Det  kirurgiska  instrumentets  väg  genom  den  sterila  processen

 

 Steriltekniker  utbildning    

Sollefteå  Lärcenter  300  YH  p,  2015  

Författare:  Erica  Lidholm,  Åsa  Barkenfelt  

Handledare:  Maria  Hansby  

 

 

Sammanfattning  

Projektarbete/  Studie  Steriltekniker,  300  YH  poäng  vid  Sollefteå  Lärcenter,  2015.                                                                            

Författare:        Erica  Lidholm  och  Åsa  Barkenfelt      

Antal  sidor  :    14  sidor  

Titel:          Det  kirurgiska  instrumentets  väg  genom  den  sterila  processen  

Handledare  Maria  Hansby  

Datum:      16  december,  2015      

Tack  till:    

Maria  Hansby,  handledare  

Mathias  Thelén,  steriltekniker  

och  till  personalen  på  instrumentcentralen  och  operationsavdelningen,  Skas  Lidköping  

 

Sammanfattning  

Detta  arbete  vill  visa  gallrets  väg  genom  sterilprocessen,  och  hur  lång  tid  det  tar  från  att  ett  galler  används  tills  det  är  klart  att  användas  på  nytt.  Undersökningen  vill  bidra  till  en  ökad  förståelse  mellan  operationsavdelningen  och  instrumentcentralen.  Ett  galler  kan  innehålla  olika  antal  instrument,  och  instrument  som  tar  olika  lång  tid  att  inspektera,  sätta  ihop  och  funktionskontrollera.  Mätningarna  görs  på  tre  olika  galler  av  olika  storlekar  och  som  innehåller  olika  kirurgiska  instrument.    

Resultatet  redovisas  i  diagram  och  ett  medelvärde  tas  fram  på  produktionstiden  för  ett  galler.    

 Detta  värde  kan  sedan  användas  för  att  beräkna  hur  många  galler  det  behövs  av  en  viss  sort,  med  tanke  på  hur  många  operationer  som  utförs  på  avdelningen.      

 

 

 

 

 

 

2  

 

 

Innehållsförteckning                                                                                          sida    

Bakgrund           4  

Syfte           7  

 Mål           7  

Metod           7  

Resultat           9  

Diskussion           13  

Källförteckning          

 

Bilaga  1.  Ordlista  

Bilaga  2.  Gallerförteckning,  Kir-­‐galler  mellan  

Bilaga  3.  Gallerförteckning,  Nex  Gen  provprotes  Femur  

Bilaga  4.  Gallerförteckning,  Laparoskopigaller  Kir  

Bilaga  5.  Bild,  Kir-­‐galler  mellan  

Bilaga  6.  Bild,  Nex  Gen  provprotes  Femur  

Bilaga  7.  Bild,  Laparoscopigaller  Kir  

Bilaga  8.  Utskrift  Diskdesinfektor  

Bilaga  9.  Utskrift  Autoklavprocess    

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3  

Bakgrund  

Historik  

Först  vid  slutet  av  1800-­‐talet  började  det  införas  hygieniska  åtgärder  vid  operationer.  Dessa  åtgärder  introducerades  av  Joseph  Lister  (1827-­‐1912)  ,  en  brittisk  kirurg  och  en  pionjär  inom  aseptisk  kirurgi.  Dessa  åtgärder  fick  genomslagskraft  genom  att  de  stöddes  av  Louis  Pasteurs  (1822-­‐1895),  en  fransk  kemist  och  biolog.  Louis  Pasteur  hade  upptäckt    bakteriers  betydelse  för  förruttnelseprocess  och  sjukdom.    

Joseph  Lister  införde  desinfektion  av  hud,  suturmaterial  och  sår.  Därigenom  sänktes  dödligheten  vid  amputationer  från  16  av  35  (1864-­‐1866)  till  6  av  40  (1867-­‐1869).      

