturligaclivage bjuds inte alltid. Utgången av detkirurgiska ingreppet är i hög grad bero-ende av operatörens erfarenhet och flexi-bilitet i problemlösningen. Erfarna gyne-kologkirurger bedömer dessa operationersom svårare och mer komplicerade änWertheimoperationer, vilka sedan decen-nier koncentrerats till större kliniker. Ettinte ovanligt problem i samband med

omhändertagande av kvinnor med svåraoch kanske behandlingsresistenta besvärorsakade av endometrios är att man somdoktor känner sig ensam och oförmögen.Ofta slutar detta med att patientansvaretskjuts över på en kollega som får dra dettunga lasset till dess denne inte orkar läng-re, och så vidare.

Endometrioscentrat i Uppsala byggerpå en kärnorganisation som består avgynekologer, barnmorskor, sjukgymnas-ter och kurator. Utöver detta finns smärt-specialist, reproduktionsmedicinare,MR-specialist, kolorektalkirurg och uro-log knutet till teamet. Vid behov har viäven stöd av våra tumörkirurger. Organi-satoriskt fungerar det redan ganska bra.Vi har fokuserat på det multidisciplinäraomhändertagandet och har behandlings-konferens en gång/vecka då vi träffas ochdiskuterar patientfall. Under det förstahalvåret som centrat varit igång har viträffat drygt 270 patienter med endome-trios och opererat ett ganska stort antal.Många kvinnor med känd eller misstänktendometrios har kontaktat oss via tele-fon och e-post. Vi har idag drygt 100 pati-enter på vår väntelista. Antalet remisserfrån kollegor ute i landet ökar hela tidenoch många hör av sig för att diskuterapatientfall. Anstormningen har period-vis varit så stor att vi haft svårt att hinnamed de som hört av sig med önskemålom att diskutera patientfall. Även mediahar visat ett stort intresse. Det tar tid attbygga upp en välfungerande organisationoch vi försöker nu växa i takt med att viser ett ständigt ökande behov av våra tjän-ster. För att utveckla vår kompetens ochvår organisation så har vi ett gryende sam-arbete med bland endometrioscentrat iKöpenhamn och andra kollegor i Sverigeoch Norden som specialiserat sig påomhändertagande av kvinnor med endo-metrios. Vi ser det som vår uppgift attefter bästa förmåga hjälpa till med hand-läggning av kvinnor med avancerad ellersvårbehandlad endometrios.

Nationellt endometrioscentrumMatts OlovssonNationellt endometrioscentrumKvinnoklinikenUppsala


Två av svensk gynekologis förgrundsfi-gurer har som "professor emerita respek-tive emeritus" åtagit sig redaktörskapetför en ny lärobok i Gynekologi.

Britt-Marie Landgren och Peo Jansonhar med den äran lyckats att samla när-mare fyrtio kollegor till att medverka iförfattandet. Det har länge funnits ettstort behov av att modernisera och bytaut Sam Brodys legendariska "bibel" ochkomplettera boken om Öppenvårdsgyn-ekologi. Vår specialitet har genomgått endynamisk utveckling under senare år ochdet är inte mycket av diagnostik ochbehandling som förblivit oförändratunder det senaste decenniet. Redak-törerna är Göteborgs- och Stockholms-baserade och man anar att detta kan hahaft betydelse för urvalet av författareeftersom 24 av 39 skribenter har sin dag-liga verksamhet förlagd till något av dessaområden. Det är inte heller osannoliktatt författarnas huvudintressen i någonmån kan ha påverkat kapitelsammansätt-ningen. I läroboken som huvudsakligenär avsedd för studenter och ST-läkarehandlar inte mindre än sex kapitel, omän korta, om reproduktionsmedicin.Undertecknad skall dock genast erkännaatt det är av dessa kapitel som jag person-ligen lärt mig mest.

Generellt är de olika kapitlen mycketvälskrivna och koncisa och boken ärmycket tunnare än motsvarande inomObstetrik. Man anar att det bakom dettaligger en tuff redigering. Det intryck jagfick under min tid som vetenskaplig

sekreterare och ARGUS – nämligen attdet inom vår specialitet finns ett stortantal kunskapsrika kollegor förstärkts dåjag läser boken. Här finns mycket klok-skap att hämta.

Kapitlen är välstrukturerade och språ-ket flyter oftast lätt – med enstaka undan-tag. Ibland tar orden över! Det är kanskeinte solklart för alla vad som menas med"hormonella antikonceptionspreparatsom ger ovulationshämning, interfererarreversibelt med menstruationscykelnshormonspel" – men det är vackert!

Nästan alla författare har inkluderatbra illustrationer och utmärkta faktarutorvilket gör läsningen lättare. I vissa kapi-tel hade man dock önskat sig komplette-ring med algoritmer för att lättare kunnafölja utredning och behandling.Exempelvis hade ett flödesschema kun-nat tydliggöra hur man handlägger blöd-ningsoregelbundenhet i den peri- ochpostmenopausala fasen. I nuvarandeskrivning framgår det inte klart attgestagenbehandling rekommenderas vidanovulatorisk blödningsrubbning i peri-menopaus eller att hysteroskopi kananvändas för diagnostik exempelvis vidmisstänkta polyper.

Boken tar en bred ansats och jag tycker det är bra att kapitel som "Dengynekologiska undersökningen" och"Sexologi ur kvinnans perspektiv" tas upptrots ett relativt begränsat utrymme. Omden teoretiska och systematiska genom-gången av "gynundersökningen" kom-pletteras med praktik blir detta en

utmärkt syntes som kommer att hjälpastudenterna i en för dem ovan situation.Särskilt viktigt är det att författarnapoängterar vikten av respekt, lyhördhetoch kommunikation. Många delar avboken ger en praktisk och handfast väg-ledning om utredning och behandling.Exempel på sådana kapitel är: fertilitets-utredning, vulvasjukdomar och tidigpatologisk graviditet.

