Bilaga T2 - HEMAB...en totalhöjd över 150 m krävs , enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig...

VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET

Bilaga T2

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftsanläggning Spjutåsberget Härnösands kommun, Västernorrlands län

April 2013

MKB Vindkraftsanläggning Spjutåsberget

Härnösand, 2013-04-05

Vectura

Järnvägsgatan 2

871 45 Härnösand

www.vectura.se

Beställare: Härnösand Energi och Miljö AB (HEMAB)

Konsult: Vectura

Projektledare: Pär Marklund, HEMAB

Uppdragsledare: Malin Sjöstrand

Bitr. uppdragsledare Katarina Jonsson

Landskap Leif Wiklund

MKB Katarina Jonsson, Malin Sjöstrand, Olof Dahlén,

Joacim Svahn

Kartor/GIS Linda Grenvall, Tomas Wetterstrand, Joacim Svahn

Vägar Robert Lundström

Geoteknik Tomas Björnehall

Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftsanläggning på Spjutåsberget

Objekt: Vindkraftsanläggning Spjutåsberget

Foton i rapporten tagna av Vectura om inte annat anges. Kartor publicerade efter lantmäteriets medgivande ©Lantmäteriet MS2009/09632

http://www.vectura.se/


Sammanfattning Härnösand Energi & Miljö Aktiebolag (HEMAB) planerar att bygga fyra (4) vindkraftverk i anslutning till Spjutåsberget, cirka 5 km sydväst om Härnösands centrum. Den här handlingen (miljökonsekvensbeskrivning, förkortas MKB) är en beskrivning av vad byggandet kan innebära för konsekvenser för miljön och en sammanställning av vad som kommit fram vid samråden (samrådsredogörelse) med de som berörs (exempelvis myndigheter, enskilda och allmänheten). MKB:n ingår som en del i ansökan om tillstånd, enligt kapitel 9 Miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftsanläggningen. De aktuella vindkraftverken ligger alla inom ett område som Härnösands kommun pekat som ett av kommunens lämpligaste för vindkraft.

Den föreslagna vindkraftsanläggningen planeras utifrån vindkraftverk med en maximal installerad generatoreffekt på omkring fem (5) MW vardera och en totalhöjd om maximalt 190 meter vardera. Invid varje verk byggs en uppställningsplan som är cirka 2 000-3 000 m2 .

Som tillfartsvägar finns två alternativ, antingen via Kittjärn (innebär nybyggnad) eller via Fröland. Det interna elnätet ska i möjligaste mån läggas i dikeskant eller i vägarna för att undvika luftledning. Det kan bli aktuellt med fundament som kräver stor mängd betong och ett alternativ är att anlägga en mobil betongstation inom eller i anslutning till projektområdet.

Området där vindkraftverken planeras att byggas är en högplatå med flera toppar. På topparna finns hällmarker och mellan dem flackarare partier med myrmark. Beroende på var man befinner sig bedöms konsekvenserna för landskapsbilden vara olika. Störst blir konsekvenserna för dem som strövar direkt invid eller nära vindkraftverken. Men på många håll i området och på avstånd, där vindkraftverken till stor del döljs av topografin, blir konsekvenserna små. Måttliga konsekvenser kan uppkomma i exempelvis Gådeå och Antjärn där anläggningen blir väl synlig. Konsekvenserna för boendemiljöerna bedöms som små när det gäller ljudutbredning och skuggtid då inga bostads eller fritidshus utsätts för ljudnivåer över 40 dB(A) eller 8 skuggtimmar per år och max 30 min per dag.

Det närliggande Fälleberget och Värptjänen används tillsammans med Spjutåsberget för rekreation och friluftsliv. Trots det bedöms de sammantagna konsekvenserna för rekreation och friluftsliv som små då tillgängligheten inte påverkas negativt om än upplevelsevärdet i vissa delar kan försämras något. Vindkraftsanläggningen ligger inom Vournese samebys marker men ingen aktiv rennäring bedrivs idag i området.

En kulturmiljöinventering är genomförd och många fynd är noterade. Vindkraftsanläggningen har placerats så att dessa, och en skyddszon kring dem, inte berörs. Vindkraftverken kommer att vara synliga och även höras från de flesta av platserna för lämningarna. Dessa kommer ändå i stor utsträckning att kunna upplevas av besökaren varför de negativa konsekvenserna sammantaget bedöms som små.

Inga naturreservat eller Natura 2000-områden berörs. Fågelinventeringar och naturinventeringar har genomförts och försiktighetsåtgärder är inarbetade. Delar av hällmarker med höga naturvärden kommer att påverkas men eftersom intrånget endast omfattar två verk och inte berör centrala delar av hällmarken eller förstör sambandet med Lomsjön bedöms konsekvenserna som måttliga. Risken för störningen av hönsfåglar och smålom begränsas till byggskedet. Med de försiktighetsåtgärder som är inarbetade bedöms verksamheten ge små till måttliga konsekvenser för naturmiljön.

Byggskede och avecklingsskede kommer att tillfälligt innebära stora störningar för närboende men med god planering och information bedöms verksamheten ge små till måttliga konsekvenser.


Innehållsförteckning

1 Inledning 1 Projektområdet 1 1.1

Berörda fastigheter 2 1.2

Sökanden 3 1.3

Miljökonsekvensbeskrivningen 3 1.4

Vindkraft – nationella målsättningar 3 1.5

2 Lokalisering 4 Förutsättningar för vindkraft 4 2.1

Alternativ lokalisering 4 2.2

3 Planerad verksamhet 5 Riktlinjer för utformning av 3.1

vindkraftsanläggningen 5

Vindkraftverk 6 3.2

Geotekniska förutsättningar och 3.3grundläggning 9

Uppställningsplaner 11 3.4

Vägdragning inom projektområdet 11 3.5

Betong, sten- och grusmaterial 14 3.6

Transporter och infrastruktur 15 3.7

Elnätanslutning 16 3.8

Drift och underhåll 18 3.9

Avveckling och återställning 18 3.10

4 Samhällsförutsättningar 19 Härnösands kommun 19 4.1

Bygden kring projektområdet 19 4.2

Planer och program 20 4.3

Vindkraft i närområdet 21 4.4

Riksintressen 22 4.5

Luftfarten 23 4.6

Telekommunikation 23 4.7


Infrastruktur 23 4.8

5 Landskapet, värden och förutsättningar 23

Landskapsbild 23 5.1

Rekreation, friluftsliv och jakt 24 5.2

Kulturmiljö 26 5.3

Naturmiljö och geovetenskapliga 5.4naturvärden 27

6 Mark och naturresursanvändning 33

Skogs- och jordbruk 33 6.1

Berg, grus och mineral 33 6.2

Vattentillgångar 33 6.3

Rennäring 33 6.4

7 Samråd 34 Samråd 2011 35 7.1

Förnyat samråd 2012 38 7.2

8 Anpassad utformning 40

9 Bedömda konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder 42

Metodik 42 9.1

Avgränsning 42 9.2

Nollalternativ 42 9.3

Klimat- och miljöeffekter 42 9.4

Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen 43 9.5

Efterlevnad av miljökvalitetsnormer 43 9.6

Landskapsbild 44 9.7

Boendemiljöer 45 9.8

Rekreation, friluftsliv och jakt 47 9.9

Rennäring 49 9.10

Kulturmiljö 50 9.11


Naturmiljö och 9.12naturgeovetenskapliga naturvärden 51

Användningen av naturresurser 56 9.13

Byggskede och avveckling 57 9.14

10 Riskanalys 59 Möjliga risker 59 10.1

Sannolikhet och konsekvens för en 10.2olycka 59

11 Uppföljning 61

12 Fortsatt arbete och kommande prövningar 61

13 Källor 62

Bilagor M1. Kartor

M2. Alternativ lokalisering

M3. Samrådsredogörelse 1

M4. Samrådsredogörelse 2

M5. Fotomontage

M6. Animeringar hinderbelysning (digitalt)

M7. Ljudberäkningar

M8. Skuggberäkningar

M9. PM Kulturmiljö/ Arkeologi

M10. PM Naturinventering

M11. PM Fågelinventeringar


1 Inledning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med samrådsredogörelse ingår i en ansökan om tillstånd, enligt kapitel 9 Miljöbalken, som Härnösand Energi & Miljö Aktiebolag (HEMAB) ämnar lämna in angående uppförande och drift av en vindkraftsanläggning i anslutning till Spjutåsberget. Miljökonsekvensbeskrivningen är upprättad i enlighet med kapitel 6 Miljöbalken.

Ansökan avser förutom vindkraftverk och direkt tillhörande utrustning även anläggande och nyttjande av erforderliga vägar och uppställningsplaner inom och i anslutning till vindkraftsanläggningen samt möjlighet att, under byggskedet, etablera och nyttja mobil betongstation vid befintlig bergtäkt i Kittjärn och möjlighet att nyttja mobilt krossverk.Planerad vindkraftsanläggning omfattar fyra (4) vindkraftverk och bedöms kunna producera totalt cirka 45 GWh/år. Detta motsvarar förnybar uppvärmnings- och hushållsel för omkring 2 250 normalstora villor (20 000 kWh förbrukning per år och villa).

Samtliga för miljökonsekvensbeskrivningen relevanta kartor och kartskikt förevisas i respektive avsnitt nedan men finns även sammanställda separat i bilaga M1.

Projektområdet 1.1Under MKB-arbetet har anläggningsförslaget reviderats i omgångar utifrån ökad kunskap kring miljömässiga förutsättningar samt samråd. Med projektområdet i denna MKB avses det markområde som bedöms relevant för att på ett lämpligt sätt kunna beskriva det slutgiltiga anläggningsförslagets påverkan på de lokala miljöerna. Geografiskt avgränsar sig dock MKBn till ett större område som även innefattar bedömt influensområde av verksamheten för boendemiljöer, fåglar, påverkan av upplevelse av landskapet m.m.

Hela projektområdet har även varit föremål för olika typer av utredningar och merparten har i olika form inventerats under MKB-arbetet.

Redan i oktober 1997 utpekades Spjutåsberget som möjligt område för vindkraft i en vindkraftsplan antagen i Härnösands kommunfullmäktige. 2013-02-25 antogs en ny vindkraftsplan, som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, i vilken delar av projektområdet pekats ut som ett av kommunens lämpligaste områden för vindkraft.

År 2005 inledde HEMAB ett arbete med att undersöka förutsättningarna för etablering av nya vindkraftsanläggningar. 2007 började man studera projektområdet kring Spjutåsberget vilket bedömdes kunna vara lämpligt för en vindkraftsetablering tackvare goda vindförhållanden, närhet till befintlig infrastruktur och godtagbara avstånd till närboende. Idag nyttjas projektområdet primärt för friluftsliv, jakt och visst skogsbruk. Projektområdet, dess omgivningar med mera förevisas i Figur 1.

Sida 1


Figur 1. Översiktskarta över Spjutåsberget, söder om Härnösand, med omnejd.

Berörda fastigheter 1.2

Län: Västernorrland Kommun: Härnösand

Fastighetsbeteckningar, vindkraftverk och anslutningsvägar:

Fröland 1:2 Fröland 2:1 Häggdångers-dal 3:20

Fastighetsbeteckningar, endast anslutnings- och/eller tillfartsvägar:

Fröland 5:23 Fröland 4:3 Fröland 13:1 Lägdom 1:8 Lägdom 1:3 Lägdom 1:27 Järsta 2:1

Sida 2


Sökanden 1.3Sökande: Härnösand Energi och Miljö AB Adress: Box 304, 871 26 Härnösand Organisationsnummer: 556526-3745 Kontaktperson: Pär Marklund Telefon: 0611-55 75 29

Härnösand Energi och Miljö AB (HEMAB), är ett kommunägt bolag med ungefär 130 anställda. Bolagets tre kärnvärden är personligt ansvarstagande, lokal närvaro och samverkan, vilket ska leda till kostnadseffektivitet, långsiktighet och störningsfria leveranser. Verksamheten omfattar elnät, fjärrvärme, vindkraft ,renhållning, återvinning, vatten och avlopp, samt stadsnät.

HEMAB har tidigare erfarenhet av vindkraft både gällande drift och projektering. Utifrån dessa, samt flera positiva grundläggande indikatorer gällande vindkraftsetablering, har företaget beslutat att utreda förutsättningarna för en vindkraftsanläggning i anslutning till Spjutåsberget ,söder om Härnösand.

Miljökonsekvensbeskrivningen 1.4Då den planerade anläggningen är en gruppstation som består av 2 eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 150 m krävs, enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, tillstånd enligt 9 kap 6 § miljöbalken. Prövningskod är B e 85/337-2, 40.90. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen.

Enligt 3 §, och bilaga 1 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska en gruppstation för vindkraft alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken är syftet med en miljökonsekvensbeskrivning att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.

Vindkraft – nationella målsättningar 1.5Den planerade vindkraftsanläggningen i anslutning till Spjutåsberget kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energiproduktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter cirka åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Boverket 2009).

År 2002 fastlades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk.

Sida 3


Vid utgången av 2012 fanns det 2 403 stycken vindkraftverk i Sverige (+18 % jämfört med 2011). Dessa hade totalt en effekt på 3 744 MW och en årsproduktion år 2012 på 7,1 TWh. (Svensk Vindenergi 2013).

2 Lokalisering Varje vindkraftsanläggning är unik och många av de faktorer som påverkar en etablering varierar därför från område till område. De generella styrande faktorerna är vindförhållanden, topografi, erforderliga avstånd mellan vindkraftverken i anläggningen, fastighetsgränser, avstånd till bebyggelse, befintlig infrastrultur såsom vägar och elnät, samt riktlinjer från Naturvårdsverket med avseende på ljud och skugga. Utöver de generella faktorerna tillkommer sedan områdesspecifika faktorer.

Från en verksamhetsutövares perspektiv avgör förväntade kostnader och förväntad produktion huruvida ett område kan anses intressant. HEMAB bedömer att förutsättningarna för en etablering av vindkraft i anslutning till Spjutåsberget är mycket goda framför allt av följande anledningar:

• Vindförhållandena är mycket goda.

• Det är möjligt att uppföra erforderliga anslutningsvägar till en acceptabel kostnad.

• Det finns goda möjligheter för anslutning mot överliggande elnät till en acceptabel kostnad. Anslutning till endera regionnätet direkt alternativt via det lokala elnätet utgör möjliga alternativ.

• Anläggningen kan byggas och drivas med samtidig hänsyn till Naturvårdsverkets och Boverkets riktlinjer för störningspåverkan för närboende.

Förutsättningar för vindkraft 2.1På uppdrag av Energimyndigheten har vindkartering genomförts där årsmedelvinden beräknats utifrån modellberäkningar (MIUU-modellen). Den förfinade karteringen som genomfördes 2011 med en upplösning om 0,25 km2 indikerar årsmedelvinden inom projektområdet till 6,8-7,9 m/s (100 meter ovan mark). Detta gör området generellt intressant för etabelring av vindkraft.

Vindförutsättningarna är i motsvarighet till den nivå som utgör kriterie för de reviderade kriterierna för utpekande av riksintresse för vindbruk (mer än 7,2 m/s i årsmedelvind 100 meter ovan mark). Projektområdet ligger även mer än 800 m från bebyggelse som är satt som kriterie för områden av riksintresse för vindbruk.

Alternativ lokalisering 2.2Enligt miljöbalken 6 kap. 7 § ska miljökonsekvensbeskrivningen för verksamheter, vilka antas medföra en betydande miljöpåverkan, alltid innehålla en redovisning av alternativ lokalisering, om sådan är möjlig. Vid utredning och bedömning av alternativ lokalisering ska jämförelser rörande miljönytta, ekonomi och miljöpåverkan göras mot det förespråkade huvudalternativet. En grundläggande princip ska vara att den alternativa lokaliseringen ska vara rimlig utifrån en översiktlig bedömning.

Sida 4


Vid valet av alternativ lokalisering har HEMAB utgått från kriterier enligt nedan:

• att platsen ska ha jämförbara vindförhållanden som huvudalternativet,

• att den alternativa lokaliseringen ska kunna rymma en likvärdig verksamhet med avseende på antal vindkraftverk och totalhöjd som huvudalternativet och

• att de översiktligt bedömda miljökonsekvenserna ska vara jämförbara med huvudalternativet.

En lokaliseringsutredning är genomförd och presenteras i bilaga M2. Som alternativ lokalisering har HEMAB valt att undersöka ett område, kallat Mjösjöberget, lokaliserat cirka 3,5 km väster om Älandsbro. Relativt projektområdet vid Spjutåsberget ligger ligger Mjösjöberget cirka 10 km i nord-nordvästlig riktning.

Utredningen visar att huvudalternativet Spjutåsberget utgör det bäst lämpade alternativet för en vindkraftsanläggning.

3 Planerad verksamhet Nedan redogörs översiktligt den planerade verksamheten. Beräknad byggtid för vindkraftsanläggningen bedöms vara 1–2 år, beroende på när under året erfordeliga tillstånd är givna och anläggandet därmed kan starta. Teknisk livslängd och planerad driftstid bedöms vara minst 25 år.

Riktlinjer för utformning av vindkraftsanläggningen 3.1Varje individuellt vindkraftverk ska placeras med vägledning av topografi, terräng, relativ höjd, inbördes avstånd till övriga vindkraftverk samt dominerande vindriktningar. Även avstånd till bebyggelse och aktiviteter kopplade till det rörliga friluftslivet ska beaktas, likväl som att anpassningar ska göras för att undvika identifierade natur- och kulturvärden och eventuellt definierade skyddsområden för dessa. Vindkraftverkens positioner anpassas på så vis gentemot den omgivande miljöns förutsättningar, för att maximera miljönyttan och minimera miljöpåverkan.

Vägar med anknytning till vindkraftsanläggningen omfattar anslutningsvägar till respektive vindkraftverk, men även tillfartsväg till projektområdet. Vägarnas utformning utgår från ett antal övergripande kriterier så att hänsyn tas till identifierade natur- och kulturvärden inklusive definierade skyddsområden samt påverkan på det rörliga friluftslivet. Målsättningen bör därutöver generellt vara att minimera den totala vägsträckan till och inom projektområdet, att i första hand använda befintliga vägar samt att eftersträva möjlighet till samnyttjande av förstärkta befintliga vägar och nya vägar under driftskedet. Gränsvärden för lutning och horizontalradie bör i möjligaste mån beaktats för att förenkla transporterna under byggskedet. Hänsyn ska tas till grundläggningsförhållanden så att vägar förläggs i områden med god till mycket god bärighet och massbalans ska eftersträvas för att minimera behovet av transporter inom verksamhetsområdet såväl som mängden tillfört material utifrån.

Sida 5


Vindkraftverk 3.2Den föreslagna vindkraftsanläggningen planeras utifrån vindkraftverk med en maximal installerad generatoreffekt på omkring fem (5) MW vardera och en totalhöjd om maximalt 190 meter vardera. Leverantör och modell av vindkraftverk kommer att bestämmas genom upphandling efter att tillstånd erhållits.

