Att vara eller icke vara • • •

Inför deklarationen Av kommunalr(ldet Sven-Ove Cederstrand

"Deklarationsupplysningar 1985 -löntagare"finns att hämta på bank- och postkonlOl', för den sombehöver en mer utföf1ig handledning.

Lokala skattemyndighetenlel 0582/120 15, besvarar även frågor om skatter ochdeklarationer.

Än är dct emellertid långt kvar tillvaldagen. I dag kan vi summera, altjulhandeln. åtminstone för en utom­stående betraktare, har verkat gynn­sam för handeln i Kumla. Jag troräven att de juldekorationer, som af­färsmännen i Kumla centrum gemen­samt bekostat, blivit mycket uppskat­tade. De ha verkligen förhöjt trevna­den i vårt centrum. En fin satsning ochväl satsade pengar!

Kumla köpmannaförening och Lionsclub är också värda en eloge för att devidmakthåller traditionen att anordnaoffentlig julgransplundring på Kumlatorg. Cirka 600 besökare skapar givet·vis en positiv bild av Kumla. Samtidigtvittnar det om allmänhetens uppskatt­ning av arrangemanget.

Just nu har vintern ett fast grepp omtillvaron. Januari månad har varit re­jält kall. Men ytterligare lite snö be·hövs för att vi ska kunna utnyttja vårlediga tid för sköna skidturer i de när·maste omgivningarna eller i Asbro ­Kumlabornas gamla paradis - ellcr dctnya Ånnaboda-Sunarboda i KiIsberg­en.Jag kan inte låta bli att berömma

Kumlarevyn även i denna ledare. Re­vyn har utvecklats helt fantastiskt ochinslagen blir allt mer proffsiga. Ennjutning att se och uppleva. Men mankunde kanske önska sig några fler lo­kala inslag. För visst händer det nd·gonling i Kumla?!

Kvarntorpsområdet ges stort utrym.me i detta nummer av KUMLAN. Jaginskränker mig till att nämna, att

3

Så står vi återigen inför ett valår. Ti­den rasar iväg och en mandatperiod ärkort - kanske alltför kort.Det av Shakespeare skapade uttryc­

ket "'au vara eller icke vara .... kankanske användas för oss politiker, spe­cieUt när det är valår. Möjligen krävsen liten nyansändring "att väljas ellericke väljas ..." Kumlaborna ska ihöst uttrycka sin mening om dels denmandatperiod, som varit, och dels in­riktningen på kommunalpolitiken un­der de tre kommande åren. l förstahand är det ett val partierna emellan.EIt val om vilken ideologisk inriktningeller grundinställning man vill ska gäl­la. Men det är också en personfråga.Har en politiker inte skött sina upp­drag i kommunen, så ser det egna par­tiet till att bonlhan inte får kandiderapå partiets valsedlar. Omvänt gäller,att en politiker med stort förtroendehos partiet och allmänheten, omedve­tet kommer att höja sitt partis röstetal.

Det vore kanske önskvärt att dekommunalpolitiska frågorna fördesfram mer i valdebatten. Därför kundedet vara en fördel, om det var skildavalår för de olika valen - riksdag,landsting och kommun. Ytterligare enfördel vore nog en återgång till fyraårs mandatperioder.

Förhoppningsvis kommer den politis­ka aktiviteten alt öka under året. Ochdet är min förhoppning att de kommu­nalpolitiska frågorna inte kommer iskymundan utan får en väl framskju­ten plats i debatterna.

BeslJksadress:Stadshuset, Kumla torg

Telefon:019188100 (växel)

Nasta nr utkommerslutet av maj 1985

2

KUMLANInlOlTn8tionsblad för Kumla kommun

Ansvarig utgivare:Kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand

Redaktion:Kanslichef Thage ArvidssonAssistent Sigbrit Hägghult

Postadress:Box 17,69201 KUMLA

DeklarationsserviceSakkunnig deklaralionshjälp kan erhållas genom bankernas deklarationsby­rAer. Vid samtliga byråer uttages avgift, som varierar med deklarationensomfattning.

