1

En hållbar region

Budget och verksamhetsplan

för Region Örebro Län 2019 Regionala tillväxtnämnden

2

Omvärld & Nuläge

Klimat- och miljöförändringar

Omvärldens uppmärksamhet på de hot som klimat- och miljöförändringar och

kemikaliespridning innebär kräver nu aktiva åtgärder på en mängd områden.

Sommarens torka och skogsbränder visar på akuta effekter av varmare väder som

belastar samhället och enskilda individers hälsa. För regionens del handlar det om att

förebygga så mycket som möjligt av de hälsomässiga konsekvenserna genom aktiva

åtgärder, från fysisk planering och upphandling till utbildning och förändrade

arbetssätt.

Demografi

Sveriges folkmängd har en hög ökningstakt. Sveriges befolkning väntas bli 11

miljoner invånare år 2025 och 12 miljoner år 2040, enligt SCB:s befolkningsprognos.

Förutsatt att länet framöver växer motsvarande sin storlek av Sverige, tre procent,

kommer länet att växa med 36 000 invånare fram till år 2025.

Invandringen de kommande åren gör att det är osäkert hur folkmängden i länet

kommer att påverkas. Historisk erfarenhet är att ungefär 25 procent av alla

nyinvandrade till länet flyttar vidare till andra delar av Sverige inom tre år.

Storstadsregionerna har dock en allt mer uttalad bostadsbrist och det är möjligt att

personer i det korta perspektivet blir kvar i länet och även i de mindre kommunerna.

På sikt kommer en större arbetskraft, i form av nyanlända som etableras på

arbetsmarknaden att bidra både som skattebetalare och arbetskraft för att klara de

allt fler äldre.

Antalet äldre, personer över 80 år, ökar dramatiskt. Detta hänger samman med att

befolkningen lever allt längre och att de stora generationerna födda på 1940-talet

successivt når 80-årsåldern. Befolkningen i Örebro län är något äldre än riks-

genomsnittet. Försörjningskvoten kommer att försämras på kort sikt i länet till följd

av fler äldre, men också på grund av nyanländas svaga förankring på

arbetsmarknaden.

Stad/land

Det är en snabb urbanisering i Sverige och även i länet. Befolkningen i tätorterna

ökar snabbt men samtidigt är landsbygdens befolkning i absoluta tal nästan

oförändrad sedan 1980-talets början. Urbaniseringen sker inte längre genom stora

omflyttningar från landsbygden till städerna.

Landsbygdsbefolkningen är inte lika stabil i hela länet. Om bostadsorten är utanför

pendlingsavstånd från Örebro finns en mer accentuerad befolkningsminskning på

landsbygden. Under perioden 1980- 2015 är det framför allt landsbygden i den norra

delen av länet om minskat. Samtidigt har allt fler tillgång till ett fritidshus. Det kan

förväntas att fler kommer att bosätta sig permanent i fritidshus inom det som kallas

”tätortsnära landsbygd”.

3

I Örebro län sker en fortsatt relativ förskjutning från land till stad. Örebro kommun

är nu större befolkningsmässigt än övriga länet sammanlagt. Samtidigt ökar

pendlingen, vilket gör att samspelet mellan den stora staden (Örebro) och övriga

kommuner (den tätortsnära landsbygden) förändras.

För att skapa och bibehålla attraktiva livsmiljöer krävs en aktiv region- och kommun-

politik som gör att handel och samhällsservice finns tillgängligt, på plats eller med

god kollektivtrafik samt bra uppkoppling till digitala tjänster.

Digitalisering

Digitaliseringen har förändrat samhället och människors förhållningssätt i grunden.

Både utifrån hur varor och tjänster designas, produceras och distribueras, men även

hur samspel sker i tid och rum. Unga människor har idag ett självklart

förhållningssätt till digitala uttryck som för många äldre uppfattas som komplicerat

eller svår-tillgängligt.

Digitaliseringen i kombination med automatiseringen och robotiseringen skapar

genomgripande förändringar för både företag och offentliga verksamheter. Helt nya

produkter och tjänster liksom möjligheter att effektivisera processer inom

verksamheten innebär att verksamheter möter ett allt högre tryck på omvandlings-

förmåga.