Det finns idag ett flertal möjliga typer och modeller av landbaserade vindkraftverk med en generatoreffekt av upp till 5 MW. Samtliga beräkningar och bedömningar som presenteras i denna miljökonsekvensbeskriving är baserade på vindkraftverk av typ Vestas V112 3,0 MW med en navhöjd på 134 meter över mark och en rotordiameter om 112 meter, se Figur 2. Vestas V112 bedöms konservativt sett vara representativt med avseende på ljudemisison, skuggkastning och visuell påverkan. Detta beaktat de breda bladen och ett källjud om 106,5 dB(A).

Figur 2. Vindkraftverket Vestas V112 3,0 MW har använts som referensverk i denna MKB. Foto Vestas.

Ett vindkraftverk byggs på ett fundament av betong och består av tre huvudkomponenter: torn, maskinhus och rotor, se Figur 3. Navhöjden är avståndet från marknivå till rotornavets mitt. Rotordiametern är diametern i den cirkel som rotorn sveper över. Totalhöjden är navhöjden plus halva rotordiametern.

3.2.1 Typcertifiering Vindkraftverk konstrueras för vissa givna förhållanden. I första hand är det platsens medel- och maximala vindhastighet samt turbulens som styr vilken typ av vindkraftverk som är bäst lämpade för en viss plats. Vindkraftverk typcertifieras enligt IEC WT 01 systemet. För vindkraftverk typcertifierade enligt detta system finns bland annat krav för hur prestanda ska vara bestämda och för hur dimensioneringen av vindkraftverken ska vara gjord. Ett oberoende

Sida 6


klassningssällskap utfärdar typcertifikatet och har då gått igenom hela konstruktionen samt även kvalitetssystemen för företaget som tillverkar kraftverket i fråga.

IEC:s standard delar in vindkraftverken i olika klasser enligt den högsta medelvind de är dimensionerade för, samt underklasser för turbulensnivåer. I ett typcertifikat är det angivet hur vindkraftverken får placeras i parker samt hur mycket omgivningen får luta. Den för Sveriges vindklimat vanligaste klassen är IEC III. För IEC III klassificerade platser får årsmedelvinden högst vara 7,5 m/s. Ett IEC III vindkraftverk producerar elkraft i vindstyrkor upp till 25 m/s. Vid vindstyrkor över tillåta värden stängs vindkraftverket av automatiskt, för att onödigt slitage och skador på maskinen ska undvikas.

Figur 3 Hur ett vindkraftverk är byggt (källa Hemsida för Västra Götalandsregionen)

3.2.2 Torn Tornet består av stål eller en kombination av stål och betong. Då stål och betong kombineras kallas detta för hybridtorn. Tornen målas i vit/grå färg för att kontrasten mot bakgrunden ska minimeras. Ståltorn bultas ihop av färdiga sektioner som vanligtvis är cirka 20 meter långa. Dessa levereras till stor del färdigbestyckade till anläggningsplatsen vilket innebär att stegar, fästen och mycket teknisk utrustning och annan inredning förmonterats i fabrik. I de fall då högre torn än cirka 100 meter skall användas är det vanligt att hybridtorn nyttjas. Betongsegmenten, som utgör nedre delen av dessa torn, spänns då ner mot fundamentet och nyttjas som bas för de övre torndelarna av stål.

I nedersta delen av tornet placeras en dörr för access till tornets innandöme där vindkraftverkets styrsystem vanligtvis placeras. Där finns även stege och ofta hiss som leder upp till maskinhuset.

Sida 7


3.2.3 Maskinhus I maskinhuset finns elgeneratorn samt de mekaniska komponenter som behövs för att överföra rotorns vridmoment (kraft) till denna. Ofta sker detta via en huvudaxel från rotorn, kopplad till en växellåda som ökar varvtalet för att passa en standard 4-polig asynkrongenerator (cirka 1000 varv/minut).

Det finns även vindkraftverk utan växellåda. Dessa har rotorn direkt ansluten till en mångpolig synkron ringgenerator. Även hybridlösningar förekommer som både har planetväxel och ringgenerator i kombination.

För att styra frekvensen hos den producerade växelströmmen så regleras rotorns varvtal i kombination med nyttjande av modern kraftelektronik. Varvtalet styrs genom att bladens vinkel (pitchen) i förhållande till vindens anblåsning regleras.

Den elektriska spänningen från generatorn är vanligtvis 690 V spänning. Via en transformator höjs därefter spänningen till önskad nivå, vilket normalt är 10 till 33 kV. Transformatorn kan vara placerad uppe i maskinhuset, på nedersta våningen i tornet eller utanför tornet i en separat transformatorstation.

På maskinhusets tak sitter vindmätare och hinderbelysning. Vindmätarna mäter kontinuerligt vindens hastighet och riktning. Maskinhuset kan vridas i förhållande till tornet. Reglersystemet säkerställer att maskinhuset vrider sig så att rotorn alltid står rakt mot vindriktningen.

3.2.4 Rotor Rotorn består av ett nav i vilket tre blad sitter infästa med 120 graders förskjutning. Rotorbladen kan vara från 45 meter och ända upp emot 70 meter långa. Rotorbladen består i huvudsak av kol- eller glasfiberarmerad plast med förstyvningar i kompositmaterial och varierande fyllnadsmaterial.

Vid drift vrids rotorbladen kontinuerligt i förhållande till sin längdaxel för att optimera vindkraftverkets elproduktion. När det blåser lite vrids bladen för att fånga så mycket vind som möjligt medan när det blåser för mycket så vrids bladen om för att fånga mindre vind så att inte rotorn eller andra delar av maskinen överbelastas.

Rotorns varvtal är beroende av dess storlek samt av vindhastigheten. Mindre vindkraftverk roterar normalt snabbare än större. Varvtalet för ett IEC III klassat vindkraftverk i storleksordningen 2 till 3 MW, ligger mellan 9-18 varv/min.

HEMAB har för avsikt att utrusta vindkraftverken med isdetektorer. Vid vissa väderlekar kan is bildas på bladen. Isdetektorerna säkerställer att vindkraftverken stoppas automatiskt vid begynnande nedisning. Detta för att undvika risk för isras, iskast, maskinskada eller extremt slitage.

3.2.5 Hinderbelysning Hur vindkraftverk ska hindermarkeras regleras i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155).

Den typ av vindkraftverk som är aktuella i detta projekt (med en totalhöjd över 150 meter) ska enligt föreskriften markeras med vit färg och förses med högintensivt vitt blinkande ljus. I en vindkraftsanläggning ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Föreskriften säger att vindkraftverk i en sådan vindkraftsanläggning, vilka inte är belägna

Sida 8


i anläggningen yttre gräns, ska markeras med vit färg och förses med minst lågintensivt rött fast ljus.

Samtliga vindkraftverk inom anläggningen i anslutning till Spjutåsberget kommer att behöva förses med högintensivt vitt blinkande ljus för att säkerhetszonen om 450 meter från respektive vindkraftverk ska uppfyllas. Hinderbelysningen kommer i viss mån kunna anpassas genom avskärmning, synkronisering, tidvis ljusreducering samt tidssättning för att därigenom minimera landskapsbildspåverkan.

Geotekniska förutsättningar och grundläggning 3.3De geotekniska förutsättningarna är av stor betydelse vid anläggandet av ett vindkraftverk då de behöver stå på mycket stabil grund för att klara de stora krafter som vinden utsätter konstruktionen för. Även vägar som skall trafikeras med tunga ekipage är beroende av goda grundläggningsförhållanden.

Beskrivningen av de geotekniska förutsättningarna för projektområdet har utgått från den kvartärgeologiska kartan och föreslagna placeringar av vindkraftverken. Bearbetning av jordartsinformationen från kartan samt tidigare erfarenheter från grundläggning av konstbyggnader och väganläggningar har resulterat i en georådkarta, se Figur 4. Syftet med kartan är att peka ut de markområden som är mest lämpliga för grundläggning.

Bärighetsvärden på jordarternas och bergets tillåtna grundtryck är uppskattade och vidare undersökningar krävs för större noggrannhet. Bergets tillåtna grundtryck varierar beroende på bergstyp och undersökningarnas omfattning, ju bättre bergtyp och noggrannare undersökning desto högre värde kan ansättas.

3.3.1 Markförhållanden Jordarter finns redovisade på georådskartan, se Figur 4, och beskrivs:

• Berg (mycket bra bärighet) > 0,5–10 Mpa (500–10 000 kN/m2)

• Sand eller grus (bra till mycket bra bärighet) > 200–500 kPa (200–500 kN/m2)

• Torv (mycket dålig bärighet)

Sida 9


Figur 4. Georådskarta.

Processen kring framtagande av förslag till vägdragningar beskrivs ytterligare under avsnitt 3.5 nedan.

3.3.2 Fundament – grundläggning för vindkraftverk För landbaserade vindkraftverk används i huvudsak två grundläggningsmetoder; bergförankrade fundament samt gravitationsfundament. Bergförankrade fundament gjuts direkt på berget samt förankras i detta med bergbultar. Gravitationsfundament agerar som motvikt till tippkrafterna som vindfånget alstrar och kan användas i kombination med både pålning och jordförstärkning. Valet av grundläggningsmetod är beroende av markens förutsättningar på platsen vilket fastställs genom en geoteknisk undersökning. Även kostnader för betongtransporter, alternativt lokal produktion, påverkar valet av fundament då gravitationsfundament innehåller avsevärt större mängder betong. Vissa modeller av vindkraftverk är inte certifierade för båda typerna av fundament varför även detta kan bli avgörande.

Inom områden med sand eller grus (bra till mycket bra bärighet) grundläggs vindkraftverken med gravitationsfundament. Vid förekomst av berg (mycket bra bärighet) kan grundläggning även då utföras med gravitationsfundament och i så fall på en plansprängd bergyta ovan ett avjämnande lager av sorterad sprängsten, se Figur 5. Undersprängningen säkerställer då god dränering vilket krävs för att undvika hydrauliska krafter som kan destabilisera fundamentet.

Bergförankrade fundament kan användas om bergets hållfasthet är tillräcklig. Dessa gjuts direkt på berget samt förankras med bergbultar, se Figur 5.

Sida 10


Grundläggning ska ske i torrhet och fundament dimensioneras för dränerade förhållanden. Eventuell förekomst av grundvatten eller tillrinnande ytvatten måste således permanent ledas bort från grundläggningen. Vid grundläggning nära branta slänter skall stabilitetsförhållanden utredas.

Eventuell förekomst av torv (mycket dålig bärighet) skiftas ur och ersätts med bergkross eller grovkornig jord.

Figur 5 Exempel på anlagt gravitationsfundament till vänster respektive bergförankrat fundament till höger (Foto Vectura samt Windtechnique AS).

3.3.3 Grundläggning av väg Vägar dras lämpligast i områden med god bärighet till mycket god bärighet. Eventuell förekomst av torv skiftas ur och ersätts med bergkross eller grovkornig jord. Beskrivning av förslag till lämpliga vägdragningar inom projektområdet beskrivs i avsnitt 3.5 nedan.

3.3.4 Undersökningar för byggskedet Till byggskedet rekommenderas att geotekniska undersökningar genomförs för respektive plats där vindkraftverk kommer uppföras samt för aktuella sträckningar av nya vägar, (nydragning samt förstärkningsarbeten av befintliga vägar).

I områden där grundläggning utförs på mineraljord bör undersökningarna bestå av geoteknisk sondering och provtagning för att fastställa jordens egenskaper och eventuell förekomst av grundvatten. Vid grundläggning på berg skall bergets kvalitet fastställas genom hällkartering och jord-berg sondering. Vid val av bergförankrade fundament så måste bergkvaliteten bestämmas genom kärnprovtagning.

Uppställningsplaner 3.4Vid varje vindkraftverk kommer en permanent uppställningsplan att anläggas. Denna nyttjas av de kranar som erfordras för resning av vindkraftverket samt även för förvaring av utrustning som används vid montage och driftsättning. På uppställningsplanen kan i viss mån även delar till vindkraftverket förvaras innan montering. Uppställningsplanen utgörs av en hårdgjord grusad yta och omfattar cirka 2 000–3 000 m2. Den specifika utformningen görs utifrån de krav som leverantören av vindkraftverken ställer samt markförhållanden och omgivande terräng.

Vägdragning inom projektområdet 3.5Vid uppförandet av en vindkraftsanläggning måste tillfarts- och anslutningsvägar anläggas i den mån sådana inte redan finns att tillgå till och inom projektområdet. Vägarna ska dels användas

Sida 11


för transporter in till anläggningen under byggskedet, dels för framkomlighet för service och reparation med mera under driftskedet, samt som transportväg vid avveckling av anläggningen. Förslaget till interna vägar ska vara geotekniskt rimligt, funktionellt för transport och ge minsta intrång i de natur- och kulturvärden som identifierats. Framtagande av vägförslaget utgår från följande kriterier som i viss mån jämkas för att uppnå en optimerad kompromiss:

• Minimera vägsträcka.

• Identifierade natur- och kulturvärden ska undvikas. Hänsyn tas till behov av skyddszon.

• Där det finns en siktlinje från närliggande byar ska vägarna inte förläggas lodrätt upp på bergen. Detta för att minska påverkan på landskapsbilden.

• Befintliga vägar bör nyttjas i första hand.

• Möjlighet till samnyttjande under driftkedet, av såväl förstärkta befintliga vägar som nya vägar ,ska eftersträvas.

• Lutning på de föreslagna vägarna har i möjligaste mån anpassats till max 7%.

• Horisontalradie i vägmitt bör inte understiga 50 meter för att klara radiekraven för transport av vindkraftverken.

• Hänsyn ska tas till grundläggningsförhållanden och vägar ska förläggas i områden med god bärighet till mycket god bärighet.

• Massbalans ska eftersträvas för att minimera antalet transporter och behovet av tillförda massor utifrån.

• Anslutningspunkten till överliggande elnät skall vägas in så att eventeulla markingrepp minimeras.

• På de ställen där väg och vandringsled sammanfaller eller där väg korsar vandringsled ska utformningen göras så att det inte utgör ett hinder för friluftsutövare.

Vid detaljprojektering måste även ytterligare hänsyn tas till omgivningen, se vidare avsnitt 9.

En principiell skiss över ett vägområde förevisas i Figur 6.

Figur 6. Vägområde och principiell väguppbyggnad.

1. Grusslitlager

2. Förstärkningslager

3. Övrigt fyllnadsmaterial

– cirka 5,0 m

Sida 12


Två olika tillfartsvägar till vindkraftsanläggningen har studerats och utreds vidare. Det ena alternativet, tillfart via Kittjärn, omfattar cirka 1 700 meter nybyggd väg nära bergtäkten i Kittjärn, nordväst om projektområdet. Det andra alternativet, tillfart via Fröland, innebär nyttjande av befintlig asfalterad väg om cirka 600 meter med infart via byn Fröland samt även nyttjande av befintlig skogsbilväg om ytterligare cirka 1 700 meter.

Två nya anslutningsvägar till vindkraftverken planeras om totalt cirka 1 700 meter. Därtill så kommer även 1 100 meter befintlig skogsbilväg att nyttjas som en gemensam anslutningsväg fram mot vindkraftverken.

De befintliga vägsträckorna kommer i viss mån att behöva breddas och förstärkas. Samtliga vägar kommer att vara cirka 5 meter breda men vissa snäva kurvor kan behöva breddas till mellan 8 och 10 meters bredd. Vägarna förläggs normalt inom en cirka 10–15 meter bred korridor, fri från träd. I anslutning till kurvor och branta partier kommer korridorbredden lokalt att behöva vara något större. Figur 7 förevisar förslaget till tillfarts- respektive anslutningsvägar för vindkraftsanläggningen.

Exklusive tillfartsväg så beräknas preliminärt upp till cirka 4 hektar skog att behöva avverkas inom själva vindkraftsanläggningen för att möjliggöra breddning av vissa befintliga skogsbilvägar, bereda plats för nya vägar samt för de uppställningsplaner som erfordras i anslutning till vindkraftverken. Denna areal inkluderar även tillhörande trädfria zoner. Tillfart via Kittjärn förutsätter avverkning av ytterligare upp till cirka 2,7 hektar skog. Ifall tillfart via Fröland nyttjas så innebär detta istället avverkning av upp till cirka 0,2 hektar skog. Passage genom byn Fröland kommer att kräva temporära anpassningar av vägområdet under byggskedet för att möjliggöra långa transporter.

Planeringen har utgått från höjdkurvor med 5 meters ekvidistans vilket innebär att det finns osäkerheter som måste hanteras vid detaljprojektering av vägen i ett senare skede.

Sida 13


Figur 7. Förslag till tillfarts- och anslutningsvägar för den planerade vindkraftsanläggningen.

Betong, sten- och grusmaterial 3.6Vid anläggande av nya vägar samt vid förstärkningsarbeten av befintliga vägar kommer massbalans att eftersträvas. Detta innebär att befintligt schaktmaterial som alstras i samband med markarbeten återanvänds. Därmed nyttjas de lokala naturresurserna effektivt och antalet transporter in till projektområdet minimeras.

För överbyggnad av vägen etc. ställs högre krav på massorna. Materielbehovet skiljer sig beroende på vilken tillfartsväg som slutligen blir aktuell. Tillfart via Fröland innebär minst nybyggnad. Översiktligt beräknat kan behovet av tillförda behandlade och/eller förädlade jord- eller grusmaterial uppgå till cirka 21 000 m3 inkluderat förstärkningsarbeten och anläggande av föreslagna interna vägar för projektområdet. Detta motsvarar cirka 1 800 lastbilstransporter Motsvarande mängder om tillfart via Kittjärn väljs är cirka 25 000 m3 vilket motsvarar cirka 2 100 lastbilstransporter. Närmaste bergtäkt ligger i Kittjärn vid E4, i anslutning till ett av alternativen avseende tillfartsväg.

3.6.1 Betongtillverkning Gravitationsfundament kräver avsevärt större betongmängder än motsvarande bergförankrade fundament. För att gjuta ett gravitationsfundament till ett vindkraftverk av den storleksordning som planeras så åtgår upp till cirka 650 m3 betong vilket då totalt innebär upp till cirka 2 600 m3 betong för fyra fundament. För att framställa denna mängd betong till aktuellt projekt finns två alternativ; att nyttja närmsta befintliga betongstation, alternativt att anlägga en mobil betongstation inom eller i anslutning till projektområdet.

Sida 14


Närmaste befintliga betongstation finns belägen på Saltvikshöjden norr om Härnösand, cirka 9 km från projektområdet. Att transportera 2 600 m3 betong motsvarar cirka 520 lastbilstransporter vilka i så fall skulle gå via E4 genom Härnösand.