Var och när deklarationen limnasDeklarationen skall lämnas till lokala skattemyndigheten senast den 15 feb­ruari 1985 klockan 24.00. Den kan sändas med post, om detta sker i så 900lid att den kommer fram lill skattemyndigheten senast den 15 februari.

I Kumla kommun kan deklarationer även lämnas i brevlådan intill Stadshu­sets entre till och med den 15 februari klockan 24.00. Deklarationerna vida­rebefQfdras genom kommunens försorg tillIokaJa skattemyndigheten.

"Dags att deklarera"ger alla upplysningar som behövs för en vanlig inkomst·deklaratioo. Informationen kommer i brevlådan till- •sammans med deklarationsblanketten.

Kvarntorp - kort historikA v kanslichef Thage Arvidsson

För Kumlabon i gemen. åtminstoneför den som gått några år över 20. rå­der ingen osäkerhet om tillkomstcn.avKvarntorps industriområde och villa­samhälle.

Många Kumlabor har haft anställninghos Svenska skifferolje AB, som vardet företag. som startade verksamhe­ten i Kvarntorp.

Detta nummer av KUMLAN kom­mer till stor del att handla om Kvam·torp. Del kan därför vara värdefulltatt få en kort historisk överblick avKvarntorpsområdet.

Tillkomsten av KvarntorpsinduSlriomrAdeKvamtorps industriområde byggdestill följd av andra världskrigers ut­bron. Det faktum au Sverige saknadeegna tillgångar av drivmedel- olja ochbensin för den svenska krigsmaktenoch industrin - utgjorde ett allvarligthot mOl samhället. Regering och riks­dag beslöt därför år 1939 att starta in­dustriell utvinning av olja och bensininom landets gränser.

Yalet att förlägga en sådan industritill Kvarntorp och dåvarande Ekcbykommun var beroende av råvaran.Alunskiffer - ur vilken oljeprodukter

Kumla kommun av Supra AB förvär­vat en del av bolagets industritomt.Detta medger en fortsatt planering förframdragning av järnvägsspår till SA­KAB:s industritomt - en av förutsätt­ningarna för SAKAB:s etablering iNorrtorp. Givetvis ska kommunen

4

kan utvinnas - fanns i rikliga mängderoch relativt lättåtkomligt i Kvarntorp.År 1941 påbörjades uppbyggnaden

av Kvarntorps industriområde. Sam­ma år. två år efter det formella beslu­tet, påbörjades utvinningen av bensin,olja. gas med flera produkter i Kvarn­torp. Denna verksamhet pågick tilloch med år 1965, då större delen avverksamheten avvecklades.Pä grund av kriget ute i Europa sked­

de uppbyggnaden av industrin mycketsnabbt. Byggnader, vägar och ledning­ar iordningställdes i rask takt utanstörre krav på planering och samord­ning. Det viktigaste var att fä produk­tionen att fungera.

Upptagning av alunskiffer skedde iväldiga dagbrott utan hänsyn till mil­jön. Den industriella processen försig­gick utan några större miljökrav. Yäl­diga föroreningar uppstod och päver­kade såväl mark som luft.

Samtidigt med uppbyggnaden av in­dustrianläggningarna förekom mycketforskning och utvecklingsarbete avse­ende olika utvinningsmetoder m m.Dessa metoder tilläts ofta att prövas ifull skala. utan andra krav än avkast­ning av olja m m till produktionen.Detta gjorde givetvis effekterna på

medverka till all merpartcn av trans­porterna till SAKAB kan ske per järn­väg. Dessutom möjliggör järnvägenen fortsatt utveckling av Kvarntorpsindustriområde i syfte att skapa enbättre och levande såväl industri- somnaturmiljö. D

