Binga och Hossmo...mesolitikum som bronsålder och äldre järnålder kunde spåras....

- 1 -

KALMAR LÄNS MUSEUM • E 22 PROJEKTET • BINGA-HOSSMO

Malin GustafssonAnna-Lena Hallgren

Emma HavingRobin OlssonKennet Stark

Jenny Sundström

E22-PROJEKTET, RAPPORT 2000:8

Binga och HossmoHantverk och gravar från yngre järnålderFornlämning 134 och 161, Hossmo socken, Småland

KALMAR LÄNS MUSEUM • E 22 PROJEKTET • BINGA- HOSSMO

- 2 -

Redaktionsgrupp:

Gert Magnusson

Tinna Lenhammar

Viktoria Magnusson

Kartor: Publicerade i enlighet med

tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket

Utgiven av Kalmar Läns museum

ISSN 1400-352X

- 3 -


INNEHÅLLFörord .................................................................... 5

Sammanfattning ........................................... 7

Undersökningens förutsättningar ................ 11Topografi ................................................................... 13Fornlämningsmiljö ..................................................... 13Målsättning ................................................................ 14

Undersökningens genomförandeoch resultat ....................................................... 15Metodval och genomförande ...................................... 15Försvårande omständigheter ...............................................16Prioriteringar ........................................................................ 16Det arkeologiska källmaterialetDet arkeologiska källmaterialetdelområde 9 Binga ..................................................... 17Områdesbeskrivning ............................................................ 17Hus ....................................................................................... 17Blandgravar ..........................................................................21Järnhantering .......................................................................24Övriga anläggningar ............................................................. 27Kulturlager ............................................................................ 29Fynd ..................................................................................... 29Det arkeologiska källmaterialetdelområde10 Hossmo ................................................ 33Områdesabeskrivning .......................................................... 33Hus ....................................................................................... 34Anläggningar ........................................................................ 35Kulturlager ............................................................................ 37Fynd ..................................................................................... 37

Kulturhistorisk tolkning ..................................... 41Mesolitikum ............................................................... 41Bronsålder och äldre järnålder .................................. 42Hus ............................................................................ 42Brandgravarna ........................................................... 43De gravlagdas sociala status, yrkestillhörighet och religiösauppfattning ........................................................................... 43Binga i relation till andra yngre järnåldersgravfält ............... 45Grafältet i relation till kyrkan och den tidiga missionen ....... 45Järnhantering ............................................................ 45Områdets funktion ..................................................... 46

Utvärdering ................................................. 47

Summary .................................................... 49

Referenser ........................................................... 51Tekniska och administrativa uppgifter ................ 53BilagorBil 1 Analyserade kolprover ................................................. 56Bil 2 Schaktplan ................................................................... 58Bil 3 Anläggningsbeskrivningar, fyndlistor ..........................61


- 4 -

Figur 1.Översiktskarta med undersökningsområden samt nya vägsträckningen markerade. Skala 1:150 000.

- 5 -


FÖRORD

Sedan 1960-talet har betydelsen av en ny förbättraddragning av väg E 22 söder om Kalmar – den tre millånga sträckan mellan Hossmo och Söderåkra - varitaktuell. Att lösa frågan om sträckningen av den nyavägen har varit komplicerat. Här finns starka mot-stående intressen i form av höga natur- och kultur-värden och vattentäktsfrågor och tre alternativ harprövats. Slutlig ställning togs 1994 för att lägga vä-gen i ett västligt alternativ som innebär att man väjtundan för det synnerligen värdefulla kulturlandskapoch fornlämningsmiljöer som ligger närmare kusten.

Kalmar läns museum har kontinuerligt deltagit medarkeologiska utredningar och arkeologiska förunder-sökningar som syftat till att identifiera vilka forn-lämningar som finns och vilken karaktär de har. Dennya vägsträckningen går till stor del genom odladåkermark, vilket innebär att fornlämningar som bop-latser är svåra att upptäcka innan matjordsskiktet harschaktats bort.

Våren 1997 beviljades Vägverket medel för vägar-betena av regeringen med kort varsel och de arkeolo-giska slutundersökningarna fick sättas igång med storhast. Fältarbetena utfördes därefter under tre år, 1997-99. Projektet har sedan 1997 letts av docent GertMagnusson och under tiden som det arkeologiska fält-arbetet pågått har ett tjugotal arkeologer varit extra-anställda per säsong.

Samtidigt som länsstyrelsen skulle ta beslut om dearkeologiska undersökningarna längs E 22 stodkulturminneslagen inför en ändring som ställer störrekrav på kostnadseffektivitet och vetenskaplighet änvad som tidigare varit fallet. För att möta dessa kravupprättades ett vetenskapligt program för projektet.Dessutom gjordes en specifik undersökningsplan förvart och ett av de 17 delområden som de arkeologiskaundersökningarna delats upp på, där kunskapslägeoch frågeställningar inför slutundersökningen preci-serades, utifrån de tidigare gjorda förundersökninga-rna. Tidigare har bara ett fåtal arkeologiska under-sökningar gjorts i området. I programmet ochundersökningsplanerna har de viktigaste frågeställ-ningarna för att öka kunskapen om Möres förhistoriaförsökts ringas in. För att bli vetenskapligt hanterligthar projektet delats in i sju programområden enligt

en kronologisk modell - mesolitikum, neolitikum,bronsålder, äldre järnålder, yngre järnålder och med-eltid. Två programområden - bebyggelse och järn-framställning – ligger tematiskt och följer utveck-lingen över tiden. Dessutom finns tre naturvetenskap-liga stödprogram -odlingslandskapet, strandför-skjutningen och miljöarkeologi. Till vart och ett avprogramområdena finns en programansvarig. Arbe-tet har också följts av en extern referensgrupp sombestår av representanter från olika delar av det svenskaarkeologiska forskarsamhället. Arbete har också följtsav länsstyrelsen som haft en liknade referensgrupp,där även en representant från Vägverket ingått.

I det vetenskapliga programmet är de viktigastefrågorna definierade som är avsedda att styra under-sökningarnas övergripande inriktning, tex frågor omden äldsta bebyggelsestrukturen, fångstkulturens för-ändring och kontinuitet, frågan om en regional kro-nologi och varudistribution. Strandförskjutningsana-lyser, som inte tidigare har gjorts i området, är vik-tiga för förståelsen av strandboplatsernas utvecklingoch hela kulturlandskapet längs kusten. Andra grund-läggande frågor är bronsålderns rituella landskap,den äldre järnålderns bebyggelse och markanvänd-ning runt Mören, liksom frågor om hur järn-framställningen förändrades över tiden och om hurden framväxande centralmakten under övergångentill medeltid speglas i området.

När nu fältundersökningarna är slutförda kan deviktigaste resultaten sammanfattas enligt följande:

1. Den äldsta bosättningen, där nya fynd har belystlivet hos de första möreborna (Söderåkra,Kölbygärde).

2. Jordbrukets introduktion och utveckling fram tillden stora förändringen under mellersta bronsålder(Söderåkra, Mören).

3. Bronsålderns storskaliga bebyggelse och bebyg-gelsemiljö och influenser från skånskt/danskt område(Bruatorp).

4. Det äldre odlingslandskapet och dess utveckling(Kölbygärde, Väntorp, Mören, Kristinelund).

5. Den äldsta metallurgin, där brons mötte järn(reduktionsugnen vid Eket).


- 6 -

6. Järnålderns bebyggelse, gravar och familje-struktur (Skällby, Mören, Kulltorp, Kristinelund).

7. Europeiska influenser kring jordbruk, keramikoch metallurgi (Gunnarstorp m fl.)

8. Ljungby- framväxten av en storgård med västeu-ropeiska influenser i Möre.

9. Hossmo – ett politiskt centrum i det forna små-landet Möre.

10. Barn- och skolverksamheten.

Avrapporteringen av undersökningarnas resultat skeri fyra steg;

Steg 1 utgörs av primärrapporter för de 17 del-områdena var för sig, med presentation och samman-ställning av grunddata från undersökningen, diskus-sion, tolkning och utvärdering av resultaten utifrånde undersökningsplaner som ställdes upp. Här finnsockså arkivförteckning. Dessa rapporter kan hämtaspå länsmuseets hemsida www.kalmarlansmuseum.seoch kan också beställas i papperskopia.

Steg 2 blir en samlad vetenskaplig monografi därresultat och problemställningar är insatta i ett större,mer övergripande perspektiv i enlighet medundersökningsprogrammet. Också vissa, specifikafrågeställningar bearbetas och speglas tematiskt.

Steg 3 är en populärvetenskaplig bok om Möresförhistoria, ”När själarna räknar bilar”, som samti-

digt både är årsbok för länsmuseet år 2000 och kata-log till den nya utställningen. Boken utgår fråntolkningsavsnitten i primärrapporterna och försökerberätta om hur livet kunde ha gestaltat sig för män-niskorna i Möre under förhistorisk tid.

Steg 4 är en permanent utställning på museet somöppnade i juni 2000.

Föreliggande rapport av Malin Gustafsson m fl be-handlar en boplats från vendeltid i en central del avMöre. På boplatsen har hantverk och järnframställningbedrivits och intill stranden kan en angöringsplatsför båtar ha legat, vilket en ansenlig mängd båtnitartyder på. Under vikingatiden har området använtsför begravningar. Undersökningen har givit oss en nyinblick i, och väsentlig ny kunskap om, det vendel-tida samhället i sydöstra Småland.

Jag vill rikta ett varmt tack till artikelförfattarna ochalla andra som lagt ner ett hängivet arbete för att fåfram det lyckade resultatet.

Kalmar den 16 december 2000

Maria MalmlöfLandsantikvarie/länsmuseichef

- 7 -


Med anledning av utbyggnaden av E 22 undersökteKalmar läns museum på Vägverkets uppdrag1997en boplats från yngre järnålder i Hossmo socken. För-undersökningen hade visat att området innehöll bådeboplatslämningar, gravar, järnframställningsugnaroch årderspår. Tyngdpunkten låg dateringsmässigt ivendel- och vikingatid, men aktiviteter under såvälmesolitikum som bronsålder och äldre järnålderkunde spåras.

Undersökningsområdet ligger i en del av Möre somär mycket rik på fornlämningar från alla perioder.Kyrkan i Hossmo från 1120-talet är troligen Möresäldsta. Den har ett östtorn och fragment av Eskils-tunakistor tyder på att en träkyrka kan ha funnits påplatsen under 1 000-talet. Kyrkan har ett mycket gottkommunikativt läge, ca 3 km uppströms Ljungbyånfrån Östersjön. Längre upp längs ån vid Harby finnsgravfält med mycket rikt utrustade gravar från yngrejärnålder, bl a vapengravar. I Hossmo-området harockså en silverskatt från senare hälften av 1 000-taletåterfunnits.

Ortnamnet Hossmo kan ha sitt ursprung i ett Husa-namn, något som skulle antyda att det funnits enkungsgård i området. Närområdet hyser även andracentralortsindikerande ortnamn, exempelvis Rinkaby,Tingby och Smedby.

Undersökningsområdet låg i plöjd åkermark ochbestod av två delar, norr (Hossmo) och söder (Binga)om Ljungbyån. Här påträffades boplatslämningarsom bestod av fyra hus, tre i Binga och ett i Hossmo.Husen var av samma typ, uppbyggda av tre bockar,ganska korta och med smala mittskepp. Inget av demtycks ha fungerat som boningshus, utan har varit eko-nomibyggnader av olika slag. I ett av husen fanns enässja, vilket visar att det varit en smedja. Ett annathus kan ha varit en ängslada, eftersom det fanns fröerav foderväxter i stolphålen. Samtliga hus kan daterastill vendeltid.

I Binga undersöktes sammanlagt sex ugnar för järn-framställning (tre av dem redan vid förunder-sökningen). Fem av ugnarna har haft underliggandeslaggtappningsgrop. De låg samlade inom ett rela-tivt litet område. En ugn hade ingen särskild anord-ning för slaggavtappning. Förekomst av tappslaggvisar att det funnits ytterligare en typ av ugn, medanordning för slaggavtappning. Inga rester av dennaugn återstod dock. Två ässjor fanns också på områ-det, en i smedjan och den andra ensamliggande. I denena påträffades ett klipp av ett ämnesjärn samt ettfragment av en degel. Degeln visar att ässjan ävenanvänts för annan metallhantering än järnsmide. Spå-ren av järnhantering i Hossmo är inte lika tydliga,men där fanns ett blästermunstycke, en eventuell städ-grop samt slagg. Blästermunstycket har använts i enässja. De ursprungliga anläggningarna kan ha för-störts genom plöjning , men de kan också ha varitbelägna utanför undersökningsområdet. Alla anlägg-ningar med anknytning till järnhantering har date-rats vendeltid. Både lågkolhaltigt järn och svagtfosforhaltigt järn har producerats inom området.Möjligen har aktiviteterna varit säsongsvisa. Vedarts-analysen visar att ugnarna byggts på vintern.

I Binga undersöktes också tio brandgravar, fyra avdem osäkra. Inte i något fall fanns det spår av yttrekonstruktioner, vilket kan bero på att det aldrig fun-nits några eller att de blivit bortplöjda. Gravskicketvar oftast benlager, men även bengrop förekom. An-talet ben i gravarna var ovanligt litet, i genomsnittendast 12 g per grav. Gravgåvorna bestod mest avkeramik och pärlor. Det finns inget som tyder på attkeramiken varit benbehållare. I den grav som gräv-des vid förundersökningen framkom ett klipp av ettarabiskt silvermynt samt en brodd, förutom pärloroch keramik. I en grav fanns en segmenterad guld-foliepärla. Djurbenen i gravarna var från häst, nöt,får/get, tamsvin, hund, skogshare, höns och fisk. De

Sammanfattning


- 8 -

Figur 2. Utdrag ur topografiska kartan ( A Andersson, Länsstyrelsen, Kalmar ) med den nya vägsträckningensamt undersöknings-området inlagt. Skala 1:50 000

- 9 -


gravar som har kunnat tidsbestämmas ligger alla ivikingatid, i de flesta fall sen vikingatid.

I Binga fanns en koncentration av härdar i södradelen av undersökningsområdet, alldeles i kanten aven höjd. Troligtvis ligger de i utkanten av en boplatssom legat uppe på höjden. Ett par dateringar frånförundersökningen antyder att denna boplats kan varavendeltida.

De enda spåren av mesolitiska aktiviteter som kundespåras var ett kulturlager med mesolitiska fynd, hu-vudsakligen ordovicisk flinta.

I Hossmo fanns i anslutning till ån en stenrad, ettmöjligt utkastlager, där relativt många båtnitar på-träffades. Detta har tolkats som att båtreparationerägt rum invid ån. Ett skärvstensflak, daterat till ven-deltid, fanns också alldeles intill ån. Vid för-undersökningen påträffades en anläggning som tol-kades som en grav på grund av att pärlor ochvävtyngder påträffades. Vid fortsatt undersökning hit-tades också en pilspets och ett dräktspänne, av järn,

men eftersom inga människoben fanns i anläggningenkan den inte tolkas som en grav.

Fyndmaterialet var ganska likartat på ömse sidorav ån. Fyndkategorier som vävtyngder, slagg,båtnitar, avfall från ben/hornhantverk, glasstavar,mosaiker, glassmältor, degelfragment och brynen ty-der på att ett hantverksområde legat här.

Mängden brända ben var ganska liten, men mankunde ändå se att benmaterialet i Hossmo dominera-des av slaktavfall, medan det i Binga framförallt rördesig om matavfall. I övrigt fanns ett fåtal järn- ochbronsföremål. I en nedgrävning i Binga framkom enbronsnål med inläggningar av silver.

Sammanfattningsvis kan sägas att området huvud-sakligen har använts under vendeltid. Därefter harbosättningen upphört och efter en tid har det kommitatt användas som begravningsplats. Var den boplats,som hör ihop med gravarna från den senare periodenhar legat är okänt, men området kring kyrkan är entänkbar placering.

.


- 10 -

- 11 -


Undersökningensförutsättningar

Under 1997 inleddes byggandet av den nya motor-trafikleden (E 22) mellan Hossmo och Påboda. Efter-som vägen kommit att beröra flera fornlämnings-miljöer skedde under sommaren och hösten fleragrävningar längs den nya vägsträckningen. Under-sökningarna gjordes av Kalmar läns museum medVägverket, region sydost som beställare.

De fornlämningar som berördes var Raä134 och161 i Hossmo socken. Fornlämning 134, som liggerpå fastigheten Binga 6:2 är registrerad som boplatsutan synlig anläggning. På platsen har man tidigaretillvaratagit ett flertal föremål, bland annat spån,skrapor, ett nätsänke och en flintmejsel. Raä161 påfastighet Hossmo 3:10, registrerades efter för-undersökningen som boplats utan synlig anläggning.I tidigare rapporter och i beslutet omnämns platsernasom delområde 9 och 10. Dessa benämningar an-vänds också i denna rapport.

Undersökningen har föregåtts av en utredning i tvåetapper. Etapp I omfattade fördjupad fältinventeringsamt kart- och arkivstudier och etapp II sökschaktning,fosfatkartering, fördjupade kartstudier och metall-detektorundersökningar.

Under 1995 gjordes en förundersökning i området.På delområde 9 resulterade den i ett antal anlägg-ningar, bland annat kulturlager, härdar, stolphål,blästerugnar, årderspår och en brandgrav. Fynd-materialet bestod framför allt av slaget stenmaterialmen även slagg, brända ben, keramik, pärlor ochmetallföremål påträffades. Graven innehöll ett parrelativt välbevarade krukor och förutom brända benframkom ett flertal pärlor. I graven fanns också enisbrodd, ett metallfragment med textilavtryck samtett fragment av ett arabiskt silvermynt. Myntet här-stammar antingen från Kufa eller Basra och kan da-teras till 700-tal eller 900-tal.

Resultaten på delområde 10 var likartade med an-läggningar i form av stolphål och härdar, kulturlager

samt en trolig brandgrav. Fynden på denna yta be-stod av slaget stenmaterial, slagg, vävtyngdsfragment,obrända och brända ben, järnfragment, keramik ochpärlor.

Området syntes ha utnyttjats under en lång period.Stenålder, bronsålder och äldre järnålder fanns re-presenterade. Större delen av dateringarna låg inomfolkvandringstid – vendeltid (400-800 e Kr) och tyck-tes antyda samtida aktiviteter på ömse sidor om ån(Nilsson och Pettersson 1996) Enstaka dateringarindikerade aktiviteter även under vikingatid.

I anslutning till undersökningsområdet på del-område 10 skulle en omläggning av en vattenledningske. På grund av det gjordes i november 1997 en för-undersökning av det aktuella området. Intillundersökningsområdets nordöstra sida drogs ett an-tal sökschakt vilka gav en bra bild av utbredningen avfornlämningen. I den norra delen fanns inga anlägg-ningar, vilket kan förklaras av att området låg inomett sankt väldränerat parti. De påträffade anläggning-arna bestod huvudsakligen av stolphål, samt två här-dar och två gropar. Detta område utökades något såatt en avgränsning av det anläggningsförande områ-det frilades inom förundersökningens arbetsområde.Då det inte fanns några anläggningar inom det norraoch den största delen av det område som för-undersökningen berörde, fanns ingen anledning tillytterligare åtgärder där. Troligen finns dock fler an-läggningar längre söderut i anslutning till grop-området.

Denna rapport skall främst betraktas som en tek-nisk rapport med redovisning av basdata. I rapportenkommer de rent tekniska beskrivningarna av resulta-ten att redovisas separat för delområde 9 respektive10. I utvärderingen kommer delområdena att behand-las som en enhet. Metallfynd, pärlor och intaktakeramikkärl är i nuläget inte färdigkonserverade, vil-ket påverkar tolkningen av materialet.


- 12 -

Figur 3. Utsnitt ur Ekonomisk karta ( A Andersson ) motsvarande kartblad 4G 5e Ljungby, med den nyavägsträckningen, de undersökta ytorna samt de i texten nämnda fornlämningarna inlagda. Skala 1:10000.

Raä 4

Raä 22

Raä 134

Raä 6

Raä 161

Raä 16

Raä 18

Raä 66

Raä 86

Raä 354:2

Raä 85

- 13 -


Ansvariga för undersökningen var Malin Gustafs-son och Nicholas Nilsson. Rapporten har författatsav Malin Gustafsson, Anna-Lena Hallgren, EmmaHaving, Robin Olsson, Kennet Stark och Jenny Sund-ström. Mats Anglert har deltagit som program-ansvarig för yngre järnålder och medeltid.

TopografiUndersökningsområdet ligger i Möre som består avsödra och norra Möre härader. Namnet härstammarfrån de så kallade mörarna, våtmarksområdena sominnan utdikningarna var vanligt förekommande i land-skapet. Hela landskapet söder om Kalmar låg undervatten för ca 13000 år sedan och mörarna bildadesvid landisens avsmältningsskede. Detta har påverkatlandskapet så tillvida att formelementen är mjukt av-rundade eller utjämnade på grund av svallning. Inomkustområdet finns inga sjöar, sänkorna har iställetfyllts med morän och bildat grunda våtmarker somväxt igen.

Topografin i Möre kan delas upp i tre delar. I österfinns den lågt liggande slättbygden längs östersjö-kusten. I väster finns en skogsbygd med sjöar, kärroch myrmarker och mellan slätt och skog finns enövergångszon där båda landskapstyperna finns repre-senterade.

Det aktuella avsnittet av Möre ligger till störstadelen i en jordbrukszon. Landskapet delas i tre delarav Ljungbyåsen i norr, Nybroåsen i mellersta delenoch Söderåkraåsen i söder. Åsarna har inte varit före-mål för någon särskild uppodling utan är till storadelar skogbeväxta eller används för vägar och bebyg-gelse. Flera åar och mindre vattendrag genomkorsarlandskapet och löper liksom åsarna i sydostlig rikt-ning ned mot havet. Inom området dominerar depostglaciala jordarterna med sandig, moig, moränsom markyta.

Undersökningsområdet ligger i Hossmo, en av deminsta socknarna i Möre (17,6 km2). Topografin be-står av ett låglänt kustlandskap med öppen odlings-mark och strandskogar. Sockenarealen består till 63%av åkermark. I söder ligger Ljungbyån, vars utlopphar ett skyddat läge norr om en liten skärgård.

Undersökningsytan delas av Ljungbyån i två de-lar, delområde 9 i söder och delområde 10 i norr.Delområde 9 genomkorsas av två höjder, en mindre,6,5 m ö h, direkt söder om ån och en större, 7,5 m ö h,strax söder därom. Området var beläget i åker i träda.Längs Ljungbyån fanns ett stenupplag och en träd-ridå. Delområde 10 var beläget i brukad åker. I söderfanns en mindre moränhöjd. Jordarterna bestod påbåda sidor om ån av morän på höjderna och silt i delägre liggande områdena.

FornlämningsmiljöI Möre finns närmare 3 500 registrerade förhistoriskalämningar. Dessa är till övervägande delen belägna islättbygden. Det skogrika inlandet koloniserades förstunder medeltiden, varför de förhistoriska lämninga-rna är mycket få. I stället återfinner vi där främstlämningar från medeltid och nyare tid, till exempeljärnframställningsplatser och bebyggelselämningar.

Det aktuella området är rikt på fornminnen. Enligtfornlämningsregistret är Ljungby den fornlämnings-rikaste socknen i Möre med drygt 350 registreradefornlämningar. I Hossmo finns ca 160. Denna bild ärdock missvisande, eftersom Ljungby är en mycketstörre socken. Hossmo har i själva verket tre gångerså många registrerade fornlämningar som Ljungbyper km2.

Människor har vistats i Hossmo åtminstone sedan9 000 f Kr. I socknen finns gott om registrerade forn-lämningar från sten-, brons- och äldre järnålder. Ettstort antal stenåldersboplatser finns registrerade iområdet, bland annat genom Kalmar läns museumslösfyndsinventering. Bland boplatslämningarna kannämnas Raä 157 i Hossmo socken, strax söder omkyrkan och Raä 167 i Ljungby socken. I söder liggerockså Raä 354 som också undersöktes i samband medvägbygget.

I övrigt finns enstaka gravar eller gravgrupper. IHossmo socken finns i närområdet två rösen (Raä 4och 5), en stensättning (Raä 6) och en borttagen sten-sättning (Raä 22). I Ljungby socken finns bland an-nat en plats för röse (Raä 66), stensättningar (Raä17,18, 22, 85 och 86), högar (Raä 16 och 75) samt ettgravfält (Raä 72) som består av 14 rundastensättningar, två domarringar och en rest sten. Tro-ligen har det funnits flera gravar i området som blivitbortodlade.

Odlingslämningar finns i form av stensträngar (Raä17 och 74 i Ljungby socken) samt flera områden medröjningsrösen.

I Binga har en silverskatt (SHM 2170) påträffats.Den bestod av ca 105 mynt av engelskt, danskt, tysktoch ungerskt ursprung. De flesta mynten varfragmenterade. Där fanns även bitsilver, bland annatav en ändplatta till en halsring och runda och vridnatenar. Skatten är troligen nedlagd under andra hälf-ten av 1000-talet (Gräslund 1993, s20). I Hossmo harman påträffat fynd som sannolikt härrör från en vi-kingatida grav. Det rör sig om två dubbelskaligaovala spännbucklor, två armringar och ett antal glas-pärlor. De har påträffats i åkermark men den exaktafyndplatsen är oklar (Hagberg 1979, s77). Längre upplängs Ljungbyån finns flera vendeltida och vikinga-tida gravfält vid Harby. Över 30 av gravarna rov-


- 14 -

grävdes på 1870-talet och innehöll rika uppsättningarav vapen och smycken, bland annat svärd, spjut, pil-spetsar, yxor, ovala spännbucklor, likarmade spän-nen och ringnålar. Större delen av gravfynden kandateras till 900-talet (Gräslund 1993, s17).

En farledsspärr, Spakenör, finns i Ljungbyån, österom undersökningsområdet, i höjd med Hossmo sä-teri. Man antar att denna varit till för att hindra fient-liga skepp att segla upp i ån (Hagberg 1979, s79).

Hossmo kyrka byggdes i början av 1100-talet, vil-ket flera dendrodateringar bekräftat. Det är den endaav Möres kyrkor som säkert kan dateras till 1100-tal.Det har sannolikt funnits en tidigare kyrka på plat-sen, vilket förekomsten av Eskilstunakistor tyder på.Man har dock aldrig påträffat några andra fysiskaspår av denna kyrka (Anglert 1993, s151ff).

Första gången namnet Möre dyker upp i de skrift-liga källorna är i en reseskildring av Wulfstan på 890-talet. Wulfstan anger här att Möre, liksom Blekingeoch Öland, tillhör svearna. I Heimskringla nämns attSigurd Jorsalafarare ägnade sig åt ett korståg iKalmartrakten år 1124, varvid Småland skulle hakristnats (Hallenkreutz 1993, s175).

Hossmo är tidigast omnämnd 1362 som Hwsamo.Namnet Hossmo kommer troligen från det äldre Husa-mor, som är bildat till det fornsvenska mor, vilket be-tyder mosand. I förledet döljer sig sannolikt namnetpå en kungsgård – Husa, vilket är en föregångare tillHusaby. Husamo skulle då kunna vara den del avHusa som blev över när Husabyn organiserades (Vik-strand 1993, s49ff). I området finns även ett Rinkaby,som antyder att det funnits en förläggning förcentralortens militära styrka. Smedby kunde vara enproduktionsenhet som försåg militärstyrkan med va-pen och Tingby skulle vara Möres gamla tingsplats.Tingby ligger för övrigt vid gränsen för norra ochsödra Möre. Namnet Binga, som har ett förhistorisktefterled, betyder troligtvis höjd och finns även belagtfrån Blekinge och Gotland (Vikstrand, muntligen.).

MålsättningI det övergripande undersökningsprogrammet som

upprättats för E22-projektet, har en rad olika fråge-ställningar ställts upp. De övergripande frågeställ-ningarna är relaterade till landskapet, produktionen,bebyggelsen och den sociala organisationen.

Frågeställningar som mer specifikt rör det under-sökta området återfinns i undersökningsprogrammetunder rubrikerna Yngre järnåldern och Medeltiden,Bebyggelse från stenålder och fram till medeltid, Järn-forskning och E 22 samt Den äldsta bosättningen.

Den här rapporten kommer i första hand att för-söka besvara de frågeställningar som finns formule-rade i undersökningsplanen för delområde 9 och 10.

• En grundläggande målsättning var att isolera deolika boplatsytorna på platsen.

• De mesolitiska dateringarna behövde beläggasytterligare och anläggningar och fynd knytas till dennafas. Bland annat förväntades de mesolitiska dateringa-rna kunna bidra till en ökad kunskap om strandlinje-förloppet.

• Bebyggelsen från bronsåldern och äldre järnål-dern behövde utredas vidare, bland annat avseendefrågan om det rörde sig om gårds- eller bybebyggelseeller en tillfällig vistelse på platsen.

• En allmän målsättning var att studerabebyggelsestrukturens utveckling över tid på platsen.

• Vad gällde järnframställningen syftade undersök-ningen främst till att fastställa under hur lång tid järn-produktion bedrivits på platsen samt att studera jär-nets socioekonomiska betydelse för järnålders-samhället.

• Undersökningen skulle också försöka påvisa omdet fanns en större bosättning på höjd B till vilkengravarna kunde knytas eller om det fanns en tidigarebosättning på höjd A som gravarna överlagrade. Detvar också viktigt att utreda förhållandet mellanlämningarna på respektive sida om ån.

• Om man påträffade fler gravar på platsen vore detsynnerligen intressant om man utifrån gravfynd kundebelägga social status för gravlagda individer. Fyn-den skulle också kunna bidra till tolkning av yrkes-tillhörighet samt religiös uppfattning. Social strati-fiering och belägg för närvaro av samhällets övre skiktutgjorde ett viktigt problemområde. Det var ocksåviktigt att se om det fanns någon relation till Hossmokyrka.

• Vid schaktningar vid ån fastställdes att man bordevara uppmärksam på att rester av eventuella bryggoreller dylikt kunde påträffas. Beroende på den kraftigaöverlagringen var chanserna goda att bevarat träkunde påträffas.

- 15 -


Undersökningensgenomförande och resultat

Metodval och genomförandeUndersökningarna av delområde 9 och 10 skeddesamtidigt och fungerade av praktiska skäl som tvåseparata grävningar, men med gemensam grävmetod.

Innan schaktningen påbörjades avsöktes ytan medmetalldetektor för att vi skulle få möjlighet att tillva-rata upplöjda metallföremål som skulle kunna bidratill tolkningen av området. När detta var avslutat av-lägsnades matjordstäcket, som var mellan 0,2 och0,4 m tjockt, med grävmaskin. I vissa områden fannstjocka avsatta svämlager, uppemot en meter tjocka,och även de schaktades bort. På moränhöjderna vardet svårt att schakta ordentligt på grund av all sten,vilket innebar att ganska mycket matjordsfläckarfanns kvar efter schaktningen. Eftersom det gjordedet svårt att urskilja anläggningarna finrensadesdessa områden för hand.

Provrutor grävdes i två av de kulturlager som komfram, för att vi skulle få en allmän uppfattning ominnehåll och fyndfrekvens. Efter en utvärdering be-slutades att kulturlager 1 inte skulle undersökas vi-dare eftersom det var ganska innehållslöst. Däremotgrävdes kulturlager 2 nästan i sin helhet. Kulturlager3 var så pass tunt att det rensades bort. Undersök-ningen av kulturlager 2 syftade till att tillvarata ettfyndmaterial vilket både innehållsmässigt ochrumsligt är representativt för lokalen. De tidigamesolitiska dateringarna från förundersökningen be-hövde ytterligare beläggas, här på typologiska grun-der. Rutorna som grävdes var en kvadratmeter storaoch grävdes i 0,10 m stick och massorna sållades, iallmänhet med 4 mm sållstorlek. Efter avslutad rut-grävning schaktades resten av kulturlagren bort medmaskin för att de anläggningar som fanns under skullekunna dokumenteras.

De flesta av anläggningarna undersöktes genom atthalva anläggningen grävts och profilen dokumente-rats. Ugnarna och ässjorna undersöktes genom plan-

grävning (se särskild beskrivning). Brandgravarnaundersöktes i sin helhet. Ena halvan av anläggningengrävdes ut först och profilen ritades, därefter grävdesresten ut. Fyllningen har genomgående vattensållats.I de fall då intakta krukor påträffats har dessa tagitsupp i preparat för undersökning inomhus. Anlägg-ningar med särskilda konstruktionsdetaljer i ytan harritats i plan. Det rör sig bland annat om stenskoddastolphål, brandgravar, ässjor och ugnar. Fotografe-

Figur 4. Flygbild över utgrävningsområdet på bådasidor om Ljungbyån. Bilden är tagen från söder.Foto: Nicholas Nilsson


- 16 -

ring har skett då detta ansetts befogat. Vissa anlägg-ningar har inte grävts alls utan endast dokumenteratsi plan genom inmätning, det gäller framför allt här-dar.

Flera naturvetenskapliga analysmetoder användessom stöd i tolkningsarbetet. Den osteologiska analy-sen har i stort sett omfattat alla ben som påträffades.Syftet med analysen har varit att få svar på huruvidade förmodade brandgravarna innehöll människobeneller om det enbart rörde sig om djurben, vilket skullekunna förändra tolkningen av dessa anläggningar.Analysen förväntades också bidra med kunskap omvad man livnärt sig på samt vilka material man an-vänt i hantverk. Kolprover har tagits för datering avolika anläggningar, framför allt hus, ugnar och gra-var. Kolproverna har också genomgått vedartsanalysdels för att klargöra vilka träslag som använts tillolika aktiviteter och dels som ett stöd i valet av proveratt 14C-datera för att eliminera risken för att analy-sera trä med hög egenålder. Pollenprover har tagits iett schakt på norra sidan för att ge en uppfattning omvegetationsutvecklingen i området. Pollenanalysen ärinte klar när denna rapport skrivs i maj 1998. Makro-fossilprover har framför allt tagits i stolphål och syf-tade dels till att försöka få ytterligare förståelse förhusens funktion och dels för att få en närmare bild avden lokala vegetationsutvecklingen.

Försvårande omständigheterSommaren 1997 var ovanligt varm och torr. Detgjorde det svårt att se anläggningarna i plan och attuttyda färgskiftningar i profilerna. På delområde 10bevattnades av undersökningsytan för att mildrauttorkningseffekten.

Området genomkorsades ställvis av sentidadräneringsdiken som kan ha förstört en del avlämningarna. De flesta dikena inom delområde 9 vardock koncentrerade till områden som inte varit läm-pade för bosättning, nämligen de sanka partiernamellan höjd A och B samt väster och söder om höjd B.Dikena på norra sidan (delområde 10) låg framfö-rallt i det mest anläggningstäta området. De bestoddels av äldre breda diken som sannolikt tidigare legatöppna och flera täckdiken av varierande karaktär ochålder. Dessa diken har på ett påtagligt sätt störtlämningarna och troligtvis har många anläggningargrävts bort i samband med att dikena anlades. Denomfattande dräneringsverksamheten visar också attområdet varit vattensjukt, vilket i ett förhistoriskt per-spektiv bör ha haft en viss inverkan på hur man harutnyttjat marken.

Ett stort problem med undersökningar i åkermarkär att lämningarna oftast är fragmentariskt bevarade.

På moränhöjderna var detta problem särskilt påtag-ligt. Matjordstäcket översteg aldrig 0,2 m och varibland ännu tunnare och plogspåren syntes tydligt iden underliggande marken. Anläggningarna varalltså sönderplöjda, ganska grunda och ofta störda iytan, vilket innebar att det var svårare att tolka dem.Störningarna märktes också i kulturlager 2. Det var igrunden ett mesolitiskt lager men fynd av såvälmänniskoben som pärlor tyder på att gravar blivitsönderplöjda eller helt förstörda. På delområde 10fanns nästan inga anläggningar bevarade på morän-höjden. I sluttningarna ökade ploglagrets tjocklek ochdet var som mäktigast nere vid foten av höjden. Dethar alltså skett en jordbruksrelaterad erosion, sommycket väl kan ha utraderat förhistoriska lämningarsom legat uppe på höjden. Detta antagande förstärksav att det finns anläggningar runt kullen och att hu-vuddelen av fynden påträffades där. Både anläggning-arna och fynden är delvis av boplatskaraktär, varfördet finns skäl att anta att dessa genererats i utkantenav en bosättning eller andra aktiviteter som skett uppepå höjden. Det är dock alltid svårt att tolka någotsom inte finns.

På delområde 10 har det funnits mycket sten i mar-ken och stenmuren som löper längs åstranden visaratt man brutit mycket av den. Det märks också av denstora mängd stenlyft som iakttogs vid undersökningen,huvudsakligen uppe på moränhöjden. Sentida an-strängningar att avlägsna stenen märks av de störreblock som lagts upp ovanpå den äldre stenmuren. Enmöjlig en äldre stenröjning iakttogs strax nedanförkrönet på södra sidan av moränhöjden. En stenradpåträffades under och i ett kulturpåverkat lager. Detkan antingen röra sig om en odlingsrelaterad röjningeller en boplatsrelaterad sådan där man rullat undansten för att få en stenfri och därmed en mer beboelig yta.

PrioriteringarPå delområde 9 minskades schaktningsområdet pågrund av att bara ett fåtal anläggningar framkom i delägre liggande partierna i anslutning till höjd B. Pådelområde 10 utökades stället schaktområdet i ställetför att ytterligare begränsa boplatsytan.

I undersökningsplanen anges att 25% av kulturla-gren skall grävas. I fråga om kulturlager 1 på del-område 9 har detta inte gjorts eftersom det efter deninledande rutgrävningen bedömdes att fortsatta un-dersökningar inte skulle tillföra någon ytterligare in-formation. Vad gäller kulturlager 2 visade den inle-dande rutgrävningen istället att en förtätning skullevara värdefull, varför en större del av kulturlagretundersöktes än vad som angivits i undersöknings-planen. Kulturlagret inom delområde 10 hade låg

- 17 -


fyndfrekvens. Eftersom informationsvärdet bedömdesvara litet undersöktes endast knappt 2% av lagret.

På delområde 9 undersöktes lämningarna på höjdB till största delen extensivt. I området fanns framförallt härdar, vilka med några undantag endast plan-dokumenterades genom totalstationsinmätning.

Det arkeologiska källmaterialetdelområde 9

OmrådesbeskrivningUndersökningsområdet var 18 689 m2 stort. Längst

åt norr, nere vid ån, fanns en koncentration av an-läggningar som låg som en isolerad enklav i ett an-nars ganska anläggningstomt område. Troligtvis haranläggningarna bevarats bättre här än i omgivning-arna tack vare ett tjockt svämlager. Se Schaktplan påutvik i slutet av rapporten.

Mot söder följde sedan spridda anläggningar i slutt-ningen upp mot höjd A, vars krön var det mestanläggningsintensiva området. På krönet låg ocksåkulturlager 2. I sluttningen mot söder fanns ett i stortsett anläggningstomt område som följdes av en ytamed mycket anläggningar. Denna yta sammanföllganska väl med utbredningen av kulturlager 3.

I svackan mellan höjd A och B fanns inte så mångaanläggningar. På höjd B sammanföll anläggningar-nas utbredning i stort sett med moränen. I de lägreliggande siltiga partierna fanns främst täckdiken. Idenna svacka var kulturlager 1 beläget. Allra längsti söder saknades anläggningar.

Boplatsen på höjd A var väl begränsad åt söder ochåt norr. I norr utgjorde ån en naturlig begränsning

och i söder det anläggningstomma området i svackanmellan höjd A och B. Åt öster och väster var begräns-ningen mer osäker. Topografiskt sett borde boplatsenfortsätta mot väster.

Åt väster är boplatslämningarna på höjd B inte be-gränsade. Troligen ligger den centrala boplatsytanlängre åt väster och vi har endast kommit åt boplats-ens utkantsområde. Denna boplatsyta begränsades åtöster och norr genom de lägre liggande anläggnings-tomma områdena.

HusKällkritik

Endast ett fåtal hus kunde identifieras. De låg allatämligen väl samlade inom ett ca 50 x 20 m stortområde på höjd A, det område som drabbats hårdastav bortplöjningen. De var därför inte särskiltvälbevarade, vilket försvårade tolkningen. Det var istort sett endast hålen efter de takbärande stolparna

Figur 6. Planritning över de tre husen. Skala 1:400

Figur 5. Flygbild Binga-Hossmo. Foto NicholasNilsson


- 18 -

Hus 1 i plan och profil. Skala 1:50

Objektet:Objektet:Objektet:Objektet:Objektet: Hus 1, treskeppigt hus beläget i morän. 6 m ö h NV-SO. YttrYttrYttrYttrYttre fe fe fe fe forororororm:m:m:m:m: Något konvex, ca 7,5 m långt.

VägVägVägVägVägg:g:g:g:g: Inga spår av väggen. TTTTTakakakakak: Stolphål efter 3 x 2 parställda stolpar. Bockbredd: 2,7-3 m. Bockavstånd: 3,4-4,2m.

Stolphålsdjup:Stolphålsdjup:Stolphålsdjup:Stolphålsdjup:Stolphålsdjup: 0,05- 0,25. AnalAnalAnalAnalAnalyseryseryseryseryser: vedartsanalys, makrofossilanalys. DaDaDaDaDatering:tering:tering:tering:tering: vendeltid/vikingatid

N

0 2,5m

A141 A 138A 132

A 136 A 134 A 133

A 141 A 138 A 132

A 136 A 134 A 133

Figur 7.

