Berättelsen om

Lena Information om text och blankett för bedömning av språklig färdighet hos barn med ett annat modersmål

Den version av text och blankett, utarbetad av talpedagog Berit Tybrand, som återfinns här på

hemsidan är framtagen för att användas i kombination med bilderna i Lundamaterialet.

Ett fåtal ändringar har gjorts i Berit Tybrands material för att anpassa det till den nu omarbetade

versionen av Lundamaterialet. Dock har hennes förslag till frågor om bilderna att ställa till eleverna

för att locka fram rätt målord tagits med i hennes originalskick.

Filen med blanketten innehåller den första och den sista sidan av den blankett som Berit Tybrand har

tagit fram. Sidorna två och tre finns i den vanliga gula blanketten som medföljer Lundamaterialet.

LUNDAMATERIALET

bearbetat för

kartläggning och bedömning av kunskaper i svenska hos barn med ett annat modersmål

Berättelsen om Lena

Den bearbetade versionen av LUNDAMATERIALET undersöker den språkliga färdigheten i svenska hos barn med ett annat modersmål inom ett begränsat område av fonologi, morfologi, syntax och lexikon. Da materialet också inbjuder till samtal, kan man aven få en uppfattning om barnets spontantal. Det vänder sig främst till åldersgruppen 6-7 år inför skolstarten men kan också användas till elever med annat modersmål upp till 11-12 års- åldern.

Lundamaterialet utarbetades från början av logopederna Eva Holmberg och Harriet Stenkvist vid foniatriska avdelningen vid sjukhuset i Lund 1975-78 för att kartlägga och bedöma barn med försenad språkutveckling. Det omarbetades efter några år. En närmare beskrivning av materialet framgår av inledningen i häftet, där endast bilderna används i undersökningen med invandrarbarn.

Bearbetningen till undersökning av språkfärdigheten i svenska hos barn med ett annat modersmål har gjorts av en grupp talpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och hemspråkslärare. Huvudsyftet var att få en helhetsbild av barnets språkförmåga i svenska. Observera att materialet inte får uppfattas som ett test, utan att det är en friare språklig undersökning, som ställer vissa krav på undersökarens kompetens. Det är alltså inte standardiserat men ursprungligen utarbetat efter en jämförelse med en undersökning av normalspråkliga barn i ett 60-poängsarbete vid Lunds Universitet. Bland initiativtagarna till materialet är bl. a Ulrika Nettelbladt.

När Lundamaterialet valdes for att undersoka invandrarbarns färdigheter i svenska berodde det på att det saknades ett mer systematiskt material för att undersöka andraspråket hos invandrarbarn. Genom bearbetningen har materialets möjligheter utnyttjats ytterligare i hög grad för den tvärspråkliga situationen. Bilderna är verklighetsnära och entydiga. Barnen tycker om dem och känner sig inte pressade som i en testsituation. Dessutom ger det klara indikationer på barnets speciella svårigheter i sitt andraspråkstillägnande. Man får en god inblick i var det brister i barnets sprakliga funktioner och vad som därför behöver förstärkas. Därför kan konkret rådgivning ges till barnets lärare i svenska som andraspråk.

SPRÅKLIG FÄRDIGHET I SVENSKA HOS BARN MED ETT ANNAT MODERSMÅL Det är mycket viktigt att barn som ska börja skolan från allra första dagen får det stöd och den hjälp som behövs for att de ska känna sig trygga i sin skolsituation. For invandrareleverna innebar det bl. a. att var och en får den undervisning i hemsprak och i svenska som andraspråk som de är i behov av.

För att kunna ge den enskilda eleven rätt hjälp från början är det viktigt att så tidigt som möjligt få en uppfattning om hur långt han/hon hunnit i sin inlärning av svenska. En sådan bedömning bör ske tidigt på vårterminen före skolstarten.