I kapitlet om antikonception belyserförfattarna också preventivmedelsrådgiv-ning till speciella grupper vilket är myck-et bra. Kapitlen om genital cancer är viktiga och genomgående välskrivna.Enstaka motsägelsefulla påståenden kanses men sannolikt beror detta på att för-fattarna lutat sig mot olika referenser.Man kan också notera en del upprep-ningar i boken och att figuren som visaruterusmissbildningar återkommer i trekapitel kan antingen vara en redaktionellmiss alternativt en pedagogisk finess.Repetition är ju kunskapens moder.Kapitlen om uterovaginal prolaps ochurininkontinens är lättlästa och bildernasom beskriver olika stadier av prolaps ochoperation med främre plastik av cystoce-le är illustrativa.

I kapitlet om barn- och ungdomsgyne-kologi, som är mycket trevligt skrivet,illustreras dynamiken i vår specialitet.Begrepp som DSD, AIS fanns inte ochknappast heller CAH då undertecknadgick i skolan.

Vad jag möjligen hade önskat mig vore att få en mer samlad bild av sexuellt

R E C E N S I O N E R

Ny lärobok i gynekologiTitel: GynekologiRedaktörer: Per Olof Janson, Britt-Marie LandgrenFörlag: Studentlitteratur


Förra året kom en ny bok om medicinensetik – Medicinska etikens ABZ. För-fattarna har inspirerats av "KärlekensABZ" av Inge och Sten Hegeler. Genomkorta berättelser, lexikaliska definitionerav begrepp och teorier och med små illu-strationer vill de presentera det mesta av relevans inom medicinsk etik.Författarna, som har sin bakgrund i medi-cinen respektive filosofin, lyckas med attbelysa ämnet brett. Deras ambition varatt skriva en bok för allmänheten menockså för all personal med både kort ochlång klinisk erfarenhet. Detta gör attläsarna själva kan välja hur mycket de vill fördjupa sig i ett ämne. För de somvill dyka ner i ett ämne finns det mångalitteraturreferenser.

Ämnen som berör vår specialitet ärbland annat abort, fosterdiagnostik ochkejsarsnitt. För oss som sysslar med dettakan de medicinska förklaringarna kännaslite basala. I texten finns det teckningarsom på ett humoristiskt sätt illustreraretiska frågeställningar och begrepp.Ibland kan de provocera till eftertanke.

Det här är ingen bok man läser frånpärm till pärm, men genom hänvisning-arna till andra uppslagsord kan det lätthända att man dröjer sig kvar i bokenmycket längre än man tänkt. Från abor-tetiken leds man vidare till de mest kända

etiska teorierna som pliktetiken, konse-kvensetiken, dygdetiken och feministisketik. Via exempelvis fostrets rätt leds manvidare till begrepp såsom fosterdiagnos-tik, fosterreduktion och fosterutveckling.Många kända personer inom etiken ochden kliniska forskningen är omnämnda.Bokens styrka utgörs av bredden av allavalda uppslagsord. Trots det har mansäkert glömt någon eller något. T.Nilstun undrar i sin recension i läkar-tidningen nr 6 2010 "Etik utan gränser– men var är Sokrates?"

Författarna har lyckats med en lättläst,faktarik, intressant och inspirerande bokom medicinens etik, som jag varmtrekommenderar till alla.

Claudia BrussOrdf Erik-ARG

överförbara infektioner (STI). Som detnu är upplagt beskrivs genitala infektio-ner i flera kapitel. Tuboovarialabscesserbeskrivs i kapitlet akuta gynekologiskabukfall medan undertecknad hade för-väntat sig att läsa om denna kliniskt vik-tiga frågeställning i kapitlet om övre geni-tala infektioner. Jag tycker också att mannågonstans tydligare borde hapåtalat hur oerhört mycketvanligare det idag är medChlamydia trachomatisjämfört med Neisseriagonorrhoeae som etiologivid STI - men detta är rand-anmärkningar.

Med en ny lärobok i gyne-kologi har studenter ochkollegor under utbildningfått ett värdefullt tillskottavseende teori och praktiskhandläggning av gynekolo-gisk sjukdom. För lärareoch akademiska företrä-dare kommer det att varaovärderligt att kunna hän-visa till denna kunskaps-källa. Det finns dessutomen hel del att "hämta" förden något mer rutineradegynekologen.

Lars-Åke Mattsson

Medicinska etikens ABZFörfattare: Niels Lynöe, Niklas JuthFörlag: LIber

R E C E N S I O N E R


Kursledning: Ove AxelssonKristiina KaskPär Persson

Målgrupp: 28 ST-/underläkare på kvinnoklinik med högst ett års erfarenhet inom specialiteten.

Tidpunkt: 3-5 november 2010 (vecka 44).

Kursplats: Internat på Sunnersta Herrgård i Uppsala.

Kursinnehåll: Akut obstetrikAkut gynekologiInformation om HSAN samt SFOG och andra läkarorganisationerUndervisningen sker till stor del som falldiskussioner i smågrupper under handledning av specialister i Obstetrik och Gynekologi.

Kursavgift: 7.000 kr exkl moms. I avgiften ingår helpension i enkelrum (två nätter) på Sunnersta Herrgård.

Anmälan: Senast 13/9-2010.Sekreterare Susanne Löberg, [email protected])Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala,telefon 018-6112683.

Kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Institutionen förKvinnors och Barns Hälsa vid Uppsala Universitet arrangerar:

ABC-kursi Obstetrik och Gynekologi

Du som är ST-läkare, blivande ST-läkare, hand-

ledare, studierektor eller beslutsfattare med

ansvar för ST-frågor - det här är kongressen för

Dig!

Framtidens Specialistläkare är ett nationellt forum

för alla frågor som rör ST. Det är en viktig mötes-

plats och ett fantastiskt tillfälle att knyta kontakter.

Programmet pågår under tre dagar och är full-

späckat med intressanta föreläsningar, workshops

och kurser på temat kommunikation, vetenskap och

ledarskap - kompetensområden som förenar alla

specialiteter.

Hela kongressen är en tredagarskurs i ledarskap,

vetenskap och kommunikation. Deltagande ger

kursintyg som du kan tillgodogöra dig som en del i

din ST.

