Botkyrka kommuns årsredovisning 2009

Långt ifrån lagom

Årsredovisning 2009

2009 har varit ett händelserikt år för Botkyrka. Botkyrka fortsätter att växa och under 2009 blev vi drygt 1000 fler Botkyrkabor. Botkyrka är en av Sveriges mest internationella kommun och här talas mer än 100 olika språk. Vi har en unik språkbank som ger oss försprång i en alltmer globaliserad värld.

Miljön och klimatet är betydelsefulla framtidsfrågor för våra barn och våra barn-barn. Därför är det glädjande att vi har fattat beslut om en ny klimatstrategi där vi i Botkyrka vågar gå steget före med tuffa klimatmål såsom att Botkyrka ska vara en fossilbränslefri och klimatneutral kommun.

Den ekonomiska krisen i Sverige märks av i Botkyrka och vi har under 2009 fått en trängre ekonomi. Vi har anpassat vår ekonomi efter dessa förutsättningar och hushållit med våra gemensamma resurser. Därför kan vi nu för 15:e året i rad redovisa ett årsbokslut i balans. En välskött ekonomi är en förutsättning för att klara framtidens välfärd.

Vi har fokuserat på framtiden och vi har invigt den nya kulturskolan i Tumba, som möjliggör för Botkyrkas unga att utöva kultur i många olika former. Kom munen har erbjudit Botkyrkas elever sommarjobb och då även som sommarlovs entre-prenörer, där ungdomarna fått testa på entreprenörskap. Arbetet med vår nya Familjepark i Hågelby fortsätter och om något år kommer förhoppningsvis du och din familj kunna besöka ett av Stockholms mysigaste besöksmål. Jag ser framemot alla de nya arbetstillfällen som Familjeparken kommer att skapa i Botkyrka. Vi har öppnat naturreservatet Vinterskogen som blir ett nytt rekreationsrum för oss Botkyrkabor. Vi slog upp dörrarna till det nya äldreboendet Silverkronan i Tumba och Fittja bibliotek invigdes under 2009 .

Vi behöver möjliggöra för fler attraktiva bostäder i Botkyrka och i de nya boende-riktlinjerna för kommunen har vi slagit fast ett ambitiöst mål för nyproduktion. Ett viktigt steg är att vi under förra året tog det första spadtaget för nya hyresrätter på Tullingeberg.

När jag ser tillbaka på 2009 års verksamhet kan jag konstatera att vi är på väg mot vårt mål att skapa ett hållbart Botkyrka. Jag vill rikta ett stort tack till alla våra fantastiska medarbetare i kommunen som genom sina viktiga arbetsinsatser och sitt engagemang erbjuder god service till oss Botkyrkabor. Under 2010 vill zjag tillsammans med er ta nästa steg för ett hållbart Botkyrka.

Katarina BerggrenKommunstyrelsens ordförande (S)

På rätt väg mot ett hållbart Botkyrka

Innehållsförteckning

På rätt väg mot ett hållbart Botkyrka ..............................................................................3

Förvaltningsberättelse ...............................................................................................................................5

Hållbar utveckling .........................................................................................................................................23

Ekonomisk redovisning - kommunen .........................................................................30

Finansiella nyckeltal .........................................................................................................................30

Driftredovisning / Investeringsredovisning ................................................31

Resultaträkning / Kassaflödesanalys .................................................................32

Balansräkning med noter .......................................................................................................33

Redovisningsprinciper ................................................................................................................40

Ordlista ....................................................................................................................................................................41

Nämndredovisning ...................................................................................................................................... 42

Bolagen i sammanfattning ............................................................................................................66

Revisionsberättelse ...................................................................................................................................69

Organisationsplan ....................................................................................................................................... 70

FÖRVALTN INGSBER ÄT TELSE4 FÖRVALTN INGSBER ÄT TELSE 5

Befolkningen fortsätter ökaAntalet invånare i kommunen uppgick vid årsskiftet till 81 195 personer. Det innebär att Botkyrkas befolkning ökat med 1 140 personer under 2009. Under året flyttade 6 505 per soner till kommunen och 6 017 flyttade här ifrån.

Flyttningsnettot (inflyttare minus utflyttare) blev därmed 459 personer. Flyttningsnettot var positivt mot utlandet men negativt mot länet och övriga Sverige. Men till största delen bestod Botkyrkas befolkningsökning av ett fortsatt högt födelseöver-skott, det föddes 1 166 barn vilket gav ett födelse-överskott (födda minus döda) på 670 personer.

Befolkningsändringar

Arbetslösheten fortsätter stigaDen rådande konjunkturen har inneburit minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet under året. I Botkyrka var den öppna arbetslösheten i december 2009 4,6 procent (män 4,9 och kvinnor 4,3), vilket liksom tidigare är högre än i riket och resten av länet. Siffran för Botkyrka är 0,8 procentenheter högre än vid motsvarande tidpunkt 2008. I länet och resten av landet var ökningen lite större, över en procentenhet.

Arbetslöshet 2004–2009

Bland de utrikes födda var den öppna arbetslösheten i Botkyrka 6,6 procent, i länet 6,7 procent och i riket 8,3 procent. Jämfört med 2008 är det en ökning med 0,9 procentenheter i Botkyrka medan både länet och riket ökade med över 2 procentenheter.

Summerar man den öppna arbetslösheten och personer i olika program så var denna andel 7,1 procent (5,3 procent 2008) i Botkyrka och i riket medan andelen för länet uppgick till 4,9 procent.

Bland ungdomarna var andelen arbetslösa inklusive åtgärder 7,5 procent i Botkyrka, 5,5 procent i länet och 11,7 procent i riket. Ungdomarna i Botkyrka har en lägre öppen arbetslöshet, men en större andel av dem deltar i åtgärder.

Befolkning

2008 2009

Flytnetto inom Sverige

-729 -725

719

Födelsenetto

670

Flytnetto utlandet

1037 1184

5,3

4,3

3,4

Botkyrka Länet Riket

2005 2006 2007 2008 2009

3,52,8

3,2

4,4

2,8

2,12,4

3,5

4,5

3,33,8

4,6

”Botkyrka fortsätter att växa”


Hösten 2008 kom de första tecknen på att den finan-siella krisen skulle föra med sig en kraftig nedgång i den globala ekonomin. Efter flera år med hög ekono-misk tillväxt minskade orderingången kraftigt för de svenska exportbolagen. När detta stod klart startade en våg av varsel som blev startpunkten för en snabb nedgång i sysselsättningen.

Den kraftiga uppbromsningen av ekonomin sänkte efterfrågan på nya bostäder och minskade företagens investeringar. Det bidrog också till att sysselsättnin-gen sjönk.

En avgörande förutsättning för kommunernas ekonomi är antalet sysselsatta i riket eftersom skatte-utjämningen baseras på de genomsnittliga inkom-sterna för hela riket.

Under större delen av 2009 har varje ny prognos visat lägre skatteintäkter än föregående prognos. Men under hösten har fallet i sysselsättningen stannat av och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sänkt sin prognos för arbetslösheten. Detta har gjort att vi beräknar skatteintäkterna i bokslutet för 2009 något högre än vi gjorde i de delårsbokslut som tagits fram under året.

Än så länge har inte kommunens kostnader för försörjningsstöd ökat kraftig men en viss ökning har vi sett. Den långsiktiga utvecklingen är svår att förutse.

Den ekonomiska utvecklingen påverkar Botkyrkas ekonomi

Kommunen och dess bolag beskrivs i årsredovisnin-gen som kommunkoncernen. Eftersom det inte är en koncern i aktiebolagslagens bemärkelse, är det formella benämningen sammanställd redovisning.

Det ekonomiska utfallet för kommunkoncernen uppgår till plus 94 miljoner. Det är en förbättring i förhållande till 2008 då överskottet var 69 miljoner. Detta beror i första hand på att kommunens och Bot-kyrkabyggens resultat är något bättre än föregående år.

Under året har kommunen förvärvat den del av Botkyrka etablering KB och Botkyrka etablering AB som tidigare ägdes av försäkringsbolaget Alecta. Bot-kyrka etablering KB ägde Xenter i Tumba och i slutet av året överfördes denna byggnad till kommunen. Därefter har vi startat avvecklingen av dessa bolag.

Södertörns energi AB står som ägare till kommunens andel i Söderenergi AB. För att stärka Söderenergis finansiella ställning genomfördes under året ett villkorat aktieägartillskott på 100 miljoner. Av detta belopp svarade Södertörns energi AB för 58 miljoner, resten tillförde Telge AB. Avsikten är att aktieägar-tillskottet ska återbetalas på tre år.

Under året har Söderenergi AB fortsatt utbyggnaden av kraftvärmeverket i Igelsta. Anläggningen startade i slutet av 2009 och beräknas vara i full drift från i början av 2010. Kostnaden för utbyggnaden har blivit något högre än kalkylerat i första hand beroende på valutakursförändringar. Botkyrka och Huddinge deltar i finansieringen av projektet genom att ta upp lån till den del av anläggningen som kommer att leasas samt genom borgen för de lån som Söderenergi tar upp själva.

Söderenergi redovisar ett negativt resultat på 25 mil-joner för 2009. Delvis beror det på fördyrade driftkostnader kopplade till kraftvärme projektet, men även den milda vintern i början av 2009 har medver-kat till det svaga resultatet.

Även Södertörns energi AB och Botkyrka kommu-nfastigheter AB redovisar underskott. Inga av dessa bolag har någon egen verksamhet, utan resultaten är framför allt kopplade till räntekostnader för de reverser som finns med kommunen och som har sitt ursprung i de aktieförvärv som gjorts från kommu-nen. Genom de förändringar i skattelagstiftningen är dessa räntebetalningar från och med 2009 inte avdragsgilla i bolaget, vilket ökar bolagens skatte-kostnader.

Botkyrka kommunfastigheter äger drygt 90 procent av aktierna i AB Botkyrkabyggen. På grund av förän-dringarna i skattelagstiftningen avvecklar kommunen Botkyrka kommunfastigheter och samlar samtliga aktier direkt i kommunens ägo.

Verksamheten i Botkyrkabyggen har under året kun-nat bedrivas under stabila förhållanden. Efterfrågan på lägenheter är stor vilket gjort att det inte funnits några vakanser i bostadsbeståndet. Den låga ränte-nivån har också haft en positiv effekt på resultatet som uppgår till plus 49,9 miljoner.

Kommunen äger Upplev Botkyrka AB (UBAB). Inför 2009 delades bolaget upp så att verksamheten kring Hågelbyparken nu drivs i ett eget bolag. Avsikten är att detta bolag ska säljas och utgöra grunden i satsningen på en familjepark i området. Under året har Botkyrka kommun tillsammans med UBAB kom-mit fram till att den så kallade Hangaren i Alby ska byggas om så att man kan ha scenverksamhet året runt och även använda den till andra ändamål inom upplevelsenäringen. Avsikten är att anläggningen ska kunna tas i bruk sommaren 2010. Vi har även diskuterat med Cirkus Cirkör om att erbjuda lokaler som är anpassade till verksamhetens totala behov.

SRV återvinning AB äger Botkyrka tillsamman med fyra andra kommuner på Södertörn. Rörelseresul-tatet för 2009 är påverkat av en relativt stor omsätt-ningsminskning på grund av lågkonjunkturen. Trots detta har man vänt föregående års resultat på minus 10 miljoner till ett överskott på drygt 5 miljoner. Det har blivit möjligt genom effektiviseringar i bolagets verksamhet. Åtgärderna har också medverkat till en ökad återvinningsgrad av inkommet material.

Botkyrka kommun är medlem i Södertörns brand-försvarsförbund. Eftersom vår andel av förbundets verksamhet ligger under 20 procent och kommunen inte kan anses ha ett dominerande inflytande, ingår detta inte i kommunens sammanställda redovisn-ing. Inte heller ingår kommunens ägande i Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktie bolag i den sam-manställda redovisningen, efter som vår ägarandel bara utgör 20 procent.

Kommunen och dess bolag visar ett positivt resultat


Kommunens ekonomi

Resultatet i linje med 2009 års budgetFör femtonde året i rad kan kommunen redovisa ett positivt ekonomiskt utfall. Resultatet för 2009 uppgår 96,3 miljoner kronor. Av detta belopp är 36,5 miljoner kronor kopplade till kommunens pensionsavsättning. Då denna del inte ska användas för löpande driftko-stnader kan man konstatera att det verksamhetsmäs-siga resultatet uppgår till 59,8 miljoner kronor. Detta motsvarar 1,7 procent av skatteintäkterna och är därmed något lägre än det långsiktiga målet som är 2 procent i genomsnitt under en mandatperiod.

Kommunens resultat, Mnkr

Resultatet är något lägre än kommunfullmäktiges budgeterade resultat på 69 miljoner kronor. Men genom ombudgeteringar och vissa andra förändrin-gar har det budgeterade resultatet justerats till 50,9 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att resul-tatet är i linje med årets budget men något under det långsiktiga resultatmålet. Resultatet har kunnat nås trots att skatteintäkterna för 2009 har blivit nästan 53 miljoner kronor lägre än vad vi räknade med när budgeten lades fast hösten 2008. Att vi lyckats med detta beror i första hand på lägre arbetsgivaravgifter och låga räntekostnader. Även nämnderna redovisar något lägre kostnader än budgeterat, de fick i upp-drag att förbättra sina resultat i förhållande till de prognoser man lämnade under året.

Resultatet är betydligt bättre än vad prognoserna visade i de två delårsbokslut som tagits fram under året. Efter det första tertialet redovisades en resultat-prognos på minus 27 miljoner kronor. Vid nästa tillfälle låg resultatet på plus 13 miljoner vilket ska jämföras med det slutliga utfallet på 96 miljoner kronor. De största förbättringarna i finns i skatte-intäkterna och nämndernas utfall. Skatteintäkterna har blivit 33 miljoner kronor högre än vad vi trodde i våras och nämnderna har förbättrat sina resultat med 37 miljoner kronor sedan höstens prognos.

Så sent som i december fick vi besked om att avgiften för tjänstegruppförsäkringar skulle sänkas retroak-tivt för 2009 vilket innebar en resultatförbättring med cirka 15 miljoner kronor.

Men det ekonomiska resultatet är inte tillräckligt för att finansiera kommunens investeringar. Dessa upp-gick till nästan 400 miljoner kronor. Något förenklat brukar vi räkna med att årets resultat tillsammans med årets avskrivningar skapar utrymmet för att finansiera årets investeringar. Använder vi detta mått kommer investeringarna medföra ett behov för kom-munen att låna cirka 150 miljoner kronor.

Årets resultat uppfyller balanskravetEnligt kommunallagen ska det vara balans mel-lan kommunens kostnader och intäkter. När man beräknar resultatet enligt balanskravet ska man inte räkna med eventuella intäkter från försäljning av fast egendom. Man kan även göra undantag för kostnader som kommunen tidigare har gjort avsättningar för. Eftersom kommunen har gjort särskilda avsättningar för framtida pensionskostnader och avsatt medel i VA-fonden för resultatutjämning, har vi valt att reglera dessa poster i beräkningen. De ombudgeter-ingar som vi gjorde i samband med föregående års bokslut avräknar vi också, eftersom vi betraktar detta som en avsättning från 2008 års resultat.

Realisationsvinsterna från försäljning av mark upp-går under 2009 till 23,2 miljoner kronor. Eftersom det är försäljning av exploateringsmark har vi inte dragit från dem i balanskravsutredningen.

Enligt utredningen uppgår 2009 års balanskravsresul-tat till 82,7 miljoner.

Transparensdirektivet berör inte kommunenDen s.k. transparenslagen ställer krav på öppen och separat redovisning av vissa verksamheter för att motverka konkurrensproblem. Vi har därför utrett om någon del av kommunens verksamhet ska omfat-tas av lagens krav. Vår bedömning är att kommunen inte berörs av direktivet.

Mnkr

Årets resultat 96,3

Avkastning pensionsförvaltning –36,5

Ombudgeteringar från 2008 5,3

Resultat VA-verksamhet 17,6

Resultat enligt balanskravet 82,7

Långsam ökning av skatteintäkterna Skatteintäkterna inklusive bidrag uppgick under 2009 till 3 465 miljoner, vilket är en ökning med 106 mil-joner eller 3,2 procent. En betydligt lägre ökningstakt än för 2008. I bokslutet ingår en beräknad återbetaln-ing av 2009 års förskott med 97 miljoner. Den höga återbetalningen beror på att de prognoser över skat-teunderlaget som regeringen grundade sin uppräkn-ing på i september 2008 var alltför optimistiska. I Sveriges kommuner och landstings senaste prognos från februari beräknas återbetalningen bli något lägre vilket i så fall förbättrar resultatet 2010.

Intäkterna från de statliga skatteutjämningssyste-men har ökat med 78 miljoner, det motsvarar 8,4 procent. Via inkomstutjämningen kompenseras alla kommuner upp till en nivå motsvarande 115 procent av genomsnittet i riket. Eftersom kommunens egen skattekraft uppgår till drygt 88 procent är intäkterna från denna del betydelsefulla för Botkyrka. 2009 ökade inkomstutjämningen med 53 miljoner till 752 miljoner totalt. Systemen för utjämning av kostnader mellan kommunerna har medfört en intäktsökning med 21 miljoner varav 11 miljoner kan hänföras till det särskilda systemet för utjämning av LSS-kost-nader inom handikappomsorgen. Sammanlagt ger kostnadsutjämningen intäkter på 182 miljoner.

Skattekraft 2009 års taxering, procent

Botkyrkas skattekraft ökade även under 2009 något svagare än för genomsnittskommunen. Den genom-snittliga skattekraften ökade med 4,7 procent medan Botkyrkas ökade med 3,7 procent.

Från och med 2008 tillfaller fastighetsavgiften kom-munerna genom en växling mot det generella stats-bidraget. Intäkterna från avgiften beräknas öka med 7 miljoner 2009 och uppgår därmed till 110 miljoner. Summan grundar sig på SKL:s prognos över avgifter-na med hänsyn till den fastighetstaxering för småhus som gjordes 2009 vilket medförde att ökningen blev extra stor. Det slutliga utfallet för 2009 blir känt i slutet av 2010 och regleras likvidmässigt i början av 2011 på samma sätt som skatteintäkterna.

Ingen volymökning under 2009Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivn-ingar uppgick till sammanlagt 3 442 miljoner och ökade under året med 119 miljoner eller 3,6 procent. Utöver pris- och löneökningar är det framför allt ökade avskrivningar och sjunkande verksamhetsin-täkter som har bidragit till utvecklingen.

Verksamhetens externa bruttokostnader har ökat med endast 1,8 procent (cirka 70 miljoner) jämfört med 2008. Eftersom pris- och löneökningarna upp-gått till drygt 2 procent innebär det att kostnaderna sjunkit för första gången på många år. Förklaringen till detta är det effektiviseringsbeting som nämnderna fått för 2009 på 20 miljoner och att man även i viss utsträckning redan nu anpassat sig till 2010 års uppdrag att minska kostnaderna med ytterligare 75 miljoner.

Liksom tidigare år är personalkostnaderna den största kostnaden och utgör 58 procent av kommun-ens totala kostnader. Men det är cirka en procenten-het lägre än föregående år.

Externa verksamhetskostnader, procent

Skatteintäkterna inklusive olika utjämningsbidrag utgör totalt cirka 80 procent av kommunens totala driftintäkter. Kommunens övriga intäkter uppgår till 845 miljoner. Jämfört med 2008 har övriga intäkter minskat med 13,6 miljoner vilket motsvarar en min-skning med 1,6 procent.

Den största delen av de övriga intäkterna består av riktade bidrag som utgör 6,3 procent av de totala intäkterna. Intäkter från taxor och avgifter uppgår till 185 miljoner, vilket motsvarar 4,3 procent av de totala intäkterna.

88,3

Botkyrka

118,5

Länet

100

Riket

Personal58

Tjänster8Bidrag

med mera5

Material och lokaler

9

Köp avverksamhet

20

2005 2006 2007 2008 2009

52

181

62 7196,3


Nämndernas budgetresultat positivtNämndernas budgetresultat har förbättrats kraft-igt jämfört med bedömningarna i delårsbokslutet i september. Totalt sett är resultatet för nämnderna 37 miljoner bättre än prognosen från i höstas, vilket i sin tur är drygt 19 miljoner lägre än budgeterat. Med hänsyn till de befarade underskotten som redovisades i delårsbokslutet uppmanades nämnderna att för-bättra sina resultat under resterande del av året. I efterhand kan vi konstatera att de flesta nämnder har lyckats nå minst ett nollresultat i förhållande till sina budgetar. Tre nämnder uppnådde inte sina budgetar. Det gäller vård- och omsorgsnämnden, tekniska näm n den och samhällsbyggnadsnämnden. Under skottet för vård- och omsorgsnämnden stannade på 3,8 miljoner, vilket är en förbättring med nästan 10 miljoner kro-nor i förhållande till septemberprognosen. Orsaken till underskottet är ökade kostnader inom hemtjänst och handikappomsorg.

Tekniska nämnden redovisar ett underskott på 5,7 miljoner i huvudsak kopplade till lägre intäkter än beräknat inom VA-verksamheten. Samhällsbyggnad-snämndens budgetutfall var visserligen negativt men låg mycket nära noll.

Vi kommenterar nämndernas resultat mer utförligt i det avsnitt som behandlar nämndernas verksamhet.

InvesteringarInvesteringsbudgeten för 2009 omfattade totalt 683 miljoner. Där ingår ombudgeteringar från 2008 och investeringsbeslut som tagits under året. Nettout-gifterna för årets investeringar uppgår till 398 mil-joner, en ökning med 18 miljoner jämfört med förra året. En stor del av projekten kommer att fortsätta och därmed komma att ombudgeteras till 2010.

Investeringar i procent av skatteintäkter

Investeringarna mätt som andel av skatteintäkterna ökar till 11,5 procent under 2009. Den höga invester-ingsnivån medför ett ökat upplåningsbehov, eftersom resultatet tillsammans med avskrivningarna bara ger ett utrymme för nya investeringar motsvarande omkring 8 procent av skatteintäkterna. Bland årets större investeringar märks följande projekt:- Malmsjö skola i Vårsta- Förskolan Ugglan i Alby- Kulturskolan och Tumbascenen - Skol- och förskolelokaler vid Kärrspiran, Broängsskolan i Tumba- Brantbrinks IP i Tullinge- Ombyggnader av skol- och förskolekökUnder året har tekniska nämnden slutredovisat 25 investeringsprojekt där kostnaderna uppgick till totalt 94,8 miljoner. Avvikelsen i förhållande till budget stannade på minus 214 tusen kronor. Bland de större projekten ingår ombyggnad av förskolan Anemonen och tillbyggnad av Lida. En sammanställning av de slutredovisade projekten finns bland noterna till den ekonomiska sammanställningen.

Fortsatt ökning av kommunens skulderKommunens skulder ökade under året med 617,5 miljoner och uppgick vid årsskiftet till drygt 2,3 miljarder. Av detta belopp är knappt 1,4 miljarder lån som löper med ränta och resterande del diverse kort-fristiga skulder utan räntebelastning. Till detta kom-mer sedan skulder för pensioner på sammanlagt 1,9 miljarder. Den ökade skuldsättningen har medfört att kommunens soliditet (andelen av tillgångarna som fi-nansierats med egna medel) har sjunkit från 61 till 56 procent. Räknar man med även pensionsskulden som ligger utanför själva balansräkningen har soliditeten sjunkit från 30 till 26 procent.

Den externa upplåningen har ökat med 316 miljoner och uppgår nu till 1 380 miljoner. Av detta belopp utgör 746 miljoner lån för kommunens egna inves-teringar och 634 miljoner lån som ska finansiera Söderenergis kraftvärmeprojekt. Den egna låneskul-den har därmed ökat med 60 miljoner sedan 2008. Ökningen av den egna upplåningen ligger lägre än beräknat med hänsyn till den höga investeringsnivån. Anledningen till detta är att vi fått förskott på skat-teintäkter som för 2010 och ett förskott på 2009 års skatteintäkter som är för högt och ska betalas tillbaka i januari 2011. Dessa poster som redovisas som kortfristiga skulder har tillfälligt hållit nere be-hovet att ta upp nya lån under 2009. När effekten av detta försvinner kommer vi att behöva låna ytterlig-are cirka 150 miljoner för 2009 års investeringar.

