MAGASINET FR HLLBAR LIVSSTIL

NR 16 APRIL MAJ 2010 PRIS 49 SEK . 45 NOK . 5,20 EURO

EKOLOGISKT KLIMATSMART ENERGISNLT

ALGERDET GRNA GULDET

MATTIAS KLUM

CAMINOCAMINOINSPIRATION FRSMARTARE LIVSSTIL

7 388209 204904

INTERPRESS 2092-16SPECIALRETUR v 23

NATURENTJNAR DIG

DJURETBESTIALISK

RESTAURANGKEMIKALIERNA

I DIN TRJALANDSHARING

DELAD MARKBRASILIENS NYA EKOBY

VXAVXACamino 3 r!

BETALA NR DU SOVER

caminomagasin.se/prenumereraAtt du vill betala via autogiro anger du nr du fr ditt frsta inbetalningskort. Gller 6 nr-prenumeration.

Nu kan du prenumerera p Caminovia autogiro. Lite billigare, mycket smidigare.

Det brjade med tre resvskor och en stegeRedan 1983 brjade vi slja ekologiska livsmedel. Allt sedan dess har vi smakat oss

igenom mycket av det goda som finns runt om vr jord. Och n idag r Lennart Olsson

p jakt efter nya smaksensationer. Vi har valt ut ett brett sortiment med ekologiska

produkter som vi tycker r jttegoda och sljer under vrt eget varumrke,

Kung Markatta. Utvalda godsaker som torkad frukt, ntter, kallpressade oljor,

passerade tomater, pasta, bnor, sylt, ris, kakao, te och senap. Fr att bara nmna

ngra av vra 130 produkter. Smaklig mltid!

www.kungmarkatta.se

CAMINO 5

CA M IN O 16 I N N E H LL

24 Kraftkllan KlumF kan fota som han. nnu frre delar hans frmga att skapa engagemang fr bevarandet av regnskogen. Camino har trffat stjrnfotografen Mattias Klum.TEXT CAROLINE PETERSSON

FOTO ANJA SJGREN & MONIKA KLUM

28 Dyrbara kronor2010 r det internationella ret fr biologiskt mngfald. Det upp-mrksammar vi med ett sprakan-de bildreportage om skogen.TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO TOBIAS JANSSON

34 Algernas tid r hrDiesel, jetbrnsle, biogas, plast. Exempel p vad algerna kananvndas till r mnga. S vad vntar vi p?TEXT INGEMAR GUSTAFSSON

40 By med utsiktDe mnskliga relationerna r vik-tigare n tekniken. Och mlstt-ningen r att n lngt utanfr byn. Johanna Stl har beskt ekobyn Terra UNA i Brasilien.TEXT JOHANNA STL

FOTO JOHANNA STL & THOMAS CLARK

46Glm Bonde sker fru. I Stor-britannien nns landsharing.net dr odlingssugna matchas med markgare som inte orkar ta hand om sin brukbara jord. TEXT JENNIE JGEBLAD

50 Direkt ur jordenFindus-utmanaren Peter Streiffert bjuder p enkla och grna recept inspirerade av utbudet frnsin lskade kolonilott. RECEPT PETER STREIJFFERT FOTO ANJA SJGREN

ALLTID I CAMINO8 INSKICKAT Insndare.9 NRBILD Lena Israelsson.10 DIY Ta saken i egna hnder.11 SPANAT Hetast just nu.12 DESIGNAT Edenprojektet.14 TEKNISKT Vrens cyklar.18 MODE Kemikaliefria klder.21 DESTINATION Hamburg.22 VNNER Nytt frn dem vi gillar.50 SMAKRIKT Frn kolonilotten.61 SUNT Nya regler fr grn hudvrd.63 KULTURELLT Hall dr! Ilkka Halso, trdgrdsbcker och r tr bst i vrlden?67 REDAKTIONEN Blicka in i Caminos vrld.68 DEBATTERAT Naturen tjnar dig.71 P PLATS Succ fr premiren av Caminos seminarieserie.73 TILLTNKT Katarina Grndahl Strre och strre och strre och strre, Carl Lindeborg Om personlig tillvxt.

OMSLAGETFOTO ANJA SJGRENSTYLING TAMMIE SDERBERGHR & MAKEUP REBECKA RAY / DERMANORDMODELL AMANDA M / MODELLINKSKALBAGGAR GTEBORGS NATURHISTORISKA MUSEUM

50

12

24

28

TEMAVXA 14

Matchmaking fr odlare

6 CAMINO

CAMINO 16 HOUSE OF WIN-WINTREDJE LNGGATAN 13B413 03 GTEBORGINFO@CAMINOMAGASIN.SEWWW.CAMINOMAGASIN.SE

JOHANNA STL JS JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

TOBIAS JANSSON TOJ TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

CAROLINE PETERSSON CP CAROLINE@CAMINOMAGASIN.SE

INGEMAR GUSTAFSSON IG INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

EMMA HGGSTRM EH MODE@CAMINOMAGASIN.SE

EMMA HGGSTRM, KATHARINA GRNDAHL, INGEMAR GUSTAFSSON, JENNIE JGEBLAD, TOBIAS JANSSON, CARL LINDEBORG, KATRIN NIKLASSON KN, CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STL

TOBIAS JANSSON, ANJA SJGREN, JOHANNA STL, LENA REINHARDT

OSKAR SCHMIDT, ANJA SJGREN, TOBIAS JANSSON

TAMMIE SDERBERG

MATS ANDERSSON

SG ZETTERQVIST

INLAGA CYCLUS PRINT 90 G, 100% RETURFIBER.OMSLAG BALANCE GLOSS 200 G, 60% RETURFIBER,40% NYFIBER (FSC MIXED SOURCES).

SILVIA MEDIA

MATTEO MELLQVIST, MATTEO@ADVISER.SE0731 51 96 00

LINDA OLSSON, LINDA@ADVISER.SE0739 03 22 90

REKLAM@CAMINOMAGASIN.SE

TAMMIE SDERBERG0730646149

CECILIA CROMNOW0737418154

INTERPRESSNTVERKSTAN KULTUR I VST

WWW.CAMINOMAGASIN.SE269 KR FR 6 NUMMER, 145 KR FR 3 NUMMERPRENUMERATIONSRENDEN INKLUSIVE ADRESSNDRING STLLS TILLEKONOMITJANST@NATVERKSTAN.NET, 031-7439905

SIKTER SOM FRAMFRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHVER INTE VERENSSTMMA MED REDAKTIONENS. FR EJ BESTLLT MATERIAL ANSVARAS EJ

CAMINO MAGASIN GES UT AVGETAWARE EKONOMISK FRENING

ISSN 1654-2282

UPPLAGAN R TS-KONTROLLERAD

SPARA, GE BORT ELLER TERVINNDIN CAMINO EFTER LSNING

CAMINO MAGASIN

CHEFREDAKTR

ART DIRECTOR & ANSVARIG UTGIVARE

VN- & MARKNADSANSVARIG

REDAKTR /WEBB

MODE

SKRIBENTER

FOTOGRAFER

LAYOUT

STYLIST

KORREKTUR

TRYCK & REPRO

PAPPER

WEBB

ANNONSBOKNING

CAMINO KOMMUNIKATION

DISTRIBUTION

PRENUMERATION

Miljn, vrt gemen-samma ansvar!

Frn val av material till samkrning av transporter. Ett aktivt miljtnkande nns i allt vi gr. Fr kemikalier och rvaror i produktionen vljer vi det mest miljvnliga alternativet. Nya, mer skonsamma produkter provas och utvrderas fr att stndigt gra

oss bttre.

Magasinet Camino kan drfr levereras med svanen-

mrkning. Fr miljns skull.

www.sgzetterqvist.se

CAMINO 7

LE DAR E

46

Tnk om den som var intresserad av att odla kunde lna land frn den som inte hinner eller kan ta hand om sitt? Konceptet finns i Storbritannien och kallas landshar-ing.

Skogen r fantas-tisk precis som Tobias Jansons bilder drifrn. Missa inte det sprakande bildre-portaget om natu-rens tjnster.

JOHANNAS LSTIPS

Naturens ende?SKOGEN R EN MAGISK PLATS, en plats dr vra sinnen skrps och gon vidgas. Nr mnga ger sig ut i skogens vxtlighet fylls de av ro, lyckoknslor, energi och hopp. Skogen r

livsgivande.

I den amerikanska storlmen Avatar, som blivit vlomskriven under vintern, r skog

och trd magiska platser. P planeten Pandora dar energierna mellan naturen och

dess invnare och allt levande behandlas vrdigt. Liksom i trilogin Sagan om ringen,

vnder sig naturen i slutndan mot enden och hjlper till att rdda vrlden. I Sagan

om ringen r det Enterna, de gende trden som rycker in, i Avatar r det naturgu-

den Eywa som med bland annat gigantiska noshrningsliknande djur kommer till

undsttning.

Mnga ser lmerna som enbart sagor och menar att naturen inte kan vnda sig mot

oss mnniskor, eftersom vi r verlgsna naturen, att vi r de hgst stende varelserna

p denna planet. Nr jag trffade den indiske miljkmpen Vandana Shiva fr snart

tv r sedan menade hon tvrtom att mnniskan faktiskt r understende mikroor-

ganismerna.

Det r mikroorganismerna som ter oss nr vi har dtt, sa hon gravallvarligt.

Nr vi mnniskor dr ut, oavsett om det r p grund av vrt eget agerande eller av

andra omstndigheter, s kommer planeten jorden troligtvis att leva vidare. Det kom-

mer visserligen att ta ett antal r att hmta sig frn vr framfart, men s smningom

vittrar byggnader bort och nya livsformer tar vid. I den spnnande boken Vad hnder med

vrlden utan oss? av Alan Weisman, kan du lsa om hur jorden skulle terskapa sig sjlv,

r efter r. Frgan r allts inte hur vi rddar planeten, utan hur vi rddar oss sjlva.

I detta nummer av Camino fokuserar vi p temat Vxa. Att vxa kan handla om in-

sikter, om att vi r understllda planetens villkor och att vi mste agera inom ekosys-

temets regler fr att verleva. Det kan ocks handla om mnsklig tillvxt, som Carl

Lindbeorg tar upp i sin krnika.

Detta numret prglas sklart ven av grnska och vxtlighet, vilket fotoreportaget

om skogen r ett exempel p. Vi har intervjuat Mattias Klum, en enormt spnnande

mnniska med mycket energi och en vilja att frndra. Mattias senaste utstllning The

Testament of Teberan vittnar om ett Borneo i snderfall, p grund av palm-

oljeplantagernas utbredning.

Camino vxer ocks, vi fr hela tiden nya insikter och utmaningar. Vi

har gjort en prenumerantunderskning som mnga svarade p. Mnga

nskar lite mer utfrliga reportage, vilket r en av sakerna vi kommer

arbeta med under ret. Mnga nskar en tjockare tidning och det r

ngot vi hoppas kunna erbjuda till hsten. Dessutom experimenterar

vi lite med papper och sedan ett nummer tillbaka testar vi att trycka p

till stor del tervunnet papper (frut hade vi FSC-certierat). Och p vr

webbplats har vi nu ocks lagt upp vrt eget fretags miljpolicy, allt

fr att frska leva som vi lr. Har ni kommentarer om papper

eller miljpolicyn - hr grna av er, vi r mycket tacksamma

ver alla kommentarer vi fr och frsker svara p alla mejl,

ven om det ibland kan ta lite tid.

Nu brjar vren komma och saker brjar vxa i vr om-

givning. Se till att njuta av och vrda grnskan. Och ta

hand om er allihopa! JOHANNA STLCHEFREDAKTR

Frgan r allts inte hur vi rddar planeten, utan hur vi rddar oss sjlva

FO

TO A

NJA

SJ

GR

EN

28

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Katrin Niklasson r journaliststudent som har gjort sin praktik p Camino. I framtiden hoppas hon att snarare kunna liknas vid Oprah Winfrey n Janne Josefsson. I detta num-mer har hon bland annat sagt Hall dr! till fotografen Ilkka Halso och skrivit om nya regler fr naturkosmetik.

Jennie Jgeblad r frilansade journalist bosatt i den engelska guldgruvan Bristol, Englands grnaste, och enligt Jennie, mest spnnande stad. Dr gnar hon dagarna t att skriva och fota fr olika magasin och kvllarna t stadens outtmliga musikora. Vren kommer hon dock gna t en helt annan sorts ora, nmligen egenodlat p delad mark. Ls mer om fenomenet landsharing i detta nummer av Camino.

8 CAMINO

I N S KI C K AT Tyck till! Bsta insndaren fr en prenumeration p Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insndare till caroline@caminomagasin.se I detta nummer belnas signaturen Liv.

