Barn och ungas hälsa
description
Transcript of Barn och ungas hälsa
Barn och ungas hälsa
Carin Oldin
Barnhälsovårdsöverläkare
mars 2012
Barn i Sverige- 1/5 av befolkningen
• Grundläggande hälsa och välfärd
• Barns levnadsvanor - jämlikt?– Barn i relativ fattigdom – ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa
• Barnets rättigheter i familjen?– BO föräldrastödsmaterial
• Barn och ungdomar från andra länder
Hur mår barnen i Sverige? Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige- nationell kartläggning 2011
• Polisanmälning misstanke om barnmisshandel ökat
• Barn skadats kroppsligt av misshandel inte ökat
• Barn med kronisk sjd och funktionshinder– slagna dubbelt så ofta
• Ökad benägenhet att anmäla från förskola, skola – vanvård och försummelse
• 9 av 10 tycker inte att det är rätt att slå sina barn
Hur mår de unga? Folkhälsoenkät Ung 2011- grundskoleelever år 9
• Hälsa– Stress, irritation en gång/vecka 40-60%– Självskattad hälsa – flickor skattar sig lägre
• Skola– 1 av 10 elever känner sig inte trygga i skolan– Lunch i skolmatsal 61-66%
• Alkohol och tobak– Berusningsdruckit någon gång 26-31 %– Erbjudna köpa narkotika 12-16%
Kvinnohälsovård, Barnhälsovård och Skolhälsovård
Förebyggande hälsa i ett nötskal!
Barnhälsovårdens mål
Främja barnens hälsa, trygghet och utveckling
Genom att:– Stödja föräldrar – Upptäcka och förebygga fysiska och psykisk
ohälsa hos barn– Upptäcka och förebygga risker för barn i
närmiljö och samhälle
Svensk barnhälsovårdHälsovinster/ Utmaningar
• Barnadödlighet mycket låg
• Barnolycksfall minskat
• Dödlighet i hemmet av botbara sjukdomar har minskat
• Vaccinationstäckning >95%
• Långvariga sjukdomar/handikapp identifieras tidigt
--------• Svårt att klara behovsinriktade insatser • Brister i föräldrastöd• Avsaknad av effektiv samverkan
MVC BVC
Kommun
Familjecentral
Landsting
Kommun
+
Spec. MVC Förlossning BB BB-hemvård
Neonatalavd.
Socialtjänst Förskola
Distriktsläkare
Barndistriktsläkare
Skolhälsovården
Skola
Barnkliniken BUP Barnhab Barntandvård
AmningEnbart ammade barn födda 1964–2009.
Andel ammade barn vid fyra månaders ålder per län, barn födda 2009
Föräldrastöd
• Barnhälsovård – Slutna grupper från MVC-BVC– Föräldrar vill ha mötesplats
• Föräldrastöd i Sverige idag - vad, när och hur? 2008, ny utvärdering pågår – Grupper längre upp i åldrarna– Familjecentraler bra modell– Generellt föräldrastöd- stärka föräldraskap, utgå från det
friska– Riktade grupper vid problematik
Psykisk ohälsaTvärprofessionella samverkansteam
för blivande och nyblivna
föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom.
• Basnivå - Familjecentralssamverkan
• Övergripande samverkansteam
Levnadsvanor
• Tobaksbruk• Riskbruk av alkohol• Ohälsosamma matvanor• Otillräcklig fysisk aktivitet
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoderSocialstyrelsen 2011
Unga - Elevhälsa
• Psykisk ohälsa - samverkan viktig
• Hälsofrämjande arbete
• Vaccinationer• Enklare sjukvårdsinsatser• Riktade kontroller - syn, hörsel• Ny skollag 2010:800, 1 juli 2011
Barn och ungdomar från andra länder
Landstingen har avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn. Barntandvård är också avgiftsfri för barn.
Alla flyktingbarn har rätt till kostnadsfri hälsoundersökning. Syfte:1. Bedöma om allvarlig ohälsa2. Hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar 3. Information till familjen.
BarnkonventionenArtikel 24
Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård.
Artikel 2
Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Ingen får diskrimineras
Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
Artikel 6
Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.
Artikel 12 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som
berör honom eller henne.
Kalmar
Barn och ungas hälsa- Kommande utmaningar
• Jämlik vård?
• Föräldrastöd
• Psykisk ohälsa
• Levnadsvanor
Prioritera prevention?– KHV-BHV-SHV
• Barnets rätt - barnets röst?