2005 2006 2007 2008 2009

5

11,18,8

11,3 11,5


Botkyrkas pensionsåtaganden fortsätter att ökaKommunens avsättning på balansräkningen till fram-tida pensioner uppgår till 325,5 miljoner, vilket är 48 miljoner mer än föregående år. Av skuldökningen är cirka 13 miljoner nya åtaganden och 12 miljoner uppräkning av tidigare avsättningar. Den delen av pensionsskulden är i första hand intjänade pensioner för 1998 och 1999 samt kompletterande ålderspension intjänad efter 1998 för anställda med löner över 7,5 basbelopp. En mindre del är också garantipensioner och pensioner för tidigare visstidsanställda och helti-dsanställda politiker. Under 2009 har kommunen fattat beslut om att betala ut det mesta av det som tjänades in under 1998 och 1999. Det preliminära beloppet för denna utbetalning ligger på 91 miljoner och den kommer att genomföras i början av 2010. För att täcka en del av detta åtagande avsattes 50 miljoner kronor. Värdet av denna avsättning uppgår nu till 62,7 miljoner och är en del av kommunens totala pensionsavsättning.

Därutöver har kommunen pensionsåtaganden som inte redovisas som skuld på själva balansräknin-gen. Åtagandet gäller pensioner som tjänats in före 1998 och där kostnaden belastar resultatet först när pensionen betalas ut. För Botkyrkas del uppgår detta åtagande till 1 613 miljoner, vilket är en ökning med 38 miljoner jämfört med föregående år. För denna del av pensionsskulden satte vi av 400 miljoner av likviden från försäljningen av kommunens energibo-lag 1999. Värdet på avsättningen var vid årsskiftet 501 miljoner, vilket motsvarar 31 procent av detta pensionsåtagande.

Ökat värde på pensionsavsättningenSom redovisats ovan satte kommunen år 2000 av sammanlagt 450 miljoner för att täcka framtida pensionskostnader. Placeringen har gjorts i aktie- och ränterelaterade värdepapper i huvudsak genom fonder. Efter nedgången 2008 har värdet under 2009 återhämtat sig och ligger nu över nivån vid utgången av 2007. Det totala värdet på placeringen uppgick vid årsskiftet till 564 miljoner kronor med följande fördelning på olika typer av tillgångar.

Tillgångar 2009-12-31

Värdet på placeringarna har under året ökat från 494 till 564 miljoner kronor. Värdeökningen upp-går därmed till 60 miljoner, vilket motsvarar 14,2 procent. Förklaringen till den positiva utvecklingen är den kraftiga ökningen av värdet för den svenska aktiefonden. Sedan föregående år har värdeutvecklingen på denna fond legat på drygt 55 procent.Normalfördelningen enligt kommunens placerings-riktlinjer är 50 procent i aktier och 50 procent i ränte-placeringar. men under våren var andelen placerade i svenska och utländska aktier betydligt mindre. I mitten av året ökades andelen för aktier men är fort-farande lägre än normalportföljen, eftersom vi bara haft cirka 15 procent i den utländska aktiefonden. Den låga andelen aktier har lett till en sämre utveck-ling än jämförelseindexet räknat på normalportföljen.

Fördelning av Botkyrkas tillgångar

Ser man till hur de enskilda fonderna lyckats mot sina jämförelseindex har såväl de nominella räntefonderna som den svenska aktiefonden lyckat bättre. Däremot har realräntefonden och den globala aktiefonden gått sämre än index. Räntefondernas positiva utveckling mot index förklaras av att man genom placeringar i företagsobligationer lyckat nå en högre avkastning.

Marknadsvärde, Mnkr

Nordea räntefond kort 47,0

Nordea räntefond lång 84,5

Nordea realräntefond 108,4

Robur aktiefond Sverige 148,8

SEB aktiefond global 99,6

Whitebeam Multihedge 28,6

Indecap Hedgefond Guide 2 26,1

Strukturerade produkter* 21,0

Summa 564,0 * Nominellt värde plus upplupen ränta.

Normal, % 2008-12-31, %

Nominella räntor 25 23,3

Realräntor 25 19,2

Svenska aktier 25 26,4

Utländska aktier 25 17,7

Hedgefonder 9,7

Strukturerade obligationer 3,7

Men totalt sett har placeringen gett sämre avkastning än jämförelseindexet. Som framhållits ovan beror det på att andelen aktier under året legat under normal-fördelningen. Det har lett till än sämre utveckling då aktieplaceringarna haft en så hög avkastning. Samtidigt har risken i placeringen varit lägre än i normalfördelningen.

Avkastning under 2009 jämfört med index

Avkastningen under den senaste fem års perioden ligger på 36,6 procent. Det motsvarar en genom-snittlig avkastning på cirka 6,5 procent. Målet är att avkastningen ska överstiga inflationen mätt som konsumentprisindex. Under denna period har den genomsnittliga inflationen legat på 1,5 procent vilket innebär att målet för avkastningen har nåtts.

Borgensåtagandena ökarKommunens borgensåtaganden har under året ökat med 300 miljoner kronor och uppgår nu till 1 990 miljoner. Den största delen av åtagandet, 1 914 miljoner (96 %), är borgen för lån till kommunala bolag. Den delen står också för hela ökningen (306 miljoner). De största ökningarna gäller Botkyrkabyg-gen och Söderenergi.Övriga borgensåtaganden avser ideella föreningar, bostadsrättsföreningar och kommunalt förlustansvar för statliga bostadslån. Denna del uppgår till 76,6 miljoner och är därmed drygt 7 miljoner lägre än föregående år.

Risken för att kommunen tvingas fullgöra sina åta-ganden för de kommunala bolagen bedöms liksom tidigare år som liten. De stora åtagandena gäller Bot-kyrkabyggen och Söderenergi. För Botkyrkabyggen förutsätter denna bedömning att man inte hamnar i en situation med tomma bostäder. Bristen på bostäder de senaste åren har gjort att det inte är ett troligt scenario.

Söderenergi har nu genomfört stora investeringar i kraftvärme. Nuvarande prisnivåer för el och fjär-rvärme bedöms under de närmaste åren ge bolaget kostnadstäckning. Här finns dock en osäkerhet kring bränslepriser och nivån på intäkterna från försäljn-ing av el. För de närmaste åren bedöms handeln med elcertifikat ge lönsamhet i elproduktionen, men på sikt kommer denna intäkt att falla bort. För fjärr-värmedelen finns en begränsning kring vad som är möjligt att ta ut från konsumenterna då andra upp-värmningslösningar i vissa situationer konkurrerar med fjärrvärmen.

För borgensåtagandena utanför de kommunala bola-gen har riskerna sannolikt fortsatt att öka i samband med konjunkturnedgången. Generellt sett verkar föreningslivet ha fått det mycket svårare att få sina verksamheter att gå ihop ekonomiskt. Det gäller spe-ciellt de föreningar som är beroende av sponsorer. Vi har under året kunnat konstatera att flera föreningar släpar efter med sina betalningar till kommunen.

Jämförelse index, % Utfall, %

Kort räntefond 0,44 2,42

Lång räntefond 3,05 4,65

Realräntefond 3,43 3,00

Svensk aktiefond 53,31 55,35

Global aktiefond 17,37 16,35

Hedgefonder 12,9

Strukturerade obligationer. 9,7

Totalt 19,1 14,2


Antalet anställda minskade under 2009I december 2009 hade Botkyrka kommun totalt 6 716 anställda, oavsett anställningsform, vilket är 241 färre än samma period föregående år. Antalet årsar-betare har minskat med totalt 124 heltidsanställda. Minskningen av antalet medarbetare är som störst inom barn- och ungdomsförvaltningen. De ekonomis-ka förutsättningarna har medfört att förvaltningarna har effektiviserat sina verksamheter och dragit ner på kostnaderna.

Man kan se en viss förskjutning mellan anställnings-formerna. Timanställningar och visstidsanställn-ingar har minskat med 89 personer och den största minskningen har skett på vård- och omsorgsförvalt-ningen. Av kommunens större personalkategorier hade barn-skötarna den högsta personalomsättningen.

Årsarbetare, antal

Medelåldern har stigit med två år till 45 år, det beror på att de genomsnittligt yngre tim- och visstidsan-ställda har blivit färre medan antalet tillsvidarean-ställda, som normalt har en högre medelålder, är oförändrat. Man kan även notera att alltfler väljer att arbeta efter den ordinarie pensionsåldern.

Drygt 40 procent av kommunens anställda är 50 år eller äldre. Det betyder att nästan 2 250 av våra anställda kommer att uppnå 65 år under de närmaste 15 åren. Antalet pensionsavgångar uppgick till 83 och kommer att fortsätta att öka under de kommande åren.

Ett mål för 2009 var att arbeta för en ökad andel utrikes födda chefer. Under 2009 ökade antalet medarbetare med utländsk bakgrund till 39,3 procent (38 procent 2008). Det är en ökning med 1,3 procen-tenheter jämfört med förra året. Andelen chefer med utländsk bakgrund har också ökat och uppgick till 21,5 procent 2009 (20 procent 2008). Sjukfrånvaron fortsätter att minskaDen totala sjukfrånvaron har under 2009 minskat till 6,8 procent och följer trenden i resten av landet. En tydlig trend är att den långa sjukfrånvaron över 60 dagar minskar. Däremot är den korta sjukfrånvaron under 60 dagar oförändrad.

Sjukfrånvaro i procent

Nedgången återfinns hos båda könen, men den är störst bland kvinnorna som har minskat sjukfrån-varon med 0,8 procentenheter. Skillnaden mel-lan könen är fortfarande stor men något mindre än 2008. Nedgången ligger framför allt i de äldre åldersgrupperna, men alla åldersgrupper minskar sjukskrivningen. Viktiga orsaker till de minskade sjukskrivningstalen är ändrade sjukregler och fler rehabiliteringsinsatser. Det allmänna samhälls klimat-et och ändrade anställningsformer med färre visstids-anställda kan också spela in.

Med anledning av Försäkringskassans ändrade regler har vi utarbetat en ny rehabiliteringsprocess och nya rutiner under året.

Sjukfrånvaro, procent av arbetad tid

Kommunens personal

PersonalkostnadernaPersonalkostnaderna utgör 58 procent av kommun-ens totala driftkostnader. Den totala kostnaden för löner, arbetsgivaravgifter, pensioner, försäkringar och särskild löneskatt uppgår till 2 326,8 miljoner kronor vilket är 0,6 procent högre än föregående år. De direkta lönekostnaderna har ökat med 2,1 procent medan kostnaderna för arbetsgivaravgifter har min-skat med 3,4 procent. Orsaken till minskningen är att den del som gäller avtalsförsäkringar sänktes under året. Pålägget för avtalsgruppförsäkringar och för avgiftsbefrielseförsäkringar sänktes till noll för 2009 vilket slår igenom i personalkostnaderna. Pensionsko-stnaderna var en procent lägre än 2008.

De totala sjuklönekostnaderna uppgick till 36 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 0,8 miljoner. Att kostnaderna inte följer nedgången i sjukfrånvaron beror på att det är den långa sjukfrånvaron som gått ned.

Löneöversynen 2009 resulterade i en löneökning på i snitt 3,62 procent för samtliga anställda. Delar man upp utfallet inom avtalsområden så blev utfallet för lärarna 3,5 procent och för Kommunalarbetarför-bundets medlemmar 3,86 procent, i båda fallen från 1 april 2009.

Medellönen för kvinnor är 24 487 kronor per månad och för män 26 529 kronor. Skillnaderna i lön mel-lan könen består därmed i huvudsak. Den främsta förklaringen är att männen är vanligare på högre befattningar.

2009 2008

Total sjukfrånvaro 6,8 7,7

Andel långtidssjukfrånvaro 3,2 4,1

Summa sjukfrånvaro kvinnor 7,9 8,7

Summa sjukfrånvaro män 3,6 4,1

Summa sjukfrånvaro <30 år 5,5 5,8

Summa sjukfrånvaro 30–49 år 6,2 6,9

Summa sjukfrånvaro >50 år 8,1 8,9

2007 2008 2009

8,6 7,7

41 3,6 3,63,2

6,84,9

3,6

Totalt Lång Kort

2008 2009

800 733 469 489

4 642 4 559

Tillsvidare-anställd

Tidsbegränsade- anställda

Tim- anställda


Kommunen tillämpar ett styrsystem som omfattar ekonomi, verksamhet och kvalitet. I styrsystemet är begreppet åtagande centralt och omfattar alla dessa tre aspekter på styrning.

FlerårsplanenUtgångspunkten i styrsystemet är att kommunfull-mäktige ska ange övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet. Det sker genom kommunens flerårsplan. Målen är uttryck för över-gripande prioriteringar och strategiska ställningsta-ganden. Målen kan vara både generella och verksam-hetsspecifika utifrån ett medborgarperspektiv.

Ettårsplanen Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Det sker genom att nämnden inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de mål som berör verksamheten, sam-tidigt som man på ett övergripande sätt ska beskriva hur man tänker arbeta för att uppnå dessa mål.

Nämndernas åtagande Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar. Nämnderna ska också ange egna verksamhetsspecifika mål. Nämnderna kan även anpassa målen till en viss verksamhet eller målgrupp.

Enheternas åtagandeUtifrån nämndernas preciserade mål och ekonomiska ramar anpassar förvaltningsledningen samtliga mål i dialog med enheterna, som därefter beskriver sina åtaganden, dvs. hur de tänker arbeta för att uppnå dessa mål. Enheternas åtaganden ska finnas doku-menterade. I den dialog om åtagandena som enheter-na har med förvaltningsledningen, kan de också ange egna mål.

Enheterna ska inom ramen för kvalitetsarbetet pre-cisera sitt arbetssätt ytterligare gentemot nämnden. Det ska ske genom en dokumenterad beskrivning av åtagandet utifrån bl.a. resurser, utveckling och uppföljning. Men hur detta går till i praktiken kan variera från förvaltning till förvaltning, beroende på vilken modell för kvalitetsarbete som den aktuella förvaltningen valt.

Uppföljning och redovisning Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åta-ganden utifrån de övergripande målen i kommunens årsredovisning, samt delårsrapporter. Uppföljningen grundar sig i första hand på gemensamma enkäter och mätningar, men kan även kompletteras med en-käter och mätningar som nämnderna gör. Nämnder-na följer upp enheternas arbete.

Kommunens styrsystem

Kommunfullmäktige har beslutat om 18 övergripande mål inom fyra nyckelområden. Dessa har legat till grund för nämndernas arbete och följs upp löpande och i samband med årsredovisningen. Här gör vi en övergripande uppföljningen av respektive nyckelom-råde.

Medborgaren i centrumKommunens vision är att Botkyrka ska upplevas som en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i. Medborgarundersökningen visar att en hög andel av medborgarna, 92 procent, instämmer i det. Kom-munen uppnår därmed nästan målet.

Andelen invånare som anser att det är tryggt att bo i sin kommundel har minskat något till 84 procent. Trots det når vi upp till målet på 82 procent.

Medborgare kräver i allt högre grad inflytande över den kommunala service de tar del av och över de beslut som fattas i kommunen. Andelen invånare som anser sig kunna påverka kommunen och dess verk-samheter är oförändrat 61 procent. Vi når inte riktigt upp till målet på 63 procent. Botkyrka har under flera år arbetat med att skapa meningsfulla former för att ge medborgarna möjlighet att påverka.

Vilket bemötande kommunanställda ger invånare och brukare är avgörande för medborgarnas syn på kommunen och berör alla förvaltningar. Medborgar-undersökningen visar att 78 procent av medborgarna anser att kommunens anställda ger dem ett bra be-mötande. Det är en minskning med 6 procent, vilket måste analyseras. Målet på 85 procent uppnås inte.

Ett centralt kommunalt uppdrag är att ge alla invånare förutsättningar att leva och verka i sam-hällslivet på lika villkor. Flerårsplanens fjärde mål ”Medborgarna har lika möjligheter och rättigheter” visar att 88 procent av invånarna upplever att de inte utsätts för diskriminering. Det innebär att vi uppnår målet.

Utfallet för 2009 för ohälsotalet är klart i april, därför vet vi inte hur utvecklingen utifrån målet att ”Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa” har förändrats under 2009.

Folkhälsoarbetet har under året fördjupats och bred-dats ytterligare. Kommunen har också utnämnts till ”Årets folkhälsokommun”, vilket väckt intresse såväl inom som utanför kommunen.

Unga och äldre i fokusBotkyrka har målet ”Barn och ungdomar har goda uppväxtvillkor i Botkyrka”, och 66 procent av föräl-drarna till barn i åldern 1–5 år anser att kommunen är bra att växa upp i. Det innebär att målet inte uppnås.

Ett centralt uppdrag för skolorna är att ge eleverna goda kunskaper. Av kommunens grundskoleungdo-mar uppnår 83 procent behörighet till gymnasiesko-lan. Målet är därmed inte uppnått och det är även en liten minskning sedan 2008. Av kommunens ungdo-mar är det endast 64 procent som fullföljt en gymna-sieutbildning och vi når därmed inte målet.

Botkyrka ska även vara en bra kommun att bli äldre i. I medborgarundersökningen anger 72 procent av invånarna över 70 år att de instämmer i att det är tryggt att åldras i kommunen. Det innebär att målet inte nås.

Samhälle i utvecklingBotkyrka är en del av huvudstadsregionen som är landets mest expansiva storstadsregion. Stock-holmsregionen blir en alltmer internationell region sett till näringsliv och ekonomi men också sett till befolkningen. Botkyrka är en av regionens inflyt-tarkommuner. Hit flyttar människor som söker sig till Sverige och Stockholm, men också många barn-familjer från regionen som uppskattar vad Botkyrka kan erbjuda.

Målet ”Fler Botkyrkabor har arbete och den egna kompetensen tas tillvara” är en grundläggande förutsättning för en långsiktig samhälls ekonomisk stabilitet. Vi uppskattar förvärvs frekvensen till 69 procent 2009. Det slutgiltiga utfallet för 2009 kom-mer från SCB först i januari 2011. Om skattningen stämmer innebär det att målet på 72 procent inte är uppnått.

Att genom ett aktivt näringsliv ge fler Botkyrkabor arbete är en viktig inriktning för näringslivspolitiken. Den kommunala servicen till näringslivet är en viktig del i att locka nya företag till kommunen. Enligt en servicemätning inom Stockholm Business Region anser 66 procent av näringslivet att servicen är bra. Därmed uppnår vi målet för 2009.

Botkyrka ska inte bidra till klimatförändringar så utsläppen av koldioxid ska minska i kommunen. Det är numera länsstyrelsen som tar fram denna mätning och utfallet för 2008 kommer i april 2010. Vilket in-nebär att vi inte har något utfall för 2008 eller 2009 ännu.

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål


Att medborgarna känner samhörighet och trivs i Botkyrka är avgörande för att skapa delaktighet. Medborgarundersökningen visar att 84 procent av invånarna anger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Det innebär att målet på 85 procent nästan är uppnått.

Att ”invånarna i Botkyrka upplever att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap” in-stämmer 69 procent i. Resultatet innebär en minskn-ing med 9 procent från 2008 och att målet inte nås.

Organisation för framtidenEn del i kommunens arbete är att öka andelen resande och transporter med miljövänliga alterna-tiv. Inför 2010 har målet förändrats utifrån klimat-strategins målsättning att kommunen ska vara en fossilbränslefri organisation 2015. Minskningen av fossilbränsleinköpen har däremot varit marginell, från 98 procent 2008 till 97 procent 2009.

Målet är en minskad energiförbrukning i kommunens fastigheter och anläggningar. Målet var att energiför-brukningen skulle minska med 2 procent 2009, vilket uppnåddes genom utfallet på minus 4 procent.

Botkyrka kommun ska uppfattas som en attraktiv och bra arbetsgivare. Andelen anställda i kommunen som upplever att de har inflytande över sitt arbete har ökat till 83 procent, och därmed är målet uppnått. Sjukfrånvaron minskade med nästan en procent till 6,8 procent. Målet är därmed nästan uppnått.

Den etniska mångfalden ökade något bland kommu-nens anställda, nu har 40 procent annan bakgrund en svensk. Andelen chefer med utländsk bakgrund ökade till 21 procent vilket är högre än målet.

Kommunens ekonomi ska vara stabil och i balans. Under 2009 nådde kommunen ett resultat på 1,7 procent av skatteintäkterna vilket var något sämre än målet.

Målet ”Kommunens verksamheter bedrivs på ett ef-fektivt och kreativt sätt” mäts i form av effektiviser-ingar för att möjliggöra satsningar på utveckling och underhåll. Utfallet för 2009 blev 0,6 procent vilket innebär att målet uppnåddes.

God ekonomisk hushållningEnligt kommunallagen ska varje kommun visa att man hushållar väl med sina ekonomiska resurser. Begreppet god ekonomisk hushållning tolkar vi som att de intentioner som läggs fast i ettårsplanen och de mål som kommunfullmäktige fastställt ska uppfyllas inom de ekonomiska ramarna.

Botkyrka har för detta ändamål en väl utvecklad styrmodell och mål som relaterar till olika verksam-heter. Inom vissa delar av verksamheten behöver vi göra förbättringar för att nå de uppsatta målen. Men i de flesta fall kan vi se en fortsatt positiv utveckling mot att nå upp till målen.

Det ekonomiska utfallet har trots lägre skatteintäk-ter än beräknat i stort sett motsvarat de ekonomiska mål som formulerats av kommunfullmäktige. Det ekonomiska resultatet är också i linje med den budget fastställdes för 2009.

Resultatmålet ligger visserligen något under 2 procent för 2009 men det bör fortfarande vara möjligt att nå målet sett över hela mandatperioden. Målet för fin-ansiering av investeringar var att minst 50 procent av investeringarna skulle finansieras genom egna medel och att låneskulden förutom upplåningen för kraft-värmeprojektet skulle understiga 1 100 miljoner. Av årets nettoinvesteringar på 398 miljoner kronor har 247 miljoner kunnat finansieras med avskrivningar och årets resultat. Därmed har drygt 60 procent av investeringarna finansierats på detta sätt. Låneskul-den har inte heller stigit mer än målet.

Mot den bakgrunden anser vi själva att kommunen uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning.

De närmaste åren ser ur ett ekonomiskt perspektiv ut att bli besvärliga. Även om de senaste siffrorna tyder på att arbetslösheten stannar på en något lägre nivå än vi trodde tidigare anser de flesta bedömare att återhämtningen för sysselsättningen kommer att gå relativt långsamt. Det gör att vi får räkna med en rel-ativt långsam ökning av skatteintäkterna. Detta ger endast utrymme i att möta de ökade behov av service som följer av kommunens befolkningsutveckling trots de effektiviseringsbeting som lagts fast i kommunens flerårsplan. Dessa effektiviseringar i verksamheterna måste därför genomföras så att vi kan upprätthålla en rimlig balans mellan kostnader och intäkter.

Men de kommunala verksamheterna behöver fortsätta att utvecklas. Med hänsyn till de ekonomis-ka förutsättningarna måste det i stor utsträckning ske med befintliga resurser eller i vissa fall med mindre resurser. Det ställer krav på kreativitet och öppenhet för förändrade arbetssätt. För att åstadkomma det måste alla anställda fundera på hur den egna verk-samheten kan effektiviseras.

Uppväxtvillkoren för barn och unga är en avgörande fråga för Botkyrkas utveckling. Det finns fortfarande många elever som inte når upp till målen, och orsakerna till det är många. Men en bra förskola är en viktig grund för resultaten i skolan. I likhet med utvecklingen i riket är det många ungdomar som inte genomgår en gymnasieutbildning med godkända betyg. Det ger dem svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Här måste vi hitta former och arbetssätt som vänder denna utveckling.

Botkyrka har under många år haft sämre utveckling av skattekraften än genomsnittet i riket. Det beror i sin tur på att andelen av befolkningen som har förvärvsinkomst i vissa kommundelar sjunker. För att vända denna utveckling måste vi förnya synen på kommunens ansvar och ambitioner.