miljön större än det absolut nödvändi­ga. Ett exempel på detta är den så kal­lade Ljungströmsmetodcn och Ljung­strömsfälten, som gränsar mot SA­KAB:s anläggningar i Norrtorp. Därär marken perforerad av tusentals hålned till skifferlagren.Givetvis hade den industriella ut­

byggnaden i Kvarntorpsområdet skettunder helt andra former om den intevarit så helt betingad av den världssi­tuation som rådde på 1940-talet.Efter kriget. då vi åtcrigen kunde im­

portcra olja och bensin, blev verksam­heten i Kvarntorp allt mer olönsam.Cirka l 000 personer hade emellertidsin utkomst från verksamheten iKvarntorp. Nya arbetstillfällcn måsteskapas för att Kumla inte skulle ham­na i en ny arbetsläshctskris. lik densom skoindustrin i Kumla drabbadesav under 1930- och 1940-talen.

Räddningen blev Ytong AB med till­verkning av Ytongstenen, som var ochär ett alldeles utmärkt byggnadsmate­rial. Ytongstenen tillverkades i alltstörre omfattning under 1960-talets re­kordbyggår och 1965 förvärvadeYtong AB industrianläggningarna iKvarntorp.En av verksamhetsgrenarna blev

emellertid kvar intiU utgången av år1982. Det var tillverkningen av ammo­niak, som skifferoljebolaget överlåtitpå Svenska salpetcrverken - sederme·ra försåld till Supra AB.l och med Supras avveckling i Kvarn­

torpsområdct har en industriell epokgått i graven.

Sargad miljöResterna av skifferoljebolagets verk­samhel och ammoniaktiilverkningen i

5

Under 1941 till 1965 pågick skifTeroljetillverkning i Kvamtorp. Detta gav störningar i mil­jön. Såviilluft som mark och vatten påverkades.

Kvarntorp - miljötörbättrandeåtgärderAv hälsovårdschef Peter Eriksson och brandchef Slig Wikström

Kvarntorpsområdet blev ett svårt sar·gat landskap med stora miljöproblemsåväl till vatten som mark och luft. In­te minst den stinkande, illaluktandeaskhögen var en symbol för den verk­samhet, som präglat Kvarntorpsom­rådet.

De enonna skifferbrotten hade baradelvis återfyllts med uppgrävda mas­sor eller slagg från industriprocessen.De återstående brotten fylldes så små­ningom av grundvatten och i viss månav tillrinnande ytvatten. Sjöarna vardock avsevärt förorenade på grund avden verksamhet som förevarit ochframför allt på grund av att skifferlag­ren i marken lakade ur svavel ochjärnföroreningar till sjöarna.Till denna urlakning bidrog inte

minst askhögen, på vilken man understörre delen av den industriella epo­ken - även fram till och med 1982 ­pumpade upp vatten. Först för att ­som man trodde - släcka den glödhetahögen. Sedermera, under Supras tid,för att bli av med sitt kraftigt förorena­de processvatten. Denna vattenpump­ning ledde till en avsevärd urlakningav svavelföroreningar och tungmetal­ler m m ur högen.

"Tiden läker alla sår"Detta uttryck har använts i mångasammanhang, så även för Kvarntorps­området . Och visst kan det gälla ävenför skadad naturmiljö i Kvarntorp.Den som arbetade i Kvarntorp underdess drift och på nära håll följt utveck­lingen, har kunnat konstatera, att na­turen gjort storverk. Områden, däröver huvud taget ingen växtlighetöverlevde, har i dag en kraftig lövsly.vegetation och åtskilliga mossor ochlavar har tagit marken i besittning.

6

Det tog dock lång tid för naturen attläka de sår som åstadkommits i Kvarn­torpsområdet. Hjälp behöver sättas inför att påskynda läkningsprocessen.

År 1982 träffades, på regeringens ini­tiativ, en överenskommelse mellanSvenska skifferolje AB och Kumlakommun, enligt vilken kommunenövertog ansvaret för Kvarntorpsområ­det. För detta åtagande erhöll kom­munen ett engångsbelopp om 10 mil­joner kronor.