- 19 -


ObjektetObjektetObjektetObjektetObjektet::::: Hus 2, treskeppigt hus beläget i morän. 5,5 m ö h NO-SV. YttrYttrYttrYttrYttre fe fe fe fe forororororm:m:m:m:m: Konvex, ca 8,5 m långt. (13 m långt med

rekonstruerade väggar) VägVägVägVägVägggggg::::: Eventuellt tre stolphål. A346 och A450 samt gavel A319. TTTTTakakakakak::::: Stolphål efter 3 x 2 parställda stolpar.

Bockbredd: 1,5 -2,1 m. Bockavstånd: 4,2-4,4 m. Stolphålsdjup: 0,18-0,28 m. ÖvrigtÖvrigtÖvrigtÖvrigtÖvrigt::::: Ässja (A343) i huset, intill mittbocken.

AnalAnalAnalAnalAnalyseryseryseryseryser::::: Vedartsanalys, makrofossilanalys. Da Da Da Da Dateringteringteringteringtering::::: Vendeltid.

N

0 2,5m

A 362

A 362

A 343

A 343

A 341

A 341

A 325

A 325

A 364

A 364

A 340

A 340

A 326

A 326


Figur 8.


- 20 -

som var bevarade. Få eller inga spår återstod avväggarna eller ingångarna. I området kan möjligenflera hus ligga, vilket det stora antalet stolphål tyderpå, men det har inte gått att identifiera fler än tre.

KonstruktionAlla tre husen har varit treskeppiga. De har samtligavarit uppbyggda av tre bockar. Bredden på mittskeppetvarierar från 1,5 till 3 m. Stolphålen i hus 2 och 3 varstenskodda. Huruvida så var fallet i hus 1 är osäkerteftersom stolphålen där var väldigt grunda, men det

förefaller troligt. Möjliga spår av vägg finns framförallt i hus 2, som är det bäst bevarade huset. Deidentifierades genom att väggens läge fastställdeshypotetiskt genom jämförelser med liknade hus iKöpinge (Tesch 1993). Det visade sig då att denrekonstruerade väggen sammanföll med två stolphål.Ett stolphål låg också rätt i förhållande till gaveln.Det är nu inte helt säkert att väggen sett ut precis såhär. De rundade gavlarna är till exempel enbarttänkta. Huset borde också ha något konvexa väggarmed tanke på de takbärande stolparnas läge.

Objektet:Objektet:Objektet:Objektet:Objektet: Hus 3, treskeppigt hus beläget i morän. YttrYttrYttrYttrYttre fe fe fe fe forororororm:m:m:m:m: Troligen något konkav. VägVägVägVägVägggggg: Inga spår av

väggen. TTTTTakakakakak: Fem stolphål efter 3 x 2 parställda stolpar. BocBocBocBocBockbrkbrkbrkbrkbredededededd:d:d:d:d: 1,6-2,1 m. BocBocBocBocBockakakakakavstånd:vstånd:vstånd:vstånd:vstånd: 2,8-3,1 m.

StolphålsdjupStolphålsdjupStolphålsdjupStolphålsdjupStolphålsdjup: 0,1-0,4 m


N

0 2,5m

A 453A 83

A 103

A 87

A 85

A 453

A 83

A 103

A 83

A 85

Figur 9.

- 21 -


I fråga om hus 2 och 3 har upptog mittskeppet min-dre än hälften av husets bredd, vilket betyder att de ärunderbalanserade, det vill säga att taktyngden tillstörsta delen har vilat på väggstolparna.

Vedartsanalysen visar att man använt tall till detakbärande stolparna i hus 1 och i hus 2 har man an-vänt ek. Båda träslagen lämpar sig väl för ändamå-let. Vad för träslag som använts i hus 3 har inte kun-nat fastställas eftersom det inte identifierades förränvid rapportarbetet och därför inte analyserats.

FunktionInget av de identifierade husen tycks ha fungerat somboningshus. De är ganska små och samtliga saknarhärd. Det mest sannolika är att de fungerat somekonomibyggnader.

Makrofossilanalysen av stolphålsfyllning i hus 1 vi-sar att huset kan ha använts för stallning av djur, dåtypiska foderväxter förekom i ett av stolphålen. Enalternativ tolkning är att huset fungerat som förråds-byggnad.

Hus 2 har av allt att döma använts som smedja. Enässja finns (A343) i huset. Makrofossilanalysen gavinte annat resultat än att det fanns ängsväxter och liteogräs, vilket bara visar att det legat i en miljö menängsväxter, vilket stämmer bra med resultaten frånhus 1.

Fyndmaterialet var litet och påträffades främst iässjan. Det omfattade smidesslagg, glödskal,ässjefodring, ett degelfragment samt två järnföremål,varav ett klipp från ett ämnesjärn. Slagg påträffadesockså i ett av stolphålen.

Hus 3 identifierades inte i fält, utan först vid efter-bearbetningen. Huset ligger ca 10 m nordost om hus1 och ligger i samma riktning som det förra. Ingenhärd fanns i huset, vilket pekar på att inte heller dettahus är att betrakta som ett boningshus. Det är intesannolikt att en härd skulle ha funnits och blivit bort-plöjd, eftersom stolphålen i detta hus är ganska väl-bevarade och djupa.

DateringSamtliga hus kan troligtvis dateras till vendeltid.Dateringen av hus 1 baserar sig på ett 14C-prov frånett av stolphålen. I hus 2 har tre stolphål och ässjandaterats med mycket samstämmiga resultat. Husetsutseende stämmer också väl överens med hus B29:X iKöpinge som daterats till folkvandringstid/vendeltid(Tesch 1993:191).

Eftersom hus 3 inte identifierades i fält, finns ingaanalysresultat som kan ge någon ledtråd till husetsfunktion eller datering. Dess konstruktion och lägeantyder dock att även detta hus kan dateras till ven-deltid.

Det tycks finnas en viss tidsskillnad mellan hus 1och 2 men eftersom hus 1 bara är daterat med ett 14C-prov är det inte helt säkert. De skiljer sig något åtkonstruktionsmässigt, hus 2 har ett smalare mittskepp.Möjligen kan skillnaderna i husens grundform åter-spegla en funktionsmässig skillnad.

BrandgravarTotalt undersöktes 10 brandgravar på Binga, varavfyra osäkra. De berörda anläggningarna var place-rade på krönet av höjd A samt i sluttningen ned mot ån.

KällkritikResultatet av undersökningarna av gravarna i Binga-Hossmo är relativt litet och svårtolkat. De tvåanläggningar på delområde 10 som i ett tidigt skedetolkades som brandgravar innehåller ingamänniskoben överhuvudtaget. Att de inte hellerutifrån konstruktionsdetaljerna med säkerhet kansägas vara gravar gör att de i det följande intebehandlas tillsammans med gravarna från delområde9.

Även gravarna på Binga är svårtolkade av fleraanledningar. De gravar som undersökts är troligtvistill viss del sönderplöjda, vilket föranleder misstan-kar om att en del av gravfältet kan vara bortodlat.Vid rutgrävningen av kulturlager 2 påträffades en-

Figur 10. Tabell över husen vid Binga. Analyserade kolprover.

Provnummer A. nr A. typ Konstruktion Vedart Okal. Kal. 1 Σ

Ua-12920 362 Stolphål Hus 2 1420 +/-65 BP 560-670 AD

Ua-12925 341 Stolphål Hus 2 Ek 1610 +/-75 BP 340-550 AD

Ua-12927 325 Stolphål Hus 2 Ek 1445 +/-75 BP 540-670 AD

Ua-12928 133 Stolphål Hus 1 Tall 1240 +/-70 BP 680-860 AD

Ua-12931 343 Ässja Hus 2 Ek 1455 +/-75 BP 530-670 AD

1414141414C-C-C-C-C-DATERINGAR, HUS VID BINGA


- 22 -

staka pärlor och brända ben som troligtvis härrör frånsönder- eller bortplöjda gravar. Frågan är i vilkenomfattning gravarna och gravfältet skadats avjordbruksarbetet. Eventuella yttre konstruktioner harförstörts så att inga spår återstår. De inrekonstruktionerna verkar bättre bevarade och fynd ochbenmängd kan troligtvis ses som representativa förvad som en gång lagts ned i graven.

För att man ska kunna fånga upp variationsbreddenvid analysen av ett gravfält är det av största vikt attgravfältet är totalundersökt. Huruvida detta är för-hållandet på Binga eller ej vet vi med säkerhet inte.Dessutom är det, som vanligt är vid exploaterings-undersökningar, möjligt att flera gravar kan liggautanför exploateringsområdet. Eftersom gravarnainte hade någon markering ovan jord kan vi bara gissaatt det finns fler gravar i området.På grund av avsaknaden av gravindikerandekonstruktionsdetaljer, den ringa mängden brända benoch gravfynd har det ibland varit svårt att urskiljagravarna i materialet. Ofta är det resultatet av denosteologiska analysen som varit avgörande vid be-dömningen av vad som är en grav och inte. De an-läggningar som har gravtypiska fynd men inte inne-

håller människoben har fått beteckningen brandgrav?

Yttre konstruktionerDen sönderplöjning man kan anta ha ägt rum kanvara orsaken till att inga yttre konstruktionsdetaljeriakttogs vid undersökningen. Avsaknaden av dessaledde i fält till en rad spekulationen om hur gravarnaen gång sett ut. Ett av förslagen är att en gemensamöverbyggnad täckt en del av gravarna. De fem gravarvari ben från människa påträffades (A38 (som grävdesvid förundersökningen), A223, A224, A227, A229samt A247) ligger alla tätt placerade inom ett områdemed en diameter på ca 6 m på krönet av höjd A. Oftaligger de inom en meter från varandra, utan att skäraintilliggande anläggning. Inom samma mindre ytaligger även en av de osäkra gravarna (A246). Härskulle man kunna tänka sig att dessa begravningarhaft en gemensam gravöverbyggnad i form av en högeller en stensättning. I och med att gravarna ligger såtätt placerade är det inte troligt att var och en varitförsedd med en egen överbyggnad.

Vad beträffar de tre brandgravar? (A41, A49 samtA252) som inte ligger i direkt anslutning till de öv-riga gravarna iakttogs under utgrävningen inte hellerhär några spår efter gravöverbyggnader. Det kan na-turligtvis vara så att det rör sig om ett flatmarksgravfältdär gravarna aldrig varit försedda med yttre konstruk-tioner. Orsaken till den osäkra tolkningen av dessaanläggningar är frånvaron eller osäker förekomst avmänniskoben. Däremot antyder fyndmaterialet, järn-föremål, keramik och i ett fall en pärla, att det trotsallt rör sig om gravanläggningar. Djurben förekom isamtliga.

Inre konstruktioner – gravskickGravarna i Binga är på många sätt ganska otypiskaför yngre järnåldersgravar, vilka vanligtvis brukarinnehålla rikligt med brända ben, både från människa

Figur 12. Hus 2 i Binga, från söder. Foto: MalinGustafsson

Figur 11. Hus 1 i Binga, från sydost.Foto: Lindsay Lloyd Smith

- 23 -


och flertalet djurarter. Dessutom brukar benen oftapåträffas i kol och sotrika lager. Från att det underden äldre järnåldern funnits ett antal olika variationerav gravskick övergår man mer och mer under denyngre järnåldern till ett gemensamt. Brandlagret blirdet förhärskande gravskicket under vendel ochvikingatid. Tidigare hade man ofta skilt ut de brändabenen från resterna från bålet innan de lades graven,nu deponeras benen med de förkolnade resterna frånbålet (se Sigvallius 1994:118). Samtidigt blirförekomsten av djurben och andra gravgåvor alltvanligare.

Gravarna innehåller för det mesta inte mer än ettfåtal ben från människa och djur, vilka är rengjordafrån kol och sot. Konstruktionsmässigt utgörs de avrunda eller ovala, något oregelbundna nedgrävningarmed en storlek på mellan 0,4 x 0,4 m - 2,9 x 1,1 m.Djupet varierar, från 0,12 m till 0,5 m. Anläggning-arna med det största djupet är belägna nedanför krö-net, där skadorna från plogen inte är fullt så stora.Konstruktionsmässigt är variationen bland gravarnamycket liten. Storlek och djup kan skilja sig något,men i stort sett är det samma typ av konstruktion somåterkommer.

FyndenInte heller fyndinventariet skiljer sig speciellt mycketåt mellan gravarna. Den i gravarna vanligastförekommande fyndkategorin är keramik, vilketåterfinns i samtliga anläggningar utom en (A223). Ifyra av gravarna finns ett eller flera intakta kärl. Ingettyder på att de fungerat som benbehållare då de brändabenen i samtliga fall påträffades vid sidan av kärlen.Kärlen har troligtvis istället fungerat som behållareför mat och dryck. Detta kan vi t ex se i A38 där detfinns tydliga avlagringar på kärlens insidor. I flera avanläggningarna påträffades enstaka keramikskärvor.Detta är en vanlig företeelse i brandgravar, speciellt

från äldre järnåldern (Kaliff 1992a:94).Pärlor är den näst mest frekvent förekommande

fyndkategorin. Sex av de tio anläggningarna inne-håller pärlor. Tre av gravarna har fler än en pärla,A38, A246 och A247 vilka innehåller sex, fem res-pektive tre pärlor. De flesta pärlorna i gravarna varav tunnformig typ och förekom i flera olika färgerflera färger, vit, gul, orange, rödbrun och limegrön.En segmenterad guldfoliepärla fanns i

Förutom A38 från förundersökningen, medsilvermyntsfragmentet och järnbrodden, påträffadesmetallfynd i fyra gravar (41, A49, A247 samt A252).I A252 tillvaratogs en brodd där piken saknas. I A41fanns ett par oidentifierade järnföremål, varav det enakan vara en spik. I samma anläggning framkom dess-utom en lansettformad pilspets. Två järnföremål på-träffades i A247. De har båda upprullade ändar, denena har en möjlig krok. Föremålen har sannolikt hörtihop på något sätt, men det är oklart hur. Järnet i A49består av en samling föremål, två beslag med nitar,en lång nit med fyrkantig nitbricka samt en ten. Detär oklart vad dessa fynd representerar och hur gamla de är.

Figur 14. Framrensad kruka i brandgrav A247, frånväster. Foto: Liselotte Källström

A. nr. Bengrop Brandgrop Människa Djur Keramik Pärla Järnföremål Övriga fynd38 x x x x x x x41 x x x x x49 x (x) x x x223 x x x x x224 x x x x x227 x x x x x229 x x x x x246 x x x x x247 x x x x x x x252 x (x) x x x

GRAVARNAS INNEHÅLL

Figur 13.


- 24 -

A38 är den av gravarna som har det rikastefyndinventariet. Dateringen av fyndmaterialet pekarmot vikingatid. En av keramikkärlen är från en litenkärltyp som kan härledas från vikingatiden (Billberg1987:35 nr.51). Likaså är den avlånga, skänkel-försedda brodden av vikingatida typ. Pärlorna är avtre sorter, tunnformiga i glas, klotformad i bärnstensamt en blå facetterad i glas. Bärnstenspärlor av lik-nande typ och blå facetterade pärlor kan dateras tillvikingatid. De tunnformiga pärlorna anses vara ty-piska för vendeltid men förekommer även sparsamtunder vikingatid för att sedan bli allt vanligare igenvid övergången vikingatid-medeltid (Lundstöm1981:93-94, Callmer 1977: colourplate 1, A183T).Sammanfattningsvis har vi här en rad olika date-ringar. Grovt kan man datera keramiken, broddenoch pärlorna till vikingatid, myntet till vendel ellervikingatid. En rimlig datering av graven kan var till800-tal. Att silvermyntet haft en relativt lång omlopps-tid förefaller sannolikt.

I flera av gravarna påträffades flinta. Eftersom gra-varna låg i samma område som det mesolitiska kultur-lagret är det mest sannolikt att flintan har hamnat igravarna i samband med att äldre skikt grävdes ige-nom vid anläggandet men man kan också tänka sigatt flintan fanns där i egenskap av gravgåvor. Ler-klining var en annan fyndkategori som fanns i fleraav gravarna. Detta kan antingen tiolkas som att ävende har hamnat där vid anläggandet eller så kan detröra sig om ett medvetet nedläggande. Hur detta skalltolkas är oklart.

Det osteologiska materialetVikten brända ben från en vuxen människa uppgårtill ca 3000 g efter en modern kremering (Kaliff 1997s. 90). Att bara en mindre del av de brända benenplacerats i graven är ett väl känt, och ofta diskuteratfaktum (se Kaliff 1997). Intressant med detosteologiska materialet från gravarna i Binga ärframför allt den ringa mängden ben i förhållande tillandra yngre järnåldersgravar. Dessa karakteriserasvanligtvis av ett rikligt benmaterial, både vad gällermängd och representerade arter, till skillnad från denäldre järnålderns benfattigare gravar (se Kaliff 1992,Sigvallius 1994). Medelvikten brända ben per gravär i Binga inte mer än 12,5 gram. Andra yngrejärnåldersgravar som undersökts innehåller vanligtvisbetydligt mer brända ben. Mängden varierarnaturligtvis från gravfält till gravfält, men mellan 600och 1500 gram brända ben per grav är vanligt (seSigvallius 1994, Petré 1984).

Jämförelser visar tydligt att gravarna i Binga av-viker från det gängse mönstret med benrika yngre järn-åldersgravar. Detta kan naturligtvis till stor del bero

på den bortodling som ägt rum på platsen men detverkar mer troligt att gravarna de facto aldrig inne-hållit några stora mängder ben.

Om vi istället ser på de ben som finns i gravarna harendast 29 fragment bedömts vara från människa. Avdessa är kraniedelar klart överrepresenterade med 20fragment. Av de övriga 9 kommer 1 från hand/fot samt8 från långa rörben. Detta förhållande är ingentingunikt för Binga utan finns på många undersökta grav-fält (Bennet 1987:112). Att kraniedelar är över-representerade i materialet kan ha flera förklaringar.Rent källkritisk kan det vara så att kraniedelarna medsitt karakteristiska utseende är de ben som är lättastatt identifiera och därmed verkar de vara förhållan-devis många. Om den höga andelen skalltak speglardet faktiska förhållandet av ben från olika kropps-delar som lagts ner i graven är detta naturligtvis väl-digt intressant. Det är rimligt att tänka sig att skall-benen var extra viktiga att ta tillvara och lägga ner igraven.Liksom humanmaterialet är djurbenen i gravarna få.Åtta djurarter finns representerade; häst, nöt, får/get,tamsvin, hund, skogshare, höns samt obestämd fisk.Dessa är mer eller mindre vanliga i yngrejärnåldersgravar referens till osteologisk rapport.

Dateringen av gravarnaEndast tre av de 10 gravarna har kunnat dateras. Denena, A38 (fu), har genom 14C och föremål kunnatdateras till 800-tal. 14C resultatet ligger mellan 705-890 AD (kal 1S). Fyndmaterialet, keramiken,pärlorna samt den skänkelförsedda brodden är avvikingatida typ. I graven fanns även ett arabisktsilvermynt , troligen präglat i Basra eller Kufa inuvarande Irak under 700- eller 900-tal. Attsilvermyntet haft en relativt lång omloppstid förefallerrimligt. Det mesta talar för en datering av graven till800-tal.

Den andra dateringen kommer från A252, enbrandgrav? Resultatet av analysen daterar anlägg-ningen till 1040-1190 AD (kal. 1S). I anläggningenframkom, förutom de brända benen även keramik ochen brodd av järn. Varken keramiken eller broddenkan närmare dateras.

A41, som var en osäker brandgrav, kan genom fyndav en guldfoliepärla dateras till sen vikingatid. Pärltypendyker inte upp förrän på 950-talet (Callmer 1977).

JärnhanteringSammanlagt påträffades sex blästerugnar och tvåässjor inom delområde 9. Tre av ugnarna undersöktesredan under förundersökningen.

- 25 -


FörundersökningsresultatVid förundersökningen påträffades fyra blästerugnar,av vilka tre snittades. En av dessa grävdes sedan ut isin helhet vid slutundersökningen (se A526 nedan),medan två andra, A53 (fu) och A54 (fu),totalundersöktes redan vid förundersökningen. Deverkar ha varit ugnar med underliggandeslaggtappningsgrop. Den kvarvarande ugnen grävdesi plan under slutundersökningen (se A35 nedan). I näraanslutning till A54 fanns även en grund grop, A55(fu), som kan ha utgjort bälgens plats. De verkar haingått i samma kontext som A526 där de låg isluttningen ned från höjd B. Blästerugnen A53 14C-daterades till vendeltid/vikingatid (665-970 e. Kr),(Nilsson & Pettersson 1996:45f, 89f).

Grävmetod för anläggningar med anknyt-ning till järnhantering.

Redan efter förundersökningen stod det klart att deanläggningar som påträffats på platsen var av storbetydelse för tolkningen av järnhanteringensorganisation och teknik i regionen under järnåldern.Innan undersökningen i Binga inleddes hade endasttvå blästerugnar undersökts i Kalmar län. I Smålandhade ingen ässja från förhistorisk tid undersökts.

Samtidigt som möjligheterna att påträffa bläster-ugnar och ässjor framstod som goda, var det emeller-tid lika klart att chansen att finna välbevaradejärnhanteringslämningar var så gott som obefintlig.Hela undersökningsytan var belägen i åkermark, vil-ket fått som konsekvens att samtliga anläggningarskadats av plöjning.

Den tid och noggrannhet som lagts ner påjärnhanteringslämningarna motiveras dels av derassärställning i det arkeologiska materialet från regio-nen, dels av en önskan att förstå den teknik och funk-tion som de fragmentariska anläggningarna repre-senterar.

Att undersöka järnhanteringslämningar i åkermark

Hur mycket av anläggningarna som kvarstår eftersekler av åkerbruk på en plats sammanhänger i allrahögsta grad med anläggningarnas konstruktion.Rostlaveplatser är mycket svåra att lokalisera ävenom de inte ligger i åkermark. Man kan ibland se demsom kolblandade områden med rostad malm. När detgäller blästerugnar och ässjor beror bevarandegradentill stor del på i vilken grad dessa är anlagda undermark. Ett positivt faktum (åtminstone om vi talar omblästerugnar) är dock att de viktigastefrågeställningarna avseende järnhanteringens teknikbesvaras av det nedersta partiet av anläggningen.

I ugnarnas nedre del finner vi svaret på frågor om

eventuell lufttillförsel och slaggavtappning. Ugnensdiameter kan även beräknas med utgångspunkt frånugnarnas nedre delar, medan höjden på bortplöjdaugnar däremot är svåra att beräkna. Man kan dockgöra en grov uppskattning av höjden, eftersom för-hållandet mellan ugnarnas bottendiameter och derashöjd ofta är 2 till 3.

Vid den metallurgiska analysen har man gjort be-dömningen att det förefaller troligt att man vid drif-ten av de fyra studerade ugnarna har nyttjat sammamalmtäkt.

Undersökningsmetodik för sönderplöjdaugnar och ässjor

Genom att lokalisera en underliggande slagg-avtappningsgrop eller en ränna avsedd för slagg-avtappning kan man få reda på hur slagg och järnåtskiljts i processen. Det är emellertid långt ifrån all-tid bevaringsförhållandena är så goda att en slagg-avtappningsränna kan identifieras. Det samma gäl-ler för hur lufttillförseln till ugnen tillgodosetts, det ärinte säkert att tillräckligt av ugnen återstår för att manskall finna blästeröppningen.

När bevaringsförhållandena är så dåliga får manistället studera den slagg som stelnat i ugnen underden sista blåsningen genom att försiktigt gräva framslaggpackningen och studera hur den bildats och stel-nat. Detta är omöjligt om man snittar anläggningen,då det under undersökningsprocessen blir svårt attjämföra de olika delarna av anläggningen. Det äroerhört viktigt att rita undersökningsobjektet i ett fler-tal plan, så att man i princip i efterhand kan upprättaen profilritning.

När man dokumenterar de anläggningstyper somvanligen påträffas vid undersökningar av boplatser iåkermark, är det brukligt att rita dessa i skala 1:20.Vid dokumentationen av blästerugnar och ässjor ärkraven andra. Det är inte ovanligt att konstruktions-detaljer inte är större än 0,01 m men likväl absolutnödvändiga för tolkningen. Under sådana betingel-ser är ritningar i skala 1:10 att föredra.

UgnarnaAv de sex ugnar som påträffades låg fem samladeinom ett ca 11 x 5 m stort område i sluttningen sydvästom höjd A. En ugn (A35) låg nere vid ån. De fem somlåg samlade var av samma typ, nämligen blästerugnmed underliggande slaggtappningsgrop, medan denensamliggande inte hade någon särskild anordningför slaggavtappning. Ytterligare en ugnstyp harkunnat beläggas genom förekomst av tappslagg.Denna typ av slagg bildas när slagg rinner ut frånugnen genom en därför avsedd öppning och får enkarakteristisk form. Få ugnar av denna typen,


- 26 -

blästerugn med slaggavtappning, är kända frånregionen. De närmaste exemplen är i Taberg, söderom Jönköping (Rubensson 1997). Slaggen är de endaindikationerna som finns på denna ugnstyp och det ärdärför sannolikt att konstruktionen förstörts avbortodling. Studerar man resultaten frånundersökningar av ugnstypen i Västergötland,Jönköpingstrakten och Halland, framstår det inte somså konstigt att lämningar av ugnstypen inte kundelokaliseras i den hårt plöjda Bingajorden.

I tre av anläggningarna hade botten täckts med ettlager kvistar. Trädslagen var björk, benved och has-sel. Kvistlagren har tolkats som en konstruktionsde-talj som syftat till att underlätta slaggavskiljningen.Genom vedartsanalysen har det varit möjligt att be-stämma att kvistarna tagits efter tillväxtsäsong, vil-ket betyder att ugnarna tillverkats under vinterhalvå-ret. Vid endast två av ungnarna påträffades ugns-väggar in situ.Vid A35 påträffades 0,02 - 0,03mtjocka ungsväggsrester. Huruvida de ursprungligenvarit tjockare går inte att bestämma.

A167 har skyddats från plogens härjningar genom-sitt läge intill ett större stenblock.

Ugnens innerdiameter är något svår att avgöra dåugnsväggarnas sidor är så slaggbemängda att det ärsvårt att avgöra var gränsen mellan ugnsvägg ochslaggpackning går. Där slaggavtappningsgropen tarvid under ugnsväggen var ugnens ytterdiameter 0,3m.Ugnsväggarnas tjocklek uppgår till 0,05m. Det bety-der att ugnens innerdiameter var ca 0,2m.

Möjligen indikerar den påträffade tappslaggen frånplatsen en fortsatt produktion in i vikingatid. IJönköpingstrakten börjar ugnstypen att nyttjas om-kring år 600 och används sedan in i 1200-talet. Troli-gen hänvisar inte tappslaggerna, som påträffats iBinga, till en medeltida produktion, (under medelti-den kommer den storskaliga produktionen i Möresinland igång). Kvarstår gör tiden mellan 600-1050.Man kan alltså antingen tolka slaggtappnings-

ugnarna som samtida med, eller som efterföljare avugnarna med underliggande slaggtappningsgrop.

DateringGenom 14C-analys daterades anläggningarnahuvudsakligen till vendeltid (550-800 e.Kr). Dennadatering går igen oavsett skillnader i placering ellerkonstruktion. Att tre olika ugnstyper finns inomsamma område och möjligen samma tidshorisont ärnärmast unikt (Rubensson, muntligen).

ÄssjornaTvå ässjor undersöktes, A57 och A343. Denförstnämnda var belägen på krönet av höjd A och denandra i hus 2. Innan undersökning såg båda ut somhärdar med slagg i ytan. Konstruktionsmässigt skildede sig något från varandra. Västra kanten av A343var stensatt med flata stenar, placerade så att desluttade mot gropens botten. I samma kant syntes ävenspår av lerinfodring, medan A57 inte uppvisade någrasådana spår alls. Fyndmaterialet i de bådaanläggningarna var delvis samstämmigt. Slagg ochglödskal fanns i båda, liksom järnföremål. I A343framkom ett klipp av ett lieformat ämnesjärn. Fyndetav klippet är den främsta indikationen från platsenatt järn framställts i syfte att sälja det vidare. Delieformade ämnesjärn som påträffats både på Ölandoch på fastlandet är påfallande lika varandra, bådeavseende längd och bredd. När man framställdeämnesjärnen så önskade man uppnå det”standardiserade” utseendet. Blev ämnesjärnet förlångt så klipptes ändpartiet av vid ässjan. Det är ettsådant bortklippt ändparti som påträffats i ässjan.

I A57 fanns dessutom ett fragment av en degel, vil-ket visar att ässjan använts även till annat metall-hantverk. Kol från A343 visade att man använt eksom bränsle. Ek har ett synnerligen högt energivärdeoch lämpar sig därför väl för ändamålet. Ässjan hardaterats till vendeltid och dateringen stämmer välöverens med övriga dateringar av huset, varför manmed fog kan säga att huset fungerat som en smedja.A57 tycks däremot ha legat öppen, det fanns ingen-ting som tydde på att den legat i en konstruktion.

De två ässjorna på Binga var de första förhisto-riska ässjor som påträffats i Småland. Anläggningarav liknande typ är kända från andra delar av Sydöst-sverige, exempelvis Östergötland (Lindblad & Niel-sen 1992:58) och, på närmare håll, Öland (Beskow-Sjöberg 1977:22).

Framställda kvaliteterSammanfattningsvis kan sägas att man på platsenhar framställt två typer av järn, dels ett lågkolhaltigt,mjukt järn och dels ett svagt fosforhaltigt järn.

Figur 15. Blästerugnen A167 under utgrävning frånväster. Foto: Leif Rubensson

- 27 -


Däremot finns inga tecken på att man framställtkolstål som behövs vid vapenframställning. Järnetinnehåller låga halter slagg, vilket visar att man harhaft god kontroll på processen.

Det svagt fosforhaltiga järnet påträffades blandannat i en av de två undersökta ämnesjärnen. Denkvaliteten var särskild användbar vid framställandet

av lås och båtnitar. En av egenskaperna hos den for-men av järn är att metallen är särskilt beständig mot rost.

Övriga anläggningarSammanlagt påträffades 549 anläggningar. Av dessautgick 189 stycken av olika orsaker. De har visat sigvara stenlyft, naturliga färgningar m.m.

Figur 16. Schaktplan med alla ugnar SV om höjd A. Skala 1:100.

N

0 5m

Provnummer A.nr A. typ Vedart Okal. Kal. 1 ΣΣΣΣΣ

Ua-12926 35 Blästerugn Klibbal 1395 +/-70 BP 560-680 AD

Ua-12929 167 Blästerugn Björk 1260 +/-70 BP 670-860 AD

Ua-12930 168 Blästerugn Hassel 1355 +/-70 BP 610-770 AD

Ua-12928 133 Stolphål Tall 1240+/-70 BP 680-860 AD

Ua-12931 343 Ässja Ek 1455 +/-75 BP 530-670 AD

1414141414C-C-C-C-C-DATERINGAR

Figur 17. Tabell över 14C-daterade ugnar vid Binga.


- 28 -

StolphålAntalet undersökta stolphål uppgick till 143 st. Deflesta var belägna på och i anslutning till höjd A.Stolphålen var mellan 0,04 och 0,42 m djupa ochdiametern varierade mellan ca 0,1 och 1 m, vanligen0,2-0,5 m.

Stolphålen har i tre fall kunnat knytas till konstruk-tioner, hus 1-3. Resten av stolphålen har ingen kändfunktion men en del av dem kan möjligen ha ingått ihägnader. Vid blästerugnen vid ån, A35, fanns en-staka stolphål som möjligen kan tolkas som någotslags skydd för ugnen. Den stora mängden stolphål,som framför allt koncentrerade sig till höjd A tyderpå att området varit intensivt utnyttjat. Om det skettunder en längre eller kortare period har inte under-sökningarna kunnat ge svar på.

Härdar75 härdar påträffades. Av dessa undersöktes endast27. De koncentrerade sig främst till höjd B och detvar framförallt härdarna i detta område som inteundersökts. Djupet varierade mellan 0,04 och 0,32 moch diametern varierade mellan 0,4 och drygt 2 m.Vanligen var de 0,5-1 m stora.

Endast en härd kan möjligen knytas till en konstruk-tion, hus 2, men det är osäkert huruvida härden ärsamtida med huset. I området fanns flera härdar, vilkainte kan vara samtida med huset eftersom de över-lagrade detta.

Härdarna på höjd B skall antagligen tolkas som attde ligger i ett utkantsområde till en boplats som ärbelägen centralt på denna höjd. Dateringen av härda-rna i området är inte helt klar men från för-undersökningen finns två dateringar som pekar på attområdet använts under vendeltid.

NedgrävningarNedgrävning betecknar en icke närmare definieradanläggning med ett djup som överstiger 0,05 m.Sammanlagt undersöktes 63 nedgrävningar. Fem avdessa utmärkte sig från de övriga genom sittfyndmaterial. Gemensamt för dessa fem (A20, A21,A23, A219 och A299) var att de alla innehöllvävtyngdsfragment och brända ben. I fält tolkadesnågra av dem som brandgravar, men denna tolkninghar efter den osteologiska analysen reviderats.Nedgrävningarna var mellan 0,2 och 1,5 m stora ochdjupet varierade mellan 0,05 och 0,44 m.

Pinnhål17 pinnhål undersöktes. De var 0,06-0,18 m i diameter.Djupet varierade mellan 0,05 och 0,19 m.Anläggningarna har inte kunnat knytas till någonkonstruktion.

MörkfärgningarDefinitionsmässigt betyder mörkfärgning en ickenärmare bestämd anläggning med ett djup som ärmindre än eller lika med 0,05 m. Mörkfärgning kanäven beteckna icke grävda anläggningar som intekunnat typbestämmas. 15 mörkfärgningar finnsrepresenterade i materialet. Diametern varierademellan 0,18 och 0,9 m.

GroparGropar betecknar i detta sammanhang anläggningarsom inte säkert är av äldre ursprung men inte hellersäkert recenta. Åtta gropar undersöktes och de var0,16-0,4 m djupa. Diametern varierade mellan 0,5och 1,4 m.

KokgroparÅtta kokgropar undersöktes. Nästan alla var belägnapå krönet av höjd A. De var 0,2-0,38 m djupa och vari profil genomgående skålformade. Diameternvarierade mellan 0,5 och 1,5 m.

SotfläckarAntalet sotfläckar uppgick till fem, varav två undersöktes.De var 0,02 respektive 0,06 m djupa. Diametern påsotfläckarna varierade mellan 0,1 och 0,78 m.

ÅrderspårÅrderspår framkom inom ett ca 7 x 8 m stort områdei svackan mellan höjd A och B. De var korsvis ristadei den ljusa sanden. Anledningen till att de varbevarade var att de överlagrades av ett tjocktmatjords- och svämlager. Eftersom den 14C-analysensom gjordes vid förundersökningen gav ett irrelevantresultat, ansågs det inte befogat med ytterligare försökatt på denna väg datera årderspåren.

KulturlagerTre områden med kulturlager påträffades. Kulturlager1 framkom i den tidigare beskrivna svackan på 3 m öh, som ett fyndförande gråbrunt, något sotigt områdemed bränd lera och kol i ytan, dess begränsning vartydlig. Dess tjocklek var 0,25 m, de flesta fyndpåträffades framförallt i stick 1, d v s de första 0,10m. Kulturlager 2 låg på 6,5 m ö h, i det område däranläggningstätheten var störst. Lagret bestod avgråbrun silt, varvat med grågul sandblandad silt.Lösfynd av järnålderstyp, t ex glaspärlor och brändaben, samt avslag av mesolitisk karaktär påträffadesunder avbaning och rensning, vilket tillsammans medfärgen avgjorde dess begränsning. Järnåldersfyndenkommer troligtvis från sönderplöjda gravar. Detfyndförande lagret varierade mellan 0,05 och 0,15m. Kulturlager 3 var ett fyndförande mycket tuntsandigt lager på 5,5 m ö h, som framkom i backen

- 29 -


mellan kulturlager 1 och 2. Kulturlager 3 rensadesbort, dels för att det var så tunt dels för att friläggaunderliggande anläggningar.

I kulturlager 1 undersöktes 14 kvadratmeterstorarutor, d v s 2% av kulturlagrets 670 m2. Fynddensitetenvar här mycket låg, endast 6 fynd tillvaratogs. I kul-turlager 2 upptogs 46 kvadratmeterstora rutor, d v s31% av kulturlagrets 145 m2. Här var fyndfrekvensen14 fynd/ruta, för regionen förhållandevis hög. Fyn-den utgjordes framför allt av flintavslag.

FyndFyndmaterialet i Binga omfattas av kvarts, porfyr,flinta, järnföremål, järnslagg, malm, keramik, brändlera, lerklining, glasfragment, pärlor, brända ochobrända ben. Materialet hör hemma i två helt åtskildatidszoner. Stenmaterialet är mesolitiskt och det övrigaförhistoriska dateras främst till yngre järnåldern. Allalösfynd har inmätts med totalstation, i övrigt relaterasfynden till anläggningar och rutor.

JärnföremålEtt flertal järnföremål påträffades vidundersökningen, en del som lösfynd, en del ianläggningar och några vid rutgrävning. Föremålensbevaringsgrad var varierande och en del av dem harinte kunnat tolkas. I ässjan A343 hittades ett klipp avett lieformigt ämnesjärn och en nit. I den andra ässjan,A57, fanns två spikar och ett oidentifierat järnföremål.I A252 som är en eventuell brandgrav påträffades vadsom förefaller vara en del av en brodd där pikensaknas. I den möjliga brandgraven A41 fanns enlansettformig pilspets med tånge. I A247, också deten brandgrav framkom två föremål med upprulladeändar, den ena med en slags krok. De verkar höraihop med varandra. En udda samling föremåltillvaratogs i A49 som är en eventuell brandgrav. Därfanns en spik eller möjligen en mycket lång nit medfyrkantig nitbricka, två beslag med nitar samt en ten.En kniv framkom som lösfynd.

De järnföremål som påträffades i kulturlagret här-rör sannolikt från sönderplöjda gravar.

BronsföremålTvå bronsbleck, det ena med två nitar, samt ett beslagmed rester av hår tillvaratogs vid den inledandemetalldetektoravsökningen. Samtliga detektorfyndgjordes på höjd A och kan härröra från sönderplöjdagravar. Endast ett bronsfynd var anläggningsrelaterat,F664. Det var övre delen av en bronsnål vars huvudvar en fasetterad kub. På de öppna ytorna fanns dekori form av cirklar vars mitt bestått av en annan metall,troligen silver. Fyndet framkom i A23, ennedgrävning i anslutning till ån. Övriga fynd i denna

anläggning var lerklining och obestämbara djurben.Anläggningen är 14C-daterad till 860-1020 AD (Ua-12922).

DegelfragmentI ässjan A343 påträffades som tidigare nämnts ettmindre degelfragment (F597). Det var 23 x 13 mmstort, med en vikt av 4,7 g. Dess utsida var starktsintrad, närmast glasartad. Insidan var starkt bränd.Degelfragmentet togs som en indikation på att annanmetallbearbetning än järnframställning förekommitpå platsen. Om det i Binga rörde sig om produktionav bruksföremål som nålar, eller av smyckeföremål ibrons eller ädelmetall är omöjligt att säga, men detär intressant om ässjan använts för andra former avmetallbearbetning än järnhantering. Liknande fyndhar gjorts vid Övra Wannborga på Öland där degel-fragment hittades i en anläggning som tolkades somen smidesgrop (Fallgren 1994:112).

PärlorI Binga påträffades sammanlagt 23 pärlor, varav 18vid slutundersökningen. Större delen av pärlornaåterfanns i anläggningar, framför allt i gravarna. Fyralåg i kulturlager 2 och framkom vid rutgrävning.Pärlorna har troligtvis hamnat där i samband medplöjning och har sannolikt ursprungligen legat i en

Figur 19. Pilspets och brodd. Foto: Rolf Lind /KLM


- 30 -

grav. En pärla hittades som lösfynd i kulturlager 1.Den har rasat ner från schaktväggen och har alltsålegat i matjorden. En pärla påträffades i ett stolphåloch en i en nedgrävning.

Pärlorna som framkom vid slutundersökningen varav flera olika typer. Två var bärnstenspärlor, en tunn-formad och den andra cylindrisk. De flesta av glas-pärlorna var tunnformade och de fanns i flera färger,vit, gul, orange, rödbrun och limegrön. Denna typ avpärlor fanns uteslutande i gravarna och i kulturlager2. I A41, en brandgrav?, fanns en segmenterad pärlaav klart glas och med rester av guldfolie. Denna typav pärla är ovanlig och dyker upp på 950-talet e. Kr.(Callmer, 1977). Tre av pärlorna var i själva verketglassmältor men de tycks samtliga ha varit pärlornågon gång. Orsaken till att de är smälta är oklar,men det är möjligt att de varit med på gravbålet ochdärför reducerats till smältor.

Slutligen påträffades en tunnformig pärla avmillefiorityp. Den hade grön bas och vita och brun-röda opaka slingor. Typen är ganska ovanlig och skalltroligen dateras till sen vendeltid eller tidig vikinga-tid (Callmer 1977). Det var denna pärla som påträf-fades som lösfynd, varför dess kontext inte är känd.

