Då Kungl, Maj:t genom s k r i v e l s e den 9 j u l i 1948 har be r e t t Sveriges folkskollärarförbund tillfälle a t t före den 1 december 1948 inkomma med yttrande över 1946 års skolkommissions betänkande med förslag t i l l r i k t ­l i n j e r för det svenska skolväsendets u t v e c k l i n g samt över därmed samman­hängande d e l a r av 1940 års skolutrednings betänkanden, får s t y r e l s e n för Sveriges folkskollärarförbund i underdånighet anföra följande.

Förbundsstyrelsen har f u n n i t det vara av största betydelse a t t för­bundets remissyttrande ska kunna ge u t t r y c k för organisationens samlade erfarenhet och sakkunskap. Fördenskull har s t y r e l s e n utsänt 1946 års s k o l ­kommissions principbetänkande t i l l förbundets 55 k r e t s a r för ytt r a n d e . En sammanställning av kretsarnas yttranden biläggs ( B i l , 1 ) ,

En e x t r a förbundskongress har den 30 oktober v a r i t i n k a l l a d i Stockholm för behandling av skolkomniissionens reformförslag, och i en rad p r i n c i p ­b e s l u t har .kongressen t a g i t ställning t i l l de väsentligaste förslagen i betänkandet. Kongressens uttalanden biläggs ( B i l , 2 ) .

I den följande framställningen följs i s t o r t sett k a p i t e l i n d e l n i n g e n i principbetänkandet. Skolväsendet oehXdemokratins samhälle„

I detta k a p i t e l ges d e l s en allmän översikt av principbetänkandets innehåll, d e l s en h i s t o r i s k återblick på skolans u t v e c k l i n g och i a n s l u t ­n i n g därtill en mo t i v e r i n g för de föreslagna r i k t l i n j e r n a v i d en skolreform,

SK k a r a k t e r i s e r a r det framlagda reformförslaget såsom allmänna r i k t ­l i n j e r för en demokratisering av det svenska skolväsendet, 1940 års s k o l ­utredning har, såsom SK påpekar, i e n l i g h e t med sina d i r e k t i v s t a r k t bo-tonat v i k t e n av a t t man v i d omdaningen av skolan söker bygga vidare på den svenska k u l t u r - och s k o l t r a d i t i o n e n . T i l l d e t t a a n s l u t e r s i g SK men anser a t t skolan, sådan den t e r s i g i dag, i s k i l d a avseenden är en produkt av andra samhällsformer än demokratins och därför på många sätt står i mot­sättning t i l l det samhälle den ska tjäna. Den s k o l h i s t o r i s k a forskningen har påvisat e t t s t a r k t medeltida i n s l a g i n u t i d a pedagogik, heter det, och SK u t v e c k l a r d e t t a betraktelsesätt på s i d , 2 och följande. Även om de t t a ' påpekande kan vara r i k t i g t , synes synpunkten vara s t a r k t överbetonad.

2. Man kan med l i k a stor rätt anföra a t t svensk skola av i dag präglas av tankegångar från P e s t a l o z z i och Rosseau, från upplysningstidens f i l o s o f i , från den franska revolutionens idéer om f r i h e t , jämlikhet och broderskap och från l i b e r a l i s m e n under 1800-talet. 1940 års skolutrednings h i s t o r i k i Skolan i samhällets tjänst ger en a l l s i d i g a r e b i l d av den svenska skolans u t v e c k l i n g j v a r v i d den ständigt f o r t s k r i d a n d e u t v e c k l i n g e n av skolan och dess anpassning t i l l rådande samhällsförhållanden och idériktningar k l a r t framträdero

SK synes i i n l e d n i n g s k a p i t l e t ha alltför s t a r k t s k j u t i t undervisnings­metoderna i förgrunden» När där u t t a l a s a t t "den förhärskande metoden, åtminstone i de s»k» kunskapsämnena, f o r t f a r a n d e torde vara den med k l a s s ­undervisningen sammanhängande "frågor och svarsmetoden: läraren frågar och eleven svarar', synes detta påstående vara i hög grad överdrivet,, A t t den­na metod, såsom påstås, s k u l l e h i t t i l l s vara tämligen allenarådande i svenska s k o l o r , måste förbundsstyrelsen beteckna som f e l a k t i g t , åtminstone beträffande f o l k s k o l a n s undervisning, likaså a t t metoden " t i l l s i n i n r e s y f t n i n g är auktoritär".