FRGA Tack fr all info om frpackningstervinning i Camino 14. Jag funderar lite kring det hr med vad man fr slnga var. Det r ju specikt frpackningar som ska sorteras s man fr inte slnga till exempel en plastkruka, engngsbestick eller cd-fodral i platsinsamlingen. Men vad hnder om man gr det nd? r problemet att ingen betalar tervinningen av dessa plastsaker, till skillnad mot frpackningar dr producenten fr ta kostnaden, eller r det fr att alla plastprylar helt enkelt inte kan tervinnas? Dr jag bor slngs det mycket kartong i pappersinsamlingen. Och de esta verkar inte ha ftt reda p att man ska slnga mjukplast med hrdplasten fr det ska man vl? Och tack fr en fantastisk tidning! Den sorteras bara vidare till vnner.

MVH LIV

Hej Liv. Precis som du skriver r det huvudsakliga problemet be-talningen av tervinningen, eftersom den inte alltid br sina egna kostnader. Producentansvaret innebr att de som tillverkar till exempel plastfrpackningar betalar fr tervinningen av dessa, och de vill inte betala fr sdant som de inte har ansvar fr, som till ex-empel plastkrukor. Men det r ven s att frpackningar innehller vissa sorters plast, och en viktig aspekt med plasttervinning r att f fram s rena fraktioner som mjligt av en viss plastsort. Drfr kan oknda plastsorter frn andra plastprylar gra sorteringen svrare. Detsamma gller glas dr till exempel fnsterglas r av en annan kvalitet n frpackningsglas. Om dessa glassorter blandas blir det nya tervunna glaset av smre kvalitet.

I de esta kommuner kan man slnga bde mjuka och hrda plast-frpackningar i samma behllare, men det nns undantag. Se regler fr din kommun p sopor.nu/lokalinformation.aspx IG

SYNPUNKT Hej! Jag tycker Camino r ett jttebra magasin, men varfr kan man inte abonnera p Camino i pdf-format? Jag tycker ni borde satsa p det.

MVH KJARTAN

Hej Kjartan och tack fr din synpunkt. Du har helt rtt och vi har fak-tiskt nyligen beslutat att erbjuda vrt magasin ven i digitalt format. Alla som prenumererar kommer att f magasinet tillgnglig digitalt, och den som vill vlja bort pappersversionen. Alla prenumeranter kom-mer dessutom att f tillgng till ett arkiv med ldre nummer. Vi kommer att utkomma med mer information kring detta inom kort. CP

KRITIK Hej Camino! Jag gillar inte det nya glansiga pappret. Det r svrlst nr det blnker. Sen frvntar jag mig att Camino skall vara lite annorlunda jmfrt med diverse glassiga magasin och d tror jag inte att det frsta jag skall se nr jag ppnar den r tv helsidor reklam fr H&M

BSTA HLSNINGAR PER

Vi testar oss just nu fram vad gller papper. I Camino 14, med tema Reuse, Reduce Recycle, anvnde vi ett papper av 100% returbrer eftersom vi ville att tervinning skulle genomsyra hela tidningen. I nr 15 valde vi istllet att testa ett glansigare papper fr att nrma oss andra livsstilsmagasin och skapa bttre stuns i bilderna. Syftet var ocks att visa p att det faktiskt nns papper som bde r glansigt och miljsmart. Det glansiga pappret vi anvnde heter Balance Gloss och tillverkas av 60 procent returbrer. Restarande 40 procent r nyber frn FSC-certierat skogsbruk. Dock var vi inte njda med detta papper p grund av stor genomskinlighet. I detta nummer testar vi terigen ett nytt papper som heter Cyclus Print. Det r gjort av 100% returbrer och r mindre glansigt.

Vad gller H&M:s annons s har vi en annonspolicy som innebr att vi tillter annonser fr produkter/tjnster som r bttre ur ett hll-barhetsperspektiv. Konkret innebr det att man fr annonsera om en produkt/tjnst som r ekologisk, fair trade, energisnl, tervunnen eller p annat stt bttre ur ett miljmssigt/socialt perspektiv. Klderna som H&M annonserade fr var av ekologiskt och tervunnet material. Nr det gller fretag som ingr bland Caminos vnner r reglerna strngare. Dr bedmer vi fretaget som helhet. CP

SKRIV & VINN EN PRENUMERATION!

CAMINO 9

N R B I LD

Odla orientaliskt, Klostertrdgrdar och Handbok fr kkstrd-grden. Det r ngra av de uppskattade trdgrdsbcker som Lena Israelsson har frfattat under sin karrir. Trots att miljmedvetenhe-ten alltid funnits dr r det nu frsta gngen hon skrivit en bok som har ekologiskt i titeln.

Det r s sjlvklart fr mig. Jag skulle inte kunna hlla p med det hr utan att tnka s. Det som r nytt med den hr boken r att den riktar sig till en bredare grupp som inte sysslat med odling innan och som det kanske heller inte r lika sjlvklart fr.

Det riktigt sprakar av engagemang ver luren nr vi pratas vid p telefon. Det mrks att Lena har mycket att dela med sig av. Att odla sjlv har blivit trendigt och hon hoppas innerligt att det r en

trend som r hr fr att stanna. Men att tnka i kretslopp r fortfarande omodernt och det vill hon ndra p.

I London nns en organisation som delar ut frdiga odla-hemma-kit. Men det behvs inga kit fr att brja odla. Allt vi behver nns redan i form av rester och avfall att ta hand om.

Lena r en visionr som vljer att se mjligheter istllet fr hinder. De som bor i lgenhet mste kanske inte st i k fr en kolonilott i era r. Varfr inte istllet frga hyresvrden om att f odla upp en yta utanfr huset?

Jag kan inte lova det, men gr man ihop ngra stycken och sger att man vill ha en odlingslott r jag ganska sker p att de ordnar det. Det nns s mnga exempel som visar att odling r bra fr oss mnniskor.

GRNT UTAN KRNGELr 2009 belnades hon med Allt om Trdgrds stora pris fr sina mnga inspirerande trdgrdsbcker. Nu r Lena Israelsson aktuell med boken Grnsaksodling enkelt, ekologiskt, gott som skall hjlpa nybrjarodlarna att komma igng.TEXT CAROLINE PETERSSON

FO

TO S

TE

FAN

DE

HL

N

10 CAMINO

FO

TO A

NJA

SJ

GR

EN

DO IT YO U RS E LF REDAKTR INGEMAR GUSTAFSSON INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

DO IT YOURSELF:ELEKTRIFIERA CYKELNJohan Erlandsson, grundare av nt-communityt Ecoprole, har slt bilen och susar nu istllet fram p sin elektrierade lastcykel. Med ett elcykel-kit xade han det hela sjlv. Den strsta skillnaden mellan en elcykel och en vanlig cykel, r att elcykeln r mer anvndbar ret runt. Man kan bylsa p sig rejlt, men nd komma fram till jobbet snabbt utan att vara svettig, sger Johan.Projektet fanns i Johans tankar i era mnader, men nr vl arbetet kom igng tog det inte mer n cirka tio arbetstimmar att f den el-drivna cykeln redo fr vgarna.

Jag har krt mycket under vintern och jag tar mig en dryg mil innan batteriet brjar krokna. Med en tvhjulig cykel kan man nog rkna med uppt tv mil, sger Johan. KN

Detta mste uppfyllas fr att elcykeln inte ska rknas som en elmoped (och d krva speciellt krkort): 1 Maxeffekt p elmotor: 250 watt. 2 Maxhastighet som elmotorn fr hjlpa till i: 25 km/h.3 Elmotorn fr bara hjlpa till nr du sjlv trampar.

DIY BYTER REDAKTR

SKICKA DINA DIY-TIPS TILL

JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SE

1 Plocka fram den cykel som du vill uppgradera2 Skaffa konverterings-kit samt batteri3 Montera hjulet4 Montera styrbox5 Montera fste fr batteriet, frslagsvis p pakethllaren6 Koppla ihop alla kablar enligt kopplingsschematsom fljer med i konverterings-kitet7 Kr!

Observera att styrbox och kablar ska vara vlskyddade mot vder och vind.

Detta ingr i konverterings-kitet somJohan kpte p ecoride.se: Hjul med elmotor, styrbox (liten dator som styrelmotorn), batteri, givare som knner av nr dutrampar plus tillbehr fr montering.

Bakhjulet har bytts uttill ett med elmotor i.

Batteri och styrbox rdolt i transportldan.

Johan Erlandsson

CAMINO 11

S PAN AT

MISSAINTE

Han kpte en regnskogKULTUR/DOKUMENTR Filmen Jag kpte en regnskog hade smygpremir under Gteborgs lmfestival, och kommer att visas p svt. Jacob Andrn bestmmer sig fr att ge sig ivg p en underskande resa med mlet att leta upp exakt den bit regnskog som hans klass sam-lade ihop pengar till fr nstan 20 r sedan. Finns den fortfa-rande kvar? Resan blir svr men intressant, och man fr flja regnskogens utmaningar och trffa lokala miljkmpar som ghtas mot stora ekonomiska in-tressen. Tonen r sknt barnslig, vilket gr frgorna lttfrst-liga. Och nej, vi avsljar inte vad som hade hnt med Jakobs skog, men stt p dumburken och titta! IG

Jag kpte en regnskogSVT.SE

Kina vrd fr vrldsutstllningVrldsutstllningen Expo 2010 i Shanghai vntas bli en av vrl-dens strsta utstllningar. Med en frvntad beskarstatistik p 70 miljoner personer hoppas de kunna n ut brett. Temat fr vrldsutstllningen r Better City, Better Life, vilket syftar p skapandet av bttre livsvillkor fr mnniskor i stderna. Den kinesiske premirministern Wen Jiabao menar att vrldsut-stllningen kommer att belysa de senaste framgngarna fr mnskliga civilisationer vrl-den ver.

Det svenska deltagandet ska prglas av innovation, kom-munikation och hllbarhet och har namnet Spirit of Innova-tion. Av den svenska insatsen att dma ser det ut att bli era programpunkter under temat hllbarhet. JS

Vrldsutstllningen EXPO 2010 1 maj - 31 oktoberEXPO2010.SE

JUST NUTALAS DET OM den kalla vintern. Klimatfrnekarna har ftt vatten p sin kvarn infr en frmodad uppvrmning

av jorden. Men det r skillnad p vder och klimat. Det som vi har sett i vinter r ett resultat av den s

kallade Arktiska oscillationen, som r inne i en extremt negativ fas. Detta gr att det blir kallare hos

oss och varmare i Arktis. Enligt forskare har den inte varit s negativ sedan 1950-talet.

iPhone-applikationer. Naturskyddsfreningens grna guide nns som en, med allt frn klder

till en skeguide som du kan lsa i mobilen. Nu nns ven organisationen Sceptical Sciences iPhone-

applikation, dr du kan hmta ner diverse motargument att mta en klimatskeptiker med. Det knns

bra att ha lttillgngligt.

Tobin-skatten. Fr nra tio r sedan blomstrade rrelsen Attac i Sverige. De lyfte fram en global

skatt (0,05 procent) p valutatransaktioner som lsningen p problemet med kortsiktighet i ekonomin.

Rrelsen hnades fr frslaget, men idag lyfts skatten terigen fram av olika organisationer, och av

sjlvaste EU-kommissionen, ibland under namnet Robin Hood-skatt.

USA:s megasatsningar p jrnvgar. Tidningen Wired har ett utfrligt reportage om planerna

och menar att trots att det kostar mycket att bygga hghastighetstgen s hade det blivit, mycket

mycket dyrare att inte bygga och gjort framtida transporter omjligt.JOHANNA STL

sCAMINO GILLAR

FO

TO JA

NO

LOF

JAN

SS

ON

12 CAMINO

REDAKTR JOHANNA STL JOHANNA@CAMINOMAGASIN.SED E S I G N AT

EDENS LUSTGRD Med hjlp av pengar frn ett brittiskt lotteri skapades ett levande ekosystem av ett nedlagt lerbrott i Cornwall. Idag r det arkitektoriskt hftiga bygget en turistattraktion fr mnniskor som vill lra sig mer om vxtlighet.AV JOHANNA STL

r 1998 var fortfarande det nedlagda lerbrottet i Cornwall i Storbritannien en dyster plats. Men tack vare ett brittiskt lotteri dr inkomsterna skulle g till byggnadsprojekt kom det snart att ndras. Ett av projekten som ck pengar var Edenprojektet som tilldelades 43miljoner pund fr att omvandla lerbrottet till levande ekosystem. Den 17 mars 2001 ppnade Edenprojektet fr beskare och idag frvaltas projektet av stiftelsen Eden.

