Barnsjukvårdens historie

48
Barnsjukvårdens historie

description

Barnsjukvårdens historie. NOBAB:s standard för hälso- och sjukvården Nordisk förenings för sjuka barns behov (NOBAB) standard för hälso- och sjukvård vilar i sin tur på FN:s barnkonvention. Standarden innebär i förkortat skick följande : - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Barnsjukvårdens historie

Page 1: Barnsjukvårdens  historie

Barnsjukvårdens historie

Page 2: Barnsjukvårdens  historie

NOBAB:s standard för hälso- och sjukvården Nordisk förenings för sjuka barns behov (NOBAB) standard för hälso- och sjukvård vilar i sin tur på FN:s barnkonvention. Standarden innebär i förkortat skick följande:1.Barn ska läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ske på ett lika bra sätt i hemmet eller öppen vård.2.Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen.3.Föräldrar ska få hjälp till och uppmuntran att stanna hoss sitt barn och få möjligheter att övernatta.4.Barn och föräldrar ska få information om barnets sjukdom och behandling på ett sätt som de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder.5.Barn och föräldrar ska - efter grundlig information - vara delaktiga i beslut som gäller behandling och vård av barnet.6.Barnet ska vårdas tillsammans med andra barn och inte på vuxenavdelningar.7.Barn ska ha möjlighet till lek och skolundervisning som är anpassad till deras ålder och sjukdomstillstånd.8.Personal som vårdar och behandlar barn ska ha sådan utbildning och kompetens att de kan mäta de fysiska och psykiska behoven hos barnet och dess familj.9.Vården och behandlingsteamet ska vara organiserat så att det tillförsäkrar varje barn kontinuitet i vården.10.Barn ska bemötas med takt och förståelse och deras integritet ska respekteras.

Page 3: Barnsjukvårdens  historie

Allmänna principer relaterat till åldern

• Nyfödda• Möjlighet till egen vårdare• Miljön borde vara lugn• Fri från störande ljud och

ljus• Närhet• Låt barnet självt

bestämma rutiner• Informera föräldrar,

uppmuntra att visa kärlek

Page 4: Barnsjukvårdens  historie

Spädbarn

• Modern bör vara med tills barnet känner sig tryggt

• Fråga föräldern om barnets dygnsrutin

• Ge föräldrar möjlighet att visa sin känslor

• Ordna trivsel och stimulans för barnet

• Uppmuntra modern att delta i vården

Page 5: Barnsjukvårdens  historie

1-3år

• Föräldrana uppmuntras att delta

• Hjälp föräldrarna att lämna sina barn, kartlägg besökstider

• Viktigt med barnets egna leksaker, fotografier

• Låt barnet leka med ofarliga vårdutensilier

• Förbered barnet strax före ingrepp

• Tala inte över barnets huvud

Page 6: Barnsjukvårdens  historie

3-7åring

• Använd leksaker eller rita då Du undervisar

• Behandla kastrations, amputationsångest

• Övertyga att barnet inte är skyldigt till sin sjukdom

• 5-åringen sporras till deltagande i egenvård

Page 7: Barnsjukvårdens  historie

7-13 åring

• Lär barnet vetenskaplig terminologi

• rita, bilder då Du förbereder, överväg docka

• Övertyga barnet att man inte rör andra organ än de som opereras

• Uppmuntra barnet att delta aktivt i undervisningen

• Tag reda på barnets egen uppfattning om sjukdomen innan du tröstar

• Ordna med skolundervisning

Page 8: Barnsjukvårdens  historie

Tonåring

• Ordan undervisning och info utan föräldrar

• Lär barnet vetenskaplig terminologi

• Garantera förtrolighet i samtalen• Tag med föräldrarna i planeringen• Hjälp unga att uppehålla kontakter

utanför sjukhuset

• Ge en skriftlig dagordning• Sympatisera inte med den unga

då han uttrycker vrede för sin familj

• Var artig och rrespektfull• Personalen bör vara vänlig när det

blir frågan om hur de valt sitt eget yrke

Page 9: Barnsjukvårdens  historie

Sjukdomens påverkan i olika åldrarspädbarn

• Svårighet vid matning• Viktnedgång• sömnsvårigheter• Slapphet• Regression• Försvårad bindning

