Bedömning med ett systemperspektiv. Bedömningars …...Copyright: Christian Lundahl, Uppsala...

Copyright: Christian Lundahl, Uppsala universitet

Bedömning med ett systemperspektiv. Bedömningars långsamma och snabba språk

Christian Lundahl, FD Uppsala universitet [email protected]


”Det första jag tänker på när det gäller att känna mig duktig och nöjd (men också deppig och ledsen) är ganska självklart skolan, betyg och prov. Det är skolan och de beprövningar och ’graderingar’ man blir utsatt för där som står för de flesta ’gu´-vad-jag-är-dålig’ eller ’gu´-vad-jag-är-bra’ känslor”. Kajsa 15 år


Betyg och bedömning – det kraftfullaste didaktiska verktyget

Bedömningar är ett av de kraftfullaste pedagogiska verktyg vi har för att disciplinera individen och dess kunskaper – i positiv och negativ mening.

Brukat på rätt sätt är det vårt mest effektiva verktyg för kunskapsutveckling. Använt på fel sätt är det det mest förödande redskapet för lärande och utveckling.


Bedömning med ett systemperspektiv

•  Sätter fokus på bedömning inte blott som reaktion utan produktion. Vem gör bedömningen, hur utformas den och från vilken position sker den?

•  Sätter fokus på användningen. Vem använder resultatmåtten, hur, i vilket syfte och med vilka konsekvenser?


Att använda bedömningar – egenskaper hos formativa och summativa bedömningar

Formativa bedömningar – Valida (läroplansnära), fylliga beskrivningar, didaktiskt långsamt språk, kontextberoende

Summativa bedömningar – Reliabla (mätsäkra), psykometriskt språk, objektiva, statistiska, snabbt


Vad är skolans resultat?

•  Både formativa och summativa bedömningar växer fram i relation till:

•  1) Vad som betraktas som skolans resultat/kunskapsproduktion.

•  2) Hur resultatet kan främjas genom kunskap om det.


Det administrativa respektive det pedagogiska perspektivet

Resultat är det säkert mätbara utifrån vilket administrationen planerar och läraren effektuerar. (Thorndike)

Resultat är det som varit/är och som vi kan lära oss av för att gå vidare. Det väsentliga är det ännu inte existerande. (Dewey)


Thorndike Tables of correlations seem dull, dry, unimpressive

things beside the insights of poets and proverb-makers—but only to those who miss their meaning. In the end they will contribute tenfold more to man's mastery of himself. History records no career, war or revolution that can compare in significance with the fact that the correlation between intellect and morality is approximately .3, a fact to which perhaps a fourth of the world's progress is due. (Thorndike 1913, s. 142)


Dewey [Ä]ven om det vore sant att allt som finns kan

mätas – om vi bara visste hur – så kan det som inte existerar inte mätas. Och det är ingen paradox att påstå att läraren är fullt upptagen av det som inte existerar. Ty en progressiv skola är mest inriktad på utveckling, på en fortgående och föränderlig process, på att omforma existerande anlag och erfarenheter. Vad som redan finns genom medfödda anlag och tidigare studieresultat är underordnat det som kan utvecklas.


Den pedagogisk administrativa konfliktens historiska rötter

Gemensamt för de sociala ingenjörerna i alla tider är att de utgår från politiskt accepterade, gemensamma värden, som ska omsättas i praktiken med hjälp av rationalistiska, vetenskapliga metoder.

Frågan om individens välmenta omyndiggörande har att göra med teknikens och tekniksystemens förmåga att förvandlas från kraftfullt medel till alienerande självändamål. (Göran Nilsson: De sociala ingenjörerna)


Skogvaktarmentalitet (formativ bedömning)

Antagning och urval Även om det, som det vidare uttrycks, inte är rimligt att vänta sig att mer än en fjärdedel av sådden bär frukt, bör man inte sluta så: ”näpeliga fierde parten aff thz som sådt warder, kommer til sin rätta fruct, vtan warder (såsom wår Herre Christus seger) sompt förtrampat och vpätit aff fuglar, sompt förwijsnar, och sompt förqueffs aff tistel och allahanda ogräs” (1561, s. 10).