Anmälan är nu öppen, www.framtidenslakare.se

Väl mött på Malmö Arena 8-10 september 2010!


Målsättningen med min avhandling harvarit att beskriva de brister inom förloss-ningsvården som har bidragit till att barnföddes med svår syrebrist eller dog i näraanslutning till födelsen, att söka riskfak-torer hos de mödrar, deras förlossningaroch hos barnen som drabbats, och attutreda förekomsten av suboptimal vård ianslutning till barnafödande. Det över-gripande målet har varit att finna redskapför att förbättra patientsäkerheten ochminska antalet undvikbara förlossnings-relaterade skador i framtiden.

BAKGRUNDDet föds cirka 100 000 barn per år iSverige. Sjukhusen är moderna och väl-utrustade och de flesta förlossningsklini-kerna är bemannade med barnmorskoroch läkare dygnet runt. Trots detta ansö-ker varje år i Sverige, föräldrar till 20-50svårt skadade barn om ekonomisk ersätt-ning på grund av misstanke om att sub-optimal vård under förlossningen harbidragit till att deras barn föddes med svårsyrebrist eller dog i anslutning till födel-sen. Vid skada orsakad av medicinsk fel-behandling i anslutning till sjukvårdan-de behandling i Sverige, är alla drabbadepatienter berättigade till ekonomiskersättning från Landstingens Ömsesidi-ga Försäkringsbolag (LÖF). Person SkadeRegleringen AB (PSR) samlar in alla jour-nalhandlingar gällande patienten och vår-den och anlitar experter som ansvarar förutredningen. Även om antalet försäk-ringsskador gällande barnafödande är för-hållandevis litet, är ersättningskostnader-na enorma, eftersom det rör sig om livs-långa och omfattande handikapp som stårför 25% av den totala ersättningen förmedicinsk felbehandling inom sjukvår-

den i Sverige. Utöver de barn som ansöktom ekonomisk ersättning och anmäl-ningar till Hälso- och SjukvårdensAnsvarsnämnd (HSAN) är förekomstenav suboptimal vård i anslutning till bar-nafödande i Sverige okänd (1).

Definition och förekomsten avCerebral Pares Cerebral pares (CP) definieras som ettkroniskt motoriskt handikapp, karaktä-riserat av ofrivilliga kroppsrörelser ochkroppsställningar. Generellt anses attorsaker till CP skador till största delensker under fosterstadiet och inte underförlossningen. Förekomsten av CP är 1,3per 1000 levande födda barn i fullgång-en tid. Syrebrist under förlossningenanses bara vara orsaken hos cirka 10% avbarnen som drabbas av en CP-skada. Detär möjligt att syrebrist orsakar CP oftareän så. I en västsvensk studie fann man attsyrebrist i samband med födelsen sanno-likt varit orsaken till CP i 28% av fallen,när man undersökte hjärnan på 241 CP-skadade barn äldre än 4 år med datorto-mografi eller magnetkamera(2, 3). Omdet föds 100 000 barn i Sverige varje år,skulle det innebära att ca 35 barn årligenskadas allvarligt av syrebrist.

PopulationAlla fall och kontroller hade en gravidi-tetslängd av ≥ 33 fulla veckor, hade enplanerad vaginal förlossning och hade ennormal fosterljudsregistrering vid inlägg-ning för förlossning, talande för att fos-

tret var väl syresatt foster vid den tid-punkten. I Studie I-III granskades alla de472 ansökningar om ekonomisk ersätt-ning som fanns arkiverade på PSR underåren 1990-2005, på grund av misstankeom att suboptimal vård i anslutning tillbarnafödande allvarligt skadat ett barn. Idessa fann vi, enligt våra definitioner ochinklusionskriterier, 177 barn som utgörfallen i Studie I-III, och som sannolikthade skadats av suboptimal vård underförlossningen. I Studie III jämfördes risk-faktorer hos mödrarna, faktorer gällandeförlossningen och barnen som hade enanmälan till PSR, med alla de mödrar ochfriska barn som föddes under samma tids-period i Sverige (n= 1 149059). Syftet varatt finna de faktorer som är associerademed både syrebrist och suboptimal vårdunder förlossningen.

I Studie IV granskades riskfaktorer ochhandläggningen under förlossningen till313 barn, födda i Stockholms Län under2004-2006, som hade tecken på syrebristvid 5 minuters ålder (Apgar poäng < 7)och de jämfördes med lika många friskakontroller (Apgar poäng 10 vid 5 minu-ter), som föddes under samma tidsperi-od i samma region. Syftet var att kartläg-ga förekomsten av suboptimal vård underförlossningen.

MetodVi definierade suboptimal vård under för-lossningen:1. Felbehandling gällande otillräcklig fos-

terövervakning definierades som:• avsaknad av uppföljande fosterljuds-

registrering (CTG) efter intagnings-test

• obedömbar CTG registrering pågrund av dålig kvalitet

Sophie BerglundÖverläkare KvinnoklinikenSö[email protected]

Severe asphyxia dueto substandard careduring labour

Ny avhandling


• utebliven skalpprovtagning trots attindikation förelåg (avvikande elleronormal CTG).

2. Försummelse av tecken på syrebristdefinierades om man:

• inte agerade inom rimlig tid vid onor-mal CTG (inom 45 minuter frånonormal CTG till födelse)

• ökade dosen med värkförstärkandedropp (oxytocin) trots tilltagandeonormal CTG eller att droppet orsakade en överstimulering av värk-arbetet. Överstimulering av värkarbe-tet definierades som ≥6 kontraktio-ner/tio minuter i minst 20 minuter(4).

3. Felbehandling i anslutning till förloss-ningen definierades i fall vid hotandesyrebrist hos fostret:

• när tiden från beslut att förlösa tillfödelsen var längre än 30 minuter

• spontan vaginal förlossning utan för-sök att påskynda förlossningen, trotsonormal eller obedömbar CTG i >45minuter

• traumatisk instrumentell vaginal för-lossning, definierat som förlossningmed sugklocka eller tång vid medi-cinskt olämplig användning av dessa(5-9).