Jordens strsta vxthusPlatsen i Cornwall r uppbyggd av era mindre ekosystem, s kallade biomer, utformade fr att skapa de perfekta frhllanden som rder i olika klimatzoner. De sexhrnade bitar som bygger upp biomerna r omslutna med ett tredubbelt lager av ETEF-folie som r transparent fr UV-ljus, sjlvrengrande, tervinningsbart och som ska hlla i minst 30 r. Ytan upptar 16000kvadratmeter och har en hjd p 55 meter. Med andra ord: jordens strsta vxthus.

Krnbyggnaden r konstruerad enligt biomimetiska principer (man ser hur naturen lst olika problem, och hrmar den). Taket r byggt fr att bde ge skugga och fnga in solens strlar. Regnvatten samlas in fr att spola toaletter. Solcellsmoduler p taket genererar energi, vggarna r vlisolerade med tervunnet tidningspapper, och det trd som anvnds r FSC-certierat.

Eden r byggt i ett gammalt lerbrott.

FO

TO T

AM

SY

N W

ILLI

AM

S, E

DE

N P

RO

JEC

T

CAMINO 13

D E S I G N AT

FO

TO E

DE

N P

RO

JEK

T

Aktivitetsstinn krnaBeskare kan vandra genom en medelhavsbiom och en tropisk biom eller beska stora odlingar. Dessutom nns ett utbildningscentrum i mitten, The Core, dr du bland annat kan lra dig om vikten av olika vxter i vrlden. I biomerna fr beskare se hur sockerodlingar, ka-kaoodlingar eller en malaysisk trdgrd kan se ut och drmed f kad frstelse fr omvrldens knsliga ekosystem. Ett stort fokus ligger p att utbilda barn, men det nns ocks mnga kurser fr ldre. Varje r arrangeras ett marathon genom biomerna, fr den som vill ha en extra utmaning. Edenprojektet r ocks engagerat i olika kampanjer, ssom The Prince of Wales Rainforest Project, som syftar till att visa p bety-delsen av att regnskogen bevaras.

Att beska Eden kostar 16 pund fr vuxna,eller 12 pund om du har cyklat eller gtt dit.EDENPROJECT.COM

Taket p Eden r byggt fr att bde ge skugga och fnga in solens strlar.

Mlet r att ka frstelsen fr knsliga ekosystem

FO

TO E

FE

N P

RO

JEC

T

14 CAMINO

TE KN I S K T

CykelevolutionVren blser liv i cykelintresset och i r r trenden enkelhet. Och s r lastcyklarna p vg att f fste i Sverige. Camino har botaniserat i utbudet av svl klassiska cyklar som mer experimentella fordon.AV TOBIAS JANSSON

1 Naket och lttSvenska Skeppshult r knda fr sina gedigna cyklar av tradi-tionellt snitt. Med nylanserade Steel har de tagit ett lite vassare grepp och skapat en mer avska-lad, naken och ltt cykel som bara har det ndvndigaste. Hr med skinnsadel och handtag frn Brooks. Pris: frn 10995 krSKEPPSHULT.SE

1

CAMINO 15

TE KN I S K T

3 Lasta i ldanI stder som Kpenhamn och Amsterdam r lastcyklar, lastade med matkassar eller barn, en vanlig syn. Ett tecken p att ngot r p gng ven i Sverige r att hollndska De Fietsfabrik nyligen ppnat ett showroom i Stockholm. Pris: frn 22 900 krFIETSFABRIEK.NL

2 Klassiskt vikbartKombinationen cykel och kollek-tivtrak r inte alltid ltt, efter-som cyklar sllan r vlkomna p bussar och pendeltg. Problemet lser du med en vikbar cykel, hr frn brittiska Brompton. Pris: frn 8 400 krBROMPTON.SE, BROMPTON.CO.UK

5 Designad dagislmningDanskdesignade trioBike r en ldcykel som med ett enkelt hand-grepp frvandlas till en vanlig cykel och en krra som kan anvn-das som till exempel barnvagn. Med tv cyklar och en vagn kan den ena frldern hmta p dagis och den andra lmna. Pris: ca 13400 kr (cykel), 12 700 kr (vagn) TRIOBIKE.COM

4 Lasta med attitydBullitt, designad av danska fretaget Larry vs Harry r en s kallad longtail, en frlngd cykel med lastutrymme framfr styret. Bullitt nns i 13 kaxiga frger och ramen r dekorerad med portrtt av ikoner som Che Guevara, Elvis och Einstein.Pris: frn ca 17 500 krLARRYVSHARRY.COM

6 Allt i ettChariot erbjuder en allt i ett-lsning med vagnen Cougar, en cykelkrra som r en utmrkt barnvagn nr den kopplas av som ocks kan anvndas vid

lptrning eller skidkning. Pris: frn 7 000 krCHARIOTCARRIERS.COM

6

4

2

5

3

sCAMINO

GILLAR

sCAMINO GILLAR

16 CAMINO

K^k^aa]VZiiHkZg^\ZbZYbZgcVijga^\i\dYbVieiVaag^`VgcV~kZc^kgVh`dadg!~aYgZWdZcYZcdX]h_j`]jh#9Zi~gYV\hViiedgiVigVch[ZiiZgcV!YZdcY^\V`Zb^h`Vi^aahVihZgcVdX]^cYjhig^bViZc!hdbhZgkZgVhi^aa\VbaV^edgi^dch[geVX`c^c\Vg#BViZch`Vi^aaV\Vh[gc\gjcYZc!Y~gYZch`V~iVh!bZYhbnX`ZiZ`dad\^h`VdX]c~gegdYjXZgVYZgkVgdghdbb_a^\i#9Zi~gWgV[gWYZb~cc^h`VcdX]`a^bViZi#

Loco

mot

iv.

CAMINO 17

TE KN I S K T

7 Populrt envxlatTrenden med avskalade, envx-lade cyklar kommer att hlla i sig ven denna sommar. Single speed och xed gear (cyklar som saknar frihjul, tramporna rr sig samtidigt med hjulet) tertar cykelns grundlggande id i sin rena enkelhet. Bygg grna sjlv med delar frn containrar och Blocket, eller kp en frdig som 028 frn svenska Sson. Pris: 8500 kr (eller frn 0 krom du bygger sjlv)SSON.ORG

8 ElegantMed Amsterdam Classic 3i frn nordamerikanska Electra susar du fram i klassiskt elegant och ergonomisk sittstllning. Finns i poppiga svl som mer neutrala frger. Pris: 5 495 krELECTRABIKE.COM

10 Frsta cykelnGlm trehjulingen! Ditt barn var upp sitt balanssinne och lr sig cykla mycket snabbare om den frsta cykeln r en springcykel, det vill sga en cykel utan trampor som barnet springer med och rullar p. Pris: 865 krSPRINGCYKEL.SE

REDAKTR INGEMAR GUSTAFSSON INGEMAR@CAMINOMAGASIN.SE

sCAMINO GILLAR

7

8

9

10

9 Ligg lgtLiggcyklar r relativt oknda i Sverige men entusiasterna talar sig varma fr dessa bekvma cyklar med lgt luft-motstnd. Med hga hastigheter och en cykelstllning som inte trttar ut r de srskilt lmpade fr lngdistanskrning. Challenge r ett av de mrken som nns representerade i Sverige, modellen heter Seiran 24. Pris: 17 540 krCHALLENGEBIKES.COM

18 CAMINO

REDAKTR EMMA HGGSTRM MODE@CAMINOMAGASIN.SEMOD E

VGEN TILL GIFTFRIA KLDERDet r inte det lttaste att veta hur man ska und-vika farliga kemikalier. Att behva tvtta sina nya klder r ingen hllbar lsning, men att kpa milj-mrkt kan vara det. Eller som fretag att infra ett kemikalieledningssystem.AV EMMA HGGSTRM

KemikalieledningssystemTextilingenjrerna Anna Mnsson och Rebecca Watkins fretag Puremical har som affrsid att hjlpa textil- och skofretag att minska farliga kemikalier i sina produkter genom att infra kemikalieled-ningssystem.

Vi sg att det fanns en stor okunskap i textilbranschen i mnet. Lnge har det varit fokus p att anvnda s kallade kemikaliebegrns-ningslistor - dokument dr fretagen stller krav p leverantren att se till att farliga kemikalierna inte nns kvar i slutprodukten. Problemet r att du inte kan vara sker p att listorna efterlevs i praktiken. Gene-rellt nns det bristande kunskap om kemikalieanvndning och det r kostsamt att gra tester, berttar Anna.Hur borde fretagen jobba?

Lsningen, som vi ser det, r att som inkpare ha koll p varans olika tillverkningsprocesser. En t-shirt av bomull kan till exempel g igenom ver 20 produktionssteg innan den hamnar i butik. Om du till exempel vet att nonylfenoletoxylat anvnds som avfettningsmedel p bomull eller att krom anvnds vid skinngarvning s r det enkelt att frga leverantren om just detta tillverkningssteg. Kemikaliean-vndningen kan ocks bestmmas redan i designprocessen vid val av material, varukonstruktion och funktioner som till exempel val av impregnering.Vad blir nsta heta kemikaliefrga?

Debatten om ftalater kommer att fortg, anvndningen av dessa mjukgrare i skor r tyvrr stor. I takt med att EU:s kemikalielagstift-ning REACH implementeras kommer kraven p kunskap ka hos fretagen. Frut lg ansvaret p myndigheterna som skulle bevisa att en kemikalie var farlig. I och med REACH har ansvaret ndrats - nu r det istllet fretagen som mste bevisa att varan och kemikalierna r ofarliga innan de slpps ut p marknaden. PUREMICAL.COM

Polan o pyret har Svanencertifierade klder.

S undviker du kemikalierFRGA I BUTIKEN. Enligt Miljbalken fr inte varor sljas som kan innehlla kemikalier som r hlsofarliga eller dliga fr miljn. I och med EU:s nya kemikalielagstiftning REACH har du som konsument rtt att inom 45 dagar f reda p om en vara innehller mer n 0,1 viktprocent av de mnen som nns p EU:s kandidatlista ver hlsoskadliga kemikalier, antingen via ett muntligt svar direkt i butik eller skriftligt. Om det visar sig att svaret inte stmmer kan terfrsljaren bli talsskyldig. Straff-fljden av Naturskyddsfr-eningens anmlan mot Euro Sko fr frsljning av farliga plastskor frn Bjrn Borg frra ret vntas bli prejudicerande fr branschen.

MILJMRKNING. Leta efter miljmrkningar som till exempel Svanen och EU-blomman. Dr ska kemikalieinnehllet vara testat. ven mrkningen ko-Tex 100, garanterar att slutprodukten inte innehller ngra farliga kemikalier, men den har tyvrr inte ngra krav p kemikalieanvndningen i de olika tillverkningsprocesserna. Att kpa plagg i ekologiskt odlad bomull r positivt, men det garanterar inte att varan r fri frn kemikalier, eftersom varan har gtt igenom era produktionssteg, som till exempel frgning, efter odlingen.

TVTT. Lagen sger att du inte ska behva tvtta nya klder innan du anvnder dem. De senaste rens kemikalietester i media har visat p motsatsen. Dessutom r verdriven tvtt och torktumling bde vatten- och energikrvande och en stor miljbov. Hur du vljer att gra r upp till dig. Ett tips om du vet med dig att din hud r knslig r att prioritera att tvtta klder och produkter som kom-mer i direktkontakt med huden. Ett annat kan vara att kpa second hand, dr klderna antagligen redan r tvttade era gnger innan.

CAMINO 19

OMDEBATTERADE KEMIKALIER Nonylfenoletoxylat r ett rengrings-medel som anvnds som avfettning p ull och bomull. I naturen bryts det ned till nonylfenol som har visat sig vara giftigt fr sk och vattenlevande organismer och misstnks ge nedsatt fortplantningsfrmga. Det r frbju-det att anvnda i EU, men kommer till Sverige genom importerade varor.

Ftalater anvnds som mjukgrare i plaster exempelvis PVC, och kan hittas i plasttryck och skosulor men ocks som mjukgrare i kosmetika. Det nns era olika ftalater och ngra r klassade som hormonstrande och cancerogena. En kontaktvg r nr de nts av och hamnar i damm och tas upp i mat och vid inandning, men de kan ocks tas upp direkt genom huden.

Flamskyddsmedel anvnds fr att gra textilier brand- och vrmetliga. De mest diskuterade r de som innehller brom dr vissa kan ansamlas i miljn samt vara hlsofarliga. Bland annat har det pvisats i brstmjlk och blod. Forskning pgr, bland annat p Swerea IVF fr att ta fram miljanpassade alter-nativ till farliga amskyddsmedel.