Hållbar utveckling Region Örebro län ska vara en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom

hållbarhetsområdet. FN:s 17 mål för hållbar utveckling sätter den globala agendan

till 2030. I RÖL:s program för hållbar utveckling som beslutades hösten 2016

framgår vilka mål och strategier regionorganisationen har för att bidra till en hållbar

utveckling.

De tre aspekterna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet är ofta av olika

karaktär, där social hållbarhet är målet, ekologin sätter ramarna och ekonomin är

medlet. Människors välmående och goda livskvalitet är målet för det gemensamma

samhällsbyggandet. Fungerande ekosystem är en förutsättning för både överlevnad

och välfärd. För att skapa välfärden behövs medel såväl som resurser. Dessa kan

utgöras av ekonomiska medel eller hur verksamheten bedrivs, men det kan också

vara mänskliga resurser i form av engagemang och samskapande.

Levnadsvanor, folksjukdomar, åldersstrukturer och miljöfaktorer har påverkan på

invånarnas hälsa och är starkt kopplade till både upplevd livskvalitet och

samhällsekonomin. Att ekologin sätter ramarna betyder att man i möjligaste mån

mildrar påverkan från konsumtion av varor och naturresurser som behövs för att

kunna bedriva verksamhet genom att minimera utsläpp till luft och vatten och

använda verksamheten för att öka den biologiska mångfalden och gynna

ekosystemtjänster lokalt och globalt.

Att använda medlen för att klara sociala mål och ekologiska ramar innebär att

utveckla innovativa ekonomiska modeller med långsiktiga och samhällsekonomiska

perspektiv som mäter nyttan på nya sätt.

4

Det betyder också att använda skattemedel effektivt och ansvarsfullt. Att RÖL har en

ekonomi i balans ger förutsättningar att kunna hålla en hög kvalitet på verksamheten

även fortsättningsvis. Det möjliggör till exempel nödvändiga framtida satsningar

inom kompetensförsörjning eller investeringar.

Figur 1. Modell av hållbar utveckling. Perspektiven överlappar varandra

mer och mer. För RÖL betyder det att hållbarhet mer och mer integreras i

ordinarie verksamhet och att mognadsgraden i hållbarhetsfrågorna ökar.

Perspektivet skiftar från figur A till figur B.

Att utveckla organisationens mognadsgrad i hållbarhetsfrågor kan beskrivas som att

ytan eller överlappningen mellan de sociala, ekologiska och ekonomiska områden

ökar med tiden. När mognadsgraden för hållbarhetsfrågorna är hög i en organisation

förbättras verksamheten genom ständig processutveckling och innovation samt

genom en hög grad av tvärfunktionell samverkan och kommunikation. Genom att

börja identifiera hållbarhetsaspekter och synergier utifrån ett processperspektiv går

det att skifta till mognare organisation där hållbar utveckling är en grundpelare och

förutsättning för verksamheten.

De strategier som RÖL har för att bidra till en hållbar utveckling är att:

• Samverka och kommunicera tvärfunktionellt inom ordinarie lednings-,

huvud-, och stödprocesser. • Skapa en hög grad av förankring och ägandeskap i linjeorganisationen

gällande hållbarhetsfrågorna. • Ha en tydlig målstyrning och kontinuerlig uppföljning av programmets mål

och indikatorer för att försäkra att verksamheterna rör sig mot beslutade mål. • Arbeta med utbildning och en lärande organisation för att kontinuerligt

utveckla och integrera förståelse av vad hållbar utveckling betyder för

regionorganisationen.

Organisationskultur och arbetssätt

Fler och fler organisationer integrerar hållbarhetsfrågorna i sin affärsmodell. Även i

RÖL är detta en framgångsfaktor för att bli ledande och stark inom olika

verksamhetsområden samt för att attrahera nya medarbetare och för att behålla

kompetens.

5

Samhällets ekonomiska stabilitet påverkas bland annat av globala megatrender och

regionala utmaningar. Utvecklade system och modeller som möjliggör långsiktighet i

budget, beslut, planering, resursfördelning och genomförande gynnar den samhälls-

ekonomiska hållbarheten. Detta ger förutsättningar för en bättre ekonomisk

robusthet för verksamheten på längre sikt. Det betyder att beslut, metoder och

investeringar behöver belysas ur ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv för

att uppnå en bättre ekonomisk robusthet. Effektsamband där sociala och ekologiska

kostnader synliggörs är svåra att få fram, men behövs för att ge legitimitet åt beslut

som går utanför ordinarie budgetprocess. Beräkningar för livscykelkostnader och

sociala investeringsfonder är exempel på satsningar med ett långsiktigt ekonomiskt

perspektiv.