Alternativet till att nyttja den befintliga betongstationen är att etablera en temporär mobil betongstation på lämplig plats.Bästa lokalisering för anläggande av en sådan mobil betongstation bedöms vara i direkt anslutning till bergtäkten i Kittjärn. Betongtillverkning är en miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig till tillsynsmyndigheten. Om uttag av vatten för tillverkningen planeras att göras i närliggande vattendrag, kan detta kräva en särskild anmälan om vattenverksamhet.

Tillverkning av betong vid mobila stationer genomförs generellt enligt nedanstående principer:

• Lämplig lokalisering för den mobila betongstationen bestäms i samråd med tillståndsgivande myndighet vid detaljprojekteringen. Etableringsplatsen återställs efter produktionstiden.

• Drivmedel, oljor och eventuella kemiska komponenter förvaras i tankar och kärl som är godkända att hantera i skog och mark.

• Bullernivåer ska följas utifrån gällande normer och betämmelser.

• Eventuell damning kan minskas/ förhindras genom att dammbinda med vatten.

• Rengöringen av betongstationen sker så att eventuella närliggande vattendrag ej grumlas. Rengöringen görs exempelvis genom att en fiberduk placeras i en grop där diskningen sker. Fiberduken samlar då upp partiklar vilket motverkar spridningen av grumlande material.

Transporter och infrastruktur 3.7Vindkraftsetableringar kräver många och tunga transporter vilket ställer höga krav på berörda befintliga vägar samt de nyetablerade vägarna inom och/eller fram till vindkraftsanläggningen.

Inledningsvis, under byggskedet, kommer omfattande transporter att krävas för utökning och förstärkning av vägar och uppställningplaner samt för anläggandet av fundament. Inför uppförandet av vindkraftverken så kommer de stora delarna till vindkraftverken såsom torn, maskinhus och rotorblad att transporteras med båt till närbelägen hamn eftersom detta är att föredra ur ett miljöperspektiv. Hamnarna i Härnösand, Sundsvall och Utansjö kan alla vara lämpliga för lossning av vindkraftverk. Karta med aktuella hamnar, samt berörda vägar ses i Figur 8.

HEMAB har tidigare transporterat vindkraftverk från Härnösands hamn, genom delar av staden, inom projektet Vindkraft Vårdkasen. Samma transportväg ut på E4 kan nyttjas även för det aktuella projektet i det fall Härnösands Hamn blir aktuell för lossning.

Dessa transporter kommer då att omfatta såväl tunga som långa fordonsekipage vilka i vissa fall förutsätter transportdispenser, följefordon och temporära åtgärder i trafikmiljön.

En detaljerad beskrivning av aktuella transportfrågor och nödvändiga åtgärder för projektet kommer senare att tas fram och sammanställas i en transportplan.

Sida 15


Elnätanslutning 3.8Såväl det interna elnätet, inom vindkraftsanläggningen, som elnätanslutningen till det överliggande lokala eller regionala elnätet ska i möjligaste mån utföras med markförlagda kablar i dikeskant eller i vägarna i stället för med luftledningar. Detta som en åtgärd vilket bidrar till att begränsa påverkan på landskapsbilden och naturmiljön. Förläggning av elkabel sker enligt svensk standard. Optisk fiber för datakommunikation kommer i möjligaste mån att samförläggas med elkablarna.

Från respektive vindkraftverk kommer kablar, förlagda i vägkroppen, att gå till vändplanen norr om Värptjärn. Eventuellt uppförs en mindre nätstation för sammanbinding av kablagen i knutpunkten för de nya anslutingsvägarna. Från vändplanen kommer den slutgiltiga dragningen av elnätsanslutningen att bero på vilket placeringsalternativ som blir aktuellt för kopplingsstationen mot överliggande elnät (130 kV), se Figur 9.

Figur 8. Närbelägna vägar och hamnar som kan bli aktuella för transporter av vindkraftverk till projektområdet.

Sida 16


Tänkbara placeringar för en sådan kopplingsstation är:

1. Sydöst om Frölands by, invid tillfartsvägen och i befintlig 130kV ledningsgata (HEAB)

2. I knutpunkten mellan den 130kV ledning som går österut in mot Härnön (HEAB) och den 130 kV ledning som löper i nord-sydlig riktning (E.ON)

3. I befintlig 130 kV ledningsgata (E.ON) med en placering längre söderut.

Regionnätet på 130 kV spänningsnivå står i förbindelse med överliggande stamnät på 220 kV respektive 400 kV spänningsnivå. I dagsläget kan inte 220 kV-nätet ta mot mer inmatad effekt från nya produktionsanläggningar. Detta gör att de delar av regionnätet som står i förbindelse med 220 kV-nätet får motsvarande begränsningar. Svenska Kraftnät (SVK), som äger och förvaltar stamnätet, och regionnätägaren E.ON har påbörjat planering för en kompletterande 130/400 kV-transformator i Hjälta, norr om Härnösand, som ska utöka nätkapaciteten för tillkommande elproduktion. Ifall den etableras kommer de aktörer som avser ansluta nya produktionsanläggningar dela på samtliga associerade kostnader i proportion till hur stor effekt som avses anslutas. Idag finns ingen definitiv tidsplan för arbetet med en ny 130/400 kV-transformator i Hjälta men det kommer troligtvis ta omkring 4 års tid.

Mellan Hjälta i norr och Sundsvall i söder löper en 130 kV regionnätsledning som ansluter till det lokala elnätet i Härnösand. Ledningen delas vid en brytare i Kittjärn, söder om Härnösand och i nära anslutning till projektområdet. Norr om brytaren står regionnätledningen i förbindelse med 220 kV-nätet i Hjälta och söder om brytaren står regionnätsledningen i förbindelse med 400 kV-nätet i Sundsvall. Effekt som ansluts norr om brytaren måste matas norrut mot Hjälta. Effekt som ansluts söder om brytaren måste matas söderut mot Sundsvall.

En vindkraftsanläggning på Spjutåsberget kan idag anslutas direkt till regionnätsledningen söder om brytaren utan effektbegränsningar. Ifall HEMAB skulle välja att ansluta via det lokala elnätet, med anslutningspunkt norr om nämnd brytare, måste man dock avvakta till dess den nya transformatorn är etablerad i Hjälta och kommer därtill förväntas bidra med finansiering för detta.

Förutom förhållandena med regionnätet så kan även andra faktorer slutgilitgt komma att påverka vilket alternativ avseende stationsplacering som realiseras, såsom eventuell samordning med vindkraftprojektet på Lindomsberget. Det är dock viktigt att notera att placeringen av nämnd station inte får någon inverkan på omfattningen av de ingrepp som behöver göras för uppförandet av vindkraftsanläggningen bortsett olika totala sträckor markförlagd kabel respektive luftledning i befintliga ledningsgator.

Sida 17


Figur 9. Alternativa utformningar för anslutning av vindkraftsanläggningen till överliggande elnät (130 kV).

Drift och underhåll 3.9Vindkraftverken styrs av automatiserade reglersystem och fjärrövervakas kontinuerligt via dator. Driftlarm från vindkraftverken rapporteras därmed direkt till driftorganisationen som åtgärdar problemet via dator eller genom besök på plats med servicepersonal.

Service av vindkraftverken utförs enligt serviceplan, normalt två till fyra gånger per år.

Vägarna fram till vindkraftverken kommer att snöröjas vintertid för att möjliggöra för servicefordon att komma fram.

Avveckling och återställning 3.10Vid avveckling av anläggningen kommer vindkraftverken att demonteras. Frågan om åtgärder avseende betongfundament och markförlagda elkablar avgörs i samråd med tillsynsmyndigheten och markägarna.

Om inte markägaren kräver att vägarna ska tas bort kommer dessa att lämnas kvar. Transformatorer och ställverk kommer att avlägsnas om det inte ska användas efter att vindkraftverken tagits ur drift.

Sida 18


4 Samhällsförutsättningar

Härnösands kommun 4.1Härnösand tillhör Västernorrlands län och landskapet Ångermanland. Kommunen har en yta på knappt 1100 km2 och med en befolkningsmängd på cirka 24 500 personer blir befolkningstätheten ungefär 23 personer per km2. Kommunens huvudort är Härnösand med en befolkning på drygt 17 500 personer. Härnösand är även länets residensstad samt stiftsstad för Härnösands stift. Rådande samhällsförutsättningar kring Härnösand och Spjutåsberget kan ses i Figur 10.

Bygden kring projektområdet 4.2Spjutåsberget med dess närområden är beläget cirka 5 km sydväst om Härnösands centrum och tillhör Säbrå och Häggdånger socknar. E4:an är lokaliserad i områdets nordvästra del och i öst gränsar området till havsviken Södra Sundet.

Närområdet består till övervägande del av skogbevuxna marker samt impediment men i vissa delar förekommer mindre odlingsbygd. Se även översiktskarta, Figur 1.Bebyggelsen kring Spjutåsberget är relativt riklig och det finns ett flertal mindre byar och samlingar av hus inom närområdet. Bebyggelsen består både av permanenta bostäder samt fritidshus.

Figur 10. Samhällsförutsättningarna kring projektområdet i anslutning till Spjutåsberget. Radie på 150 m kring vindkraftverken finns illustrerade som stöd för bedömning av avstånd gentemot radiolänken

Sida 19


Byarna som är närmast belägna planerad vindkraftsanläggning är:

• Fröland1. • Bredsand • Antjärn

• Järsta • Svartvik • Kittjärn

• Lägdom • Sandudden • Otteböle

• Ytterfälle • Byviken • Hällenyland

• Södra Fällöviken • By • Tjärnsjö

• Pålviken • Dal • Sjö

• Norra Fällöviken (även kallad Skatan)

Vindkraftverken planeras som närmast cirka 1000 m från något bostads- eller fritidshus.

Planer och program 4.3Härnösands kommun antog den 30 maj 2011 en ny översiktsplan i vilken projektområdet delvis är klassat som markområde med beteckningen skogsbruk och delvis med beteckning skogsområde för friluftsliv, se Figur 11. De generella riktlinjerna i översiktsplanen anger att man vid olika plan-, bygglovs- och exploateringsfrågor, ska visa normala hänsynstaganden till friluftslivet inom områden med beteckning Skogsbruk. Vidare anges det att ingen bebyggelse eller exploatering som är till nackdel för det rörliga friluftslivet normalt bör tillåtas inom områden med beteckning Skogsområde för friluftsliv.

Inga befintliga detaljplaner eller områdesbestämmelser berör projektområdet eller dess närområden.

Redan i oktober 1997 antog Härnösands kommun en första vindkraftsplan. I planen pekas aktuellt område, i anslutning till Spjutåsberget, ut som en möjlig plats för en vindkraftsetablering. Härnösands kommun har den 25 februari 2013 antagit en ny vindkraftsplan. Denna utgör ett tematiskt tillägg till gällande översiktsplan och behandlar kommunens förutsättningar för vindkraft. Dokumentet, som är tänkt att vara vägledande vid framtida beslut om vindkraftsetableringar, redovisar sex (6) lämpliga vindkraftsområden och anger både allmänna och områdesspecifika riktlinjer. Ett av dessa områden återfinns i anslutning till Spjutåsberget. Samtliga av de vindkraftverk som nu föreslås att anläggas återfinns inom detta område, se Figur 10.

1 Genom byn går den gamla landsvägen mellan Häggdånger socken och Säbrå kyrka. Vägen leder upp mot projektområdet.

Sida 20

http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4ggd%C3%A5nger_socken

http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4br%C3%A5_kyrka


Vindkraft i närområdet 4.4I närområdet, inom 10 km radie till aktuellt projektområde, finns följande områden med etablerad eller planerad vindkraft:

• Vårdkasenområdet, Härnön Tre etablerade vindkraftverk.

• Lindomsberget, Häggdånger Ansökt om åtta vindkraftverk. Under handläggning. (Beviljat tillstånd om sex vindkraftverk, Överklagat).

• Skedom, Häggdånger Ansökt om två vindkraftverk. Under handläggning.

Ovan nämnda områden förevisas i Figur 12, där avstånd till respektive område framgår.

Figur 11. Planer och program kring Spjutåsberget, där i vindkraftsplanen utpekat lämpligt vindkraftsområde finns markerat samt klassificering av marken enligt översiktsplanen.

Sida 21


Figur 12. Närliggande vinkraftsområden samt avstånd till dessa.

Riksintressen 4.5Projektområdet med omnejd omfattas inte av något område utpekat som riksintresse enligt 3–4 kap miljöbalken.

Samtliga närliggande riksintresseområden för kulturmiljövård, naturvård eller Natura 2000, är belägna på sådant avstånd att påverkan på dessa blir ringa eller ingen alls. Detsamma gäller övriga riksintressen såsom flygplats, järnväg, totalförsvaret, sjöfart eller väg. Nordväst om projektområdet, i anslutning till E4, löper två område som är utpekat att vara av riksintresse för kommunikation (väg samt järnväg). Dessa kommer dock inte att påverkas av den planerade verksamheten.

Sida 22


Luftfarten 4.6När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk.

MSA-området för Sundsvall-Härnösands flygplats täcker ytmässigt det föreslagna projektområdet. Det högst belägna vindkraftverket kommer dock inte att påverka lufttfarten då det inte inkräktar höjdmässigt på MSA-området. Luftfarten kommer därmed inte att hanteras vidare i denna miljökkonsekvensbeskrivning.

Telekommunikation 4.7Ett radiolänkstråk går igenom projektområdet för vindkraftsanläggningen. Stråket går rakt över Spjutåsberget och Fälleberget in mot Härnön, se Figur 10.

Enligt information från de samrådsparter som nyttjar detta stråk så är kortast godtagbara avstånd mellan radiolänken och vindkraftsverk 150 meter. Detta avviker dock från vissa samrådsparters ordinarie avståndskrav men undantag har gjorts under förutsättning att HEMAB godtar att bekosta eventuellt behov av ombyggnation som kan uppstå. En skyddszon på 150 m kring radiolänkstråket får dock inte bebyggas med vindkraftsverk.

Infrastruktur 4.8Förutsättningarna när det gäller infrastruktur och elnätsanslutning beskrivs i avsnitt 3.7 respektive avsnitt 3.8.

5 Landskapet, värden och förutsättningar

Landskapsbild 5.1Terrängen kring Spjutåsberget är likartad som i det anslutande Höga Kusten-området, med rundade berg som skiljs av smala dalgångar. Bergen är ungefär 200 m höga. Längs kusten och i dalgångarna som omger den aktuella bergsryggen finns spridd bebyggelse och i dalgångarna finns också småskalig odlingsmark.Några kilometer åt nordöst ligger Härnösand och E4 passerar i norr. Frölandsberget och Slätberget, öster om Spjutåsberget, är väl synliga från staden.

Området där vindkraftverken planeras är en högplatå med flera toppar. På topparna finns hällmarker med tallskog, och mellan dessa finns flackare partier med myrmark. Inom projektområdet finns inga tydliga riktningar i landskapet.

Att projektområdet är kuperat och skogklätt gör att siktlinjerna blir korta. Det saknas i stort sett utblickar från projektområdet, bortsett ett fåtal utsiktsplatser i dess perifieri, och närheten till havet och till Härnösand märks inte. Uppe i projektområdet är landskapskaraktären ett småskaligt skogs- och myrlandskap där de lavrika hällmarkerna med knotiga tallar är tilltalande ur landskapsbildsynpunkt. Inom projektområdet finns ett antal märkta vandingsleder

Sida 23


som ger god tillgänglighet, men projektområdet upplevs ändå som orört och stillsamt. Ett flertal ställen inom projektområdet är dock ljudpåverkat av den relativt närliggande E4:an i nordväst.

Inom projektområdet ligger även anläggningar för friluftslivet vid Värptjärnen och i nordöst Fällestugan, vilka antyder närhet till staden. Se också avsnitt 5.2.

Spjutåsberget med omnejd behandlas i länsstyrelsens regionala landskapsanalys, med fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft, inom landskapskaraktären mosaikartat odlingslandskap. Länsstyrelsens bedömning är att landskapets tålighet beror på anläggningens exakta placering och utformning.

Rekreation, friluftsliv och jakt 5.2För att förbättra och bibehålla den fysiska och psykiska hälsan hos kommunens invånare strävas det efter att erbjuda ett rikt utbud av idrotts- och friluftsaktiviteter (Härnösands kommun 2011). I Slutrapport för besöksstudie i tätortsnära skogar i Härnösand, ett mindre projekt som delvis drivits av Skogsstyrelsen, drar man en generell slutsats att Härnösands invånare har goda möjligheter att besöka de skog och rekreationsområden som finns. Närheten till tätortsnära skogar och natur- och strövområden bedöms påverka detta där ju närmare man bor ett strövområde desto högre chans är det att man besöker det (Hörnsten 2000). Projektområdet med Spjutåsberget, Fälleberget och Värptjärnen, inkluderas i de tätortsnära skogarna till Härnösand och kringliggande byar samt utgör ett sedan länge nyttjat område för friluftsliv.

Figur 13. Friluftsfrämjandes stuga på Fälleberget.

Sida 24


Fälleberget är ett utflyktsmål både sommmar som vinter. Här finns Fällestugan på bergets topp vilken drivs av Friluftsfrämjandet, se Figur 13. Flera av områdets vandringsleder går förbi Fällestugan, där också märkta utsiktsplatser finns längs vägen. Aktiviter bedrivs året runt kring Fälleberget, exempelvis vandringsturer, snöskoturer och skidåkning.

Kring Värptjärn finns vandringsleder, grillplatser och vindskydd som även handikappanpassats för att öka tillgängligheten. I Värptjärn finns ett naturligt bestånd av abborre, men tidigare har även inplantering av rengbåge genomförts av en lokal sportfiskeförening. Tjärnen besöks sommartid för sina fiskemöjligheter. Kring Lomtjärn finns också vandringsleder och grillplats med vindskydd. Uppför Spjutåsberget går en vandringsled som når bergets utsiktsplats.

Bär- och svampplockning förekommer även inom större delen av projektområdet under sommaren och hösten. Jakt bedrivs också i och kring projektområdet, med ett antal älgpass m.m. se Figur 14.

Projektområdet består till stor del av mark klassad som skogsområde för friluftsliv. Enligt översiktsplanen tillhörande vindkraftsplan så bör exploatering av sådan mark inte vara till nackdel för det rörliga friluftslivet. I tidigare nämnd rapport om de tätortsnära skogarna i Härnösand framlyfts även friluftsområdet kring Fälleberget och Spjutåsbeget som ett omåde med bra utvecklingsmöjligheter som kan locka bilburna besökare såväl som närboende. De västliga delarna av projektområdet utgörs av mark klassad med beteckning skogsbruk där normal hänsyn skall tas till friluftslivet vid eventuell exploatering.

Figur 14. Älgpass vid Vatloksmyran.