Motsättningen mellan å ena sidan k l a s s u n d e r v i s n i n g , å andra sidan i n d i v i d u e l l u ndervisning, å ena sidan frågor- och svarsmetod och å andra sidan s 0 k 0 arbetsskolmetod, synes SK ha s t a r k t överbetonat« I den nu­varande f o l k s k o l a n torde i allmänhet tillämpas modifierade former av ren kl a s s u n d e r v i s n i n g med starka i n s l a g av i n d i v i d u e l l undervisning. Många lärare tillämpar dock on långt d r i v e n arbetsskolmetodik.

S t y r o i s e n anser a t t elevernas självverksamhet i ökad utsträckning bör tas i anspråk och a t t en i n d i v i d u e l l undervisning bör eftersträvas» På de t t a område bör f o r t s a t t försöksverksamhet och psykologisk f o r s k n i n g an­v i s a vägar för utvecklingen» Metodiken måste e m e l l e r t i d utformas på o l i k a sätt för o l i k a åldersstadier och för s k i l d a s l a g av begåvningstyper. V a r j e ämne och a r t av lärostoff kräver s i n s p e c i e l l a metodik, och en v i s s metod kan i n t e g e n e r e l l t förordas,

SK betonar u t t r y c k l i g e n a t t det i n t e kan komma ifråga a t t ålägga läraren en v i s s metod och a t t " e n l i g t den demokratiska skoluppfattningon bör dessutom, läraren ha f r i h e t a t t söka s i g fram t i l l de metoder, som gör det möjligt för honom a t t p e r s o n l i g e n f y l l a s i n u p p g i f t på bästa sätt} undervisningens e f f e k t i v i t e t är bäst betjänt av en sådan f r i h e t " .

Förbundsstyrelse» instämmer h e l t i vad SK här anfört och anser a t t det mål SK här s y f t a r t i l l , en f a r t s k r i d a n d e modernisering av undervis­ningsmetoderna, bäst främjas genom största f r i h e t för den enskilde läraren, "De reformpedagogiska strömningarna avlöser varandra, och a t t binda under­visn i n g e n v i d någon av dem vore a t t . hejda den pedagogiska u t v e c k l i n g e n " , framhåller SK. Det förefaller dock som om SK genom s i t t starka rekom­menderande av v i s s a metoder alltför mycket baserar s i t t reformförslag j u s t på en v i s s metodik.

S t y r e l s e n har här ovan v e l a t fästa uppmärksamheten på v i s s a u t t a l a n ­den i betänkandets första k a p i t e l , v i l k a synes s t r i d a mot den mera ny­anserade u p p f a t t n i n g som kommer t i l l synes på andra ställen i betänkandet, särskilt i k a p i t e l 4. Skolans mål.

T i l l de allmänna synpunkterna och r i k t l i n j e r n a i detta k a p i t e l kan förbundsstyrelsen a n s l u t a s i g . Enhetsskola och s k o l p l i k t .

Begreppet enhetsskola, Förbundsstyrelsen a n s l u t e r s i g t i l l SK:s förslag a t t de nuvarande

skolformerna f o l k s k o l a n med fortsättningsskola, r e a l s k o l a n , den kommunala raollanskolan, den p r a k t i s k a mollanskolan, den högre f l i c k s k o l a n och den högre f o l k s k o l a n sammanförs t i l l en gemensam nioårig enhetsskola.

Den nuvarande dubbla anknytningen mellan f o l k s k o l a och läroverk, e f t e r 4:e resp, 6:e skolåret, innebär stora ölägenheter i o r g a n i s a t o r i s k t och pedagogiskt avseonde, och f o l k s k o l a n s lärarorganisationer har t i d i g a r e a l l t i d hävdat uppfattningen a t t de högre skolorna bör bygga på en sexårig, o d i f f e r e n t i e r a d grundskola och motsatt s i g p a r a l l e l l s k o l s y s t e m redan e f t e r f j ärde skola r e t ,

Även don fyraåriga r e a l s k o l a n och don kommunala mellanskolan är p a r a l l e l l a i n t e endast med don högre f o l k s k o l a n , den p r a k t i s k a mellan­skolan och f l i c k s k o l a n utan även med f o l k s k o l a n s sjunde och åttonde k l a s s e r , Skolkommissionons förslag t i l l nioårig enhetsskola, omfattande e t t sex­årigt grundstadium och e t t treårigt r e a l s k o l s t a d i u m , synes vara en p r i n ­c i p i e l l t r i k t i g lösning av enhetsskolproblemet. Förbundet a n s l u t e r s i g t i l l SK:s förslag a t t enhotsskolan b l i r en kommunal skola och a t t nioåriga cnhotsskolor upprättas i v a r j e kommunenhet.

