Barnkonsekvensanalys

Workshop 2,5–3 h

LAPE Nyland

Tillsammans är vi mera

Workshop

Ni kan få stöd av LAPE Nyland i workshop-arbetet. Ta kontakt så planerar vi vidare!

31.10.20183 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Video om barnkonsekvensanalyser:

Titta på videon tillsammans. Det är ett bra sätt att sätta sig in i ämnet.

Innehåll:

• Presentation

• Hälsning från Förändringsagenten

• 10 påståenden av Late om BARNKONSEKVENSANALYS

• Erfarenheter av när barn är delaktiga och av barnkonsekvensanalyser

https://dreambroker.com/channel/tne6d29u/rkuie6gt

https://dreambroker.com/channel/tne6d29u/vy8jzifz

https://dreambroker.com/channel/tne6d29u/dsh1je1s

Efter videon går vi igenom principerna för barnkonsekvensanalys, ca 10 min.Vi testar hur man planerar en barnkonsekvensanalys med hjälp av exempel. Vi planerar på en konkret nivå och går igenom resultaten på en teoretisk nivå.

31.10.20184 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

PlaneringGenom-förande

Syntes

Rekom-mendation/synpunkter

som stöd för beslut

Fakta som underlag för

beslut

31.10.20186 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Vad handlar en barnkonsekvensanalys om?

Barnkonsekvensanalys

Med en barnkonsekvensanalys avses att man i samband med olika beslut och åtgärder förutser och följer uppvilkakonsekvenserna är för barn.

En barnkonsekvensanalys kan till exempel göras av ett landskap eller en kommun när någon service planeras och utvecklas eller när målet är att förbättra barns hälsa och välbefinnande.

En barnkonsekvensanalys kan göras på förhand innan beslut fattas, som en processbedömning när ett beslut omsätts i handling eller som en uppföljande utvärdering när konsekvenserna av beslutet analyseras i efterhand.

31.10.20187 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Hur gör man en barnkonsekvensanalys?

En barnkonsekvensanalys leder till att barnens rättigheter bättre tillgodoses och till att barnen blir mer delaktiga eftersom analysen förutsätter dialog med barnen och att man använder sig av deras sakkunskap.

Konventionen om barnets rättigheter innehåller följande fyra grundprinciper:

1. Icke-diskriminering

2. Prioritering av barnets bästa

3. Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling

4. Barnets rätt att höras

När dessa principer syns i barnets vardag betyder det att barnets rättigheter tillgodoses!

31.10.20188 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Brister i förverkligande av barnens rättigheter i Finland som kommittén för barnets rättigheter har anmärkt om:

Det råder kunskapsbrist om barnkonventionen och dess betydelse

Barnets bästa prioriteras inte på ett systematiskt sätt och domstolar och förvaltningsmyndigheter tillämpar inte denna princip som grund för sina beslut

Barnkonsekvensanalys saknas

Barn får inte sin röst och sina åsikter hörda i tillräcklig grad

Rättigheterna för barn som tillhör minoriteter och grupper med särskilda behov uppmärksammas inte tillräckligt.

Finland saknar sådana informationstjänster och rättsskyddsmedel som kommittén för barnets rättigheter avser att behövs för att säkerställa att barnets rättigheter tillgodoses. De ska vara effektiva och anpassade till barnets behov.

31.10.20189 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

En barnkonsekvensanalys kan ge svar på:

Vad vill vi åstadkomma? Obs! Bredare förhandsbedömning i vilken barnkonsekvensanalysen ingår (t.ex. generalplansärende) besvara följande två frågor i den allmänna delen, inte i barnkonsekvensanalysen.

Vilka alternativa lösningar finns? Vilka positiva och negativa konsekvenser har de olika alternativen för barn?

Vilket slags data baserar sig barnkonsekvensanalysen på? Vad är det som vi inte vet? Beskriv även om informationen är ofullständig på någon punkt.

Vilken helhet är bäst för barnet, och varför?

Har förslaget negativa följder för någon viss grupp av barn?

Vilka motstridigheter eller konkurrerande synvinklar finns det i frågan?

Vad är viktigt att komma ihåg när beslutet genomförs?

Vilka saker bör följas upp?

31.10.201810 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Ta barnen med

Barn och ungdomar ska tas med konsekvensanalys. Därför måste barnvänliga metoder användas och utvecklas. Barn och ungdomar ska i sin uppväxtmiljö varje dag kunna delta och påverka de beslut och den verksamhet som berör dem.

Därutöver behövs olika former för representativt deltagandesåsom kundpaneler och barnparlaments-, ungdomsfullmäktige-och elevkårsverksamhet. För att göra barn mer delaktiga behövs det strukturer genom vilka barnens och ungdomarnas röst blir hörd.

Frågorna och metoderna bör väljas enligt vilken typ av information som behövs. Vill man till exempel veta vad barn tycker att är viktigt så att man kan analysera vilket alternativ som bäst tillgodoser deras behov? Eller behöver man kanske veta vilka slags tankar, frågor eller bekymmer som en förändring väcker hos barn? Den typen av information kan användas både i

analyssyfte och då man genomför beslut.