Sida 25


Kulturmiljö 5.3Under våren 2012 har Murberget, Länsmuseet Västernorrland, på uppdrag av HEMAB, genomfört en arkeologisk utredning som kulturhistoriskt planeringsunderlag för den kommande tillståndsprövningen. Utredningen bestod både av en byråinventering, vilken utgjorde en komplettering av en tidigare utförd byråinventering genomförd av Arkeologicentrum i Skandinavien, samt av en fältinventering. Utredningsområdet har inte tidigare utpekats som särskilt intressant för kulturmiljövården. Närmaste riksintresseområde för kulturmiljö (Härnösands stad, Murberget och Vägnön) ligger cirka 5–6 km från utredningsområdet och bedöms därför inte påverkas av vindkraftsanläggningen. Några bebyggda kulturmiljöer eller byggnader av särskilt kulturhistoriskt intresse saknas i utredningsområdet.

Inom utredningsområdet fanns före utredningen 11 kulturhistoriska lämningar registrerade. I samband med fältinventeringen besiktades samtliga av dessa varefter de fick en ny beskrivning, ny geometri och/eller ny antikvariskt bedömning. Fältinventeringen resulterade även i ytterligare 97 nya lokaler vilka fördelades enligt följande:

• 54 st fasta fornlämningar

• 23 st övriga kulturhistoriska lämningar

• 17 st sentida lämningar

• 11 st, endast kända genom uppteckningar

• 3 st bevakningsobjekt.

Majoriteten av de fasta fornlämningar som finns inom aktuellt projektområde utgörs av fågelfångstanläggningar. Dessa är i regel lokaliserade på hällmarker på bergstoppar. I omedelbar anslutning till fågelfångsanläggningarna återfinns s.k skårar/jaktvärn vilka antikvariskt klassificeras som övriga kulturhistoriska lämningar och vilka har en direkt koppling till fågeljakt.

Andra typer lämningar som påträffats i utredningsområdet och i samband med den arkeologiska utredningen är gränsrösen (fasta fornlämning såväl som kulturhistoriska lämning), gropar i klapper (fasta fornlämning), härdar (fasta fornlämning) och anläggningar som tolkas som tältringar (bevakningsobjekt).

Det är möjligt att alla eller delar av dessa lämningar utgör rester efter en sammanhängande kulturmiljö som kan sättas i samband med samernas närvaro i det kustnära området under historisk tid. Dessa miljöer bedöms ha stor arkeologisk forskningspotential.

En dialog har förts med med Länsstyrelsen i Västernorrlands län under projektets gång. Länsstyrelsen har utifrån närmare granskning av de specifika fynden bedömt behovet av skyddszon till 50 meter alternativt 20-25 meter beroende på vilken typen av lämning. Exempelvis har Länsstyrelsen i vissa fall bedömt 50 meter som önskvärt avstånd till fasta fornlämningar medan till vissa kulturhistoriska lämningar inklusive väghållningsstenar (invid väg) har behovet av skyddszon bedömts till cirka 20–25 meter.

Hela utredningen kan läsas i bilaga M9. Karta över kulturmiljön finns i Figur 15.

Sida 26


Naturmiljö och geovetenskapliga 5.4naturvärden

Spjutåsberget liknar till stora delar Höga kusten men har inte lika stora höjdskillnader med växlingar mellan branta klippor och bäckdalar. Hela området ligger på nivåer under högsta kustlinjen. Till största delen utgörs området för planerade vindkraftverk av skogliga impediment men omges av marker som brukas aktivt. Skogsmiljö vid hällmarkerna kring Spjutåsberget kan ses i Figur 16.

Inom utredningsområdet för naturmiljön finns inga naturreservat eller Natura 2000 områden. Däremot finns två naturvårdsobjekt som klassats av

Glanstagel

Rosa acicularis Sårbar(VU )

Finnrosen växer i fuktig, gärna gles barrskog, vid kärrkanter och på dikeskanter och igenväxande odlingar. Artens optimala miljö verkar vara glesa skogar (varken för ljust eller för mörkt) med ytligt och rörligt grundvatten.

Alla förändringar som torkar ut lokalerna exempelvis dikning missgynnar finnrosen.

Finnros är känd från fyra platser i Sverige, tre i Västerbotten, en i vardera Ångermanland och Norrbotten.

FINNROS

Figur 15. Redovisning av kulturmiljön kring Spjutåsberget.

Sida 27


Klass 1 Mycket höga naturvärden Bör i allmänhet lämnas för fri utveckling.

Klass 2 Höga naturvärden Om skötselåtgärder aktualiseras rekommenderas endast en försiktig och för sumpskog särskilt anpassad skötsel.

Klass 3 Ordinär sumpskog med vissa naturvärden. Fortsatt brukande med anpassade metoder bedöms som lämplig.

NATURVÄRDESKLASSNING SUMPSKOGAR

Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Det ena är området är Lindsbäcken i Värptjärns utlopp som hyser ett isolerat bestånd av finnros, se faktaruta föregående sida. Bäcken breder ut sig i ett grunt flöde på svallad morän och mynnar i ett mindre kärr väster om vägen. Finnrosen återfinns cirka 25 m från vägen och miljön är skyddsvärd. Finnsrosen är känd bara från två platser till i Sverige, i Västerbotten respektive Norrbotten.Det andra området är Lomtjärnen som utpekats som värdefullt utifrån att sjön är en häckningslokal för smålom. Smålommen finns upptagen i den Svenska rödlistan från 2010 som Nära hotad (NT).

En riksomfattande inventering av sumpskogar genomfördes under åren 1990 till 1998 av nuvarande Skogsstyrelsen. Merparten har kartlagts med hjälp av flygfotografier och ett antal sumpskogar finns identifierade i skogslandskapet kring projektområdet. Sumpskogarna fyller en viktig ekologisk funktion i landskapet eftersom de samlar vatten och jämnar ut flöden. Sumpskogar är allmänt sett också ofta väldigt artrika på grund av sin variation. Sumpskogarna återfinns kring sjöar och kring öppna våtmarker. De bedöms i Skogsstyrelsens inventering vara av naturvärdesklass 2 eller 3.

Figur 16. Mindre våtmark och gles tallskog, typisk för hällmarkerna kring Spjutåsberget.

Sida 28


5.4.1 Geovetenskapliga naturvärden Västernorland frilades helt från inlandsisen för ca 10 000 år sedan. Stora områden var till en början nedtryckt under havsytan, dit hela projektområdet kan räknas. Den nivå som havet nådde upp till då det stod som högst brukar kallas för högsta kustlinjen (HK). Terrängen under högsta kustlinjen utsattes sedermera för havet och vågornas svallning allteftersom landet steg ur havet. I svallzonen kunde finare partiklar sköljas bort ur de glacialt avsatta jordarna, främst morän. Grus och sten blev kvar som strandavlagringar. Det något finare materialet transporterades ut mot djupare vatten och sedimenterade.

Klapper, det grövsta svallsedimentet, utgörs av sten och block som frisköljts, avrundats och anhopats av vågorna. Genom de vågprocesser som förekommit kan även material i strandlinjen formas, t.ex. som terrasser eller vallar. Sådana kan bildas på olika nivåer beroende på material och havets kraft. Strandvallarna består ofta av sten och block, där de enskilda partiklarna ofta får en oval form genom nötningen i vågsvallet.

I kuperade och oskyddade lägen där vågenergin varit stor förekommer oftast större samlingar av svallsediment och där även kalspolade hällar är vanliga. Projektområdet har med stor sannolikhet omfattats av dessa betingelser där svallsediment är vanliga. Eftersom svallsediment, främst klapperstensfält, är ett stort inslag i landskapsbilden och att det ofta hyser höga naturvärden har en övergripande kartläggning genomförts inom det aktuella projektområdet, med hjälp av digitala flygbilder (© Lantmäteriet MS2009/09632).

Svallgrusavlagringar och strandvallar tillsammans med kalspolade hällar har noterats i projektområdet. På Spjutåsbergets nordöstra sida, i anslutning till vandringsleden ca 250 m från Utsiktsplatsen, har ett mindre klapperstensfält påträffats med en storlek av ca 20*15m se Figur 17 och Figur 18. Just öster om malarna, vid Skravelbäcken början, har ett klapperstensfält i lutning mot sydost noterats, med en storlek på ca 80*25 m. Detta område kan även inneha större mängder sandiga avlagringar, ca 150 000 m3 (SGU 2013). En strandterrass i svallavsättningar identifierades på Varptjärnbergets nordöstra sida, i höjd med Varptjärnen, med en storlek på ca 250*100 m. En motsvarande strandterrass, med liknande storlek, kan ses på Slätbergets västra sida i höjd med Varptjärnen. Dalgången söder om Varptjärn kan därmed anses hysa höga geovetenskapliga naturvärden, där klapperfält och strandterrasser finns samlade. Alla identifierade områden, utom det vid Spjutåsberget, har enligt länsstyrelsens och SGUs klassats som områden med höga naturvärden (naturvärdesklass 1 och geovetenskapligt värde 2). Hällmarker förekommer i hela projektområdet.

Figur 17. Mindre klapperstensfält inom projektområdet. Foto: Lennart Vessberg.

Sida 29


5.4.2 Naturinventering Områden med redan kända och identifierade naturvärden kompletterades under en naturinventering november 2011, se bilaga M10 samt Tabell 1 och Figur 18. Inventeringsmetodiken som användes omfattade okulär besiktning på plats för att identifiera skyddsvärda biotoper och arter, framför allt vedsvamp, utifrån skogens status. Skyddsvärda enstaka träd har också noterats, såsom grova martallar.

Förutom förekomsten av finnros (Rosa acicularis (VU)) vid Lindsbäcken har floran i området bedömts som trivial utifrån berggrunden (sura bergarter) samt höjden över havet där nivån ligger över pH-höjande effekter av skalsediment.

Området för möjlig ny tillfartssväg i nordväst, tillfart via Kitttjärn med anslutning vändplanen öster om Degermyran, utgörs av kulturpåverkad barrskog på svallad morän. Inga arter eller indikationer på särskilt värdefull miljö noterades under inventeringen.

De mer höglänta delarna av Spjutåsberget utgörs av hällmark med gles tallskog. På de högre områdena noterades grova martallar, några med rödlistade tickor. Sluttningen mot norr består av äldre granskog, rikligt med skägglavar, men sparsamt med död ved. Väster om berget vid stupfoten grov granskog, även där relativt lite död ved. Större sammanhängande klapperstensfält cirka 180 m ö h med en diameter på närmare 50 m återfinns samt skyddsvärda martallar. Söder och sydost om Lomtjärn finns ett bälte med äldre granskog med sparsamt med död ved.

Inventeringen kompletterades vid årsskiftet 2012–2013 utifrån ett reviderat anläggningsförslag, se bilaga M10 vilket innebär att endast delar av projektområdet inventerades. Inventeringen skedde på snötäckt mark och fokuserade på skogliga strukturer som indikerar höga naturvärden och lång kontinuitet. Utifrån det samlade inventeringsunderlaget och kända värden har det inventerade området delats in i klasser enligt Tabell 1.

Tabell 1. Indelning i klasser

Indelning av naturvärden utifrån genomförda naturinventeringar Klass Beskrivning

Klass 1 Höga naturvärden

Områden av nationellt eller regionalt intresse eller lokalt intressanta områden med höga värden (nyckelbiotoper etc). Området innehåller de strukturer och värdekomponenter som ger en ekologisk funktionell miljö. Hällmarker med välutvecklade och gamla tallar har pekats ut som Klass 1 Höga naturvärden. De är representativa för Höga Kusten och är känsliga för ingrepp samt innehåller objekt med höga värden. Som område av Klass 1 ingår även områden utpekade av länsstyrelsen för finnros och Lomtjärnen.

Klass 2 Naturvärden

Regionalt eller lokalt värdefulla områden. Området har flera viktiga strukturer och värdekomponter men vissa viktiga element saknas. Mindre, naturligt fungerande våtmarker eller sumpskogar som inte bedömts regionalt intressanta. Känsliga för ingrepp Hällmarker med relativt välutvecklad tallskog har tillsammans med ej påverkade våtmarker pekats ut som Klass 2 Naturvärden. Inga specifika objekt med höga naturvärden funna. Våtmarker och hällmarker är känsliga för ingrepp

Klass 3 Vissa naturvärden

Området saknar flera viktiga strukturer men kan på sikt hysa vissa värden eller är känsligt för ingrepp. Generellt har våtmarker och sumpskogar bedömts innehålla vissa värden utifrån dess viktiga funktion i landskapet. Inga specifika objekt eller sumpskogar med höga värden identifierade. Sumpskogarna saknar viktiga strukturer. Bland annat saknas död ved. Uppvuxna äldre granskogar, som delvis är felskiktad men saknar viktiga strukturer som exempelvis död ved och indikatorer på höga värden har bedömts på sikt kunna hysa värden och därmed bedömt vara av Klass 3 Vissa naturvärden.

Sida 30


5.4.3 Fåglar Tre fågelinventeringar har gjorts inom och i anslutning till projektområdet, inför planering av vindkraftsanläggningen. Inventeringarna har gjorts med utgångspunkt att upptäcka om det finns någon känd förekomst/häckningsplats för hotade eller skyddsvärda fågelarter. Dessa inventeringar har varit inriktade på lom, örnar och skogsfågel (tjäder och orre).

Havsörn

Inventeringen genomfördes i början av mars 2012 och gav inga indikationer på häckning av havsörn inom 2 km från planerad park, se bilaga M11. Sträckande rovfåglar noterades väster om projektområdet.

Skogsfågel

Området är attraktivt för både orre och tjäder. Spillning och spår av enstaka spelande skogsfågel återfinns också på ett flertal platser. En inventering genomfördes vårvintern 2012 för att identifiera tänkbara spelplatser, se bilaga M11. Ett område som samlade fyra tjädertuppar återfanns invid Degermyran och på myren nedanför spelade 5–8 orrtupper. Bergsmyran är känt för sina orrspel och under inventeringstillfället spelade 8–10 orrtuppar. En ansenlig mängd tjäderspillning och betade tallar har också noterats främst i området kring Slätberget och vid inventeringstillfället noterades där fyra spelande tjädertuppar. Figur 18.

Figur 18. Identifierade naturvärden inom projektområdet i anslutning till Spjutåsberget

Sida 31


Smålom

Lomtjärnen är en sedan tidigare känd häckningslokal för smålom. Smålommen finns upptagen i den Svenska rödlistan från 2010 som Nära hotad (NT). Den tillhör dessutom de arter som speciellt skall beaktas vid tillämpningen av EU:s Fågeldirektiv (2009/147/EC; bilaga 1) om bland annat skydd av häcknings, rast- och övervintringsområden. På basis av data från 9 år med fastställd ruvning är det genomsnittliga häckningsutfallet 1,33 stora ungar per år. Det innebär att Lomtjärnen inom projektområdet kan räknas till en av de bättre smålomstjärnarna i landet. En inventering av smålommens flygrörelser genomfördes 2011, se bilaga M11.

Det är utifrån iakttagna flygriktningar för lommen svårt att med säkerhet fastställa några väldefinierade flygkorridorer till och från fiskeplatserna. Det verkar som att flygningarna mot sydost sker mot fiskeplatser i södra delen av Södra sundet och att de då passerar över Malarna. Flygningarna mot nordliga sektorn kan vara mot fiskevatten vid Norra Fällöviken men lika gärna till Värptjärnen som verkar användas som vilo- eller mötesplats medan partnern ruvar eller sedan ungarna blivit nästan fullvuxna. Flygningarna mot Sjösjön skulle kunna vara mot en möjlig fiskeplats i sjön eller så utnyttjas den bara till vila. Konservativa schabloniseringar av iakttagna flygriktningar finns utmarkerade på naturvärdeskartan, se Figur 18. Närmaste vindkraftverk ligger cirka 400 m från Lomtjärnen. Tjärnen omges av skog och inga vindkraftverk är placerade i de identifierade flygstråken. Invid Lomtjärnen finns en grillplats samt en vandringsled som går längs strandkanten.

Sträckande fågel

Varje vår och höst görs ett stort antal observationer av sträckande fågel kring Härnösand. Enligt Härnösands kommuns tematiska tillägg till översiktsplanen visar observationer att rovfågel, trana, svanar och gäss följer kustlinjen på varierande avstånd från Spjutåsberget.

5.4.4 Fladdermus Kunskapsläget kring fladdermöss i Härnösands kommun är lågt. En inventering genomfördes i Härnösands kommun 2007. Resultatet visade på förekomster av Mustasch/Brandts fladdermus, Vattenfladdermus, Nordisk fladdermus, Trollfladdermus och Långörad fladdermus, se Tabell 2.

Närmaste fynd finns i Gådeå och Kyrksjön. Lokalen i Gådeå bedömdes som skyddsvärd utifrån att fyndet av Trollfladdermus är Sveriges nordligaste.

Tabell 2. Resulat av inventeringen av fladdermöss i Härnösands kommun, samt avståndet till Spjutåsberget.

Fladdermus Lokal Mustasch/

Brandts fladdermus

Vatten- fladdermus

Nordisk fladdermus

Troll- fladdermus

Avstånd till Spjutåsberget

Gådeån X X X X Cirka 3 km

Kyrksjön X X Cirka 3,6 km

Projektområdet saknar förutsättningar i form av vattendrag, gamla byggnader eller löv- och hålträd som skulle kunna utgöra indikation på att området är en lämplig lokal för fladdermöss.

5.4.5 Övrig fauna I projektområdet förekommer för regionen vanligt förekommande viltarter såsom älg, räv hare etc. Av de stora rovdjuren förekommer lodjur längs kustområdet.

Sida 32


6 Mark och naturresursanvändning

Skogs- och jordbruk 6.1Delar av den mark som berörs är produktiv skogsmark. Marken ägs och brukas av privata skogsägare. Bil/traktorvägar finns och nyttjas inom projektområdet. Inga odlade marker finns inom projektområdet.

Berg, grus och mineral 6.2Det finns inga täkter eller undersökningstillstånd för mineraler inom projektområdet. I nära anslutning till projektområdet, i Kitttjärn, finns dock en bergtäkt vilken ligger i direkt anslutning till ett av alternativen för tillfartsväg till projektområdet.

Vattentillgångar 6.3Det finns inga vattentäkter inom projektområdet.

Rennäring 6.4Samerna i Sverige har ett grundlagsskydd i egenskap av etnisk minoritet som, i sin egenskap av ursprungsbefolkning i sitt land, intar en särskild status.

Renskötsel får bedrivas på statlig, kommunal och enskild mark. I rennäringslagen (1971:437) har rättigheterna fått betäckningen renskötselrätt. Rennäringslagen har till uppgift att reglera bruksrätten men har inte gett upphov till den. Rätten vilar på en ursprunglig samisk rätt till markerna (urminnes hävd) som på civilrättslig grund är skyddad i grundlagen.