I  slutet  av  1800-­‐talet,    hade  den  amerikanska  kirurgen  Georg  Emerson  Brewer  (1861-­‐1939)  stora  framgångar  då  han  utvecklade  aseptisk  teknik  och  autoklaver.  Infektionsfrekvensen  för  rena  ingrepp  sjönk  från  39%  (1895-­‐1896)  till  3,2%  (1898-­‐1899).  Då  hade  det  ändå  inte  införts  särskild  arbetsklädsel  på  operationsavdelningarna.  Anledningen  till  sårinfektioner  efter  operation  ansågs  vara  att  bakterier  fördes  in  i  vävnaden  under  operation.  Denna  teori  stöddes  av  att  de  förebyggande  åtgärderna  i  samband  med  operationer  gav  goda  resultat.      

 Dagens  kunskap  är  att  en  vårdrelaterad  infektion  kan  vara  endogen,  alltså  orsakas  av  mikroorganismer  från  patientens  egen  normalflora,  eller  vara  exogen,  orsakas  av  mikroorganismer  från  omgivningen.  När  det  gäller  patienter  som  blivit  opererade,  så  skulle  exogen  smitta  då  kunna  komma  från    personalen  i  operationssalen,  eller  från  de  instrument  som  patienten  opereras  med.  (Att  förebygga  vårdrelaterade  infektioner)    

Att  minska  vårdrelaterade  infektioner  är  viktigt  dels  för  att  de  innebär  ett  lidande  för  den  enskilda  patienten,  men  också  för  att  de  medför  en  stor  kostnad  för  samhället.  Ett  av  vårdens  mål  är  därför  att  förebygga  vårdrelaterade  infektioner.  För  att  åstadkomma  detta  så  är  det  viktigt  att  alla  inom  hälso-­‐  och  sjukvården  arbetar  efter  de  riktlinjer  och  föreskrifter  som  finns.  Här  har  sterilteknikern  en  viktig  uppgift  i  att  förse  operationsavdelningen  med  sterila  instrument  som  motsvarar  den  goda  hygieniska  standard  som  patienten  har  rätt  att  kräva.    

 

Lagar  som  styr  vården  

Hälso-­‐  och  sjukvården  styrs  av  lagar,  som  exempelvis  hälso-­‐  och  sjukvårdslagen  och  patientsäkerhetslagen.    

I  hälso-­‐  och  sjukvårdslagen  står  det  bland  annat  att  ”vården  ska  vara  av  god  kvalité  med  en  god  hygienisk  standard  och  ska  tillgodose  patientens  behov  av  trygghet  i  vården  och  behandlingen”.    

I  patientsäkerhetslagen  står  det  bland  annat  att  ”vårdgivaren  ska  vidta  de  åtgärder  som  behövs  för  att  förebygga  att  patienten  drabbas  av  vårdskador.  Hälso-­‐  och  sjukvårdspersonal  är  skyldiga  att  bidra  till  att  en  hög  patientsäkerhet  upprätthålls”.    

 

 

4  

 Hantering  av  kirurgiska  instrument  som  reprocessas  på  sterilcentral  

 

Bild  (översatt  från  boken  Sterilization  of  Medical  Supplies  by  Steam,  s  76)  

Bilden  ovan  visar  ett  instruments  väg  från  att  det  används  under  en  operation  tills  det  är  klart  att  användas  till  nästa  operation.      

Det  är  viktigt  att  varje  led  i  denna  cirkel  utförs  på  rätt  sätt  för  att  patienten  ska  få  sterila  instrument  till  sin  operation.  Om  inte  instrumenten  är  rena  och  desinfekterade  före  steriliseringen  kan  det  inte  garanteras  att  instrumenten  blir  sterila,  och  om  de  inte  paketeras  och  lagerhålls  på  rätt  sätt,  kan  det  inte  garanteras  att  de  förblir  sterila.    