Att integrera hållbarhetsfrågorna i RÖL:s centrala processer kräver en mogen

organisation med en hög grad av tvärfunktionell samverkan, god kommunikation

och innovationstänkande. Förutom ledningssystem och styrning är det viktigt att

använda olika förbättrings- och värdeskapande metoder, initiativ och verktyg.

Successivt kommer verksamheten att hållbarhetssäkras genom aktivt lärande.

Centrala processer som omvärldsanalys, ledning samt budget- och

verksamhetsplanering är viktiga. RÖL:s verksamheter har kommit olika långt när det

gäller implementering av hållbarhetsfrågorna. Begreppet hållbar utveckling tolkas

olika. Här är chefs- och ledarskapet viktigt men även utbildning, lärande och stöd

blir nödvändiga inslag i utvecklingsarbetet för att nå målen.

Barnrättighetsfrågor kommer att få starkare status i och med att FN:s konvention om

barnets rättigheter blir lag år 2020. Både utbildningsinsatser och utökat systematiskt

arbete måste genomföras.

Minskad sårbarhet, klimatpåverkan och fossilberoende

Att hantera klimatförändringarna är en av de största utmaningarna för den globala

hälsan. Välfärdssystemen och samhällsekonomin utmanas och klimatförändringarna

påverkar även demografin. Klimatrelaterade flyktingströmmar och folkvandringar

påverkar verksamheten och hur den interna organisationen ordnar och

dimensionerar tjänsteutbudet.

Genom att arbeta klimatsmart och öka medvetenheten i beteenden och arbetssätt,

minskar klimatrelaterade utsläpp från energianvändning, måltider, resor,

transporter, förbrukningsmaterial och andra varor. Det offentliga, där regionens

verksamheter ingår, står för cirka 30 procent av en människas klimatavtryck. Därför

är det av yttersta vikt att regionen arbetar aktivt med att minska utsläppen av de

klimatfarliga gaserna. Inom dessa områden finns ett arbete som redan är etablerat i

den ordinarie verksamheten och fokus blir därför ett fortsatt förbättringsarbete med

höjda ambitioner. Klimatförändringarna kommer att påverka regionens

verksamheter, men med ordning och reda i klimatpolitiken kan regionen bidra till att

dämpa temperaturhöjningen. Från och med i år, 2018, har Sverige en så kallad

klimatlag. Varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de

mål riksdagen antagit. Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå

ifrån klimatmålen och hur arbetet ska bedrivas.

6

Riksdag och regering måste ta hänsyn till klimatet i alla beslut. EU har nyligen fattat

beslut om att årligen göra en koldioxidbudget. Det är rimligt att RÖL nu tar efter det

arbetssättet.

RÖL:s fullmäktige har antagit en rad olika visioner och mål för att motverka

klimatförändringarna. Dessa finns att läsa i exempelvis Regionala

utvecklingsstrategin (RUS), Hållbarhetsplanen och i Energi- och klimatprogrammet.

Det finns dock inget parlamentariskt framtaget klimatpolitiskt ramverk som är

tvingande eller överordnat andra beslut. Därför är det angeläget att regionen skapar

ett eget klimatpolitiskt ramverk, liknande det riksdagen antagit. Ramverket ska

säkerställa att regionens beslut utgår från de befintliga klimatmålen och bestämma

hur arbetet ska bedrivas. Dessutom bör regionen vart fjärde år ta fram en

handlingsplan som beskriver hur klimatmålen ska uppnås. Slutligen bör regionen

göra en klimatredovisning i varje årsbudget.

Etiska aspekter vid placeringen av finanser finns sedan tidigare med i finanspolicyn.

På grund av finanssektorns stora indirekta påverkan på klimatet är det viktigt att det

redan aktiva arbetet med klimatfrågan kopplat till fonder och investeringar utvecklas

ytterligare. Investeringar ska bidra till att öka andelen förnyelsebar energi och aktivt

bidra till en cirkulär ekonomi.