Dimetylfumarat (DMF). Av de kemikalier som hittats i klder och skor utgr DMF den mest akuta hlsorisken. Det r ett antimgelmedel som tillstts vid lnga transporter och frbjds inom EU frn och med maj 2009. Det har ven pvisats i mbler och kan orsaka klda, hudirritation och i vrsta fall brnnskador.

Fluorerade mnen ternns i belgg-ningar fr vind- och regnplagg fr att gra dem vatten- och smutsavvisande. Exempel p restmnen r PFOA och PFOS som inte bryts ned i naturen. De r kroniskt giftiga, reproduktions-strande och giftiga fr vattenlevande organismer men utgr inte ngon akut hlsofara fr anvndaren av klderna.

Andra exempel p farliga kemikalier som terfunnits i klder och skor r antibakteriella medel, som exempelvis triklosan, vissa azo-frgmnen, bly, krom, formaldehyd och kvicksilver.

Kllor och mer om kemikalier i textilKEMIKALIEINSPEKTIONEN, KEMI.SE

NATURSKYDDSFRENINGEN, SNF.SE

MOD E

Anna Mnsson och Rebecca Watkins fretag hjlper andra med kemikalieledningssystem.

20 CAMINO

MOD E PERSON LIGT

teranvnda presenningar Det schweiziska mrketFreitag r kultfrklarat i Europa, men syns nnu inte s ofta i Sve-rige. Vskan r gjord av teran-vnd lastbilspresenning, gamla bilblten och cykelslang. Min vska hittade jag dessutom i ett dike i Hgsbo utanfr Gteborg. Idag nns era mrken som gr ungefr samma sak, blandannat spanska Vaho och argentinska Urbag som bda anvnder gamla reklam-banderoller som rmaterial.FREITAG.CH

VAHO.WS

URBAG.NET

Slitstarka kngor Nr min bror plockade meloner i Australien fr ngra r sedan kpte han arbetarkngor av mr-ket Redback, som tagit sitt namn efter en rdsvart giftspindel. Jag gillade dem skarpt och hittade till slut mrket i Sverige, i en butik som sljer traktortillbehr och andra jordbruksgrejer. Efter hrt anvndande som vinterkngor i fyra ssonger r de i princip som nya. Kvalitet r oftast miljsmart.REDBACKBOOTS.COM

Slangblte Uttjnt innerslang frn olikatyper av dck tar 500 r att bryta ned i naturen, och vid frbrnning frigrs mngder av farliga mnen. Det argentinska mrket Neumatica tar hand om en liten del av de 100000 ton av detta material, som rligen deponeras i landet, och gr vskor och accessoarer. Detta kaxiga blte r gjort av cykelslang, komplett med ventil och allt. Kolla ocks in tyska Feuerwear som gr blten avuttjnta brandslangar.NEUMATICANET.COM.AR

FEUERWEAR.DE

Frn grovsoprummet Vra grovsoprum r veritabla guldgruvor fr sdant som gammal hi-, husgerd och inredningsprylar. Jag har inrett en stor del av min lgenhet med sdana fynd. Folk slnger helt otroligt mycket fungerande grejer. Ibland kan man ocks hitta hela sckar med klder, i nt skick. Ett tips r att skaffa sig en grovsoprumsrutin och kolla av lget 1-2 gnger i veckan, eftersom utbudet varierar.

Med en faiblesse fr gamlasaker och teranvnda material har Caminos Tobias Janssongarderoben full av grovsopsrums-fynd och accessoarer av gamla presenningar och cykelslangar.

Tobias mode

REDAKTR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE

FO

TO U

LRIK

A B

EN

NE

RS

TE

DT

20 CAMINO

FO

TO T

OB

IAS

JAN

SS

ON

(P

LAG

G/P

RY

LAR

)

CAMINO 21

REDAKTR TOBIAS JANSSON TOBIAS@CAMINOMAGASIN.SE D E S TI N ATI O N

RESA UTAN FLYG

Tg gr till Hamburg direkt frn Kpenhamn. Resan drifrn gr i bekvma snabbtg och tar endast 4 timme. Kostar runt 800 kronor enkel vg. Med buss kan du ka dagligen med Swebus frn Gteborg och Malm och frn Stockholm en gng i veckan. Pris frn 400 kronor enkel vg.

TA I charmiga stadsde-len Schanzenviertel nns ett rikt utbud av vegetariskt mat. Men du som ocks vill ta ekologiskt br ta dig till Schanzenstern St Pauli en trevlig, rymlig och varm restaurang med god mat till rimliga priser. Sjlv blev jag smtt frlskad i den varma citrondrycken heisse lemon.BARTELSTRASSE 12

SCHANZENSTERN.DE

I centrala Hamburg, i nrheten av rdhuset, var vi p vg till den vegetariska snabb-

matsrestaurangen Season. Men grannen Waku Waku lockade nnu mer. Det r inte varje dag man hittar ekologisk asiatisk mat som dessutom r billig. Stort plus ocks fr en trendig men nd varm och inbjudande inred-ning. SCHAUENBURGERSTRASSE 55

SHOPPA EKO & FAIR TRADE

Tyskland har gott om Fair Trade-butiker. Men r du i Hamburg och vill handla Fair Trade br du ta dig till GEPA:s (vrldens strsta Fair Trade-importr) lager en bit utanfr

staden. Lokalen kan gras mycket roligare, men utbudet r desto bttre. Hr nns mycket du inte kan hitta i en svensk Vrldsbutik, som exempelvis mbler och strre inredningsprylar. Samt ett riktigt utbud av viner.STRESEMANNSTRASSE 374

Utbudet av ekologisk r stort i Tyskland, inte minst nr det gller mat. Reformhaus r en hl-sokedja som pminner en del som en svensk Life-butik men mycket strre. Vi beskte butiken i stadsdelen Schanzenviertel och mttes av ett rikt och verraskande utbud. Ett charmigt inslag r alla provsmakningar, dr vi bland annat ck testa svensk vegetarisk sill. SCHANZENSTRASSE 24

Tvrs ver gatan frn Reformhaus hittar du Mimulus Naturkosmetik en gemytlig butik med det mesta du behver fr att dofta gott och se bra ut. Med tanke p priserna r det inte hr du kper Weleda-cremen men r du jakt efter ngot lite lyxigare r butiken vl vrd ett besk.SCHANZENSTRASSE 39 A

Stadsdelen Karovier-tel p gngavstnd frn Schanzenviertel r knd fr sitt alter-nativa utbud av klder och designprodukter. P huvudgatan hittar du Hamburgs hip-paste kldbutik med ekoreko-utbud: Fein. Hr trngs klder frn bland annat Katha-rine Hamnett, Terra

Plana och Stewart & Brown i en ung och frsch milj. MARKSTRASSE 8/9

FEIN-STORE.DE

VINTAGE & TERVUNNET

Kleidermarkt r namnet p en stor tysk second hand-kedja med tv butiker i Hamburg varav en ligger Schanzenviertel. Kedjan erbjuder ett stort utbud av vintageklder frn 1960- och 70-talen men ocks moderna saker. NEUER KAMP 23, ST PAULI

FLER DESTINATIONER

P CAMINOMAGASIN.SE

Vegetarisktmed drycken

heisse lemon pSchanzenstern

St Pauli

Bildtext Bildtext

DESTINATION: HAMBURG

Ekorekoutbudet i Hamburg pljer du inte p en dag. Men i de angrnsande stadsdelarna Schanzenviertel

och Karoviertel nns det mesta du kan nska dig.TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO LENA REINHARDT

sCAMINO GILLAR

FO

TO M

OE

/ C

C

22 CAMINO

INREDNING & DESIGN AV JORD WWW.AVJORD.SE BURKINA FASO DESIGN WWW.BURKINAFASODESIGN.SE

DEODESIGNWWW.DEODESIGN.SE

DU MONDEWWW.DUMONDE.SE

EMOSAWWW.EMOSA.SE

GRN INTERIR WWW.GRONINTERIOR.SE IM FAIR TRADEWWW.IMFAIRTRADE.SE

HOUSE OF SEMWWW.HOUSEOFSEM.SE SALLY ANNWWW.SALLYANN.SE

WILMA & FRIENDSWWW.WILMAANDFRIENDS.SE

KLDER & TEXTIL ALL GOOD CLOTHINGWWW.ALLGOODCLOTHING.SE

AF SKEA WWW.AFSKEA.SE

ART & ECOWWW.ARTANDECO.SE

ASTRIDGOESORGANICWWW.ASTRIDGOESORGANIC.COM

BAMBUBUTIKEN WWW.BAMBUBUTIKEN.SE

BAZCA WWW.BAZCA.SE

DEM COLLECTIVEWWW.DEMCOLLECTIVE.COM

DIDU WWW.DIDU.SE

EKELUND LINNEVVERIWWW.LINNEVAVERIET.SE

EMMAUS BJRKWWW.EMMAUSBJORKA.SE

ETISKTMODE.SEWWW.ETISKTMODE.SE

FAIR MONKEYWWW.FAIRMONKEY.SE

HAMPVARUHUSETWWW.HAMPVARUHUSET.SE

KLTTERMUSENWWW.KLATTERMUSEN.SE

KNTOFS WWW.KNATOFS.COM

JANE WIKSTRMWWW.JANEWIKSTROM.COM

LAGER 157 WWW.LAGER157.COM

MINNI EKOAFFAIRWWW.MINNI.SE

MY SPIRITWWW.MYSPIRIT.SE

NORDIC NATURFIBER WWW.NORDICNATURFIBER.SE

PEMBERLEYWWW.PEMBERLEY.SE REAGERAWWW.HANDLAIHOP.NU

REKOFABRIKENWWW.REKOFABRIKEN.SE

THE FAIR TAILOR WWW.THEFAIRTAILOR.COM

VXBO LIN WWW.VAXBOLIN.SE

HLSA & SKNHET ANNEMARIE BRLINDWWW.BORLIND.INFO

BE HAPPYWWW.BEHAPPY.SE

BERGAMOTTWWW.BERGAMOTT.SE

CLEARLIFEWWW.CLEARLIFE.SE

DERMANORDWWW.DERMANORD.SE

ECOLOGIA WWW.ECOLOGIA.SE

EKOFRISREN WWW.EKOFRISOREN.SE

EKOMEDVETEN WWW.EKOMEDVETEN.SE

GRNA BODEN WWW.GRONABODEN.SE

HLSOMIXEN WWW.HALSOMIXEN.SE LAVERA NATURKOSMETIK WWW.PUREGANICS.SE

LISEN ORGANICSWWW.LISENORGANICS.COM

MENSKOPPEN WWW.MENSKOPPEN.SE

NEA OF SWEDENWWW.NEAOFSWEDEN.SE

RAY HAIR MYSPACE.COM/MISSRAY

ROSENSERIEN WWW.ROSENSERIEN.COM

SIMPLY PUREWWW.SIMPLYPURE.SE

STRMBERG & COWWW.STROMBERG-CO.SE

THE BODY SHOPWWW.THEBODYSHOP.SE

TURKOS NATURKOSMETIKWWW.TURKOS.NU

UTAN KEMIKALIER WWW.UTANKEMIKALIER.SE

VEGANLIFE WWW.VEGANLIFE.SE

WELEDAWWW.WELEDA.SE

RTABACKENWWW.ORTABACKEN.SE

BARN & FRLDRAR BLLA-BOO WWW.BALLA-BOO.COM

BONKELIMINI WWW.BONKELIDESIGN.SE

EKOKUL WWW.EKOKUL.SE

GRO WWW.BIGTHINGSSTARTSMALL.SE

IMSE VIMSE WWW.IMSEVIMSE.SE

LITTLE BLOOM WWW.LITTLEBLOOM.SE

NATURE KIDSWWW.NATUREKIDS.SE

TITTA WWW.TITTA-TITTA.SE

MAT & DRYCK ANACARDIA WWW.ANACARDIA .SE

BRUNKULLANWWW.BRUNKULLAN.COM

CHEZMADAME WWW.CHEZMADAME.SE

CONDECOWWW.CONDECO.SE

DAGSMEJAWWW.DAGSMEJA .SE

DOMSTEIN WWW.DOMSTEIN.NO

EGUALEWWW.SACKEUS.SE

EKODIREKT STOCKHOLMWWW.EKODIREKT.SE

ELDRIMNERWWW.ELDRIMNER.COM

GRYNINGENWWW.GRYNINGEN.EU

HEDENBORGSWWW.HEDENBORGS.SE

HELSA P WWW.HELSAPA.SE

HERMANS EKOHANDELWWW.HERMANSEKOHANDEL.SE

KOOPERATIV HANDEL FRAMWWW.FRAMEKOLIVS.SE

KUNG MARKATTAWWW.KUNGMARKATTA.SE

MIGHTY LEAF WWW.MIGHTYLEAF.SE

PALLADIUM BARWWW.MATODRYCK.SE

PIPERS GLACEWWW.PIPERSGLACE.SE

RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE

RAWFOODSHOP WWW.RAWFOODSHOP.SE

TIPS

Hampan r ett material med framti-den fr sig. Den vxer bra helt utan gifter, och kan anvndas till det mesta klder, mat, byggmaterial och till och med papper. P HAMPVA-RUHUSET hittar du mesta du kan tnka dig, gjort av olika delar av vxten.