Hur  det  orena  godset  omhändertas  efter  en  operation  ser  olika  ut  på  olika  sjukhus.  På  instrument-­‐centralen  i  Lidköping  är  det  sterilteknikern  som  plockar  in  gallren  och  instrumenten  i  diskdesinfektorn.  Innan  man  gör  någonting  med  de  smutsiga  gallren  och  instrumenten  så  desinfekterar  sterilteknikern  händerna  och  tar  på  sig  skyddsförkläde  och  handskar.  Finns  det  risk  för  stänk  så  ska  även  visir  användas  för  att  skydda  ögon  och  ansikte.  Operationssjuksköterskan  ska  ha  plockat  isär  de  instrument  som  ska  plockas  isär  före  rengöring  och  sterilteknikern  kontrollerar  att  de  är  isärtagna.  Instrument  som  av  erfarenhet  visat  sig  vara  svåra  att  få  rena  kan  förbehandlas  med  exempelvis  väteperoxid  för  att  underlätta  rengöring  i  diskdesinfektorn.  Ihåliga  instrument  ska  placeras  på  ett  sådant  sätt  att  de  spolas  igenom  i  diskdesinfektorn  och  övriga  instrument  och  galler  placeras  på  hyllor  i  lastbäraren.  Därefter  körs  lastbäraren  in  i  diskdesinfektorn.    

När  processen  i  diskdesinfektorn  är  klar,  kontrollerar  sterilteknikern  att  godset  är  torrt  och  att  det  är  visuellt  rent.  Finns  det  utskrift  på  processen  ska  den  kontrolleras.  Instrument  som  fortfarande  är  smutsiga  ska  tillbaka  till  diskrummet  för  att  rengöras.  Finns  det  orena  instrumentet  i  ett  galler  ska  hela  gallret  rengöras  på  nytt  i  diskdesinfektorn.    

5  

 

Innan  godset  packas  så  oljas  leder  med  instrumentolja,  isärtagna  instrument  sätts  ihop  och  funktionskontroller  genomförs  på  instrumenten.  Därefter  packas  galler  i  packskynke  av  onestep  typ,    och  lösa  instrument  i  papper/plast  påsar,  dessa  påsar  försluts.    

Godset  transporteras  in  i  en  autoklav,  där  det  steriliseras.  När  autoklavprocessen  är  färdig,  inspekteras  lasten.  Allt  gods  på  lasten  ska  vara  torrt,  rent  och  etiketterna  som  sitter  på  godset  ska  vara  läsbara.  Steriltejp  och  indikatorsremsor  ska  ha  slagit  om  i  färg.  När  denna  inspektion  är  klar  kontrolleras  autoklavens  processkurva  och  processparametrar  för  att  se  att  autoklavprocessen  är  godkänd.  Lasten  får  sedan  stå  och  svalna  innan  det  transporteras  till  sterilförrådet  i  väntan  på  att  användas  på  nytt.    

   

Detta  arbete  vill  visa  hur  lång  tid  de  olika  stegen  av  gallrets  väg  genom  hela  processen  tar.  Ett  galler  kan  innehålla  olika  antal  instrument  och  instrument  som  tar  olika  lång  tid  att  inspektera,  sätta  ihop  och  funktionskontrollera.  Författarna  har  därför  valt  att  i  studien  ta  tre  olika  galler  och  därefter  ta  ett  snittvärde  av  tiden.    

 

 

 

 

 

 

 

   

 

 

 

 

 

 

 

 

6  

 

Syfte  

Att  få  en  ökad  förståelse  mellan  operationsavdelningen  och  instrumentcentralen.  

   

Mål  

Att  visa  ett  gallers  väg  genom  hela  processen,  av  rengöring  och  desinfektering,  avsvalning,  pack    och  funktionskontroll  samt  sterilisering  och  visa  hur  lång  tid  det  tar  att  få  ett  galler  genom  hela  processen.  

Resultatet  är  tänkt  att  presenteras  för  operationssköterskorna  på  Anestesikliniken,  Skas  Lidköping.  

   

Metod  

Undersökningen  ska  följa  tre  olika  galler  genom  hela  processen,  och  ska  mäta:  

 

• Hur  lång  tid  det  tar  att  lasta  in  respektive  galler  i  diskdesinfektorn.  

• Hur  lång  tid  en  process  i  diskdesinfektorn  tar.  