Medarbetare i skolan med kompetens att medverka i bedömningen är - en talpedagog med erfarenhet av invandrarbarn - en lärare i svenska som andraspråk med utbildning i ämnet och

er- farenhet av 7-åriga barns språkliga utveckling.

Som arbetsmaterial har valts Lundamaterialet, som bearbetats för detta syfte. Det ger inblick i olika språkliga funktioner, det är lätt att använda och tar rimlig tid. Det förutsätts dock att den som använder materialet har teoretisk kunskap om bakgrunden till det. Dessutom ar det viktigt att vara medveten om att undersökningen inte ger en uttömmande beskrivning av barnets färdigheter i svenska. Materialet kan också användas för att bedöma invandrarbarns färdighet i svenska upp till 11–12-årsaldern, särskilt vid flyttning mellan olika skolor i landet.

Som framgår av inledningen i Lundamaterialet har olika strategier använts, medan den omarbetade versionen också har "pekstrategi" för att se om barnet har någon språkförståelse. Det står undersökaren fritt att skifta mellan strategierna liksom det är naturligt att binda samman avsnitten till en berättelse om Lena och hennes upplevelser. Om tiden tillåter kan man utvidga frågorna for att få fram fler begrepp.

Även om man således kan hantera materialet ganska fritt, ska man veta hur man får barnet att svara relevant i de olika situationer, som samtalet inbjuder till, och hur man stimulerar barnet till spontant tal, som också - liksom hela undersökningen - bör inspelas på band och analyseras efteråt. Därför är det viktigt att man som undersökare har den insikt i svenska barns tal- och språkutveckling som en talpedagog eller lärare med utbildning i svenska som andraspråk har.

VÄGLEDNING I BRUK AV LUNDAMATERIALET * Läs noggrant igenom sidan 2-8 i Nya Lundamaterialet med särskild vikt på

sidan 8 "Instruktioner till undersökaren".

* Kontakta förskolläraren/klassläraren och avtala tid för besök. Föräldrarna bör informeras om detta, ev. skriftligt.

* Samtala individuellt med varje barn om bilderna i Lundamaterialet.

* Spela in samtalet på band. Låt barnet först göra sig förtrogen med bandspelaren. Sätt på inspelning och fråga t ex Vad heter du? Hur gammal är du? Var bor du? ............... Lyssna sedan tillsammans på detta. Säg förslagsvis: Kan bandspelaren få stå där och snurra, så att jag, ingen annan, kan lyssna sedan, om jag glömmer bort vad du och jag pratade om? (Det brukar alltid gå bra).

* Håll inte på längre än 30-40 minuter. Det ska helst vara en avspänd, trivsam stund tillsammans med barnet.

* Uppmuntra och lyssna också på barnets spontantal.

* Samtala med förskolläraren/klassläraren om hur barnet fungerar språkligt, socialt i gruppen. Kan barnet exempelvis lyssna och ta emot instruktioner i grupp?

* Som efterarbete avlyssnas bandet och noteringar görs på protokollet. På baksidan antecknas spontantal, sammanfattning mm.

* Information om bedömningen lämnas till de lärare, som ska undervisa och stödja barnet i svenska. Vid organisation av årskurs 1 lämnas det sammanfattande resultatet till ansvarig skolledare.

För den svenska arbetsgruppens bearbetning av LUNDAMATERIALET

Berit Tybrand

1 SANG

Beratta

Frage-strategi

eller

Avslutnings-strategi

Ev. extrafragor:

Om barnet inte

Ev. pek-strategi

2a BOK 2b BLA

Den har flickan heter Lena. Hon ar medi den har boken o.s.v.

Vad ligger Lena i?Vad laser hon i?

Vilken farg har boken?Vad har hon pa sig? (Peka p& den rod-vit-randigatrojan, nattlinnet, pyjamasen )

kan uttrycka sig, far det peka pa bilderna i stallet

Peka pa sangen!Peka pa boken!

..