Minnesövning - ’De memoriae excercitatione’ Gossarna böra ej anse sig veta mera än det de fullt ut behålla i minnet. Minnet åter kan genom övning underhållas och stärkas. Därför böra gossarna ofta och ihärdigt öva sitt minne genom att lära sig rätt mycket utantill, och detta allt ifrån den första skoltiden, emedan de då befinna sig i en ålder som föga märker denna möda, emedan den ej väger den. Denna ålder är ock därför den lämpligaste för inlärandet av vetandets första grunder, vilka en mera framskriden ålder finner tråkiga. (1649, s. 84)

Rättandet av skripta - ’De Emendatione Scriptorum’ [d]et oriktiga skall han icke alldeles utplåna utan endast stryka under. Denna aktsamhet om det skrivna medför bland annat den fördelen att lärjungarna under följande månader närsomhelst kunna återgå till vad de skrivit under de föregående och genom jämförelser själva förvissa sig om sina framsteg, undvika de en gång rättade felen och fortfara på den väg, som de finna vara den rätta. (1649, s. 80)

och vidare:

”välbetänkt att genomgå rättelserna icke tyst eller mumlande utan med hög röst, så att alla få del av vars och ens såväl fel som förtjänster, varigenom de lära sig att under ädel tävlan [’honesta aemulatione’] för framtiden undvika de förra och efterlikna de senare” (1649, s. 80)


Bokföra examinationen

Från rumslig ordning…

”Flitiga och samvetsgranna lärjungar böra av lärarna framhållas och få plats i klassen före de försumliga och okunniga” och att de ”lata skola sättas på åsnepallen [’scamno asinorum’] eller bära åsnebilden [’asini picturam’], placeras efter de övriga, uteslutas från befattningar och hedersposter inom skolan o.s.v.” (1649, s. 89, 90).

…till boklig ordning

… noga examinera Schole-piltarne, uptekna uti Protocollet dem, som gifwa godt hopp om sig, med mehra som angelägit finnes; Skicka det samma til Consistorium, att ther läggas ad acta ock att lika lydande hafwa i förwahr til näst följande Åhr, att när då examen Solenne åter infaller, man wid jämförandet piltarnes förkofring ifrån thet ena Åhret til det andra må kunna ärfara. (1724, s. 56)

Trädgårdsmästarmentalitet (summativ bedömning)


Kritiken mot Gustaf Ruders förslag

”Alla dagar ser man väl det att den ene lärjungen är qvickare än den andre, har bättre minne och kan nu fortare göra reda för sin lexa än dess kamrat, som fast trögare, dummare, långsammare, ofta med full börd seglar den förre förbi, då dess judicium kommer till större mognad.” (Vexiö gymnasiums lektorer, 11 februari 1740)


Skogvaktarens bedömningsetik

•  Bedömningar måste grunda sig i iakttagelser över lång tid (tålamod)

•  Bedömningar måste grunda sig i en nära relation till barnet (kunskap om barnet)


Bedömningar under läroverkseran

Summativa bedömningar vinner successivt mark över de formativa.

De summativa bedömningarna används för skolans administration och utövar ett tryck över skolans pedagogiska arbete.

Behovet av ett administrativt minne premierar examinationer av utantillkunskaper.

Skolan äger dock fortfarande sina bedömningsrutiner.


Behovet av enhetlighet och de externa bedömningarnas intåg

Skolans traditioner utmanas av vetenskapliga bedömningar

Begynnande de-professionalisering av lärarkåren i bedömningsfrågor


Thorndike vann över Dewey

Den psykologisk administrativa linjen ställde löften till politiker och byråkrater om rationell och rättvis organisering av individer. Det bidrog till att den fick större genomslag är Deweys pedagogisk administrativa linje, vilken hade givit löften om lärarprofessionalisering och individuell utveckling. (Deweys perspektiv kom tillbaka men tycks försvunnit snabbt)


De flesta länder låter allt förbli vid detsamma, dvs. inträdesprövningar och examinationer. De anglosaxisiska länderna inför externa tests.