• Hur  lång  tid  det  tar  för  gallret  att  svalna  av,  då  instrument  ska  ha  rumstemperatur  innan  man  hanterar  det,  för  att  undvika  korrosion  i  boxlås  och  liknande.  (Instrument  reprocessing)  

• Hur  lång  tid  det  tar  för  ett  galler  att  synas,  vid  behov  sättas  ihop,  funktionskontrolleras,  oljas  och  därefter  packas.  

• Hur  lång  tid  en  autoklavprocess  tar.    

• Hur  lång  tid  det  tar  för  ett  galler  att  svalna  till  rumstemperatur  efter  en  autoklavprocess,  då  ett  galler  som  är  packat  med  packskynke  ska  ha  rumstemperatur  innan  det  kan  flyttas  för  att  inte  skada  packskynket.  

 Mätningen  görs  på  tre  galler  av  olika  storlek  och  som  innehåller  olika  kirurgiska  instrument.  De  galler  som  valdes  är  ett  galler  med  kirurgiska  instrument  som  används  till  öppna  kirurgiska  operationer  som  ex.  bråck  eller  variser,  ett  galler  som  används  till  knäplastiker  och  ett  galler  med  laparoskopiska  instrument.  Se  bilagor  2-­‐7  gallerförteckningar  och  bilder.    

Det  behöver  inte  vara  exakt  samma  galler  som  följs  hela  vägen,  då  avdelningen  har  flera  galler  av  varje  sort.  Varje  delmätning  har  gjorts  separat.  Detta  för  att  mätningarna  har  gjorts  inom  ramen  för  den  vanliga  verksamheten  på  instrumentcentralen  och  det  inte  har  varit  praktiskt  möjligt  att  utföra  undersökningen  på  annat  sätt.  I  undersökningen  har  tiden  tagits  på  varje  sorts  galler  fem  gånger  i  varje  steg.  Detta  redovisas  i  diagram.  Antalet  mätningar  har  valts  för  att  det  är  ett  hanterbart  antal,  men  som  ändå  borde  ge  ett  tillförlitligt  medelvärde  om  mätvärdena  ligger  någorlunda  samlade.  

7  

 

 Mätningen  utfördes  enligt  följande.  När  gallret  anländer  till  diskrummet,  startas  ett  stoppur,  handdesinfektion  utfördes,  handskar  och  skyddsförkläde  togs  på  och  gallret  lastades  på  lastbäraren.  Vissa  laparoskopiska  instrument  ska  plockas  isär.  Detta  ska  redan  ha  gjorts  på  operationssalen  av  den  instrumenterande  operationssjuksköterskan,  i  diskrummet  kontrolleras  att  det  är  gjort.  Ihåliga  instrument  som  ska  genomspolas  sätts  på  lastbärare  så  att  de  kan  genomspolas.  I  gallret  finns  ett  sk  diatermiinstrument.  Om  det  har  används  sätts  det    i  väteperoxid  under  den  tid  det  tar  att  lasta  övriga  instrument,  och  sedan  torkas  det  av.  Om  inte  detta  görs  blir  diatermiinstrumentet  inte  rent  efter  processen  i  diskdesinfektion.    

Därefter  tas  instrumentbordslakanet  av  instrumentbordet,  handskar  tas  av,  händerna  desinfekteras  och  nya,  rena  handskar  tas  på.  Instrumentbordet  torkas  av  med  ytdesinfektion,  och  lastbäraren  körs  på  inlastningsbanan,  därefter  torkas  vagnen  till  lastbäraren  av  med  ytdesinfektion.  Skyddsförkläde  och  handskar  tas  av  och  händerna  desinfekteras,  därefter  stängs  stoppuret  av.    

 

Diskdesinfektorerna  i  undersökningen  är  8668  från  Getinge.  Processens  tid  i  diskdesinfektorn  kontrolleras  på  utskriften  och  noteras.  Utskrift  från  programmet  se  bilaga  8.  I  diskprocessen  används  enzymmedel  och  ett  torkmedel.  

