Barn och socialsekreterare i utredningsprocessen

Handledare Liv Zetterberg

Institutionen foumlr socialt arbete

Examensarbete 15 hp Termin 6

Socionomprogrammet

Varingrterminen 2021

Barn och socialsekreterare i

utredningsprocessen

En systematisk litteraturoumlversikt oumlver kvalitativa studier daumlr

barns och utredande socialsekreterares upplevelser studeras

Children and social workers in the investigation process

A systematic literature review of qualitive studies where the experiences of

children and investigative social workers are studied

Camilla Lundsten amp Emelie Tampio

ABSTRAKT

Socialtjaumlnsten har ett ansvar foumlr att barn ska vaumlxa upp under trygga och goda foumlrharingllanden och

en skyldighet att erbjuda det hjaumllp och stoumld som familjer och barn behoumlver Syftet med varingr

litteraturstudie aumlr att belysa baringde barns och socialsekreterares perspektiv av en

utredningsprocess daring barnen har varit aktuella hos socialtjaumlnsten foumlr misstanke om varingld i

hemmet Genom att integrera tvaring separata perspektiv syftar vi att uppnaring en belysande del i

arbetet med upptaumlckten av varingldsutsatta barn samt hur arbetet kan vidareutvecklas och

foumlrbaumlttras I empirin framkommer flera gemensamma teman som barnen betonade var av stor

vikt processen innan avsloumljandet relation maktloumlshet och deltagande Socialsekreterarna

belyste ur sitt perspektiv komplexiteten kopplat till organisatoriska aspekter och

oumlvervaumlganden samt maktfoumlrharingllande och raumlttigheter Vidare har vi applicerat

barnkonventionen samt en operationalisering av begreppet barnets baumlsta vid analysen daumlr vi

ser att delaktighet individuella bedoumlmningar av barnet samt kompetens i bemoumltandet

gentemot barn aumlr av saumlrskild vikt Trots att principen om barnets baumlsta aumlr lagstadgad i

socialtjaumlnstlagen samt i barnkonventionen framkommer en problematik kring hur principen

ska tolkas och implementeras i det praktiska arbetet med barn Barnen upplever till stor del ett

bristande bemoumltande av socialsekreterarna daumlr de inte ges moumljlighet till delaktighet Ur

socialsekreterarnas perspektiv framkommer en komplexitet kring att sammanfoumlra de

organisatoriska aspekterna med en individuell bedoumlmning av barnen Socialsekreterarna

oumlnskar en vidare kunskap inom omraringdet och vi kan se att barnen besitter mycket kunskap att

ta haumlnsyn till vilket visar paring vikten av integreringen av de tvaring olika perspektiven

Nyckelord Varingldsutsatta barn Socialsekreterare Utredningsprocess Litteraturstudie

Socialt arbete

Inneharingll

1 Inledning 1

11 Bakgrund Fel Bokmaumlrket aumlr inte definierat

12 Problemformulering 3

13 Syfte och fraringgestaumlllningar 4

14 Relevans foumlr socialt arbete 4

15 Disposition av studien 4

2 Foumlrankring i lagen 5

21 Lagstiftning 5

22 Utredningsprocess 5

3 Metod 7

31 Litteratursoumlkning 7

32 Urvalsprocess 8

33 Inklusion och exklusion 9

331 Inklusionskriterier 9

332 Exklusionskriterier 9

34 Bearbetning av insamlat material 9

35 Barnets baumlsta som teoretisk referensram 10

36 Uppsatsens tillfoumlrlitlighet 12

37 Forskningsetiska oumlvervaumlganden 13

4 Resultat 14

41 Barnens perspektiv 14

411 Processen innan avsloumljandet 14

412 Relation 14

413 Maktloumlshet 15

414 Deltagande 16

42 Socialsekreterarnas perspektiv 18

421 Organisatoriska aspekter 18

422 Maktfoumlrharingllande och barnets raumlttigheter 19

5 Analys utifraringn begreppet barnets baumlsta 22

51 Barnets aringsikter ska tas i beaktande 22



52 Individuell bedoumlmning av varje barns situation 24



53 Kunskap och barnkompetens 26



6 Diskussion 28

61 Metoddiskussion 28

62 Resultatdiskussion 29

7 Slutsatser 31

71 Foumlrslag till vidare forskning 32

Referenslista 33

Bilagor 36

Bilaga 1 36

Bilaga 2 37

Bilaga 3 41

Foumlrord

Foumlrst och fraumlmst vill vi tacka varingr handledare Liv Zetterberg foumlr vaumlgledning stoumld och

inspiration under hela arbetet med kandidatuppsatsen Vi har baringda tagit lika stor del i hela

arbetsprocessen fraringn uppstart med utformning av syfte fraringgestaumlllningar samt den

verkstaumlllande delen av uppsatsen Saringledes har vi baringda medverkat och bidragit likvaumlrdigt

genom diskussioner stoumld aumlrlighet samt kontinuerliga samtal med varandra Med hjaumllp av

handledning har vi moumljliggjort en slutprodukt som vi har framstaumlllt tillsammans som aumlven var

utgaringngspunkten foumlr oss genom hela arbetsprocessen med fokus paring ett likvaumlrdigt och givande

samarbete

1

1 Inledning

Barn aumlr en saumlrskilt saringrbar grupp som lever i en beroendestaumlllning till vuxna och aumlr paring saring saumltt

beroende av socialtjaumlnstens skydd naumlr de far illa (Stiftelsen Allmaumlnna Barnhuset 2017a)

Samtidigt betonar Socialstyrelsen (2016) att varingldshandlingar som barn iakttar och sjaumllv blir

utsatta foumlr i stor utstraumlckning sker i hemmet vilket innebaumlr att det saknas externa vittnen till

varingldet Naumlr varingldsutsatta barn beraumlttar om sin utsatthet upplevs ett bristande stoumld och avsaknad

av lyhoumlrdhet Vissa barn avstaringr fraringn att beraumltta om varingldet som en reaktion paring utsattheten och

andra barn har laumlttare att oumlppna upp sig om sin situation En bidragande faktor till att

upptaumlckten av varingldet aumlr problematiskt aumlr barnets relation till foumlraumlldrar gaumlllande bristande stoumld

Reaktionerna paring utsattheten kan manifestera sig paring olika saumltt foumlr barnen och avvikelser i

barnets beteende till foumlljd av utsattheten kan visa sig genom ett ploumltsligt aumlndrat uppfoumlrande

nedstaumlmdhet eller sjaumllvskadan Fysiska aringkommor som aringterkommande huvudvaumlrk buksmaumlrtor

eller fysiska skador som inte kan foumlrknippas med barnens vardagliga aktivitet kan aumlven vara

symtom som barnen uppvisar i anslutning till varingldet (Stiftelsen Allmaumlnna Barnhuset 2017a)

Naumlr familjer blir aktuella foumlr en utredning hos socialtjaumlnsten kan det vara paringfrestande och

uppfattas som foumlrolaumlmpande Det kan finnas foumlrestaumlllningar om socialtjaumlnstens funktion sedan

tidigare som foumlrknippas med negativa upplevelser samt oklarheter kring socialtjaumlnstens

arbetsuppdrag Otillraumlckligt informationsutbyte samt en bristfaumlllig dialog kan leda till mer

missnoumlje och oro kring situationen (UNICEF 2019) Socialsekreterare skulle gynnas av mer

djupgaringende kunskap avseende barn som utsaumltts foumlr varingld samtidigt framkommer det ett behov

av fler hjaumllpmedel foumlr att kunna uppskatta barnets behov av skydd samt vilka risker som finns

som ett stoumld i arbetet med individuella bedoumlmningar (Aringkerman amp Jonsson 2017)

Den aktuella studien avser att undersoumlka socialsekreterarnas perspektiv i en utredningsprocess

foumlr barn i Sverige daumlr det foumlrekommit varingld i hemmet kopplat till den svenska lagstiftningen

samt att undersoumlka hur barnets perspektiv tillvaratas i utredningen Genom att integrera tvaring

separata perspektiv syftar vi att uppnaring en belysande del i arbetet med barnen som kan fortsaumltta

tillaumlmpas med stoumld av barnkonventionen Studien motiveras av att oumlka foumlrstaringelsen foumlr

respektive perspektiv och hur kunskapen kan utvecklas vidare foumlr att upptaumlcka varingldsutsatta

barn samt hur socialsekreterare i Sverige kan vidareutveckla sitt arbetssaumltt

2

11 Bakgrund

Sverige var det foumlrsta landet i vaumlrlden att infoumlra ett foumlrbud mot barnaga aringr 1979

Implementeringen av barnagafoumlrbudet i Sverige verkstaumllldes foumlr att poaumlngtera att barn i likhet

med vuxna individer har samma raumlttigheter att beskyddas mot varingld (UNICEF 2019) Sedan 1

januari 2020 aumlr aumlven barnkonventionen lag i Sverige och genom inkorporeringen av

barnkonventionen i svensk lag har man vidareutvecklat foumlrbudet mot barnaga genom att ge

barnet ett saumlrskilt skydd menar Unicef (2019) Inneharingllet i barnkonventionen behandlar

barnets maumlnskliga raumlttigheter och innefattar ett perspektiv som utgaringr fraringn barnets raumlttigheter

som egen individ Det kommer dock droumlja innan barnkonventionen helt har implementerats i

arbetet med barn daring processen kraumlver en vidare foumlrstaringelse av lagen

Trots ett lagstadgat foumlrbud mot barnaga visar tidigare forskning att varingld mot barn aumlr vanligt

foumlrekommande i Sverige Varingld foumlrekommer i flertalet olika former och begreppet har en vid

definition De olika typerna av varingld gentemot barn inkluderar fysiskt psykiskt sexuellt

foumlrsummelse samt att bevittna varingld Stiftelsen Allmaumlnna Barnhuset (2017b) menar att olika

typer av barnmisshandel oumlverlappar varandra och de barn som riskerar att fara mest illa aumlr de

som utsaumltts foumlr flera olika typer av varingld eller aringterkommande varingld saring kallade multiutsatthet

eller polyviktimisering Definitionen av fysiskt varingld innebaumlr exempelvis att bli dragen i

haringretoumlrat bli slagen sparkad braumlnd skaringllad eller klaumlmd oumlver strupen Psykiskt varingld innebaumlr

exempelvis att bli foumlrolaumlmpad maringnga garingnger att bli behandlad som att inte finnas att bli

inlaringst att bli utelaringst fraringn hemmet eller att utsaumlttas foumlr hot om fysiskt varingld Nationellt centrum

foumlr kvinnofrid (NCK 2021) naumlmner att varingld av sexuell form kan yttra sig genom oumlvergrepp

och foumlrolaumlmpningar som har sexuella kaumlnnetecken vilket inkluderar trakasserier kraumlnkningar

samt sex utan samtycke Varingld av sexuell form innefattar aumlven sexuella handlingar som aumlr

paringtvingade Definitioner av fysisk och psykisk foumlrsummelse aumlr exempelvis att barnet inte faringr

tillraumlckligt med mat tvingas ha smutsiga klaumlder att foumlraumlldrarna aumlr paringverkade av alkohol eller

droger och daumlrmed brister i sin omsorg att barnet inte kaumlnner sig aumllskad eller inte har naringgot

stoumld i familjen (Stiftelsen Allmaumlnna Barnhuset 2017b)

Artikel 2 i barnkonventionen betonar att varken barn eller foumlraumlldrar ska diskrimineras

samtidigt som en utredning av socialtjaumlnsten ska uppmaumlrksamma barnets situation i

foumlrharingllande till foumlraumlldrafoumlrmaringgan anpassningen i samhaumlllet andra saringrbarheter samt familjens

socioekonomiska status Utgaringngspunkten ligger i barnets situation och aspekter kring barnets

tillvaro som ska tas i beaktande i bedoumlmningen av barnets behov av skyddsaspekter och stoumld

(UNICEF 2019) Enligt Aringkerman och Jonsson (2017) saknas ett foumlrharingllningssaumltt i samhaumlllet

som utgaringr fraringn barnets synvinkel vilket aumlven inkluderar socialsekreterares utredningsarbete

kring misstanke om varingldsutsatta barn Trots socialsekreterares oumlnskemaringl om vidareutbildning

och behov av oumlkad kunskap i arbetet med varingldsutsatta barn finns det en oro att

vidareutbildning ska medfoumlra en nedprioritering av arbetet med barn och familjer paring grund av

tidsbrist (Aringkerman amp Jonsson 2017) UNICEF (2019) betonar att foumlraumlldrar och barn som

befinner sig i utredningsprocessen ska ses som deltagande och medaktoumlrer vilket aumlven

inkluderar samarbete med familjen som en viktig ambition i utredningen Socialsekreterare

ansvarar foumlr att foumlraumlldraperspektivet inte tar stoumlrre utrymme aumln barnets upplevelser vilket i

vissa situationer kan vara problematiskt genom ambitioner om enighet med foumlraumlldrar

3

Socialsekreterarens foumlrbindelser med foumlraumlldrarna ska inte riskera att paringverka beaktandet av

barnets baumlsta och socialsekreterarens relation till barnet

Moumlrkertalet vad gaumlller barnmisshandel aumlr stort vilket UNICEF (2018) menar beror paring att

varingldet ofta inte anmaumlls till polis eller socialtjaumlnst och daumlrfoumlr relativt saumlllan kommer till

myndigheternas kaumlnnedom I en kartlaumlggning i Sverige under houmlsten 2016 framkommer att

mer aumln vart tionde barn uppger att de blivit slagna eller utsatta foumlr annat varingld i hemmet under

det senaste aringret (UNICEF 2018) I studien har 4741 barn i aringrskurs 9 och aringrskurs 2 paring

gymnasiet faringtt svara anonymt paring fraringgor angaringende varingldsutsatthet under hela sin uppvaumlxt Det

framkommer att 44 av eleverna har upplevt naringgon form av barnmisshandel under sin

uppvaumlxt och 9 av alla eleverna hade upplevt tre eller fler olika former av misshandel vilka

dessutom i stoumlrre utstraumlckning var utsatta foumlr groumlvre och upprepande varingld (Stiftelsen

Allmaumlnna Barnhuset 2017b)

I samma undersoumlkning hade 14 av eleverna bevittnat varingld mot sin foumlraumllder och i majoriteten

av fallen var foumlroumlvaren pappa och offret mamma Barn med en foumlraumllder som utsaumltts foumlr

misshandel undgaringr endast i undantagsfall att maumlrka vad som haumlnder menar Hindberg (2006)

Detta foumlrklaras genom att aumlven om barnen varken aumlr naumlrvarande vid varingldet och bevittnar eller

houmlr naumlr det sker saring kan de se varingldets konsekvenser efteraringt som exempelvis att foumlraumlldern aumlr

skadad eller hemmet soumlnderslaget Socialstyrelsen (2019) lyfter fram att barn som bevittnat

varingld i hemmet maringste synliggoumlras foumlr att skyddsinsatser och hjaumllp ska kunna erbjudas Barn

som bevittnar varingld paringverkas lika mycket som att utsaumlttas foumlr direkt varingld och utvecklar i houmlgre

grad posttraumatiskt stressyndrom jaumlmfoumlrt med barn utsatta foumlr andra trauman (UNICEF

2018) Socialsekreterare anser att det behoumlvs en enhetlig syn paring varingldsutsatta barn samt att det

finns kunskapsskillnader inom socialtjaumlnstens olika avdelningar om fenomenet (Aringkerman amp

Jonsson 2017)

12 Problemformulering

Konsekvenserna foumlr barn som utsaumltts foumlr varingld i hemmet kan leda till laringngsiktig paringverkan paring

barnet skriver NCK (2021) Aumlven barn som aumlr omedvetna om att varingld foumlrekommer i hemmet

kan paringverkas negativt daring varingldet kan leda till ett dysfunktionellt familjefoumlrharingllande och

svaringrigheter kring foumlraumlldrarnas samspel med barnet UNICEF (2018) beskriver att definitionen

av varingld aumlr starkt associerad med fysisk paringverkan samtidigt som de belyser att det aumlr

betydelsefullt att synliggoumlra foumlljderna av det psykiska lidande barnet kan uppleva i samband

med varingldet indirekta faktorer som att barnet bevittnar varingld kan ha stor paringverkan Barn som

utsaumltts foumlr varingld kan faring flertalet konsekvenser som oro depression soumlmnproblem svaringrigheter i

sociala relationer foumlrseningar i sin psykiska och emotionella utveckling samt

tillvaumlxthaumlmningar Det finns aumlven en risk att barnet normaliserar varingldet och sjaumllv boumlrjar utoumlva

varingld Paring laumlngre sikt kan det aringskaringdliggoumlras kopplingar mellan utsatthet i barndomen och en

fortsatt utsatthet som vuxen (UNICEF 2018) Enligt Aringkerman och Jonsson (2017) finns ett

oumlnskat behov av socialsekreterare om oumlkad foumlrdjupning inom specifika omraringden i

utredningsprocessen Omraringden som innefattar upptaumlckt av varingld bemoumltande gentemot

foumlraumlldrar till varingldsutsatta barn samt foumlrdjupning kring hantering av situationer daumlr beraumlttelser

bland foumlraumlldrar och barn skiljer sig aringt och det saknas fullstaumlndigt underlag foumlr ett

4

omhaumlndertagande enligt LVU

Utifraringn den haumlr bakgrunden anser vi att det aumlr viktigt att undersoumlka barnens perspektiv av en

utredningsprocess avseende varingld i hemmet daring barnens upplevelser av utredningsprocessen

kan paringverka barnets vaumllmaringende baringde under och efter utredningens tid samt paringverka hur

mottagliga barnen aumlr foumlr det stoumld och hjaumllp som erbjuds Det aumlr aumlven viktigt att undersoumlka

socialsekreterarnas syn paring sitt arbete inom omraringdet foumlr att faring en helhetsbild kring

utredningsprocessen samt eventuella foumlrbaumlttringsomraringden Aumlven hur utredningsprocessen

kopplas till den svenska lagstiftningen och det nuvarande arbetssaumlttet inom socialtjaumlnsten

13 Syfte och fraringgestaumlllningar

Syftet med varingr studie aumlr att genom en litteraturoumlversikt undersoumlka tidigare forskning om barns

samt socialsekreterares perspektiv av utredningsprocessen inom Sverige daring barnen varit

aktuella hos socialtjaumlnsten foumlr misstanke om varingld i hemmet Vi kommer endast anvaumlnda oss

av definitionen av fysiskt varingld i varingr kandidatuppsats Fraringgestaumlllningarna vi utgaringr ifraringn aumlr

bull Hur beskriver barnen kontakten med socialsekreterarna under utredningstiden

bull Hur beskriver socialsekreterare sitt arbete med barn som aumlr utsatta foumlr varingld

14 Relevans foumlr socialt arbete

Studien aumlr av betydelse foumlr det sociala arbetet eftersom utredningsprocessen enligt tidigare

forskning kan ha en stor inverkan paring barnets liv i ett senare skede Delaktighet aumlr en viktig

aspekt i socialsekreterarnas utformning av stoumldinsatser och hjaumllp Med barnkonventionen

inkorporerad i svensk lagstiftning blir socialsekreterarnas arbetssaumltt centralt foumlr att

vidareutveckla arbetet med barnen under utredningsprocessen

15 Disposition av studien

Studiens disposition omfattas av sju kapitel Det foumlrsta kapitlet bestaringr av studiens inledning

bakgrund till forskningen problemformulering samt studiens syfte och fraringgestaumlllningar vilket

aumlr den centrala delen av studiens uppbyggnad Efterfoumlljande del kapitel tvaring redogoumlr studiens

foumlrankring i lagen och relevans foumlr det sociala arbetet Kapitel tre inneharingller en introduktion

av studiens teoretiska referensram samt hur vi garingtt till vaumlga med operationalisering av

begreppet ldquoBarnets baumlstardquo Kapitel fyra utgoumlrs av en kort introduktion till metodkapitlet som

innefattar studiens litteratursoumlkning och urvalsprocess Efterfoumlljande del bestaringr av studiens

inklusion-och exklusionskriterier bearbetning av insamlat material studiens tillfoumlrlitlighet

och forskningsetiska oumlvervaumlganden Kapitel fem inneharingller en introduktion till resultatkapitlet

samt studiens empiriska material Resultatet aumlr uppdelat i tvaring separata perspektiv barnens och

socialsekreterarnas foumlr att skapa en oumlverskaringdlig bild av varingr empiri Kapitel sex utgoumlrs av varingr

5

analys av det empiriska materialet vilket behandlas med applicering av varingrt operationaliserade

begrepp barnets baumlsta paring baringde barnens och socialsekreterarnas perspektiv Det avslutande

kapitlet utgoumlrs av kapitel sju vilket inneharingller studiens diskussionsavsnitt daumlr diskussioner om

den valda metoden goumlrs diskussioner om varingrt resultat varingra slutsatser samt foumlrslag till vidare

forskning inom omraringdet

2 Foumlrankring i lagen

21 Lagstiftning

Varingrdnadshavarna har det yttersta ansvaret foumlr sina barn men ibland kan de av olika

anledningar behoumlva hjaumllp och stoumld och en av de instanser i samhaumlllet som har till uppgift att

stoumltta foumlraumlldrar aumlr socialtjaumlnsten (Socialstyrelsen 2016) I 5 kap 1 sect Socialtjaumlnstlagen (SoL)

poaumlngteras det att socialnaumlmnden ska verka foumlr att barn och unga vaumlxer upp under trygga och

goda foumlrharingllanden Socialnaumlmndens uppgift och ansvar foumlr ett barn som utsatts foumlr brott och

dennes naumlrstaringende statueras vidare i 5 kap 11 sect SoL Socialnaumlmndens ansvar aumlr att ge det stoumld

och hjaumllp familjen behoumlver samt saumlrskilt beakta att ett barn som bevittnat varingld eller andra

oumlvergrepp av eller mot naumlrstaringende aumlr offer foumlr brott och ansvara foumlr att barnet faringr det stoumld och

den hjaumllp som barnet behoumlver Socialnaumlmnden aumlr aumlven enligt 5 kap 1 a sect SoL skyldiga att

samverka med andra som beroumlrs naumlr barn far illa eller riskerar att fara illa

Vidare betonas det i 1 kap 2 sect SoL att vid aringtgaumlrder som roumlr barn ska barnets baumlsta saumlrskilt

beaktas och vid beslut eller andra aringtgaumlrder som roumlr varingrd eller behandling foumlr barn ska barnets

baumlsta vara avgoumlrande Barnens raumlttighet att faring relevant information och moumljlighet att framfoumlra

sina aringsikter statueras i 11 kap 10 sect SoL vilket ska beaktas i foumlrharingllande till barnets aringlder och

mognad Socialstyrelsen (2016) betonar vikten av att barnet faringr relevant information om sin

situation vad som sker och vad som planeras framoumlver dessutom aumlr det viktigt att klargoumlra att

barnet har tillgodogjort sig informationen och foumlrstaringtt dess inneboumlrd Foumlr att kunna goumlra det

kraumlvs att samtalsmiljoumln upplevs trygg foumlr barnet att personen som ger information lyssnar paring

barnet anpassar informationen utifraringn barnets aringlder och mognad samt upprepar informationen

vid flera tillfaumlllen under handlaumlggningsprocessen (Socialstyrelsen 2016)

22 Utredningsprocess

En utredning inom socialtjaumlnsten vid misstanke om naumlr barn aumlr utsatta foumlr varingld innebaumlr att

socialnaumlmnden ska undersoumlka barnets situation och behov tillsammans med varingrdnadshavarna

och barnen sjaumllva och utifraringn det besluta om det ska saumlttas in stoumldinsatser (Socialstyrelsen

2016) Under processen samlar socialnaumlmnden in information baringde fraringn beroumlrda parter och

naumlrstaringende samt ibland aumlven fraringn andra myndigheter som exempelvis skola eller sjukvaringrd

som kaumlnner barnet och familjen (Socialstyrelsen 2016) Ett exempel paring en utredningsmetod

som anvaumlnds aumlr BBIC - Barns behov i centrum Denna metod utgaringr ifraringn tre olika omraringden foumlr

6

att kartlaumlgga barnets situation och behov familj och miljouml barnets utveckling och foumlraumlldrarnas

foumlrmaringga

I Sverige aumlr det lagstadgat i 14 kap 1 sect SoL att vissa myndigheter och yrkesverksamma aumlr

skyldiga att genast anmaumlla till socialnaumlmnden om de i sin verksamhet faringr kaumlnnedom om eller

misstaumlnker att ett barn far illa Dessa myndigheter innefattar till exempel myndigheter vars

verksamhet beroumlr barn och unga verksamma inom familjeraringdgivning andra myndigheter

inom haumllso- och sjukvaringrden annan raumlttspsykiatrisk undersoumlkningsverksamhet socialtjaumlnsten

kriminalvaringrden polismyndigheten och saumlkerhetspolisen Dessutom anger 14 kap 1 c sect SoL

att var och en som faringr kaumlnnedom eller misstaumlnker att ett barn far illa boumlr anmaumlla detta till

socialnaumlmnden

11 kap SoL statuerar socialnaumlmndens ansvar under handlaumlggning av aumlrenden och i 11 kap 1 sect

SoL staringr att socialnaumlmnden utan droumljsmaringl ska inleda utredning av vad som genom ansoumlkan

anmaumllan eller paring annat saumltt har kommit till naumlmndens kaumlnnedom och som kan foumlranleda naringgon

aringtgaumlrd av naumlmnden Dessutom ska det naumlr det roumlr en anmaumllan enligt 11 kap 1 sect SoL om barn

eller unga goumlras en bedoumlmning av om barnet eller den unge aumlr i behov av omedelbart skydd

Utredningen ska enligt 11 kap 2 sect SoL bedrivas saring att inte naringgon onoumldigt utsaumltts foumlr skada

eller olaumlgenhet och utredningen ska inte goumlras mer omfattande aumln vad som aumlr motiverat av

omstaumlndigheterna i aumlrendet

7

3 Metod

I metodavsnittet presenteras studiens tillvaumlgagaringngssaumltt urvalsmetod studiens kvaliteacutet samt

forskningsetiska oumlvervaumlganden Litteraturstudier finns i olika varianter och kan betecknas

bland annat som forskningsoumlversikt eller litteraturgenomgaringng Den haumlr studien aumlr en

systematisk litteraturstudie som skillnad fraringn den allmaumlnna litteraturstudien syftar att anvaumlnda

sig av soumlkningar med ett systematiskt tillvaumlgagaringngssaumltt samtidigt som forskaren noga

undersoumlker och goumlr en litteratursammanstaumlllning Forsberg och Wengstroumlm (2003) betonar att

litteraturstudier av systematisk form avser att producera en slutsats med hjaumllp av data som

baseras paring foumlregaringende studier av empiriskt inneharingll vilket genomfoumlrs i varingr studie

31 Litteratursoumlkning

Enligt Forsberg och Wengstroumlm (2003) handlar databassoumlkningar om att utforma laumlmpliga

fraringgor bestaumlmma vilken typ av studier som aumlr av intresse samt aspekter som handlar om val

av spraringk och tidsspann paring studierna Aumlmnet vi ville undersoumlka handlar om barnen och

socialsekreterarnas perspektiv i utredningsprocessen Foumlr att hitta relevanta studier och

artiklar i det valda aumlmnet har vi tillaumlmpat oss av databaserna Socindex och Swepub I varingr

soumlkning har vi anvaumlnt oss av kombinerade soumlkord som utgoumlrs av ldquosocial workers or social

services or social work AND domestic violence or domestic abuse or intimate partner

violence AND children or kids or youth or child AND sweden or swedishrdquo ldquosocial work child

violence in swedenrdquo samt ldquosocial service sweden child abuserdquo

Anvaumlndningen av fritext i soumlkningarna aumlr ett vanligt foumlrekommande tillvaumlgagaringngssaumltt och

innebaumlr bland annat att soumlkningens utgaringngspunkt koncentreras paring fraringgestaumlllningen Vidare

plockas saumlrskilda ord ut i soumlkprocessen eller en blandning av soumlkord i databaser

Sammansaumlttning av soumlkord goumlrs med stoumld av de rdquobooleska operatorernardquo som tas i uttryck av

OR NOT och AND (Forsberg amp Wengstroumlm 2003) I studiens start av soumlkprocessen anvaumlnde

vi oss av olika kombinationer foumlr att faring ett bredare resultat av forskningsmaterial Forsberg

och Wengstroumlm (2003) betonar att anvaumlndningen av operatorn OR innebaumlr att soumlkningen

expanderas och resultatet blir omfaringngsrikt Genom att kombinera AND som operator

reduceras soumlkningen och resultatet avgraumlnsas till referenser som Forsberg och Wengstroumlm

(2003) benaumlmner som A och B Vi har anvaumlnt oss av kombinationer foumlr att finna artiklar som

inneharingller baringde socialsekreteraresocialtjaumlnst samt barn utsatta foumlr varingld i Sverige Varingrt syfte

innefattar aumlven utredningsprocessen vilket dock var svaringrt att faring med som soumlkord saring den

sorteringen gjorde vi naumlr vi laumlste artiklarna

8

32 Urvalsprocess

Urvalsprocessen utgoumlrs av soumlkningar i olika etapper till foumlljd av en specifik ordning De foumlrsta

etapperna som Forsberg och Wengstroumlm (2003) beskriver handlar om att saumlrskilja omraringdet

som ska undersoumlkas samt precisera soumlkord Daumlrefter ska kriterier beslutas vad gaumlller

spraringkmaumlssiga aspekter samt studiernas tidsskede Sista delarna av etapperna som foumlrfattarna

beskriver innebaumlr en genomgaringng av tillaumlmpbara titlar och granskning av studiernas abstrakt

En litteraturgenomgaringng ska sedan goumlras av valda studier och undersoumlkas vidare Den

avslutande etappen behandlar en genomlaumlsning av valda artiklar samt en slutgiltig

kvalitetsbedoumlmning Genom att foumllja de olika stegen som Forsberg och Wengstroumlm (2003)

benaumlmner i urvalsprocessen har varingra soumlkningar varit systematiska genom studiens garingng

Foumlr att rekonstruera studiens soumlkprocess presenteras en illustrerad bild av den oumlvergripande

soumlkprocessen som benaumlmns som Bilaga 1 Den totala soumlkningen utgjordes av 131 soumlkresultat

varav 98 artiklar var unika 74 artiklar exkluderades sedan paring abstraktsnivaring daring de inte

behandlade studiens syfte Resterande 24 artiklar laumlstes igenom i fulltext foumlr att avgoumlra om

artiklarna korresponderar med studiens valda syfte Fem artiklar innehoumlll barnens perspektiv i

utredningsprocessen och tre artiklar socialsekreterarnas perspektiv om arbetet med barnen

under utredningen Det totala antalet artiklar som kvarstaringr efter avslutad soumlkprocess aumlr aringtta

artiklar som utgoumlr studiens empiri

Bilaga 1

9

33 Inklusion och exklusion

Nedanstaringende avsnitt behandlar studiens kriterier av inklusion och exklusion av det empiriska

materialet i studien Kriterierna foumlr respektive del korresponderar med studiens valda syfte

och fraringgestaumlllningar

331 Inklusionskriterier

bull Vetenskapliga artiklar som behandlar barns eller socialsekreterares perspektiv av

deltagandet i en utredningsprocess avseende barnets utsatthet foumlr varingld i hemmet

bull Endast svensk forskning foumlr att faring en oumlvergripande bild av barnets och

socialsekreterarnas upplevelser kopplat till den svenska lagstiftningen

barnkonventionen samt arbetssaumltt inom svensk socialtjaumlnst

bull Svensk- och engelskspraringkiga artiklar

bull Artiklar som helt eller delvis anvaumlnder en kvalitativ ansats foumlr att faringnga barnens och

socialsekreterarnas upplevelser vilket aumlr syftet med varingr studie

bull Artiklarna aumlr peer-reviewed foumlr att saumlkerstaumllla vetenskaplig relevans

bull Artiklarna aumlr etiskt godkaumlnda samt har foumlljt de grundlaumlggande etiska principerna som

innefattar frivillighet integritet konfidentialitet och anonymitet

bull Barn upp till 19 aringr aumlr inkluderade

332 Exklusionskriterier

bull Litteraturstudier daring vi utifraringn varingrt syfte valt att endast anvaumlnda primaumlrkaumlllor

bull Metod av enbart kvantitativa ansatser eftersom det inte oumlverensstaumlmmer med valda

syfte och fraringgestaumlllningar

bull Studier som gjorts i flera laumlnder foumlr att undvika juridiska samt organisatoriska

tveksamheter i resultatet

bull Artiklarna aumlr tidsbegraumlnsade till 10 aringr tillbaka i tiden foumlr att resultatet ska vara relevant

foumlr forskning i nutid

bull Artiklar som enbart fokuserade paring barnens syn av behandling och stoumld efter

utredningstiden

bull Socialsekreterarnas perspektiv paring arbetet med barn i utredningsprocessen som inte

inkluderar varingld

34 Bearbetning av insamlat material

Under litteratursoumlkningarna i respektive databas har vi antecknat hur maringnga soumlktraumlffar vi faringtt

antal citeringar i artiklarna samt aringterkommande nyckelord Naumlr litteratursoumlkningen slutfoumlrdes

10

aringterstod aringtta artiklar som sammanstaumllldes genom korta sammanfattningar i ett gemensamt

dokument foumlr att faring en oumlversikt av varingrt insamlade material Utifraringn oumlversikten har vi sedan

kategoriserat och tematiserat artiklarnas inneharingll foumlr att hitta gemensamma naumlmnare Bryman

(2008) menar att en saringdan ldquotematisk kodningrdquo kaumlnnetecknas av soumlkningar av ett latent

inneharingll det vill saumlga det som inte ses paring ytan utan det som upptaumlcks naumlr en tolkning goumlrs av

inneharingllet Genomgaringende under processen har vi diskuterat och analyserat varingrt insamlade

material foumlr att undvika att vi snaumlvar in oss i ett visst kunskapsomraringde samt faringr med olika

synsaumltt och begrepp kopplat till studiens syfte Att foumlrharinglla sig kritisk till litteraturen vid

insamling av material aumlr naringgot som ska efterstraumlvas av forskaren enligt Bryman (2008) vilket

aumlven innebaumlr att reflektera oumlver kopplingen till annan laumlsning

Resultaten foumlr studien baseras paring det empiriska materialet i Bilaga 2 som utgoumlrs av de aringtta

artiklarna som kvarstod efter soumlkningsprocessen och urvalsprocessen var genomfoumlrd Nedan

visas ett exempel paring tabellen som framkommer av Bilaga 2 daumlr mer ingaringende information av

det valda materialet presenteras

Bilaga 2

35 Barnets baumlsta som teoretisk referensram

Barnets baumlsta ska enligt barnkonventionens artikel 3 alltid beaktas vid alla beslut som roumlr

barn Inneharingllet av artikel 3 poaumlngterar barnets raumltt att komma till tals samt att barnets egna

upplevelser och aringsikter ska tas i beaktande Begreppet barnets baumlsta finns aumlven lagstadgat i 1

kap 2sect SoL naumlr det gaumlller aringtgaumlrder som roumlr barn samt i foumlraumlldrabalken naumlr en bedoumlmning ska

11

goumlras avseende umgaumlnge varingrdnad och boende Det finns trots detta ingen entydig definition

vad begreppet innebaumlr utan aumlr snarare ett flytande begrepp daumlr en individuell bedoumlmning

maringste goumlras i varje enskilt fall

Genom att tillaumlmpa begreppet barnets baumlsta i varingr litteraturoumlversikt kommer studien ta

utgaringngspunkt i ett operationaliserat synsaumltt av begreppet Operationalisering innebaumlr att

transformera en teoretisk och oumlvergripande definition till ett konkret och tydliggoumlrande

begrepp (Sohlberg 2013) Vi har definierat begreppet utifraringn barnkonventionen samt SoL och

sedan applicerat definitionen i varingr analys Vidare har vi studerat empirins centrala delar och

utgaringtt fraringn aspekter som barnen och socialsekreterarna lyft fram aumlr av betydelse i

utredningsprocessen foumlr att ha ett empiriskt stoumld i reflektionerna

Det finns totalt 54 olika artiklar i barnkonventionen som UNICEF (2020) betonar alla har en

stark koppling till varandra Fyra av artiklarna anses vara grundlaumlggande och sammanfattar

barnkonventionen 2 3 6 och 12 Foumlr att kunna bedoumlma barnets baumlsta enligt artikel 3 behoumlvs

artikel 12 tas i beaktande vilken avser barnets raumltt att uttrycka sin mening i alla fraringgor som roumlr

barnet Foumlr att kunna beakta barnets aringsikter ska det tas haumlnsyn till barnets aringlder och mognad

och med en utgaringngspunkt att barn kan uttrycka sig redan fraringn tidig aringlder utan tal och skrift

exempelvis genom kaumlnslor Det kraumlvs en individuell bedoumlmning av varje barns foumlrutsaumlttningar

och behov samt en kompetens hos de vuxna att kunna ta till sig och foumlrankra barnets aringsikter

och kaumlnslor (UNICEF 2020)

Barnets raumltt till information och att framfoumlra sina aringsikter statueras aumlven i 11 kap 10 sect SoL

Det aumlr av stoumlrsta vikt att betona att barnen har en raumlttighet att yttra sig och delta samtidigt

som vuxna har en skyldighet att lyssna och beakta barnets aringsikter (Barnombudsmannen

2021) Delaktighet aumlr naringgot som inkluderas i artikel 12 och kompletterar raumltten att uttrycka sin

aringsikt vilket innebaumlr att barnet utifraringn ett raumlttighetsperspektiv har raumltt till information att

komma till tals och bli lyssnad paring samt raumltt till inflytande utifraringn aringlder och mognad

(Barnombudsmannen 2021) Foumlr att moumljliggoumlra barnets deltagande finns det krav av FNs

barnraumlttskommitteacute foumlr processer daumlr barn houmlrs eller deltar (UNICEF 2020) Ett av kraven aumlr

att barnen har raumltt till fullstaumlndig information avseende deras raumltt till att uttrycka sina aringsikter

syfte med deltagande hur deltagandet ska genomfoumlras och vilka konsekvenser som kan bli

Informationen ska aumlven vara aringldersanpassad och ska ges paring ett saringdant saumltt att barnet foumlrstaringr

information Ytterligare krav aumlr bland annat att barnen ska delta frivilligt och aldrig tvingas att

yttra sin aringsikt barnen ska bemoumltas med respekt och barnanpassade och individuella metoder

ska anvaumlndas (UNICEF 2020)

Sammanfattningsvis operationaliseras alltsaring begreppet barnets baumlsta genom foumlljande aspekter

barnets aringsikter ska tas i beaktande individuella bedoumlmningar av barnet samt kompetens i

bemoumltandet gentemot barn inom socialtjaumlnsten

12

36 Uppsatsens tillfoumlrlitlighet

Tillfoumlrlitlighet innefattar fyra kriterier inom kvalitativ forskning trovaumlrdighet

oumlverfoumlrbarhet paringlitlighet och en moumljlighet att styrka och konfirmera (Bryman 2008)

bull Trovaumlrdighet behandlar hur trovaumlrdig forskarens beskrivning aumlr och innebaumlr bland

annat att forskaren har rapporterat resultaten till deltagande personer foumlr att de ska

kunna bekraumlfta att forskaren uppfattat deras perspektiv korrekt (Bryman 2008) Vi har

medvetet valt att inte diskutera studiens validitet eller reliabilitet genom att i staumlllet

utgaring fraringn Brymans (2008) kriterier foumlr tillfoumlrlitligheten Fejes och Thornberg (2009)

visar att forskare inom det kvalitativa omraringdet aumlr tveksamma till anvaumlndningen av

begreppet validitet och lyfter fram tillfoumlrlitlighet och trovaumlrdighet som mer tillaumlmpbara

begrepp inom den kvalitativa forskningen

bull Oumlverfoumlrbarhet inom kvalitativ forskning innebaumlr att goumlra en utfoumlrlig beskrivning som

hjaumllper andra att avgoumlra till vilken grad resultaten kan oumlverfoumlras till en annan miljouml

(Bryman 2008) Studiens aspekter gaumlllande oumlverfoumlrbarhet kan vi se aumlr genomfoumlrbart

inom Sverige daring vi presenterat resultatet tydligt utifraringn Sveriges socialtjaumlnst samt

svensk lagstiftning Vi kan aumlven se en oumlverfoumlrbarhet till andra myndigheter som

exempelvis skolan daring vi i varingrt resultat sett en vinst i att skolpersonal besitter samma

kunskap som socialsekreterare vad gaumlller att upptaumlcka varingldsutsatta barn

Generaliserbarheten kan upplevas svaringr att tillaumlmpa i andra kontexter som inte aumlr

organisatoriskt bundna och faller utanfoumlr ramen av lagstiftning samt i andra laumlnder daumlr

socialtjaumlnsten har ett annat tillvaumlgagaringngssaumltt

bull Paringlitlighet innebaumlr bland annat att forskaren goumlr en utfoumlrlig redogoumlrelse av hela

forskningsprocessens faser foumlr att studien ska kunna granskas kritiskt (Bryman 2008)

Under hela processen i varingrt arbete med studien har det framkommit en tydlig

redovisning av valda tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att moumljliggoumlra en kritisk granskning Genom

att vi stegvis har presenterat studiens litteratursoumlkning urvalsprocess samt bearbetning

av materialet har vi moumljliggjort en kritisk granskning samt tagit haumlnsyn till

paringlitligheten som Bryman (2008) beskriver

bull Foumlr att kunna styrka och konfirmera forskningen ska det vara tydligt att forskarens

egna vaumlrderingar och val av teoretisk inriktning inte medvetet har paringverkat resultatet

(Bryman 2008) Vi har genomgaringende under processen varit medvetna om att inte

inkludera varingra vaumlrderingar saring att det ska paringverka resultatet Valet av teoretisk

inriktning aumlr tydligt beskrivet och aumlr ett begrepp utifraringn svensk lagstiftning och

specifikt barnkonventionen och anses daumlrfoumlr relevant och neutralt i sammanhanget

13

37 Forskningsetiska oumlvervaumlganden

De grundlaumlggande principerna inom god forskningssed aumlr tillfoumlrlitlighet aumlrlighet respekt och

ansvarighet (All European Academies 2018) Genom att inte foumllja de grundlaumlggande

principerna riskerar forskaren bland annat att underminera och skada tilliten till forskning

samt riskerar att utsaumltta samhaumlllet miljoumln eller deltagarna foumlr onoumldig skada All European

Academies (2018) foumlrklarar oredlighet inom forskning och ett brott mot yrkesansvaret som

fabricering foumlrfalskning och plagiering Foumlr att saumlkerstaumllla att vi har foumlljt den goda

forskningsseden har vi

bull varit transparenta med den empiri vi funnit och hur vi funnit den

bull presenterat empirin utan egna tolkningar och foumlrvraumlngningar

bull inkluderat all empiri vi funnit inom aumlmnet och ej uteslutit utan motivering och

bull varit tydliga med vad som aumlr andra kaumlllor och vad som aumlr varingr egen analys

Vidare har vi aumlven saumlkerstaumlllt att de empiriska studier vi valt aumlr etiskt godkaumlnda samt har foumlljt

de grundlaumlggande etiska principerna som innefattar frivillighet integritet konfidentialitet och

anonymitet (Bryman 2008) Eftersom vissa av studierna bestaringr av intervjuer med barn om ett

kaumlnsligt aumlmne aumlr det extra viktigt att saumlkerstaumllla de etiska aspekterna i varingr empiri

14

4 Resultat

Wengberg och Forsberg (2003) betonar att resultatavsnittet ska introduceras paring ett

laumlttbegripligt saumltt samt att resultatet oumlverensstaumlmmer med studiens syfte och fraringgestaumlllningar

De teman som framtraumlder utgaringr ifraringn barnets upplevelser aring ena sidan och aring andra sidan

socialsekreterarnas synsaumltt i arbetet med varingldsutsatta barn i utredningsprocessen Foumlr att

disponera resultatet paring ett oumlvergripande saumltt kommer resultatavsnittet presenteras genom en

uppdelning av barnens och socialsekreterarnas beraumlttelser Foumlrsta avsnittet av resultatavsnittet

behandlar varingr foumlrsta fraringgestaumlllning om barnens upplevelser av kontakten med socialtjaumlnsten

under utredningstiden Det andra avsnittet behandlar varingr andra fraringgestaumlllning om

socialsekreterarnas beskrivning av sitt arbete med barn som aumlr utsatta foumlr varingld

41 Barnens perspektiv

Vi kan se fyra aringterkommande teman som benaumlmns som saumlrskilt viktiga faktorer foumlr barnen naumlr

de faringr komma till tals om sin syn paring utredningsprocessen processen innan avsloumljandet

relation maktloumlshet och deltagande Dessa omraringden vaumlvs in och paringverkar varandra till stor

del

411 Processen innan avsloumljandet

Naumlr barn faringr beskriva tiden foumlre de kom till socialtjaumlnstens kaumlnnedom foumlr misstanke om varingld i

hemmet beskriver de perioden som en laringng process med flera vaumll genomtaumlnkta beslut innan de

slutligen beraumlttat (Thulin Kjellgren amp Nilsson 2019) Innan de beraumlttade upplevde barnen en

eskalering av varingldet och de vaumlgde raumldslan oumlver sin situation mot raumldslan foumlr att beraumltta och vad

som daring skulle haumlnda Aumlven Linell (2017) beskriver hur tiden fram till avsloumljandet var kantad

av en oumlkad raumldsla foumlr barnen sjaumllva eller foumlr naringgon annan samt en avsaknad av trygghet

Barnen hade aumlven tappat hoppet om att situationen skulle foumlraumlndras en kaumlnsla av att

situationen var outhaumlrdlig eller andra konsekvenser i livet socialt kaumlnslomaumlssigt eller fysiskt

Barnen hade kommit laringngt i sin kaumlnslomaumlssiga process fram till tidpunkten foumlr sitt avsloumljande

och hade samtidigt en vilja att laumlmna hemmet Linell (2017) menar att detta liknar processen

varingldsutsatta vuxna garingr igenom i liknande situationer men betonar att barnen aumlr i en annan

situation daring de aumlr beroende av sina foumlraumlldrar baringde kaumlnslomaumlssigt och lagmaumlssigt och paring saring

saumltt aumlr beroende av socialtjaumlnstens skydd Socialtjaumlnsten hade enligt Linell (2017) till en

betydligt laumlgre grad skyddat barn som inte sjaumllva hade soumlkt hjaumllp fraringn myndigheter

412 Relation

Det finns flera faktorer som paringverkar barnens vilja att prata om varingldet med den professionella

och Cater (2014) visar hur relationen mellan barnet och den professionella har en inverkan

Faktorer barnen naumlmnde som oumlkade deras vilja att oumlppna upp sig var exempelvis att personen

inte var en familjemedlem flexibiliteten hos personen att anpassa moumltena efter barnets vilja

15

och att barnet kunde kaumlnna tillit och foumlrtroende foumlr personen Vissa av barnen ansaringg att det var

att den professionella staumlllde specifika fraringgor angaringende varingldet till barnet som gjorde att de

kunde oumlppna upp sig Maringnga av barnen beraumlttade att trots att det var svaringrt att prata om varingldet

saring var det viktigt vilket Cater (2014) menar kan komma fraringn barnen sjaumllv men aumlven fraringn

vuxna som intalat barnen att det aumlr viktigt att prata om det Ytterligare en positiv faktor som

barn har beskrivit aumlr att det kaumlnns positivt och vaumllkomnande naumlr socialsekreterarna erbjuder

fika eller ordnar kreativa aktiviteter (Eriksson 2012)

Det framkommer att aumlven valet av vem barnen beraumlttade foumlr var noggrant genomtaumlnkt vilket

visar paring vikten av relationen mellan barnet och den vuxne (Thulin Kjellgren amp Nilsson

2019) Barnen kaumlnde att det viktigaste var att de kunde lita paring personen att den var snaumlll

taringlmodig och hade tid att lyssna Foumlrfattarna uppger att det oftast handlade om skolpersonal

som exempelvis en laumlrare eller skolskoumlterska medan en del av barnen valde att beraumltta foumlr sin

andra foumlraumllder som inte anvaumlnde varingld vilken dock oftast inte kunde ge naringgot stoumld till barnet

Linell (2017) bekraumlftar att de flesta av barnen beraumlttade om sin varingldsutsatthet foumlr en laumlrare

skolskoumlterska eller mentor i skolan Andra personer barnen valde att beraumltta foumlr var

exempelvis socialtjaumlnsten polisen vuxna inom haumllso- och sjukvaringrd vaumlnner en granne eller

slaumlkting Thulin Kjellgren amp Nilsson (2019) skriver att vissa av barnen uppgav att de fick

upprepa sig till den vuxne om sin allvarliga situation foumlr att den skulle agera

Eriksson (2012) har undersoumlkt barnens perspektiv av bemoumltandet av socialsekreterare under

en utredningsprocess kopplat till att barnen upplevt pappas varingld mot mamma Bemoumltande i

detta fall innebaumlr hur socialsekreterarna ser paring barnen barnens moumljligheter till delaktighet i

situationen samt i vilken utstraumlckning socialsekreterarna fokuserar paring barnet Enligt Eriksson

(2012) finns det finns tvaring inriktningar i bemoumltandet daumlr den ena handlar om till vilken grad

moumltet mellan barnet och socialsekreteraren har varit barnanpassat och haft ett barnperspektiv

och daumlr motpolen aumlr att bemoumlta barnen som vuxna Socialsekreterarnas bemoumltande skapar

olika moumljligheter foumlr bekraumlftelse av barnets erfarenheter av varingldet Ur barnens perspektiv

framkommer det samtidigt att dessa socialsekreterare hade stora svaringrigheter i bemoumltandet

gentemot dem Flera av barnen upplevde att socialsekreterarna bemoumltte dem som vuxna och

foumlrvaumlntade sig att barnen skulle sitta stilla vara fokuserade och inte leka foumlr mycket

Samtidigt behandlades de som barn i form av att inte bli tillfraringgade var naumlr och hur dessa

samtal skulle ske och barnen gavs inte heller moumljlighet att vara delaktiga Detta benaumlmner

Eriksson (2012) som att bli bemoumltt som en inkompetent vuxen

413 Maktloumlshet

Aumlven relationen till barnets anhoumlriga aumlr en viktig aspekt att ta haumlnsyn till Anledningar varfoumlr

barn hade avvaktat med att beraumltta var raumldsla foumlr vad varingldsutoumlvaren skulle goumlra raumldsla foumlr att

inte bli trodd paring att inte bli skyddad kaumlnsla att inte vara gammal nog raumldsla foumlr att slaumlktingar

skulle bli anklagade samt en raumldsla foumlr att foumlrlora kontakten med familjemedlemmar (Linell

2017) Detta bekraumlftar aumlven Thulin Kjellgren och Nilsson (2019) daring de skriver att barnens

beskrivningar kantades av raumldsla skuld och maktloumlshet Avsloumljande av varingldet kunde leda till

16

en stoumlrre raumldsla foumlr hur foumlraumlldrarna skulle reagera slaumlktingar kunde kontakta barnet och be hen

ta tillbaka sitt yttrande vissa foumlraumlldrar skuldbelade barnet och flera av barnen var raumldda foumlr en

separation inom familjen Linell (2017) betonar att det foumlr majoriteten av barnen under

utredningsprocessen fanns ett foumlrnekande fraringn foumlroumlvaren den andra foumlraumlldern syskon och

andra slaumlktingar Av de barnen som medvetet hade beraumlttat om varingldet var det 86 som blev

skuldbelagda av slaumlktingar anklagade foumlr att ljuga samt pressade att ta tillbaka anklagelsen

Thulin Kjellgren och Nilsson (2019) skriver att barnen beskrev att de saknade kontroll oumlver

situationen de kunde exempelvis ploumltsligt bli haumlmtade fraringn skolan foumlr samtal med polis eller

socialtjaumlnst vilket orsakade en stress foumlr dem Foumlrfattarna menar att socialsekreterarna i det

haumlr fallet inte ser barnen som tillraumlckligt kompetenta foumlr att konsultera med kring barnens

situation

ldquoWhen the care under the CYPA [LVU] was initiated she didnrsquot want the protection This

was due to the strong feelings of guilt that she then had Deep down however she recognizes

that she has not actually done something wrong but she still feels terribly guilty that she has

shattered the family (Flicka 17 aringr)rdquo

Citatet ovan ger ett exempel paring den komplicerade process naumlr avsloumljandet har gjorts och daumlr

vissa av barnen reflekterade oumlver sin ambivalens under utredningen (Linell 2017) Flera av

barnen blev lidande efter avsloumljandet och paringverkades av raumldsla och skuld och Linell (2017)

menar att det aumlr ytterst viktigt foumlr socialtjaumlnsten att uppmaumlrksamma det som sker efter sjaumllva

avsloumljandet och en foumlrstaringelse foumlr hur komplicerat det aumlr foumlr barnen Konsekvenserna kan

annars bli att barnen skadas och traumatiseras samt avstaringr fraringn myndigheternas utredning och

beslut om insatser En viktig faktor att beakta inledningsvis i utredningar samt beslut om

alternativ varingrd menar Linell (2017) aumlr ifall barnen medvetet har beraumlttat om sin situation och

varit aktiva i avsloumljandet om varingldet samt i utredningen

414 Deltagande

Delaktighet innebaumlr enligt Eriksson (2012) information konsultation att barnet faringr vara en del

i besluten och att det finns utrymme foumlr barnets egna initiativ Deltagandet kan ses som naringgot

centralt foumlr saringrbara och utsatta barn vilket familjeraumlttssekreterare i Sverige har svaringrigheter

med i en utredningsprocess anser foumlrfattaren Under utredningstiden upplevde barn att

socialsekreterare agerade paring uppgifterna om varingld i hemmet men att de inte informerade

barnen om vad som haumlnde de fraringgade inte heller vad barnen ansaringg om en insats som gjordes

(Thulin Kjellgren amp Nilsson 2019) Barnen betonade aumlven vikten av att de professionella

paringminde dem om hur duktiga de var och att det inte var deras fel att de var utsatta foumlr varingld

Thulin Kjellgren och Nilsson (2019) anser att bristen paring kommunikation kan ha paringverkat

barnen allvarligt och att information boumlr ges till barn i dessa situationer paring ett laumlttfoumlrstaringeligt

saumltt De anser aumlven att socialtjaumlnsten boumlr implementera rutiner foumlr att laringta barnen komma till

tals om vad som ska ske

Det som framkommer som mest problematiskt aumlr naumlr barnen varken faringr vara deltagande eller

17

faringr ett vuxet omhaumlndertagande och Eriksson (2012) kan se att barnen inte tenderar att prata

om sig sjaumllva som deltagande vilket aumlr naringgot som efterstraumlvas i Sverige Eriksson (2012)

menar att det finns en roll som det deltagande barnet vilket innebaumlr att ett barn blir bemoumltt

som ett barn men faringr vara delaktig i processen Vissa av barnen kritiserar oumlppet hur de

uteslutits att delta i processen till exempel genom att inte bli tillfraringgade om hur och naumlr de ska

traumlffa socialsekreterarna Det vore moumljligt att bemoumlta barnen som deltagande barn men

Eriksson (2012) ser inga saringdana exempel i sin studie

Cater (2014) menar att anledningen till att vissa barn inte faringr vara delaktiga i besluten beror paring

deras aringlder och mognad bedoumlmd av vuxna vilket leder till att dessa barn inte kan paringverka

stoumldets utformning utan endast har det drastiska valet att delta eller avstaring Det finns dock

exempel paring barn som inte var noumljda men aumlndaring accepterade att de inte hade naringgra

valmoumljligheter och att de vuxna skulle bestaumlmma skriver Eriksson (2012) Detta menar

foumlrfattaren kan bero paring en protest av barnet att bli tillfraringgad att prata med socialsekreterarna

men samtidigt inte ha moumljlighet att paringverka situationen vilket ledde till att barnen blev

passiva eller vaumlgrade delta i utredningen

Det starkaste moumlnstret Eriksson (2012) saringg i sin studie var det skyddade barnet och daumlr

socialsekreterarna hade begraumlnsat moumljligheterna foumlr barnen att vara delaktiga Naumlr

socialsekreterarna agerar foumlr skyddande kan det leda till att barnet utesluts fraringn att delta

Barnen beskrev att de socialsekreterare de moumltte var kaumlnsliga och empatiska men att barnen

hade vaumlldigt begraumlnsade moumljligheter att paringverka tid och utfoumlrande foumlr moumltet och fick vaumlldigt

lite information om syftet och resultaten med moumltena (Eriksson 2012) En 13-aringrig tjej i

studien av Eriksson (2012) foumlrklarade att metoden socialsekreteraren anvaumlnde sig av var

barnslig men att de aumlndaring hade en positiv relation Hon fick till skillnad fraringn en stor andel av

de andra barnen i studien ta del av mycket information och dokumentation under processen

Samma moumlnster saringg Aringkerlund och Sandberg (2016) daumlr barn som upplevs vara kompetenta

unga vuxna inte upplevs som offer daring de klarar av att ingripa Daumlrmed faringr de heller inte ett

omedelbart stoumld och skydd samtidigt som barnen uttryckt att de hade oumlnskat mer stoumld I de

fall barnen gavs skydd resulterade det i att de i staumlllet inte fick moumljlighet att paringverka sin

situation och dessutom gjordes en reflektion av tvaring barn i studien att de inte heller fick

information om vad som skedde under tiden efter varingldet Aringkerlund och Sandberg (2016)

menar att det kan bero paring att de vuxna antingen ville skydda dem eller inte hade foumlrtroende foumlr

dem och betonar att det aumlven finns barn som upplevs baringde kompetenta och utsatta vilket beror

paring deras foumlrmaringga att kommunicera

Om barnet inte faringr moumljlighet att medverka i beslut som barnet sjaumllv anser aumlr av vaumlrde kan det

leda till att barnet inte tillgodogoumlr sig av hjaumllpinsatser som ges skriver Cater (2014) Det kan

dessutom ge upplevelser av att barnet blivit ignorerad vilket i sin tur kan paringverka tilliten till

vuxna eller professionella negativt Foumlrfattaren har analyserat intervjuer med barn som varit

utsatta foumlr att bevittna varingld mot sin mamma av hennes partner och som deltagit i

Trappanmodellen vilket aumlr en insats foumlr barn fraringn 4 aringr och aumlldre som bevittnat varingld inom

familjen daumlr syftet aumlr att prata om varingldet och bearbeta upplevelserna (Socialstyrelsen 2019)

18

Det vanligaste var att det var en foumlraumllder som inlett kontakten foumlr stoumldprogrammet och inte

barnen sjaumllva vilket de flesta av barnen foumlrklarade att de taumlnkte att det var foumlr att den vuxne

brydde sig om barnet Cater (2014) menar att aumlven om detta ger en foumlrutsaumlttning foumlr barnet att

delta kan det aumlven begraumlnsa barnets moumljligheter till delaktighet

Eriksson (2012) har analyserat barnens beskrivningar av deras egna handlingar och icke-

handlingar Vad gaumlller barnens strategier i moumltet med socialsekreteraren baringde agerar och inte

agerar barnen av en anledning som exempelvis att oumlka deltagandet eller visa missnoumlje mot

socialsekreterarnas jobb Vi kan se tvaring inriktningar daumlr den foumlrsta handlar om i vilken

utstraumlckning barnen beskriver att de accepterat hur utredningsprocessen garingtt till och den

andra handlar om huruvida barnen aktivt har foumlrsoumlkt att oumlka sitt deltagande Att vilja delta kan

bero paring att barnen vill laringta raumltten veta till exempel var de vill bo och om de vill traumlffa den

varingldsutoumlvande foumlraumlldern men det kan ocksaring handla om mer laringngsiktiga maringl som relationen till

den varingldsutoumlvande foumlraumlldern (Eriksson 2012) Vissa av barnen beskrev att de accepterade att

delta i utredningen och samtidigt hade en houmlg nivaring av deltagande Det finns aumlven barn som var

noumljda med att ha ett laringgt deltagande och samtidigt har en positiv syn paring utredningen och

bemoumltandet av socialsekreterarna Baringda dessa roller menar Eriksson (2012) kan skapas av

lojalitet till de vuxnas syn paring situationen

42 Socialsekreterarnas perspektiv

Det garingr att urskilja tvaring aringterkommande teman naumlr det gaumlller socialsekreterarnas syn paring arbetet

med varingldsutsatta barn Vid barnutredningar uppkommer komplexitet som kopplas till

organisatoriska aspekter och oumlvervaumlganden samt maktfoumlrharingllande och raumlttigheter

421 Organisatoriska aspekter

Socialsekreterarnas upplevelser om arbete med barn bygger paring komplexitet runt olika faktorer

som bland annat organisatoriska ramar handlingsutrymme samt prioriteringar (Guumlmuumlscuuml

Nygren amp Khoo 2018) Socialsekreterarnas arbetsuppgift aumlr att bedoumlma barnets behov

samtidigt som foumlraumlldrafoumlrmaringgan ska utredas i relation till om barnets behov kan uppfyllas I

likhet med Guumlmuumlscuuml Nygren och Khoo (2018) beskriver Heimer Naumlsman och Palme (2018)

att socialtjaumlnstens inriktning paring familjer och behovet av samarbete med foumlraumlldrar i

barnutredningar goumlr att det kan uppkomma problematik Svaringrigheter som barn upplever kan

omkonstrueras genom foumlraumlldraperspektivet samtidigt som beskrivningar av problematiken

kan visa paring olikheter genom utredningen naumlr det handlar om socialsekreterarnas synsaumltt och

barnets Foumlrfattarna bekraumlftar i likhet med studien av Guumlmuumlscuuml Nygren och Khoo (2018) att

varingld mot barn aumlr ett fenomen med komplexitet kring olika aspekter Heimer Naumlsman och

Palmes (2018) studie visar att barnet blir centralt i den initierande delen av utredningen naumlr

det fokuseras paring barnets bedoumlmning av omedelbart skydd samtidigt som barnets

staumlllningstagande vaumlxlar i utredningsskedet och reduceras i utredningens slutfas

19

Guumlmuumlscuuml Nygren och Khoo (2018) naumlmner att utrednings- och bedoumlmningsfasen

socialsekreterarna garingr igenom i processen med barnet bygger paring foumlrvaumlntningar

Socialsekreteraren ska uppskatta vilka risker som finns foumlr barnet i foumlrharingllande till bristande

omsorg eller missbruk Riskanalysen ska sedan grunda sig paring en motivering av beslutet eller

ett upphaumlvande av potentiell risk

Heimer Naumlsman och Palme (2018) lyfter fram socialsekreterarnas perspektiv om arbetet med

barn som blivit utsatt foumlr varingld och hur inramningen av problematiken kan se ut En deltagande

socialsekreterare i studien naumlmner att svaringra dilemman som uppkommer med varingldsutsatta barn

formuleras om till problematik med ordningsmoumlnster som fokuserar paring att saumltta graumlnser

Anledningen till omkonstruktionen aumlr att foumlrsoumlka kringgaring foumlrolaumlmpningar och

skuldbelaumlggning av foumlraumlldrar foumlr att undvika att foumlraumlldrarna inte laumlngre samtycker till

stoumldjande insatser och hjaumllp Foumlrfattarna betonar att omkonstruktionen av problematiken kan

leda till att uppgifterna om foumlraumlldrarnas bristfaumlllighet avtar under vaumlgen Den typen av

omkonstruktion har inte att goumlra med aspekter som socialsekreterarens kompetens eller

avsaknad av tid utan handlar om socialsekreterarnas ambitioner att utforma tillvaumlgagaringngssaumltt

foumlr att bemaumlstra raringdande lagstiftning och verkstaumllligheten av den

Det oumlvergripande syftet med omkonstruktionen aumlr att socialsekreterare i slutskedet oumlnskar

foumlraumlldrarnas samtycke till stoumldjande insatser vilket innebaumlr att foumlraumlldrarna involveras under

utredningen Annerbaumlck Svedin och Gustafsson (2010) betonar att samverkan mellan olika

verksamheter som moumlter familjer och barn i olika sammanhang aumlr behoumlvligt baringde i ett

foumlrebyggande syfte foumlr att trygga uppfoumlljningen av fallen samt att nya riskbedoumlmningar utfoumlrs

Naumlr Guumlmuumlscuuml Nygren och Khoo (2018) undersoumlker socialsekreterarnas perspektiv av

komplexiteten i familjesituationen aumlr det centrala ett helhetsperspektiv som fokuserar paring

bredare problem i familjen och familjemedlemmarnas behov Samtidigt visar foumlrfattarna att

omplacering av barn som aumlr utsatta foumlr varingld aumlr en akut utgaringng som handlar om att beskydda

barnet vilket aumlven kan vara en ofoumlrutsaumlgbar utvaumlg paring laringng sikt foumlr barnet Likasaring kan utvaumlgen

med omplacering av barn vara foumlrmaringnligt ur ett perspektiv som utgaringr fraringn familjen

422 Maktfoumlrharingllande och barnets raumlttigheter

Vems roumlst aumlr starkast

Bakomliggande faktorer till varfoumlr foumlraumlldrar utsaumltter sina barn foumlr varingld kan enligt Annerbaumlck

Svedin och Gustafsson (2010) endast ge foumlrstaringelse genom underbyggda modeller som

fokuserar paring psykologiska samhaumllleliga och sociologiska aspekter Foumlrfattarna naumlmner att

olika aktoumlrer som socialtjaumlnsten samt barn- och vuxenpsykiatri som foumlraumlldrar och barn

kommer i kontakt med besitter olikartad kunskap och insikter om familjerna och deras

levnadsfoumlrharingllanden Olika aktoumlrer har upplysningar som koncentreras paring verksamhetens egna

aumlndamaringl och maringlsaumlttningar Inom vuxenpsykiatrin blir barnets situation saumlllan taget i

beaktande samtidigt som det upplevs saknas information om foumlraumlldraproblematiken inom

barnpsykiatrin Annerbaumlck Svedin och Gustafsson (2010) lyfter fram att det aumlven finns

20

liknande skiljaktigheter inom socialtjaumlnsten inom barnets och foumlraumlldrarnas akter

Naumlr Heimer Naumlsman och Palme (2018) undersoumlker utredningsprocessens alla delar

uppkommer ett upprepande moumlnster som visar paring att barnets staumlllningstagande reduceras allt

eftersom utredningsprocessen fortloumlper Foumlrfattarna menar att socialsekreterarnas strategier i

samarbetet med familjen kan generera lyckade insatser samtidigt som det finns risk att

foumlraumlldrar som inte samtycker till deltagande kan motarbeta barnets behov av hjaumllp och skydd

Om det ges moumljlighet att barn faringr foumlrmedla sina egna meningar kring sin situation kan det

inverka paring socialsekreterarnas erbjudna insatser samt skyddsaringtgaumlrder Samtidigt visar studien

av Annerbaumlck Svedin och Gustafsson (2010) att barnets raumlttigheter nedprioriteras daring erbjudna

insatser koncentreras paring familjens brister och foumlraumlldrarnas befogenheter snarare aumln riktade

insatser paring barnets raumlttigheter och eventuella skyddsbehov

Det finns skillnader i hur inramningar av problematiken yttrar sig i barnutredningar (Heimer

Naumlsman amp Palme 2018) Foumlrfattarna naumlmner att inramningen som socialsekreterarna utfoumlr

grundar sig i barnets uppfoumlrande foumlraumlldrafoumlrmaringga samt strukturer Ett exempel som

foumlrfattarna lyfter fram handlar om oumlkad uppmaumlrksamhet mot en foumlraumllder daumlr den utredande

socialsekreteraren upplever ett alltfoumlr stort fokus paring barnets diagnos Nedanstaringende citat visar

att socialsekreterarens huvudfokus av inramningen inriktas paring foumlraumlldrafoumlrmaringgan i relation till

barnet

It has been difficult to talk to the mother about the difficulties Benjamin is experiencing and

what role the mothers own abilities play in the situation (Heimer Naumlsman amp Palme 2018)

Det finns aumlven situationer daumlr barnets utrymme i utredningen aumlr grundlaumlggande foumlr

problematikens inramning genom att barnets egna uppfattningar kring situationen framhaumlvs

Ett exempel aumlr naumlr misshandel av fysisk form uppstaringr och det finns beskrivningar mellan

barnet och foumlraumlldern som visar paring likheter trots att foumlraumlldrarna foumlrnekar misshandel (Heimer

Naumlsman amp Palme 2018)

Katarina is a quiet girl who in itself does not possess any risky behavior and the fact that

the parents have crossed the line and resorted to violence and verbal insults is in any case

unacceptable and this way of resolving conflicts or raising children must end (Heimer


Inramningen som socialsekreteraren anvaumlnder sig av i citatet utmaumlrks av evaluering av barnets

skyddsbehov samtidigt sker en utvaumlrdering av barnets egna beteende och en markering paring

foumlraumlldrarnas omsorgssvikt

Genom socialsekreterarnas arbete med familjer kan barnets uppfattning reduceras naumlr

foumlraumlldrarna beskriver problematiken paring ett annat saumltt (Heimer Naumlsman amp Palme 2018) Barns

medverkan i formuleringen av problematiken visar paring ett starkt samband till utformningen av

passande insatser foumlr barnet Skillnaden i barnets och foumlraumlldrarnas formuleringar av

problematiken betonas naumlr foumlraumlldrar skuldbelaumlgger barnet trots att utredningen grundar sig i

21

foumlraumlldrarnas bristfaumlllighet Problematiken runt barnets utsatthet praumlglas ofta av varingld missbruk

och dispyter mellan barn och foumlraumllder I fall daumlr barn blir involverade i en raumlttsprocess betonar

Annerbaumlck Svedin och Gustafsson (2010) att bristande bevismaterial i barnutredningar i

maringnga fall inte aumlr tillraumlckliga foumlr ett domstolsbeslut Skyddande insatser skulle gynnas av en

oumlkad inriktning paring barnen i utredningen vilket aumlven inkluderar barnets medverkan i processen

Genom att integrera barnets medverkan finns moumljligheter att insatserna blir mer passande foumlr

barnet samtidigt som barnets fraringnvaro kan medfoumlra oumlkad saringrbarhet samt brist paring skydd

(Heimer Naumlsman amp Palme 2018)

22

5 Analys utifraringn begreppet barnets baumlsta

I nedanstaringende avsnitt presenteras studiens analyskapitel utifraringn begreppet barnets baumlsta som

teoretiskt ramverk Genom att bryta ner definitionen av begreppet barnets baumlsta i mindre delar

och olika teman har vi operationaliserat perspektivets kaumlrnaspekter naumlr det gaumlller beaktandet

av barnets baumlsta Inneharingllet i analysen struktureras enligt foumlljande tre teman barnets aringsikter

ska tas i beaktande individuella bedoumlmningar av barnet samt kompetens i bemoumltandet

gentemot barn inom socialtjaumlnsten Under varje tema presenteras foumlrst en analys utifraringn de

studier som bygger paring intervjuer med barn sedan utifraringn de studier som bygger paring intervjuer

med socialsekreterare

Hindberg (2006) anser att bedoumlmningen av vad som aumlr barns baumlsta maringste grundas dels i

kunskap och barnkompetens hos socialtjaumlnsten och foumlrvaltningsraumltten dels paring vad barnet

verbalt eller paring annat saumltt foumlrmedlar utifraringn dess aringlder Ju yngre barnet aumlr och ju mindre

foumlrmaringga barnet har av att uttrycka sig desto stoumlrre ansvar laumlggs paring den vuxne att ha foumlrmaringgan

att foumlrstaring vad barnet saumlger (Hindberg 2006) Detta aumlr naringgot Socialstyrelsen (2018) bekraumlftar

naumlr det betonas att det aumlr av stor vikt att i samtal med barn tas haumlnsyn till barnet som individ

med olika foumlrutsaumlttningar och livssituationer samt tas haumlnsyn till aringlder och mognad och

utifraringn det goumlr en individuell bedoumlmning Foumlr att kunna goumlra detta kraumlvs det man har kunskap

aumlr lyhoumlrd och flexibel vilket utvecklas genom reflektion oumlver sitt agerande och reflektion av

sina erfarenheter (Socialstyrelsen 2018) Detta visar att det finns en komplexitet kring att

samtala med barn men att det samtidigt finns goda moumljligheter foumlr delaktighet genom raumltt

kunskap hos socialsekreterarna

51 Barnets aringsikter ska tas i beaktande


Delaktighet och inflytande aumlr kopplade till varandra daumlr delaktighet innebaumlr att involvera

barnen i processen och houmlra deras aringsikter och inflytande innebaumlr att dessa aringsikter aumlven ska

paringverka besluten (UNICEF 2020) Deltagande var ett aringterkommande aumlmne i samtliga studier

i varingr empiri som involverade barn Foumlrutom att barnen har en raumlttighet till deltagande kan vi

aumlven se att det i maringnga fall aumlr naringgot barnen oumlnskat och har saknat under en utredningsprocess

hos socialtjaumlnsten (se tex Thulin Kjellgren amp Nilsson 2019 Eriksson 2012) UNICEF

(2018) betonar att barnen undermineras i beslutstaganden och inte lyssnas paring tillraumlckligt

mycket dessutom kaumlnner sig barnen misstrodda av de vuxna och kan inte heller delta paring lika

villkor Barnen har en raumlttighet att faring moumljlighet till deltagande men har samtidigt inte en

skyldighet att delta och ska informeras om raumlttigheten att avstaring (Socialstyrelsen 2018)

Ett moumlnster som urskiljs i resultatet aumlr att barn placeras i olika fack som exempelvis

motpolerna det skyddade barnet eller en kompetent ung vuxen Det framkommer att vilket

23

fack barnet placeras i till houmlg grad paringverkar hur delaktiga de faringr vara i processen Det

skyddade barnet har av vuxna antingen bedoumlmts inte vara tillraumlckligt mogen foumlr att kunna

delta eller saring hade de vuxna en vilja att skydda barnet (Aringkerlund amp Sandberg 2016 Eriksson

2012) En kompetent ung vuxen faringr inte skydd och stoumld paring samma saumltt som barn som upplevs

vara offer daring de bedoumlms vara tillraumlckligt mogna foumlr att kunna ingripa i situationer daumlr det

foumlrekommer varingld menar Aringkerlund och Sandberg (2016) I de haumlr fallen framkommer det dock

att barnen oumlnskat faring mer stoumld och utifraringn barnets baumlsta tyder detta paring att det i de haumlr fallen inte

tagits naringgon haumlnsyn till barnets aringlder och mognad och daumlrmed inte gjorts naringgon individuell

bedoumlmning foumlr barnen Det finns en tredje roll som vore det optimala enligt Eriksson (2012)

vilket aumlr det deltagande barnet Detta skulle innebaumlra att samtidigt som barnet ses som ett

offer som behoumlver skydd ses barnet aumlven som kompetent nog att kunna delta utifraringn barnets

aringlder och mognad Genom kunskap och erfarenhet kan det moumljliggoumlras ett deltagande foumlr

varje barn utifraringn deras situation och mognad Foumlr att kunna foumlrbaumlttra barnens deltagande

menar UNICEF (2018) att det behoumlvs en foumlrstaumlrkning i lagstiftningen och en barnanpassning i

raumlttsprocessen Foumlr att kunna laringta barnens synpunkter vaumlgas in i beslut och moumljliggoumlra deras

deltagande behoumlvs det information anpassad efter barnets mognad och aringlder samt att den

vuxne bekraumlftar att barnet foumlrstaringtt (UNICEF 2018) vilket aumlr helt i linje med barnets baumlsta och

barnkonventionen

Det finns oumlnskemaringl fraringn barn att faring laumlmplig information kring vad en utredning medfoumlr foumlr

barnet samt inneboumlrden av vad en utredning aumlr och efterfoumlljande haumlndelser naumlr barnet

beskriver situationen barnet befinner sig i (Socialstyrelsen 2018) Detta aumlr naringgot som visar sig

i varingr empiri (se tex Thulin Kjellgren amp Nilsson 2019 Eriksson 2012 Aringkerlund amp

Sandberg 2016) daumlr maringnga barn har en upplevelse av att inte blivit informerade under

utredningsprocessen varken om vad som skedde eller vad barnen ansaringg om beslut som togs

angaringende dem Betydelsen av information framkommer i studien av Eriksson (2012) daring det

fanns barn som kaumlnde att det var tillraumlckligt att faring ta del av information under processen och

samtidigt hade en positiv upplevelse i relationen till socialsekreteraren trots att metoden som

anvaumlndes inte var aringldersanpassad


Socialstyrelsen (2018) betonar vikten av att inkludera varingrdnadshavarens och barnets

inflytande kring hur insatser konstrueras och tillaumlmpas foumlr att den ska bli lyckad daumlr barnets

uppfattning kring insatsen aumlr en betydelsefull aspekt Varingrt resultat pekar paring att det finns en

komplexitet kring utredningsprocessen dels utifraringn organisatoriska aspekter som bygger paring

straumlvan efter varingrdnadshavarens samtycke samtidigt som arbetssaumlttet praumlglas av ett

familjeperspektiv som utgaringr fraringn barnets behov i relation till omedelbart skydd Det finns ett

tydligt moumlnster i socialsekreterarnas strategier som utmaumlrks av oumlvervaumlgningar kring hur

barnets baumlsta ska uppnarings och att helheten av familjen aumlr en utmaumlrkande maringlsaumlttning genom

hela utredningsprocessen naumlr det handlar om samtycke (Guumlmuumlscuuml Nygren amp Khoo 2018

Heimer Naumlsman amp Palme 2018)

24

Enligt Socialstyrelsen (2018) finns ingen skyldighet foumlr barns deltagande trots att det aumlr

barnets raumlttighet samtidigt som Heimer Naumlsman och Palme (2018) i varingrt material betonar att

avsaknad av barnets medverkan kan leda till oumlkad saringrbarhet och bristande skydd Genom att

informera barnet om moumljlighet till medverkan innebaumlr det att barnet sjaumllv faringr valet att besluta

om sitt eget deltagande i processen Det aumlr betydelsefullt att barnet inte ska pressas till

medverkan vilket kraumlver en foumlrstaringelse gentemot barnet Barnets medverkan praumlglas av ett

kontinuum vilket innebaumlr att oumlnskemaringl om deltagande vaumlxlar individuellt och kan visa paring

skillnader under hela utredningsprocessen (Socialstyrelsen 2018) Aumlven Annerbaumlck Svedin

och Gustafssons (2010) studie visar att nedprioritering av barnets raumlttigheter kan ske i fall daumlr

fokuset paring insatserna genereras efter foumlraumlldrarnas brister snarare aumln barnets raumlttigheter och

eventuella skyddsbehov

Empirin visar paring att socialsekreterare vill bibeharinglla familjeperspektivet saring laringngt det garingr genom

att oumlvervaumlga insatserna utifraringn en ldquohelhetrdquo i relation till baringde kortsiktiga och laringngsiktiga maringl I

studien av Heimer Naumlsman och Palme (2017) skiftar barnets staumlllningstagande i

utredningsprocessen och reduceras fortloumlpande tills processen aumlr oumlver Helhetsbilden av

familjen som socialsekreterarna arbetar utifraringn kan dels ses som en raumlttssaumlker strategi foumlr att

uppfylla barnets och foumlraumlldrarnas raumlttighet till deltagande samtidigt som det finns noumldvaumlndiga

skyddsinsatser foumlr barnet om det anses oundvikligt foumlr barnets vaumllmaringende Trots att

deltagandet ska involvera baringde barnet och varingrdnadshavaren visar Aringkerman och Jonsson

(2017) att det kan uppkomma problematik i utredningsprocessen naumlr skillnader finns i barnet

och varingrdnadshavarens beraumlttelser I likhet med studien av Annerbaumlck Svedin och Gustafsson

(2010) problematiseras barnets position i en raumlttsprocess daumlr stoumlrre haumlnseende tas till

foumlraumlldrarnas beraumlttelser Resultatet visar paring att barnet baringde i utredningssynpunkt och i en

raumlttsprocess kan uppleva svaringrigheter kopplat till sitt deltagande

52 Individuell bedoumlmning av varje barns situation


Vi kan i varingr empiri se att egenskapen snaumlll var en viktig faktor foumlr barnen samt att tillit och

foumlrtroende gentemot den vuxne var av stor vikt (Thulin Kjellgren amp Nilsson 2019 Cater

2014) Detta aumlr aumlven naringgot som bekraumlftas av Socialstyrelsen (2018) som menar att det finns

forskning som visar att relationen aumlr viktig foumlr att kunna samtala foumlrtroligt med barn samt att

barn har beskrivit egenskapen rdquosnaumlllrdquo som den viktigaste i ett samtal med en vuxen Det tar

oftast tid att bygga upp en relation av foumlrtroende vilket inte alltid aumlr moumljligt i samtal med

socialsekreterare under den begraumlnsade tid de har i en utredningsprocess vilket foumlrsvaringrar

denna faktor Socialstyrelsen (2018) betonar vikten av att fokusera paring det positiva vilket aumlven

aumlr naringgot som framkommit i samtal med barn Barnen beskriver att naumlr de pratar om situationer

som aumlr tunga och jobbiga aumlr det saumlrskilt viktig med en glad och laumlttsam ton till exempel med

hjaumllp av humor Samtidigt ger Cater (2014) exempel paring hur barn ansaringg att det var bra att den

professionella staumlllde specifika raka fraringgor angaringende varingldet och att det var daumlrfoumlr de kunde

prata om det Cater (2014) beskriver fortsaumlttningsvis en annan slags relation daumlr barnen ansaringg

25

att det var tack vare att personen inte var en familjemedlem som den kaumlnde att den kunde

oumlppna upp sig Detta visar att aumlven betydelsen av relationen mellan barnet och

socialsekreteraren aumlr en individuell uppfattning och att det inte endast finns ett raumltt saumltt

Naumlr en individuell bedoumlmning av barnet och dess situation goumlrs aumlr det aumlven av stor vikt att ta

haumlnsyn till barnets individuella reaktion Eriksson (2012) visar exempel paring barn som uttryckt

att de accepterade att de vuxna tog besluten men foumlrfattaren menar att detta inte

noumldvaumlndigtvis tyder paring att de var noumljda Reaktionen av barnen kunde bero paring en tyst protest

eller en passivitet skapad av att barnen givits moumljligheten att uttrycka sina aringsikter men

samtidigt inte haft moumljlighet att paringverka situationen Utifraringn Erikssons (2012) ovanstaringende

exempel kan vi urskilja komplexiteten i samtalet samt hur viktigt det aumlr att ta haumlnsyn till barn

som individer Barnen kan reagera olika paring samma slags kaumlnsla och som i det haumlr exemplet

kan det aumlven misstolkas att barnet aumlr noumljd med att inte delta naumlr det egentligen aumlr tvaumlrtom


Vi ser ett samband mellan socialsekreterarnas relation till foumlraumlldrar och barn foumlr att

omkonstruktionen av problematiken ska kunna ske paring ett raumlttssaumlkert saumltt genom hela

utredningsprocessen Det finns moumljligheter foumlr socialsekreterare att utforma insatser som aumlr

framgaringngsrika med utgaringngspunkt i ett familjeperspektiv (Heimer Naumlsman amp Palme 2017)

Samtidigt visar resultatet att det finns problematik kopplat till att insatser inte matchas med

barnets behov och att barnets relation till foumlraumlldern kan taumlnkas paringverkas I situationer daumlr

Socialnaumlmnden bedoumlmer att samtal med barnet aumlr noumldvaumlndigt under utredningsprocessen och

daumlr samtycke av varingrdnadshavaren saknas finns det i nulaumlget inget handlingssaumltt som reglerar

hur Socialnaumlmnden ska foumlrharinglla sig till situationen Det stadgas dock att omstaumlndigheterna

kring det individuella aumlrendet faringr bedoumlma hur Socialnaumlmnden agerar (Socialstyrelsen 2018)

Utifraringn empirin kan vi urskilja att handlingsutrymmet kan begraumlnsas i fall daumlr varingrdnadshavare

motsaumltter sig barnets deltagande i utredningsprocessen Komplexiteten som empirin visar paring

beroumlr baringde foumlraumlldrarnas och barnens raumlttigheter under utredningen samtidigt som

individualiteten kring enskilda fall tas i beaktande naumlr det gaumlller inramning av problematiken

Hur barnets baumlsta beaktas kan av den anledningen visa paring skillnader i barnutredningar

UNICEF (2019) poaumlngterar att grundsynen i utredningen handlar om att barn inte ska

avskiljas fraringn sina foumlraumlldrar bortsett fraringn i situationer naumlr det strider mot principen om barnets

baumlsta Grundsynen handlar om att barnet ska vara bosatt med sin familj genom att moumljliggoumlra

raumltt foumlrutsaumlttningar och skydd foumlr barnet vilket aumlven inkluderar stoumldjande insatser fraringn

socialtjaumlnsten Utgaringngspunkten ska tas i barnets baumlsta genom att barnet ska ha raumltt till sina

foumlraumlldrar och inte tvaumlrtom Utifraringn empirin kan vi urskilja att beaktandet av barnets baumlsta aumlr

komplext i relation till konstruktionen av insatser och barnets deltagande Resultatet tyder paring

att den individuella bedoumlmningen skiljer sig aringt och att fysisk misshandel av barnet kopplat till

deltagande aumlr en faktor som aumlr avgoumlrande foumlr socialsekreterarens inramning av problematiken

Aringkerman och Jonsson (2017) betonar att socialsekreterare har oumlnskemaringl om vidare kunskap

26

om foumlrdjupning i arbetet med barn som blir utsatt foumlr varingld samt handlaumlggning av aumlrenden som

beroumlr varingld Vi kan se att det finns ett barnperspektiv i socialsekreterarnas strategier samtidigt

som omkonstruktionen av problematiken aumlr individuell och kan skilja sig aringt i respektive

aumlrende beroende paring varingldets karaktaumlr och foumlraumlldrafoumlrmaringga

53 Kunskap och barnkompetens


Det framkommer att barnen i stor utstraumlckning har faringtt upprepa sig om sin allvarliga situation

foumlr att en vuxen skulle agera (Thulin Kjellgren amp Nilsson 2019) vilket visar paring en brist i

professionernas form av skyddsnaumlt foumlr barnen Barnets yttre sociala naumltverk kan vara skolan

haumllso- och sjukvaringrd samt socialtjaumlnsten och i varingr empiri framkommer det att barnen oftast

valde att beraumltta om sin varingldsutsatthet foumlr skolpersonal (Thulin Kjellgren amp Nilsson 2019

Linell 2017) Aumlven SKR (2020) bekraumlftar skolans saumlrskilt viktiga roll i upptaumlckten av

varingldsutsatta barn Utifraringn detta kan vi se behovet av oumlkad kompetens i andra verksamheter

som moumlter barn speciellt skolan Aumlven det sociala naumltverket aumlr av stor vikt att ta haumlnsyn till

och SKR (2020) menar att hur omgivningen reagerar och hanterar den ena foumlraumllderns varingld

mot den andra har stor paringverkan foumlr att kunna faring varingldet att upphoumlra Det sociala naumltverkets

viktiga roll blir problematisk kopplat till varingr empiri (se tex Thulin Kjellgren amp Nilsson

2019 Linell 2017) daumlr det framkommer att anledningar till varfoumlr barnen undvikit att beraumltta

om sin utsatthet berodde paring just det sociala naumltverket runt barnet Barnet var raumldd foumlr bland

annat hur foumlraumlldrarna skulle agera samt en foumlrlorad kontakt med sin familj och vid

avsloumljandet var det vanligt att bli skuldbelagd av slaumlktingar (Linell 2017)

Ytterligare en viktig kunskap att ta haumlnsyn till aumlr barnkompetens samt att kunna ha ett

barnperspektiv I bemoumltandet gentemot barnen framkommer det en komplex brist daumlr

socialsekreterare har bemoumltt barnet som en vuxen som ska sitta still och inte leka men

samtidigt blev barnen behandlade som barn utan moumljlighet att delta (Eriksson 2012) I samtal

med barn aumlr det en balansgaringng att kunna bemoumlta barnen med en aringldersanpassad metod och

samtidigt laringta barnen delta UNICEF (2020) menar att de samtalsmetoder som anvaumlnds brister

i sin anpassning foumlr att barnen ska kaumlnna sig bekvaumlma och kunna delta och att metoderna

maringste anpassas efter varje individuellt barn samt att miljoumln maringste kaumlnnas trygg foumlr barnet

Eriksson (2012) ger ett exempel daumlr barnen beskrivit att det kaumlnns positivt och vaumllkomnande

naumlr socialsekreterarna erbjuder fika eller ordnar kreativa aktiviteter

Aringkerlund och Sandberg (2016) beskriver att det finns barn som av socialsekreterare upplevs

som baringde kompetenta och utsatta och att de daumlrfoumlr faringr baringde skydd och moumljlighet att delta

Foumlrfattarna menar att det beror paring barnens foumlrmaringga att kommunicera vilket dels visar paring det

ansvaret som laumlggs paring barnen att strida foumlr sin raumltt att delta dels vikten av kommunikation aringt

baringda haringllen Naumlr vi inriktar oss paring kunskap inom omraringdet aumlr det viktigt att betona att aumlven

barnen besitter en kunskap Innan barnen har beraumlttat om sin varingldsutsatthet har de vaumlgt foumlr-

och nackdelar mot varandra och garingtt igenom en laringng process med vaumll genomtaumlnkta beslut

27

(Thulin Kjellgren amp Nilsson 2019 Linell 2017) Det aumlr av stoumlrsta vikt att vuxna som jobbar

med barn har kunskap om denna process och de dilemman barnen garingr igenom foumlr att kunna

hjaumllpa barnen att ta foumlrsta steget att beraumltta om sin situation Aumlven tiden efter avsloumljandet

genomgaringr vissa barn en ambivalens kring sitt deltagande daring barnen paringverkas av raumldsla och

skuld (Linell 2017) Denna kunskap kan underlaumltta i situationer daumlr socialsekreteraren aumlr

osaumlker paring om barnet inte vill delta eller om den vill men inte varinggar


En utmaumlrkande faktor i socialsekreterarnas arbetssaumltt utgoumlrs av det strategiska arbetet

Resultatet tyder paring att socialsekreterarnas strategier bygger paring ett samarbete med foumlraumlldrar och

barn (se tex Guumlmuumlscuuml Nygren amp Khoo 2018 Heimer Naumlsman amp Palme 2017) Genom att

ha en relation till foumlraumlldrarna som medverkande i utredningsprocessen finns aumlven moumljlighet

foumlr socialsekreterarna att hjaumllpa familjen som helhet foumlr att erbjudna insatser ska vara

gynnsamt ur ett familjeperspektiv Vi ser att det finns ett moumlnster i utredningsprocessen daumlr

haumlnsyn till barnet tas samtidigt som aspekter kring familjen som helhet spelar roll i

utredningen och utformning av erbjudna insatser Svaringrigheter som kan uppkomma aumlr om

barnets behov riskerar att faring minskad betydelse under utredningens garingng om

familjeperspektivet oumlverskrider barnets behov Guumlmuumlscuuml Nygren och Khoo (2018) poaumlngterar

dock att varingldet aumlr en utloumlsande faktor naumlr det handlar om en skyddsbedoumlmning av barnet

Studien av Heimer Naumlsman och Palme (2018) visar paring att barnets behov i den initiala delen

av utredningen har stort fokus men att fokuset paring barnet stagnerar laumlngst utredningsprocessen

efter potentiella risker aumlr bedoumlmda Resultatet tyder paring att socialsekreterare genom sina

strategier straumlvar efter ett samarbete med familjen och att inramning av problematiken goumlrs i

haumlnsyn till barnet

I varingrt material kan vi se (Heimer Naumlsman amp Palme 2017 Guumlmuumlscuuml Nygren amp Khoo 2018)

att socialsekreterarnas strategier i arbetet med familjen utgaringr fraringn ett barnperspektiv aumlven om

tillaumlmpningen av perspektivet kan skilja sig aringt Barnombudsmannen (2021) betonar att det

finns utmaningar foumlr socialfoumlrvaltningen kring aspekter som beroumlr barns medverkan samt

utmaningar i proumlvningen om barnets baumlsta under en samhaumlllskris Det verkar finnas en lucka

kring en gemensam samsyn kring hur barnets perspektiv uttrycks i praktiken Empirin visar

att maktfoumlrharingllandet utgoumlrs av att ta haumlnsyn till baringde foumlraumlldrar och barn samtidigt som

oumlvervaumlgningar tenderar att ta stoumlrre haumlnsyn till familjehelheten i utformning av insatser och i

raumlttsliga processer Socialnaumlmnden har i uppgift att samverka baringde internt och externt i fall daumlr

ett barn blivit utsatt foumlr varingld vilket innebaumlr att insatserna ska integreras utan att de haumlmmas av

varandra (Socialstyrelsen 2018) Resultatet pekar paring problematik kopplat till samverkan daumlr

verksamheter besitter olikartad information om familjerna I studien av Aringkerman och Jonsson

(2017) finns det skillnader paring hur socialsekreterare ser paring sin egen kompetens och behov av

kunskap Socialsekreterare naumlmner att samverkan med yrkesverksamma inom liknande

arbetsomraringde samt med andra aktoumlrer aumlr betydelsefullt samtidigt som det finns olika behov

och kunskapsskillnader och bland socialsekreterare kring enskilda bedoumlmningar

28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion

Utgaringngspunkten foumlr valet av en systematisk litteraturstudie som studiens metodval baserades

paring studiens syfte och fraringgestaumlllningar Genom en systematisk litteraturgenomgaringng presenteras

ett uttoumlmmande resultat och undviker paring saring saumltt partiskhet (Bryman 2008) Utifraringn varingra

tydliga fraringgestaumlllningar samt inklusion- och exklusionskriterier ville vi goumlra en omfattande

litteratursoumlkning foumlr att saumlkerstaumllla att vi hittade all tidigare forskning inom aumlmnet En allmaumln

litteraturstudie hade inte besvarat studiens syfte och fraringgestaumlllningar med en vetenskaplig

grund Wengstroumlm och Forsberg (2003) betonar att det aumlr sjaumllva materialet i systematiska

litteraturstudier som utgoumlr kaumlrnan av informationen

Fejes och Thornberg (2009) betonar att den kvantitativa forskningsmetoden bland annat

kaumlnnetecknas av dataobservationer foumlr att determinera antal eller maumlngd av ett visst fenomen

Individperspektivet som utgoumlr kaumlrnan i den aktuella studien hade ur ett kvantitativt

foumlrharingllningssaumltt inte kunnat producerats Sammanhang och moumlnster bland socialsekreterarna

och barnets syn paring arbetssaumlttet hade moumljligen frambringats av en kvantitativ ansats dock hade

det kontextuella sammanhanget och komplexiteten runt problematiken uteblivit vilket var en

del av kaumlrnan i resultatet Eftersom det valda aumlmnet i varingr studie behandlar baringde barnens och

socialsekreterarens skildringar valdes studier som innehoumlll en helt eller delvis kvalitativ

metod Enligt Fejes och Thornberg (2009) kan en utmaning med kvalitativ forskning utgoumlras

av analysdelen eftersom forskaren ska selektera datainsamlingar av en stor maumlngd Kvalitativ

analys bygger aumlven paring att aringskaringdliggoumlra underliggande strukturer samt att saumlrskilja vaumlsentlig

information som aumlr av betydelse

Den kvalitativa forskningsmetoden utgoumlrs i stor utstraumlckning av intervjuer i olika former

(Fejes amp Thornberg 2009) vilket laringg till grund foumlr ett bortval av en kvalitativ metod i form av

intervjuer i varingr studie Genom att urvalet inkluderar barn saringg vi det problematiskt att

genomfoumlra intervjuer av baringde etiska samt praktiska aspekter Vidare anser vi att det inte aumlr

etiskt rimligt att genomfoumlra intervjuer med barn om ett saringdant svaringrt och kaumlnsligt aumlmne i deras

liv avseende en kandidatuppsats Ur en praktisk synvinkel aumlr det med raringdande pandemi aumlven

olaumlmpligt att umgarings med nya maumlnniskor vilket foumlrsvaringrar intervjumetoder med barn

Bedoumlmning gjordes att det vore svaringrt att skapa en trygg och naturlig miljouml foumlr barnsamtal

genom videosamtal

Antalet artiklar som utgoumlr varingr studie har en relativt snaumlv orientering vilket kan taumlnkas

foumlrenkla forskarens foumlrtydligande av resultatet Forsberg och Wengstroumlm (2003) betonar att

resultaten som forskaren presenterar boumlr granskas foumlr att se hur bortfall inverkar paring resultatet

Genom studiens inkludering- och exklusionskriterier sorterades relevanta artiklar ut eftersom

ett stort antal enbart utgick fraringn gaumlllande lagstiftning samt saknade socialsekreterarnas

perspektiv i arbetet med varingldsutsatta barn Varingr studie hade kunnat generera ett annat resultat

om nordiska laumlnder inkluderades daring vi saringg att maringnga artiklar innehoumlll socialsekreterarnas

29

perspektiv i andra laumlnder med litteraturstudie som vald metod Norden som helhet

exkluderades dock paring grund av de organisatoriska skillnaderna i respektive land

Anvaumlndningen av begreppet ldquobarnets baumlstardquo som teoretisk referensram i studien baseras paring

inkorporeringen av barnkonventionen som lag i Sverige ldquoBarnets baumlstardquo aumlr ett betydelsefullt

och nyanserat begrepp som inneharingller ett av barnkonventionens starkaste perspektiv Vi vill

utifraringn ett operationaliserat begrepp av barnets baumlsta undersoumlka beaktandet av barnets baumlsta i

socialsekreterarnas arbete med varingldsutsatta barn Begreppet har dock en viss tolkningsaspekt i

sig vilket medfoumlr att det finns svaringrigheter kring studiens generaliserbarhet Ytterligare en risk

med anvaumlndning av endast en teori aumlr att studiens trovaumlrdighet kan reduceras Vi anser dock

att studiens valda referensram och appliceringen av det operationaliserade begreppet i

analysen frambringar en tydlig bild kring respektive perspektiv och komplexiteten kring

arbetet som annars hade uteblivit

Ett av studiens inklusionskrav aumlr att artiklarna ska vara peer reviewed vilket innebaumlr att

studiens primaumlrkaumlllor ska vara vetenskapligt granskade Genom att begraumlnsa varingrt empiriska

material till peer reviewed finns risken att viktig information uteblivit fraumlmst om

socialsekreterarnas perspektiv Detta i form av handboumlcker till socialsekreterare som ett

fungerande hjaumllpmedel i det dagliga arbetet samt utbildningsrapporter daumlr socialsekreterarna

sjaumllva faringr utvaumlrdera sitt arbete med barn som utsaumltts foumlr varingld Enligt Wengberg och Forsberg

(2003) kan utbildningsrapporter omfattas av en houmlg kvaliteacute samtidigt som rapporterna ofta

inneharingller svagheter Rapporter i utbildningssyfte kan vara limiterade till specifika omraringden

vilket kan anses vara olaumlmpligt att inkludera i en systematisk litteraturstudie Risken att

utforma en systematisk litteraturstudie baserat paring rapporter i utbildningssyfte hade begraumlnsat

studiens trovaumlrdighet genom att inte ta haumlnsyn till forskningsetiska principer samt att studien

inte hade genererat tillraumlckligt houmlg vetenskaplighet Vi anser aumlven att trots det begraumlnsade

urvalet av artiklar vi fann saring oumlverensstaumlmmer inneharingllet i empirin med studiens valda syfte

och fraringgestaumlllningar Det empiriska materialet inneharingller dock fler artiklar utifraringn

barnperspektivet vilket utgoumlr en risk att det kan skapas en viss obalans daring socialsekreterarnas

perspektiv inte tar lika stor plats i resultatet

62 Resultatdiskussion

Syftet med studien aumlr att genom tidigare forskning undersoumlka barns och socialsekreterares

perspektiv av utredningsprocessen i Sverige daring barnen varit aktuella hos socialtjaumlnsten foumlr

misstanke om varingld i hemmet Resultatet visar att trots att principen om barnets baumlsta finns

reglerat i SoL samt att barnkonventionen aumlr inkorporerad i svensk lag finns det fortfarande

problematik kopplat till foumlrharingllningssaumlttet av begreppet och hur det tillaumlmpas i praktiken

Genom barnens perspektiv i utredningsprocessen finns det maringnga foumlrbaumlttringsaspekter kring

deltagande samt oumlnskemaringl fraringn barn som i relation till socialsekreterarnas strategier delvis kan

kopplas till Resultatet visar i samtliga studier paring brister i bemoumltandet gentemot barnen daumlr det

inte gjorts individuella bedoumlmningar utifraringn barnets aringlder och mognad foumlr att moumljliggoumlra ett

deltagande Utifraringn barnens skildringar framkommer viktig information och kunskap som

30

barnen besitter vilket skulle kunna appliceras i socialsekreterarnas arbete Ytterligare naringgot att

betona aumlr att vi maringste se betydligt vidare aumln enbart arbetet i utredningsprocessen och moumltet

mellan socialsekreteraren och barnet i samband med det I resultatet framkommer hela det

sociala naumltverkets viktiga roll och hur utredningsprocessen startas laringngt foumlre barnet ens har

beraumlttat om sin varingldsutsatthet Det aumlr i boumlrjan en osynlig process inom barnen med noga

oumlvervaumlgningar och tankar som maringste belysas i syfte att foumlrbaumlttra upptaumlckten av varingldsutsatta

barn

Majoriteten av artiklarna som utgoumlrs av socialsekreterarnas perspektiv handlar om

komplexitet och strategiskt arbete med familjen Det begraumlnsande inneharingllet av

socialsekreterarnas upplevelser i arbetet med barn i utredningsprocessen tyder paring en snaumlv

vetenskaplig orientering av fenomenet Strategier som utgoumlrs av socialsekreterarnas

omkonstruktion samt inramningarna paringvisades i tvaring av tre artiklar Trots att resultatet

tydliggoumlr socialsekreterarnas strategier i arbetet med barnen uppvisar empirin fraringgetecken

kring naumlr barnets deltagande boumlrjar hur det appliceras under utredningsprocessen samt var det

avslutas Resultatet visar att det finns skillnader i individuella fall vilket goumlr det svaringrt att

applicera socialsekreterarnas strategier till en oumlvergripande kontext I relation till det

strategiska arbetet uppkommer en subjektiv bild av hur socialsekreterares foumlrharingllningssaumltt

utfoumlrs i praktiken Oumlvervaumlger ett familjeorienterat synsaumltt eventuella risker naumlr det kommer till

utformning av insatser och barnets laringngsiktiga vaumllmaringende En rimlig foumlrklaring till

anvaumlndningen av strategierna aumlr att barnet med stoumld och hjaumllp saring laringngt som moumljligt ska ha

moumljlighet att vaumlxa upp med foumlraumlldrarna samtidigt som en riskbedoumlmning ska saumlkerstaumllla

barnets trygghet Kan samverkan mellan involverade aktoumlrer foumlrsvaringras till foumlljd av en

heterogen samsyn av varingldet En artikel i empirin (se Annerbaumlck Svedin amp Gustafsson 2010)

konstaterade att det finns kunskapsskillnader bland aktoumlrer som kommer i kontakt med

familjer och barn eftersom kunskapen koncentreras paring den egna maringlsaumlttningen inom

organisationen Kan olika synsaumltt juridiska och strukturella begraumlnsningar foumlrsvaringra

upptaumlckten av varingldet

Eftersom det empiriska materialet faumlrdigstaumllldes innan barnkonventionen implementerades i

svensk lagstiftning finns det fortfarande moumljlighet att arbetet med barnen i varingldsutsatta

situationer har vidareutvecklats Vidare studier maringste till foumlr att undersoumlka barnets och

socialsekreterarnas perspektiv i utredningsprocessen och belysa aspekter som leder till ett

gynnsammare arbete med barnen Foumlr att saumlkerstaumllla att barnens behov under

utredningsprocessen tas haumlnsyn till aumlr det viktigt att socialsekreterarna besitter kunskap och

kompetens och att det finns moumljligheter till vidareutveckling och foumlrstaumlrkt samverkan mellan

aktoumlrer som barnen beroumlrs av

31

7 Slutsatser

Sverige anses utifraringn inkorporeringen av barnkonventionen samt sitt staumlllningstagande till

barnagafoumlrbud vara ett land som laumlgger stor vikt paring barnets raumlttigheter Trots detta finns det

svaringrigheter kopplat till att tillvarata barnets raumlttigheter att delta och beaktandet av barnets

baumlsta

Socialsekreterarnas arbete med barn som aumlr utsatta foumlr varingld visar paring att det finns flera

komponenter som paringverkar komplexiteten Utmaumlrkande komponenter som socialsekreterare

beskriver handlar om organisatoriska aspekter som lagstiftning strategiskt arbete foumlr att

bibeharinglla familjekonstellationen individuella bedoumlmningar samt straumlvan efter foumlraumlldrars

samtycke i utredningsprocessen I relation till socialsekreterarnas strategiska arbete finns det

aumlven ett lagstadgat ansvar att saumlkerstaumllla barnets vaumllmaringende i utredningsprocessen samt

foumlraumlldrarnas raumlttigheter En oumlvergripande slutsats aumlr att barnets roll i utredningen i maringnga fall

blir begraumlnsad genom att foumlraumlldrarnas roumlster oumlvertar fokuset

Utifraringn barnens perspektiv framkommer en annan typ av komplexitet som till stoumlrsta del

handlar om moumltet mellan den vuxne och barnet daumlr barnen beskriver hur relationen till de

vuxna aumlr av stor betydelse Barnen beskriver vidare kaumlnslor av maktloumlshet och en bristande

moumljlighet till deltagande i utredningsprocessen Vi kan utifraringn empirin se att barnets baumlsta ofta

inte tas i beaktande Det framkommer svaringrigheter kring att bemoumlta barnet som deltagande

utifraringn sin aringlder och mognad vilket motverkar barnets moumljlighet att faring sin aringsikt houmlrd En

individuell bedoumlmning av varje barn tillsammans med kompetens hos de vuxna aumlr avgoumlrande

foumlr att beakta barnets baumlsta Resultatet visar att socialsekreterarna besitter en kompetens men

att de oumlnskar en vidare kunskap i arbetet med varingldsutsatta barn Socialsekreterarnas fokus paring

familjen som en helhet inom arbetet skapar aumlven en komplexitet kring att kunna beakta det

individuella barnets baumlsta

Avslutningsvis kan vi se att barnens och socialsekreterarnas perspektiv skiljer sig aringt och att de

besitter olika typer av kunskap och erfarenheter En utbredd komplexitet kring aumlmnet

framkommer med maringnga aspekter att ta haumlnsyn till foumlr att kunna vidareutveckla och foumlrbaumlttra

arbetet med varingldsutsatta barn Fraringgan aumlr om socialsekreterare har mycket att laumlra av barnen

32

71 Foumlrslag till vidare forskning

Foumlljande omraringden ser vi som betydelsefulla att undersoumlka i framtiden daring vi under studiens

garingng upptaumlckt vissa kunskapsluckor inom forskningen kopplat till varingrt valda aumlmne

bull Vi hittade uteslutande artiklar som utgick ifraringn att modern var varingldsutsatt av pappan

eller av hennes naumlra partner och daumlrmed kan vi se att det finns en kunskapslucka vad

gaumlller det motsatta eller i samkoumlnade relationer

bull Vi fann inga vetenskapliga artiklar som behandlade socialsekreterares syn paring

utredningsprocessen och bemoumltandet mot barnen paring det saumltt som undersoumlkts i studierna

med barn

bull Studier som undersoumlker hur socialsekreterare foumlrharingller sig till barn som inte vill

medverka i utredningsprocessen samt hur de saumlkerstaumlller barnets baumlsta utifraringn barnets

fraringnvaro

bull Vetenskapliga studier av kvalitativ ansats som behandlar socialsekreterares behov av

sin upplevda kunskap och kompetens i arbetet med varingldsutsatta barn

bull Intersektionella studier som behandlar socialsekreterarnas upplevelser med barnen

genom att applicera tidslinjer paring barnets deltagande fraringn utredningens start till den

verkstaumlllande delen av eventuella insatser Genom att kartlaumlgga barnets deltagande

genom hela utredningsprocessen kan socialsekreterarnas strategiska foumlrharingllningssaumltt

forma en konkret bild av barnets position i utredningen

33

Referenslista

All European Academies (2018) Den europeiska kodexen foumlr forskningens integritet

httpswwwvrsedownload187f26360d16642e3af99e941540219023679SW_ALLEA_De

n_europeiska_kodexen_fC3B6r_forskningens_integritet_digital_FINALpd

Barnombudsmannen (2021) Alla tar ju inte ansvar Barnkonventionen som lag under en

samhaumlllskris Barnombudsmannen Stockholm

httpswwwbarnombudsmannenseglobalassetsdokument-for-

nedladdningpublikationeralla-tar-ju-inte-ansvarpdf

Barnombudsmannen (24 mars 2021) Varingld mot barn i familjen

httpswwwbarnombudsmannensebarnombudsmanneni-fokus-just-nuen-samlad-

handlingsplan-for-att-motverka-vald-mot-barnvald-mor-barn-i-familjen

Brottsfoumlrebyggande raringdet (2014) Brott i naumlra relationer - En nationell kartlaumlggning (Rapport

20148)

httpswwwbrasedownload189eaaede145606cc8651ff13990158615262014_8_Brott_i_n

ara_relationerpdf

Bryman A (2008) Samhaumlllsvetenskapliga metoder (21 uppl) Stockholm Liber

Fejes A amp Thornberg R (2009) Handbok i kvalitativ analys Liber

Forsberg C amp Wengstroumlm Y (2008) Att goumlra systematiska litteraturstudier Vaumlrdering

analys och presentation av omvaringrdnadsforskning Natur amp Kultur

Hindberg B (2006) Saringrbara barn - att vara liten misshandlad och foumlrsummad Foumlrfattaren

och Gothia Fortbildning AB

Nationellt centrum foumlr kvinnofrid (2 mars 2021) Sexuellt varingld

httpsnckuusekunskapsbankenamnesguidersexuellt-valdsexuellt-vald

Nationellt centrum foumlr kvinnofrid (7 april 2021) Barn som upplever varingld

httpsnckuusekunskapsbankenamnesguiderbarn-som-upplever-valdbarn-som-upplever-

vald

Sveriges Kommuner och Regioner (2020) Barn som upplever varingld - att stoumldja barn och

bedoumlma foumlraumlldrarnas omsorgsfoumlrmaringga Sveriges Kommuner och Regioner

httpswebbutikskrsebilderartiklarpdf7585-908-8pdfissuusl=ignore

Sohlberg P amp Sohlberg B-M (2013) Kunskapens former Vetenskapsteori och

forskningsmetod (31 uppl) Liber

34

Socialstyrelsen (2015) Utreda barn och unga handbok foumlr socialtjaumlnstens arbete enligt

socialtjaumlnstlagen (Artikelnummer 2015-1-9)

httpswwwsocialstyrelsenseglobalassetssharepoint-

dokumentartikelkataloghandbocker2015-1-9pdf

Socialstyrelsen (2016) Varingld Handbok om socialtjaumlnstens och haumllso-och sjukvaringrdens arbete

med varingld i naumlra relationer (Artikelnummer 2016-6-37)



Socialstyrelsen (2018) Att samtala med barn Kunskapsstoumld foumlr socialtjaumlnsten haumllso- och

sjukvaringrden och tandvaringrden (Artikelnummer 2018-11-14)


dokumentartikelkatalogkunskapsstod2018-11-14pdf

Socialstyrelsen (25 januari 2019) Trappanmodellen httpswwwsocialstyrelsenseutveckla-

verksamhetevidensbaserad-praktikmetodguidentrappanmodellen

Socialstyrelsen (4 november 2019) Barn som vittnen till varingld i naumlra relationer

httpswwwsocialstyrelsensestod-i-arbetetvald-och-brottvald-i-nara-relationerbarn-och-

vald

Stiftelsen Allmaumlnna Barnhuset (2017a) Varingga se varingga agera

httpswwwallmannabarnhusetseproduktvaga-se-vaga-agera

Stiftelsen Allmaumlnna Barnhuset (2017b) Varingld loumlser inget Sammanfattning av en nationell

kartlaumlggning av varingld mot barn httpswwwallmannabarnhusetseproduktvald-loser-inget

Stiftelsen Allmaumlnna Barnhuset (2020) Multiutsatta barn Om barn som utsaumltts foumlr flera typer

av barnmisshandel httpswwwallmannabarnhusetseproduktmultiutsatta-barn

UNICEF (2018) Vem skyddar mig fraringn varingld httpsunicefserapporter-och-

publikationervem-skyddar-mig-fran-vald

UNICEF (2019) Olagligt men inte straffbart En raumlttslig analys av det straffraumlttsliga skyddet

foumlr barn som utsaumltts foumlr varingld i hemmet httpsunicefserapporter-och-publikationerolagligt-

men-inte-straffbart

UNICEF (2020) Handbok foumlr barns delaktighet och inflytande httpsunicefserapporter-

och-publikationerunicefs-handbok-for-barns-delaktighet-och-inflytande

UNICEF (2021) Barnkonventionen httpsunicefsebarnkonventionenlas-textenhela-

texten

35

Aringkerman I amp Jonsson L (2017) Kunskapsbehov inom socialtjaumlnsten om varingld mot barn

Linkoumlping universitet barnafrid nationellt kunskapscentrum httpliudiva-

portalorgsmashgetdiva21153464FULLTEXT01pdf

Artiklar

Annerbaumlck E Svedin C amp Gustafsson P (2010) Characteristic Features of Severe Child

Physical Abusemdash A Multi-informant Approach Journal of Family Violence 25 165-172

httpsdoi101007s10896-009-9280-1

Cater Aring (2014) Childrens Description of Participation Processes in Interventions for

Children Exposed to Intimate Partner Violence Child amp Adolescent Social Work Journal 31

455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z

Eriksson M (2012) Participation for children exposed to domestic violence Social workers

approaches and childrens strategies European Journal of Social Work 15 205-221

httpsdoiorg101080136914572010513963

Guumlmuumlscuuml A Nygren L amp Khoo E (2018) Social work and the management of

complexity in Swedish child welfare services Nordic Social Work 10 257-269

httpsdoiorg1010802156857X20181542336

Heimer M Naumlsman E amp Palme J (2018) Vulnerable childrens rights to participation

protection and provision The process of defining the problem in Swedish child and family

welfare Child amp Family Social Work 23 316-323 httpsdoiorg101111cfs12424

Linell H (2017) The process of disclosing child abuse a study of Swedish Social Services

protection in child abuse cases Child and Family Social Work 22 11ndash19

httpsdoi101111cfs12245

Thulin K Kjellgren C amp Nilsson D (2019) Childrens Disclosure of Physical Abuse ndash

The Process of Disclosing and the Responses from Social Welfare Workers Child Care in

Practice 26 285-299 httpsdoiorg1010801357527920181555139

Aringkerlund N amp Sandberg L (2016) Children and Violence Interactions Exploring Intimate

Partner Violence and Childrenrsquos Experiences of Responses Child Abuse Review 26 51-62

httpsdoi01002car2438

36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2

Oumlversikt av empirin

1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt

och psykiskt varingld

och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys

baserad paring raumlttsliga

dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om

varingrd enligt LVU i

Sverige

Resultat Visar paring att

137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av

kroppsliga emotionella

och oumlvergrepp av sexuell

form ocheller varit med

om haumlndelser som roumlr

varingld i hemmet

Majoriteten av barnens

avsloumljande om varingldet

skedde via skolan aumlven

via polis och socialtjaumlnst

2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med

varingldsutsatta barn i

hemmet samt

vilka

tillvaumlgagaringngssaumltt

barnen har i moumltet

med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har

inhaumlmtats fraringn

17 barn 10

pojkar och 7

flickor i aringldern

8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ

med semistrukturella

individuella

barnintervjuer daumlr

barnens perspektiv

och muntliga

historia aumlr centrala

foumlr studien

Analysen utgaringr ifraringn

barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att

socialsekreteraren ger

moumljlighet till deltagande

och i vissa fall foumlrsoumlker

barnen frambringa sitt

eget deltagande i

utredningsprocessen

Det finns ofta en strategi

bakom barnets agerande

kopplat till medverkan i

utredningen som kan

handla om laringngsiktiga

maringl relaterat till barnets

relationer eller om

raumlttsprocessen daumlr

barnen vill informera

socialsekreteraren om

bland annat oumlnskemaringl

om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet

och motstaringnd som

uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin

utsatthet av varingld i

naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer

Resultat Naringgra barn

som var aumlldre initierade

kontakten sjaumllv paring grund

av liten tilltro till den

vuxne Vissa barn

upplevde medverkan om

att delta i beslutet

roumlrande aringtgaumlrder

Tillvaumlgagaringngssaumltt som

anvaumlndes av raringdgivarna

foumlr att barnet skulle

bemaumlstra problem runt

att samtala om varingldet

hjaumllpte inte alla barn

4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige

Utgaringr fraringn ett

barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash

16 aringr 12 flickor

och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide

anvaumlndes daumlr barnen

fick beraumltta om deras

liv foumlre de kom till

socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur

de saringg paring processen

som ledde fram till

att de fick hjaumllp

Alla barn

intervjuades utan att

foumlraumlldrarna var

naumlrvarande och baringda

intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om

misshandel i fysisk form

aumlr planerad och sker ofta

inom skolan Maringnga

barn upplever att bygger

avsloumljandet paring en

process som tar tid att

bearbeta innan de varinggar

beraumltta om varingldet

39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna

har faringtt diskutera

begreppet familj och

vad det betyder i

deras arbete Sedan

har de utgaringtt fraringn

vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett

saumlrskilt aumlrende

Resultat Komplexitet

av det sociala arbetet

med barn daring man ska ta

haumlnsyn till systematiskt

taumlnkande evidensbaserat

arbete samt ett moraliskt

taumlnkande vad gaumlller vad

som aumlr en tillraumlckligt

god foumlraumlldrafoumlrmaringga

6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens

erbjudna tjaumlnster

om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till

barnens vaumllfaumlrd

Urval 40 barn

i aringlder 1ndash16 aringr

40

barnutredningar

i tvaring medelstora

kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen

Totalt 46 intervjuer

gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med

kompletteringar till

analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn

upplever en medverkan

kring beslutet att paringboumlrja

en aktion mot vuxna

samt barn som

motiverades av sin egen

foumlrmaringga att paringboumlrja

aktionen Genom

raringdgivning upplevde

barn att de fick flera

strategier relaterat till att

dela med sig om varingldet

Inte alla barn upplevde

att de kunde bemaumlstra att

prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och

inriktar sig paring fall

som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst

5ndash10 aringr efter

anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med

statistiska data och

den kvalitativa

ansatsen synliggoumlrs

genom tolkningen

av det skriftliga

materialet utifraringn

filerna av en

psykoterapeut och

en socialsekreterare

Resultat Halvparten av

fallen upplyste om varingld

kopplat till foumlraumlldrar

mestadels via rapporter

daumlr kvinnan blivit utsatt

foumlr varingld 4 av

individerna hade

diagnostiserats med en

psykiatrisk sjukdom I

vissa fall hade

individerna eftersoumlkt

stoumld relaterat till deras

psykiatriska symtom

som innefattade

relationsproblem paring

grund av kriser eller

tankar paring sjaumllvmord

8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns

beraumlttelser om hur

de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan

11ndash19 aringr och

valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod

daumlr oumlppna fraringgor har

anvaumlnts i

intervjuerna saring

barnen kunde beraumltta

saring mycket eller lite

de ville

Resultat Tre teman

kategoriserar barnet som

rdquokompetentrdquo som

innebaumlr att barnet inte aumlr

i noumld av hjaumllp och

foumlrvaumlntningarna handlar

om att barnet sjaumllv vidtar

aringtgaumlrder Barnet som

rdquoofferrdquo daumlr barnets

deltagande foumlrsvinner

Den tredje kategoriserar

barnet som en

kombination av

rdquokompetentrdquo och rdquoofferrdquo

och innebaumlr att barnet

kan samtala om sina

upplevelser samtidigt

som barnet aumlr behoumlvande

av hjaumllp

41

Bilaga 3

I sammanfattningen av artiklarna presenteras varje enskild studie och dess metod mer

utfoumlrligt

The process of disclosing child abuse a study of Swedish Social Services protection in

child abuse cases

Hanna Linell (2017)

Syftet med studien aumlr att komplettera tidigare forskning genom att undersoumlka avsloumljandet av

barnen om fysiskt sexuellt och psykiskt varingld samt processen som foumlljer daumlrefter I studien

presenteras vilka barnen har valt att beraumltta om sin utsatthet foumlr anledningar till att barnen

avvaktat med att beraumltta processen under tiden fram till avsloumljandet samt viktiga faktorer

under utredningsprocessen som barnen beraumlttar om Metoden som anvaumlnts aumlr en analys

baserad paring raumlttsliga dokument avseende socialtjaumlnstens ansoumlkningar om varingrd enligt LVU i

Sverige Dokumenten aumlr cirka 10 sidor laringnga och inneharingller socialtjaumlnstens utredning raumlttens

yttrande samt barnens och naumlrstaringende till barnens yttranden Analysen har primaumlrt utgaringtt ifraringn

barnens egna beskrivningar under socialtjaumlnstens utredningar samt i raumltten Alla yttranden fraringn

socialtjaumlnstens ansoumlkningar om LVU under 2009 har begaumlrts fraringn samtliga 12

foumlrvaltningsraumltter i Sverige Ungefaumlr 5 yttranden uteblev paring grund av omorganisering i raumltten

Urvalet aumlr utifraringn det ansoumlkningar om LVU 2 sect avseende barn mellan 13ndash18 aringr vilket

resulterade i 196 barn varav 137 valdes utifraringn att barnmisshandel var beskrivet i yttrandet

Resultatet visar att 137 av 196 barn foumlrmedlat en beskrivning av kroppsliga emotionella och

oumlvergrepp av sexuell form ocheller varit med om haumlndelser som roumlr varingld i hemmet

Majoriteten av barnens avsloumljande om varingldet skedde via skolan aumlven via polis och

socialtjaumlnst

Participation for children exposed to domestic violence Social workers approaches and

childrens strategies

Maria Eriksson (2012)

Studiens syfte aumlr att undersoumlka hur socialsekreterare arbetar med varingldsutsatta barn i hemmet

samt vilka tillvaumlgagaringngssaumltt barnen har i moumltet med professionella inom familjeraumlttsliga

processer Studien undersoumlker aumlven samband mellan strategier barnet anvaumlnder sig av och

barnets uppfattning paring socialsekreterarens handlingssaumltt Merparten av de professionella som

barnen moumltt aumlr vidareutbildade socialsekreterare med inriktning paring familjeraumltt och verksamma

inom den kommunala socialtjaumlnsten Metoden aumlr kvalitativ med semistrukturella individuella

barnintervjuer daumlr barnens perspektiv och muntliga historia aumlr centrala foumlr studien Analysen

utgaringr ifraringn barnens perspektiv av socialsekreterarnas bemoumltande samt barnens perspektiv av

sitt eget handlande Urvalet bestaringr av barn som har pappor som aumlr eller har varit varingldsamma

mot deras mamma och barnen som medverkar i studien har varit deltagande i processer naumlr

det kommer till utredning inom familjen samt kommunicerat med professionella i

42

utredningsprocessen Information har inhaumlmtats fraringn 17 barn 10 pojkar och 7 flickor i aringldern

8ndash17 aringr Ett kriterium var att barnen skulle bo hos sin mamma Tre av dessa barn fanns via

yrkesverksamma inom omraringdet och de resterande 14 fanns via en uppfoumlljning av

domstolsbeslut under 2003ndash2006 och daumlrefter kontaktades barnen via sin mamma Resultatet

visar att vissa barn upplever att socialsekreteraren ger moumljlighet till deltagande och i vissa fall

foumlrsoumlker barnen frambringa sitt eget deltagande i utredningsprocessen Det finns ofta en

strategi bakom barnets agerande kopplat till medverkan i utredningen som kan handla om

laringngsiktiga maringl relaterat till barnets relationer eller om raumlttsprocessen daumlr barnen vill

informera socialsekreteraren om bland annat oumlnskemaringl om boende

Childrens Descriptions of Participation Processes in Interventions for Children

Exposed to Intimate Partner Violence

Aringsa Cater (2014)

Studiens syfte aumlr att analysera barnets villighet och motstaringnd som uppkommer naumlr barnet

delar med sig om sin utsatthet av varingld i naumlra relation Foumlrfattaren har analyserat intervjuer

med barn som varit utsatta foumlr att bevittna varingld mot sin mamma av hennes partner och som

aumlven deltagit i behandlingsprogrammet Trappan-modellen Urvalet bestaringr av 29 barn som

slutfoumlrde studien 15 flickor och 14 pojkar i aringldern 4ndash19 aringr Barnen valdes ut genom ett av

Sveriges stoumlrsta center som erbjoumld denna behandling och hade deltagit i ett aringr under 5ndash23

sessioner Foumlre insatsen hade personalen paring centret informerat barn oumlver 15 aringr och mammor

med barn under 15 aringr angaringende studien och fraringgat om de var intresserade och daumlrefter tog

forskaren oumlver foumlr de intresserade Barn oumlver 15 aringr har raumltt att vaumllja sjaumllv om de vill delta och

de under 15 aringr behoumlver varingrdnadshavares godkaumlnnande Plats och utfoumlrande av intervjun

raringdfraringgades med mamman och barnen vad som vore baumlst foumlr barnet En kvalitativ metod har

anvaumlnts i form av intervjuer inom en utvaumlrdering av Trappan-modellen Barnen oumlver 8 aringr och

mammor med barn under 15 aringr svarade paring fraringgeformulaumlr foumlre och efter programmet Sedan

anvaumlndes intervjuer med oumlppna fraringgor angaringende programmet och inriktade sig paring barnens

upplevelser och beskrivningar av Trappan-modellen Samtalet handlade om hur det var att

komma och prata med en behandlare om barnet sjaumllv ville komma om naringgot hade blivit

laumlttare eller svaringrare efter behandlingen om barnet hade laumlrt sig naringgot av behandlingen om det

hade varit bra eller daringligt att prata om varingldet samt vad som var det baumlsta och saumlmsta med

behandlingen Intervjuaren var en utbildad socialarbetare med erfarenhet av kliniskt arbete

med ungdomar samt erfarenhet av att intervjua barn som upplevt varingld i naumlra relation

Resultatet visar att naringgra barn som var aumlldre initierade kontakten sjaumllv paring grund av liten tilltro

till den vuxne Vissa barn upplevde medverkan om att delta i beslutet roumlrande aringtgaumlrder

Tillvaumlgagaringngssaumltt som anvaumlndes av raringdgivarna foumlr att barnet skulle bemaumlstra problem runt att

samtala om varingldet hjaumllpte inte alla barn

Trappanmodellen aumlr en insats foumlr barn fraringn 4 aringr och aumlldre som bevittnat varingld inom familjen

vars syfte aumlr att prata om varingldet och bearbeta upplevelserna (Socialstyrelsen 2019)

43

Childrenrsquos Disclosure of Physical Abuse - The Process of Disclosing and the Responses

from Social Welfare Workers

Johanna Thulin Cecilia Kjellgren amp Doris Nilsson (2019)

Thulin Kjellgren amp Nilsson (2019) utgaringr ifraringn ett barnperspektiv i sin studie daumlr syftet aumlr att

undersoumlka processen vid avsloumljandet av barnmisshandel och bemoumltandet fraringn

socialsekreterarna inom Sverige Urvalet aumlr barn som kommit till socialtjaumlnstens kaumlnnedom

foumlr att blivit utsatt foumlr fysisk misshandel av en eller baringda varingrdnadshavarna Totalt 15 barn

deltog vilket foumlrfattarna anser ger ett inneharingllsrikt resultat Barnen var mellan 9ndash16 aringr 12

flickor och tre pojkar de kom fraringn 10 olika kommuner i Sverige och alla kom fraringn olika

familjer 14 av barnen var foumldda i Sverige och en utanfoumlr Sverige fyra av barnen hade

foumlraumlldrar foumldda utanfoumlr Europa och 11 av barnen hade baringda sina foumlraumlldrar foumldda i Sverige

Metoden som anvaumlnts aumlr kvalitativ daumlr djupgaringende intervjuer gjordes med barnen En

semistrukturerad intervjuguide anvaumlndes daumlr barnen fick beraumltta om deras liv foumlre de kom till

socialtjaumlnstens kaumlnnedom och hur de saringg paring processen som ledde fram till att de fick hjaumllp

Alla barn intervjuades utan att foumlraumlldrarna var naumlrvarande och baringda intervjuarna har erfarenhet

av att intervjua utsatta barn och ungdomar Resultatet visar att barnens avsloumljande om

misshandel i fysisk form aumlr planerad och sker ofta inom skolan Maringnga barn upplever att

avsloumljandet bygger paring en process som tar tid att bearbeta innan de varinggar beraumltta om varingldet

Social work and the management of complexity in Swedish child welfare services

Ahmet Guumlmuumlscuuml Lennart Nygren och Evelyn Khoo (2018)

Studien aumlr del av ett stoumlrre forskningsprojekt och syftet aumlr att undersoumlka hur socialsekreterare

i barnavaringrden i Sverige hanterar sitt arbete i olika situationer vad gaumlller familjer med

komplexa problem Urvalet bestaringr av 14 socialarbetare varav alla utom en var kvinnor fraringn 5

olika kommuner i Sverige De hade ett medelsnitt paring 8 aringrs erfarenhet inom sitt yrke och alla

hade en socionomexamen Metoden de har anvaumlnt sig av aumlr fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna har faringtt diskutera begreppet familj och vad det betyder i deras arbete Sedan

har de utgaringtt fraringn vinjetter med olika scenarion och diskuterat hur de skulle hantera ett saumlrskilt

aumlrende Foumlrfattarna menar att aumlven om urvalet aumlr litet saring aumlr resultatet oumlverfoumlrbart paring en bred

nivaring daring de anvaumlnt sig av fokusgrupper och vinjetter I studien visar foumlrfattarna hur komplext

det aumlr med socialt arbete med barn daring man ska ta haumlnsyn till systematiskt taumlnkande

evidensbaserat arbete samt ett moraliskt taumlnkande vad gaumlller vad som aumlr en tillraumlckligt god

foumlraumlldrafoumlrmaringga Resultatet visar paring komplexitet av det sociala arbetet med barn daring man ska

ta haumlnsyn till systematiskt taumlnkande evidensbaserat arbete samt ett moraliskt taumlnkande

gaumlllande vad som aumlr en tillraumlckligt god foumlraumlldrafoumlrmaringga

Vulnerable childrens rights to participation protection and provision The process of

44

defining the problem in Swedish child and family welfare

Maria Heimer Elisabet Naumlsman och Joakim Palme (2018)

Studiens syfte aumlr att undersoumlka barnets medverkan i relation till socialtjaumlnstens erbjudna

tjaumlnster om saumlkerhet och skydd inom Sverige Studien anvaumlnder sig av FNS barnkonvention

kopplat till barnens vaumllfaumlrd Om barnet inte faringr moumljlighet att paringverka skyddet och varingrden

tenderar det att bli svaringrhanterligt att utforma en passande varingrd och ett skyddsbehov utifraringn

den problematik som framkommer av dokumentationen i utredningen menar foumlrfattarna

Vidare visar studien att socialtjaumlnstens inriktning paring familjer och vikten av att samarbeta med

foumlraumlldrar goumlr att det uppkommer svaringrigheter att uppnaring Barnkonventionens syfte Urvalet

grundar sig i 40 barnutredningar i tvaring medelstora kommuner i Sverige mellan 2012ndash2013 och

bestaringr av totalt 40 barn i aringlder 1ndash16 aringr Barnen har foumlljts via deras dokumentation fraringn deras

foumlrsta ansoumlkananmaumllan till socialtjaumlnsten fram till 2016 Foumlrfattarna har valt att utesluta fall

som bestaringtt av extrema och saumlllsynta haumlndelser som tortyrliknande misshandel barn som

attackerat professionella med kniv och doumldshot mot barnen foumlr att undvika att analysen ska

paringverkas av avvikande haumlndelser Metoden har utoumlver dokumentationen kompletterats med

intervjuer med socialsekreterarna som hade ansvaret foumlr utredningen Totalt 46 intervjuer

gjordes med socialsekreterarna daumlr vissa kunde bidra med kompletteringar till analysen av

barnen medan vissa belyste processen generellt Resultatet visar att vissa barn upplever en

medverkan kring beslutet att paringboumlrja en aktion mot vuxna samt att barn motiverades av sin

egen foumlrmaringga att paringboumlrja aktionen Genom raringdgivning upplevde barn att de fick flera

strategier relaterat till att dela med sig om varingldet Inte alla barn upplevde att de kunde

bemaumlstra att prata om varingldet

Characteristic Features of Severe Child Physical Abuse-A Multi-informant Approach

Eva-Maria Annerbaumlck Carl-Goumlran Svedin och Per A Gustafsson (2010)

Studiens syfte aumlr att undersoumlka vilka risk- och bakgrundsfaktorer som finns gaumlllande barn som

utsaumltts foumlr allvarliga oumlvergrepp och inriktar sig paring fall som har polisanmaumllts och definierats

som allvarliga oumlvergrepp Urvalet bestaringr av 20 barn 18 mammor (varav en styvmor) och 16

pappor (varav tvaring styvpappor) Anmaumllningarna har gjorts mellan 1986ndash1996 till ett utsett

polisdistrikt i Sverige men data har insamlats minst 5-10 aringr efter anmaumllningar inkom foumlr att

kunna goumlra en uppfoumlljning av fallen Metoden utgaringr fraringn information som har inhaumlmtats fraringn

polisrapporter dokumentation om barn och varingrdnadshavare fraringn socialtjaumlnsten samt journaler

fraringn barn- och ungdomspsykiatrin barnkliniker och vuxenpsykiatrin Materialet har sedan en

psykoterapeut och en yrkesverksam socialsekreterare granskat Studien har baringde en

kvantitativ och kvalitativ ansats daumlr analysmaterialet presenteras med statistiska data och den

kvalitativa ansatsen synliggoumlrs genom tolkningen av det skriftliga materialet utifraringn filerna

Riskfaktorer som visade sig foumlr att utfoumlra allvarlig barnmisshandel var 1) en person med

tendens att anvaumlnda varingld i konflikter 2) en houmlg stressnivaring i familjen 3) ett otillraumlckligt socialt

naumltverk som inte kan skydda barnet samt 4) ett barn som inte klarar av att skydda sig sjaumllv

Resultatet visar paring att halvparten av fallen upplyste om varingld kopplat till foumlraumlldrar mestadels

45

via rapporter daumlr kvinnan blivit utsatt foumlr varingld 4 av individerna hade diagnostiserats med en

psykiatrisk sjukdom I vissa fall hade individerna eftersoumlkt stoumld relaterat till deras psykiatriska

symtom som innefattade relationsproblem paring grund av kriser eller tankar paring sjaumllvmord

Children and Violence Interactions Exploring Intimate Partner Violence and

Childrens Experiences of Responses

Aringkerlund och Sandberg (2016)

Studien aumlr baserad paring ett stoumlrre forskningsprojekt som inkluderade intervjuer med varingldsutsatta

kvinnor deras barn naumlrstaringende och socialtjaumlnsten Syftet med studien aumlr att undersoumlka aumlldre

barns beraumlttelser om hur de och de vuxna i sina sociala naumltverk har reagerat naumlr barnen

bevittnat varingld i naumlra relation Urvalet aumlr baserad paring intervjuer som gjorts i det stoumlrre

forskningsprojektet 2011ndash2015 i Sverige som bestod av 10 barn (6 flickor och 4 pojkar)

mellan 11ndash19 aringr och valdes ut via socialtjaumlnsten och genom ett lokalt behandlingscenter foumlr

varingldsutsatta kvinnor och sina barn Kriterierna var att fallen inte skulle vara aumlldre aumln 2 aringr

barnen skulle ha bevittnat varingld mot sin mamma av hennes partner och de skulle ej varit utsatta

det senaste aringret samt levde saumlkert nu Metoden aumlr baserad paring en narrativ metod daumlr oumlppna

fraringgor har anvaumlnts i intervjuerna saring barnen kunde beraumltta saring mycket eller lite de ville

Resultatet uppvisar tre teman som kategoriserar barnet som rdquokompetentrdquo som innebaumlr att

barnet inte aumlr i noumld av hjaumllp och foumlrvaumlntningarna handlar om att barnet sjaumllv vidtar aringtgaumlrder

Barnet som rdquoofferrdquo daumlr barnets deltagande foumlrsvinner Den tredje kategoriserar barnet som en

kombination av rdquokompetentrdquo och rdquoofferrdquo och innebaumlr att barnet kan samtala om sina

upplevelser samtidigt som barnet aumlr behoumlvande av hjaumllp

ABSTRAKT

Socialtjaumlnsten har ett ansvar foumlr att barn ska vaumlxa upp under trygga och goda foumlrharingllanden och

en skyldighet att erbjuda det hjaumllp och stoumld som familjer och barn behoumlver Syftet med varingr

litteraturstudie aumlr att belysa baringde barns och socialsekreterares perspektiv av en

utredningsprocess daring barnen har varit aktuella hos socialtjaumlnsten foumlr misstanke om varingld i

hemmet Genom att integrera tvaring separata perspektiv syftar vi att uppnaring en belysande del i

arbetet med upptaumlckten av varingldsutsatta barn samt hur arbetet kan vidareutvecklas och

foumlrbaumlttras I empirin framkommer flera gemensamma teman som barnen betonade var av stor

vikt processen innan avsloumljandet relation maktloumlshet och deltagande Socialsekreterarna

belyste ur sitt perspektiv komplexiteten kopplat till organisatoriska aspekter och

oumlvervaumlganden samt maktfoumlrharingllande och raumlttigheter Vidare har vi applicerat

barnkonventionen samt en operationalisering av begreppet barnets baumlsta vid analysen daumlr vi

ser att delaktighet individuella bedoumlmningar av barnet samt kompetens i bemoumltandet

gentemot barn aumlr av saumlrskild vikt Trots att principen om barnets baumlsta aumlr lagstadgad i

socialtjaumlnstlagen samt i barnkonventionen framkommer en problematik kring hur principen

ska tolkas och implementeras i det praktiska arbetet med barn Barnen upplever till stor del ett

bristande bemoumltande av socialsekreterarna daumlr de inte ges moumljlighet till delaktighet Ur

socialsekreterarnas perspektiv framkommer en komplexitet kring att sammanfoumlra de

organisatoriska aspekterna med en individuell bedoumlmning av barnen Socialsekreterarna

oumlnskar en vidare kunskap inom omraringdet och vi kan se att barnen besitter mycket kunskap att

ta haumlnsyn till vilket visar paring vikten av integreringen av de tvaring olika perspektiven

Nyckelord Varingldsutsatta barn Socialsekreterare Utredningsprocess Litteraturstudie

Socialt arbete

Inneharingll

1 Inledning 1







21 Lagstiftning 5


3 Metod 7


32 Urvalsprocess 8








4 Resultat 14



412 Relation 14


414 Deltagande 16














6 Diskussion 28



7 Slutsatser 31


Referenslista 33

Bilagor 36

Bilaga 1 36

Bilaga 2 37

Bilaga 3 41

Foumlrord








samarbete

1

1 Inledning





























2

11 Bakgrund










































3
























Jonsson 2017)


















4


































5







21 Lagstiftning





























6


foumlrmaringga








socialnaumlmnden









7

3 Metod
































8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















Inneharingll

1 Inledning 1







21 Lagstiftning 5


3 Metod 7


32 Urvalsprocess 8








4 Resultat 14



412 Relation 14


414 Deltagande 16














6 Diskussion 28



7 Slutsatser 31


Referenslista 33

Bilagor 36

Bilaga 1 36

Bilaga 2 37

Bilaga 3 41

Foumlrord








samarbete

1

1 Inledning





























2

11 Bakgrund










































3
























Jonsson 2017)


















4


































5







21 Lagstiftning





























6


foumlrmaringga








socialnaumlmnden









7

3 Metod
































8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45



























6 Diskussion 28



7 Slutsatser 31


Referenslista 33

Bilagor 36

Bilaga 1 36

Bilaga 2 37

Bilaga 3 41

Foumlrord








samarbete

1

1 Inledning





























2

11 Bakgrund










































3
























Jonsson 2017)


















4


































5







21 Lagstiftning





























6


foumlrmaringga








socialnaumlmnden









7

3 Metod
































8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















Foumlrord








samarbete

1

1 Inledning





























2

11 Bakgrund










































3
























Jonsson 2017)


















4


































5







21 Lagstiftning





























6


foumlrmaringga








socialnaumlmnden









7

3 Metod
































8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















1

1 Inledning





























2

11 Bakgrund










































3
























Jonsson 2017)


















4


































5







21 Lagstiftning





























6


foumlrmaringga








socialnaumlmnden









7

3 Metod
































8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















2

11 Bakgrund










































3
























Jonsson 2017)


















4


































5







21 Lagstiftning





























6


foumlrmaringga








socialnaumlmnden









7

3 Metod
































8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















3
























Jonsson 2017)


















4


































5







21 Lagstiftning





























6


foumlrmaringga








socialnaumlmnden









7

3 Metod
































8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















4


































5







21 Lagstiftning





























6


foumlrmaringga








socialnaumlmnden









7

3 Metod
































8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















5







21 Lagstiftning





























6


foumlrmaringga








socialnaumlmnden









7

3 Metod
































8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















6


foumlrmaringga








socialnaumlmnden









7

3 Metod
































8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















7

3 Metod
































8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















8

32 Urvalsprocess


















Bilaga 1

9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















9



























utredningstiden


inkluderar varingld




10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















10















Bilaga 2






11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















11





































12



































13

















14

4 Resultat














del
















412 Relation





15

































413 Maktloumlshet







16











situation














414 Deltagande














17









































18





































19







































20


















barnet




















21









22




































23


















barnkonventionen






















24








































25







































26







































27








































28

6 Diskussion

61 Metoddiskussion





























genom videosamtal








29








































30







barn





























31

7 Slutsatser




baumlsta
























32









med barn



fraringnvaro








33

Referenslista












20148)


ara_relationerpdf











vald






34

















vald











men-inte-straffbart




texten

35




Artiklar



httpsdoi101007s10896-009-9280-1



455-473 httpsdoi101007s10560-014-0330-z



httpsdoiorg101080136914572010513963



httpsdoiorg1010802156857X20181542336













36

Bilagor

Bilaga 1

Soumlkprocessen

37

Bilaga 2


1 The process of

disclosing child

abuse a study of

Swedish Social

Services

protection in

child abuse cases

Linell H (2017)

Syfte Undersoumlka

barnens

avsloumljande av

fysiskt sexuellt


och processen

under tiden fram

till avsloumljandet

Urval Utgaringr

fraringn

ansoumlkningar om

LVU 2 sect

avseende barn

mellan 13ndash18

aringr vilket

resulterade i

196 barn varav

137 valdes

utifraringn att

barnmisshandel

var beskrivet i

yttrandet

Metod Analys


dokument avseende

socialtjaumlnstens

ansoumlkningar om


Sverige


137 av 196 barn

foumlrmedlat en

beskrivning av





varingld i hemmet





2 Participation

for children

exposed to

domestic

violence Social

workers

approaches and

childrens

strategies

Eriksson M

(2012)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare

arbetar med


hemmet samt

vilka



med

professionella

inom

familjeraumlttsliga

processer

Urval

Information har


17 barn 10

pojkar och 7


8ndash17 aringr

Metod Kvalitativ


individuella


barnens perspektiv

och muntliga


foumlr studien


barnens perspektiv

av

socialsekreterarnas

bemoumltande samt

barnens perspektiv

av sitt eget

handlande

Resultat Vissa av

barnen upplever att





eget deltagande i

utredningsprocessen




utredningen som kan



relationer eller om





om boende

38

3 Childrens

Descriptions of

Participation

Processes in

Interventions for

Children Exposed

to Intimate

Partner Violence

Cater Aring (2014)

Syfte Undersoumlka

barnets villighet


uppkommer naumlr

barnet delar med

sig om sin


naumlra relation

Urval Bestaringr

av 29 barn som

slutfoumlrde

studien 15

flickor och 14

pojkar i aringldern

4ndash19 aringr

Metod Kvalitativ

metod i form av

intervjuer





vuxne Vissa barn










4 4 Childrenrsquos

Disclosure of

Physical Abuse -

The Process of

Disclosing and

the Responses

from Social

Welfare Workers

Thulin J

Kjellgren C amp

Nilsson D

(2019)

Syfte Undersoumlka

processen vid

avsloumljandet av

barnmisshandel

och bemoumltandet

fraringn

socialsekreterarna

inom Sverige


barnperspektiv

Urval Totalt

15 barn Barnen

var mellan 9ndash


och tre pojkar

de kom fraringn 10

olika

kommuner i

Sverige och alla

kom fraringn olika

familjer

Metod Kvalitativ

metod daumlr

djupgaringende

intervjuer gjordes

med barnen En

semistrukturerad

intervjuguide




socialtjaumlnstens

kaumlnnedom och hur


som ledde fram till


Alla barn




intervjuarna har

erfarenhet av att

intervjua utsatta

barn och ungdomar

Resultat Barns

avsloumljande om









39

5 Social work

and the

management of

complexity in

Swedish child

welfare services

Guumlmuumlscuuml A

Nygren L amp

Khoo E (2018)

Syfte Undersoumlka

hur

socialsekreterare i

barnavaringrden i

Sverige hanterar

sitt arbete i olika

situationer vad

gaumlller familjer

med komplexa

problem

Urval 14

socialsekreterar

e Alla utom en

var kvinnor och

fraringn 5 olika

kommuner i

Sverige

Medelsnitt paring 8

aringrs erfarenhet

inom yrket och

alla hade en

socionomexam

en

Metod

Fokusgrupper daumlr

socialsekreterarna



vad det betyder i

deras arbete Sedan


vinjetter med olika

scenarion och

diskuterat hur de

skulle hantera ett











6 Vulnerable

childrens rights

to participation

protection and

provision The

process of

defining the

problem in

Swedish child

and family

welfare

Heimer M

Naumlsman E amp

Palme J (2018)

Syfte Undersoumlka

barnets

medverkan i

relation till

socialtjaumlnstens


om saumlkerhet och

skydd inom

Sverige Studien

anvaumlnder sig av

FNS

barnkonvention

kopplat till


Urval 40 barn


40

barnutredningar


kommuner i

Sverige mellan

2012ndash2013

Metod

Dokumentation som

kompletterats med

intervjuer med

socialsekreterarna

som hade ansvaret

foumlr utredningen


gjordes med

socialsekreterarna

daumlr vissa kunde

bidra med


analysen av barnen

medan vissa belyser

processen generellt

Resultat Vissa barn



en aktion mot vuxna

samt barn som



aktionen Genom







prata om varingldet

40

7 Characteristic

Features of

Severe Child

Physical Abuse-A

Multi-informant

Approach

Annerbaumlck M-

E Svedin C-G

amp Gustafsson

P A (2010)

Syfte Undersoumlka

vilka risk- och

bakgrundsfaktorer

som finns kring

barn som utsaumltts

foumlr allvarliga

oumlvergrepp och


som har

polisanmaumllts och

definierats som

allvarliga

oumlvergrepp

Urval 20 barn

18 mammor

(varav en

styvmor) och

16 pappor

(varav tvaring

styvpappor)

Anmaumllningarna

har gjorts

mellan 1986ndash

1996 till ett

utsett

polisdistrikt i

Sverige men

data har

insamlats minst


anmaumllningar

inkom foumlr att

kunna goumlra en

uppfoumlljning av

fallen

Metod Kvantitativ

och Kvalitativ

ansats

Analysmaterialet

presenteras med


den kvalitativa


genom tolkningen

av det skriftliga


filerna av en

psykoterapeut och








individerna hade



vissa fall hade



psykiatriska symtom

som innefattade




8 Children and

Violence

Interactions

Exploring

Intimate Partner

Violence and

Childrens

Experiences of

Responses

Aringkerlund N amp

Sandberg L

(2016)

Syfte Undersoumlka

aumlldre barns


de och de vuxna i

sina sociala

naumltverk har

reagerat naumlr

barnen bevittnat

varingld i naumlra

relation

Urval 10 barn

(6 flickor och 4

pojkar) mellan


valdes ut via

socialtjaumlnsten

och genom ett

lokalt

behandlingscen

ter foumlr

varingldsutsatta

kvinnor och

sina barn

Metod Intervjuer

med narrativ metod


anvaumlnts i

intervjuerna saring



de ville

Resultat Tre teman











barnet som en

kombination av



kan samtala om sina



av hjaumllp

41

Bilaga 3


utfoumlrligt


child abuse cases

Hanna Linell (2017)

















socialtjaumlnst















42







































43




































44








































45






















Barn och socialsekreterare i utredningsprocessen

Documents

Transcript of Barn och socialsekreterare i utredningsprocessen