Klimatförändringarna ger ett mer extremt väder vilket kan ge fler skyfall, skogs-

bränder, värmeböljor och stormar. Detta leder till en ökad sårbarhet både för

samhället i stort och för verksamheten. Det extrema vädret kan bidra till ökad

spridning av sjukdomar och en osäker försörjning i leverantörsleden av bland annat

utrustning, varor och livsmedel. Det fortsatta arbetet med risk- och

sårbarhetsanalyser och kontinuitetsplaner är väsentliga för RÖL:s framgång som

organisation, men ytterligare steg behöver tas. Regionen ska därför ta fram en

klimatanpassningsplan. Planens syfte är att planera för hur regionens verksamheter

ska klara klimatförändringarnas påverkan på sjukvård, hälsa, infrastruktur och

fastigheter. Att arbeta mot en fossilfri verksamhet bidrar till minskad klimatpåverkan, mindre

sårbarhet ekonomiskt och ökad resiliens (möjligheten eller förmågan hos ett system

att återhämta sig). Ökad digitalisering är en global megatrend men också en viktig

och prioriterad fråga för RÖL. Digitaliseringen ger förutsättningar för

resurseffektivisering och minskad sårbarhet i verksamheterna, till exempel genom

digitala möten.

Miljöpåverkan

Ekosystemtjänster, till exempel rent vatten, reglerat klimat, grödor och frisk luft,

utgör grunden för människors livskvalitet och om de försämras eller försvinner

uppkommer kostnader för samhället. Naturen är inte bara till nytta för människor

utan har även ett egenvärde. Många klassiska miljöfrågor är idag rutinfrågor och

ingår i ledningssystem och policys. Men det finns fortfarande stor potential att både

förbättra och tänka nytt.

7

Att minska miljöpåverkan är ofta starkt knutet till god hushållning av resurser. Det

finns stora potentiella resursbesparingar knutna till minskat matsvinn och avfall,

färre engångsprodukter samt ökad återanvändning av till exempel möbler och

kontors-material. RÖL ska vara en aktiv aktör när den cirkulära ekonomin nu växer

fram. Möjlighet till friluftsliv är en kulturell ekosystemtjänst, till exempel arbete med

rehabiliteringsmiljöer. Idag pågår ett arbete med parker, tak och andra ytor för

rehabilitering, rening av vatten och ljuddämpning med mera, men här finns potential

att utöka och utveckla den nytta ytorna ger.

Digitaliseringen och användningen av IT skapar nya arbetssätt som ger goda

möjligheter till resurseffektivisering och minskad miljöbelastning, men den innebär

samtidigt miljömässiga och sociala utmaningar vid produktion, användning och

avfallshantering. Här finns vinster att göra genom att arbeta strategiskt. Arbetet med

medicinsk-teknisk utrustning har på liknande sätt potential att minska

miljöpåverkan och förbrukning av kemikalier, energi och anestesigaser.

ÖVERGRIPANDE MÅL

Region Örebro län är en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet. Hållbar utveckling för regionorganisationen är att skapa välfärd och livskvalitet när verksamheten bedrivs samtidigt som kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov säkerställs. Inriktningsmål nr. 1: Hållbarhet är integrerad i ordinarie

verksamhet och mognadsgraden i hållbarhetsfrågor ökar. Indikatorer: Aktivitetsplaner för programmet för hållbar utveckling är implementerade och

följs upp i verksamheterna, samt genom en hållbarhetsredovisning.

Regional utveckling

Örebro läns styrkor och utmaningar

I Örebro län finns både styrkor att bygga vidare på och utmaningar att möta upp.

Styrkorna i Örebro län är bland annat det centrala läget i Sverige, Örebro stad som

ett starkt och växande centrum, många starka företag, Universitetssjukhuset Örebro

och växande Örebro universitet. För länets framgång är dock utvecklingen i alla

kommuner, utifrån sina specifika förutsättningar, centralt och det ömsesidiga

beroendet dem emellan starkt.

8

Exempel på utmaningar i Örebro län är:

• Att ställa om till fossilfritt samhälle. • Att uppnå en hållbar konsumtion och försörjning. • Att förbättra skolresultat. • Att säkra kompetensförsörjningen. • Att inkludera utrikes födda socialt och i arbetslivet. • Att stimulera innovationer. • Att stärka näringslivets möjligheter att möta framtidens efterfrågan. • Att stärka landsbygdens utvecklingskraft.

