Demokratins grunder

16
DEMOKRATIN OCH DESS HISTORIA • Vad betyder ordet demokrati? Folkstyre ( fr. grek. demos =folk, kratein = styra) • Vad lägger ni i det ordet? Demokrati handlar om hur vi ska ordna vårt samhälle på det sätt som de flesta av oss önskar!

Transcript of Demokratins grunder

DEMOKRATIN OCH DESS HISTORIA Vad betyder ordet demokrati? Folkstyre ( fr. grek. demos =folk, kratein = styra) Vad lgger ni i det ordet? Demokrati handlar om hur vi ska ordna vrt samhlle p det stt som de flesta av oss nskar!

Men vad gr vi om de flesta vill : Ha ddsstraff? Att kvinnor ska vara underordnad mannen? Att barn ska f agas? Att det bara ska f finnas en religion? Eller ingen religion alls?

Allts rcker det inte med majoritetsprincipen! Grunden fr demokratin r dess mnniskosyn:

Alla mnskor har ett lika och okrnkbart vrde oavsett bakgrund och begvning och har drfr samma rttigheter och skyldigheter

DEMOKRATINS NYCKELORD: Jmlikhet Rttvisa Solidaritet Frihet Skerhet

Vilka r de demokratiska rttigheterna? Tryckfrihet. Yttrandefrihet. I andra medier n i tryckt text (radio, tv, film, IT m.m.) Allmn rstrtt Fria terkommande val mellan olika partier Mtesfrihet. Man har rtt att hlla mten med olika slags politiska och religisa inriktningar. Religionsfrihet. Man har rtt att tillhra vilken religion man vill eller at inte tillhra ngon alls. Rttskerhet och likhet infr lagen. Alla ska dmas rttvist och lika enligt den skrivna lagen

Finns det begrnsningar i ngra av dessa rttigheter?Rttigheter Yttrandefrihet Tryckfrihet. Allmn rstrtt Fria terkommande val mellan olika partier

Begrnsningar Ej frtala eller nedstta ngn Ej hets mot folkgrupp Ej rja hemligheter som rr Rikets skerhet Ej producera, inneha eller slja barnpornografi (Nytt!)

Mtesfrihet Religionsfrihet Rttskerhet

Vad krvs fr att demokratin ska fungera? Att det finns vl fungerande fria massmedia. God utbildningsniv Att Du informerar Dig om hur samhllet fungerar. Att Du respekterar lagarna, Att Du visar respekt fr andra Att Du rstar.

Demokratins historia: 500 f Kr: Alla fria atenska mn fick rstrtt 45 e Kr. Paulus skriver i Bibeln : Hr r inte jude eller grek,slav eller fri, man och kvinna. Alla r vi ett i Kristus

1300 t. e kr renssansen. Mnniskan mste ter i centrum

1776 Den amerikanska oavhngighetsfrklaringenfrn England skriver de amerikanska kolonierna att alla mnniskor r skapade lika; av sin skapare har de utrustats med vissa ofrytterliga rttigheter; bland dessa mrks liv, frihet och strvan efter lycka.

1789 Den franska deklarationen om de mnskliga och medborgerliga rttigheter

Slutet av 1800-t i SverigeFrikyrkorrelsen Frikyrkorrelsen Nykterhetsrrelsen Nykterhetsrrelsen Arbetarrrelsen Arbetarrrelsen

Trnade mnniskor i jmlikhet, socialt ansvarstagande och sammantrdeskonst

Nr fick de allmn rstrtt?Land Finland Norge Danmark Sverige Frankrike USA Schweiz rtal 1906 1913 1915 1921 1944 1920 (hela) 1971

Val i USA I USA fr man inte rsta i valen om man inte har fast adress. Varje person mste registrera sig sex veckor fra varje val, kan man inte bevisa att man har fast adress fr man inte rstkort. Alla fattiga utan eget boende nekas att rsta Nr man skall registrera sig infr primrvalen mste man uppge vilket parti man skall rsta p. Dessa rstlngder r allmnna och kan ses av alla som vill se dem. Valen sker alltid p vardagar, vilket innebr att mnga mste lmna jobbet utan betalning och ofta r det lng vg till vallokalerna. Detta avskrcker mnga med smre ekonomi.V alhemligheten existerar allts icke i USA!

Varfr r det viktigt att Du rstar? Du kan frhindra att det parti som Du tycker smst om regerar landet! Att rsta pverkar Din egen framtid!

Indirekt / Representativ demokrati Frdelar Nackdelar

Direkt demokrati/ Folkomrstningar Frdelar Nackdelar

Folkomrstningar i Sveriger Frga Rstresulta Riksdagsbesl t ut Nej Ja Ja Senast 2012 Omprvning har sedan gjorts Ja 1922 1955 1957 1980 RusdrycksfrbudNej Hgertrafik Nej

Tjnstepension Ja Krnkraft Avvecklas p sikt

1994

Medlemskap i EU Medlemskap i EMU

Ja

2003

Nej

Nej