I  studien  har  tiden  på  fem  slumpvis  utvalda  processer  används.  Efter  processen  i  diskdesinfektorn  så  ska  godset  svalna  till  rumstemperatur,  den  tiden  noterades.    

När  gallret  har  svalnat  till  rumstemperatur  så  packas  gallret.  Tiden  noteras  genom  att  stoppuret  startas,  då  desinfekteras  arbetsbänken  med  ytdesinfektion,  händerna  desinfekteras  med  handdesinfektion  och    gallret  hämtas  från  lastbäraren.  En  snabb  översyn  av  gallret  görs  för  att  kontrollera  att  det  ser  rent  och  torrt  ut.  Gallerförteckning  och  etikett  skrivs  ut,  och  hämtas  från  skrivare.    

Därefter  tas  varje  instrument  ut,  synas,  sätts  vid  behov  ihop,  oljas  med  instrumentolja  i  leder  och  funktionskontrolleras,  instrumenten  läggs  i  gallret  enligt  gallerförteckning.  Två  gallerförteckningar  packas  med,  ett  i  gallret,  som  ska  vara  sterilt  till  den  instrumenterande  operationssjuksköterskan  och  ett  som  viks  in  I  packskynket.  Det  ska  vara  osterilt  till  den  som  passar  på  salen.  Det  packskynke  som  används  i  studien  är  av  one-­‐step  typ.  Packskynket  viks  med  kuvertvikning.  Sist  sätts  etikett  och  steriltejp  på  och  gallret  placeras  i  korg  och  ställs  på  bana  till  autoklav.  Då  stängs  stoppuret  av  och  tiden  noteras.    

Autoklavprocessens  tid  mäts,  den  varierar  något  beroende  på  vilket  gods  som  går  med  i  just  den  processen.  I  studien  har  fem  slumpvis  utvalda  processer  används.  De  autoklaverna  som  används  i  undersökningen  kommer  från  Getinge  och  heter  HS  6610  ER-­‐2.    Processen  är  en  process  för  tungt  gods,  se  bilaga  9.1-­‐9.4  

Sista  steget  i  undersökningen  är  tiden  som  det  tar  för  gallret  av  svalna  av  till  rumstemperatur  efter  autoklavprocessen.  Tiden  då  gallren  rullar  ut  från  autoklaven  noteras  och  gallret  får  svalna  av  på  banan  tills  det  bedöms  vara  rumstempererat,  genom  att  författarna  känt  på  gallrets  över  och  undersida.                        

8  

 

Resultat  

Resultatet  redovisas  i  diagram,  och  medelvärden  för  varje  sorts  galler  och  processer  tas  fram.  Sedan  läggs  alla  medelvärden  ihop  och  ett  nytt  medelvärde  tas  fram  för  att  få  produktionstiden  för  varje  sorts  galler.    

 Detta  värde  kan  sedan  bl.  a.  användas  för  att  beräkna  hur  många  galler  det  behövs  av  en  viss  sort,  med  tanke  på  hur  många  operationer  som  i  snitt  görs  på  avdelningen.      

 

Tiden  visas  i  minuter.    

• Medelvärdet  för  inlastning  av  Kir-­‐galler  mellan  är    3.50  minuter.    

• Medelvärdet  för  inlastning  av  Nex  Gen  provprotes  är  3.52  minuter  

• Medelvärdet  för  inlastning  av  Laparoscopigaller  Kir  är  4.91  minuter  

 

 

 

 

 

 

 

 

9  

0  

1  

2  

3  

4  

5  

6  

7  

Inlastning  1  Inlastning  2  Inlastning  3  Inlastning  4  Inlastning  5  

Kir-­‐galler  mellan  

Nex  Gen  provprotes  

Laparoscopigaller  Kir  

Inlastning  i  diskdesinfektor  

 

 

Tiden  visas  i  minuter  

• Medelvärdet  för  diskprocesserna  är  55.38  minuter  

 

Tiden  visas  i  minuter  

• Medelvärdet  för  avsvalning  av  Kir-­‐galler  mellan  efter  diskprocess  är  15.52  minuter  