Enligt lag får renskötsel i Jämtlands län bedrivas hela året på renbetesfjällen och inom de områden i Jämtlands och Kopparbergs län som särskilt upplåtits till renbete (åretruntmarkerna). Under tiden den 1 oktober till den 30 april får renskötsel bedrivas inom sedvanerättsmarkerna (trakter utanför renbetesfjällen) där renskötsel av ålder bedrivits vissa tider av året.

Projektområdet ligger inom Voernese (Frostviken norra) sameby, se Figur 19. Beskrivning av hur området används utgår från offentligt material. Voernese är en fjällsameby med sina renbetesfjäll i Strömsunds kommun. Vinterbetesmarker finns i Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Örnsköldsvik, Ragunda, Sollefteå och Strömsund kommuner. Samebyn hävdar sedvanerätt på marker mot kusten från Ulvöarna i norr till Sundsvall i söder.

Regionen är känd för samiskt nyttjande i äldre tid. Detta både för bofasta eller halvnomadiserande samer och förbipasserande renskötare.

I dag bedrivs ingen aktiv rennäring inom projektområdet och dess närhet. Det finns därmed inte heller några strategiska eller andra utmärkta viktiga områden som samebyn pekat ut i närheten av projektområdet.

Sida 33


Figur 19. Voernese (Frostviken norra) sameby

7 Samråd Under 2011–2012 genomfördes samråd i två omgångar, enligt kapitel 6 miljöbalken.

Inför respektive samrådstillfälle iordningställdes ett samrådsunderlag med information om det aktuella anläggningsförslaget avseende vindkraft. Detta underlag har funnits tillgängligt på HEMABs websida och har även gått att beställa för utskick som papperskopia. Samrådstillfällena har kungjorts genom brevutskick, tidningsannonser samt på HEMABs hemsida. Utöver ovan nämnda samrådstillfällen har samråd hållits på informell basis, det vill säga genom telefonsamtal, e-post och enstaka möten.

Nedan beskrivs översiktligt respektive samrådstillfälle. Alla handlingar från samrådsprocessen såsom samrådsunderlag, kallelser, närvarolistor, minnesanteckningar, skriftliga yttranden etc., återfinns i samrådsredogörelserna för de två separata samrådstillfällena, se bilaga M3 respektive bilaga M4.

Sida 34


Samråd 2011 7.1Det första samrådstillfället genomfördes under perioden 3 juni 2011 till och med 24 oktober, 2011. Anläggningsförslaget omfattade sex (6) vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 150 meter vardera. All för samrådet relevant dokumentation finns redovisad i Bilaga M3.

7.1.1 Genomförande Ett samrådsmöte genomfördes gemensamt med Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Härnösands kommun och Gavia Miljöinventeringar2, 29 augusti 2011. Mötet innefattade en projektpresentation samt förevisning av fotomontage från ett antal punkter runt om projektområdet. Avslutningsvis gjordes platsbesök där ett flertal fotopunkter besöktes samt att en kortare rundvandring inom projektområdet genomfördes. Vid mötet diskuterades projektområdets lämplighet allmänt och HEMAB erhöll även information och synpunkter kring hur samrådet borde genomföras samt lämpliga fokusområden för kommande miljökonsekvensbeskrivning.

Samrådskretsen för särskilt berörda upprättades utifrån ett avstånd om cirka 2,7 km ut från föreslagna vindkraftverk. Personer, antingen folkbokförda eller fastighetsägare, inom området bjöds in till öppet samrådsmöte samt att även skriftligen yttra sig. Inbjudan gick ut via post 23 augusti 2011.

Ett öppet samrådsmöte för allmänhet och närboende hölls på Häggdångers Bygdegård, 31 augusti 2011. Inbjudan till samrådsmötet annonserades i Tidningen Ångermanland, 24 augusti och 31 augusti 2011. Mötet bestod av en inledande del med öppet hus då besökare kunde ta del av allmän information om HEMAB, information om vindkraft och projektspecifik information om Spjutåsberget. Därefter hölls tre olika presentationer följt av en förevisning av fotomontage framställda från ett antal punkter runt om projektområdet. Mötesdeltagarna fick fritt ställa frågor under hela presentationens gång och de kunde även lämna skriftliga synpunkter på förtryckta blanketter.

Figur 20. Samrådskrets för särskilt berörda. Skriftlig inbjudan gick ut via post till folbokförda och fastighetsägare (karta HEMAB).

Samrådskretsen för särskilt berörda kompletterades i ett något senare skede med personer, antingen folkbokförda eller fastighetsägare, längs Härnöns västra kustlinje. Inbjudan att

2 Har genomfört inventering av smålom för projektets räkning

Sida 35


skriftligen yttra sig i ärendet gick ut via post 23 september 2011. Se Figur 20 för aktuella områden.

Utöver detta bjöds även myndigheter, företag, organisationer och föreningar in skriftligt att yttra sig om förslaget, se Tabell 3. Inbjudan gick ut via post eller e-post under september månad 2011.

Tabell 3. Samrådsparter vid samrådet 2011.

Samrådsparter Namn Form av inbjudan/möte

Försvarsmakten Skriftlig

Teracom Skriftlig

Luftfartsverket (LFV) Skriftlig

Kramfors-Sollefteå flygplats Skriftlig

Sundsvall-Härnösands flygplats Skriftlig

Härnösands flygklubb Skriftlig

Post och Telestyrelsen (PTS) Skriftlig

TeliaSonera AB Skriftlig

Hi3G Access AB Skriftlig

Net4Mobility HB Skriftlig

Tele2 Sverige AB Skriftlig

Trafikverket, region mitt Skriftlig

Sjöfartsverket Skriftlig

E.ON Elnät Sverige AB Skriftlig

Länsstyrelsen i Västernorrland Samrådsmöte

Härnösands kommun Samrådsmöte

Ångermanlands Ornitologiska Förening Skriftlig

Naturskyddsföreningen Härnösand Skriftlig

Skogsstyrelsen Skriftlig

Sveriges Geologiska Undersökning(SGU) Skriftlig

Riksantikvarieämbetet Skriftlig

Naturvårdsverket Skriftlig

Voernese sameby Skriftlig

Härnösands Jaktvårdskrets Skriftlig

Friluftsfrämjandet i Härnösand Skriftlig

Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Skriftlig

Länsstyrelsen i Jämtlands län Skriftlig

Räddningstjänsten, Höga Kusten Ådalen Skriftlig

Jägarförbundet Mitt Norrland Skriftlig

Lantmäteriet Skriftlig

Sametinget Skriftlig

Boverket Skriftlig

Energimyndigheten Skriftlig

Häggdånger intresseförening Skriftlig

Säbrå Hembygdsförening Skriftlig

Sida 36


Track Real Estate AB Skriftlig

Häggdångers fiskevårdsområde Skriftlig

Antjärns camping och stugby Skriftlig

Häggdångers bygdegårdsförening Skriftlig

Frölands vägsamfällighetsförening Skriftlig

Härnösands OK -Orienteringsklubb Skriftlig

EK Svartviks sommarstugeägare Skriftlig

Hernö Paramotor Skriftlig

7.1.2 Sammanfattning av samråd 2011 Under samrådstiden inkom 27 yttranden från myndigheter, företag, organisationer och föreningar. En mycket kortfattad sammanfattning av relevanta yttranden återfinns nedan.

Tele2 respektive Trafikverket region mitt meddelade att anpassningar behöver göras för att upprätthålla nödvändigt avstånd till radiolänkstråk som nyttjas inom projektområdet. Stråken visade sig vara desamma och ett överordnat krav om minsta avstånd på 150 meter till närmsta vindkraftverk noterades.

Sjöfartsverket meddelade att de, senast en månad före etablering, önskar erhålla uppgifter om vindkraftverkens position, höjd samt information om hinderbelysningens färg och nominella lysvidd.

Naturskyddsföreningen i Härnösand meddelade att man ser goda möjligheter att minimera miljöpåverkan under förutsättning att området naturinventeras och att vindkraftverk inte lokaliseras inom områden med höga naturvärden. Man rekommenderade även att specifika skadeförebyggande och kompenserande åtgärder vidtas vid en eventuell etablering.

Skogsstyrelsen meddelade förslag om riktad naturvärdesinventering med avseende på berörda bergimpediment samt spelplatser för orre och tjäder, och man påpekade att förstärkningen av vägnätet gynnar förutsättningarna för skogsskötsel.

SGU påpekade att området är kraftigt svallat och att det finns grus- och klapperavlagringar som säkerligen kommer att bli föremål för exploatering genom framför allt vägbyggnad. Klapperfält är ett påtagligt inslag i den geologiska landskapsbilden och har ett högt naturvärde. Inom området finns inga undersökningstillstånd eller några kända mineralfyndigheter.

Riksantikvarieämbetet rekommenderade ett tidigt samråd med länsstyrelsen angående eventuella förekomster av fornlämningar och andra kulturlämningar inom exploateringsområdet samt om behov finns av arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 § Kulturminneslagen (KML).

Härnösands jaktvårdskrets informerade att störningarna på vilt generellt tycks vara begränsade till uppbyggnadsfasen. Nischade jägare med inriktning mot t.ex. skogsfågel kan se en risk att vindkraftverken stör större arter.

Friluftsfrämjandet tar inte ställning för eller emot vindkraft men är måna om att området bibehålls i stort och om möjligt utvecklas för friluftsliv vid en etablering.

Transportstyrelsen rekommenderade att hinderljusen synkroniseras till samtidig blinkfrekvens.

Jägarförbundet Mitt Norrland förutsätter att inga jaktliga inskränkningar införs.

Sida 37


Räddningstjänsten Höga Kusten- Ådalen påpekade behovet av tillgänglighet för räddningstjänstens fordon under och efter färdigställande av vindkraftverken samt planering för hantering av olycksfall på hög höjd under byggskedet.

Energimyndigheten konstaterade att området uppfyller grundläggande förutsättningar för vindbruk. Eftersträvan bör vara att bevarandeintressen inom området kan samverka med ömsesidig hänsyn till behovet av förnybar energiproduktion.

Härnösands Orienteringsklubb meddelade att en utbyggnad av vindkraft i området innebär att möjligheterna till elittävlingar går förlorade. Området kommer dock vara fortsatt intressant för den lokala verksamheten som föreningen bedriver och tillkomsten av de nya vägarna kan vara positivt för nybörjarorientering. Förändringen av området kommer innebära att orienteringskartan måste revideras.

Även ett antal privatpersoner inkom med synpunkter och frågor inom ramen för samrådet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att vissa befarar att landskapsbilden ska påverkas negativt, att området kommer att bli mindre attraktivt för boende och turister, att närboende kommer att störas av ljudet från verksamheten, att verksamheten inte är förenlig med friluftslivet inom området och att närboende kommer att bli störda av hinderbelysningen.

Förnyat samråd 2012 7.2Efter det första samrådstillfället 2011 genomgick anläggningsförslaget en revision. Förändringarna baserades delvis på sådant som framkommit genom samrådet, men även på ökad kunskap om projektområdets förutsättningar som framkommit genom inventeringar och andra undersökningar.

Förändringarna var av sådan omfattning att HEMAB, efter dialog med Länsstyrelsen i Västernorrlands län, valde att genomföra ett förnyat samråd under slutet av 2012. Omfattningen av detta samråd följde de av länsstyrelsen givna rekommendationerna.

Det andra samrådstillfället genomfördes under perioden 20 november till och med 12 december, 2012. Anläggningsförslaget omfattade fem (5) vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 190 meter vardera.

All för samrådet relevant dokumentation finns redovisad i Bilaga M4.

7.2.1 Genomförande Allmänheten och närboende bjöds in att skriftligt yttra sig. Inbjudan annonserades i Tidningen Ångermanland, 20 och 24 november 2012.

Utöver detta bjöds även myndigheter, företag, organisationer och föreningar in skriftligt att yttra sig om förslaget. Första inbjudan gick ut via e-post under perioden 8 till 12 november, 2012. Några samrådsparter bjöds av olika anledningar in separat vid senare tillfälle. Se Tabell 4 nedan.

Sida 38


Tabell 4. Samrådsparter vid förnyade samrådet 2012.

Samrådsparter – Inbjudna november 2012 Namn Form av inbjudan/möte

Försvarsmakten Skriftlig

Teracom Skriftlig

Luftfartsverket (LFV) Skriftlig

Post och Telestyrelsen (PTS) Skriftlig

TeliaSonera AB Skriftlig

3GIS Skriftlig

Telenor Svenska AB Skriftlig

Tele2 Sverige AB Skriftlig

Trafikverket, region mitt Skriftlig

Sjöfartsverket Skriftlig

Länsstyrelsen i Västernorrland Skriftlig

Härnösands kommun Skriftlig

Transportstyrelsen Sjöfartsavdelningen Skriftlig

Räddningstjänsten, Höga Kusten Ådalen Skriftlig

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) Skriftlig

Samrådsparter – Inbjudna januari 2013 Namn Form av inbjudan/möte

Kramfors-Sollefteå flygplats Skriftlig

Sundsvall-Härnösands flygplats Skriftlig

Voernese sameby Skriftlig

Härnösands Flygklubb Skriftlig

Hernö Paramotor Skriftlig

7.2.2 Sammanfattning av samråd 2012–13 Under samrådstiden inkom yttranden från samtliga samrådsparter förutom Voernese Sameby. En mycket kortfattad sammanfattning av relevanta yttranden återfinns nedan.

Härnösands kommun påtalar att ansökan bör beskriva hur den föreslagna etableringen kan ske med iakttagande av rådande markklassificering enligt översiktsplanen och eventuella avvikelser från rekommenderade skyddsavstånd för smålom bör beskrivas utifrån artskyddsförordningen.

Telenor Sverige och Net4Mobility har meddelat att man numera tillämpar en säkerhetsmarginal om ±350 meter från radiolänkstråk. Flera av de förslagna vindkraftverken ligger mellan 170–200 meter från stråket som löper genom området. Man godkänner dock placeringarna av vindkraftverken med förbehållet att HEMAB, vid behov, bekostar en ombyggnation av stråket till en ungefärlig kostnad om 100 000 kr.

Trafikverket meddelar att en järnvägsutredning pågår för Sundsvall–Härnösand och man förevisar med karta vilken korridor som är relevant att beakta för detta. Man påminner om behovet av en transportplan och planering med berörda vägsamfälligheter i kommande skeden. Man upplyser även om befintliga och kommande riktlinjer för säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och allmän/enskild väg. De samrådsparter som är relevanta för luftfarten tydliggörs också.

Sida 39


Räddningstjänsten påtalar behovet av en plan för hantering av olycka på hög höjd såväl vid uppförande som under drifttiden samt att vägen in till området bör markeras under byggskedet. Inför byggstart önskar man få besöka området för orientering.

Naturskyddsföreningen i Härnösand meddelar att Fälleberget är ett av få tätortsnära rekreationsområden där man kan uppleva naturen utan bullerstörningar och annan påverkan. Man anser att det bör finnas alternativa lokaliseringar som är likvärda med Spjutåsberget men som medför mindre miljöpåverkan. Man önskar att miljökonsekvensbeskrivningen skall beakta eventuella störningar på fåglar och fladdermöss samt eventuellt tillkommande barriärer för spridning/vandring av växter/djur.

Härnösandskretsen av Svenska Turistföreningen motsätter sig vindkraft inom den föreslagna lokaliseringen och man anser att området kommer övergå till att bli ett industriområde som följd av en etablering. Man anser inte att områdets markklassificering i översiktplanen är förenligt med en vindkraftsetablering samt att den förväntade produktionen av förnybar energi från planerad anläggning inte är betydelsefull i jämförelse med vad som övrigt planeras och bedömer att projektet har svaga ekonomiska förutsättningar.

Även några privatpersoner inkom med synpunkter och frågor inom ramen för samrådet. Inkomna synpunkter handlar till stora delar om lokaliseringsvalets lämplighet, påverkan på landskapsbilden, påverkan på friluftslivet, påverkan på naturupplevelsen inom området, fragmentering av området p.g.a. anläggning av vägar till respektive vindkraftverk, påverkan från hinderbelysning och påverkan från ljudemission.

8 Anpassad utformning HEMAB har under arbetets fortskridande studerat alternativa utformningar av vindkraftsanläggningen. Utifrån inkomna synpunkter samt sådant som framkommit genom inventeringsarbete och annat utredningsarbete har anläggningsförslaget successivt reviderats avseende antal och geometri, och samtliga vindkraftspositioner har också justerats med avsikten att minimera den sammantagna miljöpåverkan.

Det har inneburit att antalet vindkraftverk har reducerats från sex (6) i det ursprungliga förslaget till fyra (4) i det slutgiltiga anläggningsförslaget, se Figur 21. Dels har då två stycken vindkraftverk i de nordligaste och östligaste delarna av området tagits bort med hänsyn till bland annat friluftsvärden vid Fällestugan och Värptjärn samt utblicken från Härnösand. Dels har positionsförändringar gjorts med hänsyn till natur-, kultur samt friluftsvärden. Exempelvis har Vindkraftverk 1 fått en nordligare placering för att undanta vandringsleden till Spjutåsbergets topp från påverkan samt för att lämna ett område söder om bergets topp med flertalet kulturlämningar orört. Utöver det har Vindkraftverk 4 flyttats söderut från Värptjärnsberget för att minska fragmentiseringen av miljöerna kring Lomtjärnen och Värptjärnen. Det minskade antalet vindkraftverk med tillhörande anslutningsvägar innebär även i sig att miljöpåverkan minskar. Samtliga nu förelsagna positioner ligger inom det område som förevisas i det tematiska tillägget avseende vindkraft.

För att använda vindresursen i området på ett optimalt sätt har den maximala höjden på vindkraftverken höjts till 190 meter från 150 meter i det ursprungliga förslaget.

Sida 40


Figur 21. Successiv anpassning utav utformningen av anläggningsförslaget.

Sida 41


9 Bedömda konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder

Metodik 9.1Avsnittet beskriver konsekvenserna utav anläggande av en vindkraftsanläggning i anslutning till Spjutåsberget. I underavsnitt beskrivs den påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå i samband med byggnation samt efterföljande, drift/ underhåll och slutligen avveckling av vindkraftsanläggningen. Detta beaktat att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits. Bedömning av konsekvenserna görs i jämförelse med ett nollalternativ som beskrivs nedan.

Den redovisning som sker av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå vid anläggandet av en vindkraftsanläggning, och därmed förenade med osäkerheter.

Avgränsning 9.2Geografiskt avgränsar sig denna miljökonsekvensbeskrivning till det område som berörs av etableringen samt bedömt influensområde för buller m.m. från vindkraftsanläggningen.

De intresseområden som studeras är riksintressen och Natura 2000, landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv, rennäring, hushållning med naturresurser (skogsbruk och markanvändning), boendemiljö samt störning och påverkan under byggskedet. Av dessa redovisas nedan de skyddsåtgärder, effekter och konsekvenser som anses vara relevanta för projektet. Eftersom inga vattentäkter berörs hanteras inte frågan vidare.