Vid förundersökningen påträffades fem pärlor, samt-liga i brandgraven A38. Två av dem var bärnstens-pärlor, två var tunnformade glaspärlor, en vit och enbrunröd och den sista var en blå fasetterad glaspärla.Bärnstenspärlorna och den fasetterade kan daterastill vikingatid och de tunnformade har varit vanligast undervendeltid men fanns även under vikingatid och blir återpopulära mot övergången till medeltid (Toll1987)

KeramikKeramik påträffades främst i gravarna. Två intaktakärl tillvaratogs och ytterligare tre mer eller mindre

kompletta, men ej intakta kärl, påträffades vidförundersökningen. Krukorna har varit ganska små,ungefär 20 cm höga. Godset är av en ganska grovoch anonym typ. Kärlen har ljusbrun struken yta medi övrigt gråsvart gods. De är magrade med bergart ikornstorleken ca 1-3 mm. Kärlbuken har en tjocklekpå ca 10 mm, mynningen är något insvängd ochavsmalnade, mynningsranden är rundad och ca 7 mmtjock. Kärlen kan tolkas som hushållskärl, småförrådskrukor. Krukorna har inte varit bengömmorutan har sannolikt ställts ner i gravarna som gravgåvoroch har möjligtvis varit fyllda med mat, vilketmatskorporna på skärvorna indikerar.

Förutom de gravbundna fynden representerarkeramiken en liten del av fyndmaterialet i Binga.Majoriteten av skärvorna som inte är gravbundnapåträffades som lösfynd vid framrensning avutgrävningsytan, framför allt på höjd A. I övrigt fram-kom keramik i en härd (A97), en kokgrop (A118), enmörkfärgning (A312) och nedgrävning (A49). Dessakeramikskärvor är mycket fragmentariska och svår-tolkade. Den keramik som framkom som lösfynd kanhärröra från gravarna, precis som pärlorna ochmänniskobenen i kulturlager 2.

VävtyngderVävtyngder är vanligt förekommande på vendeltida,vikingatida och medeltida boplatser, företrädesvis igrophus. (Stjernqvist 1951 & Andersson 1996:69ff.).Vävtyngdsfragment utgör en stor fyndkategori i Binga.Sammanlagt tillvaratogs 2496,4 g. Vävtyngdernaåterfanns i två nedgrävningar (A20 och 299), ettstolphål (A3) och dessutom som lösfynd.Anläggningarna kan inte knytas till någonkonstruktion. Samtliga vävtyngder är brända men iA3 framkom dessutom obränd lera som kan ha varitobrända vävtyngder, alternativt råmaterial tillvävtyngder.

I A20 var övervägande antalet av fragmenten hårtbrända, varav ett fåtal är sekundärbrända. Flertaletav bitarna är magrade, vilket är ovanligt både blandobrända och brända vävtyngder (Andersson 1996:71).Några fragment uppvisar en dekor av intryckta streckca 4 mm breda och 2-3 mm djupa. Avtrycken sitterinte i hålet och är således ej avtryck efter varptråden.Ett mindre antal fragment har tunnare och grundareavtryck som möjligtvis kan vara avtryck efter varp-tråden, men detta är mycket osäkert då dessa bitar ejär hålfragment. Om avtrycken är slitspår efter varp-tråden torde tyngderna ursprungligen inte varitbrända. Utifrån de fragment som var mätbara tyckstyngderna haft en storlek på 160-180 mm och en hål-diameter på ca 40 mm. Minst två vävtyngder finnsrepresenterade i materialet.

Figur 18. Pärlor och brända ben från Binga .Guldfolie-pärlan från A41 längst upp till höger. Typenuppträder på 950-talet e Kr och senare. Millefiori-pärlan (sen vendeltid/vikingatid) i mitten överstaraden. Foto: Rolf Lind /KLM

- 31 -


I A20 påträffades också ett flertal bitar som var såpass värmepåverkade att det hade skapats blåsor ileran. En tolkning av dessa fragment är att de är res-ter efter blästermunstycken, vilket förefaller sanno-likt då vi på platsen har belägg för ett flertal ässjor.Fragment med hålet delvis bevarat har om möjligtuppmätts och uppvisar en diameter på ca 30 mm och20 mm, vilket torde representera minst två mun-stycken.

Vilken datering vävtyngderna i Binga har generelltär svårt att säga eftersom de i allmänhet inte hittadesi daterbara kontext. En anläggning med vävtyngds-fragment har daterats till vikingatid men det finns-ingenting som motsäger förekomst av vävtyngder ävenunder vendeltid.

SlaggI Binga framkom ett flertal anläggningar som ankny-ter till järnhantering såsom ugnar, smidesässjor ochett hus som tolkats som en smedja. Sammanlagt till-varatogs ca 36 kg järnslagg. Det mesta av materialetkommer från ugnarna men det har även framkommitslagg i en härd (A169) och tre stolphål (A318, 346och 362) och som lösfynd. Smidesslagg framkom fram-förallt i ässjorna där även glödskal togs tillvara.

Lerklining och bränd leraLerklining utgjorde ingen större del av fyndmaterialet.Sammanlagt ca 1620 g påträffades varav 1172 g i ennedgrävning (A24) nere vid ån. Lerkliningen inedgrävningen har tydliga avtryck av kvistar ochgrövre vidjor. I övrigt var inslaget av lerklining ringa.Ingen lerklining kan relateras till de undersökta hu-sen. Lerkliningen i A24 härrör troligen från ettnedbrunnet hus som rensats bort.

Även inslaget av bränd lera var litet i området.Endast ca 100 g framkom, största delen vid rut-grävning på höjd A. Ett intressant inslag i denna fynd-kategori var den brända leran som kunde tolkas somfodring till blästerugnar och ässjor. Ca 375 g fodringtillvaratogs och den påträffades framförallt i ugnarnaoch ässjorna eller i direkt närhet till dem. En del frag-ment framkom som spridda lösfynd, men vartolkningsbara genom den delvis förslaggade ytan ochgrusandelen i leran.

StenmaterialVid undersökningen tillvaratogs sammanlagt 515avslag och artefakter i olika material bland vilka or-dovicisk flinta och kristianstadflinta var dominerande.Övriga material som framkom var porfyr, kvarts, syd-skandinavisk flinta, hälleflinta, kvartsit samt odefinie-rad flinta. Tydligt bränd eller eldpåverkad flinta kunde

inte urskiljas, i någon större utsträckning. Fyndenbestod till största delen av slagen flinta, kvarts ochporfyr. De tillvaratagna fynden var hela ochfragmenterade avslag, skrapor, retuscherade avslagsamt olika typer av kärnor. De avslag och avslags-fragment som förekom var spån, mikrospån, övrigaavslag samt splitter. Bland kärnorna påträffades ettkärnfragment, två plattformskärnor, en konisk mikro-spånskärna samt en övrig kärna.

SpånSammanlagt påträffades 16 stycken hela spån, femav kristianstadflinta, två av ordovicisk flinta, sju avsydskandinavisk flinta och två spån av porfyr. Sju avdem påträffades i kulturlager 2, de övriga var rens-fynd. De fyra spånfragment som sammanlagt påträf-fades var alla rensfynd.

Mikrospån (plattformsavslag)Av de sammanlagt 20 mikrospån som hittades var trerensfynd, de övriga påträffades i kulturlager 2, däräven en konisk mikrospånkärna i ordovicisk flintaframkom. Ett mikrospån i kvarts påträffades i en an-läggning i utkastlagret, på den norra sidan avLjungbyån.

KärnorFlera typer av kärnor påträffades. Plattformskärnor,kärnrester, en mikrospånkärna samt övriga kärnor.Den teknik som använts var bipolär-, plattforms- ochmikrospånteknik. Totalt framkom 13 stycken; tre avkristianstadflinta, sex av ordovicisk flinta, två av syd-skandinavisk flinta och en i porfyr. Sex av dem fram-

Figur 21. Konformad kärna. Fyndnr 38934:363Teckning: Viktoria Magnusson. Skala 1:1.


- 32 -

kom i kulturlager 2, de övriga påträffades vid rens-ning.

LancetterTvå breda lancettemikroliter påträffades i kulturla-ger 2, en i lätt svallad kristianstadflinta och den an-dra av ordovicisk flinta. De var 46 x 21 mm respek-tive 16 x 9 mm stora. Lancetter är mikroliter, somtillverkats av mikrospån. De användes främst sompilspetsar och har utifrån deras utseende daterats tillca 9000-8000 f.Kr. De utgör några av de äldsta fyn-den i Kalmar län. Den mikrostickel i ordovicisk flintasom tillvaratogs är troligtvis samtida.

BryneEtt skifferbryne (F554) påträffades i kulturlager 2.Sannolikt har det ursprungligen legat i en grav somförstörts genom markarbete.

Figur 22. Bred lancettmikrolit. Fyndnr 38934:641Teckning: Viktoria Magnusson. Skala 1:1

Figur 23. Bred lancettmikrolit. Fyndnr 38934:337Teckning: Viktoria Magnusson. Skala 1:1

Figur 20. Mikrostickel. Fyndnr 38934:569Teckning: Viktoria Magnusson. Skala 1:1

BenBenmatertialet består huvudsakligen av brända ben.Den större delen av benen som hittades var brända.De förekom såväl i gravarna som i andra anläggningaroch i kulturlagren. Sammanlagt tillvaratogs 288,8 gben. Förutom människa fanns ben av nötboskap, får/get, svin, hund, skogshare samt fisk och fågel.

Människoben påträffades förutom i gravarna också ikulturlager 2, vilket sannolikt tyder på att gravar inärheten störts av plöjning.Bland djurbenen övervägde matavfall, d v s köttrikaben. I de fall denna typ av ben härrörde från gravarskall de ses som gravgåvor i form av mat.

- 33 -


Det arkeologiskakällmaterialet delområde 10

OmrådesbeskrivningUndersökningsområdet ligger på norra sidan avLjungbyån, 3-6 m ö h och sträcker sig från åstrandenupp till nuvarande E 22, vilket omfattar en sträcka påca 160 m. Undersökningsytan uppgick till 4 900 m²,en anslutande förundersökning på 492 m² tillkom,schaktplan över undersökningsområdet vid Hossmofinns som bilaga 3.

Området var innan undersökningen brukad åker-mark som av markägaren kallas för stenåkern pågrund av den stora mängd sten som tagits upp i densödra delen av området. Stenåkern ligger inom enstörre åker som benämns Strömmagärdet i det äldrekartmaterialet, vilket syftar på forsarna vid Hus-holmen som åkern ansluter till i öster.

Topografiskt kan den undersökta ytan delas in i treolika områden. Den vassbevuxna stranden intillLjungbyån, moränhöjden direkt norr om strandensamt en flack yta som bredde ut sig norr om höjden.

Jordarterna inom undersökningsområdet bestod avgrusig morän och de lägre liggande partierna vartäckta av postglacial lerig silt. Den siltiga leran varupp till 0,35 m tjock och under den fanns ytterligarelager av sorterade jordarter. De undersöktes inte när-mare. Vid undersökningen av vissa nedgrävningarpåträffades ett ca 0,20 m tjockt rödbrunt sandlager

som i sin tur överlagrade en grågrön ler som sanno-likt härrör från istiden. Troligtvis skulle man påträffamoränen under detta nedre lerlager, men någon ge-nomgrävning gjordes aldrig.

Invid undersökningsområdet breddar åfåran ut sigtill ett sel som kan vara delar av en äldre åfåra, en såkallad korvsjö eller ett tidigare biflöde till Ljungbyån.Bredden på selet är ca 30 m och det sträcker sig ca100 m längs stranden. Selet är uppfyllt av lager avolika vattenavsatta sediment, såsom siltig ler ochsand, varvade i olika tjocka lager, vilka överst täck-tes av trationer av härdar. Trots det stora antaletstolphål kunde inga konstruktioner identifieras. Vidförundersökningen påträffades en anläggning somtolkades som en grav. En anläggning av liknande ka-raktär påträffades vid slutundersökningen. Området

Figur 24. Hossmo från Binga. Foto Nicholas Nilsson.

Figur 25. Hossmo och Ljungbyån. Foto Kennet Stark.


- 34 -

var det mest fyndrika på ytan. Fynden påträffadessåväl i anläggningarna som i det kulturpåverkade lag-ret. I området fanns rikligt med jordfasta stenar ochen hel del större stenlyft.

StrandenI strandområdet fanns en koncentration av anlägg-ningar. Det var huvudsakligen stolphål och härdar,men även en del gropar, en kokgrop och en eventuellstädgrop fanns i området. Anläggningarna låg skyd-dade under ett utkastlager och ett tjockt matjordslagersom plöjts ner från moränhöjden. I den övre delen avsluttningens västra del påträffades en määngd sten.Detta kan delvis vara odlingssten eller sten som röjtsför bosättning. De lager som låg i anslutning till sten-samlingen tolkades som ett utkastlager där en stormängd fynd påträffades. I och i anslutning till sten-raden fanns stora stenlyft och gropar med sprängdsten.

I den mer flacka östra delen av sluttningen påträf-fades en stenpackning som täckte nedre delen av slutt-ningen. Möjligen kan det vara en strandskoning.

I anslutning till sluttningen, ute i strandselet, på-träffades under kärrtoven ett stort skärvstensflak.

GropområdetPå nedre delen av moränhöjdens sluttning och vi-dare mot nordöst, påträffades ett kulturpåverkat slit-lager, ca 0,1 m tjockt, med inslag av kol och brändaben.I deetta lager fanns tolv nedgrävningar, ett 60-tal stolphål av varierande karaktär, samt två koncen-trationer av härdar. Trots det stora antalet stolphålkunde inga konstruktioner identifieras. Vid för-undersökningen påträffades en anläggning som tol-kades som grav. En anläggning av liknande karaktärpåträffades vid slutundersökningen. Området var detmest fyndrika på ytan. Fynden påträffades såväl ianläggningarna som i det kulturpåverkade lagret. I

Objektet:Objektet:Objektet:Objektet:Objektet: treskeppigt hus beläget i silt. 4,6 m ö h NO-SV.YttrYttrYttrYttrYttre fe fe fe fe forororororm:m:m:m:m: Något konkav, ca 5 m långt.VägVägVägVägVägg:g:g:g:g: Inga spår av väggenTTTTTak:ak:ak:ak:ak: Stolphål efter 3 x 2 parställda stolpar. Bockbredd: 1-1,3 m. Bockavstånd: 2,2-2,5 m.Stolphålsdjup: 0,19-0,44 mDaDaDaDaDatering:tering:tering:tering:tering: Vendeltid/////vikingatid

N

0 5m

Huset i plan och profil. Skala 1:100

Figur 26 . Huset i Hossmo.

- 35 -


området fanns rikligt med jordfasta stenar och en heldel större stenlyft.

Stolphålsområde 1Stolphålskoncentrationen framkom huvudsakligen isamband med förundersökningen som gjordes underhösten 1997. I området fanns ca 40 stolphål av varie-rande karaktär. Där påträffades även tvånedgrävningar, vilka tolkats som avfallsgropar, samtfyra härdar. Samtliga anläggningar var nedgrävda iett svagt kulturpåverkat lager. Genom området löpteett ca 1 m brett dike, vilket stört många anläggningar.Stolphålsområde 2

I ett ca 15 x 15 m stort område påträffades ett 50-talstolphål av skiftande karaktär samt en avfallsgrop.De bitvis tätt liggande stolphålen bildade inte någonenhetlig struktur och endast i ett fall var det möjligtatt identifiera en mindre treskeppig byggnad. Ge-nom området löpte också flera diken vilka störtlämningarna.

Stolphålsområde 3På en svag inte speciellt markerad förhöjningpåträffades ett 50-tal stolphål av skiftande utseende,en härdrest och en avfallsgrop. Inte heller här kundenågra konstruktioner identifieras bland de mångastolphålen, av vilka flera var stenskodda och upp emothalvmetern djupa. Det vekar som om de stolpar manrest varit av en kraftig dimension. Även här har fleraanläggningar störts av korsande diken.

HusBland de stolphål som påträffades har endast ett huskunnat identifieras. Huset identifierades inte i fält,utan först vid efterbearbetningen, vilket gör tolkningennågot osäker.Husets ringa storlek, avsaknaden av härd och detfaktum att det ligger i ett ganska sankt område somlämpar sig mindre väl för bosättning, gör att detsnarare skall tolkas som en ekonomibyggnad än ettboningshus. Tidsbestämningen grundar sig påområdets allmänna datering till vendel/vikingatid.

AnläggningarStörre nedgrävningar

Flera nedgrävningar med en diameter på uppemot 1meter och med ett djup på ca 0,20 meter eller merpåträffades. Deras ursprungliga funktion är svår attfastställa men flera har kommit att användas somavfallsgropar.

I södra delen av stolphålsområde 1 påträffades ettantal nedgrävningar (A82, A83, A379 och A383) medmycket distinkt form. Dessa var närmast runda meden diameter på ca 1 m och hade raka sidor och plan

botten Djupet var 0,35-0,45 m och fyllningen varhomogen. I flera av nedgrävningarna fanns större steni fyllningen. Dessa var också de mest fyndrika an-läggningarna inom undersökningsområdet. Störremängder obrända ben fanns i samtliga, men även tra-siga vävtyngder och enstaka keramikskärvor, järn-föremål, flinta och ett blästermunstycke av bränd lerapåträffades. I fyllningen fanns dessutom en stor mängdskörbränd sten.

I den norra delen av stolphålsområde 1 fanns trenedgrävningar (A100, A422 och A469) som liknadevarandra men avvek utseendemässigt från de övriga.De var långsträckta till formen, ca 2 x 1 m stora ochförhållandevis flacka. Djupet var 0,15-0,30 m. Ävendessa nedgrävningar hade en homogen fyllning avsotig silt med inslag av skörbränd sten. Fynd av obräntben gjordes.

De övriga undersökta nedgrävningarna uppvisadeinte något gemensamt mönster. De flesta var skål-formade och hade en mer eller mindre kulturpåverkadfyllning. Fyndmaterialet i dem utgjordes främst avobränt ben. I en grop i strandområdet påträffades järn-slagg och tre järnnitar. Fyllningen bestod av flera la-ger sotfärgad lera.

Det finns flera möjliga funktioner förnedgrävningarna. De kan ha varit täktgropar därman tillvaratagit leran för något ändamål. Leran påplatsen är dock av en typ som lämpar sig dåligt för tillexempel keramiktillverkning. Några kan ha utnytt-jats som förvaringsgropar.

Två av nedgrävningarna har 14C-daterats till ven-deltid och en till bronsålder. Den äldre dateringen ärinte relevant, eftersom där fanns flera daterbara fyndfrån yngre järnålder.

HärdarSammanlagt hittades 27 härdar, likartade i utseendeoch storlek. Överlag utgjordes de av en flackskålformad nedgrävning fylld med sot, kol ochskörbränd sten. De påträffades huvudsakligen inom

Figur 27. Blästermunstycke från Hossmo. Foto RolfLind /KLM


- 36 -

gropområdet och bland anläggningarna i den västradelen av strandområdet.

Härdar påträffades i området mellan de norrastolphålskoncentrationerna. Inom stolphålsområde 1låg ett flertal härdar i en rad.

Den största ansamlingen av härdar fanns inomstolphålsområde 1, vilket visar att denna yta använtsintensivt. Inom området var härdarna indelade i tvågrupper, en med sju härdar i den norra delen och enmed tre härdar den södra delen.

Härdarna vid stranden skilde sig något från de öv-riga. De var något mindre och inte lika hårt utnytt-jade som de andra. Där låg dessutom den enda härd(A278) som innehöll andra fynd än ben. De utgjordesav järnslagg, en järnnit och ett kilformat föremål somkan vara en mejsel av något slag.

Två av härdarna har 14C-daterats till vendeltid ochfrån förundersökningen 1995 finns en härd som hardaterats till bronsålder.

StolphålStolphål var den helt dominerande anläggningstypen.Av 302 anläggningar som påträffades var 237 (78%)stolphål eller sannolika stolphål.

Trots den stora mängden påträffade stolphål harendast en huslämning kunnat identifieras. Att dömaav de kraftiga stenskodda stolphål som påträffadesdet funnits fler byggnader på platsen. Dock härrörmånga av stolphålen sannolikt från hägnader, ställ-ningar, gistgårdar och dylikt.

Vissa av de stolphål som påträffades nere vid stran-den förefaller ha stått i vatten vilket leder tankarnatill bryggkonstruktioner av olika slag. Några tydligakonstruktioner bland dessa stolphål kan dock ej urskiljas.

SkärvstenspackningI anslutning till ån påträffades en ca 10 x 10 m storoch ca 0,3 m tjock skärvstenspackning (A494),bestående av, förutom stora mängder skörbränd sten,även kol och sot. Vid provrutsgrävningar påträffadesen nit och flera andra järnföremål samt en glasmosaik.Dessutom fanns det både brända och obrända be ilagret. Packningen har 14C-daterats till vendeltid (Ua18825).

StädgropI strandområdet fanns en anläggning (A280) med fyndsom kan kopplas till järnhantverk av något slag. Den0,2 m djupa gropen hade en fyllning av svart sotig,delvis rödbränd silt med inslag av kol och eldpåverkadsten. I den påträffades en mängd slagg och glödskal.Eftersom det inte förefaller vara en ässja blir dettroligast att det är en städgrop (Rubensson,

muntligen). Om det stått ett städ i gropen förutsätterdet att det i dess omedelbara närhet även legat en ässja,vilket inte påträffades vid undersökningen. Dåsönderplöjningen i detta område varit ganskaomfattande är det inte osannolikt att denna försvunnit.Ett fynd av ett blästermunstycke tyder på att det inomundersökningsområdet eller i dess omedelbara närhetfunnits en. Städgropen har 14C-daterats till vendeltid.

Gravliknande anläggningAv de påträffade anläggningarna tolkades en, A22under förundersökningen som en grav. A22 bestod aven 2 x 1,5 m stor krets av stenar i storleken 0,30-0,80m. Ett par av dessa är var vid undersökningen bortaoch efterlämnade endast avtryck. Inom dennastencirkel fanns en 0,3 m djup nedgrävning i vilkendet påträffades en mängd fynd. Bland fynden märksglaspärlor, ett bågspänne av järn och en pilspets avjärn. Mot botten av nedgrävningen fanns det sotigalagret med de brända benen.Den osteologiska analysen visade att ingamänniskoben fans i benmaterialet från anläggningen.Till detta ska läggas att det inte påträffats några andragravar i området. Därmed avfärdades teorin att detskulle röra sig om en grav.

StenradVid avbaning av strandområdet framkom en stenradvilken hade storlek på ca 20 x 2-2,5 m, stenstorlekenvarierade mellan 0,2 och 1 m. Runt de större stenarnapåträffades mörkfärgningar med sot och bränd lera iytan. Norr om stenraden, i direkt anslutning till destörre stenarna, framkom moränen. Öster omstenraden påträffades en eventuell strandskoning medtydligt lagda stenar som låg på en något lägre nivå änstenraden. Området kring stenraden var något omrörtav senare tiders odling. De stora stenarna ingicknaturligt i stenraden men i övrigt var stenarnapåförda.

Figur 28 .Gravliknanade anläggning A22 i Hossmo.Foto: Nicholas Nilsson

- 37 -


Vid framrensning av området påträffadesmörkfärgningar med keramik, bränd lera, brända ochobrända ben och smidesslagg. I den sydvästra ändenav stenraden framkom majoriteten av rensfynden. Treschakt med två profilbänkar togs upp i området. Sch-akten täckte en yta på ca 3 x 2,5 m. I schakt 1 fram-kom en mörkfärgning som liknade en ränna och vil-ken fortsatte in i schakt 2. Rännan var ca 2 m lång,hästskoformad och hade ett djup på ca 0,30 m. I denpåträffades enstaka kolfragment, bränd lera, keramik,smidesslagg, brända och obrända ben, två nitar ochen nitbricka. I profil var rännans begränsningarknappt skönjbara.

I stenraden iakttogs tre lager med kulturpåverkadlerig silt, flertalet fynd framkom i lager 1 och 2. Dessadiffusa lager var till viss del omrörda och svåra atttolka.

De fåtal recenta fynd som påträffades framkomframför allt i översta nivån, med undantag av schakt3 där en sprängsten påträffades i botten. Vid sidan avden sprängda stenen hittades en trindyxa.

I mörkfärgningen runt stenarna ner emot strandenhittades diverse fynd, såsom keramik, bränd lera,smidesslagg, degelfragment, järnnitar, järnsömmar/spikar, järnfragment, brända och obrända ben. Ettfåtal av de obrända benen uppvisar tydligabearbetningsspår.

Stenraden representerar möjligtvis resterna efter enaktivitetsyta med hantverk såsom båtreparationer ochen förtöjnings- och omlastningsyta för flodbåtar. Enannan tolkning av området är att stenarna härrör frånmarkbearbetning och att den fyndrika sotbemängdajorden utgör ett utkastlager.

I förlängningen av stenraden låg en stenansamlingpå 20 x 5 meter (A495). Stenen var lagd på denpostglaciala svämleran. Bland stenen fanns gråkulturpåverkad jord. Inga fynd som kunde dateraanläggningen påträffades. Funktionen är inte hellerhelt uppenbar, men det kan vara en strandskoning.

Övriga anläggningarA268 var den enda kokgropen som påträffades. Denlåg nere vid stranden som en av de lägst liggandelämningarna och daterades till tidig vikingatid, någotsenare än huvuddelen av anläggningarna.

Antalet nedgrävningar uppgick till ca 40. Derasfunktion och ursprung är osäker.

KulturlagerNorr om moränhöjden låg ett kulturpåverkat lager(A496). Det 1100 m2 stora lagret bestod av grå siltigler med inslag av kol och skörbränd sten. Lagret var0,1 m tjockt vid moränhöjdens fot och tunnade utnorrut.

Figur 29. Fibula från A 22 och pärlor från förundersökningen. Foto: Rolf Lind/KLM


- 38 -

Ett 20-tal kvadratmeterrutor grävdes i lagret. Fynd-materialet bestod huvudsakligen av brända ochobrända ben samt bränd lera. Även mindre mängderslaget stenmaterial och järnslagg samt ett litet brons-bleck och en bronsnål påträffades.

FyndFyndmaterialet i Hossmo omfattas av flinta, kvarts,porfyr, järnföremål, järnslagg, keramik, bränd lera,lerklining, glasfragment, pärlor, brända och obrändaben. Utifrån fyndspridningsbilden i Hossmo går detatt urskilja en tydlig fyndkoncentration tillstrandområdet och gropområdet.

KeramikKeramikmaterialet är mycket fragmentariskt ochpåträffades framför allt runt stenraden (A493). I övrigtframkom ett fåtal skärvor i tre avfallsgropar igropområdet. Antalet skärvor som tillvaratogsuppgår till 231 med en vikt på ca 900 g. Keramikenbestår till största delen av grövre odekoreradbrukskeramik med grov magring och struken yta meden godstjocklek på ca 10 mm. Bland skärvorna ärgråsvart gods med en brun till rödbrun utsida detvanligast förekommande. Matskorpa finns bevaradpå en del av skärvorna. Det är mycket svårt att utläsakeramikens formelement men utifrånmynningsskärvor kan vi konstatera att skärvornarepresenterar sju olika kärltyper, varav två skärvortroligtvis har tillhört två hängkärl av typ AIVa enligtSellings schema (Selling 1955). Hängkärlsfragmentenframkom i stenraden och kan dateras till vendeltid-vikingatid.

GlasStörre delen av glasmaterialet består av pärlor. Deflesta framkom i en gravliknande anläggning (A22). Iövrigt påträffades en i ett stolphål och en framkomsom lösfynd.

Sammanlagt nio pärlor påträffades, varav fyra vidslutundersökningen. Fyra stycken var blå genomskin-liga tunnformiga glaspärlor, varav en var tunnformigmed vita inlägg och en var facetterad. En var platt,gul och svagt genomskinlig och fyra pärlor var avglasfluss, varav tre tunnformade röda och en orangemed lätt fasetterade kanter.

Förutom pärlor framkom två mosaikbitar som varogenomskinligt rödbruna till färgen. Mosaiker harframkommit på ett flertal platser i Norden, där pärl-tillverkning har gått att belägga. I Paviken framkomett flertal mosaikbitar av huvudsakligen regelbundeneller oregelbunden sexsidig form. Mosaikbitar harockså påträffats på Helgö i Mälaren (2 bitar), på

Birka (4 bitar) och vid Kaupang i Norge (2 bitar). Vidde stora arkeologiska undersökningarna i Ribe på 70-talet framkom över 200 mosaikbitar, jämte annat glas-material och det kunde med stor säkerhet konstaterasatt pärltillverkning bedrevs på platsen under 700-ta-let (Lundström 1981).

På kontinenten användes mosaiker framförallt tillutsmyckning av kyrkor och palats, till exempelmonumentalbilderna i Ravenna. Tillverknings-centrum för glasmosaik under vendeltid låg på önTorcella norr om Venedig. Lundström anser det tro-ligt att Pavikens mosaiker kan ha varit tillverkade iTorcella. Kronologiskt skulle det sammanfalla medPavikens äldsta fas, vendeltid. Detta antagande över-ensstämmer väl med de arkeologiska och historiskakällorna om Skandinaviens kontakter med det Lango-bardiska Italien. Genom bland annat en skriftväx-ling mellan Karl den store och påven Hadrianus I vetvi att mosaikbitar var en handelsvara på kontinentenunder 700-talet (Lundström 1981).

Mosaiker var jämte glaskross två råvarugruppersom användes vid pärltillverkning. Om glaskrosskommer från platsen eller om det är importerat mate-rial i form av skärvor kan var mycket svårt att av-göra, men enligt europeiska källor förekom handelmed glaskross.

I Binga-Hossmo har vi funnit material somindikerar att pärltillverkning på platsen förefaller varatrolig. Materialet är av ringa storlek men fynd-sammansättningen är av största intresse. Vi har hittatmosaiker, glaskross, glasstav, pärlor och defekta pär-lor. Därmed torde vi kunna påvisa ytterligare ett han-verk i Binga-Hossmo.

Vid Herrebroutgrävningarna 1988-89 framkom ettglasmaterial som utgörs av 22 pärlor tvåglasmosaiker och ett glasfragment med pincettavtrycksamt fragmentariska pärlor. Glasmaterialets sam-mansättning vid Herrebro har tolkats som att pärl-tillverkning utfördes på platsen (Lindeblad & Niel-sen 1993:54, Lindeblad 1996:72ff). Herrebro-materialet överensstämmer väl med Hossmo-Binga-materialet.

JärnföremålEtt tjugotal klinknaglar framkom, flertaletdemonterade, vilket indikerar reparationsarbete. Detfinns också ett fåtal nitar där klinknagel med brickaär intakt, vilket tyder på att båten antingen har brunniteller ruttnat. Möjligtvis har man spräckt upp ett dåligtbord vid reparationsarbete. En klinknagel med spetsenkvar påvisar en oanvänd klinknagel, detsamma gällerhela brickor (Lundtröm1971-72, Bill 1986). Imaterialet finns det en hel bricka och möjligtvis tvånysmidda klinknaglar.

- 39 -


En järnmejsel och en syl går att sammankoppla medreparationsarbete vid stranden. I övrigt framkom ettljuster, en nål/hank, spikar, sömmar och beslag(?).I en gravliknande anläggning (A22) påträffades enjärnarmring, en fibula, en tveeggad pilspets,klinknaglar och en ten. Pilspetsen och den bågformigafibulan kan dateras till vikingatid. Järnföremålenframkom framför allt i området kring stenraden(A493) och i gropområdet.

BronsFem bronsföremål har tillvaratagits. Ett nålliknandeföremål framkom i stenraden. De övriga insamladessom lösfynd. Ett bronsbleck tillvaratogs också i ruta 14.

DegelEtt sintrat lerfragment med grönskimrande yta hartolkats som bit av en degel. Den hittades i stenraden(A493). Degelfragmentet tyder på att man ägnat sigåt bronsgjutning eller annan metallhantering påplatsen.

VävtyngderAntalet vävtyngdsfragment uppgår till 262, med envikt av ca 1280 g. Alla bitarna är brända och flertaletär hårt brända. Ett fåtal är välmagrade med en korn-storlek på ca 1-4 mm. Vävtyngdsfragmenten fram-kom i fyra anläggningar, två avfallsgropar, ett stolphåloch i skärvstenspackningen. De flesta fragmentenpåträffades i en avfallsgrop (A379). I en härd (A278)påträffades i ytan obränd lera som möjligtvis kan vararester av obrända tyngder.

Utifrån magring och håldiameter går det att seminst fem vävtyngder i det insamlade materialet.Håldiametern varierar mellan 20 och 40 mm. Detfinns inga hela vävtyngder i materialet, men fragmen-ten antyder att de var diskusformade med en ytter-diameter på ca 100-150 mm. Vävtyngderna är såle-des relativt stora, vilket kan indikera att de tillhör ensenare fas av yngre järnålder.

De flesta vävtyngder har sannolikt varit obrändaoch har därmed inte i större utsträckning bevarats tilleftervärlden. Att det på områdena finns så pass hårtbrända och välmagrade vävtyngder indikerar att de-lar av materialet kan ha haft ett annat tillämpnings-område, t ex som nätsänken. Järnframställning haren framskjutande betydelse framför allt på delområde9 och det är troligt att en del av det hårt brända rundalerfragmenten med hål är rester av bläster- ellerässjeformar.

Eva Andersson har studerat textilproduktion på sjuväldokumenterade yngre järnåldersplatser i Skånedär både vanliga boplatser och handelsplatser/mark-andsplatser har ingått i studien (Andersson 1996).Andersson har kommit fram till att storleken på väv-tyngderna har en vid spridning från 2 hg till 14 hg,men konstaterar samtidigt att skillnaden i storlek påtyngderna som påträffas i samma anläggning ofta ärliten. Under vikingatid förekommer i större utsträck-ning än tidigare tyngre vikter. De tyngre vikterna er-sätter dock inte småvikterna utan bör tolkas som enförändring i textilproduktionen, det är möjligt attlinneväveri blev allt vanligare (Andersson 1996:69ff).

Figur 30 . Nitar funna vid Hossmo. Foto Rolf Lind/KLM


- 40 -

Enligt Andersson sker det en markant ökning av an-talet vävtyngder och sländtrissor under folkvandrings-tid- vendeltid och att även det speglar en förändring itextiltillverkningen. Under sen vikingatid tillkommerfler typer av textilredskap.

Vävtyngdsfragment framkom på båda sidor om ånmen i övrigt saknas indikationer på ullproduktion.Sländtrissor saknas helt i fyndmaterialet. Denosteologiska analysen har heller inte visat att fåravelhar haft någon större betydelse. Det är möjligt att ullinförskaffades genom byteshandel med närliggandegårdar eller köptes på marknad.

Vävtyngdsfragmenten i Hossmo kan dateras tillbåde vendeltid och vikingatid.

Lerklining och bränd leraDenna fyndkategori utgjorde ett magert inslag påytan. Endast 350 g bränd lera framkom av vilken ca135 g är lerklining. Lerkliningen kan inte härledastill något hus. Den brända lera som med säkerhet kanfunktionsbestämmas hör samman medjärnframställning och har då utgjorts avugnsväggsfragment.

SlaggPå delområde 10 finns ingen ugn eller ässja bevaradmen en bottenskålla, en ässjeforma, järnslagg,smidesslagg, glödskal och fragment av ugnsfodringoch ässjefodring pekar på att alla framställningsledfinns representerade på delområde 10, om än ej isamma omfattning som på delområde 9. Strax norrom stenraden påträffades en grop som tolkats som enstädgrop, vilket också stödjer teorin omhantverksarbete nere vid stranden. Den insamladejärnslaggen uppgår till ca 2900 g, varav ca 1000 ghar tolkats som smidesslagg.

BenBåde brända och obrända ben påträffades med en klardominans för de obrända benen. Benmaterialetssammansättning är typisk för järnålderns boplatser.De djurarter som finns representerade är följande:häst, nöt svin, får/get, råddjur, fisk och fågel.Benmaterialet domineras av nöt och svin. Utifrånbenavfallet kan man konstatera att slaktavfall ärdominerande och spår av slakt har påträffats på ettflertal ben.

Svinen har i flertalet fall slaktats mycket unga, vil-ket indikerar ett visst mått av rikedom. Denna obser-vation kan vara en viktig detalj i förståelsen av plat-sen.

Bland benmaterialet som framkom i stenraden varett flertal ben bearbetade, tydliga täljmärken och

avsågade ändar observerades, vilket visar att ben-bearbetning bedrivits vid stranden.

En intressant iakttagelse är skillnaden i benmaterialmellan Hossmo och Binga. I Binga framkom endastett ringa benmaterial där de brända benen från gra-varna dominerar. Obränt ben påträffades i mycketliten skala. På delområde 10 finns ett större inslag avslaktavfall än på delområde 9.

StenmaterialFyra brynen, varav två hängbrynen i skiffer, hittadessom lösfynd. Det ena hängbrynet har ett harrektangulärt tvärsnitt, avsmalnande mot håländen ochdet andra har ett rombiskt tvärsnitt, avsmalnande mothåländen. De två andra brynena är av sandsten ochbär tydliga spår av planslipning.På området framkom också en trasig slipsten som vardeponerad i botten av en avfallsgrop (A379) och enlöpare.

I övrigt bestod stenmaterialet av slagen syd-skandinavisk flinta, kristianstadsflinta, ordoviciskflinta, porfyr, kvarts och kvartsit. En tväreggad trind-yxa, 110 x 39 x 36 mm (längd, bredd, tjocklek), fram-kom i stenraden (A493) intill en sprängd sten. Ettmikrospån hittades under en kokgrop (A 268 ) i ensotfläck, vilket tyder på att det under järnåldersnivånhar funnits en mesolitisk aktivitetsyta. Vid ytterligareavbaning visade sig dessa lämningar vara mycketdiffusa och ytterligare artefakter påträffades inte.Invid stenraden påträffades en ansamling med slagenporfyr som är av stort intresse då den sannolikt varkenhör hemma i neolitikum eller bronsålder(Alexandersson, muntligen). Det är möjligt attporfyravslagen har uppstått vid tillhuggning av stenarsom använts i konstruktioner under yngre järnåldern.

- 41 -


Kulturhistorisk tolkning

En grundläggande målsättning med undersökningenvar att identifiera de olika boplatsytorna på platsen.Eftersom det visat sig att de tidsperioder som finnsrepresenterade inte går att isolera får målsättningen istället diskuteras utifrån ett kronologiskt perspektiv.Orsaken till att det inte går är att lämningar från olikaperioder överlagrade varandra och var inte horison-tellt stratifierade.

Från förundersökningen analyserades från del-område 9 fjorton kolprover, av vilka tre ligger imesolitikum, en i äldre bronsålder, tre i äldre järn-ålder, sex i yngre järnålder och en i nyare tid. I sam-band med slutundersökningen analyserades ytterli-gare tolv prover och samtliga dessa ligger i yngrejärnålder, företrädesvis i vendeltid.

Analyserna visar att platsen utnyttjats vid flera till-fällen. Under bronsåldern och äldre järnålder tordeaktiviteterna varit av en mer begränsad karaktär. Detfinns ingenting som tyder på en stadigvarande bosätt-ning då. De mesolitiska 14C-dateringarna är osäkraeftersom provomständigheterna är oklara. Att detfunnits en mesolitisk bosättning på platsen bekräftas istället av fynden i kulturlagret på höjd A. I övrigttycks det under yngre järnålder finnas två kronolo-giska horisonter, vendeltid och vikingatid. Till vi-kingatid dateras framförallt gravarna, medan övrigadaterade anläggningar främst koncentrerar sig tillvendeltid.

Från delområde 10 har 14 kolprover av vilka två ärfrån förundersökningen 1995. Av dessa faller 12 inomyngre järnålder, huvudsakligen vendeltid. De två öv-riga dateringarna hamnar i mellersta bronsålder ochtyder på en begränsad vistelse på platsen under dennatid.

Dessutom påträffades inom undersökningsområdet,och då främst vid den dåtida stranden en del slagetstenmaterial. Det bestod främst av flinta och kvarts,samt en trindyxa i bergart. Kokgropen (A268) visadesig överlagra över ett tunt lager sot, där ett mesolitiskt

mikrospån påträffades. Sannolikt representerar sot-linsen rester av en härd som överlagrats av sediment isamband med en höjning av vattennivån.

De snäva dateringarna tyder på att det inom områ-det inte finns någon direkt kontinuitet varken bakåteller framåt i tiden. Kanske kan man se detta som enomläggning av verksamheten eller bebyggelsen. Möj-ligen finns det inom vendeltid två i tid separata faser.En äldre som stäcker sig ner i folkvandringstid och enyngre som delvis kan sträckas in i tidig vikingatid.

MesolitikumDen tidigaste bosättningen på platsen var undertidigmesolitikum. Denna har huvudsakligen varit be-lägen på höjd A på södra sidan om ån. Lämningarnavar mycket störda genom senare tiders aktiviteter. Detenda som återstod vid undersökningen var ett relativtstort fyndmaterial utan koppling till några anlägg-ningar. Enstaka fynd på delområde 10 indikerar sna-rast någon typ av begränsad aktivitet under stenål-der.

Det svallade flint- och stenmaterialet i Binga, angeratt det finns överlagrade aktivitetsytor från preboreal-tidigantlantisk kronozon. Lancetterna är hittills unikafynd från detta område, då så tidiga fynd inte påträf-fats. De övriga fyndens datering är oklar, då fleraodefinierbara avslag finns representerade i fynd-materialet. Den äldsta 14C dateringen från för-undersökningen, gav resultatet 9 005-8 530 BC (Nils-son och Petersson 1996), det är dock oklart vad denrepresenterar.