ResultatI Studie I och II beskrivs förlossningenoch återupplivningen av de 177 av svårsyrebrist skadade barnen med en ansö-kan om ersättning hos PSR. De vanligas-te orsakerna till suboptimal vård underförlossningen och återupplivningen var:1. Bristande fosterövervakning i 98%,

dvs. att man inte följde gällande rikt-linjer för fosterövervakning.

2. Försummelse av tecken på syrebrist i72%, där lång tid fortskred från detatt man kunde uppfatta tydliga teck-en på syrebrist fram till barnets födel-se (>45 minuter), eller att man vidtecken på syrebrist inte kontrollerademed ett skalpblodprov eller förvissadesig om barnets välbefinnande. Vi fanni dessa fall också att man använde värk-förstärkande dropp (oxytocin) utan attkvinnan visade tecken på värksvaghet,eller på ett oförsiktigt sätt i höga doser,

som ledde till ett överstimulerat värk-arbete och som i sin tur kan ha lett tillsyrebrist.

3. I drygt hälften av fallen valdes inte detför barnet skonsammaste och snabbas-te sättet att förlösa vid hotande syre-brist. Till exempel gick det för lång tid från beslut om förlossning tillfödelsen (> 30 minuter) eller en trau-matiskt handlagd instrumentell för-lossning som, utöver syrebristen, orsa-kade ytterligare skada på barnet.

4. I knappt hälften av fallen hade maninte följt de gällande riktlinjerna föråterupplivning av nyfödda barn fram-för allt vad gällde ventilationen ochman tillkallade inte hjälp tidigt vidkomplicerade förlossningar eller vidhotande syrebrist. Emellertid vardokumentationen vid återupplivning-en i vissa fall bristfällig, varför utvär-deringen av denna måste tolkas medförsiktighet.

I Studie III och IV, som är fall-kontrollstudier, jämfördes karaktäristika och risk-faktorer hos mödrarna till fallen medmödrarna till de friska kontrollerna, risk-faktorer under förlossningen och riskfak-torer hos barnen. De riskfaktorer som varöverrepresenterade bland fallen med enanmälan på PSR och som kan associerasmed ökad risk för syrebrist orsakad avsuboptimal vård under förlossningen(Studie III), var maternell ålder >30 år,maternell kortvuxenhet (<159 cm), tidi-gare förlossning med kejsarsnitt, diabe-tes, igångsättning av vaginal förlossningoch förlossning under nattetid med alltfrån en dubblerad risk till en fyra gångerökad risk. Vid jämförelse av förlossning-ar med och utan värksvaghet var riskenför allvarlig syrebrist fem gånger högreoch risken var 10 gånger ökad vid använd-ning av bedövning i form av epidural ochytterligare om det kombinerats med mor-finliknande preparat under förlossning-en. Små och stora barn för graviditets-längden, överburenhet (>42 veckor), tvil-lingar och sätesförlossningar hade allt fråntre till åtta gånger ökad risk för svår syre-brist associerad med felbehandling underförlossningen. Vi fann ingen ökad risk

beroende på vilken veckodag eller vilkensäsong barnen föddes. Vi fann inte hel-ler en ökad risk för rökande mammor,singelmammor eller utlandsfödda mam-mor (Studie III).

De riskfaktorer som var förknippademed ökad risk för låg Apgar poäng vid 5minuters ålder bland barn födda iStockholms län 2004-2006 (Studie IV),var i stort desamma som vi funnit varaassocierade med svår syrebrist associeradmed felbehandling i Studie III (se ovan).Emellertid hade mammor med diabetesingen ökad risk och inte fann vi någonökad risk för födslar nattetid, men däre-mot under våren (januari-juni), då riskenför att barnet skulle ha låg Apgar var 50%ökad jämfört med födslar under hösten(augusti-december). Suboptimal vårdförekom i 62% bland de barn som hadelåg Apgar vid 5 minuters ålder, men äveni 35% hos barn med full Apgar poäng.Vid ett antagande om att att suboptimalvård under förlossningen leder till lågApgar poäng vid 5 minuters ålder, hadeuppskattningsvis 42% av fallen med teck-en på syrebrist kunnat undvikas med kor-rekt handläggning under förlossningen.Vi fann att ju längre tid som CTG varonormal under förlossningen, desto stör-re var risken för att barnet skulle ha lågApgar vid 5 minuters ålder. Om CTGvar onormal > 45 minuter under förloss-ningen var det drygt 7 gånger ökad riskatt barnet skulle ha låg Apgar och omCTG var onormal >90 minuter var det15 gånger ökad risk jämfört med födslardär CTG var normal under förlossning-en. I hälften av fallen födda med låg Apgaroch i 12% av kontrollerna var CTG onor-mal under längre tid än 45 minuter förefödelsen och i 79% av både fall och kon-troller kontrollerades inte ett skalpblod-prov när CTG visade tecken som vid syre-brist. Var femte kvinna, både bland fall och kontroller, behandlades med oxyto-cin trots att tecken på värksvaghet sakna-des. Värkarbetet överstimulerades i 29%av fallen och 9% av kontrollerna, och i19% av fallen och 6% av kontrollernaökades oxytocindosen kraftigt trots gravtonormal CTG. Vid värksvaghet med ett

Ny avhandling


överstimulerat värkarbete, var det drygt5 gånger ökad risk att barnet skulle ha lågApgar jämfört med förlossningar utan.Sammanfattningsvis fann vi, liksom idelstudie I, att de vanligaste orsakerna tillsuboptimal vård under förlossningen varrelaterade till feltolkning av CTG, attman inte agerade i rimlig tid vid teckenpå syrebrist och att oxytocin användes påett oförsiktigt sätt.

Sammanfattning av slutsatserDe vanligaste orsakerna till suboptimalvård under förlossningen och återuppliv-ningen var:

Feltolkning av CTG, att man inte age-rade korrekt och i rimlig tid vid teckenpå syrebrist och att oxytocin användes påett oförsiktigt sätt.