Den kommunala organisationen har uppdrag som är mycket avancerade och som innehåller många olika verksamheter. I tider med svaga inkomstökningar ökar ofta kraven på den kommunala servicen. Det mest uppenbara är ökningen av antalet personer som blir beroende av försörjningsstöd för sitt uppehälle. Det är viktigare än någonsin att visa att vi är duktiga på att ge våra kommuninvånare den service som de behöver.

Framtiden


Medborgaren i centrum

Utfall 2008 Mål 2009 Utfall 2009

Mål 1: Botkyrka är en bra kommun att bo, leva och verka i

1 a) År 2012 ska minst 95% av invånarna uppleva att Botkyrka är en bra kommun att bo, leva och verka i.

93% 93% 93%

1 b) År 2012 ska minst 86% av invånarna uppleva att det är tryggt i deras närområde.

86% 82% 82%

Mål 2: Botkyrkaborna är delaktiga och kan påverka i kommunen

2 a) År 2012 ska minst 67% av invånarna uppleva att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem.

61% 63% 61%

Mål 3: Kommuninvånarna får ett bra bemötande och bra service av kommunens anställda

3 a) År 2012 ska minst 88% av invånarna anse att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande.

84% 85% 78%

Mål 4: Medborgarna har lika möjligheter och rättigheter

4 a) År 2012 ska minst 75% av invånarna uppleva att de inte utsätts för diskriminering.

92% 70% 88%

Mål 5: Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa

5 a) Under perioden 2009-2012 ska hälsan förbättras i Botkyrka uttryckt som att ohälsotalet minskar.

36,7 dagar 38 dagar 33,8 dagar

Unga och äldre i fokus


Mål 6: Barn och ungdomar har goda uppväxtvillkor i Botkyrka

6 a) Minst 90% av ungdomar i åldrarna 10-19 år ska år 2012 uppleva att de har en bra fritid.

82% - -

6 b) 86% av föräldrarna till barn i åldern 1-5 år ska år 2012 anse att Botkyrka är en bra kommun att växa upp i.

- 83% 66%

Mål 7: Ungdomar har kunskaper som ger förutsättningar för vidare studier eller arbete

7 a) År 2012 ska 89% av kommunens grundskoleungdomar uppnå behörighet till gymnasieskolan.

84% 86% 83%

7 b) År 2012 ska 72% av kommunens ungdomar ha fullföljt gymnasieutbildning vid 20 års ålder.

63% 67% 64%

Mål 8: Äldre kan efter sina förutsättningar bibehålla sin livskvalitet

8 a) År 2012 ska 90% av invånarna över 70 år uppleva att det är tryggt att åldras i Botkyrka kommun.

79% 86% 72%

Samhälle i utveckling


Mål 9 Fler Botkyrkabor har arbete och den egna kompetensen tas till vara

9 a) Under perioden ska förvärvsfrekvensen i Botkyrka öka till 75% år 2012.

71,3% 72% 69,25

Mål 10: Ett aktivt näringsliv ger fler Botkyrkabor arbete

10 a) Vid utgången av år 2012 ska 72% av företagen i kommunen anse att kommunens service till näringslivet är bra.

- 65% 66%

Mål 11: Botkyrka bidrar inte till klimatförändringar

11 a) Utsläppen av koldioxid ska minska till 1,7 ton per invånare år 2012.

1,63 2,0 Kommer i april 2011

Mål 12: Medborgarna skapar samhörighet och hemkänsla i Botkyrka

12 a) Vid utgången av 2012 ska minst 90% av medborgarna uppge att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde.

85% 85% 84%

Mål 13: Invånarna i Botkyrka upplever att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap

13 a) Vid utgången av 2012 ska minst 82% av medborgarna uppleva att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap.

78% 76% 69%

Organisation för framtiden


Mål 14: Kommunens verksamheter bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt

14 a) Under perioden 2008-2012 ska andelen resande och transporter med miljövänliga alternativ öka med 12 procent (avser transporter med egna fordon).

3% 6% -

14 b) Den totala energiförbrukningen ska minska med 10%/kvm till 2012 i kommunens fastigheter och anläggningar.

+5% -2% -4%

Mål 15: I Botkyrka är arbetsklimatet gott och sjukfrånvaron låg

15 a) Minst 86 % av de anställda ska 2012 uppleva sig ha inflytande över sitt arbete.

82% 82% 83%

15 b) Den totala sjukfrånvaron för kommunens anställda ska vara högst 7% år 2012.

7,7% 8% 6,8%

Mål 16: Den etniska mångfalden ökar bland kommunens anställda

16 a) Vid utgången av 2012 ska andelen chefer med ut-ländsk bakgrund öka till 26%.

20% 20% 21%

Mål 17: Kommunens ekonomi är stabil och i balans

17 a) Resultatet mätt över en mandatperiod ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna.

1,7% 2,0% 1,7%

Mål 18: Kommunens verksamheter bedrivs på ett effektivt och kreativt sätt

18 a) Effektivisering motsvarande 2,4% under perioden 2009-2012 ska uppnås för att bidra till en hållbar ekonomisk balans och samtidigt skapa utrymme för utveckling.

0,5% 0,6%

Redovisning av måluppfyllelsen för 2009

HåLLBAR uT VEc KL ING22 HåLLBAR uT VEc KL ING 23

I dokumentet ”Ett hållbart Botkyrka” har kommun-fullmäktige formulerat sex avgörande utmaningar att hantera i ett generationsperspektiv. Inom dessa sex områdena måste nuvarande svaga eller i vissa fall dåliga utveckling först bromsas upp och sedan vändas till en god och hållbar utveckling. Den generation som föds nu måste kunna växa upp i ett Botkyrka som mer och mer uppfylls av dessa ambitioner:

- Botkyrkaborna har arbete.- Botkyrkaborna känner sig hemma.- Botkyrka har de bästa skolorna.- Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna.- Botkyrkaborna är friska och mår bra.- Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin.

För var och en av dessa utmaningar finns två indika-torer som används för att bedöma utvecklingen. Den går i de flesta fall mycket långsamt varför det kan vara svårt att se några tydliga förändringar från ett år till ett annat.

BOTKyRKABORNA hAR ARBETE

Det finns en mängd faktorer som bekräftar att målsättningen att nå en högre förvärvsfrekvens är central i arbetet för en hållbar utveckling. Männi-skors förankring på arbetsmarknaden inverkar inte bara på samhällsekonomin och på privata ekono-miska villkor, utan har även effekter på levnadsvanor, hälsa, sociala nätverk och delaktighet.

Indikatorer:- Förvärvsfrekvens i åldern 20–64 år.- Lönesummor för invånarna.

Konjunkturutvecklingen återspeglas tydligt i utveck-lingen av förvärvsfrekvensen både i länet och i Bot-kyrka. Botkyrka har under hela mätperioden en lägre förvärvsfrekvens och skillnaden till resten av länet har ökat. Botkyrka har djupare dalar än länet vilket tyder på Botkyrka har en större andel invånare som saknar fast förankring på arbetsmarknaden. Detta syns också tydligt om vi ser på förvärvsfrekvensen i olika åldrar. Åldersgruppen 60–64 år har en stadig uppgång i förvärvsfrekvens oavsett hur jobbkonjunk-turen ser ut, medan ungdomars arbetskraftsdelta-gande visar tydliga svängningar. Kvinnor har en lägre förvärvsfrekvens än män. För kvinnorna är också dif-ferensen till länet större och ökande. Men i ett längre perspektiv har Botkyrka en fördel i att ha en relativt ung befolkning.

Andelen förvärvsarbetande ökade markant under 2006 och 2007 och lönerna ökade, men trenden har av allt att döma brutits under 2008. Det är svårt att se något tydligt tendens till att Botkyrka skulle närma sig nivån i länet.

Förvärvsfrekvens 20–64 år

Lönesummorna har ökat som en effekt av löneöknin-gar och att fler arbetstillfällen har skapats i Botkyrka. Under 2006 var ökningen i Botkyrka kraftigare än i länet som helhet men under 2007 och 2008 följer Botkyrka länets utveckling.

Slutsats: Det har inte inträffat någon avgörande förändring för Botkyrkabornas vägar till arbete. Utvecklingen är varken positiv eller negativ.

BOTKyRKABORNA KäNNER SIG hEMMA

Medborgarna i Botkyrka kommun är samtidigt både Botkyrkabor och stockholmare. För en stabil utveck-ling bör fler känna att det är bättre att bo i Botkyrka än på andra platser i storstaden. Botkyrka kommun måste därför kunna erbjuda sina medborgare mer än bara en bostad, det behövs också en trivsam och trygg utemiljö och en välfungerande stadsdel.

Indikatorer:- Andelen som skulle rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde.- Hur länge invånarna bor kvar i sitt bostadsområde.

I medborgarundersökningarna 2007–2009 instäm-mer 84–85 procent av de svarande, helt eller delvis, i påståendet ”Jag kan rekommendera en vän att flytta till mitt bostadsområde”. Skillnaden mellan kommundelarna är stora. De som bor i de norra stadsdelarna tar i större utsträckning avstånd från påståendet. Mest positiva är de som bor i Tullinge och i Grödinge. Tidigare mätningar har avsett om man kan rekommendera en vän att flytta till kommu-nen, inte bostadsområdet.

Ett hållbart Botkyrka

”Här är vi både Botkyrkabor och Stockholmare”

Differens (procentenheter)LänetBotkyrka

80,0

70,0

75,0

65,0

60,0

8,0

10,0

4,0

6,0

2,0

0,0


Resultaten har då visat på en betydligt lägre andel, cirka 65 procent. En tolkning kan vara att hemkän-slan har man i sin egen kommundel eller sitt eget bostadsområde, och inte i lika stor omfattning i hela kommunen.

Skulle du rekommendera en vän att flytta till ditt bostadsområde, procent

Att man har bott i sitt bostadsområde eller i kom-munen en längre tid, kan vara ett tecken på så kallade inlåsningseffekter på bostadsmarknaden, men det kan även vara ett tecken på att man trivs och känner sig hemma. I medborgarundersökningen gäller frågan hela kommunen och inte bostadsområdet. De senaste årens undersökningar visar att en stor majoritet, mer än 70 procent, av kommuninvånarna har bott tio år eller mer i kommunen.

Slutsats:Utvecklingen är svagt positiv för Botkyrkabornas hemkänsla.

BOTKyRKA hAR DE BäSTA SKOLORNA

Skolan formar framtiden. Hur väl skolorna i Botkyr-ka lyckas med att utbilda de unga kommer att avspe-glas i Botkyrkabornas framtida arbetsmöjligheter, ekonomi och hälsa. Dagens kunskapsintensiva infor-mationssamhälle ställer höga krav på dem som ska ta sig in i arbetslivet. I kombination med strukturell etnisk diskriminering lämnar detta många hushåll utanför den ekonomiska utvecklingen, vilket i sin tur leder till boendesegregation och utanförskap.

Indikatorer:- Andelen tjugoåringar som har gått ut gymnasiet med godkända betyg. - Andelen elever som går i skola i en annan kommun än Botkyrka.

Utvecklingen för de indikatorer som ska visa på sko-lornas attraktivitet visar både positiva och negativa tendenser.

Andelen tjugoåringar med godkända betyg från gym-nasiet ökar och avståndet till genomsnittet för länet minskar, om än sakta. Andelen gymnasister som väljer ett gymnasium utanför den egna kommunen är högre i Botkyrka än i länet som helhet och avståndet till länets genomsnitt ökar. Till en del kompenseras utflödet av gymnasister av ett inflöde från andra kommuner. Inflödet har ökat kraftigt under senare år, 2009 var 28 procent av gymnasieeleverna i kom-munens gymnasier från en annan kommun. I grund-skolan är det endast en liten andel som väljer en skola i en annan kommun, både i Botkyrka och i resten av länet. Andelen elever som väljer friskolor ökar, men jämfört med länets genomsnitt är det en mindre andel Botkyrkaelever som väljer friskolor. År 2008 var den siffran 15 procent i Botkyrka och 19 procent i hela länet.

Elever som går i skola i en annan kommun,procent

Slutsats:Utvecklingen för Botkyrkas skolor går ännu inte åt rätt håll.

BOTKyRKA BIDRAR INTE TILL KLIMATFÖRäNDRINGARNA

Ett av de största hoten mot utvecklingen i Botkyrka och världen är utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet med oväder, stigande vatten-nivåer och förändrade levnadsvillkor som följd. För att kunna minska utsläppen av växthusgaser måste energianvändningen effektiviseras och användningen av fossila bränslen upphöra på sikt.

Indikatorer:- Koldioxidutsläpp per invånare.- Resfrekvens med SL för boende i Botkyrka kommun.

Instämmer heltoch hållet

Instämmerdelvis

Tar delvis avstånd

Tar avståndhelt och hållet

6469 64

20 16 207 7 7 9 8 9

2007 2008 2009

Stockholms län och Botkyrka har lägre utsläpp av växthusgaser per invånare än resten av landet. Mätningarna i Botkyrka visar en minskande andel, men regionalt ökar utsläppen av växthusgaser. Till exempel förväntas trafiken öka med två procent per år under de kommande fem åren.

Resvaneundersökningar ger en bild av kom-muninvånarnas val av färdmedel vid resor inom lä-net. Jämför vi perioderna 1997–1999 och 2005–2006 kan vi konstatera att resandet med bil minskat och att gång, cykel och moped ökat sin andel kraftigt. Kollektivt resande har andelsmässigt minskat men resorna till Stockholms innerstad sker till 65 procent med kollektiva färdmedel.

Resor med mål i länet en vardag i Botkyrka för åldersgruppen 12–84 år, procent

Att det kollektiva resandets andel har minskat visar även statistik från Stockholms lokaltrafik. SL beräk-nar antalet påstigningar med SL-trafiken (buss, tun-nelbana, lokaltåg och pendeltåg) per invånare, år och kommun. 2006 och 2007 låg antalet påstigningar per invånare på 209 per år i Botkyrka. 2008 minskade det till 203 och 2009 minskade det ytterligare till 196.

Slutsats:Botkyrkas klimatpåverkan minskar, men ännu alldeles för långsamt.

BOTKyRKABORNA äR FRISKA Och MÅR BRA

Hur vi mår både fysiskt och psykiskt inverkar på vår förankring på arbetsmarknaden och våra ekonomiska resurser, likaväl som det finns ett omvänt samband. Sambandet märks i så kallad självskattad hälsa, där andelen som själva tycker sig ha en dålig hälsa är större bland dem med låg utbildning än de med hög.

På samma sätt är barns hälsa starkt förknippad med vilken social tillhörighet föräldrarna har och ande-len barn som lever under fattiga förhållanden blir därmed ett mått på hur de unga Botkyrkaborna mår.

Indikatorer:- Andelen barn som lever under fattiga förhållanden. - Självskattad hälsa.Andelen barn som lever i ekonomiskt svaga familjer har minskat, men Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet. Detta trots att Botkyrkas andel har minskat snabbare än resten av länets.

Utvecklingen visar att Botkyrkabornas självskattade hälsa har förbättrats mellan 2002 och 2006. Det har den även gjort i länet men ökningen är något högre i Botkyrka. En ny folkhälsoenkät genomförs 2010. Eft-ersom de senaste åren varit tuffare i den ekonomiska krisen kan vi nog inte förvänta oss samma förbät-tring. Det finns stora skillnader i hälsa mellan olika människor och grupper – i världen, Sverige och inom Botkyrka. Att minska dessa skillnader i hälsa är den största utmaningen just nu.

Barn som lever i fattiga områden, procent

Att siffrorna är lägre än genomsnittet i Stockholms län kan förklaras med socioekonomiska faktorer. Sambanden mellan hälsa, arbete och ekonomi är starka.

Slutsats:Utvecklingen går sakta åt rätt håll.

0

5

10

15

20

25

30

2002 2003 2004 2005 2006 2007

Botkyrka Stockholms län

2005 2006 2007 2008 2009

0

10

20

30

40

50

60

Botkyrka gymnasieelever grundskoleelever

Stockholms län gymnasieelever grundskoleelever

6960

14

2817 14

Kollektivt Bil Gång, cykel, moped

1997–1999 2005–2006


BOTKyRKABORNA hAR FÖRTROENDE FÖR vARANDRA Och FÖR DEMOKRATIN

Hållbar utveckling kräver en helhetssyn på män-niskors och samhällens behov, förutsättningar och problem. De ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna ska vägas samman och alla aktörer måste ta sitt ansvar. Samspelet i lokalsamhället be-höver därför bli bättre liksom tilliten och tilltron.

Indikatorer:- Andel som anser sig kunna vara med och påverka i kommunala frågor.- Andelen Botkyrkabor som är medlem i någon förening.Andelen personer som tycker att de kan vara med och påverka har ökat under senare år. Men nivån är låg i förhållande till kommunens mål och insatser för att öka dialogen med medborgarna.

Jag kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar mig, procent

Föreningsaktiviteten är hög bland ungdomar men har minskat mellan 2001 och 2007 räknat som antalet medlemskap per invånare. Även bland de vuxna sjunker föreningsaktiviteten.

Slutsats:Några avgörande förändring inte inträffat kring samspelet i lokalsamhället. Utvecklingen är varken positiv eller negativ.

Sammanfattande bedömningSammantaget visar indikatorerna att utvecklingen i stora delar står och stampar. På kort sikt gör effek-terna av lågkonjunkturen att det är svårt att se tecken på varaktiga förbättringar. Vår uppfattning är att de flesta trender just nu är svaga och att Botkyrka fortsätter att ligga steget efter resten av länet i ut-vecklingen. På längre sikt finns flera faktorer som rätt hanterade kan ge kommunen en positiv utveckling.

Fullmäktige ställer starkare krav på åtgärder för en hållbar utveckling genom målen och resursfördelnin-gen i flerårsplanen och ettårsplanerna. Fördjupade analyser av förhållandena i Botkyrka och omvärlden kan ge mer kunskap än vad just dessa indikatorer kan visa.

Till grund för miljöarbetet i Botkyrka kommun ligger de 16 nationella miljömålen. Alla kommunens enheter ska enligt flerårsplanen arbeta för att bidra till dem. I den här redovisningen beskriver vi hur miljöarbetet utvecklas inom områdena mark, luft och vatten.

MARK

De nationella miljömål som berör mark är gift-fri miljö, säker strålmiljö, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö, grundvatten av god kvalitet och ett rikt växt- och djurliv.

Ekologiskt odlad mark – inte så stor andel i BotkyrkaLantbrukare kan få stöd från EU för ekologisk odling. I Botkyrka får 3,2 procent av åkermarken sådant stöd. Det är en låg siffra jämfört med flera av kommunerna i Stockholms län. Ingen jordbruksmark är ansluten till Krav.

Andel kravmärkta livsmedel ökarEtt politiskt mål är att öka andelen ekologiska livs-medel som serveras i kommunens kök. Under 2009 steg andelen ekologiska livsmedel från 8,7 till 10,5 procent av den totala mängden som serveras. Den största andelen utgörs av mejeriprodukter.

KRAv.-märkt livsmedel, procent

Fairtrade city – etisk konsumtionUnder 2009 har Botkyrka kommun blivit en Fairtrade City. Det innebär att kommunen, företag, organi-sationer och föreningar arbetar tillsammans för att öka den etiska konsumtionen i kommunen. Andelen rättvisemärkta varor används som måttstock. Rät-tvisemärket står för att varor från utvecklingsländer har producerats enligt en standard som reglerar arbetsvillkor, miljö och prissättning.

Skyddad natur – ett nytt naturreservat har tillkommitUnder 2009 bildades ytterligare ett naturreservat i Botkyrka. Det är Vinterskogens naturreservat som ligger i Grödinge. I reservatet finns flera skogssjöar, omgivna av trolsk skog med artrik svamp och moss-flora.

Vi har nu 9 naturreservat och ett naturvårdsområde (Bornsjön) i kommunen. Det finns också tre mindre biotopskyddsområden. Vid 2009 års ut gång är 1 069 hektar skyddat, 5,4 procent av den totala landarealen.

Forest Stewardship Council är en internationell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Botkyrka kommun har FSC-certi-fikat för sitt skogsbruk i den kommunägda skogen. Den uppgår till cirka 2 100 hektar, vilket är ungefär 25 procent av den totala skogsarealen i kommunen.

vårt avfall Den största delen av vårt avfall går till förbränning i Högdalens värmeverk. Energin som bildas vid förbränningen används till uppvärmning via fjärrvär-menätet och till elektricitet. Under 2009 minskade mängden avfall som ska gå till förbränning från 280 till 248 kilo per invånare.

hushållsavfall till värmeåtervinning, kg/invånare

Andelen som går till deponi har ökat. Varje Bot-kyrkabo gav 2009 upphov till 36 kilo avfall som gick till deponi.

Ur miljösynpunkt är det bra att återvinna material som papper, kartong, plast, metall och glas. Men sedan 2005 har vi stadigt minskat andelen förpack-ningsmaterial som vi återvinner. Från 101 kilo per invånare 2005 till 73 kilo 2009.

hur tar vi hand om vår miljö?

2003 2005 2006 2007 2008 2009

1,2

43,2

6,6

8,68

10,5

2005 2006 2007 2008 2009

294280 295 280248

2004 2005 2006 2007 2008 2009

54 54 58 56 61 61

Instämmer helt, eller delvis.


Det är mycket viktigt att det farliga avfallet samlas in och tas om hand på rätt sätt. Det farliga avfallet består av batterier, lösningsmedel, tung metaller etc. De senaste åren har den insamlade mängden farligt avfall legat på ungefär två kilo per person.

Förorenad mark – utreds vid nybyggnationLänsstyrelsen har en överblick över förorenad mark i länet via databasen MIFO. Den uppdaterades senast under 2008. I Botkyrka har 350 objekt identifierats – de flesta med låg risk. Samt liga bensinstationer som avvecklades 1969–94 har sanerats. De vanligaste orsakerna till att mark saneras är att man ska bygga på plat sen, eller att föroreningen uppdagas i miljötill-synen. Under 2009 har mark vid Däldvägen sanerats, och inför 2010 planeras arbetet gå vidare.

Slam från reningsverket blir biogasNär man rötar organiskt material bildas biogas. Sedan juni 2009 levereras biogas från Himmer-fjärdsverkets avloppsreningsverk till olika bio-gaspumpar i länet för fordonsdrift. Under 2009 levererades 643 000 Nm3. Anläggningen kommer att öka sin produktion i takt med tillgången på biologiskt material. Vid full drift har anläggningen kapacitet att producera mycket mer.

LUFT

Nationella miljömål som berör luft är begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, skyddande ozonskikt och giftfri miljö.

LuftkvalitetI Alby mäts luftkvaliteten, kvävedioxid- och partikel-halt av en luftstation. Miljökvalitetsnormen för års-medelvärdet av kväveoxid har inte överskridits under 2009. Däremot överskreds miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärde med 8 gånger mot tillåtna 7 gånger under året. Den huvudsakliga källan till utsläppen är biltrafiken, framför allt på Hågelbyleden och E4/E20. Partikelhalterna ligger under normen.

Inventeringar av lav utförs vart femte år sedan mitten på 1980-talet och de visar att luften blivit bättre. Sedan 1989 har lavförekomsten ökat i stora delar av Botkyrka på grund av att svavelutsläppen till luften stadigt minskat. Nästa inventering görs 2010.

EnergianvändningDen största andelen energi som används för upp-värmning i våra hus kommer från fjärrvärme. Där används sedan början på 1990-talet en stor andel miljöanpassat bränsle. Till miljöanpassat bränsle i

fjärrvärmen räknas förutom traditionella biobränslen även plast- och bränslekross, returflis och beckolja. Torv räknas som ett fossilt bränsle. Under 2009 var 69 procent av bränslet som används för uppvärmning i Söderenergis anläggningar förnybart. Andelen har minskat sedan 2005 som var ett toppår.

Andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärme, procent

De allra flesta fastigheter som finns i kommunen är anslutna till fjärrvärme. Undantaget är villor och rad-hus i Tumba, Uttran, Tullinge och Grödinge. Några få av Botkyrkabyggens fastigheter i Tumba och Tullinge värms med el eller olja. Totalt rör det sig om 1 000 fastigheter som inte är anslutna till fjärrvärme. Den el som kommunen använder för belysning, venti-lation m.m. är miljömärkt.

värmeförbrukning, normalårskorrigerad,kWh/m²

växthusgaserUnder 2009 antog kommunfullmäktige en klimat-strategi med mål för att minska utsläppen av växthus-gaser. Målen avspeglas i flerårsplanen. Botkyrka skrev också under Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) där man förbinder sig att minska utsläppen mer än EU:s målsättning.