Vad görs ror miljonerna?En del tyckte att det var alldeles för li­tet pengar och ett alldeles för stort an­svar kommunen påtog sig genom avta­let med Svenska skifferolje AB. En­bart att släcka högen skulle kosta 20­30 miljoner kronor, kanske mer.

Andra tyckte att naturen själv redangjort så mycket och att pengarna - såsom skissats i några utredningar omKvarntorpsområdets framtid - bordesatsas på fritidsaktiviteter i området.Från kommunens sida har man be­

dömt, att åtgärderna skall vidtagas därman är säker på att effekten blir denavsedda. Och att pengarna därmedanvänds med omsorg och omtanke.

De fortsatta artiklarna i detta num­mer av KUMLAN kommer att redovi­sa på vilket sätt arbetet hittills har dri­vits i Kvarntorpsområdet. De förut såfula såren skall förhoppningsvis vän­das till att bli positiva inslag i Kvarn­torps och Kumlas miljö.Många utredningar och studier har

gjorts i och omkring Kvarntorpsområ­det. Du som är intresserad kan gärnafå ta del av dessa utredningar. Huvud­biblioteket i Kumla eller kommun­kansliet i Stadshuset kan bistå Digmed material. D

KvarntorpshögenEn tydlig påverkan är den 100 meterhöga Kvarntorpshögen - ett domine­rande inslag i landskapet. Högen be­står av restprodukter frän skifferutvin­ningen - aska, slagg och stybb.Stybb är finkrossad alunskiffer. Till­

sammans med luft reagerar den i envärmealstrande process. Askan släp­per lätt igenom luft, men den isolerarsamtidigt. Därför stiger temperatureninne i högen. Temperaturmätningarhar visat, att den övre delen av högenär varm. Några meter under ytan ärtemperaturen 60-90 grader Celsius.På grund av den höga temperaturenavdunstar nedträngande vatten. Dettasyns särskilt väl vid fuktig väderlekoch på vintern. Då tränger vit rökpunktvis upp från övre delen av hö·gen. Denna rök innehåller utöver vat­tenånga även koldioxid, men praktiskttaget ingen svaveldioxid.

På högens övre västra del har de ke­miska processerna fålt ett betydligtkraftigare förlopp. Detta beror troli­gen på att vinden pressar in mer luftpå denna sida, samtidigt som det upp­står sprickor vid sättningar i högen. Ide varmaste zonerna har temperaturerpå nära 700 grader uppmätts. Vid såhöga temperaturer bildas svaveldioxidoch andra svavelföreningar. Dennarök är blåaktig. Den har stickande och

Släckning pägär

illaluktande karaktär. För att stoppadenna gasavgång är det mycket viktigtatt om möjligt släcka högen.

Släckning pågårI början av juni 1984 påbörjades släck­ningen av de heta partierna av högen.Stora mängder vatten pumpades upppå högen och trycktes ner i brandhär­darna genom nerslagna perforeraderör. Då temperaturen sjunkit till 100grader avbröts vattenbegjutningen.Brandhärdarna täcktes med ett lager

7

9

Vi hälsar dig vAlkommen för konsultation och rådgivning. PåFriskvårdscenlralen kan Du träffa läkare och sköterska, kost­och MISOrådgivare samt lA en kondllionstest och individuellarAd lör l ex rygg och nackbesvär, tobaksberoende m m.KUMLA FAISKVAADSCENTRAL

Öppet onsdagar 17.00-21.00. Tidsbeställning tel 019-68100

Avgift 50 kronor. Endast test 15 kronor.

dammvallen beräknas till 800 000 kro­nor.Samtidigt vidtar Yxhult AB åtgärder

för att kunna minska llödet av förore­nat grundvatten från gruvan. Grund­vatten som annars pumpas upp tillGarpings dal och vidare till Söderha­vet och Nordsjön.