4 .

Den nioåriga skolplikten» Som en förutsättning för a t t en nioårig enhetsskola ska kunna upp­

rättas i varje s k o l d i s t r i k t samt för en p l a n e r i n g av lärarutbildningen, lärarexaminationens s t o r l e k och skolbyggnadsprogrammet anser SK a t t n i o ­årig s k o l p l i k t bör stadgas. Detta anges dock som e t t mål, som först e f t e r lång övergångstid kan uppnås,.

Mot s k o l p l i k t s t i d e n s förlängning har anförts skäl av o l i k a s l a g , och förslag har framförts om de l s åttaårig s k o l p l i k t med nionde året f r i v i l l i g t , d e l s sjuårig s k o l p l i k t men med möjlighet t i l l f o r t s a t t u t b i l d n i n g t.o.m, nionde skolåret i v a r j e s k o l d i s t r i k t , , Företrädarna för en sådan utform­ning av enhetsskolan har hävdat a t t i n t e a l l a elever och målsmän önskar en förlängd sk o l u n d e r v i s n i n g , a t t v i s s a k a t e g o r i e r av ungdom i pubertets­åren har föga n y t t a av en undervisning som de i n t e själva önskar e l l e r i n s e r värdet av och a t t e l e v e r med svag allmänbegåvning och s t u d i e i n t r e s s e i n t e kan beräknas få n y t t a av undervisningen e f t e r sjunde skolåret. E r ­farenheterna i många kommuner v i d införande av heltidsläsning i f o l k s k o l a n samt v i d införande av den o b l i g a t o r i s k a fortsättningsskolan och det sjunde skolåret v i s a r a t t en utökad s k o l p l i k t hos många målsmän och elever möts med oförstående e l l e r o v i l j a . S l u t l i g e n pekas på det st o r a behovet av ungdomlig a r b e t s k r a f t i nuvarande arbetsmarknadsläge och på de ekonomiska konsekvenserna av en förlängd s k o l p l i k t .

Skälen för en nioårig s k o l p l i k t synes dock vara övervägande, SK påvisar a t t under de senaste 16 åren har den d e l av en årskull

som s y f t a r fram mot realexamen e l l e r därmed jämförlig kompetens s t i g i t från omkring 12 t i l l inemot 29 procent av årskullen. Om den nuvarande tendensen håller s i g under närmaste tioårsperiod, s k u l l e år 1957 omkring 44 procent av årskullen övergå från f o l k s k o l a n t i l l högre t e o r e t i s k u t ­b i l d n i n g . I samhällen med väl utbyggt högre skolväsen avgår redan nu mellan 50 och 60 procent från f o l k s k o l a n t i l l högre s k o l o r .

Om man härtill lägger de k a t e g o r i e r av elever som sökt i n i r e a l s k o l o r men på grund av a t t de i n t o u p p f y l l t inträdesfordringarna e l l e r på grund av p l a t s b r i s t a v v i s a t s , samt de k a t e g o r i e r som e f t e r a v s l u t a d f o l k s k o l a söker t i l l yrkesskolorna e l l e r annan f o r t s a t t p r a k t i s k u t b i l d n i n g , torde man kunna våga don s l u t s a t s e n a t t , om tillgång t i l l nioårig skola funnes i var j e s k o l d i s t r i k t , det s t o r a f l e r t a l e t e l e v e r också s k u l l e f r i v i l l i g t u t n y t t j a denna möjlighot.