Strandlinjeförskjutningens förlopp visar att havs-nivån under mesolitikum som lägst legat på 2 m ö h(Nilsson och Petersson 1996). Lokalen var alltså be-lägen i ett skärgårdslandskap. Sannolikt har kust-formerna i sig, inner- och ytterskärgård, djupt skurnafjordar, laguner och åmynningar, skapat förutsätt-ningar för en rik marin fauna. De få anläggningar


- 42 -

dom är knutna till det mesolitiska materialet och denmålmedvetna produktionen som det insamlade sten-materialet tyder på, talar för en möjlig lägerplats vidjakt och fiske, där också viss redskapsproduktion ägtrum. Intresset kring stenmaterialet i kulturlager 2 in-riktas främst på teknologiska/kronologiska frågeställ-ningar. Att direkta eller indirekta kontakter mellanÖland och fastlandet förekommit under mesolitisk tidtyder den stora andelen ordoviciskt råmaterial på, dåden förekommer naturligt på Öland. Förekomsten avkristianstadsflinta och sydskandinavisk flinta påvisarytterligare kontakter söderut.

Bronsålder och äldre järnålderI undersökningsplanen angavs att bebyggelsen frånbronsålder och äldre järnålder behövde utredas vi-dare, avseende frågan om det rörde sig om gårds- el-ler bybebyggelse, eller tillfälliga vistelser på platsen.

På båda sidor om ån finns dateringar till bronsål-der, på södra sidan även äldre järnålder. Dessa date-ringar skall inte ses som tecken på en fast bosättning,utan kan tveklöst tolkas som resultatet av tillfälligavistelser. Under perioden yngre bronsålder/äldre järn-ålder tycks en hög grad av förflyttning skett i landska-pet. På nästan alla boplatser som undersöks finns dethärdar som dateras till denna period, oberoende avvilket tidsinnehåll boplatsen har i övrigt.

HusEn av de målsättningar som uppställdes i under-sökningsplanen rörde frågan om bebyggelseutvecklin-gen över tid på platsen. Denna fråga visade sig vidundersökningarna vara mindre relevant, eftersomlämningarna var mer tidsmässigt koncentrerade änförundersökningarna hade indikerat. Man kan docksäga något om hur bebyggelsestrukturen såg ut underden aktuella perioden, d v s vendeltid.

Sammanlagt påträffades fyra hus, tre på delområde9 och ett på delområde 10. Husen har samtliga varitganska små, inget av dem tycks ha varit längre än ca15 m. Husens konstruktion är likartad på så sätt attalla är uppbyggda av tre bockar. Bockbredden skiljersig dock något åt mellan de olika husen. Smalast bock-bredd har huset på delområde 10, där den knappt över-stiger 1 meter. I hus 1 på delområde 9 var bockbreddenuppåt 3 meter som bredast.Eftersom husen tycks vara någorlunda samtida kan-ske husens något disparata grundformer skall ses urett funktionsmässigt perspektiv. Ett av husen har kun-nat funktionsbestämmas som en smedja (hus 2) medanett annat möjligtvis har använts som ängslada (hus1). Vad de övriga två husen beträffar går det inte attfunktionsbestämma dem närmare än att det varit

fråga om någon typ av ekonomibyggnader.Eftersom det är första gången vendeltida långhus

undersökts i Möre finns det inte något jämförelsema-terial att tillgå. Framtida undersökningar kan för-modligen utvisa hur utbredd denna byggnadstraditionvarit. På Kalmar läns fastland har endast ett 20-talhus undersökts och dessa är spridda såväl geografisktsom kronologiskt. Ett större material behövs för attman skall kunna dra några vidare slutsatser omhustypernas utveckling och eventuella kulturellainfluenser. Eventuellt kan de aktuella husens likhetermed byggnader i Köpingeområdet indikera kulturellpåverkan söderifrån.

De påträffade husen representerar endastekonomibyggnaderna, hur boningshusen sett ut un-der den aktuella perioden är en fråga som inte kanbesvaras utifrån de aktuella undersökningsresultaten.

Vissa indikationer på hur boplatsen varit organise-rad kan man få genom att studera husen. Både smed-jan och ängsladan representerar den typ av aktivite-ter som man förväntar sig att hitta i utkanten av enboplats. I området har ju också årderspår och bläster-ugnar påträffats, vilket understryker hypotesen attundersökningsområdet ligger utanför den egentligaboplatsen där boningshusen legat.

Var boningshusen varit belägna är svårt att sägamed säkerhet men på delområde 9 är det troligt att dehar legat på höjd B. En av målsättningarna var attförsöka påvisa om det fanns någon större bosättningpå höjd B som gravarna kunde knytas till. Eftersomde undersökta lämningarna här till sin karaktär sna-rast gjorde intrycket att ha varit belägna i utkantenav en boplats har undersökningen inte givit svar påfrågan om det finns någon större boplats på höjden.Härdarna indikerar att så är fallet, men eftersomingen datering av den eventuella boplatsen centraltpå höjd B finns är det vanskligt att spekulera i huru-vida gravarna kan knytas till denna. Ett par av härda-rna i utkanten har daterats till vendeltid så det är san-nolikt att den vendeltida boplatsen är belägen här.

Eftersom de undersökta lämningarna inte härrörfrån själva boplatsområdet kan man i nuläget inteavgöra om de hör till en by eller en ensamgård. Mankan möjligen tänka sig att området som helhet sna-rast ger intryck av att ha varit en angelägenhet för enstörre befolkning än en enstaka gård. Det betyder dockinte att det måste ha varit fråga om en by, det kan likagärna vara fråga om ett antal ensamgårdar som till-fälligtvis ägnat sig åt gemensamma aktiviteter undertill exempel vinterhalvåret.

Större delen av de undersökta stolphålen har intekunnat knytas till någon konstruktion. Det är möjligtatt det funnits fler hus på platsen men att dessa intekunnat identifieras. På delområde 10 låg en mängd

- 43 -


stolphål norr om moränhöjden, men eftersom områ-det är något sankt har det varit olämpligt att byggasina bostäder där. Frånvaron av fynd i anläggning-arna i detta område kan tyda på att aktiviteterna somresulterat i den stora mängden stolphål inte var speci-ellt intensiva och därför inte genererade specielltmycket avfall. Kanske skall stolphålen ses som ettresultat av boskapshållning. Stolphålen kan ha ingåtti stängsel, kättar, tjuderpålar och dylikt. Om det fun-nits boningshus inom den undersökta ytan borde dessaha legat på moränhöjden där dränerings-förhållandena är som bäst. Eftersom lämningarna därnästan helt har utplånats av senare tiders åkerbruk ärdet omöjligt att säga vad som en gång legat här. Pådelområde 9 är det just på en höjd man återfunnitrester av hus. Från vad som är känt från andra boplat-ser med liknande topografi är att höjdlägen varit mestattraktiva för husbyggen. Det som tyder på en fastbosättning på delområde 10 är strandområdets läm-ningar, bland annat utkastlagret med fynd av kera-mik, ben och annat avfall.

Eftersom större delen av de undersökta lämninga-rna kan dateras till vendeltid är det rimligt att tänkasig att bebyggelsen flyttats efter denna period. Områ-det har sedan huvudsakligen används som begrav-ningsplats. En tillhörande boplats måste ha legat nå-gonstans i närområdet men var denna legat är i nulä-get omöjligt att svara på.

BrandgravarnaDe frågeställningar som ställdes på gravmaterialetinför slutundersökningen är till sin karaktär ganskaallmänna och svåra att endast utifrån undersöknings-resultatet svara på;

”Det är troligt att det finns fler gravar på platsenoch det är synnerligen intressant om man utifrån grav-fynd kan belägga social status för gravlagda indivi-der. Fynden kan möjligen också bidra till tolkning avyrkestillhörighet samt religiös uppfattning. Social stra-tifiering och belägg för närvaro av samhällets övreskikt utgör ett viktigt problemområde då området se-dan länge har högt ställda förväntningar på en kon-takt med Hossmo kyrka”

Målsättningen med undersökningen kan alltså de-las in i två övergripande frågeställningar. Den förstaär om man utifrån gravmaterialet kan urskilja de grav-lagdas sociala status, yrkestillhörighet och religiösauppfattning genom att studera gravformer och fynd.Den andra frågan som ställs är om man i det arkeolo-giska materialet kan belägga närvaron av samhälletshögre sociala skikt och den eventuella kontakten medHossmo kyrka.

De gravlagdas sociala status, yrkes-tillhörighet och religiösa uppfattning

För att överhuvudtaget kunna diskutera den förstafrågan om de gravlagdas social status, yrkes-tillhörighet och religiösa uppfattning måste man frågasig i vad mån gravarna avspeglar en dåtida samhälls-struktur och social organisation. Synen på, och tolk-ningen av gravar och gravfynd har varierat genomarkeologins historia och följt den forskningsinriktningsom varit aktuell. I början var rent typologiska ochkronologiska frågor centrala. Utvecklingen gick se-dan mot att försöka urskilja olika kulturgrupper ge-nom att studera begravningsseder (Childe 1957). Ibörjan av 1960-talet, i och med den s.k. ”New Archa-eology”, kom så en motreaktion och en önskan attkunna använda sig av materialet för att studera flerakulturella aspekter. I det nya relaterades gravsed tillsocial position och grad av komplexitet i samhället(Binford 1971). Idén om att man i gravmaterial kanse en direkt reflektion av det bakomliggande samhäl-lets sociala struktur har sitt ursprung i dessa tankar.Idéerna har sedan vidareutvecklats och tillämpatsmed olika metoder av ett flertal forskare bland annatKlavs Randsborg (1973, 1974 m fl) samt KristianKristiansen (1979).

Mot detta synsätt kom snart en reaktion som menaratt relationen mellan ideologi och den samhälleligaverkligheten är komplex och kan motsäga och för-vrida verkliga situationer (Hodder 1982). Det finnssåledes manipulativa inslag i gravskicket avsedda attupprätthålla ett önskvärt ideal av det levande sam-hällets sociala struktur, vilket man bör vara medve-ten om i en tolkningsprocess. I vissa fall kan skillna-der i social position tonas ned och en person med högstatus kan ha få symboler som tyder på detta (Hedea-ger 1992, s28)

I senare verk märks också en större hänsyn till ideo-logins betydelse i tolkningen av gravmaterialet(Hjörungdahl 1988, Jennbert 1988, Bennett 1988,Kaliff 1997). Gravarna anses enligt detta synsätt vararituella lämningar som ger information om den sam-tida föreställningsvärlden. I stället för att passivt åter-spegla social struktur reflekteras genom lämninga-rna snarare den i samhället rådande ideologin.

Bennett menar dock att skillnader som framträder imaterialet antyder att gravritualen anpassats efter denavlidnes sociala position i samhället. Genom detaljeri gravskicket uttrycks en differentierad social struk-tur, som verkar bygga på rangskillnader mellan indi-viderna inom familjen, släkten, bygden eller den ad-ministrativa enheten beroende på kön, ålder, yrke el-ler roll. Emellertid är graven som social symbol se-kundär i förhållande till dess religiösa uttryck. Enligt


- 44 -

detta perspektiv speglas i första hand människans fö-reställningar om döden och i andra hand skenbaraeller verkliga sociala förhållanden (Bennet 1988,s80,84).

Utgångspunkten för tolkningarna av gravarna iBinga bygger till stor del på de idéer som Bennet harformulerat (Bennet 1987, 1988). I gravskicket finnsdessutom en traditionsbunden del liksom ett förnyelse-element som kan bero på immigration , nya förbin-delser och kontakter (Jennbert 1988, s89).

Den ringa mängden brända ben och gravgåvor ärslående när man betraktar gravarna. Dessutom är de

konstruktionsmässigt väldigt enkla. Variationen blandgravarna är liten, endast A38 från förundersökningenskiljer sig något från de övriga genom ett något ri-kare fyndmaterial, däribland fragment av ett arabisktsilvermynt. Ingen av gravarna innehåller fynd ellerkonstruktionsdetaljer som kan säga något om dengravlagdas sociala status eller yrkestillhörighet. Inteheller kan man arkeologiskt eller osteologiskt säganågot om de gravlagdas könstillhörighet.

Som kommer att diskuteras närmare i nästa kapitelverkar inte regionens social elit ha begravts i Binga.Däremot kanske man kan tänka sig att det rör sig om

Figur 31. Karta över gravar längs Ljungbyån

N

0 250m

- 45 -


en grupp i samhället som av någon anledning villmarkera sin sociala eller religiösa tillhörighet genomett något avvikande gravskick.

Binga i relation till andra yngrejärnåldersgravfält

Den andra frågan som ställs på gravmaterialet är hu-ruvida man kan belägga en närvaro av samhälletshögre skikt i gravarna. För att kunna svara på det börman relatera gravarna i Binga till de övriga yngrejärnåldersgravarna i området. Av de drygt 3000 kändafornlämningar som finns i Möre utgörs den störstadelen av förhistoriska gravar. En stor del av gravarnaoch gravfälten från yngre järnåldern ligger liksomBinga lokaliserade utefter åar och höjdryggar, vilketvisar på dess stora betydelse under perioden. Hossmo,liksom Ljungby, Harby och Voxtorp, hör till de sock-nar i södra Möre som uppvisar det rikaste vikinga-tida materialet i form av bland annat gravfält, grav-fynd, skattfynd, runstenar samt Eskilstunakistor.

Ljungbyån är Södermöres största vattendrag. Ånhar sin början i trakten av sjön Möckeln i Lenhovdaoch passerar på sin väg ut i Kalmarsund Harby ochHossmo. Parallellt med ån löper långa sträckorLjungbyåsen, vilken söder om Harby flackas ut och isödra Ljungby och Hossmo endast kvarstår som min-dre åsar. Minst 14 järnåldersgravfält ligger i näraanslutning till ån, den största delen av dem återfinnspå åsryggen. En anmärkningsvärd stor del av grav-fälten återfinns i närheten av Harby, en ur kom-munikationsmässig synvinkel mycket strategiskt platsdär Ljungbyån och Smedstorpsån rinner samman.Några av gravfälten har genom undersökningar kun-nat dateras till vendel och vikingatid. Dessutom ut-sattes ett stort antal av gravarna för regelrätta plund-ringar vid slutet av 1800-talet. En del av fynden komtill rätta igen, därav: ”8 svärd, 7 spjutspetsar, 5 pil-spetsar, en yxa allt av järn, en armring av silver, 10armringar, 26 ovala spännbucklor, 7 likarmade spän-nen, ett ringspänne, en ringnål och två andra nålar avliknande typ, ett remkorsningsbeslag, en nyckel, enkedja, allt av brons, 8 spelbrickor av bärnsten samt450 stycken pärlor av olika material.” (Hofrén1961:104). Dateringen visar på 800-, 900- och troli-gen också 1000-talet (Gräslund 1993:17).

I Möre har inte mer än ca 80 gravar från yngrejärnåldern undersökts. Undersökningarna är koncen-trerade till följande socknar; Arby (1 grav), Kalmar(31 gravar), Ljungby (18 gravar) samt Voxtorp (27gravar). Kalmar, Ljungby samt Voxtorp represente-rar tre separata, förhållandevis rika, vikingatidabebyggelseområden i Möre. Resultaten av undersök-ningarna, liksom lösfynden, visar att verkar föreliggavissa skillnader i gravskicket mellan de tre områdena.

På det i Voxtorp belägna gravfältet Igelösa åsar un-dersöktes 1961 ett 40-tal brandgravar (Fast 1997).Fynden utgjordes huvudsakligen av smycken och häst-utrustningsdetaljer från 900-talet. De undersökta gra-varna i Kalmar är relativt fyndfattiga. Dessutom skil-jer sig gravfälten runt Kalmar från de andra genomsina yttre konstruktionen i form av domarringar,skeppssättningar samt rektangulära stensättningar avresta stenar (Hagberg 1979).

Gravarna utefter Ljungbyån framträder tydligt somsärskilt rika på vapen. Dessutom är flera av gravarna,både från vendel och vikingatid skelettgravar. Mantänka sig att ett högre samhällskikt, i form av enkrigarelit, finns gravlagd i området. I förhållande tilldessa rika vapengravar framträder gravarna i Bingasom ganska oansenliga. Vilken relation de gravlagdai Binga hade till denna krigarelit är oklar.

Gravfältet i relation till kyrkanoch den tidiga missionen

En del av målsättningen med undersökningen i Binga-Hossmo var att utröna platsens relation till Hossmokyrka, vilken genom dendrokronologiska prover harkunnat dateras till 1120-talet (Anglert 1993, s151). Ioch vid kyrkan, har hällar till minst tre Eskilstuna-kistor påträffats. Ornamentiken på dessa antyder endatering till mitten eller senare hälften av 1000-talet(Gräslund 1993, s16). Dessa gravhällar, samt vissaarkitektoniska detaljer på kyrkan (Williams 1993,s90), tyder på att stenkyrkan föregåtts av en äldre trä-kyrka. Denna tidiga träkyrka visar att kristendomenetablerat sig i Hossmo och Möre under 1000-talet.

14C-resultaten tyder på att det finns en kontinuitetpå gravfältet från 800-talet in i mitten av 1000-talet.Sju gravar har inte kunnat dateras, varken med hjälpav 14C eller genom arkeologisk datering så hur de kro-nologiskt förhåller sig till de tre dateringar vi har vetvi inte. Dateringen av A252 visar dock att gravfältettroligtvis utnyttjats samtidigt som den tidiga träkyrkani Hossmo. Att gravarna i Binga är hedniska kan manfastställa, då likbränning under förhistorisk tid medstörsta sannolikhet är ett förkristet förfaringssätt(Gräslund 1989, s144). Det finns exempel på tidigakristna gravar i Möre. I t ex Hagbygärde utanförKalmar har öst-väst orienterade skelettgravar, fynd-tomma frånsett några järnspikar, tidigare undersökts(Hagberg 1979, s66). Dessa bör vara anlagda undersen vikingatid och sannolikt tillhöra missionsfasen.

JärnhanteringUndersökningens huvudsakliga syfte var att påvisahur länge och under vilken tidsperiod järn-framställning bedrivits på platsen samt att försöka


- 46 -

belägga järnets socioekonomiska betydelse för området.Både produktion av järn och smide har förkommit

på platsen. Ämnesjärnet i ässjan A343 indikerar attämnesjärn producerats för avsalu. Den relativt lågamängden tillvaratagen slagg, sammanlagt knappt 35kg, indikerar inte någon särskilt hög produktion. Menjärnhanteringen har ändå utgjort en integrerad del avboplatsens ekonomi; en bisyssla som bedrivits undervinterhalvåret då andra aktiviteter, som exempelvisjordbruk, legat nere. Detta kan även gälla smidet.Andra undersökningar av järnålderssmedjor har vi-sat att de använts säsongvis (Ramqvist 1993, s177).Möjligen kan man ha inriktat sin produktion på nå-gon eller några speciella kvaliteter, exempelvis en li-ten produktion av stål för avsalu.

Analyserna av materialet visar att produktionentrots sin småskalighet kan ha varit inriktad på avi-salu. Möjligen har Bingas järnproducenter framställtett järn av en särskild kvalitet. Analysen av det enapåträffade klippet av ett lieformat ämnesjärn visar attdet innehöll svaga halter av fosfor. Sådant järn nyttja-des ofta i lås och båtnitar. Svaga indicier finns alltsåsom pekar mot att man inriktat sin produktion motatt framställa järn av en kvalitet som var speciellteftertraktad hos varvsnäringen. Kolstål saknas imaterialet och har man haft behov av den kvalitetenhar det järnet fått införskaffas hos järnproducentersom specialiserat sig på produktion av kolstål.

Vid undersökningen har påträffats anläggningarsom representerar reduktionen av malmen,primärsmidet och sekundärsmidet. Område verkarha legat i boplatsens utkanter eftersom ingen av dedokumenterade huslämningarna tolkats som bonings-hus. Det är alltså inte sannolikt att järnhantering för-siggick i direkt anslutning till bostaden, möjligtvis pågrund av brandfaran som den bränsle- och värme-intensiva produktionen medförde.Enligt 14C-dateringarna pågick järnhanteringen hu-vudsakligen från folkvandringstid till vikingatid, medtyngdpunkten förlagd i vendeltid. Att vendeltid ver-kar vara den dominerande perioden för järn-hanteringslämningarna får ytterligare stöd av hus-konstruktionen i hus 2, i vilken ässjan A343 var pla-cerad. Förutom 14C-dateringar på stolphål från husetuppvisar det likheter i konstruktion med andra ven-deltida hus från Köpinge i Skåne (Tesch 1993, s189).

Lämningarna på delområde 10 var fragmentariskaoch utgjordes i princip endast av lösfynd av slagg.Därför kan inga slutsatser dras mer än att man till-verkat järn på platsen. Troligen har dock järn-hanteringen varit av likartad karaktär på bägge sidorom ån.

Områdets funktionUnder en lång tid har man velat se Hossmo som envikingatida centralort. Det som talar för det är nam-net Hossmo som tros ha sitt ursprung i en husaby, enrad andra centralortsindikerande ortnamn i området,den tidiga kyrkan med sin troliga föregångare i trä,skattfynd och de rika gravar som återfinns längsLjungbyån. Man har i Hossmo velat placera såväl enkungsgård som en handels- eller marknadsplats.Området har setts som en föregångare till Kalmaroch har därför spelat en stor roll i diskussionen omKalmar stads uppkomst. Eftersom förundersök-ningarna visade på aktiviteter under yngre järnålderblev frågeställningar i anslutning till Hossmoproble-matiken aktuella.

Eftersom dateringarna visade att området huvud-sakligen nyttjats under vendeltid fanns ingen direktkoppling till Hossmo som centralort under vikinga-tid. Det fanns inga belägg för att en kungsgård elleren handelsplats existerat inom undersökningsområdet.

Däremot är det troligt att det under vendeltid fun-nits någon typ av marknadsplats här, vilket de olikaspåren av hantverk tyder på. Vid Herrebro i Östergöt-land undersöktes en lokal som tolkats som en mark-nadsplats och som uppvisar mycket stora likheter medBinga/Hossmo, både vad gäller datering, topografi,anläggningstyper och fyndmaterial. På båda plat-serna finns klara tecken på att man bedrivit olika ty-per av hantverk som till exempel smide och pärl-tillverkning samt eventuellt båtreparation. Herrebroligger liksom Binga/Hossmo i skärningen mellanvatten och landsväg.

Det faktum att undersökningsområdet ligger i an-slutning till ett sel i ån som borde varit en mycket godangöringsplats för båtar är intressant i samman-hanget. Denna plats är den sista bra angöringsplatseninnan forsarna vid Husholmen tar vid ett par hundrameter nedströms, vilket försvårar färder på ån. VidHusholmen korsar även landsvägen, vilket kan varaen av orsakerna för uppkomsten av det maktcentrasom förefaller ha legat vid Hossmo under den senaredelen av vikingatid och tidig medeltid. Strategiskapunkter i landskapet utnyttjades ibland sommarknadsplatser eller andra samlingsplatser. När-heten till denna plats kan ge de undersökta lämning-arna en viss betydelse för områdets senare utveck-ling.

- 47 -


Jämförelse resultat och förväntat resultat/målsättningar.

Hur utföll de förväntade resultaten med de uppställdamålsättningarna för platsen? Den första frågeställ-ningen syftade till att isolera de olika boplatsytornapå platsen. De strukturer som kan knytas till en bo-plats var väl isolerade i tid till vendeltid och på så sättvar det möjligt att isolera en boplatsyta. Däremot lågalla anläggningar från skilda tider inom samma om-råden och var inte stratifierade, varken vertikalt ellerhorisontellt.

Beträffande de mesolitiska dateringarna gick de attbelägga ytterligare genom fynden i kulturlager 2. Detvar däremot inte möjligt att säga mer om bosättning-ens eller verksamhetens karaktär. Detta berodde påatt platsen använts under senare tider och att de flestaspåren av den mesolitiska bosättningen på så sätt för-störts.

Det man kunde säga om bronsålder och äldre järn-ålder var att det var aktiviteter av tillfällig karaktärsom resulterat i de lämningar som fanns.

Om bebyggelsestrukturens utveckling fanns intemycket att säga, då alla spår av bebyggelse härrördefrån samma tid. Man kan däremot se att bosättningenövergivits efter vendeltid och att området under vi-kingatid istället använts som begravningsplats. An-ledningen till att bebyggelsen flyttat har undersök-ningarna inte kunnat ge något svar på men det ärmöjligt att det hänger ihop med en framväxande cen-tralmakt som valt en mer strategiskt belägen platssom centrum.

Genom dateringarna har det varit möjligt att be-svara frågan om under hur lång tid järnframställningbedrivits på platsen.

Analyserna av slagger och påträffat järn från plat-sen visar att man trots den småskaliga produktionenframställt järn för avsalu. Här ser vi tecken på ettsamhälle där vissa järnframställare inriktat sin pro-

duktion på framställningen av vissa kvaliteter medanandra framställt andra kvaliteter. Vad som styrt spe-cialiseringen är dock fortfarande en obesvarad fråga.Rör det sig om egenskaperna hos den enskildamalmtäkten eller kunskaperna hos järnframställarna?

Frågan om det funnits någon större bosättning påhöjd B som gravarna kunde knytas till är svår att be-svara eftersom denna höjd bara naggades lite i kan-ten. De lämningar som fanns här utgjordes huvud-sakligen av härdar, vilket tyder på att det ligger enboplats på höjden som vi bara har sett utkanten av.Det är dock inte sannlikt att boplatsen kan knytas tillgravarna utan det är snarare en del av den vendeltidabosättningen som varit belägen här, vilket ett par date-ringar av härdarna i utkanten pekar på. Antagligenär det denna höjd som utgör den centrala boplatsytandär man återfinner boningshusen.

Lämningarna på de olika sidorna av ån är till störstadelen samtida men delvis av olika karaktär. Sanno-likt har huvuddelen av bosättningen varit belägensöder om ån medan norra sidan använts för andraaktiviteter, exempelvis båtreparationer. Det är tro-ligt att det varit lättare att angöra den norra sidan.

Angående gravarna har frågan om social status dis-kuterats. Yrkestillhörighet kunde man inte säga nå-got om, det fanns inga gravgåvor som det gick attuttyda något särkilt av i det fallet. Den religiösa upp-fattningen kan man inte säga så mycket mer om änatt gravarna inte visar något kristet inflytande.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi förvän-tade oss att vi skulle hitta en sammanhållen gård, intebara ekonomibyggnaderna. Vi förväntade oss ocksåatt gravarna skulle gå att knyta till någon bosättningoch att gravarna skulle vara lika rikt utrustade somden vi hittade vid förundersökningen.

Anledningen till att det inte blev så kan naturligtvisdiskuteras. Att det bara fanns ekonomibyggnader varingenting man kunde ha upptäckt vid förundersökningen,

Utvärdering


- 48 -

eftersom man inte såg några hela hus utan bara en-skilda stolphål. Att gravarna inte kunde knytas till enboplats kunde man inte heller riktigt veta eftersomdateringsunderlaget visade attområdet använts undervikingatid även för annat än gravar.

En del resultat hade vi inte förväntat oss. Den starkahantverksprägeln som finns i undersökningsområdetär ett sådant exempel. Ett annat är att gravarna varav sådan apart art. Dessa resultat kommer vi ocksåatt arbeta vidare med.

Det bästa hade antagligen varit om frågeställning-arna varit något mer allmänt hållna och att de hadekoncentrerats till den huvudperiod som dateringarnaantydde, d v s yngre järnålder.

- 49 -


Summary

During the summer and autumn of 1997 Museum ofKalmar County investigated an Iron Age settlementin the parish of Hossmo, south of Kalmar. The Swe-dish National Road Administration commissioned theexcavation. From the preliminary excavated it wasknown that there were burials, bloomery furnaces andardmarks at the site. The site could mainly be dated tothe Vendel and Viking periods but there were alsoevidence of activities during the Mesolithic, theBronze Age and early Iron Age.

The site is in a part of Möre rich in ancient monu-ments from all periods. However there is evidence thatthe Hossmo region was of special significance duringthe late Iron Age and the early Middle Ages.

• Hossmo church built c 1120 is one of the oldest inMöre. The church is situated by the Ljungby streamwith easy access to the Baltic three kilometresdownstream.

• Fragments of Eskilstunatombs indicate that thechurch has had a predecessor in the 11th century,probably built of wood.

• Further upstream, at Harby, is a late Iron Ageburial ground with rich graves, some of them furnishedwith weapons.

• An 11th century silver hoard has been discoveredin the Hossmo area.

• The name Hossmo might have its origin in “Husa”,indicating a royal estate. Other place names in thevicinity that suggest special functions are Rinkaby,Tingby and Smedby.

These facts are of interest when discussing the riseof a local elite, early trading places, the establishmentof Kalmar and the expansion of the Swedish state.

The excavated area consisted of two parts, onesituated on the North side of the Ljungby River(Hossmo) and the other on the South side (Binga).

The remains (i.e. post-holes) of four buildings wereexcavated, three at Binga and one at Hossmo. Allfour have been constructed in the same manner, three-

aisled with three pairs of posts and a narrow centralaisle. None of them were dwelling houses. There wasa forging hearth in one of the houses, which indicatesthat it has been used as a smithy. Another might havebeen a barn since seeds of fodder-plant were found inits post-holes. All four houses have been dated to theVendel Period.

Six bloomery furnaces were excavated at Binga.They were confined to a limited area. Five of thefurnaces had pits for slag tapping; the sixth furnacehad no special arrangement for slag tapping. Therewere also two forges on the site, one in the smithy andone out of doors. A piece of an iron bar and a frag-ment of a crucible were found in one of them. Thecrucible proves that the forge was not only used forironwork. There were fewer traces of ironwork atHossmo: a tyere, a possible smithy hearth and somepieces of slag. All structures connected to ironworkhave been dated to the Vendel Period. This work mighthave been seasonal. The wood species analysis showsthat the furnaces have been built during winter.

Ten cremation-graves were excavated at Binga (theinterpretation of four of them is uncertain). There wereno remains of outer constructions, they might neverhave existed or they might have been destroyedthrough plowing. There was an average of 12 g ofbones in the graves. The gifts were mostly pottery andpearls. There is no evidence that the pottery has beencontainers for the bones. In one of the graves a pieceof an Arabic coin and a frost-nail were found in addi-tion to pearls and pottery. One grave contained asegmented gold foil pearl. The animal bones in thegraves were originated from horse, cattle, sheep/goat,pig, dog, hare, hen and fish. All dated graves are fromthe Viking Age, mainly from the latter part.

At Binga there was an aggregation of hearths at theedge of a hill. It’s possible that there is a settlement onthe top of the hill, outside the excavated area. Theradiocarbon dates are from the Vendel Period. The


- 50 -

only trace of Mesolithic activities was a culture-layerwith finds of Ordovician flint.

At the Hossmo site, along the stream, there was arow of stones, possibly a discarded debris layer. Alarge amount of boat-rivets were found there, sugges-ting boat-repairs along the shore. A layer of fire-cracked stones, dated to the Vendel Period, was alsosituated by the stream. There were finds of pearls, aloom-weight, an arrowhead and an iron brooch.

The finds on the two sides of the river are similar.They include loom-weights, slag, boat-rivets, workedbones and antler, melted glass, crucibles andwhetstones. The area seems to have been used mainlyas a production site.

These activities have taken place during the Vendelperiod; subsequently the site has been abandoned.During the Viking Age it was used again as a cemetery.The location of the settlement connected to the gravesis not known, but it might be in the surroundings ofthe church.

- 51 -


AnderAnderAnderAnderAndersson,sson,sson,sson,sson, E. E. E. E. E. 1996. 1996. 1996. 1996. 1996. Textilproduktion i arkeologisk kontext. En metodstudie av yngre järnåldersboplatser iSkåne. Instititute of archaeology. Report series No. 58. Lund.

AngAngAngAngAnglerlerlerlerlert,t,t,t,t, M. M. M. M. M. 1993. 1993. 1993. 1993. 1993. Kyrkorna i Möre. I: Williams, H. Möres kristnande. Projektet Sveriges kristnande.Publikationer 2. Uppsala.

Bennett,Bennett,Bennett,Bennett,Bennett, A.A.A.A.A. 1987. 1987. 1987. 1987. 1987. Graven. Religiös och social symbol. Strukturer i folkvandringstidens gravskick iMälarområdet. Theses and papers in North-European Archaeology 18. Stockholm.

Bennett,Bennett,Bennett,Bennett,Bennett, A.A.A.A.A. 1988. 1988. 1988. 1988. 1988. Graven. Religiös och social symbol. I: Iregren, E. & Jennbert, K. & Larsson, L. (red)Gravskick och gravdata. University of Lund. Institute of Archaeology. Report Series NO 32. Lund.

BeskBeskBeskBeskBeskooooow-Sjöberw-Sjöberw-Sjöberw-Sjöberw-Sjöberggggg,,,,, M. M. M. M. M. 1977. 1977. 1977. 1977. 1977. The archaeology of Skedemosse IV. Stockholm.

Bill,Bill,Bill,Bill,Bill, J J J J J..... 1986. 1986. 1986. 1986. 1986. Arnljot – vikingabåten i Gällö. I: Johansson, T. (red). Forntida teknik nr. 14. Sveg.

BillberBillberBillberBillberBillberggggg,,,,, I. I. I. I. I. 1987. 1987. 1987. 1987. 1987. Malmöya. Från trattbägare till fajans. Nr 5. Stadsantikvariska avdelningen. Malmömuseer. Lund.

BinfBinfBinfBinfBinfororororord,d,d,d,d, L. L. L. L. L. 1971. 1971. 1971. 1971. 1971. Mortuary practices: their study and potential. I: J. A. Browne (ed.) Approaches to thesocial dimensions of mortuary practices. Memoirs of the society for American archaeology. No 25.

CallmerCallmerCallmerCallmerCallmer,,,,, J J J J J..... 1977. 1977. 1977. 1977. 1977. Trade beads and bead trade in Scandinavia, ca 800-1000 A.D. Acta archaeologicaLundensia. Series in 4o. Nr 11. Lund.

ChildeChildeChildeChildeChilde,,,,, VVVVV.G.G.G.G.G..... (1925) 1957. (1925) 1957. (1925) 1957. (1925) 1957. (1925) 1957. The dawn of the European civilisation. London

FFFFFallgallgallgallgallgrrrrren,en,en,en,en, J-H. J-H. J-H. J-H. J-H. 1994. 1994. 1994. 1994. 1994. En vendel- och vikingatida grophusbebyggelse i Övra Wannborga på Öland. Tor, vol.26. Uppsala.

FFFFFast,ast,ast,ast,ast, TTTTT..... 1997. 1997. 1997. 1997. 1997. Hörde Möre till Svearna? En diskussion om svealändskt inflytande i Möre under yngrejärnåldern. Uppsats i påbyggnadskurs i arkeologi vid Stockholms universitet. Stockholm.

GrGrGrGrGräslund,äslund,äslund,äslund,äslund, A-SA-SA-SA-SA-S..... 1989. 1989. 1989. 1989. 1989. Arkeologi som källa för religionsvetenskap. Några reflexioner om hurgravmaterialet från vikingatid kan användas. I: Steinsland, G. (red). Nordisk hedendom. Et symposium.Odense.

GrGrGrGrGräslund,äslund,äslund,äslund,äslund, A-SA-SA-SA-SA-S..... 1993. 1993. 1993. 1993. 1993. Det vikingatida samhället – den miljö där kristnandet tog sin början. I: Williams, H.(red) Möres kristnande. Projektet Sveriges kristnande. Publikationer 2. Uppsala.

HaHaHaHaHagbergbergbergbergberggggg,,,,, U-E. U-E. U-E. U-E. U-E. 1979. 1979. 1979. 1979. 1979. Den förhistoriska Kalmarbygden. I: Hammarström, I. Kalmar stads historia 1.Kalmar.

HallencrHallencrHallencrHallencrHallencreutz,eutz,eutz,eutz,eutz, C C C C C..... 1993. 1993. 1993. 1993. 1993. Missionsinitiativ och missionärstraditioner i Möre. I: Williams, H. (red) Möreskristnande. Projektet Sveriges kristnande. Publikationer 2. Uppsala.

HedeaHedeaHedeaHedeaHedeagggggererererer,,,,, L. L. L. L. L. 1992. 1992. 1992. 1992. 1992. Iron-Age Societies. From Tribe to State in Northern Europe, 500 BC to AD 700.Blackwell Publishers, Oxford UK, Cambridge, USA.

HjörHjörHjörHjörHjörungdal,ungdal,ungdal,ungdal,ungdal, TTTTT..... 1988. 1988. 1988. 1988. 1988. Kan man identifisere kvinnors arbeid utifra graver? I: I: Iregren, E. & Jennbert, K. &Larsson, L. (red) Gravskick och gravdata. University of Lund. Institute of Archaeology. Report Series NO32. Lund.

HodHodHodHodHodderderderderder,,,,, I. I. I. I. I. 1982. 1982. 1982. 1982. 1982. Symbols in action. New studies in archaeology. Cambridge.

Hofrén,Hofrén,Hofrén,Hofrén,Hofrén, E. E. E. E. E. 1961. 1961. 1961. 1961. 1961. Vikingabygden vid Ljungbyån. Kalmar läns fornminnesförening. Meddelanden 46.Kalmar.

JJJJJennberennberennberennberennbert,t,t,t,t, K. K. K. K. K. 1988. 1988. 1988. 1988. 1988. Gravseder och kulturformer. I arkeologins gränsland. I: Iregren, E. & Jennbert, K. &Larsson, L. (red) Gravskick och gravdata. University of Lund. Institute of Archaeology. Report Series NO32. Lund.

KKKKKalifalifalifalifaliffffff,,,,, A.A.A.A.A. 1992a. 1992a. 1992a. 1992a. 1992a. Brandgravskick och föreställningsvärld. En religionsarkeologisk diskussion. OccasionalPapers in Archaeology 4. Sociatas Archaeologica Upsaliensis. Uppsala.

KKKKKalifalifalifalifaliffffff,,,,, A.A.A.A.A. 1992b 1992b 1992b 1992b 1992b..... Skälv – en gård och ett gårdsgravfält från äldre järnålder. Riksantikvarieämbetet.Rapport UV 1992:9. Stockholm.

REFERENSER


- 52 -

KKKKKalifalifalifalifaliffffff,,,,, A.A.A.A.A. 1997. 1997. 1997. 1997. 1997. Grav och kultplats. Eskatologiska föreställningar under yngre bronsålder och äldrejärnålder i Östergötland. Aun 24. Uppsala.

Kristiansen, K. 1979.Kristiansen, K. 1979.Kristiansen, K. 1979.Kristiansen, K. 1979.Kristiansen, K. 1979. The consumption of wealth in Bronze Age Denmark: a study in the dynamics ofeconomic processes in tribal societies. I: Kristiansen, K. & Paludan-Müller, C. (eds) New directions inScandinavian archaeology. No 1. Copenhagen.

LindeLindeLindeLindeLindebbbbblad,lad,lad,lad,lad, K. K. K. K. K. & Nielsen, & Nielsen, & Nielsen, & Nielsen, & Nielsen, A-L.A-L.A-L.A-L.A-L. 1992. 1992. 1992. 1992. 1992. Herrebro – Östergötlands äldsta marknadsplats. I: Kaliff, A. &Larsson, M. (red). 1992. En väg med historia- Forntidens östgötar i nytt ljus. RAÄ, byrån för arkeologiskaundersökningar. Stockholm.

Lindeblad, K. & Nielsen. A-L. 1993.Lindeblad, K. & Nielsen. A-L. 1993.Lindeblad, K. & Nielsen. A-L. 1993.Lindeblad, K. & Nielsen. A-L. 1993.Lindeblad, K. & Nielsen. A-L. 1993. Herrebro – hällristningar och marknad. Arkeologisk undersökningav fornlämning 51 i Borgs socken, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV 1993:9. Stockholm.

LindeLindeLindeLindeLindebbbbblad,lad,lad,lad,lad, K. K. K. K. K. 1996. 1996. 1996. 1996. 1996. Borgs socken – förändring i tid och rum 200 – 1200 e. Kr. Slöinge och Borg.Stormansgårdar i öst och väst. Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar skrifter nr 18.

LundstrLundstrLundstrLundstrLundström,öm,öm,öm,öm, P P P P P..... 1981. 1981. 1981. 1981. 1981. De kommo vida. Vikingars hamn i Paviken på Gotland. Uddevalla.

Nilsson,Nilsson,Nilsson,Nilsson,Nilsson, N N N N N..... & P & P & P & P & Petteretteretteretteretterson,son,son,son,son, B B B B B..... 1996. 1996. 1996. 1996. 1996. På väg genom Möres forntid. Arkeologisk utredning ochförundersökning inför väg E 22, delen Mören – Hossmo. Kalmar läns museum rapport 1996:4. Kalmar.

PPPPPetré,etré,etré,etré,etré, B B B B B..... 1984. 1984. 1984. 1984. 1984. Arkeologiska undersökningar på Lovö. Del 4. Bebyggelsearkeologisk analys. Actauniversitatis Stockholmiensis. Studies in North-European Archaeology. Stockholm.

RRRRRamqvist,amqvist,amqvist,amqvist,amqvist, P P P P P.H..H..H..H..H. 1983. 1983. 1983. 1983. 1983. Gene- On the origin, function and development of sedentary Iron Age settlement inNorthern Sweden. Archaeology and Environment 1. Department of Arhaeology. University of Umeå.

RRRRRandsborandsborandsborandsborandsborggggg,,,,, K. K. K. K. K. 1973. 1973. 1973. 1973. 1973. Wealth and social structure as reflected in Bronze Age burials- a quantitativeapproach. I: Renfrew, C. (ed). The explanation of culture change. London.

Randsborg, K. 1974.Randsborg, K. 1974.Randsborg, K. 1974.Randsborg, K. 1974.Randsborg, K. 1974. Social stratification in Early Bronze Age Denmark. Prähistorische Zeitschrift 49.

RRRRRubensson,ubensson,ubensson,ubensson,ubensson, L. L. L. L. L. 1997. 1997. 1997. 1997. 1997. Järnframställning i Småland. Manus.