När det gäller kumulativa effekter avgränsas konsekvensbeskrivningen till boendemiljöer och landskapsbild. I övrigt bedöms risken för kumulativa effekter som liten.

Nollalternativ 9.3Nollalternativet innebär att det inte sker någon etablering av vindkraftsanläggning i anslutning till Spjutåsberget. Det blir således svårare att uppnå de mål om förnybar energi som EU och Sverige beslutat om. Nollalternativet innebär att den mängd elenergi som skulle produceras vid Spjutåsberget istället måste ersättas med elenergi som producerats på annat sätt, exempelvis en blandning av svensk kärnkraft, importerad kolkondenskraft och annan vindkraft. Den elenergi som skulle kunna produceras i den planerade vindkraftsanläggningen kan därmed i nollalternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bland annat ökad klimatpåverkan som följd.

Nollalternativet innebär också att de arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftsanläggningen i uppbyggnads- och driftskede uteblir.

Vindkraft är en energikälla som med god planering ger liten negativ miljöpåverkan och som kan bidra väsentligt till en långsiktigt hållbar utveckling. Med rätt planering kan en vindkraftsetablering även bidra till en lokal utveckling med nya investeringar samt skapa mervärden av både ekologisk, social och ekonomisk karaktär.

Nollalternativet innebär inga förändringar i landskapet. Skogsbruket i området fortsätter och inga andra intrång sker på natur, kultur- eller friluftsvärden.

Klimat- och miljöeffekter 9.4Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som har stora miljöfördelar, både globalt och lokalt. Den utnyttjar en resurs som är gratis och oändlig, dessutom är vindkraften fri från skadliga utsläpp till luften. Baserat på bedömingar utifrån SODAR-mätningar och resultat från nationell

Sida 42


vindkartering, så bör en vindkraftsanläggning bestående av fyra (4) vindkraftverk med totalhöjd om maximalt 190 meter och generatoreffetk på upp till omkring 5 MW kunna ge upphov till en energiproduktion av omkring 45 GWh per år. I och med en vindkraftsetablering i området minskar motsvarande energibehov producerat genom fossila bränslen.

Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen 9.5En hållbar utveckling ska vara styrande för tillämpningen av alla bestämmelser i Miljöbalken. Vid prövning och tillsyn, liksom när det gäller verksamheter och åtgärder som påverkar miljön eller människors hälsa, ska miljöbalkens regler tillämpas på det sätt som bäst främjar balkens mål. Riksdagen har därför antagit mål för miljökvalitet inom 16 områden. Dessa mål syftar till att främja människors hälsa, skydda den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena. Målen syftar även till att bevara den långsiktiga produktionsförmågan i ekosystemen, samt att trygga en god hushållning med naturresurserna.

Av de 16 miljökvalitetsmålen bidrar ett vindkraftsprojekt positivt till uppfyllande för sex av dem. Fyra av målen (myllrande våtmarker, god bebyggd miljö, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv) berörs till viss del men vindkraftsanläggningen påverkar inte måluppfyllnaden för dessa. Sex av målen berörs mycket lite eller inte alls av projektet.

Efterlevnad av miljökvalitetsnormer 9.6Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i kapitel 5 Miljöbalken. Efterlevnad av miljökvalitetsnormer ingår som en aspekt i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. I Sverige finns idag finns åtta förordningar om miljökvalitetsnormer. Dess normer har meddelats av regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås, eller för att kunna genomföra ett EG- direktiv. Miljökvalitetsnormer kan ange värden som inte får under- eller överskridas.

Vindkraftsanläggningen i anslutning till Spjutåsberget bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Totalt sett kommer etableringen att medföra en positiv påverkan på luft och vattenmiljö, då exempelvis kolkondenskraft och annat användande av fossila bränslen för energiproduktion ger stora emissioner till luft. Vindkraften kan även leda till att färre vattendrag belastas genom vattenkraftverk. Efterlevnaden av miljökvalitetsnormerna vid planerad etablering bedöms vara god.

Sida 43


Landskapsbild 9.7

9.7.1 Skadeförebyggande åtgärder • Vindkraftverken kommer att ha en färg som gör att de smälter bättre in i landskapsbilden.

• Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade.

• Hinderbelysningen kommer anpassas genom avskärmning, synkronisering, tidvis ljusreducering samt tidsättning, i den mån så är möjligt beaktat rådande föreskrifter.

9.7.2 Effekter och konsekvenser En vindkraftsanläggning innebär en stor förändring i landskapet på och kring Spjutåsberget. Vindkraftverken är stora byggda landskapselement som placeras ut i ett naturlandskap, och som dessutom rör sig. Under mörker kommer vindkraftverkens vita hinderbelysning att synas, förutsatt att dessa inte kan styras aktivt så att de endast lyser när någon flygfarkost närmar sig. Digitala animeringar som förevisar hur hinderbelysningen kan komma att uppfattas har tagits fram och förevisas i bilaga M6. Fler vindkraftverk finns i omgivningen, bland annat tre i området kring Vårdkasberget på Härnön. En vindkraftsanläggning planeras också på Lindomsberget några kilometer sydväst om Spjutåsberget.

Vindkraftverken kommer att synas väl då de är högt placerade i landskapet, dessutom i närheten av Härnösand stad. Beroende på var man står i landskapet kommer anläggningen att upplevas på olika sätt. Riktningen påverkar intrycket eftersom vindkraftverken står nästan på linje. Ett antal fotomontage har tagits fram som visar hur vindkraftsanläggningen kommer att se ut från olika platser i närområdet och även inifrån området, se bilaga M5.

På avstånd kommer vindkraftsanläggningen att överensstämma med det kuperade landskapets skala, men ändå bryta av mot naturlandskapet. Vindkrafterken är ungefär lika höga som bergen de står på och de utgör en samlad grupp. Det saknas referenser som signalerar vindkraftverkens faktiska storlek. På större avstånd hörs inga ljud från anläggningen.

Från Härnösand döljs vindkraftverken till stor del av topografin. Vindkraftverken kan ses sticka upp bakom Fälleberget från en del platser i och kring staden. Avståndet är också relativt stort.

Närmare Spjutåsberget finns boendemiljöer i ett relativt oexploaterat småskaligt landskap, till exempel vid Sjösjön och By. Där kommer vindkraftsanläggningen att bli en ny företeelse som kontrasterar starkt mot den befintliga miljön i karaktär och skala. På vissa håll kommer dock vindkraftverken att döljas av skogsdungar eller lokal topografi. I norr och nordväst finns

Stora konsekvenser uppstår där föreslagen vindkraftsanläggning står i stor kontrast mot omgivande landskap eller påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar.

Måttliga konsekvenser uppstår där föreslagen vindkraftsanläggning bryter av mot omgivningen i liten grad och där orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar påverkas i begränsad omfattning.

Små konsekvenser uppstår där vindkraftsanläggningen harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig landskapets skala och struktur, vilket påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad.

Positiva konsekvenser uppstår där den föreslagna vindkraftsanläggningen tillför positiva aspekter

BEDÖMNINGSGRUNDER

Sida 44


bebyggelse i t.ex. Antjärn och Gådeå. Här syns också anläggingen tydligt. På längre avstånd, t.ex. från Häggdånger, gör avståndet att vindkraftverken blir mindre framträdande även om man har fri sikt mot anläggningen.

Uppe i bergsområdet, i anslutning till vindkraftsanläggningen, kommer vindkraftverken till stor del att döljas av den befintliga topografin och skogen, och då blir förändringen av landskapsbilden liten. Men där de syns, och i deras omedelbara närhet, kommer vindkraftverken att vara dominerande, både genom sin storlek och sin karaktär samt att ljud från vindkraftverken förstärker upplevelsen av deras existens. De nya anslutningsvägarna till vindkraftverken kommer också att påverka landskapsbilden på ett lokalt plan. Karaktären av orördhet, som är en faktor som påverkar områdets attraktivitet för friluftsliv, minskar inom vissa delar av projektområdet.

För betraktare i Härnösand, blir konsekvenserna små då avståndet är stort och vindkraftverken döljs till stor del av topografin. Måttliga konsekvenser kan uppkomma i exempelvis Gådeå och Antjärn där anläggningen blir väl synlig. Här finns dock annan exploatering i form av E4 och järnvägen som gör att landskapets känslighet för ny påverkan minskar. Stora konsekvenser kan uppkomma för de närmast boende kring Sjösjön och By i söder och sydväst. Betraktare i sydöst, exempelvis i Solumshamn påverkas mindre då vindkraftsanläggningen betraktas mer från ”kortsidan” och på längre håll, och konsekvenserna blir små.

På berget kommer konsekvenserna att bli stora för dem som strövar direkt invid eller nära vindkraftverken. På många håll i området, där vindkraftverken inte syns, blir däremot konsekvenserna små.

Kumulativa effekter för landskapsbilden bedöms kunna uppkomma främst kring Sjösjön och från By och Häggdånger. Här är avståndet ungefär lika långt till vindkraftparken på Lindomsberget som till Spjutåsberget. Betraktare i det området kommer alltså att ha vindkraftsanläggningar i två riktningar.

Eftersom upplevelsen av landskapsbilden är subjektiv kan olika personers inställning till vindkraft påverka konsekvensbedömningen.

Boendemiljöer 9.8

9.8.1 Skadeförebyggande åtgärder • Inga verk placeras så att ekvivalent ljudnivå från verksamheten vid bostadshus eller

fritidshus överstiger 40 dB(A) som riktvärde.

• Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade.

• Hinderbelysningen kommer att anpassas genom avskärmning, synkronisering, tidvis ljusreducering samt tidsättning, i den mån så är möjligt beaktat rådande föreskrifter.

Stora konsekvenser uppstår när riktvärden eller praxis överskrids och inte kan åtgärdas.

Måttliga konsekvenser uppstår när riktvärden eller praxis överskrids men kan åtgärdas.

Små konsekvenser uppstår när boendemiljön påverkas utan att några riktvärden eller praxis överskrids.

BEDÖMNINGSGRUNDER

Sida 45


9.8.2 Effekter och konsekvenser Upplevelsen av vindkraftsanläggningen i landskapet blir en del av miljön för boende i närområdet. Detta beskrivs i avsnittet ”Landskapsbild”. Nedan beskrivs sålunda endast de beräkningsbara effekterna.

Ljudutbredning

Ett vindkraftverk i drift alstrar främst ett aerodynamiskt ljud som uppstår då bladen skär genom luften. Detta ljud kan uppfattas som ett svischande. Det aerodynamiska ljudet från bladen uppkommer på grund av dess utformning och rotationshastighet. Ljud kan liknas vid det naturliga vindbruset. När vindhastigheten är högre än 8 m/s överröstas vindkraftverkets ljud normalt av det naturliga bakgrundsljudet. Mekaniskt ljud är sällan något problem med dagens moderna vindkraftverk (boverket.se).

En beräkning av ljudutbredning är genomförd, se bilaga M7. Vid närmaste hus, i Lindabäcken , kommer ljudnivån att uppgå till 36,5 dB(A) enligt denna beräkning. Om den närliggande vindkraftsanläggningen på Lindomsberget även kommer att byggas och tas i bruk kommer de kumulativa effekterna gällande ljudutbredningen till samma hus i Lindabäcken uppgå till 37,5 dB(A). Konsekvenserna av ljudutbredning bedöms totalt bli små då inga bostads- eller fritidshus, enligt ljudberäkningen, kommer utsättas för ljudnivåer över 40 dB(A).

Skuggor och reflexer

När ett vindkraftverk är i drift så uppstår det vid soliga tillfällen en rörlig skugga från rotorbladen. Praxis är att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden är maximalt 8 skuggtimmar per år och max 30 min per dag.Längre bort än 2000 meter finns inte några skuggeffekter kvar från vindkraftverk i drift.

Skuggberäkningar är genomförda enligt de svenska rekommendationerna, se bilaga M8. Enligt skuggberäkningarna kommer inget bostads- eller fritidshus exponeras för skuggtid över de rekomenderade riktvärdena. Konsekvenserna av skuggeffekter bedöms därför som små.

Elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fält skapas när elektricitet alstras, transporteras och förbrukas. Ett elektriskt fält kring till exempel en kraftledning uppstår genom den spänningsskillnad som finns mellan kraftledningen och marken. Detta elektriska fält försvagas kraftigt med ökat avstånd, byggnader och exempelvis vegetation.

Skadeförebyggande åtgärder kommer inte att behöva vidtas då starka magnetfält aldrig uppstår kring den storlek av ledning som kommer att användas vid aktuellt projekt.

Sida 46


Rekreation, friluftsliv och jakt 9.9

9.9.1 Skadeförebyggande åtgärder • Vindkraftverk och vägar placeras så att befintliga vandingsleder påverkas i så liten

utsträckning som möjligt samtidigt som de kan underlätta eller bidra till en god utvecklingsmöjlighet för området.

• Vägarna i området kommer att hållas i gott skick under hela driftskedet. Snöröjning kommer också att ske.

• Inhängnad av anläggningen kommer inte att ske.

• Vindkraftverken utrustas med isdetektorer för att minimera risk för isras/iskast. Även skyltning rörande relaterade specifika vinterförhållanden anslås i anslutning till vindkraftsanläggningen.

9.9.2 Kompenserande åtgärder Naturvårdsavtal ska i möjligaste mån tecknas med markägarna och med syfte att bevara naturmiljön och även upplevelsevärdena genom att undvika att skogsbruk på sikt försämrar dessa.

Medel kommer också avsättas specifikt för tillvaratagande och utveckling av förutsättningarna för friluftsliv inom området.

Bedömningsgrunder friluftsliv

Stora konsekvenser uppstår om större områden, t.ex. riksintresseområden, som hyser höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet, starkt påverkas och möjligheten att utöva aktiviteter med rekreativa värden förstörs eller starkt försämras. Om tillgängligheten till dessa områden drastiskt försämras genom barriärverkan innebär det också stora negativa konsekvenser.

Måttliga konsekvenser uppstår om mindre rekreationsområden, t.ex. lokalt utpekade områden, starkt påverkas eller om tillgängligheten till områden försämras. Om mindre delar av ett större rekreationsområde påverkas negativt innebär det också måttlig negativ konsekvens, liksom om upplevelsevärdet försämras men möjligheten till rekreation kvarstår i dessa områden.

Små konsekvenser uppstår om anläggningen medför mindre försämringar vad gäller tillgänglighet eller upplevelsevärde i ett lokalt utpekat område.

Positiva konsekvenser uppstår om anläggningen ökar tillgängligheten till ett område utan att upplevelsekvaliteterna samtidigt försämras genom t.ex. ökade störningar.

BEDÖMNINGSGRUNDER

Sida 47


9.9.3 Effekter och konsekvenser Vandringslederna inom området, se exempelvis Figur 22, kommer även fortsättningsvis att kunna utnyttjas för olika aktiviteter, så som vandring, svamp- och bärplockning och olika vinteraktiviteter. Fisket och fiskemöjligheterna vid Värptjärn kommer inte att påverkas, utan snarare kan nyanläggning och upprustning av vägar förbättra framkomligheten. Utvecklingsmöjligheterna för friluftslivet i stort kommer inte att begränsas i och med uppförandet av vindkraftsanläggningen.

Vindkraftsanläggningen kommer inte innebära några restriktioner för jakt i området. Precis som för all jakt är det på den enskilde jägarens ansvar att iaktta försiktighet vid avlossande av skott, och hit räknas hänsyn till den egendom som själva vindkraftverken utgör. Några långsiktiga effekter på jaktbart vilt i området förväntas inte men under byggskedet kan det förekomma störningar. Ingen omfattande jakt kommer att kunna bedrivas under de intensiva perioderna av byggskedet. Eventuella sprängningar och krossningsabete under byggskedet kan komma att störa personer som vistas inom projektområdet.

Revideringar avseende vindkraftsverkens antal och placeringar har gjorts med utgångspunkt att bevara befintliga vandringsleder samt att inte förhindra eller begränsa eventuell upprustning och utbyggnad av dagens installationer. I den fastslagna översiktsplanen för Härnösands kommun förespråkas att tätortsnära rekreationsområden ska bibehållas och att möjligheter för utveckling av friluftsliv ska ske inom områdena. Utformningen av vindkraftsanläggningen bedöms inte påverka dessa ambitioner. Utan istället, i stor

Figur 22. Exempel på vandringsled i området kring Spjutåsberget.

Sida 48


utsträckning, främja dessa. En positiv effekt är att nya vägar gör delar av området på mer lättillgängligt för fler grupper av människor.

Det bedöms också finnas goda förutsättningar för att samverkan mellan HEMAB, kommunen, markägarna och de föreningar vilka är aktiva i området kan leda till varsam och långsiktig utveckling av området på ett sätt som gagnar friluftslivet.

Att fågelliv och djurlivet i viss mån kan påverkas skulle kunna ha en effekt på områdets attraktivitet avseende till exempel fågelskådning. Men detta bedöms inte influera friluftslivets intresse totalt sett beaktat bedömda positiva effekter.

Upplevelsen för friluftsutövare av att vistas i orörd natur kommer i viss mån att påverkas lokalt utav uppförandet av vindkraftverk, men huruvida påverkan generellt sett kan tolkas som negativ eller positiv går inte att fastställa entydigt. Upplevelsen är subjektiv i den bemärkelsen att vissa kan uppleva försämrad naturmiljö medan andra kan se det som positivt att tillgängligheten och utsiktsplatser förbättras och att förnyelsebar energiproduktion kan koexistera med natur och friluftsliv. Området påverkas i nutid även av ljud från E4. Maskering och avgränsing av ljudet från vindkraftverken kommer också ske inom skogen till viss del. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli små då tillgängligheten inte påverkas negativt om än upplevelsevärdet i vissa delar av området kan försämras något.

Rennäring 9.10

9.10.1 Skadeförebyggande åtgärder Inga åtgärder planeras

9.10.2 Effekter och konsekvenser Den föreslagna vindkraftsanläggningen ligger inom ett område som idag inte nyttjas av samebyn. Det finns heller inte några särskilt viktiga områden utpekade för renskötseln inom själva projektområdet. Det innebär att direkta och indirekta effekter uteblir och att rennäringen inte behöver ändra sin renskötsel om vindkraftsanläggningen byggs. Planerad verksamhet bedöms därför ge obetydliga konsekvenser för dagens markanvändning.

En eventuell utbyggnad innebär dock att flexibiliteten minskar för samebyn. Ett alternativt scenario på längre sikt är att samebyn behöver använda aktuellt område för vinterbete. Anledningen kan vara att konkurrensen av andra markanvändningsintressen och störning ökar i sådan omfattning att det blir nödvändigt. Osäkerheterna i hur vinterbetet skulle bedrivas i

Bedömningsgrunder

Stora konsekvenser uppstår då förutsättningarna förstörs långsiktig för att kunna bedriva rennäring i projektområdet Påverkan så omfattande att den har effekter på fundamentala delar av samebyns årscykel. Påtaglig skada på riskintresseområden för rennäringen

Måttliga konsekvenser uppstår då förutsättningar för att långsiktigt kunna bedriva rennäring i projektområdet består men kräver förändrade arbetsformer och nyttjande av projektområdet och samebyns marker.