Regionalt utvecklingsarbete

RÖL har det regionala utvecklingsansvaret i länet vilket innefattar ansvar för det

regionala tillväxtarbetet och transportinfrastrukturplanering. Ansvaret är både

territoriellt för Örebro län men innebär också ett operativt ansvar som utförare i

olika delar. Utvecklingsarbetet sker i dialog och samverkan med parter som på olika

sätt arbetar för utvecklingen i länet. Det innebär att relationer skapas med

näringslivet, kommuner, civila sektorn, staten inklusive länsstyrelsen och Örebro

universitet samt andra externa aktörer till exempel regionens grannar.

Som regionalt utvecklingsansvarig leder och utvecklar RÖL arbetet med att

genomföra den Regionala utvecklingsstrategin (RUS). Strategin är en gemensam

vägvisare som beskriver hur RÖL, tillsammans med kommuner, näringsliv,

myndigheter, universitet och civilsamhälle, vill möta Örebro läns utmaningar och

utveckla länet. RUS bygger på de tre övergripande målen hög och jämlik livskvalitet,

stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet.

Under mandatperioden måste RUS få ett än tydligare fokus på såväl social,

ekonomisk som ekologisk hållbarhet. Det betyder att en betoning på livskvalitet i

planeringen sätter människors behov och önskemål i centrum. Vi värnar människors

behov av god miljö, gemenskap, uppskattning, meningsfullhet och

självförverkligande vilket leder till bättre folkhälsa och tillfredsställelse i vardagen.

En långsiktig satsning på folkhälsa med fokus på människors livsvillkor är lika viktig

som sjukvården för att främja god hälsa. En satsning på verksamheter som är viktiga

för barn och unga innebär stora mänskliga och långsiktiga vinster. Vi menar att RÖL ska stödja och stärka möjligheterna för människor med goda idéer

att starta och driva företag. Steget från idé och innovation till prototyp, produkt och

kommersialisering är kort. Vi investerar för framtiden i utbildning, forskning,

kompetensförsörjning och kommersialisering av innovationer. Företagarna är trygga

i att god resurseffektivitet, energieffektivisering och miljöanpassning lönar sig och

många företag har kommit långt inom miljöteknik och hållbara lösningar. Kopplat till det regionala utvecklingsansvaret finns uppdraget att besluta om med-

finansiering av merparten av de regionala utvecklingsmedel som staten tillför för att

förverkliga strategin, liksom att arbeta med finansiering på andra sätt.

9

Exempelvis genom att bli bättre på att utnyttja EUs forsknings och innovationsmedel

i HORIZON 2020.

Internationellt samarbete

RÖL har en aktiv roll i internationellt samarbete, framför allt inom Europa, och har

medlemskap i olika nätverk. Detta innebär också möjligheter att söka extern

finansiering för olika projekt och liknande. Genom aktiv närvaro i Bryssel, via

Central Sweden, och samverkan i olika europeiska organ, får RÖL värdefulla

kontakter och kunskaper om hur det regionala utvecklingsarbetet kan utvecklas.

De övergripande mål som gäller för det europeiska samarbetet, Europa 2020, ligger

till grund för såväl den nationella strategin för tillväxtpolitiken som för arbetet med

EU:s strukturfonder. Även den regionala utvecklingsstrategin tar sin utgångspunkt i

Europa 2020.

De övergripande mål som gäller för det internationella arbetet, de globala målen

2030, har blivit alltmer framträdande och länets RUS tar även avstamp i dessa mål.

Regionen följer och implementerar de internationella klimatmål som tecknas

löpande. Klimat-målen ska vara en absolut minstanivå i regionens verksamhet.