Underklder av mjlk? Ja det gr att gra klder av en mngd olika brer. Mjlkbrer r dessutom bra d de transporterar bort fukt. Dessa underklder r designade av Kari Traa och sljs i Sverige via HILDUR. Om mjlken r ekologisk framkom-mer tyvrr inte.

Nybliven vegetarian eller bara sugen p lite inspiration? VEGERIET r Helsingborgs enda helvegetariska restaurang. Utver catering, lunch och middagar anordnar de ocks matlagningskurser p onsdagskvl-lar.

r du en telskare? Nu nns MIGHTY LEAFS lyxiga teer ven som lste i sju olika smaker, varav sex sorter r eko-logiskt odlade. Lckert frpackade naturligtvis.

Caminovnnerna r fretag och

organisationer som delar Camin

os ml och vrderingar.

Vill du ocks synas hr? Kontak

ta vnansvarig caroline@camino

magasin.se NU

136VNNER

Hildur har klder av mjlkfibrer.

Grnt lsviktste frn Mighty Leaf.

CAMINO 23

INTERVJUN

SOLDAGAR

KUNSKAP SOM VXER

En vr med gott om sol hoppas vi vl alla p. Solenergi r den frny-elsebara energiklla som kommer starkast enligt en del experter.Fokus p solenergi kommer det att vara 1-16 maj d European Solar Days arrangeras med 4 000 aktiviteter ver hela Europa, varav

MISSA INTE

Patricia Rawecka designar leksaker som skall f miljmedvetenheten att vxa hos barnen. Genom fretaget GRO har hon tagit fram tre pedagogiska pussel med rim som lr barnen om renare och gr-nare stad, natur och hav.

Din id var en del av ett examensarbete p en designutbildning i

Hongkong. Var syftet frn brjan att det skulle bli ett fretag?

Det tog vldigt lng tid fr mig att komma p vad jag ville gra.

Nr jag ck idn kndes den s himla rtt att jag inte kunde slppa

den. Nu har jag ftt sdan bra respons att jag blivit inspirerad att

fortstta. Jag visste inte innan vad det innebar att vara en social

entreprenr. Jag tror mnga r det egentligen, det handlar om att

vga ta risken.

Hur tillverkas dina pussel?

De tillverkas i min familjs tryckeri i Polen. S kompetensen

fanns nra. Pusslen r av FSC-certierad eskaboard som grs av ter-

vunnen kartong frn Holland. Produkterna samtransporteras med

andra produkter till Sverige.

Vad har du p gng hrnst?

Just nu lser jag p halvtid, men frn och med som-

maren planerar jag att brja jobba med detta p

heltid. Jag har tagit fram en loso i tre steg

som handlar om att skapa positiva associatio-

ner till milj, frst samband och slutligen

integrera leken i det verkliga livet. Brdspel

och internetspel str p tur.

HEJ!

REKOGRAM WWW.REKOGRAM.SE

SALT & BRYGGAWWW.SALTOBRYGGA.SE

SALT KVARN WWW.SALTAKVARN.SE

SAXHYTTEGUBBEN WWW.SAXHYTTEGUBBEN.SE

SVA MARGA WWW.LAGAGODMAT.SE

TORFOLK GRD WWW.TORFOLK.SE

YUKO ONO WWW.YUKOONO.SE

NGAVALLEN WWW.ANGAVALLEN.SE

EKONOMI & AFFRER EKOBANKENWWW.EKOBANKEN.SE

JAK MEDLEMSBANKWWW.JAK.SE

MALMEKENWWW.MALMEKEN.SE

U&W (YOU&WE)WWW.UWAB.SE

ENERGI & TRANSPORT ENGYWWW.ENGY.COM

GTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE

KALMAR ENERGIWWW.KALMARENERGI.SE

KRAFT & KULTURWWW.KRAFTKULTUR.P2P.NU

MYECO WWW.MYECO.SE

02VINDELWWW.02.SE

SUNFLEET WWW.SUNFLEET.SE

TRANS ENERGI WWW.TRANASENERGI.SE

KOMMUNIKATION & OPINION ASFALTBLOMMANWWW.ASFALTBLOMMAN.SE

CSR I PRAKTIKEN CSRIPRAKTIKEN.SE

BOX INFORMATIONWWW.BOXINFORMATION.COM

EKOCENTRUM WWW.EKOCENTRUM.SE

ECOPROFILEWWW.ECOPROFILE.SE

ECOSHOPPING WWW.ECOSHOPPING.SE

DIAKONIAWWW.DIAKONIA .SE

JRNA KOMMUNIKATIONWWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE

KLIMATSMARTWWW.KLIMATSMART.SE

LS MER OM CAMINOVNNERNA

P CAMINOMAGASIN.SE

A N N O N S

runt 100 r planerade i Sverige. Seminarier och utstllningar str p programmet och kommer rikta sig till en bred allmnhet. Kommunikationsbyrn BOXINFORMATION r en av aktrerna som hjlper till att gra arrangemanget synligt .

KONSUMENTFRENINGEN SOLIDARWWW.SOLIDAR.SE

KONSUMENTFRENINGEN STOCKHOLMWWW.KONSUMENTFORENINGENSTOCKHOLM.SE

KONSUMENTFRENINGEN VSTWWW.KONSUMENTFORENINGENV-AST.SE

KOOPERATION UTAN GRNSERWWW.UTANGRANSER.SE

KRAVWWW.KRAV.SE

RTTVISEMRKTWWW.RATTVISEMARKT.SE

STUDIEFRBUNDET VUXENSKOLAN WWW.SV.SE

VRLDSBUTIKERNA FR RTTVIS HANDELWWW.VARLDSBUTIKERNA.ORG

BLANDAT DREAMROOM WWW.DREAMROOM.SE

ECOOLWWW.ECOOLISTA.SE

EKOBUTIKEN WWW.EKOBUTIKEN.SE

FAIR ENTERPRISE NETWORKWWW.FAIRENTERPRISE.NET

FAIR UNLIMITEDWWW.FAIRUNLIMITED.SE

HILDURWWW.HILDUR.SE

INDISKA DOFTER WWW.INDISKADOFTER.SE

PAPYRUS WWW.PAPYRUS.COM

ROBYGGEWWW.ROBYGGE.SE

SENTAKU WWW.SENTAKU.SE

SG ZETTERQVISTWWW.SGZETTERQVIST.SE

NGSBACKAWWW.ANGSBACKA.SE

Solar Days 2009

24 CAMINO

P RO F I LE N

KOLLA HR, mangrovetrd! Mattias dyker ner i en kruka och brjar passionerat

bertta allt om mangrovevxter och deras rtter. Trots

att han har en lng resa bakom sig sprudlar det om ho-

nom, det mrks att han trivs i miljn p det tropiska

vxthuset i Uppsala, dr vi har bestmt trff. Utanfr

ligger snn tjock.

Jag lskar kontraster. Det r hrligt att komma hem

till en riktig vinter, och hit r en plats som jag grna

terkommer till. Hromkring lekte jag nr jag var barn,

sger han och ser sig spralligt omkring.

I det vintervita Uppsala var vxthuset det vi hittade

som, om n p ett lite konstlat stt, bst kunde efterlik-

na miljerna som Mattias vanligtvis rr sig i. Fr bara

ngra dagar sedan var han djupt inne i Borneos djungler.

I sitt dokumentra fotoprojekt The Testament of Teberan

visar Mattias hur palmoljeplantagerna breder ut sig p

regnskogens bekostnad. Huvudpersonen Teberan till-

hr en utdende nomadstam och jagas p grund av sin

kamp fr att rdda regnskogen. Mattias bilder av palm-

oljeplantagernas monokulturer som strcker sig bortom

horisonten etsar sig fast.

Inom naturfoto r han en superstjrna med era publiceringar i National Geographic. Han r entreprenren och regnskogsambassadren som hittar grnsverskridande samarbeten som f. Caminos Ingemar Gustafsson har trffat fotografen och ventyraren Mattias Klum. TEXT INGEMAR GUSTAFSSON FOTO ANJA SJGREN & MONIKA KLUM

P Borneo nns enligt Vrldsnaturfonden mer n 6000

vxtarter och 100 djurarter som inte nns ngon an-

nanstans i vrlden - dessutom fungerar skogen som en

av vrldens viktigaste koldioxidsnkor. P 1970-talet

tog skvlingen fart p allvar och nu nns bara omkring

hlften av skogarna kvar. Efterfrgan p palmolja kar

hela tiden, inte minst p grund av den kade markna-

den fr biodiesel.

Fotoreportaget nansierades bland annat av National

Geographic som r en av Mattias terkommande upp-

dragsgivare. Jag undrar hur det r att jobba fr en sdan

klassisk aktr inom naturfoto.

Spnnande, utmanande och en fantastisk plattform,

men ibland knner man sig som en lgnare.

Det kan lta en aning motsgelsefullt att en dokumen-

trfotograf beskriver sig som en lgnare, men enligt

Mattias handlar det om parallella verkligheter dr den

ena sidan ofta fr mer utrymme n den andra.

Som fotograf kontrakteras man ibland fr att visa upp

fantastiska naturmiljer. Men p vg till dessa fantastiska

miljer ser man mnga gnger fasansfulla avverkningar,

gruvdrift, krnkningar av mnskliga rttigheter eller allt

YRKE Fotograf

FDD 1968

AKTUELL med The Tes-tament of Teberan en fotoutstllning om hur palmoljan hotar Bor-neos regnskogar, visas bland annat under Vetenskapsfestivalen i Gteborg (Nordstan) 20-25 april. ven aktuell med Funk for Life ett musikpro-jekt som handlar om att hjlpa Lkare utan grnsers arbete i fat-tiga urbana omrden. KLUM.SE

MATTIAS KLUM

KRAFTKLLAN KLUM

CAMINO 25

P RO F I LE N

26 CAMINO

P RO F I LE N

detta samtidigt. D kan det knnas som att jag ker in

i den vrlden med skygglappar och plockar ut det allra

vackraste och visar upp fr 50 miljoner mnniskor, som

knner att vilken vacker vrld vi lever i. Nr det i sjlva

verket ser vldigt kritiskt ut. Drfr knns visualisering-

en av de vrldarna ibland kan knnas endimensionella.

Fr om man zoomar ut blir det bisarrt. Och drfr har jag

mer och mer genom ren skrivit i mina kontrakt att ven

f visa den andra sidan.

Ofta r det stora ekonomiska intressen som str p

spel i den milj som Mattias portrtterar, och alla upp-

skattar inte alltid uppvisandet av den andra sidan.

Jag har blivit hotad, bde frtckt och mer tydligt.

Men han svarar tvrt nej p fljdfrgan om han n-

gonsin blir rdd. N, Mattias Klum verkar se en ut-

maning i det mesta. Som nr han kom p idn att ta

bilder av regnskogen hngandes under korgen p en

luftballong.

Man frsker hela tiden hja ribban och hitta nya

vinklar. Istllet fr att yga helikopter ville jag glida

vibrationsfritt. Min fru Monika tyckte att jag var galen,

och undrade var jag skulle landa. Till slut lyckades jag

lura ner ballongpiloten K G Silverstolpe, och vi gjorde

vrldshistoriens fsta ballongygning ver regnskogen

i Borneo. I brjan stod jag i korgen men sedan kom jag p

att det r nnu bttre att hnga under korgen. Det var ett

logistiskt vansinnesprojekt, men det gick bra. Jag bru-

kar ta det som exempel nr folk sger: Det gr inte, fr

att ingen har gjort det frut. Framfrallt nr det gller

miljlsningar eller entreprenriella lsningar. Om vi

inte provar nya saker och r rdda fr besvr d missar

vi mnga frgor med utvecklingspotential.

The Testament of Teberan premirvisades i Kpen-

hamn i ett samarrangemang med ett hgnivseminari-

um om regnskogskydd med bland annat frre brittiske

premirministern Tony Blair och frre norska statsmi-

nistern Gro Harlem Bruntland. Mattias engagerade och

underhll, trots mnets allvar. Utan honom hade temat

troligtvis hamnat p en distanserad strukturell niv,

svr att relatera till.

Ditt liv r lite som en Indiana Jones-film. I ena

stunden hnger du under en ballong ver regn-

skogen, i andra stunden har du ett gemensamt

seminarium med Tony Blair.