7a SKRIVER

Frage-strategi

Avslutnings-strategi

Pek-strategi

9a RITAR

Frage-strategi

Avslutnings-strategi

7b BREV 8 FRIMARKE

Det har ar Lenas hand. Vad gor hon?Vad ar det?

Hon ritar inte utan honPa brevet har hon klistrat

Peka pa pennan!Peka pa frimarket!

9b RATT 10 FLICKA

Vad gor Lena har?Vad har hon ritat har?

Lena ar inte en pojke utan

Beratta Nar Lena kommer hem fran skolan vill hon ata lite.

3TANT

Frage-strategi

Avslutnings-strategi

4 HUND 5 BLOMMA 6GRAS

Vad ar det har? (Vad ser du pa den har bilden?)Vad vaxer det pa marken?

Det ar inte en farbror utan.Hon ar ute och gar medHunden tittar paTauten och hunden star i...

Ev. extrafraga: Vad har tanteri pa sig?

Ev. pek-strategi

Peka pa tanten!Peka pa hunden!Peka pa blomman! Peka pa graset!

11 BANAN 12a MJOLK 12 b GLAS 18 KO 19 TRAD 20 BLAD (LOV)

Frage-strategi

Avslutnings-strategi

Ev. pek-strategi

Vad ar det?Vad tror du det finns i paketet?

Och mjolken haller hon upp i.Det dar arI glaset finns det

Peka pa bananen!Peka pa mjolken!Peka pa glaset! o.s.v.

13 OGA

Beratta

Frage-strategi

14 NASA 15 MUN 16 PIPA 17 SKAGG

Det har ar Lenas pappa. Nu pekar jag.Eller om eleven verkar saker: Kan du pekaoch beratta vad de olika delarna heter?

Vad ar det?Vad har nan i sin mun?

Avslutnings- Pa hakan har han.strategi I munnen har han.

o.s.v.

Om barnet verkar sakert, fortsatt fraga pa ovriga begrepp pa bilden:panna, kinder, haka, ogonbryn etc.

Ev. pek-strategi

Peka pa hans ogon, nasa, mun, pipa, skagg

Frage-strategi

Avslutnings-strategi

Pek-strategi

Vad ar det?Vad ar det som vaxer har?Vad ar det som sitter pa tradet?

Det har ar inte en gris utan.Bredvid kon star detPa den grenen finns det

Peka pa kon!Peka pa tradet!Peka pa bladet!

21aHJARTA 21bROTr

Frage- Vad ar det har?strategi

Avslutnings- ....som ar.... (rott)strategi

22FOT

Frage-strategi

Avslutnings-strategi

23SKO

Vad ser du pa den har bilden?Vad ar det? 1

Och har ar Lenas (Peka pa foten)Och det har ar hennes (Peka pa skon)

Ev. extrafraga Vad ar det har? (Peka pa tarna)

24aDUSCHAR 24b POTTER 25 VATTEN 26 TVAL

Frage-strategi

Avslutnings-strategi

Vad gor Lena har?

Hon star pa sina bada (Peka pa fotterna)Fran duscheii kommer detFor att bli ren tvattar hon sig med...(Peka pa tvalen)

Ev. extrafraga Vad betyder den roda fargen och den bla fargen?(Peka pa kranarna)

27a (BOK)HYLLA 27b BOCKER 28a BANANER 28b SEX

Beratta

Frage-strategi

I Lenas rum finns det en liten....(Peka pa bokhyllan)

Vad har honi sin bokhylla?(Peka pa bockerna och bananerna)Kan du rakna hogt hur manga bocker det ar?(Och bananer)

Ev. extrafraga Vilka farger ar det pa bockerna?

29 FLICKOR

Beratta

Avslutnings-strategi

30 SANGAR

Har ligger Lena och sover. Hon har ocksa en syster(peka) sa nu ar det inte bara en flickautan tva som ligger i tva (Peka pa sangarna)

Har ar det tva (Peka pa sangarna)Och har ar det tva (Peka pa flickorna)

31aAPPLEN

Beratta

Avslutnings-strategi

32aBATAR

Avslutnings-strategi

Nu skall du se pa de nasta tva bildernaoch saga mig vad du ser.