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län

Social välfärd och folkhälsa

I RUS är hög och jämlik livskvalitet ett av de tre övergripande målen. Ett prioriterat

område för samverkan är god, jämlik och jämställd hälsa. Långsiktigt samarbete

mellan samhällsaktörer är avgörande för att förbättra folkhälsan och den sociala

välfärden. Att stödja samverkan mellan kommunerna och RÖL:s hälso- och sjukvård i

strategiska utvecklingsfrågor är en viktig uppgift. I denna uppgift ligger också att ge

stöd och samordna arbetet för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och

närliggande hälso-och sjukvård. Fokus för denna samverkan och kunskapsutveckling

är utsatta grupper. Folkhälsoarbetet i Örebro län är tvärsektoriellt och syftar till att

förbättra människors livsvillkor för att uppnå en god och jämlikt fördelad hälsa. RÖL

ska ge stöd till det lokala folkhälsoarbetet i kommunerna, till Örebro läns

Idrottsförbund med SISU Idrottsutbildarna samt Örebro läns bildningsförbund,

genom samverkan och metod-och kunskapsstöd.

Näringslivsutveckling

Innovationsstrategiskt arbete

Örebroregionens innovationsstödsystem hålls samman av RÖL. Aktörerna i systemet

är Örebro universitet, Almi Mälardalen, Almi Invest, Alfred Nobel Science Park samt

Inkubera AB. Även Örebro kommun och Karlskoga kommun är viktiga samarbets-

partners och finansiärer av innovationsstödsystemet.

10

Inom ramen för innovationssystemet bör RÖL också bygga upp en kunskap och

beredskap att bedöma sociala innovationer. Hög innovationstakt inom klimat och

miljö, vård och omsorg samt forskning och utbildning är också viktiga områden ett

viktigt område som är centrala för såväl tillväxtmöjligheter som för att adressera

samhällsutmaningar. Genom att utveckla den interna innovationsslussen driver RÖL

även innovation inom det egna hälso- och sjukvårdsuppdraget.

Strategiskt arbete för entreprenörskap

En handlingsplan för livsmedelsstrategiska frågor i länet beslutades 2018.

Handlings-planen lutar sig mot den nationella livsmedelsstrategin och arbetet måste

nu bli mer handgripligt för att stärka vår självförsörjningsgrad, minska vår sårbarhet

och beroende av långa transporter.

En viktig förutsättning för att näringslivet ska kunna utvecklas är tillgång till kapital i

de olika utvecklingsfaserna. RÖL är via Almi Mälardalen och Almi Invest engagerade

i att mobilisera lån, rådgivning och riskkapital till företag för att skapa tillväxt. RÖL har som regionalt tillväxtansvariga även ansvaret att fördela statliga

utvecklings-pengar i form av företagsstöd till små och medelstora företag i länet, där

företagande inom miljö- och klimatområdet stärkas ytterligare. Under 2019 kommer

ett fortsatt fokus vara att med de olika företagsstöden nå företag som drivs av

kvinnor. I Örebro län startas relativt få företag. Tillsammans med kommunerna är

det viktigt att utveckla former för rådgivning och stöd vid nyföretagande. Särskilda

insatser ska läggas på att utveckla förutsättningar för företagande inom området

måltid och hälsa. Idag finansierar RÖL regionalt exportcentrum, men den uppgiften bör lösas av

näringslivets egna medaktörer.

Business Region Örebro

Business Region Örebro (BRO) är ett samarbete mellan elva av länets tolv kommuner

inom näringslivs- och tillväxtfrågor. Verksamheten ägs av RÖL och drivs av Örebro

kommun på uppdrag av regionorganisationen. BRO ska dessutom aktivt arbeta med

att hjälpa företagen i regionen att bli utsläppsfria.

Besöksnäring och turism

RÖL samordnar och ansvarar för marknadsföringen till den nationella och inter-

nationella marknaden, för omvärldsanalys och för den strategiska samordningen

mellan Örebro läns destinationer. RÖL har även ett produktutvecklingsansvar för

cykel-, outdoor- och måltidsturism samt huvudmannaskapet för Bergslagsleden och

kanotleder. En särskild handlingsplan för naturturism i länet ska tas fram under

2019.

11

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad är mångfacetterat och innehåller många utmaningar,

till exempel låga resultat i skolan i förhållande till riket, alltför många avhopp inom

gymnasieskolan, och utbudet av utbildningar matchar inte arbetsmarknadens behov.

Sedan 2010 har RÖL uppdrag av regeringen att etablera en kompetensplattform. I

samverkan med en rad aktörer finns en handlingsplan för den regionala kompetens-

försörjningen. Handlingsplanens mål ligger i linje med den regionala utvecklings-

strategin om att uppnå en välfungerande kompetensförsörjning som balanserar

utbud och efterfrågan.