Kommunen har en resepolicy som anger hur an-ställda i kommunen ska resa för att minska påverkan på miljön.

Trafiksituationen vid några av våra skolor är ofta besvärlig vid skoldagens början och slut. I september varje år äger tävlingen Gå och cykla till skolan rum under fem veckor. Deltagarantalet har minskat de två senaste åren.

vATTEN

Nationella miljömål som berör vatten är bara naturlig försurning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, myllrande våt marker, ingen övergöd-ning, giftfri miljö, och ett rikt växt- och djurliv.

Sjöar och vattendrag har blivit renareVi följer kontinuerligt upp kvaliteten i sjösystemen. I kommunen finns två större sjösystem och cirka 35 sjöar. Inom Tumbaåns sjösystem som mynnar i Mälaren ligger merparten av kommunens tätortsom-råden med industrier, vägar, bostäder och handel-sområden. Tillståndet i sjöarna längst ned i systemet, Tullingesjön och Albysjön, har förbättrats kraftigt sedan 1970-talet. De högsta halterna av näringsäm-nen återfinns högre upp i systemet i Uttran/Utterkal-ven och i Kvarnsjön.

Kagghamraåns sjösystem mynnar ut i Kaggfjärden, en vik av Östersjön. Större delen av avrinningsområ-det utgörs av skog och jordbruksmark. Ån är leklokal för en värdefull havsöringspopulation. Vatten- kvaliteten varierar från tämligen rent, till kraftigt förorenat vatten. Generellt har åns vattenkvalitet förbättrats sedan slutet på 1990-talet, efter avlastning från avloppsvatten.

Malmsjön i Grödinge har restaurerats. Under 2007 bands näringsämnen i sjöns sediment för att förbät-tra syreförhållandena och skapa förutsättningar för ökad biologisk mångfald i sjön och även vattendragen nedströms. För att förbättra sjöns vattenkvalitet har också enskilda avlopp anslutits till det kommunala avloppsledningsnätet. Mätningar under 2008 och 2009 har visat att åtgärderna redan har gett resultat. Halten av näringsämnen har minskat vilket har gett ett klarare vatten. Sedan åtgärderna genomförts har vi inte fått några rapporter om de tidigare så vanliga algblomningarna.

Kommunen har god tillgång på dricksvatten av bra kvalitet. Vårt allmänna dricksvatten kontrolleras noga genom kontrollprogram. Under 2008 har skyd-det stärkts för vårt råvatten från Mälaren. Varje sommar kontrolleras även badvattenkvaliteten på kommunens allmänna badplatser.

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

4651

70 69 67 70 7483 79

67 6472

80 76 73 7669

100

20

40

60

80

100

200

180 186 180 189 191165 159 170 166 173 165

1999 2001 2003 2005 2007 2 009

EKONOM ISK REDOVISN ING30 EKONOM ISK REDOVISN ING 31

2005 2006 2007 2008 2009

Antal invånare 31/12 76 592 77 553 79 031 80 055 81 195

Utdebitering, kommunen 20:13 20:13 20:13 20:13 20:13

Utdebitering, landstinget 12:27 12:27 12:27 12:27 12:27

Verksamhetens driftkostnad, Mnkr 3 407,7 3 593,1 3 875,8 4 082,2 4 179,2

Verksamhetens driftintäkter, Mnkr 641,4 708,4 708,6 758,5 737,1

Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 2 766,3 2 884,7 3 167,2 3 323,7 3 442,1

Kommunalskatt inkl skatteutjämning, Mnkr 2 760,1 2 979,3 3 187,8 3 359,4 3 465,5

Verksamhetens nettokostnader,

% av skatteintäkter 100,2 96,8 99,4 98,9 99,3

Budgetutfall, verksamheter, Mnkr +24,4 +65,2 - 8,9 +12,6 -30,3

Nettoinvesteringar, Mnkr 139,0 332,9 281,5 380,5 398,3

-”-, % av skatteintäkter 5,0 11,1 8,8 11,3 11,5

Personalkostnader, Mnkr 1 946,9 2 078,3 2 229,4 2 313,5 2 326,8

Resultat före extraord poster 47,4 181,0 61,9 69,5 96,3

-”-, % av skatteintäkter 1,7 6,1 1,9 2,1 2,8

Förändring eget kapital, Mnkr 51,7 181,0 43,8 70,3 96,3

Tillgångar, Mnkr 4 122,9 4 351,6 4 635,7 5 162,2 5 928,3

kronor per invånare 53 829 56 111 58 657 64 483 73 013

Skulder och avsättningar, Mnkr 1 268,1 1 315,8 1 556,1 2 012,3 2 681,9


Eget kapital, Mnkr 2 854,8 3 035,8 3 079,6 3 149,9 3 246,4


Soliditet, % 69,2 69,8 66,4 61,0 54,8

Soliditet inkl beräknad pensions-

skuld intjänad före 1998, % 39,6 39,3 32,9 30,5 27,5

Finansnetto, Mnkr +53,6 +86,4 +41,4 +33,8 72,9

Borgensåtagande, kronor per invånare 17 020 17 759 17 504 21 112 24 514

Mnkr Kostnader Intäkter Netto Budget Netto

2009 2009 2009 2009 2008

Kommunstyrelse

Kommunledningsförvaltning -248,4 19,6 -228,8 -233,6 -218,1

Dialog och service -31,6 31,5 -0,1 0,0 0,6

Servicenämnd -315,6 327,6 12,0 7,4 2,5

Samhällsbyggnadsnämnd -137,1 60,6 -76,5 -76,4 -80,2

Teknisk nämnd -398,0 365,2 -32,8 -27,1 -19,9

Miljö- och hälsoskyddsnämnd -14,4 6,0 -8,4 -9,6 -8,6

Kultur- och fritidsnämnd -185,4 21,3 -164,2 -165,4 -159,7

Utbildnings- och arbetsmarknads-nämnd -658,3 140,0 -518,3 -522,4 -496,5

Barn- och ungdomsnämnd -2 563,3 1 190,8 -1 372,5 -1 383,8 -1315,6

Socialnämnd -488,8 49,1 -439,6 -441,1 -419,9

Vård- och omsorgsnämnd -892,9 153,4 -739,5 -735,7 -712,5

Överförmyndarnämnd -5,6 0,3 -5,3 -5,6 -5,6

Revision -3,1 0,0 -3,1 -3,1 -2,8

Summa nämndernas verksamheter -5 942,5 2 365,4 -3 577,1 -3 596,3 -3436,3

Interna och gemensamma poster (Not 1) -171,1 493,5 322,4 292,9 273,5

Avgår justering interna poster 1 979,1 -1 979,1 0,0 0,0 0

Summa -4 134,6 879,8 -3 254,7 -3 303,4 -3162,8

Mnkr Utgifter Inkomster Netto Budget Netto

2009 2009 2009 2009 2008

Kommunstyrelse 0,0 -10

Kommunledningsförvaltning -7,3 0 -7,3 -7,1 -10

Dialog och service 0,0 0 0,0 -0,2 0

Serviceförvaltningen -6,1 0 -6,1 -8,5 -6,3

Samhällsbyggnadsnämnd -14,0 1,669 -12,3 -52,0 -39,8

Teknisk nämnd -360,8 9,1 -351,7 -518,5 -300,5

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0 0 0 0,0

Kultur- och fritidsnämnd -10,1 1,885 -8,2 -13,6 -6,7

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd -3,5 0 -3,5 -7,2 -4,4

Barn- och ungdomsnämnd -6,2 0 -6,2 -19,4 -9,9

Socialnämnd -0,4 0 -0,4 -5,2 -1

Vård- och omsorgsnämnd -2,5 0 -2,5 -7,0 -1,9

Avsatt för särskilda ändamål -44,8

Summa -411,0 12,7 -398,3 -683,5 -380,5

Finansiella nyckeltal Driftsredovisning

Investeringsredovisning


BotKyRKa KoMMUN KoMMUNKoNcERNENMnkr 2009 2008 2009 2008

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 96,3 70,5 94,0 68,7

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet (Not 10) 226,3 202,1 (Not 30) 305,6 333,5

Kassaflöde från den löpande verksamheten före 322,5 272,6 399,6 402,2förändring av rörelsekapitalet

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning(-) / minskning(+) av förråd och exploateringsmark 5,9 56,4 28,2 55,3

Ökning(-) / minskning(+) av kortfristiga fordringar -129,8 14,6 -133,2 15,9

Ökning(+) / minskning(-) av kortfristiga skulder 302,4 21,7 98,9 231,0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 501,0 365,3 393,5 704,4

Investeringsverksamheten

Nettoinvestering, materiella tillgångar (Not 11) -461,8 -476,0 -694,5 -724,0

Nettoinvestering, finansiella tillgångar (Not 11) 4,9 -32,9 -23,9 -18,7

Kassaflöde från investeringsverksamheten -456,9 -508,9 -718,4 -742,7

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån 515,2 857,1 883,3 857,2

Amortering av skuld -200,0 -446,9 -210,0 -554,0

Ökning(-) / minskning(+) av långfristiga fordringar -255,4 -249,3 -221,2 -226,5

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 59,8 160,9 452,1 76,7

Årets kassaflöde 103,9 17,3 127,2 38,4

Likvida medel vid årets början 52,9 35,6 136,4 98,0

Likvida medel vid årets slut 156,8 52,9 263,6 136,4

BotKyRKa KoMMUN KoMMUNKoNcERNEN

Mnkr 2009 2008 2009 2008

tIllgÅNgaR

anläggningstillgångar

Imateriella anläggningstillgångar (Not 31) 2,6 3,5

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 12) 2 923,0 2 640,7 (Not 32) 5 087,4 4765,9

Maskiner och inventarier (Not 13) 113,5 121,3 (Not 33) 786,1 685,9

Summa materiella anläggningstillgångar 3 036,5 2 762,0 5 876,1 5455,3

Finansiella anläggningstillgångar

Placerade medel (Not 14) 507,6 471,0 507,6 471,0

Aktier och andelar i dotter- och intressebolag (Not 15) 121,1 149,3 51,3 50,7

Långfristiga fordringar (Not 16) 1 735,3 1 480,1 625,2 404,0

Summa finansiella anläggningstillgångar 2 364,0 2 100,3 1 184,1 925,7

Summa anläggningstillgångar 5 400,5 4 862,3 7 060,2 6381,0

omsättningstillgångar

Exploateringsmark (Not 17) 30,3 36,2 30,3 36,2

Förråd med mera 1,2 1,1 21,2 43,5

Kortfristiga fordringar (Not 18) 339,5 209,7 492,1 358,8

Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0

Kassa och bank (Not 19) 156,8 52,9 263,6 136,4

Summa omsättningstillgångar 527,8 299,9 807,2 574,9

Summa tillgångar 5 928,3 5 162,2 7867,4 6955,9

EgEt KapItal, avSÄttNINgaR och SKUlDER

Eget kapital (Not 20) (Not 34)

Eget kapital 3 150,1 3 079,6 2 501,9 2424,0

Förändringar eget kapital -3,3 9,0

Årets resultat 96,3 70,5 94,0 68,9

Summa eget kapital 3 246,4 3 150,1 2 592,6 2 501,9

avsättningar

Avsättningar för pensioner ochliknande förpliktelser (Not 21) 291,3 252,6 327,2 285,6

Andra avsättningar (Not 22) 34,2 20,6 125,7 118,8

Summa avsättningar 325,5 273,2 452,9 404,4

Skulder

Långfristiga skulder (Not 23) 856,9 918,0 (Not 35) 2 112,2 1805,2

Kortfristiga skulder (Not 24) 1 499,5 820,9 (Not 36) 2 709,7 2244,4

Summa skulder 2 356,4 1 738,9 4 821,9 4 049,6

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 928,3 5 162,2 7 867,4 6 955,9

StÄllDa SÄKERhEtER och aNSvaRSFöRBINDElSER

Ingångna borgensförbindelser (Not 25) 1 990,4 1 690,1 1 992,8 1 694,8

Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna (Not 26) 1 613,7 1 575,7 1 614,5 1575,7

Operationella leasingavtal (Not 27) 22,1 74,4 22,1 74,4

Övriga ansvarsförbindelser (Not 28) 13,2 12,2 (Not 37) 26,2 9,5

Fastighetsinteckningar 400,1 520,0

Företagsinteckningar 5,4 15,0

Kassaflödesanalys

BotKyRKa KoMMUN KoMMUNKoNcERNEN Utfall Utfall Mnkr 2009 2008 2009 2008

Verksamhetens intäkter (Not 2) 737,1 758,5 1920,5 1671,5

Verksamhetens kostnader (Not 3) -3991,8 -3921,3 -4986,3 -4596,0

Avskrivningar (Not 4) -187,4 -160,7 -273,7 -275,7

verksamhetens nettokostnader -3442,1 -3323,5 -3339,5 -3200,2

Skatteintäkter (Not 5) 2460,1 2432,1 2460,1 2432,1

Generella statsbidragsintäkter mm (Not 6) 1005,4 927,3 1005,4 927,3

Finansiella intäkter (Not 7) 108,0 100,1 48,9 36,9

Finansiella kostnader (Not 8) -35,1 -65,5 -80,9 -127,4

Resultat före extraordinära poster 96,3 70,5 94,0 68,7

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

Årets resultat (Not 9) 96,3 70,5 94,0 68,7

Resultaträkning Balansräkning


2009 2008

Not 1 INtERNa och gEMENSaMMa poStER, MNKR

Intäkter

Kalkylerad kapitaltjänst 290,2 261,5

Kalkylerad pension 109,5 103,7

Försäkringsersättningar 2,0 1,5

Schablonbidrag, flyktingar 47,2 59,4

Differens PO-pålägg 44,6 2,9

Summa intäkter 493,5 429,0

Kostnader

Fastighetsskatt och försäkringar 3,4 3,1

Pensionsutbetalningar 51,8 49,2

Semesterlöneskuld, ökning -4,3 -7,8

Timlöner med mera, ökning -0,3 1,3

Bankavgifter 0,2 0,4

Avgiftsbestämd del pensioner (inklusive särskild löneskatt) 88,7 86,9

Årets avsättning pensioner (inklusive särskild löneskatt) 35,4 22,3

Finansiell leasing -3,0

Övriga kostnader -0,3 0,1

Finansiella kostnader nämnderna -0,4

Summa kostnader 171,1 155,5

Nettointäkt 322,4 273,5

Not 2 vERKSaMhEtENS INtÄKtER

Taxor och avgifter 185,1 170,7

Externa bostads- och lokalhyror 71,2 69,9

Försäljning av verksamhet 140,3 160,5

Bidrag från staten med flera 272,7 294,6

Övriga verksamhetsintäkter 67,8 62,8

Summa intäkter 737,1 758,5

Not 3 vERKSaMhEtENS KoStNaDER

Personalkostnader -2326,8 -2313,3

Varor -277,4 -254,4

Entreprenad och köp av verksamhet -776,2 -748,0

Externa lokalhyror -92,7 -93,1

Bidrag och transfereringar -185,8 -183,4 Köp av tjänster och övriga verksamhetskostnader -332,9 -329,1

Summa kostnader -3 991,8 -3 921,3

Not 4 avSKRIvNINgaR

Avskrivningar inventarier -33,8 -34,2

Avskrivningar fastigheter och anläggningar -144,7 -126,5

Nedskrivningar -8,9

Summa -187,4 -160,7

2009 2008

Not 5 SKattEINtÄKtER

Egna skatteintäkter 2 554,2 2 456,3

Slutavräkning 2007 -5,2

Preliminär avräkning 2008 -19,0

Slutavräkning 2008 2,8

Preliminär avräkning 2009 -96,9

Summa 2 460,1 2 432,1

Not 6 gENERElla StatSBIDRagSINtÄKtER

Inkomstutjämning 752,0 698,5

Regleringsbidrag -39,1 -36,0

Kostnadsutjämning 139,6 129,7

Kostnadsutjämning, LSS 42,7 31,7

Fastighetsavgift 110,2 103,4

Summa 1 005,4 927,3

Not 7 FINaNSIElla INtÄKtER

Ränteintäkter 73,8 80,2

Återbetalning fondavgifter 2,9 8,2

Realiserad kursvinst placerade medel 3,8

Fondutdelning placerade medel 18,8 8,2

Aktieutdelning dotterbolag 5,8 1,0

Borgensavgift 2,9 2,5

Summa 108,0 100,1

Not 8 FINaNSIElla KoStNaDER

Räntekostnader -30,4 -38,3

Internränta under byggtid 13,2 13,1

Finansiell kostnad pensionsavsättning -15,8 -10,2

Realiserad kursförlust aktier och fonder -2,2

Orealiserad kursförlust 13,3 -17,3

Bankavgifter -0,2 -0,2

Ovillkorat aktieägartillskott, Kommunfastigheter AB -13,0 -13,0

Återbetalning vilkorat aktieägartillskott, Vårljus AB 0,4

Summa -35,1 -65,5

Not 9 JÄMFöRElSEStöRaNDE poStER

Vinst vid försäljning av exploateringsfastighet 23,2 10,8

Försäkringsersättning 15,4 1,5

Nedskrivning, materiella anläggningstillgångar -15,1

Nedskrivning/återföring, orealiserad vinst/förlust finansiella anläggningstillgångar 13,3 -17,3

Engångsutdelning ifrån Sveriges Kommuner och Landsting 4,5

Återbetalade försäkringsavgifter ifrån FORA 24,0

Summa intäkter 65,3 -5,0

Noter Noter

2009 2008

Not 10 JUStERINg FöR poStER SoM EJ INgÅR I KaSSaFlöDEt

Avskrivningar 187,4 160,7

Orealiserad kursförlust på finansiella tillgångar 48,2 22,6

Återföring orealiserad förlust på finansiella tillgångar -61,6 -5,3

Pensionsavsättning 38,7 22,3

Reglering avsättning för avtal med Stockholm Vatten 13,6 1,7

Summa 226,3 202,1

Not 11 BRUttoREDovISNINg av INvEStERINgSvERKSaMhEtEN

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -461,8 -476,0

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0

Förvärv an finansiella anläggningstillgångar -241,0 -32,9

Försäljning av finansiella anläggingstillgångar 245,9

Summa -456,9 -508,9

Not 12 MaRK, ByggNaDER och tEKNISKa aNlÄggNINgaR

verksamhetsfastigheter

Ackumulerad anskaffning 3 369,4 2 891,3

Ackumulerad avskrivning -1 266,5 -1 108,0

Ingående balans 2 102,9 1 783,3

Under året investerat 406,0 478,1

Omföringar inom anläggningstillgångar investeringar -84,2

Omföringar mark 9,3

Under året avskrivet -115,3 -158,5

Nedskrivet -6,4

Felaktig investering omförd till driftsredovising -11,2

Utgående balans 2 301,1 2 102,9

varav mark 34,2 24,9

Yta i tusen kvadratmeter

Taxeringsvärde mark - -

publika fastigheter

Ackumulerad anskaffning 308,0 312,8

Ackumulerad avskrivning -110,9 -106,9

Ingående balans 197,1 205,9

Under året slutredovisade exploateringsprojekt 33,8

Omklassificering från exploateringsfastigheter 25,5

Omföringar inom anläggningstillgångar investeringar -36,5


Omföringar inom anläggningstillgångar avskrivningar 4,0


Under året nedskrivet

Utgående balans 226,3 197,1




2009 2008

Markreserv


Ackumulerad avskrivning 0,0 0,0



Omklassificering till exploateringsfastigheter omsättningstillgångar -1,3

Omföringar inom anläggningstillgångar investeringar 1,7

Under året avskrivet 0,0 0,0





Fastigheter för affärsverksamhet




Under året slutredovisade exploateringsprojekt 9,0

Omklassificering från exploateringsfastigheter 14,8




varav mark 0,1 0,1



Mark och fastigheter för annan verksamhet




Omföringar inom anläggningstillgångar investeringar 81,2 -130,1


Omföringar inom anläggningstillgångar avskrivningar 50,2

Omföringar mark -5,9


Nedskrivet -0,1






NoterNoter

2009 2008

övriga fastigheter





Omföringar mark -1,4



varav mark 3,6 5,0



Exploateringar (anläggningstillgång)

Ingående balans 40,6

Justering ingående balans (omklassificering från omsättningstillgång) 95,4


Omklassificerat från omsättningstillgång inom exploateringsverksamhet 3,5

Omklassificerat till omsättningstillgång inom exploateringsverksamhet -28,4

Under året omklassificerat till publika

fastigheter och affärsverksamhet (slutredovisat) -40,3

Under året slutredovisat, överfört till publika fastigheter och affärsverksamhet -33,5

Summa Exploateringsmark 16,9 40,6



Specifikation exploateringar anläggningstillgång Exploateringar va (anläggningstillgång)


Under året investerat kostnader 0,2

Under året investerat intäkter 0,0

Omklassificerat från omsättningstillgånginom exploateringsverksamh kostnader 9,5

Omklassificerat från omsättningstillgång inom exploateringsverksamh intäkter -9,3

Slutredovisade projekt kostnader -9,0

Slutredovisade projekt intäkter 9,3

Utgående balans 1,4

2009 2008

Exploateringar gata/park (anläggningstillgång)



Under året investerat intäkter -18,1

Omklassificerat från omsättningstillgång inom exploateringsverksamh kostnader 3,1

Omklassificerat från omsättningstillgång inom exploateringsverksamh intäkter 0,2



Utgående balans 15,5

Summa utgående balans 2 923,0 2 640,7

Not 13 INvENtaRIER och MaSKINER

Anskaffningsvärde 505,3 461,0




Omföringar inom anläggnings- tillgångarinvesteringar -0,5


Nedskrivet -2,4


Not 14 placERaDE MEDEl

Räntefonder 220,1 269,6

Aktiefonder 215,3 132,4

Hedgefonder 51,5 48,3

Övriga placeringar 20,7 20,7

Summa 507,6 471,0

Not 15 aKtIER och aNDElaR I DottER- och INtRESSEBolag MM I tKR

AB Botkyrkabyggen (8 200 á 1 000 kr) 8,2 8,2

AB Botkyrkabyggen (Nyemission 2008) 15,0 15,0

Botkyrka etablering AB (500 á 100 kr) 0,1 0,1

Hågelbyparken AB (2200 á 1 000 kr) 2,2 2,2

Upplev Botkyrka AB 1,6 1,6

Botkyrka kommunfastigheter AB (100 á 1000 kr) 0,1 0,1

Botkyrka kommunfastigheter AB (nyemission 250 000 á 200 kr) 50,0 50,0

Södertörns fjärrvärme ägar AB (20 á 50 000 kr) 5,0 5,0

Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksamhet (20 á 1 000 kr) 0,0 0,0

SRV Återvinning AB (700 á 500 kr) 0,4 0,4

Botkyrka Etablering KB andelskapital 28,2

Stockholmsregionens Försäkrings AB

(77553 á 100 kr) 7,7 7,7

Kommuninvest 3,7 3,7

Vårljus AB 0,8 0,8

Övriga 0,1 0,1

Bostadsrätter 26,3 26,3

Summa i tkr 121,1 149,3

2009 2008

Not 16 lÅNgFRIStIga FoRDRINgaR

Lån till kommunala bolag 1093,5 1093,9

Lån till VA-anslutningar 0,3 0,6

Lån till gatukostnadsersättningar 0,1 0,1

Lån till kreditinstitut (Handelsbanken Finans)* 633,8 377,4

Övrig utlåning 8,2 8,8

Kommande års amorteringar -0,6 -0,7

Summa 1 735,3 1 480,1

* avser kommunens utlåning till Handelsbanken Finans avseende finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt.

Not 17 ExploatERINgaR (oMSÄttNINgStIllgÅNg)


Justering ingående balans (omklassificering till

anläggningstillgång)* -95,4

Omklassificering till/från anläggningstillgång 28,4

Omklassificerat från omsättningstillgång inom exploaterings-

verksamh kostnader -12,6

Omklassificerat från omsättningstillgång inom exploaterings-

verksamh intäkter 9,1

Omföring från markreserv 1,3

Årets investeringar -0,6

Försäljningar 10,8


Under året investerat intäkter -44,0



Summa Exploateringsmark 30,3 36,2


Taxeringsvärde mark *Exploateringsmark har under 2008 delats upp och förts in i anläggningsreskontran och redovisas i balansräkningen för 2008 under rubriken “Mark, byggnader och tekniska anläggningar”.