Selling, D. 1955.Selling, D. 1955.Selling, D. 1955.Selling, D. 1955.Selling, D. 1955. Wikingerzeitliche und frühmittelalterliche Keramik in Schweden. Stockholm.

SigvSigvSigvSigvSigvalliusalliusalliusalliusallius,,,,, B B B B B..... 1994. 1994. 1994. 1994. 1994. Funeral pyres. Iron Age cremations in North Spånga. Theses and papers in osteology1. Stockholm.

SkambSkambSkambSkambSkamby Madsen,y Madsen,y Madsen,y Madsen,y Madsen, J J J J J..... 1991. 1991. 1991. 1991. 1991. Fribrödra: A shipyard site from the late 11th century. I: Crumlin – Pedersen (ed)Aspects of Maritime Scandinavia AD 200 – 1200. Roskilde.

Stjernqvist, B. 1951Stjernqvist, B. 1951Stjernqvist, B. 1951Stjernqvist, B. 1951Stjernqvist, B. 1951. . . . . Vä under järnåldern. Lund.

TTTTTescescescescesch,h,h,h,h, S S S S S..... 1993. 1993. 1993. 1993. 1993. Houses, Farmsteads, and Long-term Change. A Regional Study of Prehistoric Settlementsin the Köpinge Area, in Scania, Southern Sweden. Uppsala.

VVVVVikstrikstrikstrikstrikstrand,and,and,and,and, P P P P P..... 1993. 1993. 1993. 1993. 1993. Kristnandet och sockenbildningen i Möre belysta av ortnamnen. I: Williams, H. (red).Möres kristnande. Projektet Sveriges kristnande. Publikationer 2. Uppsala.

WWWWWillamsillamsillamsillamsillams,,,,, H. H. H. H. H. 1993. 1993. 1993. 1993. 1993. Möres runinskrifter. I: Williams, H. (red) Möres kristnande. Projektet Sverigeskristnande. Publikationer 2. Uppsala.

Muntliga uppgifterMuntliga uppgifterMuntliga uppgifterMuntliga uppgifterMuntliga uppgifter

AleAleAleAleAlexanderxanderxanderxanderxandersson,sson,sson,sson,sson, K K K K Kenneth.enneth.enneth.enneth.enneth. Antikvarie, Kalmar Läns museum.

RRRRRubensson,ubensson,ubensson,ubensson,ubensson, Leif Leif Leif Leif Leif..... Antikvarie, Kalmar Läns museum.

- 53 -


TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER, BINGA

Länsstyrelsens dnr: 220-1618-97

Kalmar läns museums dnr: 33-973-97

Uppdragsgivare: Vägverket/Region Sydöst,Box 749, 391 27 KalmarLandskap: Småland

Kommun: Kalmar

Socken: Hossmo

Fastighet: Binga 6:2, Hossmo 3:1

Fornlämningsnr: 134_161

Ek. karta: Hossmo 4G 5f

X koordinat: 6278563

Y koordinat: 1524682

M ö h: 3-6,5

Fältarbetstid: 1 juli-29 oktober 1997

Antal arbetsdagar: 658

Maskintid: 604 tim

Personal: Charlotte Andersson, Mats Blohmé, Susanna Eklund, Henrik Eng-

ström, Louise Friberg, Malin Gustafsson (grävledare), Anna-Lena Hallgren, Emma

Having, Cordula Krüger, Liselotte Källström, Jörgen Lindblad, Lindsay Lloyd-Smith,

Marie Myhrman, Kristina Nilsson, Maj-Lis Nilsson, Nicholas Nilsson (grävledare),

Robin Olsson, Maria Persson, Leif Rubensson, Maria Rydberg, Kennet Stark,Jenny Sundström, Ingeborg SvenssonSv/vit neg. nr:Binga: E 65 306-65 362Hossmo: E 64 205-64 326Dia nr: Binga: 62:1-150, Hossmo: 67:1-158

Fynd nr: Binga: 38934:1-749, Hossmo: 38935:1-518

Fynd:Fynden förvaras, i väntan på fyndfördelning, i Kalmar läns museums magasinunder sitt KLM-nummer. Fynden finns registrerade dels i databas och dels imanuellt lappkortsystem efter socken. Alla fynd som är tillräckligt stora är sig-nerade.Prover:Ej analyserade 14C-prover förvaras i KLM:s magasin. 14C-analyserna har ut-förts av Göran Possnert, Ångströmslaboratoriet, Uppsala. Vedartsanalysen harutförts av Erik Danielsson, Vedlab, makrofossilanalysen har gjorts av StefanGustafsson på miljöarkeologiska laboratoriet vid arkeologiska institutionen,Umeå universitet och den osteologiska analysen har utförts av Ylva Bäckström.Ritningar:Alla fältritningar förvaras på KLM. Ritningarna har digitaliserats i AutoCADoch finns i databas.Inmätning:Schakt, anläggningar, meterrutor, kulturlager, diken och andra störningar ärinmätta med Geodimeter. Koordinater och höjdangivelser i rikets koordinatsys-tem 2,5 gon V.FotomaterialDiabilder och svart-vita negativ finns arkiverade på KLM under respektive num-mer.


- 54 -

- 55 -


BILAGOR

1. Analyserade kolprover delområde 9 och 10

2. Schaktplan över Hossmo och Binga

3. Anläggningsbeskrivningar och fyndlistor delområde 9 och 10


- 56 -

BILAGA 1

Analyserade kolproverdelområde 9

A362: Stolphål, hus 2

Ua-12920 okal. 1420+/-65 BP

kal. 1Σ560-670 AD

kal. 2Σ 440-720 AD

A252: Brandgrav?

Ua-12921 okal. 895+/-65 BP

kal. 1Σ 1040-1190 AD

kal. 2Σ1020-1250 AD

A23: Nedgrävning

Ua-12922 okal. 1105+/-75 BP

kal. 1Σ 860-1020 AD

kal. 2Σ 690-1040 AD

A219: Nedgrävning

Ua-12923 okal. 1235+/-70 BP

kal. 1Σ680-860 AD

kal. 2Σ 660-960 AD

A299: Nedgrävning

Ua-12924 okal. 1170+/-75 BP

kal. 1Σ 770-960 AD

kal. 2Σ 680-990 AD


Ua-12925 okal. 1610+/-75 BP

kal. 1Σ 340-550 AD

kal. 2Σ 250-610 AD

A35: Blästerugn

Ua-12926 okal. 1395+/-70 BP

kal.1Σ 560-680 AD

kal. 2Σ 450-790 AD


Ua-12927 okal. 1445+/-75 BP

kal. 1Σ 540-670 AD

kal. 2Σ 420-710 AD


Ua-12928 okal. 1240+/-70 BP

kal. 1Σ680-860 AD

kal. 2Σ 650-950 AD

A343: Ässja

Ua-12931 okal. 1455+/-75 BP

kal. 1Σ 530-670 AD

kal. 2Σ 420-690 AD

A167: Blästerugn

Ua-12929 okal. 1260+/-70 BP

kal. 1Σ 670-820 och 840-860 AD

kal. 2Σ 640-900 AD och 920-940 AD

A168: Blästerugn

Ua-12930 okal. 1355+/-70 BP

kal. 1Σ 610-720 och 740-770 AD

kal. 2Σ 550-860 AD

- 57 -


Analyserade kolproverdelområde 10

A494: Skärvstenspackning

Ua-12825 okal. 1385+/-75 BP

kal, 1S 600-720 AD

740-770 AD

kal. 2S 530-870 AD

A280: Städgrop

Ua-12826 okal. 1430+/-75 BP

kal. 1S 550-680 AD

kal. 2S 440-780 AD

A472: Härd

Ua-12827 okal. 1445+/-75 BP

kal. 1S 540-670 AD

kal. 2S 430-720 AD

740-770 AD

A67: Nedgrävning

Ua-12828 okal. 1335+/-75 BP

kal 1S 640-780 AD

kal. 2S 590-890 AD

A379: Avfallsgrop

Ua-12829 okal. 1220+/-60 BP

kal. 1S 710-890 AD

kal. 2S 670-970 AD

A82: Avfallsgrop

Ua-12830 okal. 2915+/-75 BP

kal. 1S 1260-1240 BC

1210-990 BC

kal. 2S 1320-900 BC

A473: Stolphål

Ua-12831 okal. 1510+/-70 BP

kal. 1S 450-480 AD

500-640 AD

kal. 2S 420-660 AD

A319: Avfallsgrop

Ua-12832 okal. 1520+/-55 BP

kal. 1S 450-480 AD

500-620 AD

kal. 2S 430-650 AD

A268: Kokgrop

Ua-12833 okal. 1170+/-75 BP

kal. 1S 780-970 AD

kal. 2S 690-1010 AD

A373: Stolphål

Ua-12834 okal. 1240+/-75 BP

kal. 1S 700-890 AD

kal. 2S 660-970 AD

A511: Stolphål

Ua-12835 okal. 1525+/-75 BP

kal. 1S 440-620 AD

kal. 2S 400-660 AD

A534: Härd

Ua-12836 okal. 1340+/-75 BP

kal. 1S 640-780 AD

kal. 2S 590-890 AD


- 58 -

BILAGA 2

Schaktplan över HossmoSchaktplan över Binga, se utvik

N

0 50 m

Schaktplan över Hossmo. Skala 1:1000

N

- 59 -

50 m

Schaktplan över Binga. Skala 1:1000

0

- 60 -


- 61 -

BILAGA 3

Anläggningsbeskrivningar, fyndlistor, delområde 9 Anläggningsbeskrivningar, fyndlistor, delområde 10


- 62 -

Anläggningsbeskrivningar, delområde 9A nr Typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Fyllning Beskrivning i plan Profilform Fynd

1 Stolphål 0,22 0,21 0,12 Gråbrun sand Närmast rund Lutande sidor, plan botten

2 Stolphål 0,11 0,11 0,1 Brungrå sand med insl av kol

Rund U-formad

3 Stolphål 1,08 1 0,25 Brungrå sand, större stenar, insl av kol

Oregelbundet oval. Större sten mot mitten. Ngt skadad

Oregelbunden 68, 214, 245

4 Nedgrävning 0,22 0,2 0,07 Gråbrun sand Oval Skålformad 5 Nedgrävning 0,23 0,2 0,06 Gråbrun sand Oval Skålformad 6 Stolphål 0,3 0,29 0,12 Brungrå sand Närmast rund Lutande sidor,

plan botten

7 Nedgrävning 0,29 0,23 0,09 Gråbrun, flammig sand

Oregelbundet oval Oregelbunden

8 Stolphål 0,56 0,33 0,29 Brungrå sand med insl av sten

Oregelbunden U-formad 274

9 Utgår 10 Nedgrävning 0,28 0,26 0,07 Brungrå sand

med enst skärvsten

Oval Skålformad

11 Nedgrävning 0,2 0,19 0,09 Gråbrun sand Närmast rund Skålformad 12 Mörkfärgning 0,18 0,18 0,04 Brungrå sand Rund Skålformad


Rund, ngn sten i ytan

Skålformad 56

14 Stolphål 0,28 0,25 0,11 Brungrå sand med insl av kol och br lera

Oval, ngn br lera i ytan

Lutande sidor, plan botten


Närmast rund Lutande sidor, plan botten

16 Utgår 17 Mörkfärgning 0,2 0,2 0,03 Gråbrun, sotig,

sandig silt Rund Flack

18 Mörkfärgning 0,22 0,22 0,04 Något sotig, sandig silt

Rund Flack

19 Stolphål 0,26 0,24 0,12 Gråbrun, sotig silt. Mitten sotigare

Oval, enst stenar i mitten

Skålformad

20 Nedgrävning 0,4 0,4 0,24 Sotig, gråbrun silt

Rund Lutande sidor, plan botten

24, 112, 200, 228, 711

21 Nedgrävning 1,12 0,74 0,1 Gråbrun, sotig, sandig silt, enst insl av kol

Oval, enst sten Skålformad 88, 262, 663

22 Nedgrävning 0,42 0,36 0,13 Sotig, gråbrun silt med insl av kol

Oval Oregelbunden

23 Nedgrävning 0,52 0,3 Något sotig, humös silt med kolinslag

Oval, enst stenar i mitten

Oregelbundet skålformad

62, 85, 664

24 Nedgrävning 0,38 0,38 0,08 Sotig, sandig morän

Rund, rikl med br lera

202

25 Härd 1,04 0,6 0,2 Sotig, brungrå, siltblandad sand

Något oregelbundet oval

Oregelbunden

26 Stolphål 0,2 0,2 0,04 Grå till gråbrun sand



- 63 -

Forts. anläggningsbeskrivningar27 Nedgrävning 1,3 0,6 0,1 Gråbrun sandig

silt Oval Oregelbunden Br lera-

ej tillvara-tagen

28 Nedgrävning 1,4 0,9 0,32 I S sotig, gråbrun silt, i N gråbrun, humös silt

Oval, sot i S och Ö. Sprängsten i V

Skålformad Tegel-ej tillvarataget

29 Nedgrävning 0,84 0,7 0,14 Brun till brungrå silt

Oval, enst kolstänk samt sten


31 Stolphål 0,41 0,33 0,18 Gråbrun sand med insl av mindre stenar

Oregelbunden, ngn sten


32 Utgår 0,29 0,21 33 Stolphål 0,36 0,3 0,18 Brungrå silt med

enst insl av kol Oval Skålformad 553,

583

34 Härd 1,22 0,96 Sotig sand med insl av kol och skärvsten

Oval, talrika skörbr sten, kol och sot, flammig

35 Blästerugn 0,74 0,73 Se utförlig beskrivning

Se utförlig beskrivning

A. grävd i plan. 514-536

36 Stolphål 0,75 0,62 0,24 Flammig, sotig sand med kol och skärvsten

Oregelbundet oval, sot och enst skärvsten

U-formad

37 Stolphål 0,17 0,15 38 Utgår 39 Stolphål 0,32 0,28 0,1 Gråbrun sand

med insl av sten och enst kol

Oval Skålformad

40 Stolphål 0,52 0,52 0,42 Brun till gråbrun sand


41 Brandgrav? 0,8 0,7 0,5 Oval, träkol Skålformad 108, 121, 149, 219, 235, 651, 652, 654, 584

42 Nedgrävning 0,25 0,25 0,1 Sotig, gråbrun silt

Rund Skålformad

43 Nedgrävning 0,2 0,2 0,06 Sotig, gråbrun silt med insl av kol i S delen

Rund Skålformad

44 Nedgrävning 0,56 0,56 Sotig, gråbrun, sandig silt

Rund, rikl med småsten i ytan

Skålformad

45 Grop 0,7 0,5 Brun, siltblandad sand med rikl av småsten

Oval Oregelbundet skålformad

46 Utgår 47 Stolphål 0,3 0,3 0,2 Brunsvart sand

med insl av sten Rund Skålformad

48 Nedgrävning 0,2 0,2 0,1 Gråbrun, något sandig och sotig silt

Rund Oregelbundet skålformad

49 Brandgrav? 1,4 1,1 0,25 Gråbrun, sandig silt, rikl med kol, ngt fet

Oval, kol samt en tand

Skålformad 57, 67, 91, 175, 216, 237, 657


- 64 -

Forts. anläggningsbeskrivningar50 Grop 0,6 0,58 0,26 Brun, siltblandad

sand med org material

Närmast rund Skålformad

51 Stolphål 0,58 0,4 0,18 Grå till gråbrun sand med insl av kol

Oregelbundet oval Oregelbundet skålformad

52 Utgår 53 Utgår 54 Stolphål 0,22 0,2 Brun till

brunsvart sand, mindre sten och kol

Närmast rund, enst kolstänk

Svagt lutande sidor, brätte

57 Ässja 0,53 0,47 0 Mörkbrun till svart jord

Oregelbunden 184, 573, 575, 587-591, 643, 644, 650

58 Grop 1,4 1 0,3 Homogen brun sand

Oval, enst kolstänk och stenar

Skålformad med brätte

82

59 Utgår 60 Stolphål 0,28 0,28 0,22 Mörkgrå till

gråbrun sand, insl av kol

Rund Spetsig

61 Utgår 63 Nedgrävning 0,7 0,5 0,16 Gråbrun, humös

silt Oval Skålformad

64 Stolphål 0,2 0,2 0,18 Grå till gråbrun siltblandad sand

Rund, ngt diffus, enst kolstänk i ytan

Spetsig

65 Stolphål 0,32 0,3 0,36 Gråbrun siltblandad sand med insl av kol

Rund, något diffus, enst kolstänk

Raka sidor, plan botten

66 Grop 0,56 0,45 0,4 Brun silt, matjordsliknande

Oregelbundet oval Lutande sidor, plan botten

Tegel - ej tillvara-taget

67 Stolphål 0,32 0,3 0,2 Grå till ljusbrun sand

I det närmaste rund

Oregelbundet U-formad

68 Nedgrävning 0,28 0,26 0,12 Mörkbrun, siltbl sand med insl av kol och sten

Rund Oregelbunden

69 Utgår 70 Utgår 71 Utgår 72 Utgår 73 Utgår 74 Stolphål 0,22 0,22 0,2 Gråbrun,

siltblandad sand Rund U-formad

75 Utgår 76 Stolphål 0,5 0,5 0,3 Humös, med enst

stenar Rund Spetsig

77 Nedgrävning 1,1 0,9 0,44 Humös med stora stenar i mitten

Oval Skålformad 60

78 Utgår 79 Nedgrävning 0,5 0,5 0,12 Humös Rund U-formad 81 Härd 1,4 0,8 0,1 Sotig, fåtal

skörbrända stenar samt enst kol

Ngt oregelbundet oval, sot, kol och enst sten

Oregelbunden

82 Nedgrävning 0,4 0,4 0,12 Humös Rund, något diffus avgränsning

Skålformad 132


- 65 -

Forts. anläggningsbeskrivningar83 Stolphål 0,6 0,4 0,1 Sotig silt Oval, sten i N.

Utkanten Skålformad med brätte

Obränt ben - ej tillvarataget

84 Utgår 85 Stolphål 0,3 0,3 0,24 Sotig silt Rund, sten och

sot U-formad

86 Utgår 87 Stolphål 0,4 0,4 Sotig silt Rund, sten U-formad 88 Kokgrop 0,7 0,7 0,38 Gråbrun, fet silt Rund, sot, rikl

med skärvsten Skålformad

89 Utgår 90 Härd 0,6 0,5 0,15 Sotig sand och

skärvsten Oval, sot och skärvsten

Skålformad

91 Stolphål 0,7 0,5 0,26 Gråbrun silt med inslag av sten

Oval, ngt sot och sten

Skålformad 79, 225, 271

92 Nedgrävning 1,5 1,3 0,12 Gråbrun, bitvis sotig silt

Oregelbundet rund, ngt sot, främst i mitten

Skålformad 94

93 Stolphål 0,5 0,5 Gråbrun, sotig silt

Rund, något sot U-formad 115

94 Stolphål 0,3 0,3 0,22 Gråbrun, sotig silt

Rund, sten i och strax utanför A. Något sot

U-formad

96 Stolphål 0,7 0,4 0,18 Gråbrun silt med enst stänk av br lera

Oval U-formad

97 Härd 1,64 1,54 0,21 Ngt sotig, gråbrun med kol och skörbränd sten

Närmast cirkelrund, kol och skörbränd sten

Skålformad 241, 243, 244, 268

98 Nedgrävning 0,3 0,3 0,12 Gråbrun, sotig silt

Rund U-formad

99 Mörkfärgning 0,85 0,46 0,12 Gråbrun silt Oregelbundet oval Skålformad

100 Stolphål 0,4 0,4 0,12 Gråbrun, sandig silt

Rund, diffus U-formad

101 Utgår 102 Stolphål 0,26 0,26 Gråbrun, ngt

sotig silt. Rund U-formad

103 Stolphål 0,5 0,5 Gråbrun silt Oregelbundet rund

En lutande, en rak sida, plan botten

104 Utgår 105 Härd 1,4 0,7 0,2 Sotig silt med rikl

insl av kol Oval, stenpackn med sten, ngt sotig

Skålformad 223,224,282

106 Utgår 107 Utgår 108 Utgår 109 Stolphål 0,6 0,6 0,2 Sotig, gråbrun

silt med insl av småsten

Rund, större sten i A. och två strax N om A. Ngt sotig

U-formad

110 Mörkfärgning 0,3 0,3 0,08 Sotig, grusblandad silt

Rund, något sot Skålformad

111 Utgår 112 Utgår 113 Härd 0,5 0,5 0,14 Sotig, något

humös silt med insl av skärvsten

Rund, sot och enst skärvsten

Skålformad

114 Stolphål 0,5 0,5 0,22 Gråbrun, grusig silt

Rund med sot och skörbränd sten i mitten

U-formad

115 Utgår 0,23 0,23


- 66 -

Forts. anläggningsbeskrivningar116 Härd 0,7 0,7 0,08 Gråbrun, ngt

sotig silt, sotigare parti i mitten

Rund, något utrunnen i plan, sot och kol

Skålformad

117 Härd 1,38 1,06 0,21 Rikl med sten i hela A

Oreg rund, två störningar efter stenlyft


69, 109

118 Kokgrop 0,6 0,6 0,2 Gråsvart, sandblandad silt, insl av kol


Skålformad 70, 81, 114, 122, 130

119 Stolphål? 0,7 0,7 0,14 Rund form, med utstickande del i NV- SV riktning.

U-formad, skålformad, spetsig

234

120 Nedgrävning 0,2 Oregelbunden 230 121 Stolphål? 0,61 0,6 0,2 Mörkbrunt

morängrus. Rund form. I övrigt se Utförlig beskr.

Spetsig 101

122 Härd 1,32 0,78 0,2 Sotig silt med kol och skärvsten

Oval, sot, kol och rikl med skärvsten, speciellt i S

Flack 238, 239

123 Utgår 124 Utgår 126 Utgår 127 Härd 1,3 1,3 0,14 Sot och rikligt

med kol Rund, sot och rikl med skärvsten och skörbränd sten

Skålformad

128 Stolphål 0,25 0,25 0,12 Gråbrun silt Rund, diffus avgränsning


129 Härd 1 0,8 0,1 Gråbrun, sotig, humös silt.

Oval, sot och skärvsten

Skålformad

130 Utgår 131 Stolphål 0,34 0,3 0,13 Gråbrun silt Oval Skålformad 132 Stolphål 0,3 0,3 0,09 Gråbrun siltig

sand med rikl med kol i mitten

Rund, kol och sot Raka sidor, plan botten

133 Stolphål 0,36 0,36 0,25 Brungrå med insl av kol och sot

Rund, rikl med större kolbitar, i mitten stolpfärgning


134 Stolphål 0,33 0,33 0,06 Brungrå sandig silt

Rund, kol och sot, konc till mitten av A

Spetsig

135 Stolphål 0,2 0,2 0,1 Brungrå, sandig silt med måttligt med grus

Rund Raka sidor, plan botten

136 Stolphål 0,3 0,3 0,08 Se utförlig beskrivning

Rund i plan, kol i en konc i mitten


656


Rund i plan, kolkonc i mitten


139 Utgår 140 Utgår 141 Stolphål 0,4 0,4 0,15 Se utförlig

beskrivning Rund i plan. Konc av kol och sot i mitten


142 Utgår 143 Utgår 144 Stolphål 0,9 0,34 0,26 Flammig, brungrå

humös, sandig silt

Oval med en konc av mellanstora stenar i S


145 Stolphål 0,38 0,38 0,1 Grå silt med rikl insl av kol

Rund i plan, rikl med kol, spritt över hela A


146 Stolphål? 0,62 0,45 0,32 Brun silt Rektangulär till oval

Skålformad

147 Stolphål? 0,54 0,34 0,18 Mellanbrun sandig silt

Rektangulär Raka sidor, plan botten

116


- 67 -

Forts. anläggningsbeskrivningar148 Stolphål? 0,28 0,28 0,05 Brungrå sandig

silt Rund Skålformad

149 Utgår 150 Utgår 151 Nedgrävning 0,64 0,43 0,18 Mörkt gråsvart

silt med sot och kol

Rund, i mitten kol och mörk sotfärgad fyllning

Skålformad 753

152 Stolphål? 0,25 0,25 0,16 Gråbrun sandig silt, måttligt humös

Rund U-formad

153 Utgår 154 Stolphål? 0,3 0,3 0,15 Brungrå, sandig

silt med insl av kol och sot

Rund U-formad

155 Utgår 156 Stolphål? 0,25 0,25 0,15 Humös, brungrå,

sandig silt Rund. Stor rund sten i Ö kanten

Skålformad

157 Utgår 158 Stolphål 0,63 0,4 0,36 Brun, sandig silt Rektangulär. Lutande sidor,

plan botten 144

159 Utgår 160 Utgår 161 Utgår 162 Utgår 164 Utgår 165 Utgår 166 Nedgrävning 0,6 0,3 0,12 Gråbrun, något

humös sand Oval, sten i mitten Skålformad

167 Blästerugn 1,28 0,94 0,11 Se utförlig beskrivning


275, 680-706



615-640

169 Härd 0,9 0,9 Flammig sand med kol, sot och skörbränd sten

Oval, sot och måttligt med skörbränd sten

611-614,679

170 Utgår 171 Utgår 172 Stolphål 0,4 0,4 0,22 Grå till gråsvart,

siltbl sand med ngt insl av sot och kol

Rund Spetsig

173 Utgår 175 Utgår 176 Utgår 177 Utgår 178 Utgår 179 Utgår 180 Utgår 181 Utgår 182 Utgår 183 Utgår 184 Utgår 185 Utgår 186 Stolphål? 0,35 0,2 0,13 Måttligt kompakt,

brungrå, sandig silt

Oval Raka sidor, plan botten

187 Utgår 188 Utgår 189 Utgår 190 Utgår 191 Utgår 192 Utgår 194 Utgår 195 Utgår


- 68 -

Forts. anläggningsbeskrivningar196 Stolphål 0,25 0,25 0,15 Oval, sot och

mycket sten U-formad

197 Utgår 198 Utgår 199 Utgår 200 Utgår 201 Utgår 202 Utgår 203 Utgår 204 Stolphål 0,45 0,4 0,18 Kompakt sandig

silt med insl av sten

Oval Raka sidor, plan botten

205 Utgår 206 Utgår 207 Utgår 208 Utgår 209 Utgår 210 Utgår 211 Stolphål? 0,32 0,32 0,14 Mellanbrun

sandig, kompakt silt

Rund, många små stenar (0,05-0,10 m) i ytan

U-formad

212 Stolphål? 0,34 0,32 0,15 Gråbrun sandig silt med sandlinser

Oval Lutande sidor, plan botten

213 Utgår 214 Stolphål? 0,2 0,2 0,11 Ljusbrun,

kompakt, sandig silt

Rund, sten i kanten

Skålformad Glas, recent

215 Utgår 216 Utgår 217 Utgår 218 Stolphål 0,25 0,25 0,15 Brungrå, sandig


Rund U-formad Glas

219 Nedgrävning 0,78 0,78 0,17 Mörkbrun kol/sotbl. Skörbränd/skärvig sten

Rund form. Se utförlig beskr.


220 Stolphål? 0,26 0,26 0,16 Gråbrun siltblandad sand med enst sten

Rund Skålformad 103

221 Nedgrävning 1,06 0,6 0,26 Gråsvart siltblandad sand. Rikl med skärvsten

Oval 99

222 Utgår 223 Brandgrav 0,92 0,46 0,22 Gråbrun, sandig

silt, sten och enst skärvsten

Oregelbundet oval, rikl med småsten


224 Brandgrav 2 1,1 0,16 Gråbrun sand med insl av kol och br lera

Oregelbundet oval, br lera


236, 261, 266, 269, 270

225 Utgår 226 Utgår 227 Brandgrav 1,84 1,34 0,12 Gråbrun, grusig

sand med insl av kol och sten

Oregelbunden i plan, mindre stenar


242, 246 , 250, 251, 252

228 Utgår 229 Brandgrav 0,8 0,45 0,2 Oval i plan, ngt

sot. En kruka framkom vid rensning


37, 39, 173, 267


- 69 -

Forts. anläggningsbeskrivningar230 Stolphål? 0,2 0,2 0,16 Gråbrun,

siltblandad sand Rund Spetsig

231 Utgår 232 Utgår 233 Stolphål 0,35 0,35 0,2 Brungrå sand Rund Spetsig 235 Utgår 237 Stolphål 0,3 0,3 0,17 Spräcklig mörk,

sotig, brungrå sandig silt

Närmast fyrkantig med rundade hörn

En lutande och en rak sida, plan botten

238 Utgår 239 Utgår 240 Utgår 241 Stolphål 0,4 0,3 0,19 Rikligt humös,

brungrå silt Oval, flera mellanstora runda stenar på N. Sidan

Skålformad

242 Utgår 243 Utgår 244 Utgår 245 Utgår 246 Brandgrav? 1,3 0,54 0,18 Gråbrun, sandig

silt, något sotig med enst kol

Oreg oval, del av mynning till kärl i V, ngt sotig

Oregelbunden 170, 172, 254, 257, 582, 585, 586, 707

247 Brandgrav 1,36 0,6 0,18 Humös, fåtal kolstänk

Något oregelbundet oval, bitvis ngt diffus

Skålformad 78, 174, 180, 183, 259, 265, 661, 662, 708

248 Grop Humös, innehåller mycket sten

Oregelbunden, stor sten i SV


249 Utgår 250 Nedgrävning 0,34 0,32 0,16 Närmast rund Skålformad 252 Brandgrav? 0,4 0,4 0,18 Gråbrun, sotig

silt Rund i plan, sot och större sten i V


276, 278, 291, 649

253 Härd 0,6 0,5 0,06 Se utförlig beskrivning

Oval i plan, sot och kol

Flack

254 Sotfläck 0,12 0,12 0,06 Sotig silt med inslag av kol

Rund, sot och kol Oregelbunden

255 Sotfläck 0,1 0,1 0,02 Sotig silt med enstaka kolinslag

Rund, sot Flack

256 Mörkfärgning 0,5 0,5 0,04 Sotig silt Oregelbundet oval, sot

Flack

258 Stolphål? 0,3 0,15 0,13 Brungrå sandig silt. Flammig sand i kanterna

Oval, runda stenar i V kanten

U-formad

259 Utgår 260 Utgår 261 Stolphål? 0,31 0,31 0,15 Brungrå,

grusblandad, sandig silt

Närmast fyrkantig med rundade hörn

Skålformad

262 Utgår 263 Stolphål? 0,27 0,27 0,17 Brungrå sandig

silt med insl av grus

Rund En lutande, en rak sida, plan botten

264 Utgår 265 Utgår 266 Utgår


- 70 -

Forts. anläggningsbeskrivningar267 Utgår 268 Utgår 269 Utgår 270 Stolphål? 0,3 0,3 0,1 Gråbrun, ngt

sotig, humös silt Rund, sten i V Skålformad

271 Utgår 272 Nedgrävning 0,4 0,4 0,1 Gråbrun, humös

silt Rund, mindre stenlyft i A. Diffust avgränsad

Skålformad

273 Utgår 274 Mörkfärgning 0,3 0,3 0,06 Urvattnad sotig

sand Rund, något sot och kol

Flack

275 Stolphål 0,4 0,4 0,23 Gråbrun silt Rund U-formad 276 Utgår 277 Utgår 278 Stolphål? 0,24 0,24 0,14 Brungrå sandig

silt Rund U-formad

279 Utgår 280 Utgår 281 Utgår 282 Nedgrävning 0,3 0,3 0,12 Gråbrun silt.

Större sten i botten

Rund Skålformad

283 Nedgrävning 0,2 0,2 0,08 Gråbrun, något sotig silt

Rund Oregelbunden

284 Stolphål 0,3 0,3 0,2 Gråbrun sand med insl av sot


285 Utgår 286 Utgår 287 Utgår 288 Utgår 289 Utgår 290 Stolphål? 0,2 0,2 0,16 Gråbrun, humös

silt Rund U-formad

291 Utgår 292 Stolphål? 0,4 0,3 0,16 Sotig, gråbrun


Oval En lutande, en rak sida, plan botten

293 Stolphål? 0,4 0,4 0,18 Gråbrun silt med enst insl av kol

Diffus Oregelbunden

294 Utgår 295 Nedgrävning 0,2 0,2 0,1 Gråbrun, humös,

ngt sotig silt Rund Skålformad

296 Nedgrävning 0,3 0,3 0,14 Gråbrun, något humös silt

Rund Skålformad

297 Utgår 298 Utgår 299 Nedgrävning 1,22 0,77 0,17 Oval,

vävtyngdsfragment


97, 201, 226, 277

301 Utgår 302 Nedgrävning? 0,64 0,5 0,06 Humös,

skörbränd och vanlig sten

Rundad till oval, rikl med sten, bl.a. skörbränd

Flack


Oregelbundet oval Spetsig 159, 162, 167, 653

304 Kokgrop? 0,6 0,4 0,2 Kol och sten, ej eldpåverkad

I det närmaste rektangulär

Skålformad

305 Kokgrop 0,8 0,6 0,26 Gråbrun, siltblandad sand

Oval Skålformad


- 71 -

Forts. anläggningsbeskrivningar306 Härd 0,54 0,3 0,14 Svartbrun,

siltblandad sand, rikl insl av kol

Oval, kol Skålformad 40, 215, 647

307 Härd 0,8 0,4 0,04 Sotig, br lera och rikl insl av skörbränd sten

Ngt oregelbundet avlång, sot och skörbränd sten

Flack 106

308 Pinnhål 0,1 0,1 0,08 Gråbrun sand Rund Oregelbundet U-formad

309 Nedgrävning 0,47 0,47 0,06 Mörkbrun sand Rund Flack 255, 256

312 Mörkfärgning 0,35 0,25 0,05 Gråbrun sand Oval, br lera Flack 258

313 Utgår 314 Härd 0,96 0,92 0,17 Sotig sand med

rikl insl av kol och skärvsten

Oregelbundet oval i plan, kol och enst sten

Skålformad

317 Mörkfärgning 0,54 0,45 Oregelbundet oval, en fläck med rödjord (?), i N.V

318 Stolphål 0,45 0,4 0,14 Brungrå sand Oregelbundet oval, ngt skadad i N


221

319 Stolphål 0,45 0,25 0,17 Ngt sotig, grusig sand

Oval, ngt sotig Skålformad

320 Utgår 321 Härd 0,76 0,76 0,13 Sotig, grusig

sand med kol och skärvsten

Närmast fyrkantig, sot, kol och enst skärvsten


322 Utgår 323 Utgår 324 Utgår 325 Stolphål 0,62 0,48 0,28 Sotig, brungrå,

grusig sand, kol och sten

Oval, ngt sot U-formad

326 Stolphål 0,56 0,45 0,23 Sotig, brungrå, sotig sand med insl av sten

Oval, sten Skålformad

327 Utgår 328 Utgår 329 Kokgrop 0,93 0,75 0,29 Brungrå, grusig

sand, insl av kol och br lera

Oregelbunden Skålformad

330 Utgår 331 Utgår 332 Nedgrävning 0,41 0,33 0,11 Gråbrun, grusig

sand Oval Skålformad

333 Utgår 334 Nedgrävning 0,76 0,4 0,1 Brungå, grusig

sand Oval, ngt sot Skålformad

335 Utgår 336 Utgår 337 Utgår 338 Pinnhål? 0,11 0,11 Rund, ngt diffus 339 Nedgrävning 0,26 0,25 0,06 Gråbrun, grusig

sand Oval Skålformad

340 Stolphål 0,42 0,34 0,18 Sotig, brungrå, grusig sand med större stenar

Oval, sten och ngt sot

Raka sidor, plan botten , brätte

341 Stolphål 0,54 0,37 0,2 Brungrå sand, kraftigt insl av sten och ngt kol

Oval, men skadad i S.O. Ngt sot samt sten

Skålformad


- 72 -

Forts. anläggningsbeskrivningar

342 Nedgrävning 0,54 0,48 0,1 Flammig, gråbrun, grusig sand, insl av sten

Oregelbundet oval, sten och ngt sot

Skålformad

343 Ässja 0,55 0,51 Se utförlig beskrivning


593, 594, 597

344 Nedgrävning 0,65 0,5 0,12 Sotig, grusig sand, brättet inte sotigt

Oval, sten och sot Skålformad med brätte

345 Nedgrävning 0,27 0,18 0,1 Gråbrun, grusig silt


346 Stolphål 0,6 0,55 0,15 Brungrå sand, hårt packad, insl av kol och sten

Oval, något slagg Skålformad 279

347 Nedgrävning 0,55 0,47 0,21 Något sotig, gråbrun, grusig sand, insl av sten

Oval, sot Skålformad

348 Stolphål 0,2 0,2 0,12 Sotig, grusig sand

Rund, sot U-formad 133

349 Nedgrävning 0,2 0,2 0,07 Gråbrunt grus Rund Skålformad 350 Härd och

stolphål 0,8 0,45 0,12 Brungrå, grusig

sand med insl av kol

Oval, kol, sot och skärvsten

U-formad

351 Härd 1,8 1,1 0,2 Sotig med insl av kol, rikl med skörbränd sten

Oval, sot, kol och skärvsten

Skålformad 540

352 Stolphål 0,46 0,29 0,1 Sotig, grusig sand

Oval, sot U-formad med halvt brätte

353 Stolphål 0,3 0,3 0,15 Brungrå, grusig sand

Rund Skålformad

354 Stolphål 0,26 0,21 0,18 Gråbrun morän Oval U-formad

355 Utgår 356 Nedgrävning 0,7 0,5 0,1 Gråbrun, något

humös silt Oval, plogspår i V Oregelbunden

357 Utgår 358 Nedgrävning 0,32 0,29 0,06 Mörkbrun, grusig

mo Oval Oregelbundet

skålformad

359 Nedgrävning 0,4 0,33 0,08 Mörkbrun mo Oval Oregelbunden 360 Utgår 361 Utgår 362 Stolphål 0,6 0,45 0,24 Sotig, grusig

sand med insl av sten

Oregelbundet oval, sot och sten

Skålformad 280

363 Nedgrävning 0,33 0,27 0,13 Brungrå sand Oval Spetsig 364 Stolphål 0,35 0,34 0,21 Sotig, brungrå,

grusig mo Närmast rund, sot Skålformad

365 Utgår 367 Utgår 368 Utgår 369 Utgår 370 Utgår 371 Härd 0,7 0,54 0,14 Sot ned till 0,06

m, därefter urlakad

Oval, sot, kol och skärvsten

372 Utgår 373 Utgår 374 Utgår 375 Nedgrävning 0,4 0,4 0,18 Gråbrun, humös

sand, något sotig Rund, något sot Skålformad


Rund Skålformad


- 73 -

Forts. anläggningsbeskrivningar377 Nedgrävning 0,4 0,4 0,06 Något sotig silt Rund, fläckvis

sotig,diffus Skålformad

378 Utgår 381 Utgår 382 Utgår 383 Utgår 384 Utgår 385 Utgår 386 Utgår 389 Utgår 390 Utgår 391 Utgår 392 Utgår 393 Utgår 394 Utgår 395 Utgår 396 Utgår 397 Kokgrop 0,5 0,5 0,2 Ngt sotig,

gråbrun silt med rikl insl av sten

Rund Skålformad

398 Utgår 399 Kokgrop? 0,6 0,6 0,2 Något fet, sotig

silt och med insl av sten

Rund Skålformad

400 Utgår 401 Utgår 402 Utgår 403 Utgår 404 Utgår 405 Utgår 406 Utgår 407 Utgår 408 Härd 0,26 0,22 409 Sotfläck 0,78 0,57 410 Utgår 411 Härd 0,54 0,42 412 Härd 1,34 0,63 413 Härd 0,55 0,25 414 Härd 1,37 0,91 415 Utgår 416 Härd 0,69 0,42 417 Sotfläck 0,32 0,3 418 Sotfläck 0,42 0,41 421 Skärvstenspac

kning 2,2 1,8 0,3 Oval, rikl med

skärvsten 80-83,

86, 87,89

422 Stolphål 0,8 0,8 0,27 Gråbrun, ngt humös silt, stolpfärgning i mitten

Rund, sot. Sten i A. utgör dess begränsning

U-formad 222

423 Stolphål 0,2 0,2 0,12 Gråbrun, något sotig silt

Rund, sten i Ö U-formad

425 Stolphål 0,4 0,4 0,12 Gråbrun, sotig silt. Större sten i N

Rund, sten i och strax utanför A. Större sten i N

Skålformad


Rund, intill större flat sten. Något sot

Skålformad

427 Stolphål 0,3 0,3 0,08 Sotig, gråbrun silt

Rund, något sot. Sten i mitten

Skålformad


Rund, något diffust avgränsad


429 Stolphål 0,2 0,2 0,19 Gråbrun sandig silt

Rund, småsten i och omkring A. Ngt sotig

U-formad

430 Stolphål 0,2 0,2 0,1 Gråbrun silt med enst insl av kol

Rund, sten i mitten

U-formad

431 Mörkfärgning 0,9 0,4 0,1 Sotig, sandig silt Oval Oregelbundet skålformad


- 74 -

Forts. anläggningsbeskrivningar432 Stolphål 0,45 0,3 0,21 Gråbrun silt Oval U-formad 433 Kokgrop 1,5 1,4 0,3 Sot och

skärvsten Oreg. oval, mkt sten i ytan. Ngt störd.

Skålformad 19

434 Mörkfärgning

436 Mörkfärgning 0,5 0,25 0,04 Något sotig silt Oval Flack

437 Stolphål? 0,3 0,3 0,08 Gråbrun, något sotig silt

Rund, mindre sten främst kring A. Ngt sot

Oregelbunden

438 Mörkfärgning 0,5 0,2 0,06 Gråbrun, något sotig, humös silt

Oval, större sten i S.