Följsamhet till riktlinjer gällande åter-upplivning av nyfödda barn kan förbätt-ras, framför allt när det gäller ventilatio-nen och att tillkalla hjälp tidigt vid kom-plicerade förlossningar och vid hotandesyrebrist.

Många riskförlossningar kan förutsesnär en kvinna skrivs in för förlossning.Genom att öka uppmärksamheten för dekända faktorer som är förknippade meden ökad risk för syrebrist under förloss-ningen kan patientsäkerheten förbättras,inte minst under natten. Värksvaghet ikombination med användning av epidu-ral och eller morfinliknande läkemedelvar den allvarligaste riskfaktorn för syre-brist associerad med suboptimal vårdunder förlossningen.

Suboptimal vård förkom i 62% blandde barn som hade låg Apgar vid 5 minu-ters ålder, men även i 35% hos barn medfull Apgar poäng. Vid ett antagande omatt att suboptimal vård under förloss-ningen leder till låg Apgar poäng vid 5minuters ålder, hade uppskattningsvishade 42% av fallen med tecken på syre-brist kunnat undvikas med korrekt hand-läggning under förlossningen.

Referenser1. Jonsson M, Norden SL, Hanson U.

Analysis of malpractice claims with afocus on oxytocin use in labour. ActaObstet Gynecol Scand. 2007;86(3):315-9.

2. Hagberg B, Hagberg G, Beckung E,Uvebrant P. Changing panorama ofcerebral palsy in Sweden. VIII. Preva-lence and origin in the birth year period 1991-94. Acta Paediatr. 2001Mar;90(3):271-7.

3. Krageloh-Mann I. Imaging of earlybrain injury and cortical plasticity.Exp Neurol. 2004 Nov;190 Suppl1:S84-90.

4. Cunningham G, Gant N, Leveno K,Gistrap III L, Hauth J, Wenstrom K,et al. Induction and augmentation oflabour. Williams Obstetrics Mc Graw- Hill Companies. 2001;Edition 21:469-79.

5. Miksovsky P, Watson WJ. Obstetricvacuum extraction: state of the art inthe new millennium. Obstet GynecolSurv. 2001 Nov;56(11):736-51.

6. Sadan O, Ginath S, Gomel A,Abramov D, Rotmensch S, Boaz M,et al. What to do after a failed attemptof vacuum delivery? Eur J ObstetGynecol Reprod Biol. 2003 Apr25;107(2):151-5.

7. Martel MJ, MacKinnon CJ. Guide-lines for vaginal birth after previousCaesarean birth. J Obstet GynaecolCan. 2005 Feb;27(2):164-88.

8. Teng FY, Sayre JW. Vacuum extrac-tion: does duration predict scalp inju-ry? Obstet Gynecol. 1997 Feb;89(2):281-5.

9. Turner MJ, Agnew G, Langan H.Uterine rupture and labour after a pre-vious low transverse caesarean section.BJOG. 2006 Jun;113(6):729-32.


Hela avhandlingen kan läsas på:http://diss.kib.ki.se/2010/978-91-7409-760-3/thesis.pdf

Ny avhandling

Sophie Berglund


BakgrundEndometrios är en av de vanligaste gyne-kologiska sjukdomarna och drabbar ca10% av alla kvinnor i fertil ålder. Det ären kronisk, inflammatorisk, östrogenbe-roende sjukdom som orsakas av att avstöttendometrium växer fast på peritoneumeller på andra organ utanför själva ute-rus. Sjukdomen ger som främsta symtomsmärtor vid menstruation, ägglossningoch samlag men är också en vanlig orsaktill infertilitet.

Endometrios betraktas som en godar-tad sjukdom men har många egenskapergemensamt med cancer. Ända sedan1920-talet har det förekommit flera rap-porter om endometrios och cancer somuppstått på samma plats. Man uppskat-tar att vid ovarialendometrios utvecklascancer i 0,7-5,0% av fallen.

Epidemiologiska studier har visat enökad risk för bl a bröstcancer, ovarial-cancer, non-Hodgkin’s lymfom, maligntmelanom och thyroidea cancer hos kvin-nor med endometrios.

SyfteSyftet med denna avhandling var att stu-dera sambandet mellan endometrios ochcancer.

Vi ville studera om kvinnor med endo-metrios har en ökad risk att insjukna i encancersjukdom jämfört med Sverigeskvinnliga befolkning i övrigt, undersökahur barnafödande påverkar risken attutveckla en cancersjukdom hos kvinnormed endometrios, studera om kvinnormed endometrios har en bättre eller sämreöverlevnad i en cancersjukdom jämfört

med andra kvinnor och slutligen studeraom den hormonella eller kirurgiskabehandlingen av endometrios ökar ellerminskar risken att insjukna i ovarial-cancer.

MetodSamtliga studier i denna avhandling base-ras på data från de stora befolknings-baserade register som finns att tillgå iSverige som tex Cancerregistret ochPatientregistret. Endast de kvinnor diag-nosticerade med endometrios i sluten-vård och på offentligt sjukhus är inklu-derade. I det sista delarbetet använde viockså medicinska journaler för att fåinformation om behandling.

Delarbete 1I denna kohortstudie ingick 64 492kvinnor som vårdats på sjukhus för för-sta gången med diagnosen endometriosmellan åren 1969 och 2000. Dessa kvin-nors risk att insjukna i cancer jämfördesmed risken för Sveriges hela kvinnligabefolkning. Studien visade att kvinnormed endometrios har en ökad risk förovarialcancer (SIR 1.43, 95% CI1.19–1.71). endokrina tumörer (SIR1.36, 95% CI 1.15–1.61), non-Hodgkin’s lymfom (SIR 1.24, 95% CI1.02–1.49) och hjärntumörer (SIR 1.22,95% CI 1.04–1.41). Om kvinnan hade

endometrios i ovarierna, hade fått endo-metriosdiagnosen före 30 års ålder ellerhaft endometrios i mer än tio års tid ökaderisken för ovarialcancer ytterligare (SIR1.77, 2.01 och 2.23). Kvinnor med endo-metrios insjuknade också tidigare i liveti ovarialcancer än andra kvinnor och attoperera bort livmodern verkade vara för-knippat med en minskad risk för att drab-bas av ovarialcancer.