Not 18 KoRtFRIStIga FoRDRINgaR

Fakturafordringar 72,6 41,8

Intäktsfordringar utbildning- och arbetsmarknadsnämnd 0,9 0,4

Intäktsfordringar socialnämnd 0,5 1,5

Intäktsfordringar barn- och ungdomsnämnd 0,4

Interrimsposter förskottsbetalda fakturor 41,2 28,5

Interrimsposter förskottsfakturering kunder 3,5 2,0

Interrimsposter 132,9 53,0

Avräkning kommunalskatt 38,7

Momsfordran 48,1 30,8

Skattekonto 32,0 7,3

Övriga fordringar 7,3 4,6

Kortfristig del av lång fordran 0,5 0,7

Summa 339,5 209,7

Not 19 KaSSa och BaNK

Bank 157,2 52,9

Kassa 0,1

Postgiro -0,4 -0,1

Summa 156,8 52,9

2009 2008

Not 20 EgEt KapItal

Eget kapital 3246,5 3150,2

Därav utgående balans i VA-fonden 0,9 18,1

Årets förändring av VA-fond (=resultatet) -17,6 -1,7

Ränta som tillförts VA-fonden 0,4 0,8

Not 21 pENSIoNSavSÄttNINgaR Exklusive garantipension, visstidspension, särskild ålderspension garantipension och särskild avtalspension

Ingående avsättning 247,8 222,6

Pensionsutbetalningar -5,8 -4,5

Nyintjänad pension 22,2 18,2

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 12,4 7,8

Förändring särskild löneskatt 24,26% 6,9 4,9

Övrigt -0,4 -1,2

Summa 283,1 247,8

garantipension, visstidspension, särskild ålderspension garantipension och särskild avtalspension


Pensionsutbetalningar -4,2 -3,7

Nyintjänad pension 7,2 1,2

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,3 0,3

Särskild löneskatt 24,26% 0,7 -0,6

Övrigt -0,6 -0,1

Summa 8,2 4,8

Utgående balans pensionsavsättning 291,3 252,6

aktualiseringsgrad (%) 75,0 72,6

Not 22 aNDRa avSÄttNINgaR


Årets förändring Stockholm Vatten -0,5 -0,5

Årets aktiverade anslutningsavgifter 14,2 2,4

Summa avsättningar va-verksamhet 32,4 18,7

Övriga avsättningar 1,8 1,9

Summa 34,2 20,6

Not 23 lÅNgFRIStIga SKUlDER

Handelsbanken 50,0 50,0

Swedbank 110,0 50,0

Nordea 150,0 150,0

Dexia 50,0

Kommuninvest * 813,9 763,9

Svensk exportkredit ** 256,3

Kommande års amorteringar -526,3 -150,0

Finansiell leasing 3,0 4,1

Summa 856,9 918,0

* därav 377,4 mnkr som vidareutlånats till Handelsbanken Finans

** hela beloppet har vidareutlånats till Handelsbanken Finans


2009 2008

Not 24 KoRtFRIStIga SKUlDER

Arbetsgivaravgifter 41,2 42,1

Finansiell leasing 2,2 2,8

Interrimsskulder 105,0 51,3

Interrimsskulder skannade leverantörsfakturor 8,6 19,4

Interrimsskulder kundfakturor 19,0 17,7

Kommande års amorteringar 526,3 150,0

Leverantörsskuld 268,5 179,2

Lärarnas ferieskuld 32,2 35,3

Momsskuld 3,2 2,3

Preliminärskatt 33,8 34,7

Semesterskuld 113,4 109,2

Upplupna löner 21,7 22,0

Särskild löneskatt pensioner 17,3 3,8

Pensioner avgiftsbestämd del 71,4 86,9

Upplupna räntekostnader 11,0 13,8

Avräkning kommunalskatt 113,1 19,0

Förutbetald skatteintäkt (konjunkturstöd) 78,9

Övriga kortfristiga skulder 32,7 31,3

Summa 1 499,5 820,8

Not 25 INgÅNgNa BoRgENSFöRBINDElSER

Södertörns Fjärrvärme AB 55,5 51,4

SYVAB 73,1 63,7

Söderenergi AB 552,2 388,1

SRV Återvinning AB 17,8 17,9

Upplev Botkyrka AB 3,2 3,2

Botkyrka hantverkshus brf 1, 2 och 3 13,3 13,5

AB Botkyrkabyggen 1 212,0 1 082,0

Eriksbergs industriområde 11,0 12,0

Norra Botkyrka Folkets Hus 30,7 30,7

IFK Tumba 6,0 7,3

BEKOB 6,5

Övriga föreningar 4,4 1,8

Slagsta Marina 3,6 3,6

Bostadsrättsföreningar 4,0 4,0

Kommunalt förlustansvar, statliga bostadslån 3,6 4,4

Summa 1 990,4 1 690,1

Botkyrka kommun har i december 2006 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbin-delser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlems kommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Botkyrka kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till

1,45 procent.

Not 26 BERÄKNaD pENSIoNSSKUlD

Intjänad före 1998 1298,6 1268,1

Särskild löneskatt 24,26% 315,1 307,6

Summa 1 613,7 1 575,7

2009 2008

Not 27 lEaSINgavtal

Finansiell leasing

Nuvärdesberäknade minimileaseavgifter

Förfaller till betalning inom 1 år 2,2 2,8

Förfaller till betalning inom 2-5 år 3,0 4,1

Förfaller till betalning senare än 5 år 0 0

Summa 5,2 6,9

operationell leasing

Nuvärdesberäknade minimileaseavgifter

Förfaller till betalning inom 1 år 11,5 25,7

Förfaller till betalning inom 2-5 år 9,7 45,9

Förfaller till betalning senare än 5 år 0,9 2,8

Summa 22,1 74,4

Finansiell leasing redovisas även under tillgångsslaget inventarier och maskiner samt som långfristig och kortfristig leasingskuld. Inga avtal med finansiell leasing omfattar variabla avgifter. Operationell leasing

omfattar ej uppsägningsbara avtal längre än 36 månader.

Not 28 övRIga aNSvaRSFöRBINDElSER Kommunen har ett pensionsansvar för politiker som fullgör uppdrag i kommunnen på heltid eller på betydande del av heltid. För att uppnå full pension krävs i normalfallet 12 års tjänstgöring. Tre nu verksamma politker omfattas av rätt till visstidspension. Två personer under 50 år har rätt till avgångseersättnig under två år. Ytterligare två personer har rätt till avgångsersättning under ett år. Om dessa förordnanden/ up-pdrag upphör har kommunen skyldighet att utge visstidspension eller avgångsersättning. Kommunens pensionsansvar omfattar i denna del 13,2 mnkr i 2009 års prisnivå såvida detta i sin helhet skulle ha utlösts vid årsskiftet 2009/2010. Av beloppet avser 9,2 mnkr visstidspen-

sioner och 4,0 mnkr avgångsersättningar.

Not 29 RESUltat- och BalaNSRÄKNINg FöR KoMMUNENS va-vERKSaMhEt

Resultaträkning

Verksamhetens intäkter 59 313 65 841

Administration -9 190 -9 176

Vattenberedning -3 398 -2 209

Vattendistribution -7 951 -7 271

Spillvattenavledning -5 861 -6 251

Dagvattenhantering -5 900 -2 248

Inköp av vatten -12 996 -11 181

Inköp av avloppsrening -24 397 -24 194

Avskrivningar -4 201 -3 004

Finansiella intäkter 97 92

Finansiella kostnader -3 748 -2 017

Summa kostnader -77 545 -67 459

Årets resultat -18 232 -1 618

2009 2008

Balansräkning

Tillgångar

VA-anläggningar 98 900 76 821

Inventarier 2 050 1 860

Summa anläggningstillgångar 100 950 78 681

Interimsfordringar 11 375 9 070

Kortfristiga fordringar 7 884 2 547

Avräkningskonto med kommunen 340 25 200

Summa omsättningstillgångar 19 599 36 817

Summa tillgångar 120 549 115 498

Skulder och eget kapital

Avsättning VA-fond 873 18 091

Avsättning anslutningsavgifter 18 226 18 226

Avsättningar övrigt 500 500

Summa avsättningar 19 599 36 817

Lån kommunen avseende anläggningstillgångar 100 950 78 681

Summa skulder och eget kapital 120 549 115 498

2009 2008

Noter kommunkoncernen

Not 30 EJ RöRElSEKapItalpÅvERKaNDE poStER

Avskrivningar 273,7 275,7

Orealiserad förändring placerade medel -13,3 17,0

Förändring avsättning 48,4 31,8

Skatteeffekt på lämnat koncernbidrag från Botkyrkabyggen till Botkyrka kommunfastigheter som bokats direkt mot eget kapital 0,4 7,0

Förändring obeskattade reserver i SFAB -0,3 2,0

Förändring obeskattade reserver i SRV -0,3

Nedskrivning aktiekapital i Hågelbyparken AB -3,1

Summa 305,6 333,5

Not 31 IMMatERIElla aNlÄggNINStIllgÅNgaR

Söderenergi, utvecklingskostnader, patent, licenser och likn. 1,6 1,5

SRV 1,0 2,0

Summa 2,6 3,5

Not 32 MaRK, ByggNaDER och tEKNISKa aNlÄggNINgaR

Ackumulerat anskaffningsvärde 8 511,7 7 988,0


Summa 5 087,4 4 766,0

Not 33 MaSKINER och INvENtaRIER

Ackumulerat anskaffningsvärde 1 933,4 1 760,0


Summa 786,1 686,0

Not 34 EgEt KapItal

Ingående eget kapital 2 501,9 2 424,0

Årets resultat 94,0 68,9

Skatteeffekt på lämnat koncernbidrag frånBotkyrkabyggen till Botkyrka kommunfastighetersom bokats direkt mot eget kapital 0,4 7,0

Förändring obeskattade reserver i SFAB -0,3 2,0

Förändring obeskattade reserver i SRV -0,3

Nedskrivning aktiekapital i Hågelbyparken AB -3,1

Utgående eget kapital 2 592,6 2 501,9

Not 35 lÅNgFRIStIga SKUlDER

Till kreditinstitut 2 100,3 1 790,6

Övriga 11,9 14,4

Summa 2 112,2 1 805,0

Not 36 KoRtFRIStIga SKUlDER

Till kreditinstitut 1 400,9 1 254,3

Övriga 1 308,8 989,7

Summa 2 709,7 2 244,0

Not 37 övRIga aNSvaRSFöRBINDElSER

Övriga ansvarsförbindelser Botkyrka kommun (se not 28) 13,2 12,2

Avbetalningsköp för SRV finansierade hos Nordea 13,0 9,5

Summa 26,2 21,7

Not: slutredovisade investeringsprojekt

projekt Budget Utfall Differens

Kök Lida 11 935 12 337 - 401

Köksomb. Humlan 405 385 + 19

Köksomb. Nackdala 317 273 + 43

Köksomb. Prästkragen 7 396 6 393 + 1 002

Köksomb. Kärrspiran 10 100 10 110 -10

Strategiskt miljöarbete Lida 1 150 2 097 - 947

Olberga vatten 1 100 909 + 190

Anemonen 18 253 17 124 + 1 128

Omb.kontor kv. Samariten 0 336 -336

Danshögskolan 2 500 1539 + 960

Idavall 3 200 3 583 -383

Redaktionen 0 116 -116

Bergbacken 2 366 4 050 - 1 684

Förstudie kommunalhuset 0 676 - 676

Paviljong Uttran/Broängen 6 000 6 236 - 236

Skäcklinge Gård 4 103 3 421 + 681

Träningslägenheter 4 165 3 670 + 494

Omb. röda huset/lärarfacket 0 287 -287

Näktergalen 10 634 9 469 + 1 164

Hågelby upprustning 3 800 3 971 - 171

Upprustning Botvidsgården 1 900 1 862 + 37

Staren 3 512 3 404 + 107

Alhagen upprustning 1 700 1 755 - 55

IT-service flytt röda huset 0 404 - 404

Ombyggnad plan 3 k-hus 0 332 - 332

Summa 94 536 94 750 - 213

Noter Noter


Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om kommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för kom-munsektorns redovisning. Regler och anvisningar har i allt väsentligt följts. Verksamhetens intäkter och kostnader periodis-eras till det år då vara levereras, tjänst utförs eller händelse inträffar. Periodisering utförs av respek-tive förvaltning efter en central rekommendation att periodisera alla belopp som överstiger ett basbelopp (2009=42 800 kr). Semesterlöneskulden, det vill säga semesterlön som inte är uttagen samt okompenserad övertid redovisas tillsammans med därpå upplupen arbetsgivaravgift som en kostnad under intjänande året och som en ko-rtfristig skuld i balansräkningen. Semesterlöneskul-den beräknas individuellt för samtliga personalkat-egorier. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4:1. Det innebär att skatteintäkterna redovisas i tre delar: årets preliminära skatteinbetalningar, prognos för årets avräkningslikvid samt slutavräkning från tidi-gare år. För preliminär slutavräkning 2008 används Sveriges kommuner och landstings skatteunderlags-prognos. Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen.

Det innebär att:- Pension som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningar avseende dessa förmåner redovisas som kostnad i resultat- räkningen.

- Pensioner som intjänats under perioden 1998 och - 1999 redovisas som avsättning ar för pensioner och liknande förpliktelser i balansräkningen.

- Pensionsförmåner som intjänats från och med år 2000 får personalen placera individuellt upp till en nivå motsvarande 7,5 inkomstbasbelopp. Dessa kostnadsförs det år de intjänas och tas upp som kortfristig skuld till dess utbetalning sker (i mars året efter intjänandet). Den del som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp redovisas som punkten ovan.

I samtliga belopp ingår särskild löneskatt.

Materiella anläggningstillgångar tas i balansräknin-gen upp till anskaffningsvärdet med tillägg för värde-höjande investeringar och med avdrag för planmäs-siga avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffnings-värdet. I anskaffningsvärdet finns i förekommande fall ränta under byggtiden inräknad (kreditivränta). Ränta under byggnadstid uppgick för 2009 till 4,5 procent, och beräknas på anläggningens bokförda värde. Inventarier klassificeras som anläggningstillgång om tillgången har en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett värde av minst ett basbelopp. Avskrivning av anläggningstillgångar sker genom planenliga avskrivningar med utgångspunkt från tillgångarnas förväntade ekonomiska livslängd och tidigare utarbetade förslag till avskrivningstid från Sveriges kommuner och landsting (SKL).

AvskrivningstidAntal år

Verksamhetsfastigheter 20 33 50

Fastigheter för affärsverksamhet 20 33 50

Publika fastigheter (gator, vägar, parker och VA) 33

Maskiner och inventarier 3 5 10

Aktier, andelar och bostadsrätter Ingen avskrivning

Mark Ingen avskrivning

Konst Ingen avskrivning

Avskrivning av maskiner och inventarier påbör-jas från och med månaden efter anskaffning. För fastigheter påbörjas avskrivning från den tidpunkt anläggningen är färdigställd. Kapitalkostnad beräknas på gjorda investeringar enligt nominell metod, det vill säga med avskrivning på anskaffningsvärde och ränta på bokfört värde. Kapitalkostnaderna har fördelats ut på aktuell verk-samhet och återfinns även bland verksamheternas lokalkostnader. Internräntan för år 2009 uppgick till 4,5 procent. Lånekostnader belastar den period de hänför sig till och räknas inte in i anskaffningsvärdet för anläggn-ingstillgångar. Från och med 2008 redovisas upparbetade utgifter i kommunens exploateringsverksamhet som om-sättningstillgång för den del av exploateringen där kommunen inte ska vara slutlig ägare av tillgången och som anläggningstillgång för del där kommunen ska vara slutlig ägare, till exempel gator och parker. Tidigare år har hela balansposten redovisats som omsättningstillgång.

VA-verksamhetens resultat ingår i resultatet för årets verksamhet. Krav föreligger dock på att hålla isär VA-verksamhetens kostnader och att resultat varje år bokas mot VA-fonden. Fonden ingår som en del av kommunens eget kapital. Redovisningen av VA anslutningsavgifter har ändrats så att vi nu aktiverar dessa för att lösa upp dem över 33 år för att möta den kapitalkostnad som blir effekten av investeringarna i VA-näten.

Leasing klassificeras som antingen operationell eller finansiell. Finansiell leasing redovisas i balansräknin-gen som en tillgång samt som en skuld till leasegiva-ren. Operationell leasing redovisas som en ansvars-förbindelse i särskild not.

Finansiella tillgångar i form av aktier och fonder tas upp till anskaffningsvärdet om de avser dotter eller intressebolag. Marknadsnoterade aktier och fonder redovisas däremot enligt lägsta värdets princip och skrivs ner med eventuell orealiserad förlust.

Sammanställd redovisningEnligt 8:e kapitlet i lagen om kommunal redovisning ska årsredovisningen även omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska per-soner där kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen är kommunernas motsvarighet till koncernredovisning. Syftet med redovisningen är att ge en samlad bild av kommunens och de kommunala företagens verksamhet och ekono-miska ställning.

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsol-idering. Med detta menas att det egna kapital som fanns vid förvärvstillfället har eliminerats och att endast eget kapital som intjänats efter förvärvet räk-nas in i ”koncernens” eget kapital (förvärvsmetoden). Tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader tas upp till så stor del som motsvarar kommunens aktieinnehav (proportionell konsolidering).

Ordlista anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, till exempel fastigheter, inventarier och finansiella tillgångar.

avskrivning Planmässig värdeminskning av anläggning-stillgång på grund av ålder och nyttjande.

Eget kapital Visar den del av tillgångarna som finansierats med egna medel och är skillnaden mellan samtliga tillgån-gar och samtliga skulder.

Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader.

Internränta Kalkylmässig kostnad (ränta) för det kapital i form av anläggningstillgångar som utnyttjas inom en viss verksamhet.

Kapitalkostnad Benämning för internränta och avskrivn-ingar som påförs verksamheten för gjorda investeringar.

Kortfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning inom ett år.

likviditet Betalningsberedskap på kort sikt, det vill säga omsättningstillgångar/kortfristiga skulder.

långfristiga skulder Skulder vars längd överstiger ett år.

Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efteravdrag för investeringsbidrag med mera.

Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag av avgifter, ersättningar och andra driftinäkter.

omsättningstillgångar Tillgångar som inte är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, det vill säga tillgångar som på kortsikt kan omvandlas till likvida medel. Hit räknas tillgångar i kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortsiktiga fodringar och förråd.

periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod de avser.

Rörelsekapital Utgör skillnaden mellan omsättningstill-gångar och kortfristiga skulder och speglar kommunens finansiella ställning på kort sikt.

Soliditet Det egna kapitalets andel av de totala tillgån-garna. Visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital.

Redovisningsprinciper

NÄMNDEREDOVISN ING42 NÄMNDEREDOVISN ING 43

AnsvarsområdeKommunstyrelsen består av två förvaltningar: kom-munledningsförvaltningen samt dialog och service. Från och med den 1 januari 2010 övergår dialog och service verksamhet till servicenämnden.

Kommunledningsförvaltningen är kommunstyrels-ens ledningsorgan och ska leda och följa upp kom-munens övergripande styrning av verksamheten och ekonomin. Kommunledningsförvaltningen ska också samordna, styra, utveckla och följa upp såväl kom-munövergripande strategiska processer som stöd-processer. Kommunledningsförvaltningen fungerar också som kansli för kommunstyrelsen och kommun-fullmäktige.

Dialog och service består av tre enheter som arbetar på uppdrag av kommunledningsförvaltningen. Det är medborgarkontoren, kontaktcentret och områdesen-heten. I den senare ingår områdesutvecklare, brotts-förebyggare, demokratisamordnare, ungdomslots och personligt ombud.

Resultat och måluppfyllelseEn ny krishanteringsplan med handbok är färdig och beslutad av kommunfullmäktige. Under året genom-fördes två övningar med krisledningsgruppen och en med nämnden.

Planering och samverkan med staten under året har lett fram till att det under våren 2010 kommer öppnas ett servicekontor i Hallunda. Det innebär att medbor-garkontoret, försäkringskassan och skatteverket finns i samma lokaler, men verksamheterna är fortfarande åtskilda.

Under året kom den första rapporten Öppna jäm-förelser inom folkhälsa från Sveriges kommuner och landsting. Sammantaget låg Botkyrka under genom-snittet för de flesta av de undersökta måtten. Flera av måtten har förbättrats genom åren i Botkyrka, till ex-empel självskattad hälsa och psykiskt välbefinnande. Men för andra har utvecklingen gått åt motsatt håll, exempelvis rökning och fysisk aktivitet där vi framför allt ser en försämring bland männen. Mot denna bakgrund har folkhälsoplanen som fokusområde att ”skapa förutsättningar för goda levnadsvanor”.

Uppskattningsvis har 10 500 personer besökt jobb-coachningsverksamheten under året. Antalet besökare ligger mellan 40 och 50 personer per dag och trycket ökar. 507 personer (154 kvinnor och 353 män) har fått hjälp med att komma i arbete under året, vilket är i nivå med 2008.

Kommunen har förbättrat sin service till näringslivet bland annat genom bättre samordning av tillstånds-givningen. Resultaten i 2009 års servicemätning visar att företagare som varit i kontakt med kommunen är mer nöjda nu än tidigare. Tillsammans med Hud-dinge kommun har Botkyrka lokaliserat Nyföretagar-centrum i Flemingsberg.

Kommunfullmäktige har beslutat om en strategi för demokrati och delaktighet, samt en för jämställdhet. Dessa dokument ska omsättas i handling genom vårt styrsystem. Kommunfullmäktige lade också fast principer för arbetet med nationella minoriteter och beslutade om en överenskommelse för samarbete med idéburna organisationer/den sociala ekonomin.

Arbetet med ett strategiskt utvecklingsprogram för Alby är slutfört och utvecklingsprogrammet för Tullinge pågår och kommer att slutföras våren 2010.

Kommunstyrelsen har tagit fram en enkel modell för att synliggöra vilka konsekvenser avgörande beslut har för ett hållbart Botkyrka. Metoden har börjat användas i begränsad utsträckning på kommunledn-ingsförvaltningen.

Under 2009 har kommunfullmäktige beslutat om en klimatstrategi och infört den i styrsystemet.

Kommunportalprojektet har startat och be-hovskartläggningar och underlag för att bygga upp ett nytt botkyrka.se och intranät har tagits fram. Vi har beslutat om ett nytt publiceringsverktyg och ar-betet har påbörjats med den nya externa webben och utveckling av nya e-tjänster.

Kommunstyrelsen“Botkyrka blev förra året Årets folkhälsokommun”

händelser under året

Målet med kommunens insatser inför EU-parla-mentsvalet var att öka valdeltagandet i Botkyrka mer än genomsnittet för riket, och det uppnåd-des. Valdeltagandet i Botkyrka ökade med drygt 9 procent, vilket är 1,7 procent mer än riksgenom-snittet. Valdeltagandet bland ungdomar ökade med 15 procent.

Botkyrka utnämndes till ”Årets folkhälsokom-mun” 2009, vilket väckt intresse inom kommu-norganisationen, bland medborgarna och i andra kommuner.

Utmärkelsen gäller själva arbetet för en förbät-trad folkhälsa och inte det faktiska hälsoläget. En framgångsfaktor är integreringen av folkhälsoar-betet i kommunens styrsystem.

På grund av den ekonomiska situationen och kraven på besparingar framöver har vi bildat en central omställningsgrupp. Gruppen har represen-tanter från samtliga förvaltningar och uppgiften är att samordna arbetet för att hitta ny sysselsättning för den som blivit övertalig. Gruppen arbetar med siktet inställt på att ingen anställd ska behöva sägas upp.


Det ekonomiska resultatet

Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 4,6 miljoner. Överskottet finns inom flera områden och beror framför allt på att aktiviteter senarelagts eller dragit ut på tiden. Det finns förslag till ombudgeter-ing på 1,4 miljoner kronor.

OmrådesgruppernaÅrsrapporterna visar att flickors och pojkars uppväxt villkor är det största arbetsområdet i alla grupper. Alla områdesgrupper har ett kontinuerligt samarbete med nätverksgrupperna. Även om arbetet är välorganiserat så visar höstens oroligheter i några områden att det är sårbart för större händelser.

Trygghetsarbete pågår också i alla områden. Många försök görs att starta nattvandringar men resulterar sällan i något varaktigt engagemang från de boende. Grannsamverkan och grannstöd fungerar bättre. Di-alogen med invånarna är omfattande och samarbetet med dialogforum gott.

Resultatet i medborgarenkäten visar inga stora förän-dringar utom för trygghet i Alby och Fittja som beror på oroligheterna mot slutet av 2009.

Trygghet i närområdet

Den generella trenden är svagt negativ. En fortsatt hög andel, 93 procent, av dem som svarade i medbor-garundersökningen upplever Botkyrka som en bra kommun att bo, leva och verka i.

AlbyUtvecklingsprogrammet för Alby fastställdes 2009. Bland andra positiva händelser i området under året kan nämnas att den nya förskolan Ugglan byggdes klart och fick positiv uppmärksamhet. Den tomma Albyskolan revs och tomten kan därmed användas till annat. Botkyrkabyggen fortsatte sin upprustning av fasader och gårdar.Samordningen av sommarverksamheterna lyckades bra.

De negativa händelser som inträffade med bland annat bilbränder gör att trygghetsfrågan är den vikti-gaste de närmaste åren. Det krävs en bred social mo-bilisering för att motverka kriminalitet och missbruk men ingen av de modeller som prövats för nattvan-dringar har fungerat. Skolan och fritidsgården är en viktig bas för att skapa en struktur för vandringarna.

Den ökade arbetslösheten drabbar särskilt de unga. Projektet Paraplymodellen för unga Botkyrkabor kan motverka detta.

FittjaOhälsan som innefattar bland annat dåliga kostvanor och psykisk ohälsa är hög hos befolkningen. Detta kräver ett samarbete mellan alla aktörer i Fittja men utvecklingen inom landstinget ger anledning till en del oro.

Det höga antalet ungdomar med små möjligheter att komma in på arbetsmarknaden kräver en samman-hängande strategi och nya metoder. Den äldre be-folkningen ökar, vilket ökar behovet av äldreomsorg.

hallunda–NorsborgOmrådesgruppen har fortsatt arbetet tillsammans med andra aktörer i området för se till att det finns ett bra utbud av fritidsaktiviteter för barn och unga i området.

Området har kommunens högsta ohälsotal. Att öka individens möjligheter att själv förbättra sin hälsa genom att ta del av det utbud av aktiviteter som finns kommer även i fortsättningen att vara en viktig uppgift.

I Hallunda–Norsborg och Tullinge visar medborgar-undersökningen att allt fler anser sig ha möjlighet att påverka i kommunala frågor som intresserar.

Tumba–Storvreten–GrödingeFritidsledare från Southside rörde sig i centrumom-rådet under kvällar och efter stängningsdags under tretton fredagar våren 2009. Erfarenheterna var goda men underlaget var för litet för att kunna utvärderas på ett bra sätt.

Medborgarkontoret ordnade en barnvecka under vecka 18. Förutom utställningar och information spe-ciellt riktad till småbarnsföräldrar invigdes en speciell barnhörna. Vi bjöd också in till en dialogkväll på konsthallen där föräldrar kunde diskutera barnom-sorg med tjänstemän och politiker.

TullingeI dialog med Tullingebor har ett förslag till utveck-lingsprogram tagits fram, som kommun full mäktige ska besluta om våren 2010.

Under året har ett mobiliseringsarbete för nattvan-dringar i området påbörjats. Områdesgruppen har också tagit initiativ till att starta social samverkan. Det innebär att grannsamverkan utökas till att även gälla uppsikt över och stöd till grannars ungdomar.

I Tullinge deltog 50 Tullingebor i vandringar under två kvällar och gav sina synpunkter på planeringen av Tullinge strand. Sammanlagt 60 personer deltog i dialoger kring Riksten.

Andel som instämmer helt eller delvis

Kommunstyrelsens ekonomiska resultat, tusental kronor

Kostnad Intäkt Netto

Politiska organ -24 087 1 199 -22 888

Bidrag, ersättn. och

avgifter -81 919 -81 919

Kommunlednings-

förvaltning -142 444 18 431 -124 015

Dialog och service -31 589 31 468 -121

Summa -280 040 51 098 -228 942

Budgetutfall +4 635

2005 2006 2007 2008 2009

100

75

50Alby Fittja Hallunda/

NorsborgTullinge Tumba/

StorvretenGrödinge/

Vårsta


verksamhetsområdeServiceförvaltningen är kommunens utförarförvalt-ning under servicenämnden, och tillhandahåller konsult- och servicetjänster åt övriga förvaltningar. Förvaltningens verksamhet är uppdragsstyrd och up-pdragsfinansierad. Grundtanken är att erbjuda spe-cialistkompetens inom administrativa och tekniska verksamhetsområden, för att beställarna inte ska be-höva ha egna specialistresurser inom dessa områden. Förvaltningen består av sex affärsområden.

Årets verksamhetEfter att det sista bensindrivna fordonet bytts ut 2009 går samtliga transportcentralens fordon på miljödie-sel eller etanol.

Ett trådlöst nät har installerats i kommunalhuset. Personalen kan härigenom koppla upp sig med hjälp av Botkyrka kommuns bärbara datorer varsomhelst i huset.

Genom ett aktivt arbete med utbildning och ar-betsmarknad har ett helt nytt koncept skapats vid upphandling av utbildningar inom vuxenunder-visningen. Det har gett både lägre kostnader för utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och bättre förutsättningar för individuella val för den studerande.

Ny upphandling av förbrukningsmaterial och kemi-kalier samt minskad administration och översyn av lokalytor har medfört betydande besparingar under året. Förändringar av kylsystemet i datahallarna min-skar vattenförbrukningen och därmed kostnaderna.

På initiativ från personalen hanteras numera tax-icheckar, biluthyrning och bensinkort i huvudsak digitalt via kommunens intranät. Besparingen beräk-nas till cirka 0,2 miljoner per år för hela kommunen.

Genom att kontinuerligt se över ytor, arbetssätt och scheman minskar kostnaderna för städservice vilket kommer kunderna tillgodo.

Antalet tolkuppdrag har fortsatt sjunka under 2009.

Resultat och måluppfyllelseServiceförvaltningen har sammanställt ett nöjd kund-index baserat på frågor om bland annat bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Utfallet gav totalt sett liknande utfall som 2008 med medelvärdet 4,1 på en sexgradig skala vilket innebar att målet inte uppnåd-des fullt ut. Svarsfrekvensen har ökat och uppgick till 53 procent.

Organisationsförändringar i kombination med att inte återbesätta pensionsavgångar har medfört en kostnadsminskning med 0,6 miljoner inom förvalt-ningen.

Det ekonomiska resultatetServicenämndens budget 2008 innebar ett krav på att bidra till de kommunövergripandena kostnaderna genom ett överskott på 7,4 miljoner. Resultatet up-pgick till 12 miljoner, varför utfallet gentemot budget innebar ett överskott med 4,6 miljoner. De förändrin-gar i organisationen som genomförts har inneburit ef-fektiviseringar vilket i sin tur bidragit till det positiva ekonomiska resultatet. Resultatförbättringen har klarats trots att intäkterna sjunkit något bland annat på grund av minskade beställningar från kunder.

Affärsområdet lednings- och verksamhetsstöd har en lägre omsättning än förra året beroende på färre debiterade konsulttjänster.

Effektiviseringar inom området administrativa tjän-ster börjar ge effekt och synas i resultatet.

Resultatet för IT-stödet beror på ökade volymer, nya projekt samt utökning av e-tjänsterna.

Budgetavvikelser i prognosen under året föranledde åtgärder för att förbättra resultatet inom affärsområ-det förmedling och logistik. Dessutom har kostnad-erna för transportcentralen varit lägre än beräknat på grund av försiktighet med investeringar.

Städservice positiva resultat beror på att fler storstäd-ningar genomförts med egen personal än vad som var budgeterat samt att några nya objekt tillkom-mit. Även sjukfrånvaron har minskat, vilket innebär såväl minskade sjukfrånvarokostnader som minskade vikariekostnader.

Det positiva ekonomiska utfallet för teknisk produk-tion beror på att det under året varit ett större antal akutåtgärder än normalt vilket skapar en intäk-tsökning över budget. Flyttningsarbeten på grund av byggprojektet i Malmsjö skola och avvecklingen av Tornbergsskolan har ökat verksamhetsvolymen. Driften av gator och parker har ett negativt resultat eftersom den omfattande snöröjningen under decem-ber slutregleras med beställaren först under 2010.

Servicenämnden

Servicenämndens ekonomiska resultat, tusental kronor

Kostnad Intäkt NettoLednings- ochverksamh.stöd -14 171 15 048 877Adm. tjänster -29 515 32 370 2 755IT-stöd -61 171 64 814 3 643Förmedling och logistik -64 976 67 156 2 180Städservice -53 918 55 682 1 764Teknisk produktion -83 723 86 262 2 539Gemensamma kostnader -1 740 -1 740Summa -309 214 321 232 12 018Budgetutfall +4 611



AnsvarsområdeSamhällsbyggnadsnämnden svarar genom samhälls-byggnadsförvaltningen för kommunens sköt sel och underhåll av gator, parker och mark. I nämndens verksamhetsområde ingår även planer och bygglov samt kartor och mätverksam het.

Årets verksamhetBotkyrka har tillsammans med Huddinge kom-mun tagit fram en fördjupad översiktsplan för den regionala kärnan Flemingsberg. Syftet är att skapa förutsättningar för att utveckla området till en sammanhängande stadsbygd över kommungränsen. Planen ställdes ut för samråd i slutet av 2009.

Nämnden har under året arbetat med ett program för området Hågelby-Eriksberg-Lindhov. Program-met omfattar området mellan E4:an och Vretarna och innehåller därmed bland annat den del som ska inrymma den planerade familjeparken. Programmet har varit ute på samråd och synpunkter har inkommit till kommunen strax efter årsskiftet. Samtidigt har vi påbörjat arbetet med en detaljplan för ett mindre område kring Hågelbyparken.

Kampanjen kring rent, snyggt och tryggt i Botkyrka har fortsatt under 2009 och gett ett gott städresultat. En utvärdering av arbetet genomfördes i slutet av året. Den kommer att ge underlag för bättre samar-bete mellan kommunens olika förvaltningar i det fortsatta arbetet.

Under året har tio detaljplaner fastställts. Bygger vi enligt planerna blir det ett tillskott på cirka 300 lägenheter. Utöver bostäder så ingår även nya detalj-planer för Malmsjö skola och parkering vid Mån-storpsvägen i Tullinge.

Resultat och måluppfyllelseUnder året blev 19 lägenheter färdiga i Botkyrka. Detta är väsentligt mindre än de 200 lägenheter som prognosti serades i budgeten för 2009. Även antalet påbörjade lägenheter var lägre än beräknat, 47 mot antagna 200 stycken.

Samhällsbyggnadsnämnden bidrar på olika sätt till kommunens folkhälsomål. Under året har t.ex. van-dringsleden kring Brosjön rustats upp. Vid invignin-gen av Vinterskogens naturreservat deltog cirka 300 personer i en guidad vandring. Nämnden har tagit fram skötselplaner för de nya naturreservaten Lida och Vinterskogen.

Det ekonomiska resultatetKostnaderna för verksamheterna uppgår till 137,8 miljoner kronor vilket är 3,2 procent mer än föregående år. Det ekonomiska utfallet jämfört med nämndens budget är minus 138 tusen kronor. Inom gator och parker finns ett negativt utfall på 3,7 mil-joner, som i det närmaste vägts upp av överskott inom övriga delar av nämndens verksamhet. Överskotten finns framför allt inom exploateringsverksamheten samt inom planer och bygglov.

Samhällsbyggnadsnämnden


En ny gång- och cykelförbindelse med belysning har färdigställts mellan Alby och Tullinge.

Kommunen har rustat upp lekplatsen på Fittja Äng samt i anslutning till detta byggt en spontanlekplats.

Cykelförbindelsen mellan Vårsta och Smällan påbörjades i december och beräknas bli färdig under 2010.

Kommunen har genom olika exploat-eringsprojekt försålt mark som gett ett ekonomiskt överskott på 23,2 miljoner kronor. Den största summan inbringade den tomt som såldes till Bauhaus i Eriks-bergs industriområde.

Det kraftiga snöfallen i slutet av året visade på brister i beredskapen i Tumba/Uttran-området som gjorde att service-garantierna inte kunde hållas.

Enheternas resultat 2009, tusental kronor


Samhällsbyggnads-

nämnden 498 498

Gemensam adm. -14 261 6 371 -7 890

Gator och parker -89 910 5 758 -84 152

Mark o exploatering -8 857 33 802 24 945

Planer och bygglov -10 900 7 990 -2 910

Kartor och mätning -12 672 6 647 -6 025

Summa -137 098 60 568 -76 530

Budgetutfall -138

AnsvarsområdeTekniska nämnden ansvarar för kommunens fastighetsförvaltning samt skötsel och underhåll av vatten- och avloppshantering. Fastighetsförvaltnin-gen finansieras i huvudsak genom interna och externa hyresintäkter medan VA-verksamheten finansieras genom avgifter.

Årets verksamhetFastighetsenheten har fortsatt arbetet med att minska energiförbrukningen och minska användningen av fossila bränslen. Under året har oljepannorna på Brantbrinks idrottsplats och kommunens fastighet på Grödingevägen 8 ersatts med fjärrvärme. Energiför-brukningen i kommunens fastigheter har under året sjunkit med 8 procent och elförbrukningen har min-skat med 2 procent.

Liksom föregående år har investeringarna i nya fastigheter legat på en mycket hög nivå. Bland de större projekten kan nämnas det nya äldreboendet i Tumba som invigdes i början av 2009. Under året påbörjade vi om- och tillbyggnaden av Malmsjö skola och slutförde återuppbyggnaden av förskolan Ugglan i Alby.

Nämnden har under året arbetat med en ny taxekon-struktion för VA-verksamheten. Kommunen har under en flera år haft en mycket låg vatten- och avloppstaxa då en del av kostnaderna täckts genom uttag från kommunens VA-fond. Den nya taxan träder i kraft den 1 januari 2010 och innehåller en automatisk koppling till prisutvecklingen. I övrigt innehåller den en ökad avgift för omhändertagande av dagvatten som ger en större rättvisa mellan olika typer av fastigheter.

Resultat och måluppfyllelseSatsningen på planerat underhåll av kommunens fastigheter har inneburit att det planerade underhål-let per kvadratmeter ökat från 46 till 53 kronor. Trots detta har det avhjälpande underhållet fortsatt att öka.

Vi hade 15 vattenläckor under året. Totalt har cirka 680 personer varit utan vatten mellan 3 och 40 tim-mar.

Under året har 235 vattenprover analyserats. Av dessa var 8 stycken med anmärkning men vattenkvaliteten var i dessa fall ändå tjänlig. Antalet klagomål på vatt-net har minskat jämfört med föregående år.

Det ekonomiska resultatetDet ekonomiska utfallet för nämndens verksamheter var negativt i förhållande till 2009 års budget. Bud-getavvikelsen uppgick till 5,7 miljoner och förklaras i första hand av lägre intäkter inom VA-verksamheten. Detta hänger samman med lägre förbrukning och avvikelser som uppstått på grund av oregelbunden avläsning av vattenmätare.

Kostnaderna inom VA-verksamheten överstiger intäkterna med 17,6 miljoner. Hela underskottet regleras mot kommunens VA-fond som därmed minskar till knappt 0,9 miljoner. Det budgeterade underskottet för 2009 var 13 miljoner.

De budgeterade investeringarna för 2009 inklusive ombudgeteringar från tidigare år uppgick till 519 miljoner. Investeringarna under året uppgick till drygt 352 miljoner. Större delen av mellanskillnaden kommer att föras över till 2010 för genomförande av pågående projekt.

Tekniska nämnden


Den nya förskolan Ugglan i Alby blev klar för inflyttning av i slutet av året.

Kommunen har tagit över Xenter i Tumba efter det att man blivit ägare till samtliga aktier i Botkyrka etablering KB som tidigare ägt denna byggnad.

Genom olika åtgärder har vi höjt säk-erheten vid kommunens vattenanläg-gningar.

Efter den inventering av PCB-förekomst i kommunens byggnader som genom-fördes under 2008 har nu samtliga 13 berörda byggnader nu sanerats.

Enheternas resultat, tusental kronor


Tekniska nämnden -363 -363

Fastigheter -320 687 305 884 -14 803

Vatten- och avlopp -77 056 59 410 -17 646

Summa -398 106 365 294 -32 812

Budgetutfall -5 682


AnsvarsområdeMiljö- och hälsoskyddsnämndens kärnverksamhet är tillsyn och offentlig kontroll enligt lagar och förord-ningar. Intentionerna i lagstiftningen är i första hand att förebygga ohälsa och skydda miljön. Därutöver har nämnden ett ansvar för att skapa förutsättnin-gar för en hållbar utveckling, arbeta i riktning mot miljökvalitetsmålen och kartlägga miljösituationen i kommunen.

Årets verksamhetMiljöenhetens personal har under året gjort drygt 500 tillsynsbesök på olika företag och verksamheter som en del i arbetet för en hälsosam och god miljö och säkra livsmedel. Miljö och hälsoskyddsteamet bedrev 16 tillsyn-skampanjer under 2009, vilket motsvarar teamets mål enligt verksamhetsplanen. Exempel på kampan-jer är tillsyn på skolor och förskolor, bilverkstäder och täkter. Även livsmedelsteamet uppfyllde sin verksamhetsplan och besökte bland annat förskolor, skolor, äldreboende, vattenverk och restauranger. En gemensam taxa för hela miljöområdet har tagits fram. Taxan gör det möjligt att ge välskötta verksam-heter rabatt på tillsynsavgiften och öka avgiften för verksamheter som har brister i sin hantering. Arbetet med projektet Naturport på Lida har pågått under året. Vi kommer under våren 2010 att söka medel från EU. Luftföroreningarna i Alby övervakas kontinu-erligt. I februari gjordes mätningar även i Fittja, Tullinge, Tumba och Kattkulla. Inom ramen för planeringen av friluftsstaden Riksten har miljöenheten ansvarat för att ta fram ett miljöåtgärdsprogram. Programmet syftar till att på ett strukturerat sätt arbeta med och följa upp de miljöåtgärder som identifierats i projektet.

Resultat och måluppfyllelseUnder året har förvaltningen tagit fram en enkät där 30 företag har haft möjlighet att ge synpunkter på inspektioner och bemötande. Företagens förslag till förbättringar tas tillvara och enheten anpassar verk-

samheten för att kontinuerligt bli bättre. Genom att samordna processerna erbjuder vi nu företag som vill förändra eller nyetablera en verksamhet ett möte med både bygglovs- och miljöhandläggare. En kartläggning av processer och arbetssätt enligt ”lean” modell har genomförts inom tillsyn-sområdet. Syftet är att förnya arbetssätten för att höja kvaliteten och effektiviteten och inrikta arbetet på att skapa nytta för kunderna. Vi standardiserar och kvalitetssäkrar arbetssätten så att vi kan bemöta kunderna på ett jämlikt, jämställt och rättssäkert sätt. Naturskolan hjälper till att uppfylla kursplanens mål i biologi. I enkäten till lärare i årskurs fem som följer med fältbussen instämmer 77 procent helt i påståendet och 33 procent delvis. Servicegarantierna om vattenkvaliteten på kom-munens badplatser och fältbussen har uppfyllts. Vid samtliga badvattenprov för strandbaden har vattnet varit tjänligt utan anmärkningar under sommaren.

Det ekonomiska resultatetMiljö- och hälsoskyddsnämndens nettoresultat in-nebär ett överskott med 1,2 miljoner jämfört med budget. I samband med bokslutet föreslår nämnden att 0,5 miljoner ombudgeteras till 2010 för naturvård-splanen och för projektet Hållbart resande. Miljö- och hälsoskyddsnämndens överskott beror i första hand på att miljöenhetens personal deltagit i olika planprojekt i högre utsträckning än beräknat vilket medfört ökade intäkter med 0,6 miljoner. Senarelagda kostnader för att upprätta naturvård-sprogram har bidragit till att även kostnaderna blivit lägre.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ekonomiska resultat, tusental kronor


Nämnd -436 -436

Miljöenheten -13 301 5 344 -7 957

Hållbart resande -693 658 -35

Summa -14 430 6 002 -8 428

Budgetutfall +1 177


Miljöveckan anordnades för sjätte året i rad. Det var framför allt aktiviteterna i Tumba, Hallunda och invigningen av Vinterskogens naturreservat som drog många besökare. Det nya naturreserva-tet är ett vidsträckt område runt Brosjöarna med mycket höga natur- och friluftsvärden.

Projektet med naturvårdsprogrammet Botkyrkas gröna värden har drivits under året.

Syftet är att skapa förutsättningar för en rik biolo-gisk mångfald, en god boendemiljö, stimulerande friluftsliv och god hälsa i kommunen.

Naturpedagogiskt centrum har under året haft fortbildningsdagar för cirka 125 pedagoger. Tolv förskolor med sammanlagt cirka 350 barn och femton grundskolor med sammanlagt 1 825 elever deltog i olika aktiviteter.

AnsvarsområdeKultur- och fritidsnämndens verksamhet omfat-tar fritid, kultur och bibliotek. Fritidsverksamheten består av inomhusbad, Ungdomens hus, Musikhuset i Kärsby samt kommunens idrotts- och fritidsanläg-gningar. Dessutom driver nämnden genom bidrag fritidsgårdar och fritidsverksamhet riktad till funk-tionshindrade samt fördelar bidrag till föreningar och studieförbund. Inom kulturverksamheten finns kul-turskola, kulturpedagogik, konsthall, kulturprogram och kulturhistorisk verksamhet. Genom Drömdeg kan vi också ge bidrag till enskilda för nyskapande projekt. Biblioteksverksamheten omfattar sex folk-bibliotek, ett virtuellt 24-timmarsbibliotek, barnens bokbuss samt bokservice till äldre och funktionshin-drade.

Årets verksamhet

Konsthallen har arbetat med att öka besökssiffrorna, bland annat har det varit flera stora utställningar med längre utställningsperioder. Vi har också anpassat utställningar och program för att nå ut till en bredare målgrupp.

Genom att använda självbetjäningen har vi kun-nat förlänga öppettiderna på nya Albybiblioteket. Dessutom har flera bibliotek öppnat för allmänheten på de tider som tidigare enbart erbjöds förskolor och skolor. Fler besökare än tidigare har utnyttjat möjligheten att utföra biblioteksärenden på nätet.

Efter att ombyggnaden av Musikhuset blev klar märks en tydlig ökning av besöken. Antalet ämnes-elever i Botkyrka kulturskola har minskat en aning. Det beror på att vi har engagerat oss i projekt och verksamheter som varit resurskrävande. Ett exempel är Wag the city, ett samarbete med Kungliga musik-skolan, och att vi har utökat med femårsverksamheten.

Det har gett fler deltagare på de öppna verksamheter-na, där vi har ökat från 2 000 till 2 850.

Hogslaby har fått fler besökare genom att öka utbu-det för de äldre årskurserna inom grundskolan. Detta har varit möjligt genom att vi har fått bidrag från Skapande skola.

Kommunens idrottsanläggningar har varit tillgän-gliga för föreningslivet totalt 96 265 timmar. För inomhusanläggningarna ligger utnyttjandegraden på 81–98 procent. Bollplanerna utnyttjas till runt 80 pro-cent för de populäraste, medan genomsnittet ligger på 39 procent. Nyttjandegraden för ishallarna ligger mellan 58 och 89 procent, med ett snitt på 69 procent.

Resultat och måluppfyllelseArbete pågår med att skylta upp kultur- och fritid-snämndens verksamheter enligt kommunens skylt-program. Målet att 70 procent skulle vara klart under 2009 överträffades med råge och nu är 89 procent skyltat.

Bibliotekets bloggar kring litteratur har ökat i ak-tivitet och har många besökare. Det finns en blogg för unga och en för vuxna. Där kan man få tips om läsning och aktiviteter och det finns möjlighet att kommentera och utbyta åsikter. Biblioteken i Bot-kyrka finns nu även på Face book för att nå ut till nya grupper.

För att rekrytera elever till Kulturskolan i de norra kommundelarna har vi genomfört ”skolnära kurser”. Vi har nästan nått målet och gläder oss över att anta-let elever i de norra kommundelarna har ökat.

Under våren genomfördes kulturprogram för samt-liga förskolor och skolor. Höstens program hade temat lyckobrus och 9 300 skolbarn deltog.

Vi har arrangerat en omfattande lovverksamhet för barn och unga i kommunen. Bland annat tecknar- och skrivarverkstäder på biblioteken, kulturläger, utökade öppettider på fritidsgårdarna, popkollo för tjejer, idrottsskolor och 4H-läger. Under sommaren arrangerades även ett musikläger tillsammans med Studiefrämjandet på fritidsgården Lagret i Storvreten.

Ett samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen har påbörjats med en kulturutvecklare för äldre och personer med funktionsnedsättning. Arbetet har blivit uppmärksammat och evenemangen är pop-ulära, nytänkande och välbesökta.

Kultur- och fritidsnämnden

70%

100%

130%

160%

190%

2006 2007 2008 2009

Föreningsgårdar Musikhuset ungdomens HusBaden Konsthallen Biblioteken

Procentuell förändring av antalet besök, basår 2006


Under året arrangerades en mängd aktiviteter särskilt riktade till äldre, till exempel badbussar till vackra sjöar, konserter på kommunens äldreboenden med kulturskolans elever och vattengympa i badhusen.

Genom ett effektivare bemanningsschema på simhal-larna har personalkostnaderna reducerats med fem procent. Även biblioteken har jobbat med att ef-fektivisera bemanningen, vilket möjliggjorts genom införandet av självbetjäning.Årets medborgarundersökning visar att 67–77 pro-cent av befolkningen tycker att kommunens kultur-, biblioteks- och idrottsverksamhet är ganska eller mycket bra. Jämfört med föregående mätning har andelen positiva ökat med mellan två och sex procen-tenheter. Flest är positiva till bibliotekens verksamhet, men störst ökning visar kulturverksamheten, där andelen positiva ökat med sex procentenheter jämfört med föregående mätning.

Undersökningarna visar att kvinnor är mer positiva till kultur- och biblioteksverksamheten än män, och att män är mer positiva till idrottsverksamheten. De som bott i kommunen två år eller mindre har i högre grad svarat att de är osäkra och inte har någon uppfattning om verksamheten. Mellan fyra och fem procent av invånarna tycker att verksamheterna är ganska eller mycket dåliga.

De servicegarantier som formulerats för 2009 har uppfyllts.


Kultur- och fritidsnämndens redovisar ett utfall som överstiger budget med 1,3 miljoner kronor. Över-skottet beror främst på att årets kapitalkostnader blivit lägre än förväntat eftersom flera investering-sprojekt har blivit försenade. Mindre pengar än beräknat har också gått åt till akut underhåll och skadegörelse.

Även för det periodiska underhållet har vi utfört färre åtgärder än föregående år.

Jämfört med 2008 har nettokostnaderna för 2009 ökat med 2,8 procent.


Kulturskolan flyttade in i sina nybyg-gda lokaler och Tumbascenen återin-vigdes under pompa och ståt i oktober. Äntligen har vi vackra, ändamålsen-liga och anpassade lokaler för musik, dans och teater av alla de slag.

Den 29 augusti nyinvigdes Fittja bibliotek med stor och välbesökt fest. Biblioteket har fått en ny gestaltning och en ny profil med inriktning mot kreativ verksamhet för barn samt språkstöd. Det finns gott om stud-ieplatser och större fokus på studi-estöd och vuxnas lärande. Både besök och utlån har ökat kraftigt efter öpp-nandet. Vi har också tagit emot många studiebesök.

Nytt för 2009 har varit en större satsn-ing på programverksamhet vid alla våra bibliotek. Författarbesök, före-drag och debatter har anordnats vid alla bibliotek, totalt cirka 40 tillfällen. Dessutom har filosofikaféer, språkka-féer och läsecirklar anordnats.

I november genomfördes två stora och fullbokade föreställningar av Carmina Burana i Botkyrkahallen. Arrangemanget skapades tillsammans av Musikhögskolan, Cirkus Cirkör, Spektrumkörerna och andra körer samt kommunen.

Ett av de kulturpedagogiska pro-jekt som genomförts under året var samarbetet med Folkoperan där fyra skolklasser och ett äldreboende fungerade som referensgrupp till Folkoperans uppsättning av Pärlfiskar-na.

Kultur- och fritidsnämndens resultat, tu sen tal kronor


Idrott och anläggning -56 838 8 669 -45 168

Ungdom och förening -36 468 1 316 -35 152

Kultur -30 217 4 202 -26 015

Bibliotek -34 516 1 364 -33 153

Inomhusbad -14 660 5 746 -8 914

Gemensamt -12 742 18 -12 724

Summa -185 440 21 314 -164 127

Budgetutfall +1 273


Det ekonomiska resultatetNämndens budgetutfall för 2009 visar ett överskott på 4,1 miljoner. Prognoserna under hösten tydde på ett underskott beroende på att gymnasieeleverna visade sig bli betydligt fler än beräknat. Men kost-nadsreduceringar och förbättrade utfall inom flera verksamheter har lett till att bokslutsutfallet ändå blev positivt.

Positiva utfall inom arbetsmarknadsinsatser, flyk-tingmottagning och daglig verksamhet har uppvägt kostnadsökningar inom gymnasieskolan.

Antalet elever i gymnasieskolan ökade med fem pro-cent jämfört med 2008 och översteg därmed budgeten betydligt. Ökningen ägde rum i friskolor och i andra kommuner medan elevantalet i de egna gymnasiesko-lorna var i stort oförändrat.

Kostnaden per elev i kommunens gymnasieskolor uppgår till 99 000 kronor, en ökning med 2,4 procent jämfört med 2008. För elever i friskolor eller hos an-dra kommuner är kostnaden per elev ungefär oförän-drad. I båda fallen är kostnaden lägre än förra året.

Nämnden förslår att 0,1 miljoner för kunskapslyftet för lärarpersonal ombudgeteras till 2010.

Nämndens nettokostnader har ökat med 4,4 procent jämfört med 2008. Inom de flesta verksamheterna har antalet elever eller deltagare ökat, särskilt inom gymnasieskolan, daglig verksamhet och inom arbets-marknadsåtgärderna. Nedgången i antalet nyanlända flyktingar har inneburit färre deltagare inom in-troduktionsinsatserna och därmed lägre kostnader.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens eko no miskaresultat, tusental kronor


Gemensamt -34 308 2 217 -32 091

Eftergymnasial

utbildning -6 363 6 165 -198

Arbetsmarknadsprogram -35 884 21 967 -13 917

Flyktingintroduktion -10 662 5 423 -5 239

Gymnasieskola -406 017 89 391 -316 626

Särskola -34 267 4 120 -30 147

Vuxenutbildning -68 908 6 771 -62 137

Uppdragsutbildning -1 305 1 434 129

Daglig verksamhet -60 558 2 512 -58 046

Summa -658 272 140 000 -518 272

Budgetutfall +4 079


Hösten 2009 upphandlades den gymna-siala vuxen utbildningen, vilket innebar att vi kunde erbjuda de studerande fler efterfrågade utbildningar.

Daglig verksamhet har drivit ett teater-projekt som finansieras helt av Allmän-na arvsfonden.

Tumba gymnasium startade det fin-ansekonomiska programmet Finek som en av de 20 skolor i landet som deltar i försöket med riksrekryterande gymna-siala spetsutbildningar.

Under beteckningen sommarlovsentre-prenörer fick ungdomar prova på att starta eget företag under sommaren. 263 ungdomar erbjöds feriepraktik.

Under hösten besökte två nobelprista-gare Tullinge gymnasiums elever.

Gymnasieskolorna har satsat på att använda bra råvaror och undvika halvfabrikat i skolmaten. Inom daglig verksamhet diskuteras kost och hälsa vid arbetstagarforum.

Ett antal lärare har fortbildat sig i prak-tisk IT- och mediekompetens (PIM). Satsningen är till för att lärarna ska känna sig uppdaterade i den moderna teknik som ungdomarna själva använ-der och för att ungdomarna ska kunna förberedas för det mediala samhället.

Tullinge gymnasium har infört kursen Global miljökunskap. Eleverna ska ar-beta praktiskt och sedan föreslå förbät-tringar som minskar miljöpåverkan.

Nu har alla elever, lärare och föräldrar möjlighet att logga in på Min skola, ett webbaserat IT-stöd för till exempel betyg, närvaro och schema

verksamhetsområde Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är hu-vudman för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utveck-lingsstörda (särvux), svenskundervisningen för invan-drare (sfi) och kvalificerad yrkesutbildning. Nämnden har också ansvaret för frågor om högre utbildning.

Nämnden svarar för kommunens arbetsmarknad-spolitiska verksamhet, flyktingmottagning och introduktionen för nyanlända invandrare. Nämnden utför daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och har även ans-varet för verksamheten i Xenter i Tumba.

Resultat och måluppfyllelseI kommunens gymnasieskolor avslutade 81 procent av eleverna 2009 sina studier med behörighet till hög-skolestudier. Resultatet ligger därmed på liknande nivå som de senaste åren. Flickor har genomgående bättre resultat än pojkar men skillnaderna är stora mellan skolorna.

Kommunfullmäktiges mål utgår från andelen mantals-skrivna 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning. Utfallet 2009 uppgår till 64 procent och har inte förändrats i någon större utsträckning under senare år. Totalt 30 procent av eleverna som tog studenten vid Botkyrkas gymnasieskolor 2008 påbörjade hög-skolestudier inom ett år. Andelen överstiger klart genomsnittet för länet och riket.

Arbets- och kompetenscenter har tagit ett nytt och större grepp när det gäller det kommunala uppföljn-ingsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år. Ett resultat är att vi har haft kontakt med 39 procent av de ungdomar i gruppen som varken studerar eller arbetar. Även unga arbetslösa i åldern 18–24 år har fått fördjupad kartläggning och vägledning av vägled-ningsteamet.

Gymnasieskolornas arbete med elevinflytande har gett resultat i form av klart bättre värden i eleven-käten. De vuxenstuderande anser sig också ha fått större inflytande. Enligt brukarenkäten är även delta-garna i daglig verksamhet generellt sett mycket nöjda med verksamheten.

De servicegarantier som formulerats för 2009 har uppfyllts.

Årets verksamhetSamarbetet med södertörnskommunerna har vid-areutvecklats och bland annat resulterat i ett förslag till fördelning av gymnasiala yrkesprogram inom Södertörn. Enligt förslaget kommer Botkyrka att ta ansvaret för el- och omvårdnadsprogrammen.

Vuxenutbildningen har infört ett nytt sätt att arbeta vid mottagandet av nya elever inom sfi. Utöver språk och utbildning tas även yrkeserfarenheter med i kartläggningen. Med samma syfte, att snabbare hjäl-pa nyanlända att få kontakt med arbetsmarknaden, samverkar flyktingintroduktionen och arbets- och kompetenscentrum.

Antalet sökande till kvalificerade yrkesutbildningar var rekordstort inför starten hösten 2009. Utbildnin-garna har blivit mycket populära i Botkyrka och på Södertörn. 92 elever påbörjade utbildningarna ”råd-givare inom finans och försäkring”, ”grafisk binderi-teknik” och ”tryckare-grafisk produktion”.

Den nya kommunala servicen nystartskontor startade under året. Syftet är att göra det enklare att starta och driva företag.

Antalet gymnasieelever ökade kraftigt 2009. Samti-digt ökar även rörligheten bland gymnasieungdomar-na. Andelen Botkyrkaelever som går i friskolor eller i andra kommuners gymnasieskolor överstiger nu 50 procent. Samtidigt går även fler elever från andra kommuner i Botkyrkas skolor än tidigare.

Botkyrkas gymnasieelever

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

2005 2006 2007 2008 2009

2015

606537

2029

608690

1990

653747

1902

753791

1782

942895

Kommunens skolor Friskolor Annan kommun


verksamhetsområdeBarn- och ungdomsnämnden ansvarar för verksam-heter för åldrarna upp till 16 år i förskola, förskole-klass, fritidshem, grundskola och i den obligatoriska särskolan.

Årets verksamhetAntalet förskolebarn fortsätter öka men i något långsammare takt än åren innan. Förutom att det blir fler barn i åldersgruppen 1–5 år så ökar även service-graden, det vill säga andelen barn som söker för-skoleplats. Servicegraden 2009 uppgår till 86 procent. Andelen barn som har plats på deltid sjunker något och understiger nu 15 procent.

Antal platser i förskola 2004–2009

Även fritidshemsplatserna och antalet elever i för-skoleklassen ökar medan de fortsätter att minska på grundskolan och särskolan.

Kvalitetsdialogerna, en halvdag per skola, genom-fördes under våren 2009. I dialogerna disku teras skolans resultat, analysen av resultaten och vilka utvecklingsområden som identifierats.

Vi har beslutat att förändra organisationen av modersmålsundervisningen. I korthet innebär det att ansvaret för hemspråksträning och modersmålsun-dervisning flyttas ut till respektive rektor. Resursen för modersmålsundervisning blir elevbaserad och fördelas till respektive område.

Statistik över elevernas studieresultat och från elev- och föräldraenkäterna har presenterats med kön som indelningsgrund i den utsträckning det varit möjligt.

Barn- och ungdomsförvaltningen och socialför-valtningen driver sedan februari 2009 gemensamt projektet Kraftsamling. Syftet är att utveckla rutiner för samverkan kring enskilda barn. En kontaktperson från socialtjänsten har knutits till varje skola och träffar skolans elevhälsoteam varannan vecka.

Resultat och måluppfyllelseGenomsnittligt meritvärde våren 2009 var 199 vilket är nästan oförändrat jämfört med föregående år. Pojkarna hade det högsta genomsnittliga meritvär-det någonsin (193) medan flickornas var lägre än föregående år (205). Sammantaget gör det att skill-naden mellan pojkars och flickors värden var cirka 12 meritpoäng, vilket är ungefär hälften av den genom-snittliga skillnaden i landet.

De flesta brukarenkäterna visar ett sämre resultat än vid förra tillfället. Av svaren framgår att insatser be-höver göras för både elevinflytandet och arbetsmiljön.

I elevenkäten anser 89 procent att de blir respekterade för den de är av andra elever. En något lägre andel flickor än pojkar instämmer helt i detta påstående. Särskolans elever känner sig i mindre grad respek-terade än grundskolebarnen. En positiv iakttagelse från elevenkäten är att de skolor som särskilt jobbat med området elevinflytande också uppvisat förbät-tringar.

Index för hur nöjda föräldrarna är med förskolan sjönk till 70 procent, en minskning med två procen-tenheter.

De ekologiska livsmedlen stod för 12,5 procent av den totala livsmedelskostnaden under året. Mätt i kilo motsvarar den ekologiska inköpsmängden 24 procent.

Förvaltningen klarar de åtaganden som finns i ser-vicegarantierna

Det ekonomiska resultatetBarn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskott på totalt 11,3 miljoner. Lägre hyreskostnader inom förskolan och ett antal externt finansierade projekt har bidragit positivt till utfallet med tillsammans 4,8 miljoner. Nämnden förslår att 0,3 miljoner för projekt som inte avslutats ombudgeteras till 2010. Utfallet är bättre än prognosen i höstens uppföljning. En förklaring är att förvaltningen redan under hösten 2009 vidtog åtgärder med tanke på budgetsituationen under 2010.

De gemensamma verksamheterna står för drygt hälften av det sammanlagda överskottet. Med undan-tag för särskolan visar även de övriga verksamheterna positiva budgetutfall.

Barn- och ungdomsnämnden

3036

2004 2005 2006 2007 2008 2009

3939 4054 42904508 4609


Socialnämnden

AnsvarsområdeSocialnämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg och för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt socialtjänstla-gen. Socialnämnden beslutar om insatser enligt lagen om särskilt stöd och service till funktions hindrade (LSS) för de personer som har en psykisk funktion-snedsättning. Socialnämnden ansvarar också för de öppna förskolorna.

Årets verksamhetAntalet utnyttjade årsplatser för barn och unga har ökat. Ökningen har skett inom familje- och jourhem, vilket är en billigare form av placering än institution.

Under året har antalet boendeplatser för vuxna med psykisk funktionsnedsättning ökat. Ökningen har framförallt skett genom en ökning av antalet träning-slägenheter motsvarande 5,5 årsplatser.

Antalet årsplatser på institution för vuxna missbru-kare har minskat med närmare 14 sedan 2008, men är fortfarande nästan 5 årsplatser över budget, min-skningen handlar mest om bistånd till boende. Hem-löshet är en central fråga för de som får bistånd till institution, men för att minska budgetöverskridandet har fler i stället hänvisats till boende på härbärgen.

Antal helårsplaceringar

Både kostnaderna för försörjningsstöd inklusive flyk-tingar och antalet biståndsmånader för hushållen har ökat med cirka 14 procent jämfört med 2008.

Jobbcentrum har under året skrivit in 458 klienter i verksamheten. Av dessa har 97 fått arbete och 25 börjat studera. Antalet som fått arbete eller börjat studera har minskat jämfört med 2008 då 217 respek-tive 49 personer lämnade Jobbcentrum.

Resultat och måluppfyllelseUnder hösten har socialförvaltningen genomfört sin årliga enkät riktad till brukare. I undersökningen ställdes bland annat följande frågor:

- Hur nöjd är du med hjälpen som helhet? - Hur väl har hjälpen uppfyllt dina förväntningar? - Hur nära eller långt ifrån en sådan hjälp är den hjälp du har fått?

Svaren görs om till ett nöjd kund-index (NKI 0–100). NKI visar helhetsbetyget på verksamheterna och totalt sett ger brukarna och besökarna socialförvalt-ningen ett klart godkänt betyg på 76 NKI i genom-snitt för samtliga verksamheter. Gränsen för godkänt är enligt SCB cirka 40 NKI, ju högre värde desto nöjdare kunder.

Socialnämnden ingår i ett samverkansprojekt med polis och landsting för att bygga upp Barnahuset. Syftet är att barn och familjer som utreds möter alla myndigheter på en plats. Barnet ska därmed inte behöva berätta sin upplevelse upprepade gånger.

Inom ramen för Kraftsamlingsprojektet har kon-taktpersoner utsetts för alla skolor och förskolor för att förbättra samverkan med skolorna med syfte att tidigt upptäcka barn i behov av stöd.

2006 2007 2008 2009

100

200

50

150

50Barn och unga

0–20 årPsykiskt funk-tionsnedsatta

Vuxna miss-brukare

2006 2007 2008 2009

Hushåll med bidrag

Hushåll per månad

Hushåll med bistånd alla

månader under året

16831628

17781988

749758 823935

210205

239271

Försörjningsstöd inklusive flyktinghushållAntalet elever i grundskolan och i särskolan fortsätter nedåt medan övriga verksamheter har ökat i omfatt-ning. Sett till antalet barn och elever i förhållande till budget blev dock utfallet sammantaget lägre vilket motiverar att det ekonomiska utfallet totalt sett blev positivt.

Nämndens nettokostnader har ökat med 4,3 procent jämfört med 2008, en något lägre ökningstakt än förra året.

Kostnaden per plats i förskolan (98 400 kronor) har ökat med 4 procent jämfört med förra året.Kostnaden i kommunens grundskolor uppgick till 82 900 kronor per elev, en ökning med 5 procent jämfört med 2008. Elevkostnaden överstiger bud-get vilket tyder på att skolorna fullt ut inte lyckats anpassa sig till det sjunkande elevantalet. Lokalkost-naderna har ökat med 9 procent medan kostnaderna för undervisning har ökat med 4 procent jämfört med förra året.

Kostnaderna för de externa eleverna i friskolor och andra kommuner ökade med 3,7 procent.


Skolornas webbplatser för marknads-föring och kommunikation har under året kompletterats med länken Skol-fakta, för saklig konsumentupplysn-ing. Här finns statistik om skolan som exempelvis föräldrarnas nöjdhetsgrad, elevernas trivsel och trygghet, deras meritvärden samt gymnasiebehörighet.

Den kommunala teknikskolan Komtek är en plantskola för blivande tekniker, innovatörer och entreprenörer. Under året har kursutbudet ökats och fler unga har gått en eller flera terminslån-ga kurser i teknik på fritiden

46 nya högskoleutbildade för-skolelärare anställdes 2009. Under året utbildade sig 35 förskollärare till pedagogiska ledare via Reggio Emili-ainstitutet i Stockholm. 25 barnskötare studerar också till förskollärare på distans. Andelen behöriga förskollärare i förskolan har därmed stigit till 40 procent.

Tre miljoner kronor har satsats på 1 000 nya datorer i grundskolan under året.

Det första spadtaget till om- och ny-byggnaden av Malmsjö skola i Vårsta togs den 19 augusti. Till vårterminen 2011 ska skolan stå klar och kommer då att kunna ta emot barn och elever från förskola upp till år 9. Projektet är den största skolsatsningen i Botkyrka någonsin. Malmsjö skola ska bli en del av närsamhället med lokaler för fören-ingslivet, sporthall och en ny, efterläng-tad fotbollsplan.

Barn- och ungdomsnämndens ekonomiska resultat 2009, tusental kronor


Gemensamt -74 538 2 669 -71 869

Förskola -475 261 76 643 -398 618

Fritidshem -80 593 33 971 -46 622

Modersmål i förskolan -7 100 120 -6 980

Förskoleklass -25 346 866 -24 480

Grundskola -812 314 44 941 -767 373

Särskola -62 601 6 295 -56 306

Projekt -270 43 -227

Summa -1 538 023 165 548 -1 372 475

Budgetutfall +11 335


Boprojektet startade under 2008. Idéerna bakom satsningen är att minska antalet kvinnor och män, pojkar och flickor som vräks. Projektet bygger på tidig kontakt med personer och familjer som är sena med att betala in sin hyra, har upprepade hyresskul-der eller har meddelande om störning. Barnfamiljer är prioriterade. Både antalet hushåll som riskerar att vräkas och antalet hushåll och barnfamiljer som fått rättelseanmaning för att de stör har minskat.

I stort har servicegarantierna för 2009 uppfyllts. Enligt servicegarantin ska de som söker ekono-miskt bistånd första gången få en besökstid senast 10 arbetsdagar från att ansökan kommit fram. En stickprovskontroll visade att garantin uppfylldes i 78 procent av fallen. I 94 procent betalades bistånd ut under innevarande månad om en komplett ansökan kommit in i rätt tid.

Ekonomiska resultat

Socialnämnden redovisar ett nettoöverskott mot budget på 1,5 miljoner kronor. Resultatet är bättre än förväntat på grund av att verksamheterna riktade till personer med missbruksproblem vänt ett underskott till ett litet överskott och att underskottet var mindre än befarat för verksamheter riktade till personer med psykisk funktionsnedsättning.

Nettokostnaderna för socialnämnden har ökat med 4,7 procent jämfört med 2008. Kostnadsökningen beror så gott som uteslutande på ökade kostnader för försörjningsstöd och flyktingmottagande där nettokostnadsökningen varit 14,5 procent. För övriga verksamheter inom socialnämndens verksamhetsom-råde ligger ökningen på 1,1 procent.

Det finns stora skillnader mellan verksamheterna. Ekonomiskt bistånd till flyktingar och socialbidrag-shushåll överskrider budgeten med sammanlagt 21,4 miljoner kronor. Det beror dels på den rådande konjunkturen, dels på att en stor grupp flyktingar har avslutat sin introduktionstid under början av året och överförts från förvaltningen för utbildning och arbetsmarknad. En annan orsak är att många, främst flyktingar och personer med beroendeproblem, saknar ett tryggt boende. Kostnaderna för hotell, härbärge och vandrarhem är cirka 12,3 miljoner kronor vilket är en ökning med 5,3 miljoner kronor jämfört med 2008.