RÖL är huvudman för Kävesta folkhögskola och Fellingsbro folkhögskola, vilka är två

av länets fem folkhögskolor. Det kulturinriktade arbetet på Kävesta folkhögskola och

profilen för personer med funktionsnedsättning på Fellingsbro folkhögskola bör

fortskrida och utvecklas. Dessutom bör en översyn göras som möjliggör att införa

klimatprofilerade utbildningar.

Tågcharter

En stadigt växande marknad för resande i Sverige och resten av Europa är med tåg.

Jämfört med bil eller flyg är tåg ett hållbart sätt att resa. Efterfrågan på tågcharter

från Sverige ner till kontinenten är stor. Men idag finns inga operatörer som på allvar

erbjuder tågresor utan byten, med sovvagnar, från svenska storstäder.

Tidigare har det funnits hinder för tågcharter. Dåligt marknadsunderlag, trångt på

spåren, krångliga regler vid transferbokningar och en lång omväg över Jylland. Flera

av dessa hinder kommer succesivt att undanröjas genom dels politiska beslut i

Sverige om utökad spårkapacitet på delar av sträckan och EU-beslut om tunneln

Ferman-Bält samt ny transferbokningsregler. Och efterfrågan bara växer.

I vår region, precis som i landet i övrigt, börjar turism bli en kännbar tillväxtfaktor.

Det är en välkommen utveckling. Försök görs just nu med flygcharter från Tyskland

till Örebro för att stimulera resandet med hjälp av skattemedel. Regionen ska istället

byta fokus från flyg till tåg och skattesubventionera tågcharter från och till Örebro

och Tyskland. På så vis får vi ett hållbart resande, ligger i framkant på den växande

tågchartermarknaden och kan bli en pilotregion för hållbar turism på sikt. Om trafik

kan etableras under mandatperioden så får besöksnäringen i vår region och

kringliggande också ett försprång och tillgängligheten till Danmark och

Centraleuropa ökar likaså för våra medborgare och näringsliv.

12

ÖVERGRIPANDE MÅL

Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättning för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling.

Inriktningsmål nr. 17: Region Örebro län bidrar till och skapar

förutsättningar för en god, jämlik och jämställd hälsa samt till att

människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället. Indikatorer: Den psykiska hälsan mätt med WHO-5 Well-being Index ska öka och

skillnaderna mellan olika grupper ska minska i länet.

Inriktningsmål nr. 18: Region Örebro län bidrar till och skapar

förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en

gynnsam miljö för miljö- och klimatdrivna företag, entreprenörskap, utveckling av

innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län. Indikatorer: Örebro län ska, i förhållande till övriga Östra Mellansveriges län, ligga i täten för

en hållbar tillväxt inom följande områden:

Antal nystartade företag.

Antal företag startade av kvinnor.

Antal företag startade av utlandsfödda

Antalet miljö- och klimatdrivna företag.

Nya arbetsställen per invånare.

Antalet arbetstillfällen inom gröna näringar. Inriktningsmål nr. 19: Region Örebro län bidrar till en väl fungerande skola,

utbildning och kompetensförsörjning med likvärdiga förutsättningar för alla. Indikatorer: Följande indikatorer ska för kvinnor respektive män i länets samtliga

kommuner öka i jämförelse med föregående år: Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de

nationella gymnasieprogrammen.

Andel elever som slutfört gymnasieskolan med examen inom fyra år.

Andel i befolkningen 25-64 år med minst treårig eftergymnasial utbildning. Inriktningsmål nr. 20: Att utveckla samverkan inom dialoger och nätverk

utifrån dels kulturplanen, dels planen för civilsamhälle och social ekonomi. Indikatorer: Att slutföra arbetet med den nya kulturplanen.

Att nå minst 90 procent av förvaltningens olika områden och enheter genom

en arbetsgrupp med planen för civilsamhälle och social ekonomi som

utgångspunkt.

13

Uppdrag

Regionen ska ta fram en handlingsplan som visar hur regionen kan stödja

näringslivets omvandling till fossilfri verksamhet. Speciellt viktiga att

utnyttja de pengar som kan erhållas med EU-stöd genom 1:1 medel men

också forskning och innovation.

Regionen ska under 2019 ta fram ett handlingsprogram för

utveckling av naturturism i länet.