Page 10: Barnsjukvårdens  historie

Lekåldern

• Dålig aptit• Feber• Trötthet• Leker inte• Regression• Rädsla för det okända• Hospitaliserings effekt• Stympningsångest

Page 11: Barnsjukvårdens  historie

skolåldern

• Rädsla för avvikelse• Rädsla för att göra

bort sig• Regression• Rädsla för att bli efter

i skolan

Page 12: Barnsjukvårdens  historie

Tonåren

• Rädsla för avvikelse• Rädsla för att förlora

kontakten med kompisar• Behov av

självständighet/respekt• Besväras av beroende av

föräldrar• Behov av eget utrymme• Oro för framtiden

Page 13: Barnsjukvårdens  historie

Förberedelse

• Utgående från tidigare upplevelser• Copingstrategier• Mognadsnivå• Barn bör få kunskap om vad kommer att

ske, varför, var, hur, vem gör, gör det ont, vad förväntas av barnet, är det begränsningar efteråt, får föräldrarna vara med

Page 14: Barnsjukvårdens  historie

Barnets vård

• Trygghet• Kommunikation• Andning• Näring• Utsöndring• Hygien• Temperatur• Rörlighet• Lek• Sömn• Döende

Page 15: Barnsjukvårdens  historie

DIREKTIV FÖR LÄKEMEDEL I BARNSJUKVÅRD

• Dosen uträcknas från vikten.Noggrannhet vid räkning av dosen ofta utspädningar

• Det finns på avdelningen kartotet på olika mediciner och hur de tas• Försäkra Dig om att barnet tar medicinen• Barnen har svårt att svälja tabletter• Mixturerna dras upp i sprutor, dropparna i vätska, spola iv kanylen efter

läkemedelgivnig• Suppositorier ampullen bör vara tom, barnet vila en stund efteråt• Näsdroppar, töm näsan, i liggande ställning, dropparna till slemhinnan så att de

inte rinner direkt i svalget• Ögondroppar, rengör, dropparna i liggande ställning• Örondroppar, rengör, liggande på sida och i en minut efteråt• Inhaleringar i famnen med masken tätt till munnen• Injektioner, väl förberedd obs 0,02ml blir i nålen av medicinen, observera

reaktion• vid Iv medicin stäng droppet medan Ni ger medicinen arbetsplatsskolning• Barnets njurar, lever, buffertssytem är omogna

Page 16: Barnsjukvårdens  historie

Faktorer som påverkar läkemedels uppsugningen

• Huden effektivitet, tarmens labilitet• Ph-förändringar• Njurarnas och leverns funktion• Hb:s förmåga att binda läkemädel• Bristfälliga buffertsystem

Page 17: Barnsjukvårdens  historie

Intramuskulära injektioner

• Barnet får inte se förberedelse

• Ärlighet• Copingstrategi• 2åring nej till allt• 4åringen flyr,.. fördröjer• Tala aldrig över barnets

huvud• Efteråt tröst sätt gränser

underhandla

Page 18: Barnsjukvårdens  historie

rädsla

• Människan värderar ett hot relaterat till hur hon anser sig själv stå i relation till hotet

Page 19: Barnsjukvårdens  historie

Barnets rädsla på sjukhus

• Ingrepp• Symtom• Undersökning• Restriktioner• Separation• omgivning• Smärta• Övergrepp

Page 20: Barnsjukvårdens  historie

Barnets smärtupplevelse

• Def.• Subjektiv personlig

upplevelse, allt som en person uttrycker som smärta är det

Page 21: Barnsjukvårdens  historie

Datainsamling hos nyfödda med smärta

• Pulsen• Blodtrycket• Saturation• Svettning, handflator• Hormonella förändringar• Rörelser• Miner• Gråt• Matning• Ställning