Små konsekvenser uppstår då förutsättningarna påverkas tillfälligt för att bedriva rennäring i projektområdet eller kräver mindre förändringar i arbetsformer som inte långsiktigt påverkar bedrivandet av rennäring i projektområdet.

BEDÖMNINGSGRUNDER

Sida 49


pojektområdet vid ett sådant scenario är alltför omfattande för att göra det möjligt med en rättvisande analys.

En vindkraftsanläggning i vinterbetesland kan innebära generellt en förlust av betesmark och bidrar till fragmentering. Vindkraftsanläggningar kan även ge undvikelseeffekter och störd betesro. Om driften av vindkraft uppfattas som störande av renarna finns däremot inga entydiga slutsatser. Det är däremot tydligt i den erfarenhet och forskning som finns tillgänglig att mänsklig aktivitet är en störning för renar.

I ett värsta scenario kan det innebära att vindkraftanläggningens projektsområde nyttjas sämre även under drift och att effekten även går att finna utanför vindkraftsanläggningen. Med det underlag som finns idag bedöms förutsättningar att långsiktigt kunna bedriva rennäring i ett alternativt scenario i projektområdet bestå men kan kräva ytterligare arbetsinsatser jämfört med om vindkraftsverken inte byggs. I ett sådant scenario bedöms konsekvenserna som små till måttliga.

Kulturmiljö 9.11

9.11.1 Skadeförebyggande åtgärder • Om fornlämningar eller kulturlämningar, kulturlager eller fynd påträffas i samband med

schaktning eller annat markarbete, ska pågående arbete omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

• Specifika fasta fornlämningar tillskrivs ett skyddsavstånd om 50 meter medan andra specifika kulturhistoriska lämningar tillskrivs ett skyddsavstånd om 20–25 meter. Dessa åtgärder har vidtagits utifrån direkta rekommendationer från Länsstyrelsen i Västernorrlands län, se Figur 15. Vindkraftsanläggningen avgränsas så att denna inte sammanfaller med något skyddsområde. Således kommer inga markingrepp att göras inom områden med kulturhistoriska värden.

• För att skydda lämningar från fysiskt intrång i samband med byggskedet ska dessa märkas ut i fält för att synliggöras, förslagsvis via snitsling. Uppföljning av utmärkning kan komma att behöva ske för att säkerställa att de inte påverkats av snö/vind etc.

BEDÖMNINGSGRUNDER

Stora konsekvenser uppstår när påverkan sker i kulturmiljö med högt bevarandevärde (i ett nationellt perspektiv). Påverkan innebär ett direkt intrång i miljöns värdekärnor eller ett indirekt intrång vilket får till följd att samband och strukturer bryts. Påverkan respektive intrånget i miljön får till följd att miljöns upplevelsevärde och pedagogiska värde går förlorat.

Måttliga konsekvenser uppstår när en kulturmiljö fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Enstaka kulturvärden, välbevarade, unika eller på annat sätt värdefulla ur ett regionalt perspektiv går förlorade.

Små konsekvenser uppstår när enstaka kulturmiljöobjekt påverkas eller tas bort eller när tillgängligheten påverkas kraftigt under en begränsad tid. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet. Samband och strukturer kan även i framtiden uppfattas.

Sida 50


9.11.2 Effekter och konsekvenser Projektet innebär intrång i ett landskap där spåren efter människor visar på verksamheter inriktade på jakt och tillfälliga vistelser. Eventuellt ingår alla eller delar av lämningarna i en kulturmiljö som kan sättas i samband med samernas närvaro i det kustnära området under historisk tid. Dessa miljöer bedöms av Länsmuseet ha stor forskningspotential.

Planerad vindkraftsanläggning påverkar miljöns upplevelsevärde eftersom de flesta lämningar i miljön kommer att påverkas indirekt, visuellt och ljudmässigt. Besökare i och kring Spjutåsberget kommer inte att kunna undvika att uppfatta vindkraftverkens existens. Forn- och kulturlämningar lokaliserade omedelbart invid vägar kommer att påverkas direkt genom ny vägdragning, breddning och förstärkning. Enskilda vindkraftverk lokaliseras på höjderna av bergen vilket innebär en direkt påverkan i den miljö där jakt på fågel har skett. Detta innebär ett intrång i kulturmiljön trots att fastslagna skyddsavstånd upprätthålls.

För kulturmiljön innebär vindkraftsanläggningen ett intrång i att besökaren i framtiden inte uppfattar miljön såsom ett orört skogsområde men området kommer även fortsättningsvis att vara lika rikt på lämningar från olika verksamheter. Vindkraftverken kommer att vara synliga och även höras från vissa platser inom miljön men de enskilda lämningarna kommer i stor utsträckning att kunna upplevas av besökaren. De negativa konsekvenserna av vindkraftsanläggningen bedöms därför sammantaget bli små.

Naturmiljö och naturgeovetenskapliga naturvärden 9.12

9.12.1 Skadeförebyggande åtgärder Vid projektering

• Vindkraftsanläggningen avgränsas så att inga värdefulla naturobjekt påverkas genom direkta markingrepp. Hänsyn tas för att minimera intrång i områden med höga naturvärden.

• Vindkraftsanläggningen avgränsas så att inga klapperstensfält påverkas.

• Vid detaljprojektering av vägar kommer hänsyn tas till enskilda träd med höga värden. Vägar och övriga ianspråktagna ytor ska inte göras större än vad som krävs för ändamålet.

BEDÖMNINGSGRUNDER

Stora konsekvenser uppstår när värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom områden med hög biodiversitet eller som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinner. Vindkraftsanläggningen leder till fragmentering av naturmiljön som påverkar organismers rörelsemönster och spridningsförmåga. Påverkan innebär skador på ekosystem och biologisk mångfald över ett långt tidsperspektiv. Risk för varaktig negativ påverkan på område finns.

Måttliga konsekvenser uppstår när delar av områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på annat sätt. Påverkan är till större del temporär, områdena bedöms kunna återfå en god biologisk mångfald efter byggskedet.

Små konsekvenser uppstår när anläggningen till största del påverkar naturområden utan högre naturvärden eller påverkan på ekosystem eller biologisk mångfald är obetydlig

Sida 51


• Vid passage av Lindsbäcken sker eventuell breddning av vägen endast mot öster. Ingen breddning av vägen sker så att hydrologi eller förhållanden i övrigt förändras för lokalen för finnrosen.

• Det interna elnätet förläggs såsom kabel i vägkroppen för att minimera intrång, samt för att undvika risken att fåglar kolliderar med luftledningar.

• Vindkrafterk och vägar placeras så att Lomtjärnens hydrologi och vattenstånd ej påverkas. En skyddsavstånd på 350 meter, från strandkant till närmaste vindkraftverk, tillämpas också generellt.

• Inga vindkraftverk placeras i de identifierade flygriktningarna för smålom.

• Inga vindkraftverk placeras närmare är 1 000 meter från identifierade skyddsvärda spelplatser med mer än 4–5 tjädertuppar.

• Inga vindkraftverk placeras närmare än 450 meter från identifierade skyddsvärda spelplateser med mer än 8–10 orrtuppar.

Vid byggnation

• Det område som Länsstyrelsen i Västernorrlands län avgränsat avseende Finnsros i Lindsbäcken märks ut för att förhindra oavsiktlig skada.

• Inga anläggningsarbeten kommer utföras inom 1 000 meter från Lomtjärn under maj månad, med hänsyn tagen till smålommens parningstid.

• Inga anläggningsarbeten kommer utföras inom 1 000 meter från identifierade skyddsvärda spelplatser för orre och tjäder under perioden april–maj, med hänsyn till skoghönsens parningstid.

• Om trumman i Lindsbäcken behöver bytas görs anmälan om vattenverksamhet enligt kapitel 11 Miljöbalken. Vid en nyanläggning ska bäckens naturliga bredd och strömhastighet behållas samt grumling begränsas. Trumman anläggs så att inga vandringshinder uppstår och att hydrologin i området inte påverkas.

• Breddning av vägen vid Lindsbäcken sker endast på östra sidan.

• Vägar och övriga ianspråktagna ytor ska inte göras större än vad som krävs för ändamålet samt att arbetsmaskiner undviker att köra utanför ytan som ska anläggas. Vid byggnation av vägar kommer hänsyn tas till enskilda träd med höga värden.

• Avbaningsmassor placeras så att de kan användas för att återställa tillfälligt använda ytor och påskynda etablering av naturlig växtlighet.

• Damning begränsas så långt möjligt vid transport av massor.

9.12.2 Kompenserande åtgärder Naturvårdsavtal kommer, i den mån så är möjligt, att upprättas med markägarna för att bidra till att säkra förutsättningarna för de naturvärden och värdefulla miljöer för fågellivet som finns i området. Under våren 2013 kommer kompletterande naturinventeringar att genomföras för att slutgiltigt definiera lämpliga områden.

Sida 52


9.12.3 Effekter och konsekvenser Trots att skogsbruk bedrivs i området är det relativt orört då de största arealerna består av hällmark med låg produktivitet. En utbyggnad av vindkraft medför alltid en påverkan på den lokala naturmiljön. Dels genom direkta förluster av biotoper och markytor, men även genom fragmentering av livsmiljöer och störningar från ljud och andra aktiviteter under anläggnings- och drifttid. Tillkommande anslutningsvägar kan också innebära att fler människor rör sig i området.

Förlust av värdefulla naturmiljöer och fragmentering

Inom projektområdet kommer nydragning av totalt cirka 1 700 m anslutningsvägar (2st) att krävas samt eventuellt en ny tillfartsväg av motsvarande längd. Även andra ingrepp som schaktning av uppställningsytor och eventuella massupplag kommer att leda till en påverkad naturmiljö. Projektområdet är kuperat och viss sprängning och fyllning kan vara nödvändig för att bygga nya anslutningsvägar. I de fall gravitationsfundament kommer nyttjas så förutsätts också sprängning och därmed en permanent förlust av hällmark. Vid utformning av vindkraftsanläggningen har hänsyn tagits till de mest värdefulla delarna av hällmarken för de två västliga vindkraftverken. Motsvarande hänsyn har tagits för de två östliga vindkraftverken genom att de placerats så långt söderut som topografin medger utan avsevärd förlust av relativ höjd till omgivningen. Det innebär att kontinuiteten bibehålls från Lomtjärnen, våtmarkerna och den närliggande granskogen vidare till hällmarkerna. På så sätt minskar fragmenteringen och förutsättningarna för den naturligt fungerande skogsmiljön med dess skyddsvärda arter kan finnas kvar och utvecklas.

De närliggande Frölandsberget, Slätberget och Fälleberget med motsvarande miljöer berörs inte direkt av vindkraftsanläggningen. Tallbevuxna hällmarker återfinns även i olika omfattning längs hela Höga Kusten och återfinns även i skyddade skogar nedanför högsta kustlinjen. Enligt länets strategi för formellt skydd av skog i Västernorrlands län finns en överrepresentation av skyddad skog på kalt berg eller tunt jordtäcke (hällmarker och liknande) inom länet.

Ingreppet i hällmarkerna är permanent men områden med höga naturvärden i form av martallar och våtmarker kan undvikas.

Med de hänsyn som är inarbetade genom placering av vindkraftverk och slutlig utformning av vindkraftsanläggningen bedöms konsekvenserna när det gäller förlust av värdefulla miljöer var små till måttliga.

Nya vägar kan innebära nya kantzoner och vägkanter som kan gynna många viltarter och bedöms därför ge små konsekvenser för den viltstam som förekommer.

Inga av de planerade vägarna eller verksplaceringarna gör intrång i något identifierat geovetenskapligt naturvärde. Klapperstensfält och grusavlagningar undviks och inga ingrepp görs. Klapperstensfältet vid Spjutåsberget kommer inte att beröras av vägdragningen, då denna går ca 45 m norr om fältet. Större naturgrusavlagringar finns i projektområdet östra delar och påverkas inte av exploateringen. Om fler geovetenskapliga värden påträffas ska dessa undvikas i största mån. I mindre områden med hällmark görs intrång men där inga tydliga geovetenskapliga värden finns uppvisde. Konsekvenserna för de geovetenskapliga värden bedöms som små.

Sida 53


Ökad mänsklig aktivitet

Nya vägar kan innebära att fler människor kommer att röra sig i projektområdet än idag. Framförallt byggskedet kommer att innebära en störning för djurlivet. Under driftskedet bedöms den största störningen för vilt vara att området tillgängliggörs. De undersökningar som finns kring mänsklig störning och vindkraftsanläggningar visar att nyttotrafiken inte är av den omfattningen att den allmänt sett utgör en störning. Stigar och friluftsliv förekommer redan idag och vindkraftsanläggningen är relativt liten vilket innebär att konsekvenserna bedöms som små för naturmiljön. En vägbom kommer sannolikt att placeras söder om infarten till Värptjärnen vilket i så fall förhindrar allmän fordonstrafik och därmed bidrar till att minska störningen.

Fåglar

Vindkraftsanläggningar kan potentiellt innebära risk för habitatförluster, störning, och kollision för fåglar. Vägar, uppställningsplaner och fundament innebär en viss habitatförlust. Viktiga livsmiljöer som våtmarker och myrkanter påverkas inte av den föreslagna vindkraftsanläggningen och de habitat som berörs är inte en bristvara i landskapet och finns även tillgängliga i det direkta närområdet. Inom projektområdet har inga häckningar av rovfåglar identifierats, sträck av vår- eller höstflyttande fågel och inte heller större koncentrationer av fåglar. Fokus är därför på häckande hönsfåglar och förekomsten av smålom.

Populationerna av hönsfåglar är stora och väl spridda i landet och i regionen vilket innebär att effekter av vindkraftetableringar på populationsnivå inte bedöms aktuell. Lokalt finns däremot miljöer som används under parningstid (spelplatser) identifierade inom projektområdet vilka kräver hänsynstaganden.

Vid Degermyran och på Slätberget finns identifierade spelplatser för tjäder. De ligger mer än 1 km från de vindkraftsverk som planeras och därmed bedöms störningen vara försumbar under drift. Desamma gäller byggskedet om hänsyn till parningstiden för tjäder tas i det fall tillfartsväg via Kittjärn byggs.

Bergsmyran inom projektområdet är en uppmärksammad spelplats för orre. Hönsfåglar är inga skickliga flygare och kollisionsrisken tas upp som en risk i Vindvals syntesrapport (Naturvårdsverket 2011). Det är rimligt att anta att aktiviteten är högre nära väl besökta spelplatser och risken för kollision därmed högre. Kantzoner och närliggande skog lämnas intakt och närmaste verk ligger cirka 450 m från myren. Orren flyger sällan över trädtoppshöjd vilket innebär att risken för kollision är liten. Byggskedet kan innebära en tillfällig störning för orren genom buller men främst ökad mänsklig aktivitet. Störningen är tillfällig och påverkar inte populationen. Det saknas ännu svenska studier som beskriver i vad mån orrar störs av vindkraftverk.

Med de skyddsåtgärder som är inarbetade under byggskede och drift bedöms konsekvenserna för orre och tjäder som små.

Sida 54


Figur 23. Lomtjärn och naturen kring tjärnen.

Smålom tas upp som en art som kan störas av vindkraftverk i Vindvals syntesrapport (Naturvårdsverket 2011) men ingen specifik skyddszon rekommenderas.

Den skyddszon som rekommenderas av Gavia miljöinventeringar baseras på Sveriges Ornitologiska Förenings vindkraftpolicy (SOF 2009) och rekommendationer från skotska naturvårdsmyndigheter. Policyn bygger delvis på en studie från Skottland i ett mer öppet landskap än det här aktuella (Bright m.fl. 2006). I föreliggande fall tas hänsyn till bedömda flygriktningar. Avskärmande skog och varierad topografi medför också att skyddsavståndet kan kortas, se Figur 23.

Jämförelse kan göras med Enetjärns Naturs bedömning angående Stena Renewable Energy ABs projekt i Möckelsjö, Härnösands kommun

”I områden med avskärmande skog och berg bedöms därför en betydligt kortare skyddszon vara relevant än de 1000 m som föreslås av SOF. Vi rekommenderar en skyddszon om 300 m från tjärnar med häckande smålom. Det ska dock framhållas att man inte kan sätta upp ett visst antal meter som skyddszon och med säkerhet konstatera att inga störningar förekommer om föreslagen skyddszonen realiseras. Risken för störning är istället en gradient med avtagande störningsrisk med ökad skyddszon. Vi bedömer att 300 m är en tillräcklig skyddszon för att riskerna för en störning ska vara små. Smålom kan vänja sig vid mer regelbundna störningar på sin häckplats t.ex. från vägar och permanenta bostäder (Eriksson m.fl. 2011) och vi bedömer att smålom även kan tolerera en regelbunden störning från vindkraft om den inte är för stor.”

Sida 55


Inga vindkraftverk är placerade i de flygriktningar som identifierats för smålom. Ett vindkraftverk kommer placeras mer än 1 km bort medan det närmaste placeras drygt 400 meter från Lomtjärnen. Kantzoner och hydrologi kommer inte att påverkas. Störningen under drift bedöms därför som liten. Hänsyn tas även till smålom under byggskedet genom ett anläggningsstopp, inom 1 km från Lomtjärnen, under maj månad.

Fladdermus

När det gäller fladdermöss görs bedömningen att projektområdet utifrån sin prägel av barrskog i högläge och avsaknad av vattenmiljöer inte utgör någon viktig lokal för artgruppen i fråga. Därmed bedöms små konsekvenser uppstå för fladdermus.

9.12.4 Samlad bedömning Delar av hällmarker med höga värden kommer att påverkas men eftersom intrånget endast omfattar två verk och inte berör centrala delar av hällmarken eller förstör sambandet med Lomsjön bedöms konsekvenserna som måttliga. Risken för störningen av hönsfåglar och smålom begränsas till byggskedet.

Med de försiktighetsåtgärder som är inarbetade bedöms verksamheten ge små till måttliga konsekvenser för naturmiljön.

Användningen av naturresurser 9.13

9.13.1 Skadeförebyggande åtgärder • De vägar som nyanläggs eller förstärks inom projektområdet kommer projekteras så att

tjänligt material i väglinjen så långt som möjligt nyttjas i vägarna för att minimera behovet av externa massor.

• Närliggande berg- och moräntäkter kommer användas i möjligaste mån för de externa massor som erfordras.

• Inget naturgrus eller sand kommer nyttjas annat än för tillverkning av betong till fundamenten.