Utloppsdiket frdn KvarntorpshögenSöder om Kvarntorpshögen finns ettstort utloppsdike mot Nordsjön. Viavattnet i diket tillförs Nordsjön ocksåföroreningar. Som exempel kan näm­nas svavelföroreningar, järn, zink ochtungmetaller. För närvarande pågårett omfattande mälprogram för att be­stämma hur och på vilket sätt insatserska göras. Som en första åtgärd haröverenskommelse träffats med YxhultAB alt fylla en del av diket med kalk­haltiga produkter. Detta innefattarallt från grov kalksten till fint ytong­kross. Genom att på detta sätt neutra­lisera vattnet fälls metaller ut och vatt­net renas.

SyrabecksjönSyrabecksjön ligger omedelbart sydostom Kvarntorpshögen. Den lilla sjönhar bland annat använts som deponiför svavelhaltiga och starkt frätandeämnen. Undersökningar pågår för attutröna vilka åtgärder som kan vidta­gas. O

/

VattenGarpings dalVattnet i Söderhavet och Nordsjön ärstarkt påverkat av den industriellaverksamheten. l den så kallade Gar­pings dal finns en krossanläggning,som Yxhult AB använder för att kros­sa kalksten. För att förhindra att kros·sen översvämmas pumpas grundvattenupp ur Garpings dal. Vattnet avledssedan till Söderhavet och Nordsjön.Eftersom grundvattnet kommer frånskifferlagren runt Garpings dal är detkraftigt förorenat av metaller. Därförbyggs nu en dammvall runt krossan­läggningen , så att pumpningen kanminimeras. Kostnaderna för att bygga

Friskvård

gets lagerbehov av olja m m. Däravnamnet Oljeberget.Området är i dag ett av de mest ner·

smutsade i Kvarntorpsområdet. Mer­parten av cisternerna är utdömda ochstår som industriskelett över en svun­nen tid.Flertalet av cisternerna ska demonte·

ras och ledningar i marken ska tas borteller pluggas. Området ska däreftersaneras och påföras nya kalkhaltigatäckmassor och slutligen gräsbesås.

Denna miljöåterställning utförs isamråd med Oljebergets ägare, Yx­hult AB. Kommunens kostnad beräk­nas till 230 000 kronor.

OljebergetDet så kallade Oljeberget, som liggeromedelbart norr om Högtorp, utgjor­de under skifferoljebolagets tid depåför färdiga produkter. Totalt har etttjugotal cisterner ovan och undermark svarat för det dåvarande bola·

arbetet att återställa de skadade mark­områdena har en plan upprättats. Iplanen finns förslag till skötselan­visningar och naturvårdande åtgärder.Söder och väster om Högtarp kom­

mer cirka 100 hektar skadad mark attåterställas. Marken består i dag avrödfyr och skifferstybb. För att åstad­komma en rikligare växtlighet måsteett ytskikt påföras. Områdets storlekgör att kostnaden beräknas bli så högsom 1,8 miljoner kronor. Efter åter­ställningen kan marken användas förgolfbana, strövstigar m m.

Nordsjön och Kvamlorpshögen frin s}'dvMI

av absol och krossad kalksten. Dettabildade ett hårt och tätt ytskikt, somhindrade att gas lrängde ut från detäckta partierna. Mätningar har sedanvisat att temperaturen i de sydvästrabrandhärdarna åter har ökat till mel­lan 300 och SOO grader. Tack vare attreaktionshastigheten minskat ochtäckskiktet över dessa panier hållertätt. har rökbildningen trots den öka­de värmen, inte återkommit. I denordvästra brandhärdarna har tempe­raturen fonsatt an sjunka efter avslu­tad släckning. Lägsta temperaturen ärnu 60 grader, det vill säga samma tem~

peratur som i övriga delar av högen pådenna nivå.