Page 22: Barnsjukvårdens  historie

Smärt upplevelsen påverkas av

• Personlighet• Oro• Stress• Trötthet• Hunger• Tidigare erfarenheter• Otrygghet

Page 23: Barnsjukvårdens  historie

Smärta 6-12mån

• Reflexer uteblir• Ansiktsuttryck• Sömnsvårigheter• Oro• Gråt• Kan förvänta sig smärta

Page 24: Barnsjukvårdens  historie

Smärta 1-3 år

• Aggression• Drar sig undan• gråt

Page 25: Barnsjukvårdens  historie

smärta3-6år

• Kan lokalisera, ej beskriva• Klarar ej av frustration• Motstånd• Skuld• Tror ej att injektion tar bort smärta

Page 26: Barnsjukvårdens  historie

Interventioner vid smärta

• Hindra onödigt lidande• Trygg och bekväm omgivning• Anestesi vid behov• Värme• Ej hålla för hårt• Avslappning• Distrahering• Förberedelse• Tröst efteråt

Page 27: Barnsjukvårdens  historie

Barnets vätskebehov iv• Holliday-segar• 0-10kg 100ml/kg• 10-20 1000ml+50ml för varje kg över 10kg• 20-80kg 1500ml+20ml/kg för varje kg över 20kg• Na 2-4mmol/kg• Kalium 1-3mmol/kg• Kalsium 0,1-1,0 mmol/kg• Clorid 3-5mmol/kg• Magnesium 0,1-0,7 mmol/kg• Fosfaatti 0,5-1,0 mmol/kg

• Febern ökar 13% för varje grad över 37• Hyperventilation 35%• 0-6mån 150ml/kg, 6-12 125ml/kg 1-5åt 90-100ml/kg

Page 28: Barnsjukvårdens  historie

Vätskebalansrubbningar

• Hypovolemi– Blödning– För litet intag relaterat till förluster– Hyponatremi (kräkning, brännskador, diarre’)

Symtom inbuktande fontanell under 1,5 år nedsatt turgor, somnolens

Shock kalla händer, sänkt medvetande, blek cyanos, marmorerad hud, takycardi

Page 29: Barnsjukvårdens  historie

Hypervolemi

• För mycket vätska vid iv.• Dålig njuravsöndring• SIADH (insöndring av antidiuretiskt

hormon) vid rubbningar av centrala nervsystemet, läkemedel, brännskada, andningssvårigheter

Page 30: Barnsjukvårdens  historie

DEF. PREMATURITET

• BARN FÖDDA FÖRE 37 GRAVIDITETS-VECKAN

Page 31: Barnsjukvårdens  historie

Prematurt utseende

• Stor hudareal• Brist på underhudsfett• Långa extremiteter• Minskad tonus• Huden tunn• Broskvävnaden

saknas• Genitalerna

annorlunda

Page 32: Barnsjukvårdens  historie

• orsak:• - Flerbarnsbörd• - Ärftliga betingelser• - Toxemi• - Diabetes mellitus• - Komplikationer• - Mammans ålder• - Mammans näringstillstånd• - Modern Emotionella status• - Moderns sjukdom• - Moderns missbruk• - Grupp B betahemolytisk

streptococc• - TORCH• -

Page 33: Barnsjukvårdens  historie

Vad sker med barnet

Lungor• Hjärnan• Ögonen• Mag-tarm kanalen• Infektioner• Värmereglering• Metabolism