Har ar fyra.

och har ar fyra.

(Bladdra lillbaka till bilden med applena, somocksa anvands till fraga 31b.Bilden med batarna anvands ater till 32b)

31b STOR, STORRE, STORST

Avslutnings-strategi

l!v. pek-slrategi

(Lagg handen over de tva storsta applena.Peka pa det minsta och sag:)

Det har applet ar litet,men det har (peka pa apple nr 2)ar inte litet. Det ar ganskaOch det har applet (peka pa apple nr 3)ar andaOch det dar (apple nr 4) ar allra

Peka pa det storsta applet!Peka pa ett apple som ar storre an det har!(Peka pa apple nr 2)

32b LITEN, MINDRE, MINST

Avslutnings-strategi

(Lagg handen over de tva minsta batarna.Peka pa den storsta och sag:)

Den har baten ar stor, men den har(peka pa bat nr 2) ar inte stor utan ganskaOch den har (peka pa bat nr 3) ar andaOch den har (peka pa bat nr 4) ar allra

33 FORT, FORTARE, FORTAST(SNABB, SNABBARE, SNABBAST)

Peka pa barnvagnen.

Avslutnings-strategi

Att aka barnvagn gar sakta, men att cyklagar inte sakta utan det gar ganskaOch att aka bil gar annuAtt aka flygplan gar allra

Ev fragor for att fa fram spontantal, t ex:Vad har du akt med? Beratta!

34 TJOCK, TJOCKARE, TJOCKAST

Lagg handen over de tva tjockaste korvarna (till hoger).

Avslutnings-strategi

Den har korven ar smal, men (peka) den korvenar inte smal utan den ar ganskaoch den har korven (peka) ar annuoch den (peka) ar allra

35 DEN LILLA BLOMMAN36 DET LILLA HUSET37 DOM SMA KLOCKORNA

Sag

Avslutnings-strategi

Du ser tva bilder. Det ar min bild (peka)och det ar din bild.Jag sager nagot om min bild, och du sagernastan likadant om din. Jag sager:

Det har ar den stora blommanoch det dar ar (peka)Har ar (peka) det stora husetoch har arDet har ar (peka) dom stora klockornaoch det dar ar .

38 LENAS 39 KATTENS

l-rdge-strategi

Kommer du ihag vad flickan heter? (Lena)Hon har fatt en glass.Vems glass ar det?Vems svans ar det? (Peka)

liv extrafraga Vems byxor (troja....) ar det?

40 HANS

l-'n'ige-strutegi

Avslutnings-slrategi

41 HENNES 42 MIN 43 DIN

Hon har en boll, och hail har en boll.(Peka pa en boll i taget)Vems boll ar det?Och vems boll ar det?

Det ar... ,..boll.

( T i l l uppgifterna 42 och 43 finns iiiga bilder.Peka t ex pa barnets troja och din egen)

Vems troja ar det?Och vems ar det?sirategi

44 UNDER

Sag

Frage-strategi

Avslutnings-strategi

45 I (INNE I)

Lena tror att hon har gomt sig,men du ser ju var hon ar.

Var ar Lena har?

Dar ar hon under skapet,och dar ar hon .

46 BAKOM 47 FRAMFOR

Frage-strategi

Var ar hon har?...och har?

48 BREDVID (VID SIDAN AV) 49 PA

Var ar Lena nu?Frage-strategi

Avslutnings-strategi

Nu ar Lena inte framfCr skaper langre.Har ar hon..

50 NER / NERFOR

Avslutnings- Pojken gar uppfor trappan,strategi men Lena gar

51 TILL

h-uge-strategi

Avslutnings-slrategi

Vart springer Lena?