Det negativa resultatet vägs upp av positiva avvikelser inom andra verksamheter. Nettokostnaderna för verksamheter riktade till barn och unga och deras föräldrar redovisar överskott med 16,8 miljoner kronor. Den största enskilda orsaken är att vårddygn-skostnaderna har varit lägre än budgeterat. Men här finns också överskott på grund av personalvakanser och att kompetensutvecklingsanslag inte har utnyt-tjats.

1,8 miljoner kronor i överskott beror på att ett mo-tivationsboende för personer med beroendeproblem inte har byggts. Andra verksamheter som till exem-pel nämnd och administration bidrar också till det positiva resultatet.

Socialnämndens ekonomiska resultat, tusental kronor


Flyktingmottag -16 140 858 -15 281

Öppen förskola -4 867 150 -4 717

Barn och unga -162 721 8 324 -154 398

Psykiskt funktions-

hindrade

Missbrukare -39 239 4 897 -34 342

Övriga vuxna

Försörjningsstöd -117 684 2 888 -114 796

Gemensam verksamhet -52 189 11 832 -40 356

Summa -488 787 49 143 -439 644

Budgetutfall +1 505


Vuxenenheten har startat Botkyrka alkoholråd-givning. Där erbjuds fem rådgivande samtal som en serviceinsats till Botkyrkas medborgare.

Boenheten arbetar sedan i januari i två områdes-baserade team. Handläggarna arbetar mer flexi-belt och behovsorienterat under ett gemensamt ansvar. Det förändrade arbetssätten har lett till en högre omsättning på träningslägenheter för ung-domar och ungdomarna har fått större möjlighet att komma vidare. Att ungdomen själv får utrusta sitt hem och efter ett år ta över sitt kontrakt är en morot.

Kvinnorådgivningen tar nu även emot våldsut-satta kvinnor som inte har barn. Beslutet gäller tills vidare och i avvaktan på att vuxenenheten ska organisera ett mottagande för denna målgrupp.

I september beviljades förvaltningen projektmedel från länsstyrelsen till en samordningsfunktion inom området kvinnofrid. Beslutet gäller under ett år, med möjlighet att ansöka om ytterligare ett projektår.

Paraplyprojektet startade hösten 2009. Projek-tet vänder sig till unga kvinnor och män mellan 16 och 24 år som varken arbetar eller studerar. Huvudsyfte är att knyta samman insatser från kommunen, arbetsförmedlingen och försäkring-skassan och komplettera med nya insatser för grupper eller individer. I projekt ingår också en traineemodell där företag kan ta emot arbetslösa ungdomar i traineeanställningar.


AnsvarsområdeVård- och omsorgsnämndens ansvarsområde omfat-tar omsorg om äldre och funktionsnedsatta. Verk-samheten äldreomsorg rymmer kommunens samlade utbud av service, vård och omsorg i eget boende (hemtjänst) och i särskilda boendeformer för äldre och funktionsnedsatta personer. Handikappomsor-gen omfattar verk samheter och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunen har en sammanhållen enhet för biståndsbedömning och hälso- och sjukvård. Inom nämndens ansvarsområde finns även kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). Dessu-tom bedrivs storköks- och restaurangverksamhet.

Årets verksamhetAntalet hemtjänsttimmar har minskat med närmare 14 000 jämfört med 2008. Under samma period har antalet boende i kommunens äldreboenden ökat med 26 personer och antalet externa platser har ökat med närmare fyra.

Antalet platser inom handikappomsorgens boenden med särskild service har, jämfört med 2008, ökat med 7 årsplatser i kommunens regi och de externt köpta platserna har minskat med 9.

Antalet timmar inom personlig assistans (LSS/LASS) har minskat med cirka 2 procent under året. Jämfört med 2007 har timmarna ökat med cirka 8 procent. I verksamheten ingår personlig assistans enligt LSS/LASS, avlösar- och ledsagarservice.

Resultat och måluppfyllelseVård- och omsorgsnämndens brukarundersökning görs vartannat år, nästa undersökning genomförs 2010.

2009 års medborgarundersökning som mäter kom-muninvånarnas allmänna inställning visar att 73 procent tycker att det känns tryggt att åldras i Bot-kyrka. Jämfört med 2008 är det en minskning med tre procentenheter. Resultaten varierar något mellan kommundelarna i intervallet 70–74 procent. Fler män (75 %) än kvinnor (70 %) instämmer i påståendet att det är tryggt att åldras i Botkyrka. Störst varia-tion syns när vi tittar på hur länge de svarande varit bosatta i kommunen. Ju längre man har varit bosatt i kommunen desto bättre resultat. Spannet ligger mellan 63 och 81 procent. Av invånarna över 70 år instämmer 72 procent i att det är tryggt att åldras i kommunen.

De flesta enheterna har nu brukarråd, där brukarna har möjlighet till inflytande i olika frågor som rör verksamheten.

Under året har arbete med att säkerställa att alla brukare har en genomförandeplan bedrivits. Vid ut-gången av 2009 hade 80 procent av brukarna en plan och i april 2010 ska en genomförandeplan finnas för alla i särskilt boende och med hemtjänst.

Ett samarbete kring friskvård har inletts med Föreningen för utvecklingsstörda barn och ungdomar (FUB), utbildning och arbetsmarknad, socialförvalt-ningen och Karolinska institutet. Syftet är att en för-bättrad hälsa för medborgarna genom ökad kunskap om kost och friskvård.

På Mötesplats Tumba har antalet besökare ökat stadigt. Utbudet av aktiviteter växer och bred-das. Verksamheten presenterades på kvalitetsmäs-san i Göteborg, då vi var en av de nominerade till Götapriset 2009.

vård- och omsorgsnämnden

Boende i äldre-boende

Bostad med särskild service (LSS)

429 433 463

200 215 213

2007 2008 2009

Antal årsplatser 2007–2009

2007 2008 2009

hemtjänst och personlig assistans 2007–2009

60 00050 00040 00030 00020 00010 0000

LSS/LASS

Hemtjänst


AnsvarsområdeÖverförmyndarnämnden bereder ärenden om godmanskap och förvaltarskap, varefter tingsrät-ten beslutar om ärendena. Överförmyndarnämnden utövar också tillsyn över god mans eller förvaltares åtgärder.

Överförmyndarnämnden ser till att barns tillgångar förvaltas enligt föräldrabalkens bestämmelser till barnets nytta. Med barn menas personer under 18 år.

Årets verksamhetBåde antalet nya beslut i tingsrätten om ställföreträ-dare och antalet ställföreträdare har ökat under året.

Genom en lagändring den 1 januari 2009 har tillsyn-en över barns tillgångar skärpts och fler omyndiga har blivit aktuella.

Resultat och måluppfyllelseI januari bjöd vi in alla ställföreträdare till en utbild-ningskväll i årsräkningsarbete.

Nya ställföreträdare har fått skriftlig information om uppdraget.

Enligt lagen ska ensamkommande barn få en god man så snart det är möjligt. Under året har vi klarat 67 procent av förordnandena inom en vecka.

Det ekonomiska resultatetÖverförmyndarnämnden redovisar för 2009 ett över-skott mot budget med 264 000 kronor. Överskottet har uppstått genom intäkter från Migrationsverket för gode män till asylsökande ensamkommande barn. Dessutom har huvudmannen i stället för kommunen i större utsträckning betalt arvodet till ställföreträdar-en. Under 2009 betalade 44 procent av huvudmännen arvodet medan 56 procent betalades av kommunen. Jämfört med 2008 har andelen som betalas av huvud-mannen ökat med 5 procentenheter.

Överförmyndarnämnden

2006 2007 2008 2009

Nya beslut i tings-

rätten om ställ-

företrädare 104 70 86 101

Antal ställföreträdare 483 489 521 567

Överförmyndarnämndens ekonomiska resultat, tusental kronor


Nämnd -55 -58

Ställföreträdare -2 675 209 -2 466

Överförmyndarenheten -2 832 45 -2 787

Summa -5 562 254 -5 308

Budgetutfall +264

För att förstärka möjligheten för unga personer med funktionsnedsättning att utöva fritidsintressen har vi inlett ett samarbete med kultur- och fritidsförvaltnin-gen och kulturombud har utsetts.

Vård- och omsorgsnämnden har i september beslutat om en åtgärdsplan för att uppnå en budget i bal-ans. Omställningsarbetet har pågått under året och arbetet med att effektivisera verksamheten fortsät-ter, bland annat ser vi över schemaläggningen för att matcha brukarnas behov.

Servicegarantierna för 2009 har i stort uppfyllts. Dessa områden har inte fullt ut uppfyllt garantin: - I några fall har vi inte tagit kontakt inom sju arbetsdagar efter att ansökan inkommit. - Genomförandeplan finns till 80 procent. - En enhet inom särskilt boende har inte erbjudit de boende minst två organiserade gemensamma aktiviteter per dag under vardagar och en aktivitet på helger, arbete pågår för att uppnå detta.

Det ekonomiska resultatetVård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 3,9 miljoner kronor. Det är framför allt personlig assistans och externa placeringar inom äldre- och handikappomsorgen som visar underskott. Sam-mantaget för dessa tre verksamheter är underskottet 43 miljoner. Att underskottet stannar på närmare 4 miljoner beror främst på att det nya äldreboende Silverkronan inte är fullbelagt, att två boenden med bostad med särskild service inom handikappomsor-gen ännu inte har byggts och att budgetmedel på 7,5 miljoner kronor för volymökningar behållits centralt.

Nettokostnadsutvecklingen för vård- och omsorgs-nämnden visar på en ökning med 3,3 procent mellan 2008 och 2009. Ser vi till verksamheterna med stora underskott har kostnaderna för personlig assistans ökat med 10 procent medan antalet timmar har min-skat med 2 procent.

Kostnaderna för externa placeringar inom äldreom-sorgen har ökat med 22 procent. Ökningen beror både på att antalet personer med extern plats ökat och att dygnskostnaden ökat.

Kostnaderna för externa placeringar inom handikap-pomsorgen har ökat med knappt 1 procent mellan 2008 och 2009. När det gäller de externa platserna har antalet köpta dygn minskat med 19 procent, medan kostnaden per dygn har ökat med 23 procent. Men jämfört med budget är underskottet närmare 17 miljoner kronor. Det förklaras av att de medel som finns avsatta för egna boenden används till externa platser till dess de egna boendena har byggts.


Äldre Tullingebor har tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen medverkat i ett projekt i samverkan med Folkoperan och uppsättningen av operan Pärlfiskarna. Deltagarna fick i studiecirkelform beskriva innebörden av lycka.

Broschyren En vård och omsorg nära dig har delats ut till alla hushåll i kom-munen. Skriften beskriver de verk-samheter vård- och omsorgsnämnden bedriver och som erbjuds invånarna.

Vård- och omsorgsnämndens ekonomiska resultat, tusental kronor.


Äldreomsorg -455 178 70 852 -384 326

Handikappomsorg -362 279 78 791 -283 488

Gemensam verksamhet -75 540 3 781 -71 759

Summa -892 999 153 424 -739 575

Budgetutfall -3 922

BOL AGEN I SAM MANFAT TN ING66 BOL AGEN I SAM MANFAT TN ING 67

Söderenergi AB producerar fjärrvärme som dis-tribueras genom Södertörns fjärrvärme och Telge energinät. En mindre del säljs även till Fortum. I Söderenergikoncernen ingår Söderenergi AB, Igelstaverkens förvaltnings AB, Fittjaverkets förvalt-nings AB, Baltic Peat AS och Söderenergi Kraftvärme AB.

Företaget producerar fjärrvärme i fyra anläggningar: Igelstaverket, Fittjaverket, Huddinge maskincentral och Geneta panncentral.

Under 2009 färdigställde Söderenergi Igelsta kraft-värmeverk och tog det i drift i slutet av året. Detta har inneburit att bolaget har börjat sälja el och elcertifikat. Värmeleveranserna till Fortum värme har också ökat.

Under året har även Igelstas hamn byggts ut för att kunna ta emot två båtar samtidigt. För bolagets räkn-ing har en järnvägsterminal byggts i Nykvarn som ska ta emot cirka 200 000 ton skogsflis årligen från hela Sverige. Söderenergi hyr tills vidare terminalen men har möjlighet att ta över den i framtiden.

Bolaget har under året fått en villkorat aktieägar-tillskott på 100 miljoner kronor som ökat det egna kapitalet och förbättrat bolagets soliditet.

Upplev Botkyrka ABVerksamheten i Upplev Botkyrka AB delades vid årsskiftet 2008/2009 upp i två separata bolag. Ett nybildat bolag övertog namnet Upplev Botkyrka och bedriver nu verksamheterna på Lida och Suptopia. Bolaget har i samband med nybildandet förvärvat tillgångar från nuvarande Hågelbyparken AB, främst konstsnöanläggning och friluftsgolfbana på Lida samt diverse inventarier på både Lida och Subtopia.

Inom cirkusområdet har ett stort arbete gjorts under 2009, både nationellt och internationellt. Subtopia anses i dag vara en av de viktigaste och mest intres-santa platserna för cirkusutveckling i Europa och även i andra delar av världen. En av många händelser under 2009 var skapandet av branschorganisationen Manegen för cirkus, varieté och gatuföreställningar.

Den snörika vintern gjorde Lida till ett vinterparadis. De preparerade skidspåren anses av många som de bästa i hela Stockholmsområdet. Utöver skidspåren har även skridskobanor, pulka- och skidbackar varit välbesökta.

Södertörns fjärrvärme aB

Kommunens indirekta ägarandel 50 %

Aktiekapital 40 mnkr (40)

Omsättning 612,0 mnkr (579,2)

Årets resultat före skatt 85,4 mnkr (95,9)

Balansomslutning 641,8 mnkr (606,2)

Investeringar 52,1 mnkr (53,5)

Soliditet 44,7 % (48,6)

Antal anställda 47 (46)

Söderenergi aB

Kommunens indirekta ägarandel 29 %

Aktiekapital 55 mnkr (55)


Årets resultat före skatt -25,4 mnkr (-30,5)

Balansomslutning 2 004,4 mnkr (1 566,8)


Soliditet 6,2 % (3,2)


Upplev Botkyrka aB

Kommunens ägarandel 100 %

Aktiekapital 1,6 mnkr

Omsättning 29,2 mnkr

Årets resultat före skatt -0,2 mnkr

Balansomslutning 21,5 mnkr

Investeringar 2,5 mnkr

Soliditet 6,7 %

Antal anställda 21

Botkyrka kommunfastigheter ABBotkyrka kommunfastigheter AB bedriver ingen egen verksamhet utan är endast moderbolag i kommunens fastighetskoncern. Bolaget ägde vid årsskiftet 92 pro-cent av aktierna i AB Botkyrkabyggen. Resterande av aktierna äger kommunen direkt. Bolagets kostnader består nästan helt av en räntekostnad till Botkyrka kommun på 25 miljoner kronor som kommer från tidigare aktieköp i dotterbolagen.

För att kunna betala räntan har bolaget fått ett koncernbidrag från Botkyrkabyggen på 24 miljoner kronor samt ett aktieägartillskott från Botkyrka kommun på 13 miljoner kronor. Bolaget har under året även lämnat ett aktieägartillskott till Botkyrk-abyggen på 13 miljoner kronor.

Det är endast dotterbolaget Botkyrkabyggen som har bedrivit verksamhet under året. Resultatet i Botkyrka kommunfastigheter blev ett minus på 23,3 miljoner kronor. Koncern bidraget från Botkyrkabyggen på 24 miljoner har inte intäktsförts utan endast bokats mot det egna kapitalet, vilket förklarar det negativa resultatet för 2009.

AB BotkyrkabyggenBotkyrkabyggens koncern består av Botkyrkabyggen AB, Fastighets AB Alfågeln och Botkyrka stadsnät AB. Botkyrkabyggen är kommunens allmännyt-tiga bostadsbolag och äger cirka 11 700 lägenheter i kommunen. Drygt en tredjedel av kommunens befolkning bor i bolagets lägenheter. Alfågeln äger centrumanläggningen i Alby. Botkyrka stadsnät AB har uppdraget att bygga ett stadsnät för bredband-skommunikation i kommunen.

Efterfrågan på bostäder har varit stabil under verksamhetsåret. Uthyrningsgraden för bostäder var 100 procent (99 procent 2008). Bostadshyrorna höjdes med 1,9 procent från och med maj 2009. Tvåårsavtalet från hösten 2008 förhandlades om på hyresgästföreningens begäran och den överenskomna hyreshöjningen för 2010 flyttades fram fyra månader. Samtidigt ströks den tidigare överenskommelsen om återbetalning av hälften av ett eventuellt överskott för värmekostnaden.

I Tullinge har nyproduktion av 85 lägenheter i Tullingeberg påbörjats.

Botkyrka stadsnät AB har under året påbörjat arbetet med att bygga stadsnät med fiberkabel till Botkyrk-abyggens fastigheter och kommunens arbetsplatser.

Arbetet har påbörjats i Fittja, Alby och Norsborg och fortsätter i resten av kommunen under de närmaste åren.

Koncernens resultat uppgick till 49,9 miljoner kronor före skatt och bokslutsdispositioner.

Södertörns energi ABSödertörns fjärrvärme AB:s verksamhet startade 1970, syftet var att producera, distribuera och sälja värme till kunder i Botkyrka, Huddinge och Salem. Sedan 1990-talets början arbetar man mest med distribution och försäljning. Bolaget ägs till hundra procent av holdingbolaget Södertörns energi AB, och det ägs i sin tur till 50 procent av Botkyrka kommun och till 50 procent av Huddinge kommun. Bolaget äger också 58 procent av aktierna i Söderenergi. Ti-digare ägdes dessa aktier av Huddinge och Botkyrka kommun.

Södertörns fjärrvärme har under många år haft det lägsta fjärrvärmepriset i Stockholmsregionen. Detta har inte förändrats trots att bolaget inför 2010 beslutade att höja priset med 2,5 procent.

För Södertörns fjärrvärme har bygget av Igelsta kraftvärmeverk inneburit investeringar under 2009 i förstärkningsledningar och tryckreduceringar som ska klara en ökad distribution från Igelsta upp till Skärholmen. Ledningsnätet genom Alby centrum byggdes om i fyra etapper. Samtidigt pågick arbeten med tryckreduceringar på ledningssträckan mellan Rönninge och Skärholmen.Resultatet efter finansiella poster för Södertörns fjärrvärme blev 85,4 miljoner kronor, vilket är 10,5 miljoner lägre än föregående år. Investeringarna var under året 52 miljoner kronor. Bolaget har lämnat ett koncernbidrag på 95,1 miljoner kronor till moderbo-laget.

Bolagen i sammanfattning

Botkyrkabyggen aB

Kommunens ägarandel 100 % (därav 92 % indirekt)

Aktiekapital 135,5 mnkr (135,5)


Årets resultat före skatt 49,9 mnkr (43,7)

Balansomslutning 2 405,7 mnkr (2 304,5)


Soliditet 22,4 % (22,5)


BOL AGEN I SAM MANFAT TN ING68 RE V IS IONSBER ÄT TELSE 69

hågelbyparken ABBolaget har bytt namn från Upplev Botkyrka AB till Hågelbyparken AB. Ett nybildat bolag har tagit det tidigare namnet och övertagit verksamheterna Subtopia och Lida friluftsgård. Kvar i bolaget finns verksamheten i Hågelbyparken. Utgångspunkten är att Familjen Lindgren AB ska ta över bolaget som ett steg i att skapa en familjepark.

Intäkterna från konferenshyror och förtäring min-skade kraftigt under året. Under hösten skedde en viss återhämtning och julbuffén på Anna Giertz café hade fler besökare än 2008.

Resultatet för 2009 är –0,4 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett resultat på 0,1 miljoner 2008 för denna del av det gamla bolaget.

SRv återvinning ABBotkyrka, Huddinge, Haninge, Salem och Nynäshamns kommuner äger gemensamt SRV åter-vinning. Botkyrkas ägarandel är 31,5 procent. Verk-samheten är inriktad på att hjälpa hushåll och företag med deras avfall och återvinningsmaterial, informera och utbilda så att återvinningen ökar och det avfall som behöver omhändertas minskar och blir renare.

Bolagets omsättning uppgick under 2009 till 337,3 miljoner kronor (378,9). Huvudorsaken till att in-täkterna har sjunkit så mycket är de kraftigt min-skade mängderna verksamhetsavfall. Som ett direkt resultat av lågkonjunkturen har avfallsmängderna från företag minskat generellt med 25–30 procent i Sverige. Likaså har råvarupriser för metall, plast och wellpapp sjunkit kraftigt under 2009.

För att bidra till de nationella målen för insamling och behandling av matavfall har SRV begärt att få starta utsortering av matavfall hos hushållen i de fem ägarkommunerna. Redan i dag sorterar många verksamheter sitt matavfall men om bolaget ska klara de nationella målen på att 35 procent av allt matavfall ska behandlas biologiskt måste hushållen också ha denna typ av källsortering. SRV har också beslutat att bygga en förbehandlingsanläggning för att om-vandla matavfall till substrat som sedan rötas för att ge fordonsgas.

Ansvaret för att samla in förpackningar och tidningar vilar i dag på Förpacknings- och tidningsinsamlin-gen. Hushållen får transportera alla sorters förpack-ningar till återvinningsstationer som finns runt om i kommunerna. Förpackningar och tidningar är en stor del av hushållens avfall och många vill att SRV ord-nar insamlig i närheten av bostäderna. SRV kommer därför att genomföra ett försök i Huddinge kommun under 2010 där cirka 2 000 hushåll kommer att få pröva så kallad fyrfacksinsamling. De får då speciella kärl vid tomtgränsen och där samtliga förpackningar kan sorteras på plats.

hågelbyparken aB

Kommunens ägarandel 100 %



Årets resultat före skatt -0,4 mnkr (1,3)



Soliditet 22,6 % (33,9)


SRv återvinning aB

Kommunens indirekta ägarandel 31,5 %



Årets resultat före skatt 4,0 mnkr (–4,8)



Soliditet 27,3 % (25,3)


ORGANISAT IONSPL AN70 RE V IS IONSBER ÄT TELSE 71

OrganisationsplanBotkyrka kommun 2009

Revisorer

Personalutskott

Kommunfullmäktige61 ledamöter

S 25, M 15, v 5, FP 4, KD 4, BP 3, MP 3, TUP 1, c 1

Kommunstyrelsen

Nämnder Bolag

Barn- och ungdomsnämnd- barn och ungdomsförvaltning

Kultur- och fritidsnämnd- kultur och fritidsförvaltning

Servicenämnd- serviceförvaltning

Socialnämnd- socialförvaltning

Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd- samhällsbyggnadsförvaltning

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd- utbildning och arbetsmarknad

valnämnd- kommunledningsförvaltning

vård- och omsorgsnämndÖverförmyndarnämnd- vård- och omsorgsförvaltning

Botkyrka kommunfastigheter AB- 100% (under avveckling)AB Botkyrkabyggen (dotterbolag)- 92% (8% ägs direkt av kommunen)

Botkyrka Etablerings KB/AB- 100% (under avveckling)

Upplev Botkyrka AB- 100%

hågelbyparken AB- 100%

Södertörns fjärrvärme ägar AB- 50%Södertörns fjärrvärme AB (dotterbolag)- 100%Söderenergi AB (intressebolag)- 58%

SRv Återvinning AB- 31,5%

Folkhälsokommitté

Planerings- och näringslivsberedning

Demokrati- och integrationsberedning

Kommunlednings-förvaltning

Dialog och service

FotoEmma Jihammar (omslag), Leif Johansson (sid 4), Gert Olsson (sid 6), Gert Olsson (sid 11)

Stephan Berglund (sid 15), Johan Margulis (sid 19), Tommy Andersson (sid 22), Nadja Wrigfeldt (sid 26), Glenn Viksten (sid 29), Anne Dillner (sid 42), Lars Forsstedt (sid 45, Jörgen Schön (Sid 47),

Marianne Lundgren (sid 53), Bodil Johansson (sid 56), Lars Forsstedt (Sid 61), Susanne Lindholm (sid 62)

NÄMNDEREDOVISN ING72

Långt ifrån lagom

Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se

Botkyrka kommuns årsredovisning 2009

Documents

Transcript of Botkyrka kommuns årsredovisning 2009