• Medelvärdet  för  avsvalning  av  Nex  Gen  provprotes  efter  diskprocess  är  42.20  minuter  

• Medelvärdet  för  avsvalning  av  Laparoscopigaller  Kir  efter  diskprocess  är  20.20  minuter  

10  

48  

50  

52  

54  

56  

58  

60  

Disk  1   Disk  2   Disk  3   Disk  4   Disk  5  

Diskprocesser  

Diskprocesser  

0  

5  

10  

15  

20  

25  

30  

35  

40  

45  

50  

Svalning   svalning   svalning   svalning   svalning  

Kir-­‐galler  mellan  

Nex  Gen  provprotes  

Laparoscopigaller  Kir  

Avsvalning  efter  diskprocess  

 

 

 

Tiden  visas  i  minuter  

• Medelvärdet  för  läggning  av  Kir-­‐galler  mellan  är  11.82  minuter  

• Medelvärdet  för  läggning  av  Nex  Gen  provprotesgaller  är  4.13  minuter  

• Medelvärdet  för  läggning  av  Laparoscopigaller  Kir  är  17.92  minuter  

 

 

 

Tiden  visas  I  timmar  

• Medelvärdet  för  autoklavprocesserna  är  66.21  minuter  

11  

0  

2  

4  

6  

8  

10  

12  

14  

16  

18  

20  

Lägga  galler  Lägga  galler  Lägga  galler  Lägga  galler  Lägga  galler  

Kir-­‐galler  mellan  

Nex  Gen  Provprotes  

Laparoscopigaller  Kir  

             Läggning  av  galler  

00:54:43  00:57:36  01:00:29  01:03:22  01:06:14  01:09:07  01:12:00  

Autoklavprocess  

Autoklavprocess  

 

 

Tiden  visas  I  minuter  

• Medelvärdet  för  avsvalning  av  Kir-­‐galler  mellan  efter  autoklavprocess  är  49.40  minuter  

• Medelvärdet  för  avsvalning  av  Nex  Gen  provprotes  efter  autoklavprocess  är  53  minuter  

• Medelvärdet  för  avsvalning  av  Laparoscopigaller  Kir  efter  autoklavprocess  är  54.40  minuter  

   

Medelvärde  för  hela  sterilprocessen  

• Totala  medelvärdet  för  Kir-­‐galler  mellan  är  3.22  timmar  

• Totala  medelvärdet  för  Nex  Gen  provprotesgaller  3.44  timmar  

• Totala  medelvärdet  för  Laparocopigaller  Kir  3.39  timmar  

 

Totala  medelvärdet  för  de  tre  olika  gallren  är  3.35  timmar.  

 

 

12  

 

0  

10  

20  

30  

40  

50  

60  

70  

Svalning   Svalning   Svalning   Svalning   Svalning  

Kir-­‐galler  mellan  

Nex  Gen  provprotes  

Laparoscopigaller  Kir  

Avsvalning  efter  autoklavprocess  

 

Diskussion  

Det  är  bara  tiden  en  steriltekniker  handhar  gallret  som  har  räknats.  Gallren  kan  ha  fått  vänta  på  inlastningsbanan  till  diskdesinfektorn,  kan  bli  stående  på  lastbäraren  i  vänta  på  att  bli  packat  eller  få  vänta  på  inlastningsbanan  till  autoklaven.  Inte  heller  den  tid  det  tar  att  registrera  in  gallret  i  en  autoklav  enligt  det  spårbarhetssystem  som  används  på  avdelningen  har  räknats.  Detta  medför  att  den  faktiska  tiden  får  att  få  ett  galler  genom  hela  processen  oftast  blir  längre  än  den  tid  som  redovisas  här.  Vid  stor  belastning,  som  när  flera  operationer  avslutats  på  samma  gång  och/eller  operationer  som  kräver  många  galler  avslutats  så  kan  varje  enskilt  galler  ta  längre  tid  att  få  igenom  processen.  Detta  gäller  även  om  personalbemanningen  är  låg,  och  det  inte  finns  resurser  att  ta  hand  om  varje  enskilt  galler  omgående.    