Om åttonde och nionde skolåren gjordes f r i v i l l i g a , komme den mindre d e l av ungdomen som avslutade s i n skolgång e f t e r sjunde skolåret a t t u t ­göras av d e l s en d e l svagt begåvad ungdom med o l u s t för studier,, d e l s en d e l ungdom som av oförståelse från hemmets s i d a i n t e f i n g e fortsätta. Det kan ifrågasättas om dessa k a t e g o r i e r av ungdom är. betjänta av a t t gå ut i samhällslivet med en b e t y d l i g t svagare s k o l u t b i l d n i n g än den stora m a j o r i t e t av ungdom som f r i v i l l i g t e l l e r genom föräldrarnas ambition s k u l l e u t n y t t j a den nioåriga skolan. Om 'det treåriga r e a l s k o l s t a d i e t ska ge en avslutad u t b i l d n i n g , kan avgång e f t e r sjunde e l l e r åttonde året i n t e skänka det beräknade utbytet av s t u d i e r n a ,

Sveriges folkskollärarförbunds kongress har a n s l u t i t s i g t i l l SK:s förslag om e n . o b l i g a t o r i s k nioårig enhetsskola som mål för en f o r t s k r i d a n d e skolreform, Därvid bör eftersträvas a t t så långt möjligt skapa likvärdighet mellan t e o r e t i s k och p r a k t i s k u t b i l d n i n g och mellan tätorter och landsbygd»

Det är v i d en skolreform a l l t i d angeläget a t t studiebegåvningarna t i l l ­v a ratas och får en för dem lämpad undervisning,. Om r e a l s k o l s t a d i u m upp­rättas i v a r j e s k o l d i s t r i k t , komtae studiebegåvningar, särskilt på lands­bygden, v i l k a genom nuvarande skolsystem har svårt a t t erhålla f o r t s a t t u t b i l d n i n g ^ a t t få möjligheter t i l l sådan u t b i l d n i n g i v i d a större u t ­sträckning än nu. Den kommunala enhetsskoian s k u l l e innebära e t t be­t y d e l s e f u l l t steg för utbildningsmöjligheternas demokratisering.

Förbundsstyrelsen v i l l e m e l l e r t i d s t a r k t framhålla betydelsen av a t t även de svagt begåvade elevernas u t b i l d n i n g ägnas tillräcklig uppmärksam­het. Det planerade r e a l s k o l s t a d i e t måste ges en sådan utformning a t t även de svagt begåvade eleverna får utbyte av undervisningen. Den bör även i t e o r e t i s k a ämnen erhålla en s t a r k t p r a k t i s k i n r i k t n i n g , och kraven på dessa elever får i n t e ställas för höga. T i l l dessa frågor återkommer förbundsstyrelsen senare i detta yttrande»

Under förutsättning a t t undervisningen under åttonde och nionde s k o l ­åren får en sådan utformning a t t den i tillräcklig utsträckning anpassas för elever med o l i k a mått och o l i k a s l a g av studiebegåvning och a t t den p r a k t i s k a och förberedande yr k e s u t b i l d n i n g e n b l i r tillfredsställande ordnad bör en nioårig s k o l p l i k t genomföras, dock först e f t e r tillräckligt lång övergångstid.

C e n t r a l i s e r i n g , En ökad c e n t r a l i s e r i n g av skolväsendet på landsbygden är, som SK

också framhåller, en förutsättning för a t t enhetsskola ska kunna upprättas för varje kommun» Den nya kommunindelningen synes göra det möjligt a t t de a l l r a f l e s t a kommuner i fråga om befolkningsunderlag b l i r tillräckligt sto r a för en enhetsskola med r e a l s k o l s t a d i u m .

I många f a l l torde dock de blivande storkommunerna i n t e uppnå det befolkningsunderlag av 2,500 å 3,000 invånare som SK anger som e r f o r d e r l i g t , I sådana f a l l måste r e a l s k o l a upprättas för två angränsande kommuner, I större kommuner, även på landsbygden, kan det b l i nödvändigt a t t upp­rätta två e l l e r f l e r a c e n t r a l s k o l o r med r e a l s k o l s t a d i u m .

Förbundsstyrelsen t i l l s t y r k e r a t t minst en c e n t r a l s k o l a upprättas i varje kommun e l l e r i v i s s a f a l l gemensamt för två kommuner. C e n t r a l ­s k o l a bör omfatta d e l s r e a l s k o l s t a d i u m , d e l s mellanskola och småskola för det l o k a l a behovet på c e n t r a l s k o l a n s o r t ,

I fråga om c e n t r a l i s e r i n g av m e l l a n s t a d i e t och småskolstadiet ställer s i g förhållandena annorlunda än för r e a l s k o l s t a d i e t . Fördelarna av en c e n t r a l i s e r i n g med hänsyn t i l l skolväsendets o r g a n i s a t i o n i kommunen måste nämligen vägas mot de olägenheter som uppstår för barnen och bsmmen genom s k o l s k j u t s a r och i v i s s a f a l l i n a c k o r d e r i n g av barnen utom hemmet.

C e n t r a l i s e r i n g av m e l l a n s t a d i e t och små s k o l s t a d i e t bör därför endast sko där mycket lågt barn a n t a l i bygdeskolorna motiverar en c e n t r a l i s e r i n g och där kommunikationsförhållandena och transportsmöjligheterna är goda. Fördelarna av bättre skolform måste i de e n s k i l d a f a l l o n vägas mot olägen­heterna av bygdeskolornas nedläggande. Sexåriga bygdeskolor bör bibehållas i de f a l l då detta mod hänsyn t i l l bygdens befolkningsfördelning och kom­munikationsförhållanden är lämpligt.

SK anser ( s i d , 57) a t t en c e n t r a l i s e r i n g även av kla s s e r n a 5 och 6 o f t a är önskvärd och a t t den bör komma t i l l stånd i så s t o r utsträckning som förhållandena gör en sådan lämplig. "Då e n l i g t kommissionens förslag undervisning i engelska ska ges fr.o.m, k l a s s 5, torde i många f a l l c entra­l i s e r i n g av k l a s s e r n a 5 och 6 b l i nödvändig redan av denna anledning"", heter d e t 0

E n l i g t förbundets bestämda mening bör undervisningen i engelska i k l a s s 5 och 6 meddelas av klasslärare, som v i d lärarhögskolan erhållit därför e r f o r d e r l i g u t b i l d n i n g . Skälen för en sådan anordning redovisas

senare i detta yttrande (Se rub r i k e n D i f f e r e n t i e r i n g , S t a d i e i n d e l n i n g och Lärarutbildning).

Om undervisningen i engelska på m e l l a n s t a d i e t handhas av klasslärarna, b l i r c e n t r a l i s e r i n g av'dessa k l a s s e r , för a t t undervisningen i engelska ska kunna förläggas t i l l c e n t r a l s k o l a n , obehövlig. En c e n t r a l i s e r i n g av kl a s s e r n a 5 och 6 enbart e l l a r huvudsakligen för a t t eleverna i e t t s k o l ­ämne s k u l l e undervisas av lärare med högre u t b i l d n i n g komme säkerligen a t t mötas med s t a r k t motstånd ute i bygderna. Nedläggande av s e x k l a s s i g a bygdeskolor och inrättande av s k o l s k j u t s a r , i v i s s a f a l l i n a c k o r d e r i n g av barnen på c e n t r a l s k o l a n s ort synes vara en o r i m l i g lösning av språk-lärarfrågan på m e l l a n s t a d i e t .

Om c e n t r a l i s e r i n g av kl a s s e r n a 5 och 6 v i d en skola av B 2-form sker, b l i r barnantalet i kl a s s e r n a 3 och 4 i de f l e s t a f a l l för lågt för a t t skolan ska kunna bibehållas. Antingen måste då även k l a s s e r n a 3 och 4 överföras t i l l c e n t r a l s k o l a n e l l e r t i l l annan bygdeskola.

C e n t r a l i s e r i n g av skolväsendet förutsätter i många kommuner med v i d ­sträckt område och g l e s bebyggelse i n a c k o r d e r i n g av eleverna e l l e r upp­rättande av skolhem på c e n t r a l s k o l a n s o r t . Särskilt gäller detta s t o r a områden i Norrland men även v i s s a kommuner i m e l l e r s t a och södra Sverige, En sådan anordning medför betydande olägenheter för hemmen och barnen, och dessa olägenheter b l i r större j u yngre barnen är.

C e n t r a l i s e r i n g som medför a t t barnen i n t e kan bo i hemmet bör därför i r e g e l endast förekomma på r e a l s k o l s t a d i e t .

D i f f e r e n t i e r i n g . Skolkommissionen anför vägande skäl för en jämförelsevis sen d i f f e r e n ­

t i e r i n g av lärjungarna i don planerade enhetsskolan. T i l l denna u p p f a t t n i n a n s l u t e r s i g förbundsstyrelsen. En d i f f e r e n t i e r i n g redan e f t e r fjärde s k o l året, som nu sker genom a t t en d e l lärjungar övergår t i l l den femåriga r e a l skolan, har betydande olägenheter. Systemet l e d e r t i l l e t t t i d i g t av­s k i l j a n d e från den gemensamma undervisningen på gru n d s k o l s t a d i e t av ele v e r mod över g e n o m s n i t t l i g studiebogåvning och dessas t i d i g a i n r i k t n i n g på en t e o r e t i s k studieväg» Det b l i r huvudsakligen allmänbegåvningen och i n t e i n t r e s s e i n r i k t n i n g e n på o l i k a studievägar som b l i r avgörande, då något v a l mellan mera t e o r e t i s k a och mera p r a k t i s k a utbildningsvägar i n t e sam­t i d i g t sker. Möjligheterna a t t få en god e l e v r e k r y t e r i n g t i l l p r a k t i s k a

8. u t b i l d n i n g s l i n j e r minskas genom a t t de allmänt studiebegåvade, oavsett om de bäst lämpar s i g för t e o r e t i s k e l l e r p r a k t i s k u t b i l d n i n g , t i d i g t a v s k i l j s t i l l en utpräglat t e o r e t i s k utbildningsväg.

De synpunkter som av ledamöterna F r e d r i k s s o n , S i g r i d Jonsson, K a r n e l l och Persson inom 1940 års skol u t r e d n i n g anförts mot en d i f f e r e n t i e r i n g redan e f t e r fjärde skolåret v i l l förbundsstyrelsen k r a f t i g t understryka. De nämnda ledamöterna framhåller a t t en för t i d i g d i f f e r e n t i e r i n g , som in g e n t i n g har med y r k e s v a l a t t göra, måste leda t i l l e t t överbetonande av de t e o r e t i s k a studierna och en s o c i a l undervärdering av de p r a k t i s k a levnadsbanorna. (1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar IV:1, s i d . 102 o, följ.)

SK föreslår a t t ämnet engelska i n f o r s i femte k l a s s e n och a t t under­visningen i . d e t t a ämne b e s t r i d s av akademiskt utbildade ämneslärare e l l e r av klasslärare som i ämnet erhållit akademisk u t b i l d n i n g . Som ovan anförts hävdar förbundsstyrelsen bestämt a t t undervisningen i engelska på mellan­s t a d i e t bör handhas av klasslärarna, v i l k a v i d den föreslagna lärarhög­skolan erhållit därför e r f o r d e r l i g u t b i l d n i n g . (Se vidare härom nedan under r u b r i k e r n a S t a d i e i n d e l n i n g och Lärarutbildning»)

Förbundsstyrelsen anser a t t endast om klassläraren,som r e g e l handhar undervisningen i engelska på m e l l a n s t a d i e t , b l i r det p r a k t i s k t möjligt a t t genomföra undervisning i engelska redan i k l a s s e r n a 5 och 6, särskilt i de se x k l a s s i g a bygdeskolorna på landsbygden.

SK aEcepterar e m e l l e r t i d i n t e , i o l i k h e t mod m a j o r i t e t e n inom s k o l ­utredningen, en l i n j e d e l n i n g i k l a s s e r n a 5 och 6 på grund av engelskunder­visningens införande i dessa k l a s s e r . Förbundsstyrelsen d e l a r h e l t SK:s mening a t t l i n j e d e l n i n g i n t e bör ske på m e l l a n s t a d i e t .

SK förordar en d e l v i s ny målsättning för undervisningen i främmande språk. Beträffande difforentieringsfrågan anför SK i d e t t a sammanhang:

»Särskilt intelligensmättade är g i v e t v i s de språkfaktorer, som gäller det språkliga regelmedvetandBt, Don grammatiskt i n - l r i k t a d e språkundervisningen, som så s t a r k t dominerat i vår s k o l a , le d av det pedagogiska f e l e t a t t ställa alltför s t o r a krav på nybörjarnas allmänna i n t e l l e k t u e l l a förutsättningar» I och med a t t t yska e r s a t t s av engelska som första främmande språk i våra s k o l o r , har de pedagogiska möjligheterna a t t lägga språkunder­visningen på e t t för barn mera f a t t b a r t sätt väsentligt ökat. Tonvikten kan'nu läggas på läsning av enkel t e x t , på i m i t a t i v a språkövningar, talövningar'och andra med den s.k. direktmetoden förknippade, mera konkreta, levande och för barn mer i n t r e s s a n t a arbetssätt.