Flack

439 Pinnhål? 0,3 0,2 0,1 Gråbrunt grus Oval U-formad 440 Mörkfärgning 0,5 0,3 Gråbrun silt Oval. Sten i A, sot Flack Bränt

ben - ej tillvarataget

441 Nedgrävning 0,3 0,3 0,08 Gråbrun, aningen sotig silt

Rund. Intill sten Skålformad

442 Nedgrävning 0,2 0,2 0,1 Gråbrun, något sotig silt

Rund. Ngt sot och skörbränd sten

Skålformad

443 Stolphål 0,6 0,3 0,24 Gråsvart, sandbl silt, relativt sotig, insl av kol

Oval Skålformad 90

445 Utgår 447 Utgår 448 Stolphål? 0,4 0,4 0,1 Fyllning av svagt

sotig silt Rund, ngt sot . Ligger bland sten

U-formad

449 Nedgrävning 0,5 0,25 0,08 Ngt sotig, gråbrun silt med insl av sten

Oval, sten i Ö Flack

450 Stolphål? 0,5 0,3 0,12 Sotig silt Oval, sot och enst kol. Sten i och omkring A

Skålformad

451 Nedgrävning 0,6 0,25 0,09 Något sotig silt Oval, sot samt två stenar i mitten

Skålformad

452 Stolphål 0,6 0,45 0,12 Sotig silt med rikl insl av mindre stenar

Oval, sot i ytan Skålformad

453 Stolphål 0,2 0,2 0,16 Något sotig, gråbrun silt

Rund, större sten i S

U-formad 217

454 Vägg? 1,5 0,25 0,1 Brungrå, sandig silt, måttligt med små stenar

Avlång med raka sidor och rundade ändar

U-formad

455 Stolphål? 0,13 0,13 0,14 Brungrå sandig silt med sten i kanterna


456 Vägg? 0,65 0,15 0,1 Kompakt brun, sandig silt

Rektangulär med rundade ändar


457 Stolphål? 0,25 0,25 0,2 Brun, kompakt, sandig silt med sten


458 Stolphål? 0,5 0,35 0,21 Måttligt kompakt, brungrå, flammig sand

Rund U-formad

459 Stolphål? 0,19 0,18 0,1 Som 458 Rund 460 Stolphål? 0,36 0,34 0,17 Som 458. Rund 461 Utgår 462 Utgår 463 Stolphål? 0,4 0,4 0,2 Gråbrun, sandig

silt Rund U-formad


- 75 -

Forts. anläggningsbeskrivningar464 Stolphål? 0,2 0,2 0,17 Brungrå, sandig

silt Rund Lutande sidor,

plan botten

465 Stolphål? 0,15 0,15 0,1 Brun sandig silt, en sten i ena kanten

Rund U-formad

466 Stolphål? 0,3 0,3 0,09 Brungrå flammig, sandig silt med grus


467 Stolphål? 0,25 0,25 0,22 Homogen, brungrå, kompakt, sandig silt


468 Stolphål? 0,15 0,15 0,13 Som 467 Rund Lutande sidor, plan botten


Oval, sten i A Skålformad

470 Pinnhål 0,18 0,18 0,08 Sotig, något humös silt

Rund, sot Skålformad


Rund, ngt sot. Sten i Ö

U-formad

472 Stolphål? 0,2 0,2 0,12 Gråbrun sandig silt

Rund, sten i A. Ngt sot

Skålformad

473 Nedgrävning 0,5 0,3 0,12 Gråbrun, sandig silt i toppen, därefter urlakad

Oval Oregelbunden

474 Nedgrävning 0,6 0,4 0,12 Grusig, gråbrun silt

Oval, enst mindre stenar

Skålformad

475 Stolphål? 0,2 0,2 0,1 Grusig, sotig silt. Två mindre stenar i botten

Rund Skålformad

476 Nedgrävning 0,4 0,2 0,08 Gråbrun, grusig silt

Oval, småsten i och omkring A

Skålformad

477 Stolphål? 0,5 0,4 0,18 Gråbrun, sandig silt med insl av små stenar


100, 154

478 Stolphål 0,34 0,34 0,18 Gråbrun, siltblandad sand

Rund Spetsig

479 Stolphål? 0,34 0,34 0,22 Grå till gråbrun sandblandad silt

I det närmaste rund

Spetsig

480 Utgår 481 Nedgrävning 0,5 0,5 0,1 Sot i toppen,

därefter urlakad till 0,10 m

Rund Oregelbundet skålformad

482 Mörkfärgning 0,4 0,4 0,05 Gråbrun, något sotig silt

Rund Flack 260

483 Stolphål? 0,4 0,4 0,22 Gråbrun, sotig silt med enst insl av kol

Rund, stenar spridda i A

U-formad

484 Pinnhål? 0,3 0,3 0,12 Sot Rund, något sot. Tre stenar i A

U-formad

485 Pinnhål? 0,4 0,2 0,12 Svagt gråbrun, sandig silt

Oval U-formad

486 Stolphål? 0,2 0,2 0,09 Humös, brungrå, sandig silt med grus

Rund Skålformad

487 Stolphål? 0,43 0,43 0,15 Kompakt, gråbrun silt med grus

Rund, i mitten syns ett mörkare område

Skålformad


- 76 -

Forts. anläggningsbeskrivningar489 Stolphål 0,2 0,2 0,2 Gråbrun, något

sotig silt Rund U-formad

490 Stolphål? 0,8 0,5 0,2 Brungrå, siltblandad sand, ngt sotig i Ö

Oval Skålformad

493 Stolphål 0,46 0,36 0,2 Sotig, gråsvart, sandblandad silt

Rund Skålformad

494 Stolphål 0,22 0,22 0,1 Brun silt med måttligt med grus

Rund Skålformad

495 Stolphål 0,3 0,3 0,15 Brungrå, sandig silt med små stenar

Rund Skålformad

496 Nedgrävning? 0,6 0,6 0,1 Löst packad, mörkbrun, lerig silt med grus

Rund Skålformad

497 Stolphål 0,25 0,25 0,11 Som A 496 Rund U-formad 498 Stolphål 0,39 0,38 0,16 Som A 496 Rund U-formad 499 Stolphål? 0,55 0,3 0,1 Brun, sandig silt

med rikl insl av sten

Oval, rikl med sten

Skålformad

500 Dike 77,92 0,62 0,2 Ren silt med mkt stenar

Raka parallella sidor

U-formad

502 Stolphål? 0,3 0,3 0,14 Flammig, brungrå, sandig silt med insl av sot


503 Nedgrävning 0,4 0,3 0,12 Mörkgrå, sotig silt samt sandigt grus

Oval Skålformad med brätte

504 Stolphål? 0,3 0,3 0,13 Brun, humös, sandig silt med insl av sten

Rund U-formad Tegel

505 Utgår 4,2 3 0,15 506 Härd 0,6 0,5 0,08 Oregelbundet

rektangulär, rikl med kol


507 Grop 0,83 0,83 0,16 Mörkgrå silt med sotlins och gråvit silt


113

509 Pinnhål 0,06 0,06 0,19 Grå silt och insl av kol

Rund Spetsig


Rund Spetsig



512 Pinnhål? 0,05 0,05 Grå silt och insl av kol

Rund U-formad

513 Utgår 514 Pinnhål? 0,05 0,05 0,05 Grå silt och insl

av kol Rund U-formad

515 Pinnhål 0,06 0,06 0,12 Fyllning av grå silt och insl av kol

Rund Spetsig


Rund Spetsig


Rund Spetsig


Rund Spetsig

519 Pinnhål 0,06 0,06 0,07 Grå silt med insl kol

Rund Spetsig


- 77 -

Forts. anläggningsbeskrivningar520 Pinnhål 0,07 0,07 0,14 Grå silt och insl

av kol Rund Spetsig

521 Utgår 522 Härd 1 0,76 0,09 Enst skärvsten Rund, rikl med kol

och ngn enst sten Flack

523 Härd 0,5 0,38 524 Rostningsanläg

gning? 203

525 Härd 0,5 0,45 0,08 Sot, kol och enst skärvig sten

Kol, sot och skärvig sten

Oregelbunden



666-678

527 Utgår 528 Härd 0,6 0,6 0,14 Kol Rund, rikl med kol

och skärvsten Skålformad

529 Härd 1 1 0,2 Träkol, sot och skärvsten

Rund Skålformad

530 Härd 0,7 0,7 0,18 Kol och skärvstensblandad sotig silt

Rund, rikl med och skärvsten

Skålformad

531 Härd 0,5 0,5 0,1 Sandblandad silt och träkol

Rund, rikl med kol (speciellt i utkanten) och skärvsten

Skålformad 264

532 Härd 1,3 1,3 0,32 Skärvsten och träkol

Rund, rikl med kol, sot och skörbränd sten

Flack

533 Härd 1,2 1,2 0,22 Kol Rund, rikl med skärvsten. Störd av plog och stenlyft

Skålformad 513

534 Härd 0,87 0,7 535 Härd 0,89 0,68 536 Härd 0,6 0,39 537 Härd 0,61 0,35 538 Härd 0,44 0,37 539 Härd 0,55 0,53 540 Härd 0,76 0,57 541 Härd 0,4 0,33 542 Härd 1,41 0,93 543 Härd 0,35 0,32 544 Härd 1,06 0,74 545 Härd 0,63 0,53 546 Härd 0,93 0,92 547 Härd 0,58 0,5 548 Härd 0,78 0,68 549 Härd 0,63 0,45 550 Härd 0,95 0,64 551 Härd 1 0,52 552 Härd 0,79 0,4 553 Härd 0,53 0,53 554 Härd 0,61 0,57 555 Härd 2,11 2,08 556 Härd 0,59 0,53 557 Härd 1,04 0,97 558 Härd 0,77 0,55 559 Härd 0,73 0,63 559 Härd 0,48 0,48 560 Härd 0,8 0,75 561 Härd 0,65 0,59 562 Härd 0,55 0,53 563 Härd 0,43 0,22 564 Härd 1,13 0,88 565 Härd 0,76 0,6 565 Härd 1,3 1,16 567 Härd 0,62 0,6 568 Härd 0,62 0,46 569 Härd 1,11 0,96 570 Grop 0,5 0,5 0,26 Gråbrun silt med

skörbränd sten i mitten

Rund, mindre stenar

U-formad


- 78 -

Forts. anläggningsbeskrivningar571 Grop 0,5 0,3 0,2 Gråbrun, sotig

silt. Urlakad mot botten

Oval, ngt sot Oregelbundet skålformad

576

572 Nedgrävning 0,4 0,3 0,12 Gråbrun, sotig silt

Oval, ngt sot Skålformad


Rund, sot U-formad

574 Utgår 575 Utgår 576 Stolphål 0,26 0,26 0,18 Brungrå,

siltblandad sand, enst insl av småsten

Rund Spetsig

579 Stolphål 0,5 0,5 0,24 Brungrå, siltblandad sand, enst insl av kol

Rund Skålformad

580 Utgår 581 Stolphål 0,25 0,25 0,18 Sotig silt Rund, sot U-formad 582 Härd 0,44 0,25 583 Härd 584 Nedgrävning? 0,8 0,3 0,14

585 Stolphål? 0,26 0,26 0,15 586 Nedgrävning? 0,8 0,14 Skålformad 710

587 Härd 0,67 0,56 0 588 Härd 0,76 0,54 0


- 79 -

Fyndlistor, delområde 9F nr Sakord Typ Material A nr A typ Ruta Antal Vikt (g) Anmärkningar

1 Fragment Ben Lösfynd 1 0,7

2 Vävtyngd Lera Lösfynd 6 183

3 Avslagsskrapa Kristianstadsflinta Lösfynd 1 6,9 Svallad

4 Avslag Ordovicisk flinta Lösfynd 1 2,4

5 Avslag Porfyr Lösfynd 1 4,2

6 Djurben Ben Lösfynd 1 2


8 Brända ben Ben Lösfynd 1 0,5

9 Avslag Sydskandinavisk flinta

Lösfynd 1 0,8 Svallad

10 Övrigt slagen Kristianstadsflinta Lösfynd 1 1,7

11 Övrigt slagen Porfyr Lösfynd 1 0,6


13 Avslag Kristianstadsflinta Lösfynd 1 19,9



Lösfynd 1 Svallad

16 Vävtyngd Lera Lösfynd 1 54

17 Föremål Järn Lösfynd 1 1,3

18 Kärl Keramik Lösfynd 1 2 Ensidigt spjälkad

19 Lerklining Lera 433 Kokgrop 45,8

20 Avslagsskrapa Kristianstadsflinta Lösfynd 1 10,9 Svallad

21 Djurben Ben Lösfynd 2 1,2 Brända

22 Djurben Ben 1 1,3 Bränt

24 Övrigt slagen Sydskandinavisk flinta

20 Nedgrävning 1 3,2


26 Avslag Ordovicisk flinta Lösfynd 1 4,4 Tillsammans med F 119

27 Övrigt slagen Ordovicisk flinta Lösfynd 1 2,2

28 Djurben Ben Lösfynd 1 0,7

29 1 1



32 Avslag Kristianstadsflinta Lösfynd 1 1,2 Svallad


34 Avslag Flinta Lösfynd 1 1,4

35 Avslag Flinta Lösfynd 1 5,4

36 Avslag Porfyr Lösfynd 90,6

37 Brända ben Ben 229 Brandgrav 5 0,5 Brända ben av djur och människa, ett skulderblad(?) av människa

38 Spånfragment Sydskandinavisk flinta

Lösfynd 1 1,2

39 Kärl Keramik 229 Brandgrav 7 1,7 Små spjälkade och vittrade fragment

40 Brända ben Ben 306 Härd 1 0,4

41 Fragment Kvarts Lösfynd 1 1,8

42 Avslag Kvarts Lösfynd 1 11,9

43 Övrigt slagen Porfyr Lösfynd 1 58,2 Svallad

44 Övrigt slagen Ordovicisk flinta Lösfynd 1 16,3 Svallad

45 Kärl Keramik Lösfynd 1 3,6 Ensidigt spjälkad. Välmagrad 1 -3 mm Svart gods.


47 Djurben Ben Lösfynd 1 0,2

48 Övrigt slagen Porfyr Lösfynd 1 5,8


Lösfynd 1 1

50 Övrigt slagen Hälleflinta Lösfynd 1 3,9

51 Järn Lösfynd 1 45


53 Spån Kristianstadsflinta Lösfynd 1 2

54 Avslag Kristianstadsflinta Lösfynd 1 2,9 Bruksretuscher?

55 Avslag Ordovicisk flinta Lösfynd 1 0,8 Svallad

56 Bränd lera Lera 13 Stolphål? 1 0,2

57 Järn 49 Brandgrav? 4 106,3


59 Avslag med retusch Sydskandinavisk flinta

Lösfynd 1 15 Svallad

60 Avslag Ordovicisk flinta 77 Nedgrävning 1 1

61 Spånfragment Kristianstadsflinta Lösfynd 1 1,5

62 Brända ben Ben 23 Nedgrävning 8 1 Djurben, bl a ett tandfragment och två långa rörben av obestämd art


- 80 -

Forts. fyndlistor63 Spånfragment Med retusch Sydskandinavisk

flinta Lösfynd 1 5 Svallad

64 Kärl Keramik 219 Nedgrävning 6 10,3 Ensidigt spjälkad, gråsvart gods. Matskorpa.


66 Järn Lösfynd 1 21,4

67 Brända ben Ben 49 Brandgrav? 1 0,6

68 Vävtyngd Lera 3 Stolphål 7 93,8 Mycket hårt brända.

69 Brända ben Ben 117 Härd 53 4,9 Djurben av obestämd art, bl a fyra kraniefragment och tre långa rörben

70 Kärl Keramik 118 Kokgrop 2 4,5 En buk- och en mynningskärva. Ensidigt spjälkade. Rödbrunt gods med svart insida.


72 Avslag Flinta Lösfynd 1 6,7 Svallad


74 Övrigt slagen Kvarts Lösfynd 1 2,4

75 Brända ben Ben Lösfynd 4 0,7 Tillsammans med F 15

76 Spån Kristianstadsflinta Lösfynd 1 2,4

77 Övrigt slagen Kvarts Lösfynd 1 4,1

78 Brända ben Ben 247 Brandgrav 18 4,8 Människa: ett skalltak Hund: ett höger näsben, ett finger- eller tåben Obestämd djurart: ett skalltak Obestämd art: fyra långa rörben

79 Brända ben Ben 91 Stolphål 2,2

81 Lerklining Lera 118 Kokgrop 26,1

82 Djurben Ben 58 Grop 0,7 Fyra tandfragment från antingen nötboskap eller får/get

83 Fragment Ben Lösfynd 1 1


85 Lerklining Lera 23 Nedgrävning 32,2


87 Avslag Flinta Lösfynd 1 1,5 Svallad

88 Brända ben Ben 21 Nedgrävning 12 2,5 Djurben av obestämd art

89 Avslag Porfyr Lösfynd 1 29,3 Bränt

90 Brända ben Ben 443 Stolphål 3 0,3

91 Djurben Ben 49 Brandgrav? 1 0,4

92 Spik Järn Lösfynd 1 0,6

93 Kärl Keramik Lösfynd 20 8,4 Spjälkad skärva. Ljusbrun utsida och gråsvart gods.

94 Brända ben Ben 92 Nedgrävning 3 0,5 Ett långt rörben av obestämd art

95 Kärl Keramik Lösfynd 1 2,6 Ljusbrun yta med gråsvart gods med matskorpa.

96 Kärl Keramik Lösfynd 1 0,8 Spjälkad

97 Obrända Ben 299 Nedgrävning 0,4

98 Djurben Ben Lösfynd 1 0,3 Bränt

99 Mikrospån Kristianstadsflinta 221 Nedgrävning 1 0,4

100 Kärl Glas 477 Stolphål? 1 4,2


102 Övrigt slagen Kristianstadsflinta Lösfynd 1 2,2 Svallad

103 Bränd lera Lera 220 Stolphål? 1 10,7 Förslaggad

104 Bränd lera Lera Lösfynd 1 1,3

105 Djurben Tand Ben Lösfynd 1 1,7

106 Avslag Ordovicisk flinta 307 Härd 1 1,5

108 Obrända Ben 41 Brandgrav? 9 2,2

109 Lerklining Lera 117 Härd 4 10

110 Avslag med retusch Porfyr Lösfynd 1 44,2


112 Bränt ben Ben 20 Nedgrävning 1 0,3 Långt rörben av obestämd art


507 Grop 2 5 Passform

114 Brända ben Ben 118 Kokgrop 20 2,5 Eventuellt en halskota av hund, sex obestämd djurart

115 Brända ben Ben 93 Stolphål 1,9 Ett djurben av obestämd art

116 Smältdroppe? Glas 147 Stolphål? 1 0,6

117 Splitter Sydskandinavisk flinta

Lösfynd 1 0,1

118 Bränd lera Lera Lösfynd 1 0,8 Mycket vittrad



121 Brända ben Ben 41 Brandgrav? 32,4


- 81 -

Forts. fyndlistor122 Avslag Ordovicisk flinta 118 Kokgrop 1 5,7

123 Avslag med retusch Ordovicisk flinta Lösfynd 1 4

124 Järnslagg Slagg Lösfynd 1 4,8


126 Avslag Hälleflinta Lösfynd 1 9,3

127 Spån Ordovicisk flinta Lösfynd 1 1 Svallad

128 Järnspik Järn Lösfynd 1 2,5



118 Kokgrop 1 0,2


Lösfynd 1 2,5

132 Avslag Kvarts 82 Nedgrävning 1 1,9


348 Stolphål 1 0,9

134 Avslag Porfyr Lösfynd 1 12,8 Svallad

135 Avslag med retusch Ordovicisk flinta Lösfynd 1 2,8


Lösfynd 1 3,8 Bränd

137 Avslag Ordovicisk flinta Lösfynd 1 1


1 1

139 Ässjefodring? Lera Lösfynd 2 6,3 Hårt bränd, grusig. Tegelröd på ena sidan, bränt till blåsor på andra sidan.

140 Avslag Kvarts 1 0,3

141 Avslag Porfyr Lösfynd 1 10,8 Svallad

142 Övrigt slagen m retusch

Sydskandinavisk flinta

Lösfynd 1 3,5 Bränd


144 Bränd lera Lera 158 Stolphål 1 4,7


146 Avslag Flinta Lösfynd 1 0,9 Svallat

147 Avslag Hälleflinta Lösfynd 1 0,1


Lösfynd 1 0,1

149 Kärl Keramik 41 Brandgrav? 10 66


151 Mikrospån Kvarts Lösfynd 1 0,1





157 Övrig kärna Ordovicisk flinta Lösfynd 1 14,6


159 Avslag Porfyr 303 Stolphål 2 75 1 svallad


161 Övrigt slagen Ordovicisk flinta Lösfynd 1 43,6

162 Avslag Kristianstadsflinta 303 Stolphål 1 0,6 Svallad

163 Kärna Plattform Kristianstadsflinta Lösfynd 1 16,2 Flera plattformar





Lösfynd 1 98,2 Svallad. (Moränflinta?)

167 Avslag Ordovicisk flinta 303 Stolphål 1 4,7 Svallad

168 Avslag med retusch Kristianstadsflinta Lösfynd 1 3

169 Pärla Tunnformad Glas 223 Brandgrav 1 1 Röd

170 Pärla Närmast tunnformad

Bärnsten 246 Brandgrav? 1 0,9


172 Pärla Tunnformad Glas 246 Brandgrav? 1 0,9 Vit

173 Pärla Tunnformad Glas 229 Brandgrav 1 0,5 Gul

174 Pärla Tunnformad Glas 247 Brandgrav 1 0,3 Vit

175 Djurben Ben 49 Brandgrav? 1,5

176 Fodring? Lera Lösfynd 1 3 Hårt bränd lera som är grusig och har blåsor på ena sidan.


178 Kärna Plattform Ordovicisk flinta 1 42,8 Svallad



- 82 -

Forts. fyndlistor180 Pärla Tunnformad Glas 247 Brandgrav 1 1 Rödbrun


182 Avslag Kvarts 1 2

183 Pärla Tunnformad Glas 247 Brandgrav 1 0,5 Vit (svagt blå)

184 Kärl Keramik 57 Ässja 1 4,1 Ljusbrun yta och gråsvart gods. Bergartsmagrad 1 -3 mm. Matskorpa.

185 Avslag Kristianstadsflinta Lösfynd 1 Svallad



187 Skrapa Kristianstadsflinta Lösfynd 1 3 Svallad


189 Bränt ben Ben Lösfynd 1 1,4

190 Mikrospån Kvarts Lösfynd 1 0,4



Lösfynd 1 0,7 Bränt


194 Spånfragment Kristianstadsflinta Lösfynd 1 2,2 Inmätt tillsammans med F192

195 Avslag Porfyr Lösfynd 1 0,6 Inmätt tillsammans med F190

196 Avslag Kvarts Lösfynd 1 1,6 Inmätt tillsammans med F 191

197 Avslag Ordovicisk flinta Lösfynd 2 5,8 Inmätta tillsammans med F 188

198 Avslag Kristianstadsflinta Lösfynd 1 2,1 Inmätt tilsammans med F 188

199 Avslag Kvarts Lösfynd 1 2 Inmätt tillsammans med F187

200 Vävtyngd Lera 20 Nedgrävning 214 731,1 Magrade, hårt brända. Flertal bitar mycket hårt brända så att det skapats blåsor i leran. Fåtal bitar tegelröda rätt igenom: sekundärbränning.

201 Vävtyngd Lera 299 Nedgrävning 134 1383,5 68 större fragment och 187småfragment <25. Hårt brända, ett fåtal är sekundärbrända, och ett flertal är magrade.


203 Malm? Malm 524 Rostnings-anläggning

148,3 Rostad?

204 Avslag Kristianstadsflinta 50 1 0,5

205 Avslag Bergart 50 1 0,3

206 Djurben Tand Ben 50 1 0,2

207 Avslagsskrapa Kristianstadsflinta 50 1 4,5 Svallad

208 Splitter Ordovicisk flinta 50 3 1


50 1 3,6 Bränd?

210 Avslagsskrapa Sydskandinavisk flinta

50 1 7 Svallad




223 Brandgrav 1 0,2 Bränd

214 Splitter Kristianstadsflinta 3 Stolphål 1 0,1

215 Brända ben Ben 306 Härd 2 0,7

216 Kärl Keramik 49 Brandgrav? 2 10,4 Mycket vittrad skärva. Finmagrad. Sekundärbränd.


218 Brända ben Ben 219 Nedgrävning 2 0,3 Två brända långa djurben av obestämd art

219 Lerklining Lera 41 Brandgrav? 48,4

220 Övrigt slagen Kvarts 219 Nedgrävning 1 4,8

221 Järnslagg Slagg 318 Stolphål 2 73,9

222 Brända ben Ben 422 Stolphål 6 1,8 Ett skalltaksfragment från antingen människa eller djur

223 Avslag Kvarts 105 Härd 1 1,8


105 Härd 1 0,8 Svallad

225 Brända ben Ben 91 Stolphål 19,3

226 Brända ben Ben 299 Nedgrävning 1,5

227 Yxfragment? Bergart Lösfynd 1 86,7 Ovan A 105.

229 Avslag Ordovicisk flinta Lösfynd 1 4,4 Vid framrensning av årderspår



232 Övrig kärna Porfyr Lösfynd 1 108,6

233 Avslag Flinta Lösfynd 1 3,1 Inmätt tillsammans med F16.


- 83 -

Forts. fyndlistor234 Bränd lera Lera 119 Stolphål? 1 0,9

235 Avslag Flinta 41 Brandgrav? 1 1,3 Bränd

236 Lerklining Lera 224 Brandgrav 79

237 Brända ben Ben 49 Brandgrav? 27,9

238 Djurben Ben 122 Härd 1,8

239 Brända ben Ben 122 Härd 1,5

240 Smältdroppe? Glas 50 2 1,8

241 Kärl Keramik 97 Härd 7 4,2 Ensidigt spjälkade. Tät magring 1 -3 mm, bergart.

242 Övrigt slagen Ordovicisk flinta 227 Brandgrav 1 0,8

243 Avslag Kvarts 97 Härd 1 1,4

244 Avslag Kristianstadsflinta 97 Härd 1 4

245 Obränd lera Lera 3 Stolphål 2 61,7

246 Brända ben Ben 227 Brandgrav 9,2

247 Brända ben Ben Lösfynd 4 1 Framkom vid rensning av A9

248 Brända ben Ben 223 Brandgrav 15 3,7 Tre långa rörben av människa, ett revben av obestämd djurart

249 Bränd lera Lera Lösfynd 2 1,9 Framkom vid rensning av A9

250 Lerklining Lera 227 Brandgrav 37,3

251 Brända ben Ben 227 Brandgrav 8,9

252 Kärl Keramik 227 Brandgrav 2 8,3

253 Järnslagg Slagg Lösfynd 1 4,6 I kulturlager 2

254 Lerklining Lera 246 Brandgrav? 3 1,8

255 Brända ben Ben 309 Nedgrävning 1 0,4 Ett långt rörben av obestämd art

256 Lerklining Lera 309 Nedgrävning 1 1,6 Sintrad

257 Brända ben Ben 246 Brandgrav? 27 4,5 En halskota av hund, sex långa rörben av obestämd art.

258 Lerklining Lera 312 Mörkfärgning 3 10,2 Sekundärbrända och starkt vittrade.

259 Övrigt slagen Kristianstadsflinta 247 Brandgrav 1 1,6 Bränd

260 Avslag Ordovicisk flinta 482 Mörkfärgning 1 12,8

261 Kärl Keramik 224 Brandgrav 2 12,8

262 Lerklining Lera 21 Nedgrävning 1 26,2

263 Avslag Kristianstadsflinta Lösfynd 2 3,1 Inmätt tillsammans med F147

264 Brända ben Ben 531 Härd 307 12,7 Får/get: 13 tandfragment Obestämd djurart: ett tinningben, 193 långa rörben

265 Fönsterglas Glas 247 Brandgrav 1 0,3

266 Lerklining Lera 224 Brandgrav 40,3

267 Kärl Keramik 229 Brandgrav 138

268 Bränt ben Ben 97 Härd 1 0,4

269 Avslag Ordovicisk flinta 224 Brandgrav 1 0,6

270 Brända ben Ben 224 Brandgrav 102 15,5 Människa, tamsvin, slidhornsdjur, hönsfågel, obestämd djurart, obestämd art

271 Lerklining Lera 91 Stolphål 3 12,6


Lösfynd 1 1,6 Bränd. Framkom vid rensning av A9

273 Splitter Ordovicisk flinta Lösfynd 1 0,1 Framkom vid rensning av A9

274 Bränd lera Lera 8 Stolphål 1 0,4

275 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 3 12,8

276 Kärl Keramik 252 Brandgrav? 4 1,6 Spjälkat.


299 Nedgrävning 1 1,3 Svallad

278 Obränt ben Ben 252 Brandgrav? 1 0,2 Värmepåverkat ben med svarta blanka ytor.




Lösfynd 1 7,3 Svallad. Framkom tillsammans med F 182

282 Brända ben Ben 105 Härd 3 0,5 Ett bränt revben och två brända långa djurben av obestämd art

283 Lerklining Lera 50 2 5,7

284 Avslag Porfyr 50 1 13,1

285 Brända ben Ben 50 10 3,2

286 Övrigt slagen Ordovicisk flinta 49 1 3


288 Avslag Porfyr 49 1 10

289 Övrigt slagen Kvarts 49 1 0,5



- 84 -

Forts. fyndlistor291 Brända ben Ben 252 Brandgrav? 85 10 Människa(?): ett lårben

Skogshare: ett vänster strålben, ett höger strålben, ett vänster armbågsben, 52 obestämt Obestämd djurart: ett långt rörben Obestämd art: ett långt rörben

292 Avslag Kristianstadsflinta 44 2 0,7 1 svallat

293 Övrigt slagen Flinta 44 1 21,6

294 Avslag Ordovicisk flinta 44 1 1,3

295 Mikrospån Ordovicisk flinta 44 1 0,2

296 Kort spånfragment Ordovicisk flinta 44 1 0,7

297 Mikrospån Flinta 44 1 0,4


299 Slagg Slagg 44 2 0,1

300 Brända ben Ben 44 3,2

301 Avslag Kvarts 44 4 2

302 Bränd lera Lera 44 4 6,3


304 Avslag Kvarts 48 1 0,4

305 Fragment Järn 48 2 4,5




48 2 0,2

309 Avslag Flinta 48 1 1,4

310 Avslag Kristianstadsflinta 48 1 0,3 Patinerad


312 Övrigt slagen Kvarts 47 1 8,3


314 Spån Kristianstadsflinta 47 1 0,5

315 Avslag med retusch Sydskandinavisk flinta

47 1 0,5









45 2 0,9 En bränd


325 Splitter Kvarts 43 2 0,5

326 Kärna Plattform Kristianstadsflinta 43 1 4,8 Svallad. Retuscherad: skrapa?

327 Övrigt slagen Ordovicisk flinta 43 1 8,9 Svallad



43 1 0,3




333 Spån Sydskandinavisk flinta

42 1 1 Svallat

334 Kärnfragment Ordovicisk flinta 42 1 5

335 Avslag Ordovicisk flinta 42 1 6,2 Två svallade


337 Lancett Ordovicisk flinta 41 1 1


339 Avslag Hälleflinta 41 1 0,4







39 1 0,1 Bränd

346 Övrig kärna Ordovicisk flinta 39 1 31,2

347 Djurben Ben 38 3 0,2

348 Splitter Kvarts 38 1 0,1



- 85 -

Forts. fyndlistor350 Föremål Järn 38 1 9



353 Kort spånfragment Kristianstadsflinta 38 1 1

354 Övrigt slagen Kristianstadsflinta 38 2 1,1





359 Avslag Ordovicisk flinta 35 1 1


361 Lerklining Lera 40 1 5 Möjligt vävtyngdsfragment


363 Mikrospånkärna Konisk Ordovicisk flinta 40 1 17,3



366 Mikrospån Kvarts 37 1 0,1









375 Plattformsavslag Ordovicisk flinta 27 1 0,4



27 1 0,8


379 Avslag Kristianstadsflinta 27 4 1,7 3 st brända




383 Föremål Järn 34 1 2



386 Brända ben Ben 34 4 1







393 Övrigt slagen Kristianstadsflinta 33 1 0,2 Bränd


395 Avslag Kristianstadsflinta 32 2 1








403 Övrigt slagen Porfyr 31 1 3,2

404 Pärla Tunnformad Glas 26 1 0,2 Orange


406 Föremål Järn 26 2 3,1



26 1 0,8

409 Avslag Kristianstadsflinta 26 4 1,1 3 st brända




413 Mikrospån Ordovicisk flinta 26 1 0,1


415 Avslag Kristianstadsflinta 28 3 8,9 Patinerade




- 86 -

Forts. fyndlistor418 Avslag Ordovicisk flinta 29 1 1,8














23 1 0,3









440 Smälta Glas 25 1 0,6 Polykrom



443 Avslag Hälleflinta? 25 1 10



25 2 1,9

446 Avslag Kristianstadsflinta 25 4 1,6 1 st bränt

447 Splitter Ordovicisk flinta 25 2 1,7


449 Spån Ordovicisk flinta 54 1 1,6


451 Spån Sydskandinavisk flinta

54 1 3,2 Svallad


54 1 0,6



455 Avslag Kristianstadsflinta 54 1 0,7 Patinerade


457 Kärl Keramik 54 1 1,7 Vittrad


459 Avslagsskrapa Kristianstadsflinta Lösfynd 1 10,8

460 Brända ben Ben 52 7

461 Avslag Ordovicisk flinta 52 1 1











472 Mikrospån Kristianstadsflinta 57 2 0,9 Fragment


474 Avslag Kristianstadsflinta 57 5 7


476 Avslag Kristianstadsflinta 56 3 1 st bränt

477 Spån Porfyr 56 1 4,6

478 Brända ben Ben 58 5

479 Mikrospån Sydskandinavisk flinta

55 1 0,8

480 Avslag Kvarts 1 58






- 87 -

Forts. fyndlistor485 Avslag Ordovicisk flinta 58 1 0,3

486 Spån Kristianstadsflinta 60 1 4,9 Patinerad





491 Skärva Keramik 60 1 1,6 Spjälkade


493 Avslag Kristianstadsflinta 55 1 1,6 Svallad





498 Avslag Sten? 58 1 1,4


500 Mikrospån Kristianstadsflinta Lösfynd 1 0,5



503 Avslag Kristianstadsflinta 53 2 9,6 Svallade

504 Avslag Kristianstadsflinta 53 1 0,7 Bränd

505 Bränd lera Lera 53 4 3



508 Kärl Keramik 53 2 4,8 Gråsvart gods


510 Pärla Tunnformad Glasmassa 56 1 0,3 Rödbrun - orange


512 Bränd lera Lera 53 1 6,2 Starkt sintrad

513 Brända ben Ben 533 Härd 73 8 Bl.a. sju revben och 31 långa rörben av obestämd art

514 Slagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 440,4 SV kvadranten, Plan 1

515 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 393,5 SÖ kvadranten, Plan 1

516 Malm Malm 35 Blästerugn 3,7 SÖ kvadranten, Plan1

517 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 348,9 NV kvadranten, Plan 1

518 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 352,5 NÖ kvadranten, P lan 1


520 Ugnsfodring Blästerugns-fodring

Lera 35 Blästerugn 7,6 NV kvadranten, Plan 2 Leran är Förslaggad

521 Slagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 795,1 NV kvadranten, Plan 2

522 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 762,8 NÖ kvadranten, Plan 2

523 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 615,6 SV Kvadranten, Plan 2

524 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 292,1 SV kvadranten, ospecificerat

525 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 209,1 SÖ kvadranten, tillvarataget in situ i ugnsväggen

526 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 199,5 V. sidan. Satt fast i ugnssidan. Stearinformad


Lera 35 Blästerugn 2,7 SV kvadranten, ospecificerad



530 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 101,7 SV kvadranten, Plan 3

531 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 218,8 NÖ kvadranten, plan 3






- 88 -

Forts. fyndlistor536 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 35 Blästerugn 1766,6 Stelnad i botten på A. Stearinformad


538 Bränt ben Ben Lösfynd 1 0,2

539 Avslag Kristianstadsflinta Lösfynd 1 0,7 Bränd

540 Spik? Järn 351 Härd 1 0 Kvadratiskt tvärsnitt och vass spets. Möjligen en syl eller dyl.

541 Lancett Kristianstadsflinta 26 1 3,3 Lätt svallad

542 Kort spånfragment A Sydskandinavisk flinta

Lösfynd 1 3 Bränd

543 Splitter Porfyr 29 2 0,6

544 Avslag Ordovicisk flinta 2 1 1,1 Patinerad

545 Järnslagg Slagg 6 1 10,2


547 Splitter Kristianstadsflinta 11 1 0,1

548 Lerklining Lera 12 1 6,4 Kvistmärke




552 Pärla Svagt tunnformad Glas 16 1 0,6 Limefärgad


554 Bryne Skiffer 18 1 14,3

555 Avslag med retusch Ordovicisk flinta 20 1 0,6


557 Bränt ben Ben 20 1 1,2


559 Lerklining Lera 19 8 7

560 Spån A Sydskandinavisk flinta

19 1 0,1






566 Kärnfragment Ordovicisk flinta 16 1 7,9



569 Mikrostickel Ordovicisk flinta 21 1 0


21 1 0,7 Svallad



573 Brända ben Ben 57 Ässja 2 0,8


575 Avslag Porfyr 57 Ässja 1 1,1

576 Övrigt slagen Porfyr 571 Grop 1 18,9



579 Avslag Flinta 51 1 0,1 Svallad

580 Avslag Kvarts 51 1 1

581 Avslag Flinta 58 1 1,1 Kärna? Patinerad

582 Pärla Tunnformad Glas 246 Brandgrav? 1 2,4 Rödbrun

583 Pärla Bärnsten 33 Stolphål 1 1,4 Cylindrisk

584 Pärla Glas 41 Brandgrav? 1 0,4 Segmenterad pärla av klart glas med guldfolie

585 Pärla Tunnformad Glas 246 Brandgrav? 1 0,8 Vit

586 Pärla Glas 246 Brandgrav? 1 1,2 Tredelad. Blå, vit, gul. Ihopsmält

587 Järnslagg Smidesslagg Slagg 57 Ässja 39,2 Plan 1

588 Ässjefodring Lera 57 Ässja 5,6 Plan 1

589 Järnslagg Sprutslagg Slagg 57 Ässja 1,1 Plan 1

590 Glödskal Järn 57 Ässja 1,6 Plan 1

591 Bottenskålla Slagg 57 Ässja 332,6 S. delen av A

592 Ässjefodring Lera 343 Ässja 33,6 NV hörnet, Plan 1

593 Ämnesjärn Lieformigt Järn 343 Ässja 36,1 N. änden av A

594 Nit Järn 343 Ässja 11,2 N. änden av A. Nit, avhuggen med kvarsittande bricka.

595 Ässjefodring Ässjefodring Lera 343 Ässja 44,3 Plan 2

596 Malm Myrmalm Malm 343 Ässja 55,7 Plan 2

597 Degel Ässjedegel Lera 343 Ässja 6 NV väggen, i botten av A.


- 89 -

Forts. fyndlistor598 Glödskal Järn 343 Ässja 1,1 Plan 1

599 Glödskal Järn 343 Ässja 0,1 V. Väggen

600 Glödskal Järn 343 Ässja 0,2 Plan 2

601 Ässjefodring Lera 343 Ässja 36,6 N. änden av A.

602 Ässjefodring Lera 343 Ässja 16,2 Delvis förslaggad

603 Malm Myrmalm Malm 343 Ässja 22,8

604 Bottenskålla Slagg 343 Ässja 268,7 I SSV sidan av ässjegropen. Använd som väggsten, ej in situ.

605 Järnslagg Smidesslagg Slagg 343 Ässja 112,3

606 Ässjefodring Lera 343 Ässja 84,2 V. väggen. Delvis förslaggad

607 Ässjefodring Lera 343 Ässja 13,4 V. Väggen

608 Järnslagg Smidesslagg Slagg 343 Ässja 541,1 V. väggen. En bit med fastsintrad malm.

609 Ässjefodring Lera 343 Ässja 62,5 V. väggen. Delvis förslaggad.

610 Malm Myrmalm Malm 343 Ässja 67,8 V. väggen

611 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 169 Härd 92,3 SÖ kvadranten, Plan 1

612 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 169 Härd 20,9 NV kvadranten, Plan 1

613 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 169 Härd 4,9 NÖ kvadranten, Plan 1

614 Malm Myrmalm Malm 169 Härd 6,4 NV kvadranten, Plan 1

615 Malm Myrmalm Malm 168 Blästerugn 14,1 Påträffat i ytan m. magnet.

616 Malm Myrmalm Malm 168 Blästerugn 48,9 SÖ kvadranten, Plan 1

617 Malm Myrmalm Malm 168 Blästerugn 56,9 NÖ kvadranten, Plan 1



620 Malm Myrmalm Malm 168 Blästerugn 8,1 SV kvadranten, Plan 1


622 Malm Myrmalm Malm 168 Blästerugn 61,8 SÖ Kvadranten, Plan 1

623 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 168 Blästerugn 115,2 Sö kvadranten, Plan 2


Lera 168 Blästerugn 2,9 SÖ kvadranten, Plan 2



627 Malm Myrmalm Malm 168 Blästerugn 23,1 SÖ kvadranten, Plan 2

628 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg, Malm? 168 Blästerugn 7,3 SÖ kvadranten, Plan 2. Fastsintrad malm?