Hahaha, jag tror vldigt mycket p grnsverskri-

dande samarbeten. Att ensam r stark r bra till en

viss grns, men tillsammans med journalister, politi-

ker, nringsliv, organisationer, och bra kollegor nns

det verklig kraft att frndra.

Regnskogen har varit utsatt under vldigt lng tid

och det r ltt att f knslan att utvecklingen gr

t helt fel hll, att ljusglimtarna r f. Vad tror du

r nyckeln fr att kunna rdda regnskogarna?

Det krvs lsningar som r skrddarsydda fr den

speciella omgivningen. Ett smskaligt exempel r nr

en indianstam som levt i ett regnskogsomrde i Borneo

sedan urminnes tider var p vg att tvingas avverka sin

skog, av ekonomiska skl. Men istllet erbjuds de nu alla

de inkomster som skogen genererar i form av frukter,

parantter och s vidare. Nu fr de betalt fr att vakta

skogen och lever ett bttre liv n tidigare, samtidigt som

skogen fortfarande str kvar.

Innan vi skiljs t gr vi frbi dammen i vxthuset. Mat-

tias tar upp en nckros och brjar detaljerat beskriva

dess frtrfighet. Fr sdan verkar han vara, Mattias

Klum hoppar mellan stort och smtt med oskiljbar

entusiasm.

Den vanligaste vegeta-biliska oljan andvnds mest till bland annat mat- och hygienprodukter och biobrnsle. Kallas ofta i innehllsfrteckningen fr vegetabilisk olja. Utvinns frn oljepalmens frukter och krnor. I Malaysia sysselstter industrin direkt 570 000 personer och drutver indirekt omkring 800 000 personer, enligt Malay-sian Palm Oil Council.Den globala produktio-nen kommer att fr-dubblas under perioden 2000-2030, uppskattar Greenpeace.Roundtable on Sustai-nable Palm Oil (RPSO) miljcertierar palmol-ja som kommer frn plan-tager som anlagts innan 2005, men har kritiserats av Vrldsnaturfonden och Greenpeace.

The Testamentof Teberan Ett projekt som jag verkligen ville gra. Det hr ville jag verkligen bertta.

Biologisk mngfald Inspirerande, livs-viktigt och bortglmt i klimatdiskussionen. Det r viktigt att beskriva slktskapet, att vi r en del av det, och att vi r beroende av det. Utrk-ningar visar att vrdet av ekosystemtjnsterna vida verskrider vrl-dens samlade BNP.

Att frelsa Enastende stt att f respons och tnka ige-nom vad man egentligen vill sga. Man lr sig genom att lra ut. Man fr spontan och direkt feedback, framfrallt frn barn och ungdomar. r man trkig fr man reda p det.

Att skapa medvetenhet Svrt men viktigt.

MATTIAS OM

PALMOLJA

Jag har blivit hotad, bde frtckt och mer tydligt

CAMINO 27Mattias Klum och ballongpiloten K G Silverstolpe var frst i

vrlden med att flyga luftballong ver Borneos regnskog.

28 CAMINO

Den ger oss liv, nring och mediciner, skyddar oss mot versvmningar och bromsar den globala uppvrmningen. Camino rar Internationella ret fr biologisk mngfald med en hyllningskr till det grnaste vi har: skogen!TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO TOBIAS JANSSON

DYRBARKRONORDYRBARKRONOR

CAMINO 29

Skogens rddning 2010?r 1992 samlades vrldens ledare i Rio de Janeiro och frfattade Kon-ventionen om biologisk mngfald. De kom verens om att frska bevara livets variationsrikedom p jorden och frska komma till rtta med de stora ekosystemfr-luster som pgick vrlden ver. 2010 r ret d uppfljning av arbetet skall ske. Drfr har FN utlyst 2010 som det internationella ret fr biologisk mngfald.

Tyvrr pekar mycket t fel hll. FN:s globala studie Millenium Ecosystem Assesment frn 2005 visar att den biologiska mngfalden utarmas hundra till tusen gnger snabbare idag n fr 50 r sedan. D skall man komma ihg att den biologiska mngfalden vi har idag p jorden r ett resultat av 4 miljarder r av evo-lution. Ett av de strsta hoten r skv-lingen av skogen, vilket r hemvist fr den strsta delen av jordens arter.

Organisationen Naturens r 2010 r en av mnga som upp-mrksammar ret fr biologisk mngfald. I deras kalendarium kan organisationer som arbetar med frgor om biologisk mng-fald registrera sina aktiviteter. NATURENSAR.SE

RARA

30 CAMINO

En dold skattkistaFN:s miljprogram UNEP- WCMC uppskattar att det nns 14 mil-joner arter p jorden. Av dessa r omkring 1,74 miljoner hittills vetenskapligt beskrivna. Den allra strsta delen av jordens arter vntar allts p att bli upptckta och de esta r insekter och andra ryggradslsa djur. Varje r gr fors-karna tiotusentals nya upptckter. Regnskog tcker bara sju procent av vrldens yta men tros vara hem t hlften av jordens arter. I Ecuador har forskare hittat

245 arter av trd p en enda hektar, vilket kan jmfras med Sverige som totalt sett har ett fyrtiotal inhemska arter. Regnskogens artrikedom utgr ocks ett gigantiskt apotek. Enligt Vrldsnaturfonden har 40 procent av alla mediciner aktiva substanser som bygger p mnen i vxtriket. Kinin som anvnds mot malaria utvinns ur kina-trdet som vxer p Andernas sluttningar och Diosgenim r en huvudbestndsdel i

p-piller som utvinns frn slingervxten vildjams i Mexico och Guatemala. Frn vildjams utvinns ocks kortison.

GBIF-Sweden (Global Biodiversity Information Facility) samlar all information om djur, vxter och svampar i svenska museisamlingar och observationsdatabaser. P deras webbplats nns i skrivande stund 25 126 595dataposter.GBIF.SE

CAMINO 31

Vad r en skog vrd?Vad har det fr betydelse med en insekt mer eller mindre? Det r ltt att tro att biologisk mngfald handlar om att bevara arter fr sakens skull. Och visst r detta ett viktigt argument. Fr vilken rtt har vi som mnniskor att utrota andra arter bara fr att vi sjlva inte har nytta av dem?

Men tnker vi lngsiktigt nns det ven rent egoistiska skl att bevara den biologiska mng-falden. Skogen levererar en rad

olika ekosystemtjnster som vi mnniskor r beroende av. En tredjedel av vrldens 105 strsta stder r beroende av skogkldda avrinningsomrden fr att invnarna ska ha rent vatten. Trd fungerar som effek-tivt skydd mot versvmningar, skog ger oss mat och mediciner, skyddar marken frn erosion och reglerar lokala klimat.

Skvling av skog bidrar ocks till vxthuseffekten d skog

binder koldioxid frn atmosf-ren, som frigrs vid skvling.

I nordvstra Ecuador kmpar en liten grupp mnniskor fr att rdda en av de sista, ursprung-liga regnskogarna i Anderna. Freningen Rdda Regnskog samlar in pengar fr att hjlpa gruppen att kpa marken.RADDAREGNSKOG.SE

32 CAMINO

Makten ver skogenI FN:s konvention om biologisk mngfald (artikel 15) fastsls att varje land har suvern rtt till sina genetiska resurser och att bestmma huruvida dessa skall nyttjas. Samtidigt uppmanar artikel 8 alla att verka fr att respektera och bevara traditionell kunskap. De som varit upphov till, och genom generationer fr-valtat denna kunskap, skall enligt konventionen f ta del av vinsten.

Men trots regler och konventioner lyckas fretag, lagligt och olagligt, kpa rtten till mark som skvlas fr boskap, jordbruk och timmer.

Genom vr konsumtion kan vi pverka skvling av skog indirekt. Vi kan undvika att kpa ntktt som utfodrats med soja och pro-dukter som innehller palmolja. Vi kan vlja att kpa produkter som ger ett ekonomiskt vrde till regnskogen och ger mnniskor

en inkomst som gr dem mindre frestade att tjna pengar p skogsskvling.

Svenska fretaget North and South Fair Trade sljer parant-ter som skrdas i regnskog i Peru och fretaget Sackeus distri-buerar honung som skrdas i Miomboskogarna i Zambia.SACKEUS.SE

CAMINO 33

Borta dligt, hemma bra?Skvling av skog r inget nytt. En gng i tiden var hela 80-90 procent av Europas yta tckt av skog, idag nns bara 20-30 procent kvar. Av den r ytterst lite urskog. Sverige hyser en stor andel av den s kallad gammelskogen, men ven hr r den hotad. ver 1 800 skogslevan-de vxt- och djurarter r idag rd-listade, det vill sga hotade eller missgynnade, enligt Greenpeace. Riksdagen har antagit miljml till 2020 om att lngsiktigt skydda och

vrna om skogens och skogsmar-kens vrde. Miljmlsrdet som ansvarar fr att utvrdera och rapportera om arbetet bedmer att sannolikheten att lyckas inom uppsatt tid r liten.

Stiftelsen Ett klick fr skogen har funnits sedan 2004 och samlar in pengar fr att frvrva skogsmark med skyddsvrd gammal skog. Stiftelsens insat-ser har bland annat bidragit till att skydda tv gammelskogar

frn exploatering: Verle utanfr Gteborg och renjrka utan-fr Jokkmokk. Just nu pgr insamling till skog nummer tre.

Med ett enkelt klick kan du se till att 2-30 kvadratdecimeter gammelskog kan kpas upp och bevaras fr all framtid, utan att sjlv behva betala fr det. Detta tack vare sponsorer som betalar per klick som grs. ETTKLICKFORSKOGEN.SE

Bilder frn Iguazu, Brasilien, Punta del diablo, Uruguay,Asuncin, Paraguay och Buenos Aires, Argentina. Djuret r en coati.

34 CAMINO

Diesel, ygbrnsle, plast, mat och mediciner allt som man kan tillverkasav fossil olja kan ocks gra av alger. Denna akvatiska minivxt krver mycketsm odlingsarealer, behver inte konkurrera med matproduktion och kan tilloch med rdda stersjn.TEXT INGEMAR GUSTAFSSON FOTO MIKE ROSATI

ALGERNASTID

Alger i labbet.

CAMINO 35

Det rder nstan halleluja-stmning kring algers frtrfighet. Efter att ha pljt igenom ett antal artiklar i mnet fr man uppfattningen att det knappt nns ngra nackdelar alls med denna urldriga lilla vxt. Och det nns onekligen ngon slags varfr-har-vi-inte-tnkt-p-det-frut-stmning kring idn om att

lta alger, som fr miljontals r sedan var den vxt som lade grund till

den fossila oljan, ven skapa nsta generations brnsle.

Det r ltt att bli verentusiastisk. Det r fortfarande vldigt mycket

som behver gras fr att f framstllningen optimal. Mjligheterna r

mnga, men i steget till att f algodling lnsam nns mnga utmaningar,

sger Susanne Ekendahl p Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP).

Susanne undersker villkoren fr storskalig algodling i Sverige i ett

forskningsprojekt som pgr till mars 2011. I skrivande stund har en

tredjedel av projektet genomfrts, och hittills r hon frsiktigt positiv.

Frutsttningarna r goda, men det behvs mer kunskap.

Det som behvs nu r bttre skrdemetoder, billigare odlingsutrust-

ning och billigare stt att utvinna fetterna. Processen r inte svr, men

det nns fr lite erfarenhet n s lnge. Det r inte s jttelnge sedan vi

brjade med biogas i strre skala heller, sger hon med en sdan dr ton

p rsten som nr man har ngot riktigt stort p kornet.

Stor potentialMikroalger (vxtplankton), svvar omkring i vra sjar och hav och ut-

gr basen fr det mesta av livet under ytan. Algerna fungerar precis som

landvxter, de tar upp koldioxid frn atmosfren och producerar syre

via fotosyntesen. Dessutom tillverkar de fett (olja), fr att kunna hlla sig

svvande i vattnet (fett r lttare n vatten). Och det r bland annat denna

olja som r eftertraktad. Denna helt naturliga process behver vatten,

solljus, koldioxid och nring, med andra ord: receptet p algblomning.

En win win-situation uppenbarar sig; vi har vergdda sjar och hav p

grund av den nring som lcker frn jordbruket och vi vill bli av med

koldioxid frn atmosfren. Algerna kan ta hand om bda problemen.

Om man skulle odla upp hela Storbritannien med alger s skulle de

absorbera hela vrldens koldioxidutslpp. Det r inte en jttestor yta,

pongterar Susanne.