Sverige väljer en unik väg genom att låta lärares bedömningar i form av betyg spela stor roll för elevens fortsatta karriär. Samtidigt introduceras standardprov för att likrikta lärarnas omdömen.


Men viktigt är att standardproven få bliva vad de är avsedda att vara: en mätsticka i klasslärarens hand och ej i en kontrollerande skolmyndighets. (Wigforss 1933: 222)


I Sverige kommer också externa – administrativa – behov av samordning spela stor roll i standardprovens utformande och användning. Vetenskapen tillåts ta över konstruktionen av proven.


Statens psykologisk pedagogiska instituts enhetliggörande funktion genom standardproven

Läroverken (årskurs 4 – 12) 5 skolformer

Folkskolan (årskurs 1 – 6) 7 skolformer

Folkskollärarseminariet

Ämnesexamen från universitet

Ämnet Pedagogik och psykologi

Ecklisiastikdepartementet

Skolöverstyrelsen

”Fria organisationer”: Lärarförbunden (flera olika för olika skolformer) Svenska sällskapet för folkundervisningens befrämjande Pedagogiska biblioteket Svenska skolmuséet Svenska föreningen för psykisk hälsovård Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet Folkuniversitetsföreningen Skolläkarna Föreningen för psykologisk pedagogiska institutet

SPPI

Medicinalstyrelsen

Standard prov


Standardprov snabbas upp och snabbar upp systemet

•  Folkskolans standardprov 1949 •  Gymnasieskolans centralprov 1967/68 •  Högskoleprovet 1977 •  Folkhögskoleprovet 1978/79

Det ökande tempot får vissa effekter för vad det är som bedöms. Det som bedöms får effekter för vad det undervisas om.


De vetenskapliga bedömningarnas legitimitetskris


Ämnesdidaktiska perspektiv kommer in via centralproven

•  De som konstruerade de nya provtyperna ville göra proven mer funktionella än tidigare studentexamensuppgifter. Eleverna försattes i en situation som mer liknade verkligheten utanför skolan för den som skriver. De skulle t ex inte behöva lita till minneskunskaper utan ha ett material på bordet att bearbeta, sammanfatta och reagera på. De skulle göras medvetna om vem de skrev till – visserligen i en fingerad situation – och de krav på utformningen som skilda genrer ställer. (Palmlund ur Hultman 1991:58)


Standardprov anpassas till den nya läroplanen, Lgr80

•  En viktig riktlinje för nykonstruktionen har varit att pröva elevernas färdigheter i ett helhetssammanhang, tidigare har proven testat separata ”förmågor[”] som stavning, grammatik och språkriktighet. I det nya standardprovet skall eleverna själva formulera alla svar till skillnad från vad som skett i äldre prov där flervalstekniken dominerat. Tidigare har produktiva uppgifter inte kunna användas, eftersom kravet på objektivitet vid bedömningen varit stort. Då proven ej längre skall differentiera över hela betyg[s]skalan har det blivit möjligt att utnyttja ej helt objektiva uppgifter (SÖ 1982:2 ur Hultman 1991:77)


Från kunskap till ”kunskapande”

•  Ungefär samtidigt som standardiserade prov införs på de olika utbildningsnivåerna överger man den absoluta betygssättningen. Det sker på olika sätt och med tydlig fördröjning ju högre upp man kommer, men signalerar en övergång från syn på kunskap som substantiv till en syn på kunskap som verb, som något performativt. Det påverkar bedömandet


På väg mot ”pedagogiska bedömningar”

•  Bedömningens syfte är inte att sortera utan att informera om hur eleven tänker

•  Feed-back. Vad eleven kan och vilka kvaliteter elevens prestation visar

•  Feed-forward. Vad eleven bör fokusera sitt lärande på framöver. Nya och konkreta mål, strategier för att nå dem. (Black & Wiliam 1998)

•  Bedömningen integrerad i undervisningen •  Autentiska uppgifter •  Självbedömning och kamratbedömning, reflexivitet och

kritisk blick på sina prestationer och strategier •  Test-litteracy. Att förstå frågan (”trafik ljus”) •  Ensam är inte stark