Hon springer

S2 AV/FRAN

l;n\ge- Det har ar mjolk. Hur far man mjolk?Itrategi

lixlrafraga Har du sett hur man mjolkar en ko?Beratta! (nar, var, hur?)

53 MED

I'rage-strategi

(Peka pa skeden)Hur ater Lena sin soppa?

54a KAN INTE KLATTRA 54b HAR BRUTIT

Avslutnings-strategi

Fraga

Den har pojken kan klattra.Men den pojken

Varfor det?

Stall olika fragor for att fa barnet att tala spontant, t ex:Har du skadat dig nagon gang?(Eller en bror, syster, kamrat...)Vad hande da? Beratta!

55 GUNGARINTE

Avslutnings- Lena gungar,strategi men den flickan.

56 TYCKER INTE OM

Avslutnings- Lena tycker om saft,strategi men pojken

57 HOPPAR INTE

Avslutnings- Lena hoppar rep,strategi men den dar flickan.

58INGA/INTENAGRA

Avslutnings- Det har tradet har manga blad.strategi Men det har tradet har

Hxtrafragor Nar ser traden ut sa har? (Peka)...och sa har?Undersok om barnet kanner till arstiderna.

•59 ATER 60 HAR ATIT

Frage- Vad gor musen?strategi Nu ar osten slut. Varfor det?

Hur kan du se det?

61 TVATTAR 62 HAR TVATTAT

Frage- Vad gor Lena har? (Peka)strategi Hur har bilen blivit sa ren och fin?

Extrafragor Vad hade hon for "saker" nar hon tv.m.idr \n\<-\\,'(Peka)Sa bra att Lena hjalpte till all tvni iu bilcn!Kan du hjalpa till med nagoming hrmm.i /

63aVASKOR 63bSKAAKA

Frage- Lena har packat sina (peka pa bada vitskorna)strategi och koper en biljett. Varfor gor hon dc>t f1

Extrafragor Har du akt tag? Vart? Nar?

64 SKA BADA

Frage-strategi

Beratta

Lena har hamtat sin badringoch springer ner till stranden.Varfor gor hon det?

Forra aret var Lena pa utflykt med hela klassen(dagiset). De andra barnen badade ocksa.De akte dit med buss (vand blad),och nu ska vi se vad som hande i bussen.

65 Stark imperfektbojningGICK SONDERSOV(SATT)

66 Svag imperfektbojningLASTEKORDERITADEBRAKADETITTADE (UT)

l;orsok fa barnet att saga sa manga verb i imperfekt som mojligtgenom att stalla fragor med verbet i imperfekt (preteritum)< >rh samtidigt peka pa de olika barnen pa bildeii.

Frage-strategi

Vad var det som hande i bussen?Vad giorcle han, hon, den o s v.

(Notera ocksa barnets satskonstrukvioner!)

65 Stark imperfektbojningSl'RANCIX')KSTOD

66 Svag imperfektbojningHOPPADE(SIMMADE)GRAVDE

Vad gjorde banien nar de hade kommit fram?strategi

(Notera ocksa barnets satskonstruktioner!)

Beratta Nasta bild:Efterat, nar barnen hade badat och torkat sig,var de lite trotta

65 Stark imperfektbojningATDRACKGRAT

66 Svag imperfektbojningSYDDEBLODDEHALLDE

Frage-strategi

Vad gjorde de da?

(Notera ocksa barnets satskonstruktioner!)

66 Svag imperfektbojning

Vad gjorde de sen till sist?

(Notera ocksa barnets satskonstruktioner!)

Frage-strategi

67 FRAGEORDS-FRAGOR

Beratta

68 JA/NEJ-FRAGOR

Nu bar jag fragat dig om en massa saker,och nu ar det din tur att fraga mig om nagot.

Uppmanings- (Fa barnet att fraga med frageord genom att saga:)strategi Fraga mig var jag bor!

Fraga mig hur dags jag vakrtade!

(och fragor som kan besvaras med ja/nejgenom att saga:)Fraga mig om jag tycker om glass!