Page 34: Barnsjukvårdens  historie

HÄLSOHINDER SOM HOTAR BARNET I NEONATALÅLDERN

• HYPOXI• HYPOTERMI• OMOGEN

MATSMÄLTNING• OMOGET

NERVSYSTEM• FOSTERSTADIETS

BLODOMLOPP• OMOGET

IMMUNFÖRSVAR• STRESS• Smärta

Page 35: Barnsjukvårdens  historie

Observation av andning

• Användningen av hjälpmuskulatur

• Symmetri• Saturation• Ljud• Frekvens• Regelbundenhet• Gråt

Page 36: Barnsjukvårdens  historie

Observation av cirkulation

• Frekvensen• Rytmen• Färg• Blodtryck• Perifera pulsar• Var hjärtljuden hörs

bäst

Page 37: Barnsjukvårdens  historie

Observation av huden

• Färg• Rodnad• Blåsor• Skråmor• Skador• Exem• Födelsemärken• Turgor• Iv beskriv hur tuber är

fästa

Page 38: Barnsjukvårdens  historie

Observation av gastrointestinalkanalen

• Omfång• Peristaltik• Kräkningar• Naveln• Levern• Tarmljud• Residual

Page 39: Barnsjukvårdens  historie

Vården av det prematura barnet

• värme• syre• nutrition• utsöndring• sparande vård• nidcap

Page 40: Barnsjukvårdens  historie

Neonatala barnets smärtlindring

-Beröring-Besparande vård

-Positionsvård-Kläder/täcke

-30%sockerlösning-mediciner

Page 41: Barnsjukvårdens  historie

nutrition

• Börjar försiktigt med 0,5ml 1-2dagen

• Modersmjölk• Vitaminer• Järn• Stimulera sug• Stimulera smak• Viktöning 16-20gr/dag

Page 42: Barnsjukvårdens  historie

Mor-barn-kontakten• Attachment• Bounding• Upplevelse av sigsjälv• Upplevelse av barnet• Upplevelse av hur man

lyckas/misslyckas i interaktionen

• Upplevelse av kontroll• Barnets aktivitet• Personlighet• Moderns förmåga att tolka

barnets signaler• Hur klart barnet signalerar

Page 43: Barnsjukvårdens  historie

Faktorer som påverkar

• - BLEV FÖRFLYTTNING FÖRE MODERN SÅG SITT BARN

• - FICK MODERN INFORMATION OM SITT BARN• Barnets utseende• Teknisk utrustning• Vårdåtgärder• Ekonomi• Förmåga att sörja• Förändrade roller• Vårdarens attityd• Emotionella behov

Page 44: Barnsjukvårdens  historie

Vården vid feberkramp

• Sänk tempen• Trygga vitala

funktioner• Diazepam rectiol

(stesolid) 0,5mg/kg• Max dos 10mg effect

inom 5 min

Page 45: Barnsjukvårdens  historie

Barnets andningsvägar• Näsan,spädbarnet andas via

näsan (matningssvårigheter)• Luftvägarnas diameter är liten• Svullnader tillstöter lätt

(pseudokrupp, epiglottit)• Bröstkorgens muskulatur

utvevecklad vid 4års ålder(komplikationer tillstöter snabbare vid t.ex astma)

• Bronkerna RS-virus, bronkiolit,• Lungvävnaden, rds, bpd,

pneumoni• Pneumothorax, atelektas

Page 46: Barnsjukvårdens  historie

Observatoner

• Andning– Saturationen– Frekvensen– Ytlighet– Färg– Användning av hjälpmuskulatur– Tal– Ljud– Slembildning

• Cirkulation• Näring• Vätska• Utsöndring• Svettning• Oro• Plockighet• Feber

Page 47: Barnsjukvårdens  historie

Feberkramp

• Kramp i samband med feber• Diff dg. Meningit, encephalit,

metaboliska störningar, sepsis• 5% av alla barn• 6mån till 6år• Feber över 38,5• Tonisk klonisk symmetrisk• Medv.förlust• En del barn blir bara slappa• 1-2min max 15min• Komplicerad kramp över

15min osymetrisk återkommer inom 24 t pareser i extremiteter

Page 48: Barnsjukvårdens  historie

Vården vid sjukdomar i andningsvägarna

• Bronkodilatorer• Cortison• Adrenalin• Tömningsgymnastik• Observaton• Lägesvård• Minskat syrebehov• Vätskebalans försvårad

andning ökar behovet med 35%

• trygghet