Delarbete 2Här ville vi studera betydelsen av paritetoch cancerrisk hos kvinnor med endome-trios. Studien inkluderade 63 630 kvin-nor som vårdats på sjukhus för förstagången med diagnosen endometrios mellan åren 1969 och 2002. Från fler-generationsregistret hämtades informa-tion om antal födda barn och ålder vidförsta barnets födelse. Studien visade attkvinnor med endometrios har en ökadrisk för endokrina tumörer, ovarialcancer,njurcancer, thyroideacancer, hjärntumö-rer, malignt melanom och bröstcancer.Det fanns inga skillnader i risken attinsjukna i en cancersjukdom mellan dekvinnor som ej fött barn jämfört med desom fött barn för någon av de cancer-former som studerades.

Delarbete 3I den tredje kohortstudien tittade vi påendometriossjukdomens effekt på över-levnaden efter en cancerdiagnos. I studi-en ingick 4 278 kvinnor med endome-trios och en cancerdiagnos och 41 831kvinnor med en cancerdiagnos men inteendometrios. Studien visade bättre över-levnad för kvinnor med endometrios när

Cancerrisk hos kvinnor med endometriosEndometrios ökar risken för ovarialcancer

Anna-Sofia MelinSpecialistläkare, Kvinnokliniken,Huddinge/[email protected]

Ny avhandling


det gällde alla cancerformer tillsammans(HR 0.92, 95% CI 0.86-0.98), menockså separat för bröstcancer (HR 0.86,95% CI 0.75-0.97) och för kvinnor diag-nostiserade med ovarialcancer efter 54 årsålder (HR 0.62, 95% CI 0.44-0.88). Närdet gällde malignt melanom hade kvin-nor med endometrios en sämre prognosän andra kvinnor (HR 1.52, 95% CI1.02-2.27).

Delarbete 4I denna fall-kontroll studie undersöktesom kirurgisk eller hormonell behandlingav endometrios kan öka eller minska risken att insjukna i ovarialcancer. 220kvinnor med endometrios och ovarial-cancer (fall) och 416 kvinnor med enbartendometrios (kontroller) ingick i studi-en. Information om medicinsk och kirur-gisk behandling av endometriossjukdo-men hämtades från sjukhusjournaler.Studien visade att risken för ovarialcancerminskade dramatiskt om man avlägsnatall synlig endometrios kirugiskt (OR0.30, 95% CI 0.12-0.74) eller om enaäggstocken tagits bort i samband medendometriosoperationen (OR 0.19, 95%CI 0.08-0.46) . När det gällde den medi-cinska behandlingen fanns endast ettantytt samband mellan antal månaderman använt danocrine och ovarialcancermed ökad cancerrisk ju fler månader mananvänt detta preparat.

SlutsatserKvinnor med endometrios har en ökadrisk för flera cancerformer, ffa ovarialcan-cer. Risken att insjukna i ovarialcancerökar ytterligare om kvinnan har endome-trios i ovariet, insjuknar i endometrios iunga år eller har haft endometrios i minst

10 år. Att operera bort livmodern kan haen skyddande effekt mot ovarialcancer.

Den ökade risken för cancer är interelaterad till minskat barnafödande.

Kvinnor med endometrios har en bätt-re prognos efter att ha fått en cancerdi-agnos jämfört med andra kvinnor utanendometrios, ffa vid bröstcancer och ova-rialcancer. Vid malignt melanom är prog-nosen sämre för kvinnor med endome-trios jämfört med andra kvinnor.

Risken att insjukna i ovarialcancerminskas kraftigt om all synlig endome-trios avlägsnas kirugiskt, inklusive om enaäggstocken opereras bort.

FörkortningarSIR = Standadized Incidence RatiosHR = Hazard RatiosOR = Odds RatiosCI = Confidence Interval

Delarbeten1. Melin A, Sparén P, Persson I and

Bergqvist A.Endometriosis and the risk of cancerwith special emphasis on ovarian cancer.Hum Reprod. 2006 21(5):1237-42.

2. Melin A, Sparén P and Bergqvist A.The risk of cancer and the role of pari-ty among women with endometriosis.Hum Reprod. 2007 22(11):3021-6.

3. Melin A, Lundholm C, Malki N,Swahn M-L, Sparen P and BergqvistA.Endometriosis as a prognostic factorfor cancer survival.Submitted

4. Melin A, Lundholm C, Malki N,Swahn M-L, Sparen P and BergqvistA.Hormonal and surgical treatments forendometriosis and risk of ovarian cancer.Submitted

Länk till hela avhandlingen: http://diss.kib.ki.se/2010/978-91-7409-843-3/

Ny avhandling

Anna-Sofia Melin


Perinatologi PERINATAL-ARGOrdförande: Karin PetterssonKK, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 [email protected]: Marie BlombergKK, Universitetssjukhuset Linköping581 85 LinköpingTel: 013-22 20 [email protected]

Minimalinvasiv Gynekologi MIG-ARGOrdförande: P-G LarssonKK, Kärnsjukhuset541 85 SkövdeTel: 0500-43 10 00Fax: 0500-43 14 [email protected] Sekreterare: Johanna IsakssonKK, K57, Karolinska Universitets-sjukhuset, Huddinge141 88 HuddingeTel: 08-585 816 [email protected]

Obstetriska och GynekologiskaInfektioner INF-ARGOrdförande: Mats BergströmKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 00Fax: 08-616 26 [email protected] Sekreterare: Ingrid WikströmKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00Fax: 018-55 97 [email protected]

Familjeplanering FARGOrdförande: Jan BrynhildsenKK, Universitetssjukhuset581 85 LinköpingTel: 013-13 22 00Fax: 013-14 81 [email protected] Sekreterare: Kristina Gemzell-DanielssonInst f Kvinnors och Barns HälsaKarolinska Universitetssjukhuset, Solna171 76 StockholmTel: 08-515 521 28Fax: 08-517 743 [email protected]