630 Malm Myrmalm Malm 168 Blästerugn 6,5 SV kvadranten, Plan 2






636 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 168 Blästerugn 108 NÖ kvadranten, Plan 2


638 Malm Myrmalm Malm 168 Blästerugn 8,1 NV kvadranten, Plan 2



641 Kniv Järn Lösfynd 1 44,6 Del av knivblad

642 Spik? Järn Lösfynd 3 1,3

643 Söm Järn 57 Ässja 1 6,9

644 Föremål Järn 57 Ässja 1 4,9 Fynd 3


646 Nål? Järn Lösfynd 1 0,7

647 Föremål Järn 306 Härd 3 5,6

648 Kniv? Järn Lösfynd 1 7,1

649 Brodd Järn 252 Brandgrav? 1 3,4 Pik saknas


- 90 -

Forts. fyndlistor

650 Spik? Järn 57 Ässja 1 8,5

651 Spik? Järn 41 Brandgrav? 1 2,7

652 Pilspets Järn 41 Brandgrav? 1 14,6 Lansettfomad med tånge

653 Spik Järn 303 Stolphål 1 9,8 Spikhuvudet placerat i kanten

654 Ten Järn 41 Brandgrav? 1 2,3 Lätt böjd

655 Spik? Järn 46 1 3,3

656 Remändebeslag? Järn 136 Stolphål 1 8,4

657 Beslag Järn 49 Brandgrav? 1 39,4 Utsvängd i ändarna. Nit i vardera ände.

658 Spik Järn 38 1 9

659 Bleck Järn 48 2 4,5

660 Spik Järn Lösfynd 1 3

661 Föremål Järn 247 Brandgrav 1 7,9 Upprullad ten

662 Föremål Järn 247 Brandgrav 1 4,7 Upprullad ten

663 Pärla Glas 21 Nedgrävning 1 1,1 Bronsgrön. Ihopsmält

664 Nål Brons 23 Nedgrävning 1 0,6 Övre delen av nålen. Rombiskt huvud med koncentriska cirklar. Rester av silverinläggning.


666 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 526 Blästerugn 302,8 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). Rf i ytan.

667 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 526 Blästerugn 420 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). N delen.

668 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 526 Blästerugn 606,2 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). S. delen.

669 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 526 Blästerugn 1100 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). Ö. delen, stick 1.

670 Malm Myrmalm Malm 526 Blästerugn 5,8 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). Ö. delen, stick 1.


Lera 526 Blästerugn 0,4 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). Ö. delen, stick 1.

672 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 526 Blästerugn 13,5 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). Ö. delen, Stick 2.

673 Malm Myrmalm Malm 526 Blästerugn 2,5 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). Ö. delen, stick 1.

674 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 526 Blästerugn 121,6 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). Ö.delen,stick 2.

675 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 526 Blästerugn 539 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). V. delen, stick 1

676 Malm Myrmalm Malm 526 Blästerugn 6,1 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). V. delen, stick 1.


Lera 526 Blästerugn 3,3 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). V. delen, stick 1.

678 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 526 Blästerugn 118,2 Halva A. grävd vid förundersökning (A 52). V. delen, stick 2.

679 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 169 Härd 49,3 SV kvadranten, plan 1.

680 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 52 Mörkfärgning Ö om nedgrävningen.


Lera 167 Blästerugn 13,4 Mörkfärgning Ö om nedgrävning.

682 Slagg m. ugnsfodring

Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 12,5 Mörkfärgning Ö om nedgrävning.

683 Järnfragment Blästerjärn Järn 167 Blästerugn 2,9 Mörkfärgning Ö om nedgrävningen

684 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 70,4 Rf i anslutning till A167 och A 168.

685 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 613,9 Rf


Lera 167 Blästerugn 6,1 Rf

687 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 264,9 SV kvadranten.


- 91 -

Forts. fyndlistor688 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 129,9 Stick 1.

689 Malm Myrmalm Malm 167 Blästerugn 4,7 Stick 1

690 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 6,9 Stick 1, något magnetisk


Lera 167 Blästerugn 3 Stick 1

692 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 232,8 SV kvadranten, stick 2.

693 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 462,1 SÖ kvadranten, stick 2. Ett par bitar något magentiska.

694 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 267,1 NÖ kvadranten, stick 2. Enstaka bitar något magnetiska.

695 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 913,2 Stick 3

696 Malm Myrmalm Malm 167 Blästerugn 3,8 Stick 3

697 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 2190,1 S halvan av underliggande slaggtappningsgrop


Lera 167 Blästerugn 1,9 S halvan av underliggande slaggtappningsgrop

699 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 1898,2 Underliggande slaggtappningsgrop, övre skiktet.


Lera 167 Blästerugn 1,6 Underliggande slaggtappningsgrop, övre skiktet.

701 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 288,7 N halvan av underliggande slaggtappningsgrop, undre skiktet.

702 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 1355,8 S halvan av underliggande slaggtappninsgrop, undre skiktet.

703 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 2206,7 N halvan av underliggandeslaggtappningsgrop, övre skiktet.

704 Malm Myrmalm Malm 167 Blästerugn 8,6 N halvan av underliggande slaggtappningsgrop, övre skiktet.


Lera 167 Blästerugn 3,7 N halvan av underliggande slaggtappningsgrop, övre skiktet.

706 Järnslagg Blästerugns-slagg Slagg 167 Blästerugn 2140,3 N halvan av underliggande slaggtappningsgrop, undre skiktet.

707 Kärl Kruka Keramik 246 Brandgrav? 679,5 Gravkärl

708 Kärl Keramik 247 Brandgrav 1 675 Gravkärl

709 Kärl Keramik Lösfynd 2 16,9 1 mynning. Ngt utsvängd mynning. Mynningsranden rundad och ngt avsmalnande. Matskorpa. Spjälkad

710 Avslag Kristianstadsflinta 586 Nedgrävning? 0,6

711 Vävtyngd Lera 20 Nedgrävning 1 51 Mycket hårt bränd, magrad. Hålet har varit ca 25 mm. I samma A som F 200


713 Övrigt slagen Kvartsit 53 1 14

714 Kort spånfragment Kristianstadsflinta 60 1 1,4



717 Övrigt slagen Ordovicisk flinta 25 1 1,6


52 1 1,6


17 1 1,2


721 Avslagsskrapa Kristianstadsflinta 54 1 5,3



34 1 0,4 Patinerat

724 Avslag med retusch Kristianstadsflinta 28 1 0,7

725 Mikrospån Ordovicisk flinta 33 1 0,2 Fragment

726 Avslag med retusch Ordovicisk flinta 31 1 5,4

727 Övrigt slagen Kristianstadsflinta 31 1 0,2 Bränd






- 92 -

Forts. fyndlistor732 Övrigt slagen Flinta 37 1 8,5


734 Övrigt slagen Kristianstadsflinta 35 1 3 Bränd

735 Avslag Kristianstadsflinta 38 2 1,8 1 st bränd


38 1 1,5 Svallat

737 Avslag Ordovicisk flinta 39 3 2,8 1 st bränt

738 Övrigt slagen Kristianstadsflinta 28 1 1,2

739 Plattformskärna Ordovicisk flinta 27 1 11,4 Fragment

740 Övrig kärna Ordovicisk flinta 27 1 14,2



743 Plattformskärna Kristianstadsflinta 35 1 5,5


41 1 0,1


42 2 3,4 Svallade

746 Avslag Kristianstadsflinta 43 3 12,4 1 st bränt

747 Splitter Kristianstadsflinta 49 1 0,1

748 Avslag Kristianstadsflinta 49 5 22,8 1 st möjlig stickel


750 Övrigt slagen Kristianstadsflinta 49 3 13

751 Mikrospån Kristianstadsflinta 39 1 0,5

753 Brända ben Ben 151 Nedgrävning 4 1,3 Påträffade vid flotering av makroprov

755 Beslag? Brons Lösfynd 1 6,9 Större bronsplåt på vilken en mindre plåt hålls fast på baksidan av två nitar

756 Beslag Brons Lösfynd 1 6,7 Omböjd plåt med hål i ena änden. Hår satt vid upptagandet fast på beslaget.

757 Bleck Brons Lösfynd 1 2,1

784 Nit Järn 49 Brandgrav? 1 6,4 Fyrsidig nitbricka.

785 Ten Järn 49 Brandgrav? 1 7,2

786 Föremål Järn 49 Brandgrav? 5 2,5

787 Beslag Järn 49 Brandgrav? 1 6,2 Nit i ena änden

788 Hår Organiskt Lösfynd Hästhår. Satt fast på F 756.

789 Pärla Glas Lösfynd 1 2,2 I kulturlager 1. Tunnformig, av millefiorityp. Grön bas, vita och brunröda opaka slingor.


- 93 -

A nr Typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Fyllning Beskrivning i plan Profilform Fynd

22 Brandgrav? 2 1,5 0,3 Fem lager. Se beskrivning

Oreg rundad Lutande sidor, plan botten 5, 7, 23-26, 30, 31, 33, 36-39, 43, 244, 271, 384

25 Stolphål ? 0,4 0,21 0,1 Gråbrun silt Oval Skålformad

27 Pinnhål ? 0,18 0,1 0,18 Brun silt med mindre stenar

Oval med sten Spetsig

32 Stolphål 0,45 0,36 0,1 Grå sandig silt Oreg oval med en större sten

U-formad 44

33 Stolphål 0,55 0,55 0,37 Svart silt med skörbränd sten och kol

Rundad med en del sten

Skålformad 47, 48, 50, 53, 54

35 Nedgrävning 0,44 0,38 0,1 Ljust grå sand och mindre skörbrända stenar

Rektangulär Oregelbunden 55, 56

46 Stolphål ? 0,4 0,4 0,08 Gråbrun sandig silt med kol

Rund, sten i ytan varav 1 skörbränd

Oregelbunden 46

47 Stolphål ? 0,3 0,3 0,08 Gråbrun sandig silt med kol

Rund med en 0,2 m stor sten i V


50 Nedgrävning 1 1 0,07 Gråbrun sandig silt med enst insl av kol

Rund, gråbrun ngt sotig, skärvsten i mitten

Skålformad

52 Stolphål ? 0,2 0,2 0,18 Gråbrun sandig silt med kol.

Rund, gråbrun ngt sotig, skärvsten i mitten


53 Stolphål 0,15 0,15 0,18 Gråbrun silt och sten

Rund, gråbrun ngt sotig

U-formad

56 Pinnhål 0,1 0,1 0,12 Mörkbrun silt Rund U-formad

58 Nedgrävning 0,6 0,4 0,14 Gråbrun silt med kol.

Oval, sotig. Skörbränd sten i mitten

Oregelbunden

63 Stolphål 0,4 0,4 0,28 Gråbrun sotig sandblandad silt och sten

Rund, ngt sotig U-formad

64 Stolphål 0,4 0,4 0,28 Gråbrun sotig silt, enst stenar och ngt kol

Rund med sten U-formad

65 Avfallsgrop 3,2 2,5 0,3 Gråbrun silt med insl av kol, sot och sand

Oreg rundad Skålformad 57, 58, 61, 358, 359, 361,

66 Stolphål 0,2 0,2 0,15 Gråbrun flammig silt

Mellan två större stenar

U-formad

67 Brandgrav? 1,5 1 0,3 Svartgrå silt med br ben, kol och sot

Otydlig. Större stenar runt A

Skålformad 1, 2, 66, 70, 278, 301, 360

68 Härdrest 0,66 0,46 0,06 Svart sotig silt Rundat triangulär med sten

Flack

70 Härdrest ? 0,8 0,7 0,28 Gråbrun silt med insl av sot

Oreg rundad, skörbränd sten

Trattformad

71 Härd 0,9 0,88 0,14 Gråbrun silt med konc av sot

Rundad med sten Lutande sidor, plan botten

74 Stolphål 0,4 0,4 0,18 Sotblandad gråbrun silt

Rund, diffus, sten i mitten

U-formad

78 Stolphål ? 0,3 0,3 0,1 Gråbrun silt Rund, sten i hela A Skålformad

80 Härdrest 0,6 0,5 0,08 Gråbrun ngt sotig silt, sotlager i botten

Oval. Sot och kol i hela A. Mindre sten i mitten

Skålformad

81 Stolphål ? 0,5 0,3 0,1 Gråbrun silt Oval med skörbränd sten

Skålformad 71, 100

82 Avfallsgrop 1,5 1,3 0,35 Mörk brungrå silt med kol

Oval med större stenar och skörbränd sten

Raka sidor, plan botten 13, 74, 75, 76, 77, 81-84, 387, 388, 389, 390, 391

83 Avfallsgrop 1,4 1,1 0,22 Mörk silt med kol och skörbränd sten

Oval med skörbränd sten, kol och br lera

Skålformad 276

93 Avfallsgrop 0,98 0,82 0,3 Svart-brun silt, kol och skörbränd sten

Rundad med mkt sten Oregelbunden 183, 356

95 Stolphål 0,36 0,36 0,16 Brungrå siltig ler, kol och mindre stenar

Rundad med synlig stenskoning

Oregelbunden 187

96 Pinnhål 0,4 0,4 0,14 Svartgrå sotig siltig ler

Rundad med mycket sten

Oregelbunden

Anläggningsbeskrivningar, delområde10


- 94 -

97 Stolphål 0,38 0,28 0,16 Svartgrå siltig ler, tätt packat med sten

Oval med stenskoning synlig

Skålformad

100 Avfallsgrop 2 0,8 0,22 Svart-brun kompakt silt med kol

Oval med sten, kol och br lera

Lutande sidor, plan botten 207, 209, 210, 236, 239, 288, 289, 355

101 Nedgrävning 0,75 0,55 0,12 Svartgrå silt med enst insl av kol

Oregelbundet oval med kol och sten

Oregelbunden

102 Härd 1,1 1,1 0,14 Svart-brun silt, kol och skörbränd sten

Rund med kol och skörbränd sten

Skålformad

104 Härd 1,1 1,1 0,14 Svartbrun silt, kol, sot och skörbränd sten

Rund med skörbränd sten, kol och sot

Oregelbunden

105 Stolphål 0,4 0,36 0,2 Svartbrun silt, insl av skärvig sten och kol

Rundad. Ngt diffus, kol och sten i mitten

Oregelbunden

106 Härdgrop 1,22 1,18 0,22 Brunsvart silt, skörbränd sten, kol och sot

Rundad, kol, sot och skörbränd sten

Oregelbunden

108 Stolphål ? 0,4 0,4 0,12 Svartbrun silt Rund med 0,04-0,10 m stora stenar

Oregelbunden 86, 88

109 Stolphål 0,4 0,33 0,24 Svartbrun silt och sten

Rund med 0,04-0,10 m stora stenar

U-formad 99

124 Härdrest 0,6 0,4 0,14 Roströd silt med kol och sot i övre delen

Oval Oregelbunden

125 Stolphål 0,39 0,36 0,21 Gråsvart sotig siltig ler, skärvig sten

Rundad med mkt skärvig sten

Skålformad

126 Stolphål ? 0,2 0,2 0,16 Gråbrun silt, skörbränd sten i botten

Rund med en 0,1 m stor skörbränd sten i mitten

U-formad

127 Stolphål ? 0,2 0,2 0,16 Gråbrun ngt sotig silt

Rund U-formad

128 Nedgrävning 0,4 0,2 0,08 Gråbrun silt med enst kol

Oval Oregelbunden

129 Stolphål 0,3 0,3 0,16 Gråsvart sotig siltig ler med kol

Rund med synlig stenskoning


130 Stolphål 0,3 0,3 0,22 Gråbrun ngt sotig silt och enst sten

Rund med sten i mitten

U-formad

132 Stolphål 0,35 0,35 0,2 Gråbrun silt och sten mot botten av A

Rund med sten i mitten

U-formad

137 Stolphål ? 0,4 0,4 0,14 Sotig silt med enst kol

Rund med mindre sten i mitten

Skålformad

142 Härd 1 1 0,1 Sotblandad, sandig silt med skörbränd sten

Rund med skörbränd sten och sot

Flack

143 Nedgrävning 0,6 0,6 0,18 Gråbrun silt med skörbränd sten och enst kol

Oregelbunden med skörbränd sten i S

Skålformad

145 Härd 1,4 1,2 0,1 Sotig gråbrun silt, kol och sot i botten

Rundad med kol och skärvsten

Flack

146 Stolphål 0,3 0,3 0,18 Gråbrun silt samt rikl med sten i hela A

Rund med enst stenar U-formad

147 Grop 1,1 0,8 0,2 Gråbrun silt med kol och skörbränd sten

Oval med skörbränd sten

Skålformad

149 Stolphål ? 0,4 0,4 0,15 Gråbrun sandig silt

Rund med en del sten i mitten

Skålformad

150 Härdrest 0,48 0,39 0,04 Gråbrun flammig sotinfiltrerad silt

Oval, relativt otydlig med enst sotkonc

Flack

151 Annan anl 0,6 0,56 0,14 Röd respektive brunröd fin silt och sten

Rund med enst sten Raka sidor, plan botten 270

152 Stolphål ? 0,3 0,24 0,08 Brun silt Rund, relativt otydlig. En sten

Skålformad 108



- 95 -

153 Annan anl 0,26 0,24 0,14 Gråbrunt siltlager i toppen, brunbeige silt i botten

Rund Oregelbunden

154 Stolphål 0,44 0,36 0,16 Gråbrun silt Oval med enst stenar U-formad

155 Stolphål 0,36 0,32 0,14 Gråbrun lerig silt Oregelbunden med enst sten

U-formad

157 Härdrest 1,1 1,04 0,08 Gråsvart silt med insl av sot

Ojämnt rund med enst sten

Flack

159 Stolphål 0,41 0,37 0,36 Gråsvart sotig siltig ler och stenskoning


Oregelbunden

164 Pinnhål 0,24 0,24 0,14 Gråbrun siltig ler Rund Spetsig

166 Stolphål 0,4 0,4 0,18 Gråsvart ngt sotig siltig ler

Rundad med enst sten Skålformad

169 Nedgrävning 0,4 0,32 0,08 Gråbrun siltig ler, skörbränd sten och kol

Oval med en del skörbränd sten

Oregelbunden

170 Stolphål 0,5 0,35 0,28 Gråsvart sotig siltig ler.

Oval Skålformad

172 Stolphål 0,42 0,36 0,32 Gråsvart ngt sotig siltig ler, kol och sten

Rundad med sten Oregelbunden

173 Stolphål 0,5 0,28 0,22 Gråsvart sotig siltig ler med mkt kol

Oregelbundet oval Lutande sidor, plan botten

174 Stolphål 0,53 0,44 0,42 Svartgrå siltig ler med kol och sten

Rundad Lutande sidor, plan botten

175 Grop 1,2 1 0,32 Brungrå sotig silt med kol

Oregelbunden Oregelbunden

178 Stolphål 0,45 0,45 0,38 Brungrå sotig siltig ler med kol och sten

Rundad Oregelbunden 142

179 Stolphål 0,6 0,54 0,2 Gråbrun-svart sotig siltig ler med kol

Rundad Oregelbunden

187 Härd

188 Härd

189 Härd

191 Nedgrävning 0,4 0,4 0,08 Brun silt med enstaka skörbränd sten

Oregelbunden med en del sten

Skålformad

192 Stolphål ? 0,32 0,32 0,18 Gråbrun siltig ler med enst skörbränd sten

Rundad Skålformad

193 Stolphål 0,22 0,22 0,23 Gråbrun siltig ler med skörbränd sten


196 Stolphål ? 0,7 0,6 0,3 Gråbrun silt, enst kol och skörbränd sten

Oregelbundet treklöverformad

Oregelbunden

199 Stolphål ? 0,7 0,52 0,17 Gråbrun siltig ler med skärvig sten


214 Stolphål 0,24 0,24 0,18 Gråbrun siltig ler med skärvig sten


215 Stolphål 0,34 0,34 0,22 Gråbrun siltig ler Rundad Lutande sidor, plan botten

216 Stolphål 0,4 0,36 0,22 Brungrå silt med enst sten

Rundad U-formad

217 Stolphål 0,32 0,28 0,24 Brungrå silt Rundad Oregelbunden

218 Stolphål 0,6 0,43 0,22 Gråbrun siltig ler Oval med relativt rikl med sten

U-formad 105

252 Härd 0,75 0,75 0,23 Sotfärgad silt med mkt kol och skärvsten

Rund Skålformad

253 Stolphål 0,4 0,4 0,36 Gråsvart sotig siltig ler med kol och sten

Oregelbunden med synlig stenskoning

Spetsig 254

255 Annan anl 0,8 0,55 0,11 Brunsvart siltig ler med kol och br lera

Oregelbunden Skålformad



- 96 -

257 Grop 0,9 0,62 0,25 Se beskrivning Oregelbunden Oregelbunden 147, 255, 392

258 Annan anl 0,6 0,45 0,12 Brunsvart silt med insl av kol

Oval Oregelbunden 110, 115

259 Nedgrävning 0,6 0,28 0,2 Mörkbrun silt med insl av lera

Oval med insl av sten Skålformad tand (ej tillvaratagen)

261 Stolphål 0,8 0,36 0,2 Svartbrun siltig ler med insl av kol och sten

Oval Lutande sidor, plan botten 274

262 Stolphål 0,83 0,67 0,2 Brunsvart silt med insl av kol, sot och sten

Oregelbunden Lutande sidor, plan botten 118

263 Stolphål 0,8 0,26 0,16 Brungrå kompakt silt

Oregelbunden Lutande sidor, plan botten

264 Härdbotten 0,36 0,3 0,12 Svartgrå sotig silt och sten


Skålformad

265 Härdbotten 0,8 0,5 0,02 En tunn sotlins Oval med kol, sot och skörbränd sten

Flack

267 Kulturlager-rest

0,9 0,45 0,05 Brunsvart silt med enst insl av kol

Oregelbunden Flack

268 Kokgrop 1,08 0,55 0,45 Svartgrå silt och skörbränd sten

Oregelbunden Skålformad 357

269 Stolphål 0,6 0,55 0,18 Brunsvart silt med sten och kol

Oval Oregelbunden

271 Härdrest 0,78 0,72 0,1 Svartbrun sandig silt med insl av sot och sten

Rundad med ett fåtal stenar

Skålformad

272 Nedgrävning 1,4 0,8 0,1 Gråsvart sotig silt, insl av kol och skörbränd sten

Oreg oval med sot och skörbränd sten

Flack 138, 140, 144-146, 279, 365, 393

273 Stolphål 1,1 0,38 0,34 Gråsvart sotig silt och sten

Oregelbundet oval, sten i Ö, stenpackning i V

Skålformad 151, 152, 156-158, 287

274 Stolphål 0,4 0,25 0,14 Gråbrun silt med insl av kol

Oregelbundet oval med enst sten

Oregelbunden 160, 162

275 Nedgrävning ?

0,64 0,42 0,07 Grå silt Oregelbundet oval med enst sten

Flack

277 Stolphål? 0,3 0,26 0,08 Gråbrun silt och enst stenar

Rund med enst stenar Flack

278 Härd 1,34 1,14 0,16 Flera urskiljbara lager. Se beskrivning


Flack 164, 193, 300, 321, 362, 366-368, 383, 394

280 Städgrop 1,1 0,85 0,18 Brunsvart sotig silt med skörbränd sten, sot och kol

Oregelbunden med sot och sten

Skålformad 375-381

282 Härd 0,9 0,7 0,1 Sotig kompakt siltig ler

Oregelbundet oval med skörbränd sten

Flack 260, 369, 370, 371

283 Utkastlager 1,5 0,9 0,2 Mörkbrun moränlera med insl av kol

Oval, diffus 372, 373, 374

284 Nedgrävning 0,6 0,4 0,17 Mörkbrun silt med enst stenar.

Oregelbunden med enst sten


291 Stolphål 0,3 0,3 0,25 Svartgrå sotig siltig ler med kol och skörbränd sten

Rundad Skålformad

318 Annan anl 1,1 0,8 0,36 Mörkbrun kompakt silt

Oval ngt oregelbunden

Oregelbunden

319 Avfallsgrop 1,3 1,24 0,2 Svart-brun silt med kol och sot

Oregelbundet rundad Lutande sidor, plan botten 16, 275, 322

320 Stolphål 0,32 0,36 0,16 Svartbrun silt I det närmaste rund U-formad

321 Nedgrävning 1 0,7 0,14 Brun något silt Oval ngt oregelbunden. Sten framför allt i S

Skålformad

323 Pinnhål 1,26 0,54 0,1 Mörkbrun silt Oregelbunden med ett fåtal sten

Skålformad

326 Stolphål 0,4 0,3 0,16 Svartbrun grusig silt med insl av sot och kol

Oregelbunden med kol och sot

Skålformad

330 Stolphål 0,37 0,37 0,2 Gråbrun siltig ler Stenskoning Spetsig



- 97 -

Forts. anläggningsbeskrivningar331 Stolphål 0,3 0,3 0,24 Gråbrun siltig ler Rundad Spetsig

335 Pinnhål 0,1 0,1 0,23 Gråbrun siltig ler Rund Spetsig

336 Stolphål 0,2 0,2 0,14 Gråbrun siltig ler Rund med skörbränd sten

U-formad 72, 261

337 Stolphål 0,18 0,18 0,18 Gråbrun siltig ler Rund Spetsig

338 Stolphål 0,33 0,33 0,32 Gråbrun siltig ler Rundad U-formad

339 Stolphål 0,38 0,38 0,3 Gråbrun siltig ler med skörbränd sten

Rund med skörbrända sten

Spetsig

340 Annan anl 0,4 0,24 0,1 Brunbeige silt Oval med sten U-formad

341 Stolphål 0,35 0,35 0,19 Gråbrun siltig ler Rundad Lutande sidor, plan botten

342 Stolphål 0,38 0,38 0,23 Gråbrun siltig ler med enst stenar

Rundad Oregelbunden

343 Stolphål 0,43 0,4 0,44 Mörkbrun till gråbeige silt

Oregelbunden, otydlig med enst sten

U-formad

344 Stolphål 0,36 0,36 0,16 Gråbrun siltig ler Oreg med en del skörbränd sten

Spetsig

345 Stolphål 0,32 0,32 0,42 Gråbrun siltig ler med mkt sten

Rundad med två större stenar

Spetsig

346 Stolphål 0,17 0,17 0,24 Gråbrun siltig ler Rundad med synlig stenskoning

Spetsig

347 Stolphål 0,6 0,4 0,38 Gråbrun siltig ler med sten

Oreg med synlig stenskoning

Spetsig

348 Stolphål 1,06 0,66 0,22 Mörkbrun-brungrå tät silt

Oreg oval med sten Skålformad

349 Stolphål 0,72 0,7 0,39 Mörkbrun tät silt, kollins i botten

Oreg med sten i plan U-formad

350 Stolphål 0,26 0,26 0,2 Brungrå silt med mindre stenar

Rundad med någon sten i

Oregelbunden

351 Stolphål 0,6 0,5 0,2 Svartbrun silt och sten

Rund med en del sten i

Trattformad

352 Stolphål 0,96 0,82 0,42 Brunbeige ngt flammig silt med stolpavtryck


Trattformad 410

353 Stolphål 0,46 0,44 0,3 Mörkbrun silt och sten

Rund, en del mindre sten

U-formad

359 Kulturlagerrest

5,4 3,5 0,5 Mörkbrun lerig silt med insl av kol,sot & sten.

Oregelbunden Flack 96, 313, 327, 400-403, 411

362 Stolphål 0,24 0,24 0,14 Gråsvart sotig silt med kol och sten


Skålformad

363 Stolphål 0,36 0,34 0,16 Brunsvart silt med kol och sten

Rund med en del sten Skålformad 363

364 Stolphål 0,54 0,5 0,38 Gråbrun silt med enst stenar

Rund med insl av sten En lutande, en rak sida, plan botten

365 Pinnhål 0,26 0,26 0,06 Svart sotig silt med enst skörbränd sten

Rund Skålformad

366 Stolphål 0,34 0,28 0,28 Gråsvart sotig silt i toppen, grå ngt sotig silt i botten

Oval med synlig stenskoning

Trattformad

367 Härd 0,9 0,5 0,12 Gråsvart sotig silt, skörbränd sten och sotlins


Flack

368 Stolphål 0,72 0,7 0,28 Tre lager. Se beskrivning

Rundad i plan med större stenar i N


328

369 Kulturlagerrest

1,1 0,6 0,08 Svart sotig silt och enst skörbränd sten

Oregelbunden med br ben och br lera

Flack 265, 329,

370 Stolphål 0,4 0,4 0,25 Gråsvart sotig silt med insl av kol

Rundad Lutande sidor, plan botten 227, 439

371 Stolphål 0,5 0,4 0,2 Gråsvart humös silt med kol och sot

Rundad Skålformad


- 98 -

Forts. anläggningsbeskrivningar372 Stolphål ? 0,2 0,2 0,1 Brungrå silt Rund intill markfast

sten Lutande sidor, plan botten 233

373 Stolphål 0,3 0,3 0,2 Gråsvart sotig silt, rödbränd i mitten

Rundad med sten Lutande sidor, plan botten

374 Nedgrävning 0,5 0,35 0,12 Gråsvart sotig silt med sotlins i botten

Oregelbundet oval Oregelbunden 330

375 Stolphål 0,3 0,3 0,25 gråsvart sotig silt och sten

Rundad med skörbränd sten

Spetsig

376 Nedgrävning 1 0,75 0,22 Gråsvart sotig silt och sten


Oregelbunden 332-334

377 Stenlyft 2 1,8 0,4 Gråsvart silt, sprängsten i botten

Oreg oval Lutande sidor, plan botten 220, 304, 331, 335-342, 382, 385, 386, 395, 396

378 Stolphål 0,3 0,3 0,24 Gråbrun silt med kol och sten


Skålformad 397

379 Avfallsgrop 1,1 0,9 0,45 Mörkbrun kompakt silt med kol och skörbränd sten

Rundoval med skärvig sten

Raka sidor, plan botten 263, 264, 266, 272, 302, 305, 323, 325, 326, 412, 439

380 Stolphål 0,22 0,22 0,28 Gråbrun siltig ler Rundad Spetsig


382 Nedgrävning 0,94 0,86 0,16 Brungrå silt Oregelbunden oval Skålformad 303

383 Avfallsgrop 1 0,8 0,35 Gråbrun homogen silt med kol och skörbränd sten

Oregelbundet rektangulär

Raka sidor, plan botten 256-259, 324

384 Nedgrävning 0,52 0,4 0,12 Brun silt med kol Oval Raka sidor, plan botten

385 Stolphål 0,48 0,48 0,22 Brun-brunbeige silt och sten

Rundad med sten U-formad

386 Stolphål 0,25 0,25 0,2 Gråbrun siltig ler Rundad Skålformad


388 Stolphål 0,38 0,34 0,18 Mörkbrun tät silt Oregelbunden oval En lutande, en rak sida, plan botten

389 Nedgrävning 0,42 0,32 0,12 Gråsvart sotig siltig ler med skörbränd sten och kol

Oval Oregelbunden 267, 268

390 Stolphål 0,28 0,21 0,14 Gråsvart siltig ler med insl av kol

Oregelbundet oval Skålformad

391 Stolphål 0,36 0,22 0,34 Gråsvart sotig ler med insl av kol

Rundad intill större stenlyft


392 Pinnhål 0,32 0,24 0,1 Brungrå siltig ler med insl av kol


393 Pinnhål 0,22 0,22 0,11 Svartgrå siltig ler med insl av kol

Rund Skålformad

394 Pinnhål 0,32 0,25 0,14 Gråbrun silt Oval Lutande sidor, plan botten

395 Stolphål 0,48 0,32 0,2 Fyllning av brunbeige flammig silt samt brun silt.

Oval med enst sten Trattformad

396 Pinnhål 0,46 0,32 0,16 Brungrå respektive gråbrun silt

Oval med enst sten Trattformad

397 Pinnhål 1,26 0 0,1 Mörkbrun silt Oregelbunden Skålformad

398 Pinnhål 0,22 0,22 0,22 Gråsvart sotig siltig ler med insl av kol och en sten


399 Annan anl 0,32 0,22 0,16 Brun silt Oval Spetsig


- 99 -

Forts. anläggningsbeskrivningar400 Stolphål 0,66 0,38 0,17 Gråbrun

respektive mörkgråbrun silt

Oval med enst sten Skålformad

401 Stolphål 0,44 0,42 0,24 Beigebrun-gråbrun silt

Oregelbunden med några större stenar

Trattformad

402 Stolphål 0,68 0,34 0,15 Gråbrun respektive gråbeige siltig lera.

Oval Skålformad

403 Stolphål 0,44 0,38 0,2 Mörkbrungrå siltig ler

Oval U-formad 269

404 Stolphål 0,4 0,34 0,26 Gråsvart sotig siltig ler med kol

Oregelbunden Lutande sidor, plan botten

405 Stolphål 0,3 0,38 0,1 Svartbrun silt med insl av kol och sot

Oval Skålformad

406 Pinnhål 0,6 0,4 0,2 Gråbrun silt oval Trattformad 172

407 Stolphål ? 0,26 0,24 0,1 Brun silt Oval med ett fåtal stenar

U-formad

408 Stolphål 0,32 0,32 0,22 Gråbrun silt med sten och kol

Rundad Skålformad

409 Stolphål 0,82 0,64 0,18 Gråbrun silt Oregelbunden med en del sten

U-formad

410 Stolphål 0,82 0,64 0,34 Mörkbrun silt med sten

Oregelbunden med ett fåtal stenar


411 Stolphål 0,69 0,6 0,18 Mörkbrun silt Oregelbunden med en hel del sten


412 Stolphål ? 1,06 0,66 0,21 Brun silt med sten

Oval Skålformad

413 Stolphål 0,32 0,32 0,3 Brungrå sotig siltig ler med kol

Rundad Raka sidor, plan botten

414 Stolphål 0,42 0,42 0,3 Brungrå ngt sotig silt med insl av kol

Rundad Oregelbunden

415 Stolphål 0,5 0,32 0,2 Mörkbrun silt med enst sten

Oval med sten U-formad

416 Stolphål 0,7 0,48 0,16 Mörkbrun silt Oregelbundet oval Raka sidor, plan botten

417 Stolphål 0,9 0,46 0,25 Brunbeige silt Oval med sten Trattformad

418 Pinnhål 0,1 0,1 0,2 Brungrå silt Rund Spetsig

419 Stolphål 0,64 0,34 0,38 Svartbrun-brungrå tät silt


420 Annan anl 0,52 0,4 0,18 Brun silt Oval Skålformad 102

421 Stolphål 0,46 0,4 0,36 Mörkbrungrå-brungrå silt

Rund med enstaka stenar och sot


422 Avfallsgrop 1,6 0,9 0,31 Brungrå sotig silt med skörbränd sten

Långsträckt oval med flera stenlyft i N

Lutande sidor, plan botten 283-285, 413

423 Stolphål 0,26 0,26 0,21 Svartgrå sotig siltig lera och sten


Skålformad

424 Pinnhål 0,31 0,23 0,1 Svartgrå siltig ler med kol

Oval med en sten Lutande sidor, plan botten

425 Stolphål 0,32 0,27 0,2 Brungrå siltig ler med kol och mkt sten

Rundad med mycket sten

Skålformad

426 Pinnhål 0,1 0,1 0,16 Svart sotig siltig ler

Rundad Spetsig

427 Stolphål 0,3 0,3 0,26 Brungrå något sotig siltig ler och sten



428 Stolphål 0,36 0,36 0,3 Svartgrå sotig siltig ler med kol


429 Stolphål 0,3 0,26 0,17 Brunsvart humös silt, enst kol och br lera

I det närmaste oval I det närmaste U-formad

430 Annan anl 0,4 0,34 0,12 Brunsvart humös silt, enst kol och br lera

I det närmaste oval Oregelbunden

431 Härd 1,1 1,26 0,17 Svartbrun siltig lera, kol, sot och skörbränd sten

Rund med skörbränd sten och kol och sot

I det närmaste skålformad

432 Pinnhål 0,3 0,3 0,1 Brungrå silt med kol och sten

Rundoval med synlig stenskoning

Skålformad


- 100 -

Forts. anläggningsbeskrivningar433 Stolphål 0,3 0,3 0,2 Gråbrun, ngt

sotig silt och sten i mitten

Rund U-formad

440 Stolphål 0,34 0,28 0,22 Gråsvart silt med kol


441 Pinnhål ? 0,2 0,2 0,18 Gråbrun, ngt sotig silt

Rund Oregelbunden

442 Avfallsgrop 0,98 0,82 0,28 Brun-svart silt med kol och skörbränd sten

Oreg oval med ben och skörbränd sten

Oregelbunden 281, 282, 286

443 Grop 0,8 0,8 0,2 Gråbrun silt Rund Raka sidor, plan botten 320

444 Nedgrävning 0,25 0,25 0,1 Sotig gråbrun silt.

Rund med en del sten Skålformad

445 Nedgrävning 0,3 0,2 0,08 Sotig gråbrun silt och en del sten i mitten

Oval med br lera och sot

Skålformad

446 Pinnhål 0,2 0,2 0,12 Svart sotig silt och en kantställd sten

Rundad Oregelbunden

447 Avfallsgrop 0,8 0,8 0,22 Gråbrun silt med sot och skörbränd sten i ytan

Rund med sten och br lera

Skålformad

448 Stolphål ? 0,2 0,2 0,1 Gråbrun silt med en del sten och kol

Rund med en del sten i mitten

Skålformad

449 Stolphål 0,4 0,4 0,14 Gråbrun ngt sotig silt och sten

Rund med en del sten U-formad

450 Stolphål ? 0,2 0,2 0,16 Sotig gråbrun silt Rund med sot U-formad

451 Stolphål ? 0,4 0,2 0,12 Sotig gråbrun silt Oval ngt sotig Skålformad

452 Stolphål ? 0,36 0,31 0,1 Gråsvart sotig silt med en del kol


453 Avfallsgrop 1 1 0,2 Gråbrun sotig silt med skörbränd sten

Rund med skörbränd sten

Skålformad 314

454 Nedgrävning 0,48 0,45 0,14 Gråsvart sotig siltig ler, kol och skörbränd sten

Rundad Oregelbunden

455 Stolphål 0,35 0,35 0,18 Svart sotig silt med kol

Rundad med enst sten Oregelbunden

456 Stolphål ? 0,3 0,3 0,18 Gråbrun ngt sotig silt med insl av br lera

Rund med br lera U-formad

457 Nedgrävning 0,3 0,2 0,12 Gråbrun silt Oval med en del sten Oregelbunden

458 Nedgrävning 0,4 0,3 0,18 Gråbrun ngt sotig silt med insl av br lera

Oval med en del br lera

Skålformad

459 Stolphål 0,3 0,3 0,22 Gråsvart sotig siltig ler med insl av kol

Rundad med en del skärvig sten

Trattformad

460 Stolphål ? 0,2 0,2 0,14 Gråbrun sotig silt Rund med br ben U-formad 315

461 Stolphål 0,5 0,24 0,1 Brungrå ngt sotig silt

Oregelbundet oval med synlig stenskoning

Skålformad

462 Stolphål 0,94 0,41 0,24 Gråsvart sotig ler med insl av kol


463 Nedgrävning 0,94 0,41 0,18 Gråsvart sotig siltig ler med insl av kol


464 Nedgrävning 0,5 0,4 0,2 Gråbrun sotig silt Oval med br lera och sot

Skålformad 398

465 Stolphål ? 0,4 0,4 0,18 Gråbrun silt, ställvis sotig, och sten mot botten

Rund med enst sten Oregelbunden

466 Stolphål ? 0,3 0,3 0,14 gråbrun silt Rund med enst sten U-formad

467 Stolphål 0,42 0,4 0,25 Svartbrun silt med br lera, kol och sten

Rund med skörbränd sten

U-formad


- 101 -

Forts. anläggningsbeskrivningar468 Stolphål 0,35 0,35 0,34 Svartbrun silt

med br lera och skörbränd sten

Rund med enst skörbränd sten

Trattformad 189,

469 Avfallsgrop 1,8 0,9 0,15 Svartbrun silt med insl av kol

Oval med skärvsten, slagg, ben, kol och sot

Flack 280, 316-318, 399, 406- 409

470 Annan anl 0,44 0,38 0,12 Svartbrun silt med insl av kol och br lera

Oval, diffus i plan Oregelbunden

471 Härdgrop 0,8 0,72 0,2 Brunsvart silt med skörbränd sten, kol och sot

Rund med skörbränd sten, kol och sot

Oregelbunden

472 Härd 1,2 1,1 0,2 Brunsvart silt med skörbränd sten, kol och sot

Rundad med skörbränd sten, kol och sot

Skålformad 319

473 Stolphål 0,4 0,4 0,3 Svartbrun silt med kol, sot och skörbränd sten

Rundad U-formad

474 Stolphål ? 0,34 0,28 0,06 Gråbrun silt Rundad med enst sten Lutande sidor, plan botten

475 Stolphål 0,5 0,4 0,16 Gråbrun silt med stolpfärgning i mitten

Oregelbundet oval med enst sten


476 Stolphål 0,46 0,36 0,25 Brungrå silt Oregelbundet rundad Skålformad

477 Stolphål ? 0,2 0,2 0,08 Mörkbrun silt Rundat kvadratisk Lutande sidor, plan botten

478 Stolphål 0,42 0,4 0,26 Brungrå silt med enst stenar

Rundat rektangulär med enst sten


479 Stolphål 0,48 0,38 0,34 Gråbeige flammig silt

Rundad med en sten i Oregelbunden

480 Stolphål 0,36 0,2 0,26 Gråbrun silt. Oregelbundet oval Raka sidor, plan botten

481 Stolphål 0,24 0,24 0,24 Gråbrun silt Rundad med en del sten


482 Stolphål 0,26 0,22 0,12 Gråbrun silt Rund med enst sten Lutande sidor, plan botten

483 Sotfläck 0,6 0,5 Oval

484 Stolphål 0,64 0,56 0,26 Svartbrun ngt humös silt med enst kol och sten

Oregelbunden med en del skörbränd sten

Oregelbunden

485 Annan anl 0,5 0,38 0,14 Gråbrun silt Oval med enst sten Oregelbunden

486 Grop 1,18 0,94 0,18 Brungrå silt i toppen, gråbeige flammig silt i botten

Oval med enst sten Oregelbunden

487 Pinnhål 0,25 0,2 0,16 Mörkbrun ngt flammig silt med insl av kol

Rund Spetsig

488 Pinnhål 0,2 0,2 0,12 Brungrå ngt flammig silt


489 Pinnhål ? 0,2 0,2 0,09 Brungrå flammig silt

Rund U-formad

490 Annan anl 0,5 0,44 0,12 Brun gråsvart silt Oregelbunden Oregelbunden

491 Stolphål 0,3 0,28 0,12 Svartbrun silt Rundad med en del skörbränd sten

Skålformad

492 Härd 1 0,96 0,18 Svartgrå sotig silt med skörbränd sten

Rund med mkt skörbränd sten

Oregelbunden

493 Stenrad 20 2,5 40 Brunsvart silt med insl av kol och br lera.

Ngt omrörd stenpackning, stensträngsformad

Se Utförlig beskrivning

494 Skärvstens-packning

20 10 0,4 Skärvsten med sotig vattendränkt silt

Packning av skörbränd sten med sotig silt

510-518

495 Strand-skoning ?

8 3 0,4 Sten och gråbrun kultur-påverkad silt

Långsträckt packning


- 102 -

A nr Typ Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Fyllning Beskrivning i plan Profilform Fynd

500 Avfallsgrop 1,12 1,02 0,25 Brun silt, kol och skörbränd sten


501 Stolphål 0,28 0,26 0,16 Brungrå siltig ler med insl av kol

Rundad med en sten


502 Stolphål 0,29 0,24 0,17 Gråbrun siltig ler med insl av kol

Rundad Skålformad

503 Pinnhål ? 0,22 0,12 0,12 Brungrå siltig ler

Oval Skålformad

504 Stolphål 0,4 0,4 0,35 Gråbrun silt med sten

Rundad med en del mindre sten

Skålformad

505 Stolphål 0,4 0,4 8,38 Brungrå silt med insl av skörbränd sten

Oregelbunden med en del mindre sten

Trattformad 273

506 Nedgrävning 0,43 0,42 0,11 Brungrå siltig ler

Rundad med enst sten


507 Stolphål 0,3 0,26 0,16 Ljus brungrå siltig ler och sten

Oval med enst sten

Oregelbunden

508 Stolphål 0,46 0,32 0,22 Brungrå silt med kol


509 Stolphål ? 0,46 0,35 0,16 Brun silt med ngn enst sten

Oval Skålformad

510 Stolphål ? 0,64 0,38 0,26 Brungrå siltig ler


511 Stolphål 0,4 0,32 0,32 Brungrå mkt kompakt silt med enst kol

Oval Skålformad

512 Stolphål 0,38 0,32 0,14 Gråbrun silt och sten

Oregelbunden med synlig stenskoning

513 Stolphål 0,38 0,35 0,14 Gråbrun silt med sten


Skålformad

514 Nedgrävning 0,6 0,52 0,18 Gråbrun silt, insl av kol och skörbränd sten


515 Stolphål ? 0,56 0,34 0,18 Brungrå silt, insl av kol och skörbränd sten

Oval med en del sten

Oregelbunden

516 Stolphål 0,44 0,44 0,2 Brungrå silt med insl av kol


517 Stolphål 0,56 0,38 0,2 Brungrå kompakt silt

Oregelbundet oval med en del sten och kol

Oregelbunden

518 Stolphål ? Ej undersökt















533 Härd Ej undersökt

534 Härd Ej undersökt

Anläggningsbeskrivningar, förundersökning delområde 10


- 103 -

F nr Sakord Typ Material A nr A typ Ruta Antal Vikt Anmärkningar 1 Övrigt slagen Sydskandinavisk

flinta 67 Brandgrav? 1

2 Övrigt slagen Kvarts 67 Brandgrav? 1 3 Ben Ben Lösfynd 4 Bränt ben Ben Lösfynd 5 Bränt ben Ben 22 Brandgrav? Nöt, får/get, ungt

tamsvin, fågel.