Förberett tal - framförandet

Talaren 1__|__|__|__|__|__7

Har ögonkontakt med åhörarna |__|__|__|__|__|__|__| Verkar säker och lugn |__|__|__|__|__|__|__| Visar engagemang |__|__|__|__|__|__|__| Talar lagom högt och tydligt |__|__|__|__|__|__|__| Talaren och innehållet Har ett tydligt syfte med talet |__|__|__|__|__|__|__| Är kunnig i ämnet |__|__|__|__|__|__|__| Kan anpassa talet till tiden |__|__|__|__|__|__|__| Talaren och uppläggningen Väcker intresse genom inledningen |__|__|__|__|__|__|__| Ger konkreta exempel |__|__|__|__|__|__|__| Formulerar en tydlig avslutning |__|__|__|__|__|__|__| Anpassar språket till åhörarna och ämnet |__|__|__|__|__|__|__| Talaren och hjälpmedlen Visar frihet när det gäller manus |__|__|__|__|__|__|__| Använder hjälpmedel som berikar talet |__|__|__|__|__|__|__| Förberett tal - lyssnarna

Är inställda på att lära sig något |__|__|__|__|__|__|__|

Verkar vara intresserade |__|__|__|__|__|__|__| Riktar uppmärksamheten mot den som talar |__|__|__|__|__|__|__| Är beredda på att ställa frågor efter framförandet |__|__|__|__|__|__|__| (http://www.skolverket.se/sb/d/617/a/1890)


Genomförandet viktigare än formen

•  Avdramatisera •  Diskutera •  Analysera

Bra bedömningar är också autentiska ur ett lärarperspektiv, dvs. ger ett mervärde kring relationen elev – undervisning - ämnesinnehåll


Några enkla lärarutvecklade bedömningsmetoder

•  Inga poäng •  Längre vänttid •  Från förhör till intervju •  Framåtsyftande kommentarer •  Använda det individuella kollektivt •  Använda det skriftliga muntligt


Problemet med poäng Återkoppling som bygger på individuella skillnader (som

inte skiljer mellan person och prestation), som möjliggör ranking, tenderar att förstärka känslan av att både framgång och motgång är relaterad till interna stabila faktorer (förmåga, begåvning). Bedömningar som uppmuntrar till jämförelser tenderar få både svaga och duktiga studenter att betrakta sina prestationer som tillfälligheter beroende av otur eller medfödd begåvning. Effekten av nedlagt arbete syns inte… och eftersträvas inte.

Avgörande för elevers framgång över tid är om de förstår sina resultat utifrån interna och ostabila förhållanden, oavsett om det gäller framgång eller misslyckanden – det är upp till mig och jag kan göra någonting åt det.


Exempel på ”formativa bedömningar”

Muntliga frågor. Förr: Vad heter instrumentet som mäter ampere? Nu: Hur kan vi förstå skillnaden mellan volt och ampere? Diskutera i par/Kan ni

utveckla/Varför då/Kan någon göra en syntes av vad X och Z sagt? Finns det andra liknande skillnader inom fysiken? [”No hands up”/Intervju snarare än förhör/Majevtik (förlossningskonst)/mer tid på att göra frågor samt på att invänta svar]

Skriftliga kommentarer. Förr: R, F, 1p, VG Nu: Bra förklarat men kan du också beskriva några konsekvenser av den

kopernikanska vändningen? Gå exempelvis tillbaka till anteckningarna om den geocentriska världsbilden och fundera över… [process-skrivningar, kontinuerlig bedömning/knyt an (portfolio)/peka framåt]

Bedömare/Bedömd För: Läraren/eleven Nu: Självbedömning, kamratbedömning, kollektiva dialoger, lärarens frågor/

prov diskuteras.


Den här typen av bedömningar är i bättre harmoni med moderna teorier om lärandet som en process och dialog. De skapar en inre dialog, självreflektion och inte minst en bild av att förmågan är utvecklingsbar.