Just nu pgr en jakt efter biobrnslen som inte trnger ut regnskog

(ssom palmolja), eller konkurrerar med odling av mat, (som etanolen i

USA). Frskt i minnet ligger matupproren i Mexiko efter prishjningar p

deras nationalmatvara nummer ett: majs. Mnga menade att det berodde

p USA:s satsning p majsetanol.

Alger kan dremot odlas i omrden som r helt vrdelsa fr odling

av mat, till exempel i knen. Dr fr de gynnsamt med solljus och vxer

i dammar eller i srskilda behllare. Alger r mycket mer energirika n

andra energigrdor, vilket gr att odlingen tar frhllandevis liten yta

i ansprk. En skrd alger ger era hundra gnger mer olja per ytenhet

n vad till exempel en skrd sojabnor ger. Enligt utrkningar frn den

amerikanska rymdstyrelsen NASA kan vissa alger ge 20 000 liter olja

per hektar och r.

FO

TO M

IKE

RO

SA

TI F

LIC

KR

.CO

M/P

HO

TOS

/MR

-PH

OTO

GR

AP

HY

36 CAMINO

Jackie Speier har varit p besk i deras produktionsanlggning.

Det hr r jttespnnande! Jag undrar om det var shr det kndes

nr Bill Gates startade Microsoft, eller nr Sergey Brin startade Google,

sger Jackie Speier om fretagets ider.

Favorituppvisningen vid besken p Solazyme r att lta gsten hlla

algbrnslet ner i tanken p en helt vanlig dieselbil och kra ivg. P plats

nummer tv i uppvisningen kommer provsmakningen av deras matolja.

Det smakar som olivolja, sger Jackie Speier i videoklippet efter att

ha tagit en tugga av det oljedoppade brdet.

Mngsidigheten i produktionen r viktig, menar Harrison Dillon. Ut-

ver matolja och diesel har Solazyme tillverkat bde plastprodukter och

ygbrnsle av sina alger. Det sistnmnda har den amerikanska marinen

bestllt 80 000 liter av.

Jag och min kollega Jonathan Wolfson startade det hr fretaget i ett

garage fr 6 r sedan. Nu sysselstter vi 75 personer, s det handlar ocks

om att skapa jobb, sger Harrison Dillon.

Produktionsmetoden som Solazyme anvnder r att de matar algerna

med biomassa ssom trspill, sgspn eller rester frn odling av socker-

rr, fr att f algerna att producera s mycket olja som mjligt. Idn r att

produktionsmetoden ska fungera med de biologiska restprodukter som

det nns gott om lokalt. Det r denna gdningsmetod som har ftt fre-

taget att f fram algbrnsle i kommersiell skala. Enligt Harrison Dillon

kommer Solazyme inom ett par r kunna vara nere p en produktions-

kostnad p 60-80 dollar/fatet. (I skrivande stund r det fossila oljepriset

omkring 80 dollar/fatet).

Vissa siffror kommer enbart frn laboratoriefrsk s man ska ta dem

med en nypa salt, sger Susanne med en forskares vanliga frsiktighet.

Men att alger innehller mngdubbelt s mycket olja per odlad yta n till

exempel sojabnor r det ingen tvekan om, frskrar hon.

Enligt rapporten Alternative Fuels for use in Commercial Aircraft

frn NASA skulle hela ygindustrins brnslebehov (320 miljarder liter)

kunna tillgodoses genom algodling p en landyta lika stor som den ame-

rikanska staten Maryland, (det vill sga ungefr lika stort som Smland).

Hur knppa sdana utrkningar n m vara, s ger det nd en bild av

vilken potential brnslet har. I januari 2009 var Continental det frsta

ygbolag som genomfrde en provygning med algbrnsle i tanken, och

brnslet fungerade till och med bttre n vanligt jetbrnsle. Sedan dess

har era andra ygbolag hakat p. SAS, KLM, Air France, Virgin Atlantic

Airways och Japan Airlines samarbetar till exempel i ett srskilt forsk-

ningsprojekt om algbrnsle.

Amerikansk algdieselI USA nns ett ertal fretag som gr ansprk p att vara frst med stor-

skalig kommersiell tillverkning av algolja. Fretaget som verkar ha kom-

mit nrmast r Solazyme frn Kalifornien.

En av de na sakerna med den hr tekniken r att den fungerar med

bentlig teknik, sger Harrison Dillon, chef och grundare till Solazyme i

ett videoklipp p fretagets Youtube-kanal, samtidigt som han stolt visar

upp en aska av deras egentillverkade algdiesel.

Intresset fr hans Solazyme har varit enormt. Bde Kaliforniens guver-

nr Arnold Schwarzenegger och den amerikanska kongressledamoten

Rolja frn alger.

Susanne Ekendahl p Sveriges tekniska forskningsinstitut.

Kongressledarmoten Jackie Speier provkr Solazymes dieseldrivna bil, med algdiesel i tanken.

FO

TO M

IKE

RO

SA

TI F

LIC

KR

.CO

M/P

HO

TOS

/MR

-PH

OTO

GR

AP

HY

FO

TO M

IKE

RO

SA

TI F

LIC

KR

.CO

M/P

HO

TOS

/MR

-PH

OTO

GR

AP

HY

FO

TO D

ICK

GIL

LBE

RG

CAMINO 37

Kommersialisering av svenska marknaden Nu mste algoljetillverkarna ta vara p restprodukterna fr att f det

lnsamt, sger Susanne Ekendahl. Nr de tillverkar biodiesel utvinns

fetterna ur algerna, och d blir det cellvggar kvar, allts cellulosa. Och

det kan man till exempel rta till biogas.

Kan man tnka sig att ven smskalig odling av alger r ett alternativ

i framtiden?

Ja, det tror jag. En bondgrd skulle till exempel kunna producera bio-

gas eller diesel till sin traktor. Det nns redan idag alla mjliga sorters

hemmaodlingspaket att kpa p ntet.

Om man skulle odla upp hela Storbritannien med alger s skulle de absorbera hela vrldens koldioxidutslpp

Harrison Dillon, grundare av Solazyme visar upp fretagets algdiesel fr amerikanska kongressledarmoten Jackie Speier.

Redan idag nns ocks kommersiella algodlingar i Sverige, men fr andra

syften. P vstkustens Kosterar odlas alger fr att bli mat till ostron. Just

detta anvndningsomrde satsas det mycket p ven i Norge, dr skod-

lingarna har ftt kritik fr att de anvnder nermald smsk uppskad

frn havet fr att mata den odlade sken. Fr s lnge som havet rensas

p denna viktiga smsk, kan skebestnden av de strre matskarna

aldrig terhmta sig. Odlad sk blir allts i det perspektivet heller inte

srskilt hllbar.

Rdda stersjn och kermarkenDen grna srjan som ibland yter omkring i stersjn p somrarna har

skerligen irriterat mnga badare. Men algblomningen har naturligtvis

allvarligare konsekvenser n att ngra semestrar blir frstrda hela

havets ekosystem r hotat. Algerna skapar syrebrist som i sin tur leder

till skdd. Kan man d sl tv ugor i en smll och samla upp algerna

fr att anvnda i kommersiellt syfte? Trelleborgs kommun har lanserat

ett projekt under namnet Kretsloppet dr verdiga alger frn strn-

der och anlagda vtmarker i sdra Skne samlas ihop och rtas till bio-

gas. Det som blir kvar efter rtningen anvnds som gdsel p krarna.

Det nns inget annat stt att terfra fosfor frn havet till jordarna

n detta. Dessutom minskar vi vergdningen och tillverkar klimat-

neutralt brnsle. Att gra biogas av algerna r en enklare process n att

tillverka andra sorters biobrnslen, sger Sten Bjrk, miljstrateg p

Trelleborgs kommun.

I hamnstaden Trelleborg har kommunen tillsammans med energi-

bolaget Eon ven tittat p mjligheterna att gra biogasen ytande och

FO

TO M

IKE

RO

SA

TI F

LIC

KR

.CO

M/P

HO

TOS

/MR

-PH

OTO

GR

AP

HY

Varely pleat dress

1 399,-

96% hampa, 4% spandex

Mina wrap dress

1 299,-100% ekologisk bomull

Henley blouse

1 599,-

100% ekologisk bomull

Stewart+Brown om krlek, design och smarta valParet Karen Stewart och Howard Brown, tv designers med djup passion fr design och respekt fr naturen, lanserade sin frsta etiska kollektion r 2002. Med en vilja i att uppn hg kvalitet i designen och funktionell stil med s lite pverkan p naturen som mjligt, vill Stewart+Brown uppn symbios och harmoni mellan den kommersiella vrlden, samhlle och natur.

Hllbarhetstanken gr igen i allt Stewart+Brown fretar sig. Klderna r tillverkade i USA av ekologisk bomull. Minst 1% av all frsljning gr till icke-vinstdrivande och sociala vlfrdsorganisationer.

Kp Stewart+Brown hos www.gemenskapgron.se

.

CAMINO 39

ALGER KAN ANVNDAS TILLDieselJetbrnsle BiogasPlastMatoljaMediciner

ALGER SOM BIOBRNSLEOILGAE.COM

SOLAZYME.COM

FAKTA ALGER

Jag undrarom det var shr

det kndes nrBill Gates startade

Microsoft?

drmed fungera som brnsle i nsta generations frjor. Intresset fr Trel-

leborgs algprojekt har varit stort frn lnderna runt stersjn, bland

annat frn Polen och Ryssland.

Ja, det r mnga som har reagerat. Detta r ett helt nytt stt att se

p havet som en naturresurs, samtidigt som man lser miljproblem,

sger Sten Bjrk.

Trelleborgs biogasanlggning kommer till 20 procent att drivas p

alger, och kommer d att producera mer energi n vad kommunen sjlv

gr av med. Enligt Sten Bjrk kan fem-sex anlggningar av det hr sla-

get lngs kusten rcka fr att Sverige ska klara sina taganden fr att

rdda stersjn.

Rena avgaserAtt anvnda alger som renare av avgaser och avloppsvatten r ett an-

nat anvndningsomrde. Odling av alger kring industrier kan minska

utslppen av kvve och fosfor i avloppsvatten med upp till 90 procent,

och har potential att hindra miljfarliga tungmetaller att lcka ut i vat-

tendrag. Det visar en studie som Francesco Gentili vid Ume universitet

har genomfrt. I projektet lt man alger ta kvve och fosfor frn av-

lopps- och lakvatten. Dessutom absorberade algerna koldioxid frn ett

kraftvrmeverks rkgaser.

I avloppsvatten nns all nring som algerna behver fr att bilda olja,

det vill sga kvve, fosfor och lite mineraler, samtidigt som vattnet renas.

Men om man ska kalla dessa alger fr koldioxidsnka, mste man grva

ner dem, sger Susanne Ekendahl. Frdelen r att biobrnslen av alger

kan erstta fossila brnslen, sger Susanne Ekendahl.

Fr bra fr att vara sant?Brjar halleluja-stmningen innna sig s smtt? Har tanken slagit dig

att vi nu bara kan byta ut den fossila oljan mot alger och fortstta som

vanligt? Lsningar som verkar vara fr bra fr att vara sanna, brukar hel-

ler inte vara sanna, tnker skeptikern, med historisk rtt.

Trots fretagets framgngar tror Harrison Dillon frn Solazyme inte att

algbrnslet kommer att dominera den nra framtiden, utan att det frst

om 20-30 r kommer att nnas med som ett av era brnslealternativ,

och d frmst fr lngvga transporter kortare transporter kommer att

domineras av el. Inte heller Susanne Ekendahl tror att algoljan kommer

dominera inom ngon nra framtid.

Kanske inte de nrmsta 20 ren, men s smningom. Energimssigt

behver det nog ven vara en kombination av sol- vind- och vgkraft,

sger hon.

Potentialen nns allts dr, men risken verkar ligga i att utvecklingen

gr fr lngsamt; att politikerna inte satsar tillrckligt och utvecklingen

av produktionsmetoder stagnerar. Om man ska lyssna p de dystraste

prognoserna rcker inte (den tillrckligt billiga) fossila oljan fr att sam-

hllet ska klara det tidsfnster som behvs fr att stlla om frn fossila

brnslen till frnyelsebara alternativ. Enligt vissa bedmare kan 20-30

r vara fr kort tid fr en sdan omstllning.

Jag fattar inte varfr det inte har satsats p det hr innan, men det

har vldigt mycket med politik att gra. Utslppsrtter, skatter och regle-

ringar kan gra mycket, men om oljan tar slut d har vi inte lngre ngot

val, avslutar Susanne.