I  undersökningen  har  det  används  tre  olika  galler.  De  är  utvalda  då  författarna  har  tänkt  att  de  tar  olika  lång  tid  i  de  olika  stegen  som  ska  mätas.  De  tre  gallren  är  tänkta  att  vara  representativa  för  alla  galler  på  avdelningen.  Här  kan  finnas  en  felkälla  då  det  på  avdelningen  finns  ett  stort  antal  galler  med  olika  antal  och  sorters  instrument.      

Alla  instrument  som  legat  i  de  galler  som  används  till  studien  har  varit  visuellt  rena.  Har  det  funnits  något  smutsigt  instrument  i  ett  galler  som  var  tänkt  till  studien  så  har  det  gallret  tagits  bort  och  ersatts  av  ett  annat  galler.  Detta  för  att  ett  galler  där  det  finns  smutsiga  instrument  efter  diskning  behöver  diskas  om  och  detta  gör  att  tiden  förlängs.  Det  skulle  vara  intressant  att  i  en  ny  undersökning,  ta  reda  på  hur  ofta  det  förekommer  att  galler  behöver  diskas  på  nytt,  och  om  det  går  att    påverka  detta  då  det  finns  mycket  tid  att  vinna  på  att  gallren  blir  rena  efter  första  diskningen.    

Bedömning  om  gallret  har  svalnat  av  till  rumstemperatur  efter  diskprocessen  och  efter  autoklavprocessen  är  inte  exakt.  Författarna  har  känt  efter  med  sina  händer  och  bedömt  när  de  uppfattat  att  gallret  varit  tillräckligt  svalt  för  att  packas  eller  flyttats  till  ett  förråd.  Här  är  en  tänkbar  felkälla  om  undersökningen  skulle  göras  om,  då  olika  individer  kan  uppfatta  tillräckligt  svalt  på  olika  sätt.    

En  orsak  till  att  gallren  har  haft  så  olika  tider  vid    avsvalning  efter  diskprocess  och  efter  autoklavprocess  är  att  det  även  kan  bero  på  hur  många  galler,  vilka  galler  och  hur  gallren  står  I  förhållande  till  varandra  på  lastbäraren  efter  diskprocessen  och  utlastningsbanan  efter  autoklavprocessen.  Stora  tunga  galler  svalnar  långsammare  och  avger  mer  värme  till  omgivningen.    

 

 

 

 

 

 

 

13  

 

Källförteckning  

Huys  Jan  (2010)  Sterilization  of  medical  supplies  by  steam  s.  76,  tredje  upplagan,  MHP  Verlag  GmbH  

Hälso-­‐och  sjukvårdslagen  svenskförfattningssamling  1982:763  

Instrument  reprocessing,  10  th  edition  2012,  sid  49  www.a-­‐k-­‐p.org/index.php?id=11&L=1-­‐Redbrochure,  hämtad  27  november  2014  

Patientsäkerhetslagen  2010:659  

Socialstyrelsen  (2009)  Att  förebygga  vårdrelaterade  infektioner  s.  139-­‐140,  145  första  upplagan,  fjärde  tryckningen  

Stryker,  www.nordic.stryker.com/sv/st-­‐index-­‐down/st_pag_patients-­‐home/st_patients-­‐knee/st_pag_patients-­‐knee-­‐replacement.htm,  hämtad  28  augusti  2015          

vårdhandboken,  www.vardhandboken.se/Texter/Desinfektion/oversikt/,  hämtad  28  augusti,  2015  

1177  vårdguiden,  www.1177.se/Sok/?q=diatermi,  hämtad  28  augusti  2015  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga  1  

Ordlista:  

 

Aseptik:  Betyder  att  bevara  det  rena  rent,  och  det  sterila  sterilt.  

Autoklav:  maskinteknisk  apparat  som  används  för  att  sterilisera.  