- Vet jag det här, hur vet jag det, finns det andra sätt att se på saken, tänk om det var tvärt om? Hur kan jag utveckla detta resonemang… etc


Autentiska prov

De nya standardproven försöker visa läraren hur målen kan implementeras och hur läraren kan tolka olika elevers svar/texter. Framför allt har mycket arbete lagts ned på bedömningsanvisningar och lärarvägledningar baserade på riktiga elevsvar.


Men…


Snabbare och snabbare användning

Accountability regimen: Mer uppföljning Mer inspektion Kvalitetsgranskning Publicerade rankinglistor Internationella jämförelser


SIRIS/SALSA – ett verktyg för det snabba språket på loka nivå


Fler och fler mätningar

•  Fler betygssteg •  Fler nationella prov •  Utbildningsspecifika inträdesprov •  Tillträdesreglering och examensrätt •  Validering •  Anställningstest eller intervju


Nya beslut om nationella prov •  Dessa innebär att nationella ämnesprov kommer att

införas i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 samt i biologi, fysik och kemi i årskurs 9. De nationella ämnesproven i dessa ämnens ska utprovas våren 2009 och de nya bestämmelserna ska tillämpas första gången våren 2010. Vidare har regeringen beslutat att de nationella ämnesproven i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 blir obligatoriska från våren 2009. Regeringen har också aviserat att ämnesproven i årskurs 5 ska tillämpas fram till dess att nationella ämnesprov för årskurs 6 i grundskolan och sameskolan och för årskurs 7 i specialskolan finns utarbetade och kan användas.


Bedömning på en kunskapsmarknad

Stärker konsumentrollen (självsortering i val av utbildning på basis av kapital). Från selektion till elektion.

Är marknadens valuta (den information som flödar mellan aktörer), i teknisk och symbolisk mening. Det man handlar med och det det handlar om.

Är indikationen på marknadens tillstånd. Det som självreglerar marknaden samt underlaget för statlig reglering


Bedömningsformer för examen från gymnasieskolan


Sverige är fortfarande unikt i flera avseende genom att kombinera både interna och externa bedömningar, där de interna tillmäts störst värde. Samtidigt har denna lösning inneburit att svenska lärare inte utvecklat sin bedömningskompetens utifrån yrkets egna grundvalar så som kunnat ske i länder med helt interna eller med helt separerade bedömningar. Den svenska modellen har också lett till att snabba bedömningar och administrativa behov har hög legitimitet och riskerar får företräde vid reformer.


Det ökade bruket av bedömningar i administrativa syften riskerar hemma utvecklingen av pedagogiska bedömningar vilket i sin tur riskerar påverka kunskapsutvecklingen…

Man sluter kontrakt. Vissa saker måste göras inom en bestämd tid. Detta ska redovisas. Nya mätbara mål. Man tvingas definiera i förväg vad man ska nå och komma fram till, vilket är ett grundbrott mot god kunskapsutveckling. Det blir svårt att komma fram till det oväntade.


Sammanfattningsvis

Om bedömningar får verka i kunskaps tjänst och utgå ifrån pedagogiska behov kan resultaten bli bättre än vad som är möjligt utan bedömningar.

Men när de administrativa kraven på att redovisa resultat minskar förutsättningarna att nå goda resultat.


Dessutom…

Förlorar lärare på alla nivåer autonomi över bedömningarna. Att äga bedömningarna är centralt för professionsutvecklingen och för ett yrkes status.

Vinsten är: Bättre effektivitet/produktivitet/jämförbarhet (kvantitativt sett), högre legitimitet. I viss mån bättre rättssäkerhet för studenterna


Värdera behoven

Administrativa legitimitetsskapande funktioner:

- Snabbhet, objektivitet, rättvisa, rationalitet, insyn, överskådlighet m.m.

Pedagogiska funktioner: - Förståelse, lärande, dynamik,

deliberation m.m.


Två vägar för bedömning

Regeringens: Mäta, jämföra, förbättra

Forskningens: Bedöma, förstå, utveckla

Bedömning med ett systemperspektiv. Bedömningars …...Copyright: Christian Lundahl, Uppsala...

Documents

Transcript of Bedömning med ett systemperspektiv. Bedömningars …...Copyright: Christian Lundahl, Uppsala...