Förvaltningen får i uppdrag att, via utomstående operatör eller

researrangör, säkerställa att det går tågcharter Örebro - Tyskland senast

2021.

Regionen ska avveckla ägarskapet i Örebro Airport 2019 och det ska vara

slutfört 2020. Därmed ska skattesubventioneringen till bolaget upphöra

helt 2020.

Regionen ska särskilt stödja miljö- och klimatsmarta företag

Förvaltningen får i uppdrag att initiera en utredning för att se över

och utvärdera nyttan av medlemskap i olika nätverk och

föreningar.

Förvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten att ersätta någon befintlig

del av utbildningsprogrammen på folkhögskolorna för att kunna införa en

klimatprofilerad utbildning.

Förvaltningen får i uppdrag att upprätta en koldioxidbudget för nämndens

verksamhetsområde

Förvaltningen får i uppdrag att säkerställa att inga skattefinansierade

forskningsmedel som avsätts i RÖL används till djurförsök.

14

Ekonomi

Det ekonomiska läget kräver ett aktivt arbete med både intäkter och utgifter. Därför

har Miljöpartiet valt att se på båda delarna och göra tydliga satsningar på hållbarhet.

Vad gäller den makroekonomiska utvecklingen på nationell och regional åren 2019-

2021, hänvisar vi till de bedömningar som finns i majoritetens budget som är

framtagen av regionens förvaltning. Här följder sifferkalkyler för att visa på

Miljöpartiet de grönas konkreta förslag i den totala ekonomin för de kommande tre

åren.

Ekonomiska nyckeltal

Procent Budget 2019 Utfall 2018 Budget 2018

Lönekostnadsökningstakt 8,5

Resultatbudget regional tillväxt

Belopp i mnkr Budget 2019 Utfall 2018 Budget 2018

Verksamhetens intäkter

Erhållna bidrag 69,8 75,1 71,3

Övriga intäkter 23,8 28,2 26,8

Summa intäkter 93,6 103,3 98,1

Belopp i mnkr Budget 2019 Utfall 2018 Budget 2018

Verksamhetens kostnader

Personalkostnader -127,7 -119,2 -120,4

Lämnade bidrag -41,5 -43,5 -42,2

Övriga kostnader -57,8 -55,7 -54,6

Avskrivningar, inventarier -1,0 -1,1 -1,0

Summa kostnader -228,0 -219,5 -218,2

Verksamhetens nettokostnader -134,3 -116,2 -120,1

Finansnetto -0,1 0,0 0,0

Regionbidrag/- ersättning 134,4 120,1 120,1

Resultat 0,0 3,9 0,0

Fr o m 2019 kommer nedlagd tid i externfinansierade projekt att nettoredovisas. Detta stör jmf mellan åren och medför att övriga

intäkter och övriga kostnader ser ut att minska från 2018 vilket inte är fallet.

15

Driftbudget regional tillväxt

Belopp i mnkr Budget 2019 Utfall 2018

Omsättni

Varav Omsättni

Varav

region- region-

ng ng bidrag bidrag

Område utbildning och arbetsmarknad (exkl

21,0 13,7 22,6 11,7 folkhögskolor)

- Fellingsbro Folkhögskola 63,7 30,3 63,7 28,6

- Kävesta Folkhögskola 37,2 19,1 36,6 17,7

Område näringslivsutveckling 44,4 34,2 36,2 27,2

Område välfärd och folkhälsa 16,6 10,4 14,5 10,2

Förvaltningsgemensamt 45,1 26,7 49,8 24,7

Summa 228,0 134,4 223,4 120,1

Not: Utöver denna budget hanterar nämnden ca 39,8 mkr i statliga 1:1 medel.

Miljöpartiet de grönas satsningar skiljande från majoriteten

1. MP har en budgeterad löneutveckling på 2,7 %

2. Satsning på tågcharter 6 mkr

3. Satsning på naturvård 0,9 mkr

4. Åtgärder och uppdrag enligt budgettexten ovan i den löpande driften. D v s att ställa

om till ett mer hållbart tillväxtarbete.

5. Av majoritetens särskilda satsningar i RF-budgeten räknar vi in åtgärd 1, 3 och 4.

Dock ej åtgärd 2 som handlar om att utveckla Örebro som logistiknav.