   

Desinfektion:  Desinfektion  definieras  som  en  reduktion  av  mikroorganismer  till  en  nivå  som  inte  innebär  risk  för  smitta  eller  överföring  av  smitta.  (Vårdhandboken)  

Diatermiinstrument:  Diatermi  betyder  "genom  värme"  och  är  en  behandling  som  bränner  vävnad  med  hjälp  av  elström.  Ström  leds  via  ett  litet  instrument  som  liknar  en  penna  eller  en  pincett  (  1177  vårdguiden)  

Diskdesinfektor:  en  diskdesinfektor  är  avsedd  att  rengöra  och  desinfektera  kirurgiska  instrument  mm  (vårdhandboken)  

Diskrum:  Rum  där  man  tar  emot  smutsigt  gods  och  lastar  in  det  i  diskdesinfektor.  

 

Funktionskontroll:  Kontroll  av  ett  instrument  innan  det  packas.  

 

Galler:  kallas  en  korg  med  en  samling  kirurgiska  instrument  

Gallerförteckning:  innehållsförteckning  av  instrumenten  i  ett  galler.    

 

Indikatorremsa:  En  remsa  som  ändrar  färg  efter  en  sterilprocess,  t  ex  tejpremsa  som  man  tejpar  på  ett  galler.  

Inlastningsbana:  Bana  som  man  lastar    lastbäraren  på,  och  som  automatiskt  lastar  in  den  i  en  tom  diskdesinfektor.    

Instrumentbord:  Bord  som  man  dukar  upp  de  kirurgiska  instrumenten  på  under  en  operation.  

Instrumentbordslakan:  en  steril  barriär  som  läggs  på  en  instrumentbord  och  som  de  sterila  kirurgiska  instrumenten  dukas  upp  på.    

 

Knäplastik:  Operation  där  knäleden  byts  ut  mot  delar  av  metall  och  plast  (stryker)  

Kuvertvikning:  När  galler  packas,  kan  gallerpappret  vikas  på  olika  sätt.  Vanlig  vikning  av  gallerpapper  är  kuvertvikning.    

 

 

Lastbärare:  Insats  till  diskdesinfektorn  som  godset  lastas  på      

Laparoskopiska  instrument:  Instrument  som  används  till  sk  ”titthålsoperationer”  

 

Packrum:  rum  där  instrumenten  kontolleras  och  packas.    

Packskynke:  Skyddsbarriär  som  används  vid  sterilisering  av  galler,  ska  vara  två  lager.    

Packskynke,  onestep:  packskynke  som  är  dubblet  i  sig  och  som  det  bara  behövs  ett  av.  

 

Sterilt:  en  produkt  är  steril  om  den  är  fri  från  levande  mikroorganismer  eller  har  högst  en  levande  mikroorganism/1  miljon  produkter.    

Steriltekniker:  Person  som  är  specialutbildad  för  att  arbeta  på  en  sterilteknisk  enhet.  

Suturmaterial:  Material  som  använd  att  försluta  operationssår  med.  

 

Vårdrelaterad  infektion:  ”  Varje  infektionstillstånd  som  drabbar  patienter  till  följd  av  sjukhusvistelse  eller  behandling  i  öppen  vård.    

Väteperoxid:  Används  vid  3%  koncentration  till  sårvård  och  på  instrumentcentralen  till  förbehandling  av  instrument  som  med  intorkat  blod  eller  diatermiinstrument  där  blod  och  vävnadsrester  bränt  fast  på  instrumentet  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga  2  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga  3  

 

Bilaga  4  

 

  Bilaga  5  

Kir-­‐galler  mellan  på  diskinsats  

gallret  färdigt  att  packas  

gallret  färdigt  att  autoklaveras  

 

 

 

 

 

          Bilaga  6  

Provprotesgaller  på  diskinsats  

gallret  färdigt  att  packas      

 

galler  färdigt  att  autoklaveras  

 

 

Bilaga  7  

        Laparoskopiskt  galler  på    diskinsats  

 gallret  färdigt  att  packas  

inslaget  galler  färdigt  att  autoklaveras  

 

Bilaga  8  

 

Bilaga  9.1  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga  9:2  

 

 

Bilaga  9.3  

 

Bilaga 9.4