Tonårsgynekologi TON-ARGOrdförande: Lena MarionsKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna171 76 StockholmTel: 08-517 766 55Fax: 08-31 81 [email protected]: Anna PalmSundsvalls sjukhus851 86 SundsvallTel: 060-18 10 [email protected]

Urogynekologi och vaginal kirurgi UR-ARGOrdförande: Marie WestergrenSöderbergKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 [email protected]: Johan SkoglundKK, Länssjukhuset Ryhov551 85 JönköpingTel: 036-32 14 [email protected]

Cervixcancerprevention C-ARGOrdförande: Bengt AndraeKK, Gävle/Sandviken Länssjukhus 801 87 GävleTel: 026-15 41 68Fax: 026-15 41 [email protected]: Kristina ElfgrenKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge141 86 StockholmTel: 08-585 800 00Fax: 08-585 875 [email protected]

Psykosocial Obstetrik och Gynekologisamt Sexologi POS-ARGOrdförande: Katri NieminenKK, Universitetssjukhuset Linköping581 85 LinköpingTel: 013-22 20 [email protected]: Maria EngmanKK, Västerviks sjukhus593 81 VästervikTel: 0490-860 [email protected]

Ofrivillig Barnlöshet FERT-ARGOrdförande: Claes GottliebFertilitets- och IVF-klinikenSophiahemmet Box 5605114 86 StockholmTel: 08-406 20 00Fax: 08-10 16 [email protected]: Margareta FridströmFertilitetsenheten, KarolinskaUniversitetssjukhuset, Huddinge141 86 [email protected]

Arbets- och Referens-grupperna inom SFOG


Endokrinologi ENDOKRIN-ARG Ordförande:AngelicaLindén-HirschbergKK, Karolinska Universitetssjukhuset,Solna171 76 StockholmTel: 08-517 700 [email protected]: Eva InnalaKK, Norrlands universitetssjukhus901 85 UmeåTel: 090-785 21 [email protected]

Gynekologisk Tumörkirurgi medCancervårdTUMÖR-ARGOrdförande: Christer BorgfeldtKK, Universitetssjukhuset LundTel: 046-17 10 00Fax: 046-15 78 [email protected]: René BangshöjKK i VärmlandCentralsjukhuset651 85 KarlstadTel: 054-61 82 [email protected]

Ultraljudsdiagnostik ULTRA-ARGOrdförande: Anna LindqvistKK, USÖ701 85 ÖrebroTel: 019-602 10 [email protected]: Peter LindgrenKK, Akademiska sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00Fax: 018-50 81 [email protected]

Hemostasrubbningar HEM-ARGOrdförande: Eva ÖstlundKK, Danderyds sjukhus162 88 DanderydTel: 08-655 55 [email protected]: Lars ThurnKK, Blekingesjukhuset371 85 [email protected]

Vulva VULV-ARGOrdförande: Nina Bohm-StarkeKK, Danderyds sjukhus182 88 DanderydTel: 08-655 50 [email protected]: Christina RydbergKK, Varbergs sjukhus 432 81 VarbergTel: 0340-48 10 [email protected]

Endometrios ENDOMETRIOS-ARGOrdförande: Matts OlovssonKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 57 64Fax: 018-55 97 [email protected]: Margita GustavssonKK, Kungsbacka Närsjukhus434 80 [email protected]

Evidensbaserad medicinEVIDENS-ARGOrdförande: Kerstin NilssonKK, Örebro Universitetssjukhus701 85 ÖrebroTel: 019-602 10 00Fax: 019-12 65 [email protected]: Annika StrandellGynmottagningen, Kungälvs sjukhus442 83 KungälvTel: 0303-980 [email protected]

Etik ETIK-ARGOrdförande: Claudia BrussKK, Länssjukhuset i Halmstad302 33 HalmstadTel: 035-13 10 [email protected]: Lotti HelströmKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 [email protected]

Mödra-Mortalitet MM-ARGOrdförande: Aljana Mulic-LutvicaKK, Akademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 00 00Fax: 018-24 62 [email protected]: Sissel SaltvedtKK, Södersjukhuset118 83 StockholmTel: 08-616 10 [email protected]

Arbets- och referansgruppen för kvalitetsregistrering KVARGOrdförande: Göran BergKK, Linköpings Universitetssjukhus581 85 LinköpingTel: 013-22 31 [email protected]: Karin FranzénKK, Örebro Universitetssjukhus701 85 Ö[email protected]

Arbets- och Referens-Grupp-Utvecklings-Samordnare ARGUS

Ulf HögbergSFOG-Kansliet

Drottninggatan 55, 2 tr, 111 21 StockholmTel: 08-440 01 75

E-post: [email protected]

SFOG-KanslietJeanette Swartz

Drottninggatan 55, 2 tr, 111 21 StockholmTel: 08-440 01 75 • Fax: 08-22 23 30

[email protected] • www.sfog.se


Mödrahälsovårdsöverläkargruppen

Ordförande Agneta RominFalu lasarett, Kvinnokliniken791 82 FalunTel: 023-49 22 73Fax: 023-49 09 89 E-post: [email protected]

Sekreterare Ingegerd LantzMÖL Gävleborg, PsykologmottagningenKyrkogatan 28, 3tr803 11 GävleTel: 026-15 41 61Fax: 026-15 41 56E-post: [email protected]

Gruppen för öppenvårdsgynekologi

Ordförande:Inga SjöbergErsboda vårdcentralHälsogränd 3906 25 UmeåTel: 090-785 81 81E-post: [email protected]

Sekreterare Carin GillbergGynStockholmTunnlandet 11, 6 tr168 36 BrommaTel: 070-611 81 12E-post: [email protected]

Intressegrupper inom SFOGPrivatgynekologerna

OrdförandeGunnar MöllerströmOxbacksklinikenLagmansv 14152 40 SödertäljeTel: 08-5509 9100Fax: 08-5544 3120E-post: [email protected]

Susanne DammKarolinaklinikenÅgatan 35582 22 LinköpingTel: 013-31 86 83E-post: [email protected]

Carl Johan GranqvistGallerians LäkarmottagningBox 2147550 02 JönköpingTel: 036-16 30 40E-post: [email protected]

Obstetriker och gynekologer under utbildning (OGU)

OrdförandeMalin StrandKK, Sunderby sjukhus971 80 LuleåTel: 0920-28 20 00E-post: [email protected]

SekreterareEmilia RotsteinKK, Karolinska universitetssjukhuyset Huddige141 86 StockholmTel: 08-585 800 00E-post: [email protected]


Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi är en förening för alla läkare som ärverksamma inom specialiteten, specialister såväl som icke-specialister. SFOG är en specialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sektionen inom SvenskaLäkaresällskapet.