9.13.2 Effekter och konsekvenser Den pågående markanvändningen inom projektområdet utgörs främst av friluftsliv och skogsbruk. Den planerade anläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än det bortfall av produktionsareal som uppstår till följd av anläggandet av fundament, anläggningsytor, vägar och ledningar.

BEDÖMNINGSGRUNDER

Stora konsekvenser uppstår om anläggningen medför stora ingrepp i viktiga grus- och bergresurser eller medför stora mängder överskottsmassor som är svåra att inpassa i landskapet. Tillgängligheten till produktiv skogsmark försvinner.

Måttliga konsekvenser uppstår om anläggingen medför måttliga ingrepp i viktiga grus- och bergresurser eller medför måttliga mängder överskottsmassor. Tillgängligheten till produktiv skogsmark minskar men kan bedrivas fortsättningsvis.

Små konsekvenser uppstår om anläggningen medför små ingrepp i grus- och bergresurser eller medför små mängder överskottsmassor. Skogsmark tas i anspråk men tillgängligheten och ekonomisk lönsamhet för naturresursen kvarstår.

Sida 56


Byggnation av fundament, vägar och uppställningsplatser m.m. innebär intrång i skogsmark som permanent tas ur produktion. Val av tillfartsväg påverkar hur många hektar skogsmark som behöver tas ur produktion. Översiktliga beräkningar visar att altenativet med tillfart via Fröland innebär en total avverkad yta av cirka 4,2 ha, där breddning av befintliga vägar, nyanläggning av väg och uppställningsplaner räknas in. Alternativet med tillfart via Kittjärn beräknas innebära en avverkad yta av cirka 6,7 ha.

Vid byggande av vägar, uppställningsplaner och fundament kommer berg- och grusmaterial att användas. Materialet ska i största utsträckning tas från befintliga berg- och moräntäkter inom närområdet vilket därigenom reducerar transportsträckorna. För alternativet med tillfart via Fröland bedöms totala behovet av massor kunna uppgå till cirka 21 000 m3 och för alternativet med tillfart via Kittjärn cirka 25 000 m3. Förutom väg- och anläggningsmassor bedöms det kunna åtgå upp till cirka 2 600 m3 betong för gjutning av fundamenten (4 st). Detta förutsätter gravitationsfundament.

Byggnation av vindkraftsanläggningen kommer utöver detta även att kräva tillförsel av energikrävande och ändliga resurser i form av stål, cement samt ballastmaterial som naturgrus och sand för gjutningsarbeten.

Anläggandet av nya vägar och grundläggningen av fundament till vindkraftverken kommer inte att innebära att några stora mängder överskottsmassor alstras. Inga värdefulla grus- eller bergresurser kommer heller att tas i anspråk.

Med de försiktighetsåtgärder som är inarbetade bedöms verksamheten ge små konsekvenser för användningen av naturresurser.

Byggskede och avveckling 9.14

9.14.1 Skadeförebyggande åtgärder Under byggskedet och avvecklingen vindkraftsanläggningen kommer, utöver det som angivits under tidigare underrubriker, följande skadeförebyggande åtgärder att vidtas:

• Hantering och förvaring av kemiska produkter samt farligt avfall ska ske så att eventuellt spill inte kan förorena mark eller vatten i området.

• Riktvärden som anges i Naturvårdsverkets råd (2004:15) om buller från byggplatser följs.

• Arbetet med sprängning och krossning anpassas tidsmässigt så att närområden och friluftsområden påverkas minimalt. Detsamma gäller för ev. betongstation.

• Transporter planeras och genomförs på ett sådant sätt att störningar i möjligaste mån minimeras och trafiksäkerheten prioriteras.

• Information om föreliggande arbeten anslås lokalt i området och annonseras i lokaltidningen i de fall så bedöms lämpligt.

BEDÖMNINGSGRUNDER

Stora konsekvenser uppstår om projektet medför långvariga (>år) och omfattande störningar i känsliga miljöer eller att givna riktvärden överskrids.

Måttliga konsekvenser uppstår om projektet medför långvariga (>år) och måttliga störningar eller kortvariga (månader) och omfattande störningar i känsliga miljöer.

Små konsekvenser uppstår om projektet medför kortvariga (månader) och mindre störningar i känsliga miljöer.

Sida 57


• Vid återställning av mark eftersträvas att efterlikna områdets naturliga miljö.

• Material återvinns i största möjliga mån.

• Avfall omhändertas enligt gällande lagstiftning.

9.14.2 Effekter och konsekvenser De miljökonsekvenser som främst uppstår i byggskedet är störningar från avverkning, borrning, schaktning, sprängning, lastning samt transporter till och från projektområdet. De transporter som kommer att ske till och från området består av olika materialtransporter, personal, anläggningsmaskiner, samt själva vindkraftverken och tillhörande utrustning.

En del av störningen kommer att bestå i oönskade ljud från verksamheten. De riktvärden som anges i Naturvårdsverkets råd (2004:15) om buller från byggplatser kommer att vara vägledande för planering och genomförande av byggnationerna.

Nyanläggning av vägar kommer att göras och befintliga vägar kommer att förstärkas. Detta kommer främst att ge negativ påverkan på området under byggskedet. I möjligaste mån ska massbalans eftersträvas så att schakter och fyllningar inte innebär transporter. Enbart överbyggnaden av planerade nya vägar,uppställningsytor samt vägförstärkningar kan enligt uppskattningar uppgå till så mycket som 25 000 m3 externt tillförda massor, vilket innebär omfattande transporter. Antalet lastbilstransporter för införsel av massor bedöms kunna bli cirka 1 800 st för alternativ med tillfart via Fröland och cirka 2 100 st för alternativ med tillfart via Kittjärn. För de fyra fundamenten har det utöver masshanteringen beräknats att det behövs upp till cirka 520 st betongbilstransporter, beroende på typ av fundament.

Närliggande täkter ska om möjligt användas för att minska transporternas påverkan på närboende, friluftskliv och naturmiljön.

Vid avveckling av anläggningen kommer störningarna till omgivningen att åter öka temporärt. Demontering, transporter och återställningsarbeten kan då potentiellt utgöra störning för friluftslivet, jägare och närboende.

Byggskedet samt avvecklingsarbetet av vindkraftsanläggningen kommer temporärt att innebära stora störningar för närboende, framförallt om tillfartsvägen genom Fröland väljs som alternativ. Störningen är dock temporär och när anläggningen är i drift alstrar den väldig få transporter.

Med de försiktighetsåtgärder som är inarbetade, vilket bland annat innebär god planering av det arbete som skall utföras samt information till allmänheten och närboende, bedöms verksamheten ge små till måttliga konsekvenser med avseende på byggskedet och avveckling av anläggningen.

Sida 58


10 Riskanalys I denna riskanalys har endast risker förknippade med människors (allmänhetens) hälsa och miljö hanterats. Risker förknippade med höghöjdsarbete, elarbeten med mera råder under arbetsmiljölagstiftningen och tas därför inte upp i denna rapport.

Möjliga risker 10.1

10.1.1 Byggskede Under byggskedet har följande riskfaktorer av betydelse identifierats:

• Risk för trafikolyckor vid transport av gods och byggmaterial samt vid trafik med arbetsfordon.

• Läckage av kemikalier/olja till omgivningen vid byggnation av vägar och fundament inom projektområdet.

• Risk för damning och buller

• Risk för skador på intilliggande natur- och kulturmiljö

10.1.2 Driftskede Under driftskedet har följande riskfaktorer indentifierats:

• Nedfallande delar från hög höjd

• Brand

• Åska och blixtnedslag

• Iskast eller nedfallande is/snö

• Vältande vindkraftverk

• Kollision med luftfarkoster

• Läckage av kemikalier/olja till omgivningen

Sannolikhet och konsekvens för en olycka 10.2En uppskattad sannolikhet respektive konsekvens för olika typer av olyckor finns redovisad i Tabell 5. Sannolikheter och konsekvenser har klassats som liten, måttlig eller stor. Ingen av de identifierade riskfaktorerna har bedömts som både sannolika och med stora konsekvenser.

Nedisning uppstår vid kallt och fuktigt klimat, exempelvis vid underkylt regn, underkyld dimma eller när temperaturen skiftar väldigt snabbt. Nedisning kan i sin tur leda till iskast och isras. Indikeringsutrustning för isbildning, så kallade isdetektorer, minskar drastiskt risken för isras och iskast.

Olyckor i samband med drift av ett vindkraftverk är sällsynta. Arbetsmiljörelaterade olyckor och trafikolyckor kan uppstå vid montage, service och reparationer av vindkraftverken.

Räddningsverket konstaterar att vindkraftverken i sig inte kan betecknas som riskabla, undantaget de risker som finns för servicetekniker som genomför underhållet på anläggningen. (MSB 20 13).

Sida 59


Riskerna för kollision mellan vindkraftverk och flygfarkoster minimeras genom nyttjande av hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter.

Läckage av kemikalier eller olja kan potentiellt uppstå från ett vindkraftverk. Genom den utformning som görs i designen så kommer dessa eventuella vätskor att kunna samlas upp utan kontaminering av den omgivande miljön.

Tabell 5. Sammanställning av riskanalys för vindkraftsetableringen vid Spjutåsberget.

Riskfaktor Riskkategori Riskexponerad grupp

Sannolikhet (liten, måttlig, stor)

Konsekvens (liten, måttlig, stor) Åtgärd

Damning väg Byggande Allmänheten Stor Måttlig, lite bebyggelse även vid tillfartsvägar

Vattenbegjutning vid behov

Byggtidsbuller, fundament – vägbyggen

Byggande Allmänheten Stor Liten, långt till bebyggelse Ingen

Trafikolyckor Byggande Personal och allmänhet

Liten Liten till stor Följa alla myndighets-bestämmelser rörande transporter

Läckage av kemikalier och olja

Byggande Omgivande mark Måttlig Liten till måttlig, låga naturvärden, få vattendrag

Absorbtionsmedel

Bladbrott, fallande delar

Drift Allmänheten Liten Ingen till stor om någon träffas, dock osannolikt att någon träffas, långt avstånd till bebyggelse

Ingen utöver vanlig drift och underhåll

Brand Drift Omgivningen Liten Liten, långt till bebyggelse, många möjligheter för räddningstjänsten att komma fram

Åskskydd, larmsystem

Åska och blixtnedslag

Drift Vindkraftsverket, omgivningen, allmänheten och personal

Måttlig Liten med skyddsutrustning Åskskydd

Iskast eller nedfallande is/snö

Drift Allmänheten Liten till måttlig beroende på nyttjande av isdetektorer eller ej

Stor ifall person eller egendom skadas. Dock är denna sannolikhet låg även ifall iskast skulle uppstå då området ligger avskilt och nyttjas i liten utsträckning vid aktuella väderlekar

Indikationsutrustning, varningsskyltar

Läckage av kemikalier och olja

Drift Omgivningen Liten Liten, mängden olja eller kemikalie som skulle kunna läcka ut är i mycket begränsad omfattning enbart i omedelbar närhet till vindkraftverket

Designen på verket gör att vätskor kan samlas upp utan att rinna ut i omgivningen

Kollision med flygfarkost

Drift Allmänheten liten Stor Hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter

Vältande vindkraftsverk

Drift Allmänheten Liten Liten, berör endast området 200 m närmast verket mkt osannolikt att någon vistas där

Ingen utöver vanlig drift och underhåll

Sida 60


Uppföljning För det fall tillstånd erhålls för föreslagen verksamhet kommer ett kontrollprogram att upprättas för att säkerställa efterlevnad av givna villkor, sökandes åtaganden och miljöbalkens krav. Kontrollprogrammet kommer att utformas enligt de krav som ställs i Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.

Viktiga frågor i kontrollprogrammet är uppföljning av påverkan på smålom och orre.

11 Fortsatt arbete och kommande prövningar Val av platser för täkter och uppläggning av massor samt anmälan/tillstånd i samband med detta sköts av entreprenören. Om förorenade massor påträffas ska de anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 10 kap 11 § miljöbalken.

Eventuellt arbete i vattendrag kommer att anmälas som vattenverksamhet till länsstyrelsen enligt 11 kap 9b § miljöbalken. Inget tillstånd krävs då medelvattenföringen på berörda vattendrag understiger en kubikmeter per sekund.

Elnätsanslutning för vindkraftsanläggningen till överliggande elnät prövas i särskild ordning enligt Ellagen genom nätägarens försorg.

Om inte tidigare kända fornlämningar påträffas under byggnationen av vindkraftsanläggningen avbryts arbetet och kontakt tas med Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Ansökan om bygglov för eventuell vindmätningsmast kommer att sökas hos Härnösands kommun.

En transportplan kommer att upprättas i samråd med kommunen och Trafikverket.

Eventuellt anläggande av mobil betongstation eller anläggning för krossning kommer att anmälas till tillsynsmyndigheten.

Sida 61


12 Källor Artdatabanken Artportalen www.artportalen.se September 2011

Boverket 2009, Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden,

Bright, J , Langston, R., Bullman, R., Evans, R., Gardner, S., Perce-Higgins, J. 2008 Map of bird sensitivities to wind farms in Scotland: A tool to aid planning and conservation. Biological Conservation 141 pp 2342-2356.Elsevier Ltd.

Danell, Ö. (2004) Renskötselns robusthet- behov av nytt synsätt för att tydliggöra rennäringens förutsättningar och hållbarhet i dess socioekologiska sammanhang. The 13th Nordic Conference on reindeer and Reindeerhusbandary Research. Röros Norge 2004. Publiserad i Rangifer Report No 10(2005):34–39

Energiläget i Sverige 2008. Energimyndigheten. http://www.energimyndigheten.se/sv/Statistik/Energilaget/ Februari 2013

Flydal, K, Jordøy, P., Nellemann, C., Reimers, E., Strand , O., Vistnes, I. (2002). REIN-prosjektet Slutrapport. Norges forskningsråd, Oslo. ISBN 82-12-01691-9.

Frostviken norra Samebys utvecklingsplanering1992

Helldin J-O, Jung J, Neumann W, Olsson M, Skarin A, Widemo F. 2012. Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. En syntesrapport. Rapport 6499, Naturvårdsverket.

Härnösands kommun, 1997. Vindkraftsplan.

Härnösands kommun, 2008.Naturvårdsprogram.

Härnösands kommun, 2011. Översiktsplan 2011–2025.

Härnösands kommun, 2012. Vindkraft i Härnösand Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2012. Utställningsversion.

Hörnsten, L. 2000. Outdoor Recreation in Swedish Forests - Implications for society and forestry. Acta Universitatis Agriculturae Suecia Silvestria 169, SLU, Uppsala, ISBN 91-576-6053-0.

Larsen M. (2002). Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län –en pilotstudie. Mitthögskolan, Östersund

Länsstyrelsen digitalt underlag naturvärden http://www.gis.lst.se/ Februari 2013

Länsstyrelsen i Västernorrland, Planeringsunderlag för stora vindkraftsanläggningar i Västernorrlands län. 2006-06-29, Dnr 400-9706-06

Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Kultur och Natur 2007, Inventering av fladdermöss i Västernorrlands län 2007, 2007:16

Länsstyrelsen Västernorrland Skogsstyrelsen Mellannorrland (2006) Strategi för formellt skydd av skog i Västernorrlands län

Länsstyrelsen Västernorrland, Avdelningen för Kultur och Natur 2005 Översiktlig kustinventering 2002–2004 2005:3

Länsstyrelsen Västernorrland, Avdelningen för Kultur och Natur 2007, Inventering av skalbaggar på äldre tallved 2007:14

Sida 62

http://www.artportalen.se/

http://www.energimyndigheten.se/sv/Statistik/Energilaget/

http://www.gis.lst.se/


Länsstyrelsen Västernorrland, Avdelningen för Kultur och natur Fladdermöss i Västernorrlands län 2006 Rapport 2006:5

Länsstyrelsen Västernorrland, REGIONAL LANDSKAPSANALYS med fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft, 2010:27

Länsstyrelsen Västernorrland, Faktablad – Svallning och svallsediment. 2007-06-12.

MSB. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Vindkraftverk. https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/Brand--raddning/Vindkraft/ Januari 2013.

Naturvårdsverket. 2006. Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan, Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS Rapport 5546.

Naturvårdsverket. 2011. Vindkraftens effekter påfåglar och fladdermöss - syntesrapport, VINDVAL, RAPPORT 6467.

Reimers. E, Coleman J.E (2003). Reindeer and caribou (rangifer tarandus) respons toward human activites. The 11th Artic Ungulate Conference Saariselkä, Finland 2003, publiserad i Rangifer 26 (2).

Rydell, J, Engström, H, Hedenström, A, Kyed Larsen, J, Pettersson, J, Green, M. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport Vindval Rapport 6 467.

Sametinget. Rennäring och Samebyar. http://www.sametinget.se/1134 Februari 2013.

Sveriges Geologiska Undersökning, SGU Kartvisare – Ballast. http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/kartvisare/index.html 2013-04-02.

Skogsstyrelsen. 2007. Slutrapport – Besöksstudie: tätortsnära skogar i Härnösand.

Skogsstyrelsen. Skogens pärlor [www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor] September 2011.

SOF. 2009. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om Vindkraft.

Svensk Vindenergi. 2013. Svensk Vindenergis årsstatistik 2012. http://www.vindkraftsbranschen.se/wp-content/uploads/2013/02/Statistik-vindkraft-20130214.pdf Mars 2013.

Widemo, F, 2007 Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer,kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder SOF 2007

Vindkraftens miljöpåverkan – resultat från forskning 2005–2009 inom Vindval. 2010. Rapport 8469.

Vistnes I, Nellman C (2007). Impact of human activity on reindeer and caribou: The matter of spatial and temporal scales. The 14th Nordic Conference on Reindeer and Reindeer Husbandry Research Vantaa, Finland mars 2006. Publicerad i Rangifer Report No12 (2007:47–56)

Sida 63

https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/Brand--raddning/Vindkraft/

http://www.sametinget.se/1134

http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/kartvisare/index.html

http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor

http://www.vindkraftsbranschen.se/wp-content/uploads/2013/02/Statistik-vindkraft-20130214.pdf

http://www.vindkraftsbranschen.se/wp-content/uploads/2013/02/Statistik-vindkraft-20130214.pdf

Vectura är marknadsledande teknikkonsulter inom transportinfrastruktur och rörelseplanering. Vectura löser komplexa transportutmaningar och står för ett unikt kunnande i samspelet mellan transportslagen. Vi hjälper våra kunder att utveckla hållbara transportsystem och erbjuder tjänster inom utredning och analys, projektering, bygg- och projektledning samt drift och underhåll.

Vi är 1100 konsulter och finns på 40 orter i Sverige samt i Köpenhamn.

www.vectura.se

Bilaga T2 - HEMAB...en totalhöjd över 150 m krävs , enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig...

Documents

Transcript of Bilaga T2 - HEMAB...en totalhöjd över 150 m krävs , enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig...