Cannabis och tonårshjärnan linköping decr 2010, thomas lundqvist
-
Upload
centralfoerbundet-foer-alkohol-och-narkotikaupplysning-can -
Category
Education
-
view
1.135 -
download
1
description
Transcript of Cannabis och tonårshjärnan linköping decr 2010, thomas lundqvist
Thomas LundqvistLeg psykolog & docent
Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i LundPsykiatri Skåne
Cannabis och tonårshjärnan - för en behandlare
Linköping 2010-12-09
Dagens upplägg Intro
Hjärnan- ett nätverk
Tonårshjärnans känslighet för cannabis
Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen.
Övergripande diskussion
Översättningsforskning
Kliniska observationer
Transformering från tonårshjärna till vuxenhjärna
Drogens effekt, akut och långsiktig påverkan
Vetenskapliga fynd från; Brain Imaging studier,
kliniska observationer,
Neuropsykologiska studier,
Biokemiska studier
Teoretiska modeller om tonårsmognad; Piaget
Debutåldrar Alkohol 14 år
Cannabis 15 år
Amfetamin bensodiazepiner 17 år
Heroin, Kokain 19år
Översättningsforskning
Kliniska observationerTransformering från tonårshjärna till vuxenhjärnaDrogens effekt, akut och långsiktig påverkanVetenskapliga fynd från; Brain Imaging studier,
kliniska observationer,
Neuropsykologiska studier,
Biokemiska studier
Teoretiska modeller om tonårsmognad; PiagetDebutåldrar Alkohol 14 år
Cannabis 15 år
Amfetamin bensodiazepiner 17 år
Heroin, Kokain 19år
Kognitiva funktionerVerbal förmåga (språklig förmåga)
Logisk-analytisk förmåga (att dra korrekta slutsatser)
Psykomotilitet (flexibilitet i tanken)
Minnesprocessen Korttids/arbetsminne
Långtidsminne- semantiskt, episodiskt
Analytisk-syntesisk förmåga (att sätta samman delar till en
helhet)
Psykospatial förmåga (att orientera sig i rummet)
Gestaltminne (helhetsminne)
Välfungerande ExperimentelltCannabisbero
endeKronisk
påverkanVälfungerande
Kvalitativ
försämring
Elias 5 ½ hälsar
Missbruk i fyra stadier
Testning
1 – 4 ggrRekreationellt missbruk > 5 ggr totalt
Själv-reglerande missbruk > 4 ggr/månad
6
1
6 – 10% Vid dagligt missbruk 33 – 50%
3 år
20% 92% har slutat
62.5% m
37.5% kv3
21
4
35% (165 ind)16% (470 ind) 152 ind
13-23
ind
28 – 47 ind
118 ind
47 ind
2,5
?
Genusskillnad
Gunnarson, M rapporterar 2008:
att tjejer som testar droger har högre värden på negativ
affektivitet (känna sig besvärad, spänd) och impulsivitet
än pojkar
Medan pojkar hade högre värden på alexithymia
(svårighet att uttrycka, vara medveten om och särskilja
känslor) och antagonism (fiendeskap).
Inga skillnader på hedonic capacity (förmåga att njuta)
Vem är de som fortsätter efter 22 års åldern?
De som inte har fått hjälp med sin social och/eller
psykologiska brist (33-50%).
De som har hittat sin identitet i missbrukets avskärmning
av känslor och tankeverksamhet.
De som har hittat sin identitet i missbrukets sociala
sammanhang.
1,6% av de som testar
Ungdomar i riskzonenDe som bär på en psykologisk eller social brist.
De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som
ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö
De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt
psykosomatisk symptomatologi,
eller i tonåren varit deprimerad och där
uppväxtmiljön ej har varit stödjande.
Janols 1984
11
Psykologiska riskfaktorer
Forskning har visat på en rad olika riskfaktorer, något olika beroende på grupp som studeras (typ av drog, samsjuklighet, socioekonomiska förhållanden m.m.)
ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen
svårighet med ”social anpassning”, dvs utanförskap
låg självkänsla, dålig impulskontroll
instabila relationer med otydlig gräns till själv/andra
bristande tillit till sig själv och andra
frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda
psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning© Claudia Fahlke
Dagens upplägg
Intro
Hjärnan- ett nätverk
Tonårshjärnans känslighet för cannabis
Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen.
Övergripande diskussion
”What hashish gives with one hand it
takes away with the other: that is to say, it
gives you power of imagination and takes
away the ability to profit by it”
(Baudelaire 1860).
rörelsecentraSamordning
sinnesintryck
syn
muskelkoordination
minnebelöning
bedömning
beslutande
centrum
Signalsubstanser, ex.Glutamat
–allmän accelerator, gaspedal
GABA (gamma-aminobutyric acid)
–allmän bromseffekt
Dopamin
–rörelser, belöning
Noradrenalin
–stressrespons, flykt
Serotonin
–känsloregulator (aggressivitet, depression)
Huvudgrupper av missbruksdroger Nikotin
Centralstimulantia
Opiater
Cannabis
Alkohol, GHB
Sedativa-hypnotika
Lösningsmedel
Entaktogener
Hallucinogener
Dopamin-
förstärkning
GABA-
förstärkning
Serotonin-utflöde
Anandamid
Acetyl-kolin
Endorfiner
Serotonin-påverkan
Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras.
Anterior Cingule
Input
Output
• förmågan att hantera komplex
information,
• oförmåga att planera, att ha ett
tidsperspektiv,
• att vara benägen att tolka
andras motiv och åsikter,
• självkritik och känslomässighet • koncentrationen,
• uppmärksamheten,
• förmågan att lagra och
• att bearbeta ny information.
Amygdala
Cannabinoiderna, de psykoaktiva beståndsdelarna i
cannabis, har en fragmenterande effekt på det
neuropsykologiska nätverket,
vilket innebär att kommunikationen mellan viktiga områden i
det neuropsykologiska nätverket inte fungerar optimalt.
Aktiviteten i det systemet som färgar våra upplevelser ökar,
samtidigt som aktiviteten i det området som är ansvarigt för
exekutiv funktion minskar.
Skillnaden i symtombild mellan individer är beroende av den
generella begåvningskapaciteten.
Dagens upplägg Hjärnan- ett nätverk
Tonårshjärnans känslighet för cannabis
Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen.
Övergripande diskussion
Mognadsutveckling sker i
• prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll,
målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga
samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende.
Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling(betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet)
• limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens,
• orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen
• hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn).
(Crews et al., 2006).
Drogdebuten äger rum i en period av
förändring
Biologisk – puberteten
Kognitiv – konkret operativt -> formal operativt tänkande
Social – nya kompisarPiagets teori om kognitiv utveckling
Sensomotorisk fas (0-2 år)
Preoperationell fas (2-7 år)
Konkret operativ fas (7-11 år)
Formal operativ fas (11- ->)
Exekutiva funktionerSortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet
och övervakning.
Intern kontroll
viljestyrd
=Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller
goda vänner
=
Extern kontroll
Emotioner skapade av inre och yttre stress
ÖVERVAKNINGSKAMERA
ÖVERVAKNINGSKAMERA
Regelbundet cannabismissbruk hos tonåringar innebär
• att bruket leder till en förhöjd risk för fortsatta och kanske även
förhöjda livssvårigheter när de når vuxendomen.
• att låg psykologisk och social kompetens åtföljt av tungt
cannabisbruk leder till lägre psykologisk och social kompetens.
• att bevarandet av bristerna i kompetens sannolikt
vidmakthåller drogbruket.
• en tendens att inte bry sig.
• att vara mindre framgångsrik och mindre integrerad i skolan.
• att bruket befäster tidigare utvecklingsbrister i olika
kompetensaspekter.
Pandina, R.J. & Johnson, V. (1995). Marijuana and alcohol use, negative affect and negative outcomes in adulthood. 1995 Symposium on Cannabis and the Cannabinoids, International Cannabis Research Society, Phoenix, Arizona, USA.
Cannabis och inlärning Inlärning som kopplas till associationer, försvåras.
Ju svårare associationer ju mer markant är försämringen.
Material som har lärts in i ett drogfritt tillstånd och sedan ska
kommas ihåg i påverkat tillstånd påverkas inte i samma grad.
Material som inläres i ett cannabis-påverkat tillstånd
blir sämre ihågkommet oavsett i vilket tillstånd man ska minnas.
Cannabis tycks accelerera den interna klockan i
förhållande till den verkliga klocktiden.
Förmågan att återberätta en kort historia försämras
och uppblandas med nytt material
Den verbala sociala interaktion försämras under cannabis
ruset.
Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004)
Cannabisrökning kan i det akuta ruset splittra arbetsminnet
och det episodiska minnet.
Arbetsminnesfunktionen blir oprecist och långsamt.
Ökad tendens till att felaktigt identifiera tidigare distraherande
faktorer, när det gäller det episodiska minnet.
En fMRI studie demonstrerar att cingulate cortex och amygdala
är hypoaktiverade, indikerande att kroniska cannabismissbrukare
processar emotionell information på ett annat sätt än icke-rökare.
(Gruber et al., Drug and alcohol dependence, 2009)
Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004)
Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa
neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism.
Cannabisanvändare rekryterar regioner som inte är typiska för
spatialt arbetsminne,
dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare.
Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller
mängd metboliter i urin.
Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004)
THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler,
men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex.Chan et al (2008).
Tonåringar, 16-18 år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter
som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar.Padula et al (2007).
Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på
hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008)
Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen av frontalloben,
vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan)
en avvikande funktionsnivå
Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner
och cerebellum en avvikande funktionsnivå.
(Schneider et al, 2008)
Eftereffekten är långvarig
Effekten på individen
• Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel
eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser.
• Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet,
d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör.
• Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i
vardagen blir lite mer färgrika.
Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with
a history of heavy cannabis use
Manzar Ashtari et. al (2008)
1
Forskarna antog att tungt cannabisbrukare skulle avvikande funktionsnivå
i regioner som mognar under sen adolescens, speciellt I fronto-temporala bindningar.
De fann att tidig cannabisdebut påverkade utvecklingen av hjärnan på ett negativ sätt.
Att områden som är ansvariga för
minne, exekutiv och affektiv funktion påverkas negativt.
Tidig debut
• försämrar uppmärksamhetsprocesserna
(Ehrenreich et al., 1999),
• visuell avsökning och korttidsminne
(Huestegge et al., 2002; 2004),
• samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under
ett uppmärksamhetstest
(Kempel et al., 2003).
Dagens upplägg Hjärnan- ett nätverk
Tonårshjärnans känslighet för cannabis
Cannabis inverkan på de tankefunktioner vi använder i vardagen.
Övergripande diskussion
ADHD kan vara en orsak till ett narkotikamissbruk
Det finns tre typer:
Cannabis
- indica
- ruderalis
- sativa
De tre beredningarna är:
Marijuana - Skunk
Hasch
Hascholja
Cannabisplantan innehåller över 412 kända ämnen
som tillhör 18 olika klasser.
61 är cannabinoider, psykoaktiva substanser, som är fettlösliga.
Δ-9-THC-
Δ-8-THC-
CBN- cannabinol
CBD- cannabidiol (ej psykoaktiv)
CBC- cannabichrome
CBG- cannabigerol
Delta-9-tetrahydrocannabinol-THC
11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC
THCCOOH (inaktiv) ??
THC-V
Akut påverkan har två faser
• Högdos = utåtriktad och aktiv
• Låg dos = inåtriktad och aktiv
Cannabisrusen
Kronisk påverkan utvecklas i förhållande
till frekvens och tid i missbruk
• Låg dos = inaktiv
Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids
experimenterande har två faser:
Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället
karaktäriseras av
• ökad tankeverksamhet, att personen blir
utåtriktad, fnissig och pratsam.
• att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus,
hjärtklappning,
• yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls,
samt torrhet i ögon, mun och svalg.
Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av
• att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och
lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och
"flummar" för sig själv.
• att färger blir starkare, lukter mer framträdande,
• att samband som man kanske har anat tidigare
nu framträder ganska klart.
• samt att tankeflykten är mycket utpräglad och
associationerna talrika.
6 veckor
50
100% THC
1 2 3 4 5
1/3 till blodbanan
2/3 till urinblåsan
Akut påverkan
Kronisk
Påverkan
Eliminering
Det karakteriseras av:
• att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre,
• att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger
det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal".
är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års
regelbundet användande av cannabis.
När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren
har blivit en kronisk cannabismissbrukare.
• I detta tillstånd försämras individens förmåga
att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser.
Fas 3
+ + + +- - -
Utveckling av kronisk påverkan
N
Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en
individ trots upplevande av en mängd
beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och
emotionella symptom sammanhängande med
missbruk av cannabis fortsätter att använda
cannabis.
Förekommer hos ca. 10 % av användarna
EndocannabinoidsystemetCannabinoider = Endocannabinoider
Ständigt nya överraskningar
Cannabisreceptorerna (CB1 och CB2) aktiveras av båda
Endocannabinoiderna är involverade i:
• motoriskt beteende
• kognitiva funktioner
• smärtupplevelse
• aptit och mat intag
• drog- och alkoholberoende
• hormonutsöndring
• reproduktion
• Immunrespons
• gatrointestinal och cardiovascular funktion.
• psykomotorisk kontroll, minne, sömn
• subjektiv perception
Anandamid (N-arachidonoyl ethanolamine) 1992
• tomhets känslor efter cannabismissbruk kan bero på
låg Anandamid produktion.
Den kognitiva och psykologiska aspekten
”Om jag vill lyckas med att föra människor mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som
inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra,
för att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon
gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan
det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är
fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre
i stället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa
och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är en
vilja att härska, utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.”
Kierkegaard (1964)
Förmågan att dra korrekta slutsatser.
Försämring har noterats inom följande funktionsområden:
Den språkliga förmågan.
Flexibilitet i tanken.
Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva
och utvecklar ett konkretare tankesätt.
Man noterar att misstagen upprepas men
har förlorat förmågan att se vad det beror på.
Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett
adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras.
Man talar till och inte med andra.
Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna
Förmågan att sätta samman en helhet av delar.
Minnessystemet
2. Episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser).
En svårighet att sortera information och att sortera bort
ovidkommande stimuli.
Cannabisrökaren upplever sin personliga historia
som höljd i dimmoln.
Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten,
svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre
tidsintervaller.
1. Korttidsminnet/arbetsminnet
Det episodiska minnet är nödvändigt för att du ska
• komma ihåg din historia
• se din nutid utifrån ditt eget sammanhang
• och kunna se in i framtiden.
Förmågan att kunna orientera sig i rummet.
Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte
om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag.
Gestaltminnet, att återskapa mönster.
Att det blir svårare att återskapa mönster samt att
man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.
Cannabinoidernas inverkan på människans tankeverksamhet innebär att man inte tillfullo förmår att:
sortera informationsflödet på ett korrekt sätt,
urskilja vad som är väsentlig information,
lägga till den kvalitativa aspekten i språket, dvs få känslan av att det är jag som tycker så,
förstå nyanserna i informationen.
Långtidsmissbruk (kroniskt) innebär:
• inte benägen att tolka andras åsikter och avsikter
• nedsatt förmåga till självkritik
• emotionell ytlighet (apatisk, likgiltig)
Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem:
• insikt
• medvetenhet
• sexuella känslor
• självförtroende
• känsla av att vara vuxen
• kraftfull
• kreativ
• en känsla av att kunna tänka
• fina känslor
• en hjälp att fly undan en obehaglig situation
• en hjälp att lösa personliga problem
• en hjälp att somna
att cannabis förhindrar
• depression
• skakningar
• spänningar
• fysiska smärtor
• tristess
• stress
DROGEN FYLLER UT OJÄMNHETERNA
Den som inte kan leva med sig själv under tonåren får det svårare
att rätta till ojämnheterna på egen handom man använder droger
Vid rekreationellt bruk ansescannabisrökning medföra
• avslappning.
• förbättrad social sensitivitet.
• förstärkt sexuell upplevelse.
• en känsla av bättre hantering av svåra relationer
eller situationer.
• större själv-medvetenhet.
• en ökad förståelse av sig själv och andra.
• en ökad insikt och tolerans till det
som hände runt dem.
Emellertid är det alltid individens subjektiva positiva upplevelse av ruset som gör att missbruket utvecklas
1. In this study the verbal, logical-analytic, and psychomotility abilities
are those functions that get the highest frequency of answers
and are probably therefore subject to more attention from the patient.
Conclusion
2. The analytic-synthetic and psychospatial abilities get less attention.
3. Memory and Gestalt memory are those functions
that receive fewer answers.
4. There is also indications for a decreased ability
to deductive reasoning.
5. After discontinuation and treatment,
the cognitive functions obviously improve.
Tack för uppmärksamheten