FO

TO M

IKE

RO

SA

TI F

LIC

KR

.CO

M/P

HO

TOS

/MR

-PH

OTO

GR

AP

HY

FO

TO L

EE

NA

CH

TIG

AL

/ C

C

40 CAMINO

CAMINO 41

Mer relationer och mindre teknik r ledorden. Mitt i de brasilianska Mantiqueirabergen har svenske John Harding startat ekobyn Terra UNA med sina brasilianska vnner.TEXT JOHANNA STL FOTO JOHANNA STL & THOMAS CLARK

BY MED UTSIKT

42 CAMINO

JAG VILL INTE ATT DET HR BLIR ETT REPORTAGE om den svenske killen som yttar till Brasilien och startar en ekoby, jag vill att det ska handla

om Terra UNA.

John ler mot mig medan vi vandrar upp lngst den branta lervgen

mot hans nybyggda ekohus, mitt i skogen ett antal timmar i buss upp i

Mantiqueira-bergen frn Rio de Janeiro i Brasilien. Varfr han och hans

vnner valde den hr platsen, bokstavligen vid vgs nde, r en frga som

jag funderar p under hela min vistelse.

Och ja, reportaget kommer att handla om Terra UNA, denna sprudlande

grna ekoby som har fyra r p nacken. Relativt ung och med stora fram-

tidsplaner liknar den mnga andra ekobyprojekt vrlden ver med en

lngtan av att rra sig bort frn allt det vanliga, kommersiella, som tar

sig uttryck i en konstnrlig liberalism och en stark gemenskapsstrvan.

P kvllen delar man med sig av sina tankar med de andra i byn, s kallad

sharing, och sjunger. P dagarna r det matlag, kurser och gemensamt

arbete. Samtidigt har grundarna varit noga med att inte gra de fel som

mnga andra ekobyar gjort, de har till exempel avtal kring investeringar

och hur beslut fattas, fr att undvika framtida konikter. Dessutom r

de noga med ansvarsfrdelningen. John, som beskt en hel del ekobyar,

menar att bara en av tio av den hr sortens initiativ klarar mer n tio r.

JOHN HARDING, SVENSKFDD MUSIKER med amerikansk mamma, reste till Brasilien frsta gngen r 2001. Redan ret drp yttade han till Rio, dr

musiken och de bsta musiklrarna fanns och dr han mycket snabbt hit-

tade kompisar. De nya vnnerna visade sig tidigt ha samma drmmar som

John en ekoby ute i naturen.

Jag tycker verkligen om Sverige och jag lr mig mer av att vara dr se-

dan jag ftt Brasilien som alternativ referens. P mnga stt r verkligheten

i Brasilien mer representativ fr hur vlden i stort ser ut just nu. Visionen

om en kollektiv bas fr fredskultur i nrmare kontakt med naturen fanns

i mig redan i nr jag levde i Sverige, men det var hr i Brasilien jag trffade

de mnniskor jag knde mig manad att frverkliga den tillsammans med.

Ekobyn Terra UNA grundades 2006 d John yttade dit tillsammans

med tv vnner. Freningen Terra UNA, som funnits sedan 2003, har fr

nrvarande ett 20-tal medlemmar, bosatta ver hela Brasilien, sju av dem

bor idag i ekobyn, men planerna r att er och er ska ytta dit. John r

idag den enda som inte r brasilianare.

Allt har gtt sakta framt och den brasilianska byrkratin hotade med

att stta kppar i hjulen. Frra ret skapade delstaten en plan som skulle

ha inneburit att omrdet dr Terra UNA ligger skulle evakueras fr att

skapa en nationalpark.

Nr parker skapas i Brasilien innebr det att lokalbefolkningen tvingas

ytta frn sina grdar, i de allra esta fall utan att f ngon ersttning frn

staten fr sin mark, s det var spnd stmning hr i bygden nr det var p

tal. Den planen stlldes in, kanhnda delvis till fljd av vr mobilisering,

men man mste alltid vara uppmrksam...

P Terra UNA arbetar de med projekt som syftar till att involvera sam-

hllet de bor i. Ett sdant projekt r Punto de Cultura, som nansieras av

det brasilianska kulturdepartementet och bestr av skapandet av ett kul-

turhus i den nrliggande staden Liberdade. Dr ska det hllas workshops i

kommunikation, informationsteknologi, hantverk, hllbarhetsrelaterade

frgor, samt i skapandet av kooperativ och andra metoder fr att strka

och diversiera den lokala ekonomin.

I huvudbyggnaden lagas maten och hr samlas alla fr att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter.

Johns privata hus r byggt med lokala naturmaterial och spill till exempel glas frn drrar till dryckeskylskp

CAMINO 43

Jag tror inte p att isolera sig, man mste interagera med det samhlle

man lever i, med sina grannar. Vi drmmer om mer n en ekoby, p

lngre sikt kan hela omrdet bli en ekobygd!

Nr jag r p besk driver freningen ett artist residency, med ett

gng konstnrer och kreatrer som bor i byn under en mnad, skapar

olika konstprojekt, hller workshops och ker in till den nrliggande

staden fr att utbilda p skolor. Ena kvllen har Shima, en brasilianare

med japanskt ursprung, en videovisning av olika konstprojekt han ut-

frt. Det var ett hftigt mte mellan avancerade konstprojekt och den

tysta, nstan orrda skogen. Tonvikt p kulturprojekt och utbildning r

ngot som knnetecknar Terra UNA. John sjlv hller p att frdigstlla

en inspelningsstudio med milsvid utsikt ver himmel, skog och berg.

Jag ser fram emot att vara vrd t musiker frn nr och fjrran fr

att i den hr miljn skapa musik tillsammans med det ntverk av musi-

ker som jag blivit en del av under mina r hr.

EN BIT IFRN EKOBYNS CENTRALA HUS, dr maten lagas och gruppen samlas, ligger Johns nybyggda hus. Det tog tre r att bygga, men r nu

ntligen klart. Han har anvnt s mycket som mjligt av det material

som nns p grden. Vggarna r av jord och sten, hrnpelarna r lo-

kala eukalyptustrd och taket bestr till viss del av bambu. Det mest

intressanta r fnstren. John menar att tillverkning av glas, liksom av

cement, r oerhrt energikonsumerande och dessutom ofta ondig, nr

det nns s mycket glas att teranvnda. S han kpte upp gamla dr-

rar till dryckeskylskp av hrdat dubbelglas (sdana som nns i affrer)

och anvnde som fnster. Det blir inte lika klart som vanligt glas, men

faktiskt bttre n vad jag hade vntat mig.

Som trappor anvnds oftast uttjnta gummidck frn bilar, ngot

det nns ett verskott av i omrdet och som lokalbefolkningen an-

nars brukar elda upp. Jag kommer genast att tnka p s kallade jord-

skepp nr jag ser hur delar av vggarna ven r byggda med bildck,

och Johns bokhylla skvallrar mycket riktigt om att inspirationen frn

jordskepp nns dr.

Vr vision om hllbarhet handlar mycket om relationer och mindre

om teknik. Ett hllbart system r ett dr man delar p ansvaret och

medvetet frbttrar kommunikationen. Det r det allra viktigaste, och

bygger p att var och en sker sjlvknnedom, sger John nr vi r p

vg tillbaka frn dagens uppgift p grden. Vi har slagit ut bnor ur

sitt skal med bambustickor och sedan rensat dem fr hand. Min med-

resenr mumlar lite om hur man hade kunnat effektivisera processen

men det handlar frmodligen inte om det. Det viktigaste hr r att sa-

ker grs gemensamt.

John Harding har bott i Terra UNA i fyra r.

Trapporna i Terra UNA byggs av anvnda bildck som annars hade eldats upp

44 CAMINO

Nydret av arbetet i Terra UNA grs fr hand. Den gemensamma processen r viktig.

Paulo Sergio Da Silva r en vandrande konstnr.

7 dagar tog det fr honom att g frn Belo

Horizonte till Terra UNA.

Det nns spr i oss som mnniskor frn att vi under miljoner r levt

och samarbetat i grupp, dimensioner av oss som konsumtionssamhllet

sllan tar vara p. Att skapa ett gemensamt sammanhang r en del av

vad vi menar med att leva p ett mer hllbart stt. Om man r era r

man mindre srbar.

Jag frgar John om hur han ser p mjligheten att alla mnniskor skulle

leva s hr och han svarar att det r en smaksak var man vljer att bo

och att det viktiga r att alla gr sitt bsta utifrn de frutsttningar som

nns dr man bor.

Jag beundrar mnniskor som bor i staden och gr ett viktigt arbete

dr, fortstter han.

Jag stannar inte tillrckligt lnge i ekobyn fr att lra knna alla som

bor dr. Efter tv ntter med makals utsikt frn Johns gstrumsfnster

sticker jag ivg. Det gr snabbare att ta sig tillbaka ner till motorvgen

n vad det tog att ta sig hit. I morgondimman knns det som om bussen

svvar ovanfr molnen.

Och hur var det d med platsen? John berttar vid frukosten om hur

de lnge letade efter ett perfekt stlle att starta sin ekoby p. Den plats

de till slut hittade uppfyllde alla de egenskaper de enats om var viktiga:

Gott om rent vatten, odlingsbar jord, ingen genomfartstrak, unge-

fr lika avstnd till Rio de Janeiro, Sao Paulo och Belo Horizonte, men

inte heller fr nra dessa kaotiska mngmiljonstder s det fanns risk

att staden skulle expandera och byn till slut skulle bli del av en favela (ett

slumomrde). Det skulle vara fr riskabelt, sger John och andas in den

friska bergsluften som fr tankarna till de schweiziska alperna snarare

n den heta luften i ett myllrande Rio.

CAMINO 45

Vr vision om hllbarhet handlar mycket om relationer och mindre om teknik

UNA str fr Union, Nature and Art. Terra betyder mark/jord eller planeten jorden.

GRUNDADES 2006

STORLEK 50 hektar

INVNARE 7

ODLAR Mynta, citron-grs, krasse, majs, mortter, yam, avokado, lime, tomat, sockerrr, papaya, banantrd, apelsin, pple, pron, kiwi, oliver, caqui, plommon, amarant, Aloe Vera, medicinalvxter, och mamona (en nt som man gr biodiesel av).

FRSRJNING Kursverk-samhet, events, utbild-ning etcetera. I fram-tiden frhoppningsvis odling av amarant gojibr, spirulina och andra superfoods.TERRAUNA.ORG.BR

Johns tips till dig som vill starta en ekoby:

Stt vrde p gruppen. Ta dig tid att gra saker som skapar frdjupande relationer.

Vrna relationerna och ven konikterna.

Skapa klara verens kommelser. Det ska vara klart fr alla vad man hller p med.

Utvrdera processen efter hand.

Ha roligt. Anvnd sng och musik. Om det inte knns bra r det inte hllbart.

Ge inte upp.

EKOBYN TERRA UNA

STARTA EN EKOBY

Fr att ta sig till Terra UNA behver man resa tv timmar i skumpig buss upp i bergen.

46 CAMINO

CAMINO 47

I Storbritannien r odla eget-trenden strre n ngonsin och idag str ver hundratusen p k till en av landets 200 000 kolonilotter.

Om du har tur tar det tio r. r du smart gr du istllet som46 000 britter redan har gjort och brjar dela land.

TEXT JENNIE JGEBLAD FOTO NICS EVENTS / CC

IDN MED LANDSHARING r lika enkel som den r genial. Kanske bor du p femte vningen och drmmer om egenodlade grnsaker och lnga da-

gar med ngrarna i myllan? Eller s har du en outnyttjad trdgrd men

varken tid eller lust att gra ngonting med den? Lsningen r enkel.

Du delar med dig av din landbit, en annan delar med sig av sina tjnster

och alla inblandade fr ut ngonting av det. Konceptet med landsharing

r lngt ifrn nytt, men i Storbritannien har odla eget-eldsjlen och tv-

personligheten Hugh Fearnley-Whittingstall tagit den enkla grundtan-

ken ett steg lngre. Han har skapat en community dr landgare och

odlingssugna kan byta tjnster med varandra. Idag har Landshare.net

nstan 46 000 medlemmar och p varenda postnummeromrde i hela

landet nns s kallade growers och owners registrerade. I centrala Lon-

don, i Manchesters frorter, p det skotska hglandet, verallt byter man

grna ngrar och kunskaper mot landbitar och jordplttar.

Landshare.net gr verkligen vad internet gr allra bst kopplar sam-

man folk med gemensamma intressen och folk som kanske rent av bor

grannar men som inte har en aning om vad de skulle kunna utrtta till-

sammans, sger Jane Lucy som r producent fr Landshare.net. Trots att

hon alltid varit vertygad om webbplatsens potential r hon nd glatt

verraskad ver det massiva intresset.

MATCH MAKINGFR ODLARE

48 CAMINO

Variationen p mnniskorna som engagerar sig och anledningarna till

varfr de gr det r helt fant