De nya överlevarna12 mars 2012
Margaretha Stenmarker, överläkare
Neonatologi (Nyföddhetsvård)
• I Europa 10 milj. överlevare (< v.36)
• I Sverige överlever ca 200 barn/år (< v.27)
1960-talet – dödfödda
1970-talets början - 95 % dödlighet
2000-talets början – 95 % överlevnad
NeonatologiHur kan vi förklara denna framgång ?
• Avancerad övervakning
• Läkemedelsbehandling
• Assisterad andning
• Centraliserad vård
• Teamets inställning
NeonatologiKomplikationer och sjukdomsrisk ?
• Syn – Hörsel – Lungor - Neurologiskt
• Hjärtkärlsjuklighet - högt blodtryck,infarkt ?
• Metabolt syndrom?
• Undernäring – åldrandeprocessen?
• Intellektuellt :
- 50 % normalutvecklade
- 25 % lätt-måttlig skada - 25 % svår skada
NeonatologiSammanfattning
• Antalet överlevande barn har ökat
• Andelen komplikationer har inte minskat
• Andelen barn med funktionshinder har inte ökat
Medfödda Missbildningar
• Hjärtmissbildningar
• Missbildningar i mag-tarmkanalen
• Metabola sjukdomar
Hjärtmissbildningar
• Antal: 750- 1000 barn/år i Sverige
• Unga vuxna 25 000 – 30 000
• Komplicerade 20 %, t.ex. enkammarhjärta
• Komplikationer: hjärtsvikt, rytmrubbningar
• Majoriteten mår bra!
MagtarmkanalenOutvecklade organ
• Matstrupen: 30 barn/år
• Vuxna 200-300 god livskvalitet
• Komplikationer: Sväljfunktion (80 %)
• Ändtarmen: 30 barn/år
• Vuxna > 1000 livskvalitet(?)
• Komplikationer: Inkontinens (10-85%)
Metabola sjukdomarÄmnesomsättningsrubbningar
• Rubbningar i omsättning av små molekyler (aminosyror, fettsyror, kolhydrater)
• Rubbningar i omsättning av stora molekyler (t.ex. gallsyror, kolesterol)
• Defekter i kroppens energibildande organ
Metabola sjukdomarÄmnesomsättningsstörningar
Sammanfattning
• Screening vid 2 dygns ålder
• Stor och heterogen grupp vuxna (!)
• Diagnostiska möjligheter har ökat
• Individuellt anpassad terapi/specialkost
• Specialteam på universitetssjukhusen
Transplantationer
• Njure
• Lever
• Allogen stamcellstransplantation
Transplantationer Barn
• Sveriges första transplantationer
-Njure 1964 (>200 barn)
-Benmärg 1975 (barn1980) (> 900 barn)
-Lever 1984 (> 100 barn)
TransplantationerBarn
Komplikationer – generella aspekter
• Infektioner/Nutrition
• Nedsatt njurfunktion
• Hormonella rubbningar
• Grå starr - synnedsättning
• Livskvalitet/Fysisk funktion
• Lymfomutveckling
Barnonkologi
En medicinsk revolutionDet hopplösa blev möjligt
Barnonkologins utveckling• ”Finns det bot ?” →1970-
talet
• ”Bot till varje pris” →1990-talet
• ”Bot till minsta möjliga pris” → 2000-talet
Barnonkologi
• Antal: 250-300 nya fall/år
• 80 % överlever - vuxna 6000-7000 < 35 år
• 30 års uppföljning (CCSS)
- 75 % sen biverkan (40% svår)
- 3 gånger ökad risk för tidig död
Barnonkologi Komplikationer
• Hjärta – Kärl - Lungor – Njurar
• Hormonreglering– hypofysfunktion
• Ögon –Öron
• Muskeloskeletala besvär – osteoporos
• Neurokognitivt – koncentration, minne
• Sekundär cancer
• Förkortad livslängd
Etiskt perspektivGör vi för mycket?
• Livets slut i livets början?
barn – föräldrar- sjukvård - samhälle
• Medicinsk frågeställning– Vad kan vi göra?
• Etisk frågeställning– Vad bör vi göra av allt vi kan göra?
Barnmedicinskt etiskt råd i Sydöst
• Bildades 2008 på uppdrag av RMPG barn
• Samtliga landsting representerade
• Driver aktivt frågor t.ex. barnrätt,läkemedel
• Stöd till professionen i enskilda ärenden
• Utbildningssatsningar
Barn idag – Vuxen i morgon• Fler barn överlever
• Överlevnaden har ett pris
• Vuxensjukvården berörs
• Gränsöverskridande samarbete!
Barn- och ungdomsmedicinsk vård
Presentation för regionsjukvårdsnämnden
2012-03-15
Göran Oldaeus, överläkare
Våra kunder:
Patient/anhörig
Våra kunder:
Studerande
Sammanhållen barnsjukvård
Verksamhetschef/Tf verksamhetschef
KlinikledningAdministrativ
utvecklareVerksamhets-
utvecklare
Barnvårdenheten, lekterapi och dagsjukvård
Neonatalvårdsenheten, inkl intensivvård och mott
•Medicinskt ansvarig•Omvårdnadsansvarig•Utbildningsansvarig•Ansvarig f ör personal-administration•Ansvarig f ör patient-administration
Vårdenhets-ledningar
Personal/ löne-assistent
Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse Förvaltningens ledningsgruppJ önköpings sjukvårdsområde
sjukvårdsdirektör
VårdenhetsledningVårdenhetschefMedicinskt ansvarig läkare
VårdenhetsledningTvå vårdenhetschef erTvå medicinskt ansvariga läkare
SamverkansgruppVerksamhetschef,
verksamhetsutvecklare,fackliga representanter
VårdenhetsledningVårdenhetschefBitr. vårdenhetschefMedicinskt ansvarig läkare
STÖDPROCESSER
MottagningProcessteam
HUVUDPROCESSER
Medicinsk program-grupp barn
Våra profilområden
• Akuta infektionssjukdomar• Akutprocessen• Allergi• Barnkirurgi• Diabetes• Endokrinologi• Gastroenterologi• Hematologi och
immunbristsjukdom• Kardiologi• Kroniska lungsjukdomar• Nefrologi• Neonatologi• Neurologi• Onkologi• Reumatologi
vårdformer
• Sluten vård• Öppen vård• Dagsjukvård• hemsjukvård
Processteam - funktion
Läkare
Kurator/psykolog
Sjuksköterska
BarnsköterskaDietist
Sjukgymnast
Sekreterare
Patientgruppens vårdbehov och önskemål
Processbeskrivning i
klinikens Guide
Mål – resultat
utvärdering – förbättringar
Vårdriktlinjer
Metodutveckling
Spjutspetskompetens
Sprider kunskap – baskunskap hos medarbetarna
Samverkar –
skapar nätverk
Handläggning och förbättring
av medicinsk vård och
omvårdnad.
Common values
Knowledge
Agreement on measures/The Value compass/”Tools”
Department of Pediatricsin Jönköping
Pediatric receptionat a Primary care unit
Asthma team in a
municipality
Microsystems on three levels in our system
Information
chain
Needs Processes
Outcomes
Satis-faction
Costs
Functional health status
Clinicalstatus
Satis-faction
Costs
Functional health status
Clinicalstatus
Barnkonventionen• Barn är man upp till 18 år
• Barnperspektiv i alla beslut
• Alla barns lika värde, artikel 2
• Barnets bästa, artikel 3
• Barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och från egna förutsättningar, artikel 6
• Barn och unga ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem, artikel 12
Vår region
• 205 000 barn• 5 barnkliniker (Linköping, Norrköping, Kalmar,
Västervik, Jönköping)• Öppenvårdsmottagning: F-län 6, H län 1, E-län 1• Neonatal intensivvård Linköping, Jönköping• SAKNAR BARNKIRURGISK KLINIK
Aktivitetsdata
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Väs
terb
otte
n
Skå
ne
Öre
bro
Öst
ergö
tland
Gäv
lebo
rg
Jäm
tland
Dal
arna
Nor
rbot
ten
Sto
ckho
lm
Sac
hssk
a
Got
land
Kal
mar
Vär
mla
nd
Väs
tman
land
Ble
king
e
Jönk
öpin
g
Hal
land
Söd
erm
anla
nd
Kro
nobe
rg
Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (barn 0-17 år)
Antal VTF barn- och ungdomsmedicinska barn egna lt / 1000 inv
Antal VTF icke barn- och ungdomsmedicinska barn egna lt / 1000 inv
Aktivitetsdata
0
100
200
300
400
500
600
Skå
ne
Väs
terb
otte
n
Öst
ergö
tland
Öre
bro
Kro
nobe
rg
Hal
land
Sto
ckho
lm
Sac
hssk
a
Söd
erm
anla
nd
Jönk
öpin
g
Dal
arna
Got
land
Nor
rbot
ten
Kal
mar
Jäm
tland
Vär
mla
nd
Ble
king
e
Väs
tman
land
Gäv
lebo
rg
Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (barn 0-17 år)
Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv
Resursdata
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Väs
terb
otte
n
Skå
ne
Öre
bro
Öst
ergö
tland
Got
land
Jäm
tland
Kal
mar
Nor
rbot
ten
Dal
arna
Väs
tman
land
Ble
king
e
Kro
nobe
rg
Gäv
lebo
rg
Söd
erm
anla
nd
Jönk
öpin
g
Hal
land
Vär
mla
nd
Sto
ckho
lm
Sac
hssk
a
Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (barn 0-17 år)
Antal vårdplatser totalt per 100 000 inv
Produktivitetsdata
0
20
40
60
80
100
120
140
Öre
bro
Skå
ne
Öst
ergö
tland
Väs
terb
otte
n
Jönk
öpin
g
Gäv
lebo
rg
Nor
rbot
ten
Vär
mla
nd
Hal
land
Ble
king
e
Jäm
tland
Väs
tman
land
Dal
arna
Kal
mar
Sto
ckho
lm
Sac
hssk
a
Got
land
Söd
erm
anla
nd
Kro
nobe
rg
Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin länsnivå (barn 0-17 år)
Antal VTF barn- och ungdomsmedicinsk vård per årsarbetande läkare
Klinikdata
0,00
0,20
0,40
0,60
0,80
1,00
1,20
1,40
US
Lin
köp
ing
/ Mo
tala
SU
S L
und
SU
S M
alm
ö
US
Um
eå/
Ske
lleft
eå/ L
yck
US
Öre
bro
Sac
hssk
a B
arns
jukh
uset
No
rrkö
pin
g
LS R
yho
v
Väx
jö
Hel
sing
bo
rg
Hal
mst
ad
Kris
tians
tad
Yst
ad
Väs
terå
s
Ble
king
esju
khus
et
Kal
mar
Väs
terv
ik
Vis
by
Gäv
le/ H
udik
sval
l
Gäl
livar
e
Esk
ilstu
na
Sun
der
by
Fal
un
Öst
ersu
nd
Kar
lsta
d
Nyckeltal 2010 - Barn- och ungdomsmedicin kliniknivå (barn 0-17 år)
Antal DRG poäng per VTF
US US US
PNQ-dataLevande utskrivna, födda vid 25-27 fullgångna graviditetsveckorProcent av intagna (25-27 v) för neonatalvård per moderns hemregion
(Summerat för barn utskrivna under perioden 2007-2010)
PNQ-dataIntagna för neonatalvård, födda vid <= 24 respektive mellan 25-27 fullgångna
graviditetsveckorper 1000 levande födda och moderns hemregion(Summerat för barn utskrivna under perioden 2007-2010)
2,09
2,13
2,19
2,25
2,31
2,33
2,48
2,74
0,64
0,77
0,81
0,92
0,94
1,02
1,29
1,38
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3
Stockholm
Örebro
Lund
Linköping
Riket
Umeå
Göteborg
Uppsala
Promille
<=24 v
25-27 v
Läkemedelsdata och HbA1c
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
VäxjöLinköpingUppsala
ÖrnsköldsvikLund
HudiksvallKalmar
ÖstersundFalun
TrollhättanVästerås
EskilstunaHelsingborgHuddinge
GävleKungsbackaLidköping
NorrköpingTotalt
HalmstadJönköping
KristianstadNyköpingVästervik
ALBKarlskrona
LuleåSachsska
ÄngelholmSundsvallGöteborgUddevalla
VisbyBorås
GällivareYstad
SkellefteåÖrebro
HärnösandMalmö
SollefteåUmeå
KarlstadSkövde
Procent
2010 - Andel patienter med HbA1c < 57 mmol/mol
SWEDABKIDS, 2011
66
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
4500
Förskrivning av glukokortikoider för inhalation (R03BA), öppenvård 3-17 år, länsvis 2007-2010
DDD per 1000 invånareKälla Apotekens Service AB 2007
2008
2009
2010
AUP exkl moms barn 3-17 år, år 2010 riket R03BA – glukokortikoider: 37 225 479kronor.
Framtida färdriktningar• Fortsatt satsning på primärprevention via
BHV/skolhälsovård i en sammanhållen barnhälsovård
• Satsning på barnspecialister i öppenvård• Ge tillräckliga resurser för sluten vård• Utveckla hemsjukvård för barn• involvera barn/anhörig i beslut• Tillsammans med vuxenmedicin utveckla vård och
överlämning i adolescensen• Fortsätta det goda regionala samarbetet
Barn- och ungdomsmedicinska klinikenLänssjukhuset Ryhov