31.10.201811

Diskussion

31.10.201812 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Diskussion i par, ca 10 min.

Vilka beslut har er kommun har fattat under de senaste två åren där ni anser att det hade varit på sin plats att göra en barnkonsekvensanalys Varför?

Har er kommun några goda förfaranden när det gäller barnkonsekvensnalys eller att ta hänsyn till barn? Vilket skulle vara det enklaste första steget till att få en analysgjord?

Vem i er kommun kunde göra barnkonsekvensanalyser? Kunde barnkonsekvensanalyser ingå systematiskt i den kommunala politiken?

Har er kommun tagit upp frågan om barnvänlig verksamhet, barnvänlighet eller barnkonsekvensanalyser i välfärdsplanen eller -strategin för barn och unga eller i andra styrdokument?

31.10.201813

Workshop

3 fallexempel

31.10.201814 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Fallexempel: Organisering av skolhälsovården

Ni kan jobba med ett av exemplen eller välja något aktuellt tema som är relevant för en kommande beslutsprocess i er organisation.

Fiktivt exempel 1:

Ett lågstadium och ett högstadium ligger mittemot varandra. En bilväg löper mellan skolorna. En hälsovårdare är på plats 2 dagar i veckan i lågstadiet (250 elever) och 3 dagar i veckan i högstadiet (430 elever). I lågstadiet ingår en förskolegrupp. Frågan som övervägs är om hälsovårdarens arbetsställe ska flyttas helt och hållet till en av skolorna, dock så att eleverna från båda skolorna ska ha tillgång till hälsovårdare hela tiden. Det blir inga förändringar i skolområdet, men i praktiken förändras tillgången till service för eleverna. Nu är det dags att analysera barnkonsekvenserna av beslutet.

31.10.201815 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Fallexempel: Inrättande av barnjour

Ni kan jobba med ett av exemplen eller välja något aktuellt tema som är relevant för en kommande beslutsprocess i er organisation.

Fiktivt exempel 2:

Ett sjukhus vill kartlägga möjliga förändringar i jourupplägget. Man överväger att inrätta en separat barnjour. Sjukhusets verksamhetsområde omfattar 120 000 invånare. Av dessa är 14 000 barn under 18 år. Någon åldersgräns har inte bestämts för barnjouren. Majoriteten av barn som besöker jouren har förkylningssymtom och kräver inte nödvändigtvis läkarvård. Under kvälls- och nattetid samt under veckosluten är det tidvis oroligt på jouren. Mottagningen är inte trivsam för barn. De nuvarande kötiderna är dessutom orimligt långa.

31.10.201816 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Fallexempel: Koncentrering av skolnätet

Ni kan jobba med ett av exemplen eller välja något aktuellt tema som är relevant för en kommande beslutsprocess i er organisation.

Fiktivt exempel 3:

Målet är att utreda hur skolnätet ser ut. Kommunen har 43 000 invånare och man överväger att koncentrera skolnätet på ett sätt som påverkar två byskolor, Aapola och Piipola. Aapola skola har en sammansatt klass för åk 1–4 och Piipolatre för åk 1–2, 3–4 och 5–6. I dagens läge flyttar eleverna i Aapola till Isola skola när de börjar i årskurs 5. Aapola har 18 och Piipola 36 elever. Aapola ligger 5 km från Isola och 10 km från Piipola. Förskoleundervisningen för elever från Aapola, Piipola och Isola finns i dagens läge i Isola skola.

31.10.201817 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

PLANERING

Beslutsalternativ: Fundera på vilka beslutsalternativ som finns och som kan

jämföras och presenteras i bedömningen:

A)

B)

C)

Ansvariga personer: Vem är ansvarig för processen och sammankallar

arbetsgruppen, vem planerar processen och väljer bl.a.

metoderna för delaktighet?

Tidsplan: Vilka är tidsramarna inom vilken processen ska genomföras i

sin helhet? Inverkar t.ex. Tidtabeller för nämnd möten på

tidsplanen eller är bedömningen inte alls kopplad till

beslutsfattandet?

Finns det några åtgärder som kan göra att saker går

fortare/långsammare? När ska en uppföljande analys eller

utvärdering göras?

31.10.201818

PLANERING

Samla in

bakgrundsinformation:

Vilken grupp av barn påverkas av konsekvenserna? Vad kan

ni observera i fråga om heterogeniteten i gruppen? Är

gruppen så homogen att lösningarna för delaktighet kan vara

de samma, eller finns det t.ex. småbarn eller barn med

funktionsnedsättning som behöver beaktas? Finns det något

annat särskilt att beakta?

Samla in information: Vem samlar in information? Vilket slags underlag behövs?

Statistik? Behöver ekonomiska utredningar eller kalkyler

göras? Finns det något annat underlag eller lagar och

förordningar som måste beaktas?