6 Bränt ben Ben Lösfynd 7 Bränd lera Lera 22 Brandgrav? 11 8 Bränt ben Ben Lösfynd 1 9 Pärla Tunnformig Glas Lösfynd Halv blå glaspärla

med vita inlägg.

10 Kärl Keramik Lösfynd 1 11 Bränd lera Lera 22 Brandgrav? 1 Fyra väl tillplattade

ytor och en avrundad yta. I övrigt spjälkat. Leran mkt hård bränd. Möjl. en hårt bränd vävtyngd, mångkantig eller pyramidformad.

12 Bränd lera Lera Lösfynd 13 Bläster-

munstycke Lera 82 Avfallsgrop 1 Hålet har en diam

på ca 22 mm och på insidan har leran sintrat.

14 Kärl Keramik Lösfynd 2 15 Lerklining Lera Lösfynd 1 16 Frökapsel/

insektskapsel Organiskt 319 Avfallsgrop 1

17 Bränd lera Lera Lösfynd 1 18 Bryne Sandsten Lösfynd Skörbränd 19 Lerklining Lera Lösfynd 2 20 Kärl Keramik Lösfynd 1 21 Spik/söm Järn Lösfynd 1 22 Obränt ben Djurben Ben Lösfynd 23 Pärla Tunnformig Glas 22 Brandgrav? Blå 24 Järnslagg Slagg 22 Brandgrav? 1 Magnetisk 25 Splitter Flinta 22 Brandgrav? 1 26 Bränt ben Ben 22 Brandgrav? 27 Bränt ben Ben Lösfynd 28 Ben Ben Lösfynd 29 Kärl Keramik Lösfynd 2 30 Ugnsfodring Slagg 22 Brandgrav? 3 Sannolikt rester

efter ugnsfodring. Ej magnetisk. Delvis sintrad.

31 Järnfragment/del av ten

Järn 22 Brandgrav? 1 Liten rund järnstav/ten.

32 Ben Ben Lösfynd 1 33 Ben Tand Ben 22 Brandgrav? 6 34 Ben Ben Lösfynd 3 35 Nit Klinknagel/båt

spik? Järn Lösfynd 1 Skallen ser ut att

ha varit trekantigt. Stjälken inte centrerad under skallen. Böjd i änden spets saknas.

36 Pärla Fasetterad Glas 22 Brandgrav? 1 Blå 37 Nit Båtnit? Järn 22 Brandgrav? 1 Avhuggen, med

kvarsittande bricka och stjälkdel. Brickan är triangulär 23 mm.

38 Nit Båtnit? Järn 22 Brandgrav? 1 Troligtvis avhuggna, kvarsittande skalle. Skallen rund,stjälkdelen ej centrerad i skallen.

Fyndlistor, delområde 10


- 104 -

39 Fibula Bågformig Järn 22 Brandgrav? 1 Liknade fibula har framkommit på Birka.

40 Avslag med krosspår


Lösfynd 1

41 Bränt ben Ben Lösfynd 1 42 Bränt ben Ben Lösfynd 2 43 Pilspets Tveeggad Järn 22 Brandgrav? 1 Pilspetsen har gått

av och tången är borta.

44 Övrigt slagen Kvarts 32 Stolphål 1 45 Bryne Hängbryne Skiffer Lösfynd 1 Rektangulärt

tvärsnitt. Smalnar av mot övre änden som är genomborrad.

46 Hasselnöt Skal 46 Stolphål? 1 47 Avslag Porfyr 33 Stolphål 1 48 Mosaik? Glas? 33 Stolphål 1 Möjligtvis rester

efter glashantverk.

49 Bränt ben Ben Lösfynd 1 50 Pärla Tunnformig Glasfluss 33 Stolphål 1 Orangefärgad. Med

en liten rest av mosaikinlägg.

51 Bränt ben Ben Lösfynd 1 52 Ben Ben Lösfynd 10 53 Bränt ben Ben 33 Stolphål 2 54 Övrigt slagen Porfyr 33 Stolphål 1 Framkom vid

framrensning av A.

55 Bränd lera Lera 35 Nedgrävning 10 Mycket hårt bränd. 56 Ben Ben 35 Nedgrävning 1 57 Nål Järn 65 Avfallsgrop 1 Spetsig järnföremål

med rektangulärt tvärssnitt och avfasad bas.

58 Kärl Keramik 65 Avfallsgrop 1 Spjälkad, vittrad. 59 Nit Klinknagel? Järn Lösfynd 1 Rund skalle, ca 20

mm.


Lösfynd 1

61 Ben Tand Ben 65 Avfallsgrop 1 62 Övrigt slagen Kvarts Lösfynd 1 Svallad 63 Armring? Järn Lösfynd 1 Något oval till

formen.

64 Klackjärn Järn Lösfynd 1 Ser ut som en liten hästsko. Små hål där det möjligtvis har suttit nitar.

65 Spik/Söm Järn Lösfynd 1 66 Ben Ben 67 Brandgrav? 1 67 Avslag Porfyr 0 Lösfynd 1 68 Bränt ben Ben 0 Lösfynd 1 69 Ben Tand Ben 0 Lösfynd 1 70 Bränt ben Ben 67 Brandgrav? Ungt svin, rådjur,

hönsfågel, fisk

71 Vävtyngd Lera 81 Stolphål? 6 72 Pärla? Glas 336 Stolphål 1 Sintrad 73 Övrigt slagen Sydskandinavisk

flinta Lösfynd 1

74 Bränt ben Ben 82 Avfallsgrop 11 75 Ben Tand Ben 82 Avfallsgrop Framkom i ytan. 76 Ben Ben 82 Avfallsgrop 7 77 Bränd lera Lera 82 Avfallsgrop 16 78 Järnslagg Smidesslagg Slagg Lösfynd 1 79 Ben Ben Lösfynd 1 80 Avslag Porfyr Lösfynd 1 81 Vävtyngd Lera 82 Avfallsgrop 7 82 Lerklining Lera 82 Avfallsgrop 1 Hårt bränd, ca

2x1,5 cm, en jämn yta med ett pinnavtryck.

83 Övrigt slagen Kvarts 82 Avfallsgrop 2 84 Vävtyngd Lera 82 Avfallsgrop 6

Forts. fyndlistor


- 105 -

85 Ben Ben Lösfynd Mycket fragmentariskt, smulor.

86 Ben Ben 108 Stolphål? Mycket dåligt bevarat. Ej sparat.

87 Ben Ben Lösfynd 1 88 Kärl Keramik 108 Stolphål? 1 Svart gods med

brungrå yta.

89 Ljusterspets? Järn Lösfynd 1 90 Nit Klinknagel? Järn Lösfynd 1 Avhuggen, med

kvarsittande skalle. Skallen trekantig, ca 20 mm, svårt att se p g a korrosion.

91 Ben Tand Ben Lösfynd 1 92 Kärl Keramik Lösfynd 1 Se Björhem

&Säfvestad, Fosie IV s 175 spjälkad

93 Ben Ben Lösfynd 1 Rensfynd 94 Ben Ben Lösfynd 1 Slaktmärken? 95 Mikrospån Sydskandinavisk

flinta Lösfynd 1

96 Avslag Kvarts 359 Kulturlagerrest 1 97 Övrigt slagen Ordovicisk flinta Lösfynd 1 Svallad 98 Spån, avslag Sydskandinavisk

flinta Lösfynd 2 Varav en svallad

99 Ben Ben 109 Stolphål Mycket dåligt bevarat. Ej sparat.

100 Vävtyngd Lera 81 Stolphål? 5 Hårt bränt svart gods mycket vittrat. Sannolikt vävtyngdsfragment

101 Ben Ben Lösfynd 5 102 Bränd lera Lera 420 Annan anl 1 103 Mikrospån Kvarts Lösfynd 1 104 Järnslagg Slagg Lösfynd 1 105 Kärl Keramik 218 Stolphål 1 106 Övrigt slagen Ordovicisk flinta Lösfynd 1 107 Kärl Keramik Lösfynd 1 108 Bränt ben Ben 152 Stolphål? 2 109 Avslag Flinta Lösfynd 1 110 Ben Ben 258 Annan anl 111 Avslag Porfyr Lösfynd 1 112 Avslag Kristianstadsflinta Lösfynd 1

113 Övrigt slagen Kristianstadsflinta Lösfynd 1 Svallad, patinerad

114 Ben Ben Lösfynd 1 Bearbetat? 115 Ben Tand Ben 258 Annan anl 1 116 Obränt ben Ben Lösfynd 1 117 Kärl Keramik Lösfynd 1 OBS! Märkt

38935:117:1

117 Kärl Keramik Lösfynd 1 OBS! Märkt 38935:117:2

118 Ben Ben 262 Stolphål 1 119 Kärl Keramik Lösfynd 1 120 Avslag Flinta Lösfynd 1 Svallat 121 Mikrospån Sydskandinavisk

flinta Lösfynd 1

122 Bränt ben Ben Lösfynd 1 123 Avslag med

krosspår Sydskandinavisk

flinta Lösfynd 1

124 Kärl Keramik Lösfynd 1 125 Kärl Keramik Lösfynd 1 126 Splitter Flinta Lösfynd 1 127 Övrigt slagen Porfyr Lösfynd 182 Väl samlade. Trol

recent uppkommet. OBS! Märkt 38935:127:1

Forts. fyndlistor


- 106 -

127 Avslag Porfyr Lösfynd 42 Varav ett med retusch. OBS! Märkt 38935:127:2

127 Avslag Kvarts Lösfynd 1 OBS! Märkt 38935:127:3

127 Avslag Flinta Lösfynd 1 OBS! Märkt 38935:127:4

128 Övrigt slagen Kvarts Lösfynd 1 129 Avslag Kvarts Lösfynd 1 130 Övrigt slagen Sydskandinavisk

flinta Lösfynd 1

131 Övrigt slagen Kristianstadsflinta Lösfynd 1


Lösfynd 1

133 Avslag Kristianstadsflinta Lösfynd 1

134 Kärl Keramik Lösfynd 1 135 Järnslagg Smidesslagg Slagg Lösfynd 4 Magnetisk 136 Kärl Keramik Lösfynd 1 Bukskärva mot

botten med utsvängd fot välbränd, Tunn matskorpa.

137 Mikrospån Sydskandinavisk flinta

Härd? 1 Framkom under A 268 i ett lager av sot och skörbränd sten.

138 Bränt ben Ben 272 Nedgrävning 15 139 Spik Järn Lösfynd 1 Spik med

rektangulärt tvärsnit rund skalle 12 mm/diam.


272 Nedgrävning 1

141 Kärl Keramik Lösfynd 2 Bottenskärva med lätt utsvängd fot.

142 Bränd lera Lera 178 Stolphål 1 143 Avslag Kristianstadsflinta Lösfynd 1

144 Bränd lera Lera 272 Nedgrävning 1 145 Avslag Sydskandinavisk

flinta 272 Nedgrävning 1

146 Kärna med krosspår


272 Nedgrävning 1

147 Järnslagg Smidesslagg Slagg 257 Grop 1 Lätt magnetisk. 148 Bränt ben Ben Lösfynd 2 149 Övrigt slagen Porfyr Lösfynd 1 Svallad 150 Övrigt slagen Kvarts Lösfynd 2 151 Bränt ben Ben 273 Stolphål 1 152 Ben Ben 273 Stolphål 3 153 Övrigt slagen Kvarts Lösfynd 2 154 Avslag Kvarts Lösfynd 1 155 Övrigt slagen Sydskandinavisk

flinta Lösfynd 1

156 Ben Ben 273 Stolphål 1 157 Bränt ben Ben 273 Stolphål 6 158 Bränd lera Lera 273 Stolphål 3 159 Ben Ben Lösfynd 1 160 Bränt ben Ben 274 Stolphål 3 161 Bränt ben Ben Lösfynd 1 162 Ben Ben 274 Stolphål 2 163 Bränt ben Horn/ben Lösfynd 2 Lätt bränt. 164 Bränd lera Lera 278 Härd 2 165 Nål/hank? Hank till

spänne? Järn Lösfynd 1 Inhak i ena änden

och lätt böjd i andra änden.

166 Nit Bricka till klinknagel?

Järn Lösfynd 1 Rombisk ca 30 x 30 mm. Förefaller vara hel, aldrig använd.

167 Bryne? Rödskiffer? Lösfynd 1 168 Kärl Keramik Lösfynd 2

Forts. fyndlistor


- 107 -

169 Övrigt slagen Kristianstadsflinta Lösfynd 1


Lösfynd 3 Varav en bränd

171 Järnslagg Smidesslagg Slagg Lösfynd 1 Något magnetisk 172 Övrigt slagen Bergart 406 Pinnhål 1 173 Kärl Keramik Lösfynd 2 174 Kärl Keramik Lösfynd 9 175 Kärl Keramik Lösfynd 4 176 Ben Tand Ben Lösfynd 2 Utgår 177 Övrigt slagen Porfyr Lösfynd 1 178 Övrigt slagen Porfyr Lösfynd 1 179 Kärna med

krosspår Flinta Lösfynd 1

180 Övrigt slagen Porfyr Lösfynd 1 Svallad 181 Avslag med

retusch Porfyr Lösfynd 1

182 Kärna Bipolär Sydskandinavisk flinta

Lösfynd 1

183 Bränt ben Ben 93 Avfallsgrop 1 184 Avslag Sydskandinavisk

flinta Lösfynd 1

185 Bränt ben Ben Lösfynd 1 186 Övrigt slagen Sydskandinavisk

flinta Lösfynd 1

187 Ben Ben 95 Stolphål 1 Nöt 188 Järnslagg Slagg Lösfynd 1 189 Bränd lera Lera 468 Stolphål 1 190 Övrigt slagen Kvarts Lösfynd 1 191 Spån Sydskandinavisk

flinta Lösfynd 2

192 Kärl Keramik 493 Stenrad 16 Fertalet spjälkade. 193 Bränt ben Ben 278 Härd 49 Skall ingå i fnr 193 194 Bränd lera Lera Kulturlagerrest 4 195 Degel? Sintrad lera 493 Stenrad 1 Rensfynd. 196 Ben Tand/käke Ben 493 Stenrad 4 OBS. Märkt

38935:196:1

196 Ben Ben 493 Stenrad Nöt OBS. Märkt 38935:196:2

197 Ben Ben 493 Stenrad 2 198 Ben Ben 493 Stenrad Delvis bearbetade.

OBS. Märkt 38935:198:1

198 Ben Ben 493 Stenrad OBS. Märkt 38935:198:2

199 Ässjefodring Lera sintrad 493 Stenrad 1 Rensfynd 200 Smidesslagg Slagg 493 Stenrad 1 Rensfynd. 201 Nit Klinknagel? Järn 493 Stenrad 1 Rund skalle, ca 20

mm/diam. Skallen inte centrerad. Inte avhuggen, tillhamrade änden kvar, brickan saknas.

202 Bränt ben Ben 493 Stenrad 1 203 Övrigt slagen Kvarts 493 Stenrad 1 204 Avslag Kvarts 493 Stenrad 1 205 Övrigt slagen Sydskandinavisk

flinta 493 Stenrad 2

206 Nit Nitbricka? Järn 493 Stenrad 1 P g a korrosion svårt att avgöra brickans/bleckets rätta funktion. Brickan rektangulär, ca 20x18 mm

207 Övrigt slagen Kristianstadsflinta 100 Avfallsgrop 1

Forts. fyndlistor


- 108 -

208 Kärl Hängkärl? Keramik 493 Stenrad 1 Rensfynd. Ett hål i överkanten, defekt, minsta diam ca 10 mm. Möjl. resten av ett hängkärl. Spjälkad.

209 Avslag Porfyr 100 Avfallsgrop 1 210 Järnslagg Smidesslagg Slagg 100 Avfallsgrop 2 211 Nit Båtnit? Järn 493 Stenrad 1 Rund skalle ca 27

mm/diam. Skallen inte centrerad. Inte avhuggen, tillhamrade änden kvar, brickan saknas.

212 Kärl Keramik 493 Stenrad 2 Schakt 1. Spjälkade

213 Ben Ben 493 Stenrad 2 214 Övrigt slagen Kvarts 493 Stenrad 1 215 Kärl Keramik 493 Stenrad 1 Schakt 1. 216 Kärl Keramik 493 Stenrad 2 Schakt 1. 217 Järnslagg Smidesslagg Slagg 493 Stenrad 1 Schakt 1. Lätt

magnetiskt.

218 Kärl Keramik 493 Stenrad 1 Schakt 1. Rester av matskorpa, mycket tunn.

219 Kärl Keramik 493 Stenrad 6 Schakt 2. Två hela skärvor resten spjälkade.

220 Övrigt slagen Kvarts 493 Stenrad 1 Schakt 2. 221 Järnsöm/spik Järn 493 Stenrad 1 222 Avslag Ordovicisk flinta 493 Stenrad 1 Schakt 2. 223 Järnslagg Smidesslagg Slagg 493 Stenrad 1 Schakt 2. 224 Nål? Brons 493 Stenrad 1 Schakt 2.

225 Ben Tand Ben 493 Stenrad 226 Horn/ben Horn/ben? 493 Stenrad 227 Bränt ben Ben 370 Stolphål 1 228 Kärl Keramik 493 Stenrad 1 Schakt 2, nivå 3. 229 Järnslagg Smidesslagg Slagg 493 Stenrad 1 Schakt 3, nivå 3.

Magnetisk

230 Mikrospån Kvarts 493 Stenrad 1 Schakt 2, nivå 3. 231 Hasselnötskal Övrigt 493 Stenrad 1 Schakt 2, nivå 3.

232 Övrigt slagen Hälleflinta Lösfynd 1 233 Kärl Keramik 372 Stolphål? 7 En bottenskärva

ensidigt spjälkad, i övrigt små spjälkade fragment. Brunsvart gods. Framkom i SV

234 Avslag Kvarts Lösfynd 1 235 Övrigt slagen Flinta Lösfynd 1 Bränt 236 Ben Ben 100 Avfallsgrop 17 Varav två

bearbetade?


Lösfynd 1


Lösfynd 1

239 Bränt ben Ben 100 Avfallsgrop 20 240 Yxa Trindyxa Bergart 493 Stenrad 1 Schakt 3, nivå 3.

Under sprängsten. Eggbredd 35 mm, nacke 20 mm. Slipad egg

241 Övrigt slagen Med krosspår Sydskandinavisk flinta

493 Stenrad 1 Schakt 3, nivå 3.

242 Kärl Keramik 493 Stenrad 0 1 2 Schakt 3, nivå 3. Sekundärbränd. Spjälkad och vittrad.

243 Järnslagg Smidesslagg? Slagg 493 Stenrad 1 Rensfynd.

Forts. fyndlistor


- 109 -


22 Brandgrav? 1


Lösfynd 1

246 Bryne Hängbryne Skiffer Lösfynd 1 Rombiskt tvärsnitt, genomborrat i toppen, 4 mm/diam hål, enavfasad.

247 Kärl Keramik Lösfynd 1 248 Bryne Sandsten Lösfynd 1 Slipat på tre sidor.

Formad som en tårtbit, 13 mm i ena änden, 26 mm i andra.


Lösfynd 1

250 Avslag Kvartsit Lösfynd 1 251 Ben Ben 493 Stenrad 252 Ben Ben 493 Stenrad 253 Ben Ben 493 Stenlyft Nöt 254 Ben Ben 253 Stolphål 5 255 Bränt ben Ben 257 Grop 256 Ben Tand Ben 383 Avfallsgrop 5 256 Ben Ben 383 Avfallsgrop 15 OBS. Märkt

38935:256:2

257 Bränt ben Ben 383 Avfallsgrop 17 258 Kärl Keramik 383 Nedgrävning 1 259 Bränd lera Lera 383 Avfallsgrop 2 260 Bränt ben Ben 282 Härd 24 261 Övrigt slagen Flinta 336 Stolphål 1 262 Bränd lera Lera 493 Stenrad 7 Schakt 3, nivå 2. 263 Kärl Keramik 379 Avfallsgrop 8 Två hela skärvor

och sex ensidigt spjälkade. Svart gods med rödbrun utsida.

264 Bränd lera Lera 379 Avfallsgrop 16 265 Avslag Sydskandinavisk

flinta 369 Kulturlagerrest 1

266 Övrigt slagen Flinta 379 Avfallsgrop 2 267 Järnslagg Smidesslagg Slagg 389 Nedgrävning 1 268 Bränd lera Lera 389 Nedgrävning 9 269 Bränt ben Ben 403 Stolphål 3 270 Bränt ben Ben 151 Annan anl 4 271 Järnslagg Slagg 22 Brandgrav? 1 Delar av

bottenskålla. Rester av trä.

272 Löpare? Bergart 379 Avfallsgrop 1 Skörbränd. 273 Bränd lera Lera 505 Stolphål 1 Rensfynd 274 Ben Ben 261 Stolphål 1 Bearbetat? 275 Bränt ben Ben 319 Avfallsgrop 17 276 Bränd lera Lera 83 Avfallsgrop 3 277 Ben Ben 493 Stenrad Delvis bearbetat. 278 Bränt ben Ben 67 Brandgrav? I den recenta

fyllningen.

279 Ben Ben 272 Nedgrävning 1 280 Bränt ben Ben 469 Avfallsgrop 20 281 Ben Ben 442 Avfallsgrop 10 282 Bränt ben Ben 442 Avfallsgrop 3 283 Ben Ben 422 Avfallsgrop 284 Bränt ben Ben 422 Avfallsgrop Obest djur 285 Lerklining Lera 422 Avfallsgrop 4 286 Bränd lera Lera 442 Avfallsgrop 1 287 Bränd lera Lera 273 Stolphål 3 288 Övrigt slagen Sydskandinavisk

flinta 100 Avfallsgrop 1

289 Avslag Kristianstadsflinta 100 Avfallsgrop 1

Forts. fyndlistor


- 110 -

300 Nit Klinknagel? Järn 278 Härd 1 Avhuggen, kvarsittande bricka och stjälkdel. Brickan rektangulär med något rundade kanter ca 27 x 23 mm.

301 Söm Järn 67 Brandgrav? 1 302 Nål/ten/syl? Järn 379 Avfallsgrop 1 Kvadratiskt

tvärsnitt, spetsig i ena änden, något avsmalnande i ändra änden.

303 Nit Klinknagel? Järn 382 Nedgrävning 1 Kvarsittande skalle. Kraftigt korrision, men det ser ut som huvudet varit runt ca 20 mm. Det är möjligt att niten är oanvänd.

304 Nit Klinknagel? Järn 377 Stenlyft 1 Fastsittande bricka. Huvudet nästan runt, diam ca 23 mm. Stjälken sitter något ut mot kanten. Brickan är rektangulär ca 27 x 20 mm.

305 Nit Klinknagel? Järn 379 Avfallsgrop 1 Avhuggen, kvarsittande bricka och stjälkdel. Brickan rombisk, ca 38x30 mm. Niten har trol gått av på mitten.

306 Spik Järn 493 Stenrad 1 307 Bränt ben Ben 493 Stenrad 1 Lätt bränt 308 Ben Ben 493 Stenrad 7 309 Ben Ben 493 Stenrad 10 310 Ben Ben 493 Stenrad 6 311 Bränt ben Ben 493 Stenrad 5 312 Ben Ben 493 Stenrad 1 313 Bränt ben Ben 359 Kulturlagerrest 8 314 Ben Tand Ben 453 Avfallsgrop 5 Utgår 315 Bränt ben Ben 460 Stolphål? 9 316 Ben Ben 469 Avfallsgrop 317 Bränt ben Horn/ben 469 Avfallsgrop 1 Lätt bränt. 318 Ben Tand Ben 469 Avfallsgrop 4 319 Ben Tand Ben 472 Härd 5 Smulor, utgår 320 Ben Ben 443 Grop 2 321 Ben Ben 278 Härd 50 Varav ett

bearbetat.

322 Ben Ben 319 Avfallsgrop 323 Ben Ben 379 Avfallsgrop 324 Ben Ben 383 Avfallsgrop 325 Ben Ben 379 Avfallsgrop 326 Bränt ben Ben 379 Avfallsgrop 56 327 Ben Ben 359 Kulturlagerrest 10 328 Ben Ben 368 Stolphål 11 329 Ben Ben 369 Kulturlagerrest 6 330 Ben Ben 374 Nedgrävning 1 331 Ben Ben 377 Stenlyft 44 332 Ben Ben 376 Nedgrävning 6 333 Bränt ben Ben 376 Nedgrävning 6 334 Spån Mikrospån? Porfyr 376 Nedgrävning 1 335 Bränt ben Ben 377 Stenlyft 52 336 Kärl Keramik 377 Stenlyft 11 Spjälkade skärvor.

OBS: Märkt 38935:336:1

336 Kärl Keramik 377 Stenlyft 1 Ensidigt spjälkad. OBS: Märkt 38935:336:2

337 Bränd lera Lera 377 Stenlyft 7 338 Järnslagg Smidesslagg Slagg 377 Stenlyft 2

Forts. fyndlistor


- 111 -

339 Övrigt slagen Porfyr 377 Stenlyft 5 340 Övrigt slagen Flinta 377 Stenlyft 3 341 Övrigt slagen Kvarts 377 Stenlyft 3 342 Ässjefodring? Slagg 377 Stenlyft 2 343 Avslag Ordovicisk flinta 493 Stenrad 1 Schakt 2 344 Lerklining Lera 493 Stenrad 2 Ränna niva 1. 345 Bränd lera Lera 493 Stenrad 14 Ränna nivå 1. 346 Bränd lera Lera 493 Stenrad 6 Schakt 3 nivå 3. 347 Järnslagg Smidesslagg Slagg 493 Stenrad 2 En bit är

magnetisk.

348 Järnslagg Smidesslagg Slagg 493 Stenrad 5 Schakt 3, nivå 2. Möjligtvis fragment av ässjavägg.

349 Järnslagg Smidesslagg Slagg 493 Stenrad 1 Schakt 1. Tydliga avtryck av träkol. Möjligtvis fragment efter ässjaväg.

350 Kärl Keramik 493 Stenrad 15 Två har matskorpa. OBS! Märkt 38935:350:1

350 Kärl Keramik 493 Stenrad 17 Ränna. Spjälkade skärvor. OBS! Märkt 38935:350:2

351 Kärl Keramik 493 Stenrad 2 Schakt 2, nivå 3 352 Kärl Keramik 493 Stenrad 1 Schakt 2. 353 Kärl Keramik 493 Stenrad 1 Schakt 3.

OBS! Märkt 38935:353:1

353 Kärl Keramik 493 Stenrad 22 Schakt 3. Fem hela skärvor resterande är spjälkade. OBS! Märkt 38935:353:2

354 Kärl Keramik 493 Stenrad 2 Schakt 1 + 2, nivå 1. Lätt insväng mynning något avsmalande mynningsrand. OBS! Märkt 38935:354:1

354 Kärl Keramik 493 Stenrad 2 Schakt 1 + 2, nivå 1. Rak mynning med platt mynningsrand. OBS! Märkt 38935:354:2

354 Kärl Keramik 493 Stenrad 1 Schakt 1 + 2, nivå 1. Rak mynning med platt utsvängd mynningsrand. OBS! Märkt 38935:354:4

354 Kärl Keramik 493 Stenrad 2 Schakt 1 + 2, nivå. OBS! Märkt 38935:354:3

354 Kärl Keramik 493 Stenrad 53 Schakt 1 + 2, nivå 1. 21 hela skärvor övriga är spjälkade.

355 Lerklining Lera 100 Avfallsgrop 17 Endast två med tydliga avtryck.

356 Ben Ben 93 Avfallsgrop 17 357 Ben Ben 268 Kokgrop 2

Forts. fyndlistor


- 112 -

358 Bränt ben Ben 65 Avfallsgrop 2 Hade tidigare fnr 59. Obest djurben

359 Järnslagg Smidesslagg Slagg 65 Avfallsgrop 1 360 Ben Tand Ben 67 Brandgrav? 5 361 Förslaggat

grus? Grus 65 Avfallsgrop 1

362 Ben Ben 278 Härd 37 Bearbetade ben, såg och täljmärken. Hade tidigare fnr 192.

363 Bränd lera Lera 363 Stolphål 1 Förslaggad 364 Kritpipa Lera 493 Stenrad 1 365 Avslag Kvarts 272 Nedgrävning 1 366 Kärl Keramik 278 Härd 4 Gråsvart gods med

ljusbruna ytor. En av skärvorna är en bit ner mot botten, övriga sskärvor är spjälkade. OBS! Märkt 38935:366:1

366 Kärl Keramik 278 Härd 1 OBS! Märkt 38935:366:2

367 Järnslagg Smidesslagg Slagg 278 Härd 3 368 Övrigt slagen Sydskandinavisk

flinta 278 Härd 1

369 Bränd lera Lera 282 Härd 3 370 Järnslagg Smidesslagg Sandsten 282 Härd 1 371 Kärl Keramik 282 Härd 3 Brunt gods. Tunnar

av upp mot mynningen


283 Utkastlager 1

373 Kärl Keramik 283 Utkastlager 2 Spjälkade. 374 Bränd lera Lera 283 Utkastlager 3 375 Järnslagg Smidesslagg Slagg 280 Städgrop 376 Järnslagg Smidesslagg Slagg 280 Städgrop Magnetisk. 377 Ugnsfodring Lera 280 Städgrop 8 Sintrad 378 Bränd lera Lera 280 Städgrop 35 379 Glödskal Järn 280 Städgrop 380 Avslag Kvarts 280 Städgrop 1 381 Bränt ben Ben 280 Städgrop 24 382 Bleck Järn 377 Stenlyft 1 383 Mejsel?, Kil? Järn 278 Härd 1 Inget markant

slagskägg, kan vara en kil.

384 Nit? Klinknagel? Järn 22 Brandgrav? 1 Sannolikt nit avhuggen jäms med skallen.

385 Spik Järn 377 Stenlyft 2 Böjd i 90'. Gick av vid upptagandet.

386 Spik Järn 377 Stenlyft 1 Avhuggen.

387 Nit Klinknagel? Järn 82 Avfallsgrop 1 Avhuggen, kvarsittande skalle. Skallen är rund 16 mm.

388 Nit Klinknagel? Järn 82 Avfallsgrop 1 Avhuggen, kvarsittande skalle.

389 Nit Klinknagel? Järn 82 Avfallsgrop 1 Avhuggen, kvarsittande skalle, ej centrerad över stjälkdelen. Skallen är rund 28 mm.

390 Nit Järn 82 Avfallsgrop 3 Avhuggna, kvarsittande bricka och stjälkdel. Brickan rombisk, 22 mm, stjälkdelen ca 3 mm diam.

Forts. fyndlistor


- 113 -

391 Plåt Halvfabrikat Järn 82 Avfallsgrop 1 Sannolikt halvfabrikat vid järnsmide. Kan vara utgångsmateral vid nitbrickstillverkning

392 Nit Klinknagel? Järn 257 Grop 3 Fastsittande bricka. Skallarna ngt ovala, brickorna rektang, 30x22 mm, infästningen ut mot kortsidan.

393 Nit Klinknagel? Järn 272 Nedgrävning 2 Fastsittande bricka. Gick itu vid upptagandet. Skallen rund, 17 mm, brickan rombisk, 45 mm, 35 mm.

394 Nit Klinknagel? Järn 278 Härd 1 Fastsittande bricka. Skallen rund, 16 mm, brickan, rombisk, 22x16 mm.

395 Ten Järn 377 Stenlyft 1 Troligtvis halvfabrikat för järnsmide. Möjligtvis utgångsmaterial för tillverkning av nitar.

396 Nit?, Beslag? Järn 377 Stenlyft 1 Möjligtvis en nit, avhuggen med kvarsittande bricka, avhuggen jäms med brickan. Brickan rombisk ca 45 mm,

397 Plåt/bleck Järn 378 Stolphål 1 398 Bränd lera Lera 464 Nedgrävning 3 399 Bränd lera Lera 469 Avfallsgrop 3 400 Järnslagg Smidesslagg Slagg 359 Kulturlagerrest 1 401 Bränt ben Ben 359 Kulturlagerrest Slängt 402 Spån Kristianstadsflinta 359 Kulturlagerrest 1 N-kvadranten

sydliga del.

403 Övrigt slagen Kvarts 359 Kulturlagerrest 2 N-kvadranten 404 Bleck Brons 13 1 -11 Dekor i form av tre

parallella linjer i ena kanten.

405 Nål? Brons 14 1 -12 406 Järnslagg Smidesslagg Slagg 469 Avfallsgrop 1 Lätt magnetiskt. 407 Ugnsfodring? Slagg 469 Avfallsgrop 3 408 Kärl Keramik 469 Avfallsgrop 1 Spjälkad

mynningsskärva.

409 Kärl Hängkärl? Keramik 469 Avfallsgrop 1 På kanten en ca 15 mm urgröpning, möjl bottendelen av en ögla. Möjl gryta med hankflikar.

410 Järnslagg Smidesslagg Slagg 352 Stolphål 1 411 Avslag Ordovicisk flinta 359 Kulturlagerrest 1 Framkom i SO 412 Vävtyngd Diskusformad Lera 379 Avfallsgrop 4 238 472 Fem bitar hela, 15

fragment med hål. 43 ensidigt spjälkade, resterande tvåsidigt. Hårt sekundärt brända.

Forts. fyndlistor


- 114 -

413 Järnslagg Slagg 422 Avfallsgrop 1 Slagg från avtappningsränna. Sannolikt vendeltida eller vikingatida.

414 Bränt ben Ben 4 2 0 Ej sparat 415 Järnslagg Smidesslagg Slagg Lösfynd 4 2 0 416 Bränd lera Lera 4 21 38 417 Avslag Kristianstadsflinta 4 1 -2

418 Övrigt slagen Kvarts 5 3 1 419 Bränt ben Ben 5 5 5 420 Bränd lera Lera 6 1 -4 421 Järnslagg Slagg Lösfynd 7 6 5 422 Bränt ben Ben 7 10 13 423 Kärl Keramik 7 4 1 424 Övrigt slagen Kvarts 7 2 -3 425 Bränt ben Ben 8 2 -4 426 Bränd lera Lera 8 1 -6 427 Bränt ben Ben 9 2 -5 428 Järnslagg Smidesslagg Slagg Lösfynd 9 1 -7 429 Bränd lera Lera 10 17 24 430 Bränd lera Lera 11 13 15 431 Bränt ben Ben 11 4 -3 432 Bränd lera Lera 12 8 4 433 Bränd lera Lera 13 1 -11 434 Bränt ben Ben 13 1 -11 435 Kärl Keramik 17 1 -15 436 Övrigt slagen Med krosspår Flinta 17 1 -15 437 Övrigt slagen Med retusch Porfyr 14 1 -12 438 Glödskal Järn 370 Stolphål 439 Slipsten Bergart 379 Avfallsgrop 1 I botten av A. 500 Sölja Järn Lösfynd 1 Metalldetektorfynd.

Troligtvis recent.

501 Slagg Bly? Lösfynd 1 Metalldetektorfynd.

502 Järnslagg Smidesslagg Slagg Lösfynd 1 Möjligtvis del av ässjaväg. Metalldetektorfynd.

503 Mynt 1 öre silvermynt

Koppar Lösfynd 1 Metalldetektorfynd. 1751-1768

504 Bleck Brons Lösfynd 1 Metalldetektorfynd. Sannolikt gjuten. Två U-formade intryck i blecket, trol någon form av stämplar.

505 Plåt Järn Lösfynd 1 Metalldetektorfynd. Troligtvis recent.

506 Järn Lösfynd 1 Metalldetektorfynd.

507 Bleck Koppar/brons Lösfynd 1 Metalldetektorfynd. Sannolikt recent.

508 Beslag Brons/järn Lösfynd 1 Trekantigt järnbeslag med tre bronsnitar. Beslaget är fastnitat i bronsplåt. Metalldetektorfynd.

509 Mynt 1/4 skilling Koppar Lösfynd 1 Metalldetektorfynd. Gustav IV Adolf, 1805.

510 Glasfluss Glasfluss 494 Skärvstens-packning

18 1 -16 Halvfabrikat till pärltillverkning eller inlägg.

511 Lerklining Lera 494 Skärvstens-packning

18 3 -12

512 Ben Ben 494 Skärvstens-packning

18 18 Ett fåtal av benen bär spår efter slakt och bearbetning.

Forts. fyndlistor


- 115 -

513 Nit Klinknagel? Järn 494 Skärvstens-packning

19 2 -15 Skallen inte centrerad. Sannolikt oanvänd. Gick av i två delar vid upptagandet.

514 Nit Nitskalle/ bricka

Järn 494 Skärvstens-packning

19 2 -15 Kraftigt korroderade nitskallar eller nitbrickor.

515 Vävtyngd Lera 494 Skärvstens-packning

19 1 -17 Svallad eller vittrad, hårt bränd.

516 Lerklining Lera 494 Skärvstens-packning

19 11 3 Tydliga avtryck, bl a av strån/ grövre gräs.

517 Bränt ben Ben 494 Skärvstens-packning

19 1 -17

518 Ben Ben 494 Skärvstens-packning

19 19

519 Kärl Keramik 278 Härd 1 520 Bränd lera Lera 278 Härd 1

Forts. fyndlistor

Binga och Hossmo...mesolitikum som bronsålder och äldre järnålder kunde spåras....

Documents

Transcript of Binga och Hossmo...mesolitikum som bronsålder och äldre järnålder kunde spåras....