Alla medlemmar i SFOG är anslutna till Nordisk Förening för Obstetrik och Gynekologi(NFOG) och Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), UnionEuropéenne des Médecins Spécialistes (UEMS) samt European Board and College of Obstetricians and Gynecologists (EBCOG). Som SFOG medlem bör man vara medlem i Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkarsällskapet.

I Medlemsbladet, som publiceras fem nummer per år, dryftas angelägenheter som berörspecialiteten. Där annonseras också fortbildningskurser, möten och symposier. Man får också ACTA Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, som utkommer med 9-12 nummer per år.

Föreningen har ett antal arbets- och referensgrupper (AR-Grupper) som är öppna för alla. Dessa grupper bevakar olika delar av specialiteten, ger ut ARG-rapporter ochmedverkar till vidareutbildning. Som medlem i SFOG är man abonnent på ARG-rapporterna till en reducerad kostnad (300:-/år).

Årsavgiften till föreningen är 700 kronor. Prenumeration på ARG-rapporter äravdragsgill i deklarationen. I och med Din anmälan registreras Du i SFOGs medlems-register. (Avgiften gäller endast medlemskap i SFOG)

För medlemmar i SFOG anordnas fortbildningskurser. SFOG ansvarar för det veten-skapliga programmet inom obstetrik och gynekologi vid den medicinska riksstämman.

De flesta som söker nytt medlemskap är fortfarande under utbildning.Obstetriker/Gynekologer under Utbildning – (OGU) är en av flera intressegrupperinom SFOG. OGU vänder sig till alla under specialistutbildning men även till vikarie-rande yngre kolleger med intresse för specialiteten och yngre specialister. Aktiviteternagår bl a ut på att bevaka specialistutbildningens utformning och innehåll, att försökaunderlätta för internationellt utbyte som del av utbildningen och att arrangera en årligkonferens för utbildning och debatt om utbildningsfrågor inom specialiteten.

Bli medlem i SFOG, så kan Du hålla Dig välinformerad om vad som händer inom Din specialitet.

Anmäl dig via SFOGs hemsida, www.sfog.se, Medlemsansökan

SFOG MEDLEMSANSÖKAN

www.sfog.se


Nr 1-16 och 18-27, 35-36 har utgåttPris/st exkl. moms,

Titel Utgivningsår porto & exp.avg 80:-

Nr 17 Prolaps 1989 100:-

Nr 28 Sexuella övergrepp mot barn och ungdomar 1994 100:-

Nr 29 Komplikationer vid Obstetrisk & Gynekologisk kirurgi 1995 100:-

Nr 30 Genitala infektioner hos kvinnan 1996 100:-

Nr 31 Assisterad befruktning och preimplantatorisk diagnostik i Sverige 1996 100:-

Uppdat 97. Se även rapp 37!

Nr 32 Gynekologisk endoskopi - del 1 1996 100:-

Nr 33 Sexologi ur gynekologisk synvinkel 1996 100:-

Nr 34 Att förebygga cervixcancer samt vaginal- och vulvacancer 1997 100:-

Nr 37 Ofrivillig barnlöshet 1998 100:-

Nr 38 Substitutionsbehandling i klimakteriet - aktuella synpunkter 1998 100:-

Nr 39 Kvinnlig urininkontinens 1998 100:-

Nr 40 Ungdomsgynekologi 1999 100:-

Nr 41 Cancer, Graviditet och Fertilitet 1999 100:-

Nr 42 Gynekologisk ultraljudsdiagnostik 2000 100:-

Nr 43 Infektioner hos gravida kvinnor 2000 100:-

Nr 44 Vulvacancer 2000 100:-

Nr 45 Gynekologisk endoskopi - del 2 2001 100:-

Nr 46 Anal inkontinens hos kvinnor. Utredning och behandling 2001 100:-

Nr 47 Intrauterin fosterdöd (IUFD) 2002 100:-

Nr 48 Vulvasjukdomar 2003 100:-

Nr 50 Metodbok för evidensbaserad obstetrik och gynekologi 2004 100:-

Nr 51 Förlossningsrädsla 2004 100:-

Nr 52 Perinatalt omhändertagande vid extrem underburenhet 2004 100:-

Nr 53 Bröstet 2006 100:-

Nr 54 Inducerad abort 2006 100:-

Nr 55 Obstetriskt ultraljud 2007 300:-

Nr 56 Endometrios 2008 300:-

Nr 57 Asfyxi och neonatal HLR 2008 300:-

Nr 58 Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) 2008 300:-

Nr 59 Mödrahälsovård, Sexuell och reproduktiv Hälsa 2008 300:-

Nr 60 Prolaps 2009 300:-

Nr 61 Hysterektomi vid icke-maligna tillstånd 2009 300:-

Nr 62 Barnafödande och psykisk sjukdom 2009 300:-

Nr 63 Cervixcancerprevention 2010 300:-

FÖLJANDE ARG-RAPPORTERFINNS ATT BESTÄLLA VIA SFOGs

HEMSIDA www.sfog.se

dev.sfog.sedev.sfog.se/medlemsblad/MB3_2010b5938c24-af55-44e0-929c-3a172d93449e.pdfMEDLEMSBLADET...

Documents

Transcript of dev.sfog.sedev.sfog.se/medlemsblad/MB3_2010b5938c24-af55-44e0-929c-3a172d93449e.pdfMEDLEMSBLADET...