Låt barnen delta/bli

hörda:

Vilka metoder används för att låta barn delta i bedömningen?

Kan samma metod användas med alla barn? Deltar alla barn

eller används representativt deltagande? Vem genomför

detta? De egna vuxna/utomstående? Kan barnen ta fram

material till stöd för besluten till exempel genom att rita,

skriva eller genom lek? Går det till exempel att genomföra en

enkät?

31.10.201819 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

INSAMLING AV MATERIAL – LÅT BARNEN DELTA

MetoderVad är det som ska utredas?

En eller flera

MålgrupperSärskilda behov En eller flera

Genom-förare

Vem och varför?

31.10.201820

PLANERING OCH GENOMFÖRANDE

Objektivitet och

sekretess:

Finns det objektivitets- eller sekretessfrågor som måste

beaktas i analysen? Påverkar valet av en utomstående eller

bekant intervjuare själva processen eller resultaten?

Information till barn och

föräldrar:

Ska en föräldrakväll ordnas? Före och/eller efter processen?

Ska brev skickas?

Information om

processen:

Ska medierna informeras? Hur i så fall, och vem ska göra

det? När?

Andra förberedelser: Kan man förvänta sig kritik i frågan? Väcker frågan som

analysengäller värderingskonflikter? Medför beslutet några

förändringar som kan ha konsekvenser för barn eller andra

konsekvenser framöver?

Val av synvinkel: Välj de synvinklar som ska ingå i analysen, t.ex. hälsa,

säkerhet, tjänsternas tillgänglighet. Valet av synvinklar är ett

led i planeringen av analysen. Synvinklarna beror på vad

som bedöms.

Analys och bedömning

av resultat:

Hurudan arbetsgrupp ska analysera och bedöma resultaten,

vem ska ingå i den? Behövs en expertgrupp? Kan

barn/ungdomar/föräldrar/politiker delta? Vilka

experter/synvinklar bör beaktas?

31.10.201821

Synvinkel: A: B: C:

31.10.201822

AVSLUTNING AV BEDÖMNINGEN

Gör en syntes: Vilka styrkor har de olika analyserade alternativen?

Har det kommit fram något oväntat eller har några

överraskande observationer gjorts? Vilka behov har ni

observerat som anknyter till beslutet?

Om A väljs bör vi beakta att...

Om B väljs...

Leder valet till andra beslut?

slututvärdering: När analysen är slutförd och ändringarna införda kan man

utvärdera de faktiska konsekvenserna och de eventuella

oförutsedda följderna av förändringen.

Exempel: man märkte oväntat att vägen mellan skolorna kan

göras till en gång- och cykelväg eller att högstadieeleverna

började leka med lågstadieeleverna på rasterna. Eller: Det

har uppstått oväntade köer på måndagar därför att båda

skolornas elever besökerhälsovårdaren samtidigt.

Mer information om barnkonsekvensanalyser

Alila, K. (2011). Lapsivaikutusten arviointi – kansallisia ja kansainvälisiä näkökulmia. Barnombudsmannens byrås publikationer 2011:7.

Custódio, I. (2016). Lapsivaikutusten arviointi – hyvistä aikeista toiminnaksi. Nuorisotutkimus1/2016.

Heinämäki, L. & Kauppinen, T. (2010). Lapsivaikutustenarviointi kuntapäätöksissä – Työväline kunnille lasten, nuorten ja perheiden hyvinvoinnin edistämiseen sekäpalveluiden suunnitteluun, kehittämiseen ja arviointiin. Institutet för hälsa och välfärd

Mer information om barnkonsekvensanalyser

Iivonen, E. & Pollari, K. (2016). Sosiaali- ja terveydenhuollon uudistuksen ja maakuntauudistuksenlapsivaikutusten oikeudellinen ennakkoarviointi.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Lapsivaikutustenarviointi.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (2015). Lapsivaikutusten arviointi Suomen evankelis-luterilaisessa kirkossa – Ohjeistus. Ev.lut. kyrkan i Finland, publikation 21.

Finlands Unicef (2016). Ohjeita lapsivaikutustenennakkoarviointiin kunnan päätöksenteossa.

Taskinen, S. (2006). Lapsiin kohdistuvien vaikutustenarvioiminen.

https://www.mll.fi/tietoa-mllsta/lasten-oikeudet/lapsen-oikeuksien-sopimus/lapsen-oikeuksien-sopimuksen-toteutuminen-suomessa/

https://thl.fi/fi/web/lapset-nuoret-ja-perheet/johtamisen_tueksi/miten_arvioida/lapsivaikutusten_arviointi

Materialet har beretts av

Anu Koivumäki, Lojo

Charlotte Lindh, Raseborg

Karl-Erik Gustafsson, Hangö

landskapsgruppen som arbetar med förändringen av verksamhetskulturen

I samarbete med:

Ira Custódio –Unicef

Kati Honkanen –THL

Projektchef

Maikki Arola

Maikki.arola@lohja.fi

www.lapeuusimaa.fi

LAPE NYLAND