Skadad mark AterställsSkifferoljetillverkningen skadade ock­så den mark, som omger industriom­rådet i Kvarntorp. Som ett första steg i

8

Kvarntorp - industri, boende ochrekreationA v stadsarkitekt Kurt Larsson

Kvarntorp har tidigare v~rit föremål för artiklar i KUMLAN. I nummer U1978 skrev nuframlidne Tage Tapper en artikel, som han avslutade med aU konstatera, att många är In­tresserade av Kvarutorpsområdet. Han nämner intressenter som företagen, kommunen,staten, befolkningen och miljögrupperna.

Kvarntorps industriområde med bland annat Yxhult AB:s nuvarande industritomt i förgrundenI dag kan ett fortsatt stort intresse förområdet konstateras. Till stor del be­ror detta på att en del planer börjarkunna genomföras samt att vissa frå­getecken har rätats ut.Avtalet med Svenska skifferolje AB,

SSAB, om 10 miljoner kronor, ger idag kommunen möjlighet att förbättramiljön samt förbereda för ftitidssats­ningar. Även avtalen med Yxhult AB,Supea AB och ägaren till bostadsom­rådet i Kvarntorp KB Heliotropengör, att man lättare kan se en positivutveckling i området.

Fortsatt planläggningÄven om det kan verka som skulle deträcka med planer och utredningar förKvarntorp, tror vi att det behövs fort­satt planering. Planering för aUo miljöåtgärderna ska kunna sättas in

på rätt områdeo fä underlag för beslut beträffande

bostadsområdeto få en rätt framdragning av järnväg

till SAKABo skapa förutsättningar för industrin

att utvecklaso få fram nya industritomter för nya

verksamhetero få underlag för fritidsaktiviteter

10

Intressena fritid, boende och industrimåste vägas samman i den fysiska pla­neringen. Kommunen har därför isamråd med berörda industrier ochbostadsföretaget KB Heliotropen medhjälp av White arkitekter AB sett överden tidigare antagna områdesplanenför Kvamtorpsområdet. För bostads­och industriområdet bearbetas nu ettförslag till stadsplan. Samråd och ut­ställning av förslaget kommer att skeunder det närmaste halvåret.

IndustriområdetNågon nyetablering av större indu­strier är inte att räkna med underöverskådlig framtid. Det viktigastemåste vara att ge befintliga industriermöjlighet att bygga ut. Både Aminke­mi och Ferriklor har fålt tillstånd attutveckla sina verksamheter. Genomkommunens avtal med Supra AB omförvärv av mark skapas cirka 60.000m2 industritomter för nya verksamhe­ter.

Förhoppningsvis kommer utbyggna­den av järnvägsspåret fram till SA­KAB att påbörjas under 1985. Lägethar bestämts vid förprojekteringen.Kommunen diskuterar nu med SJ ochberörda departement hur fortsatt ar-

bete med projektering och byggandeska genomföras. Förlängning av indu­striområdet beräknas kosta 3-4 miljo­ner kronor.Utöver planerade industritomter

finns en dold resurs i Yxhults kalk­stensgruva. Där finns över 200 berg­rum i storlek 100xllx5 meter. Dessakan utnyttjas som lager. Ett särskiltbolag har bildats, Svenska berglagringAB, och ett antal bergrum har ställts iordning för upplag.

Den för några år sedan aktuella ochför många hotande skifferbrytningenhar lagts på is. Staten har avslagit be­gäran om anslag för fortsatt forskningi Ranstad. Detta innebär att man förnärvarande inte är beredd att på någotsätt ta initiativ i frågan.

BostadsområdetOsäkerhet har tidigare rått om vadsom skulle hända med bostadsområ­det. Genom ägarens KB Heliotropenintresse och i viss mån genom miljö­förbättringar efter Supras nedläggningoch pågående släckningsarbeten påKvarntorpshögen kan kommunen för

sin del lättare ta ställning till områdetsframtid. Ett samarbetsavtal har träf­fats mellan kommunen och bostads­företaget om upprustning och förnyel­se av området. Arbetena med den ytt­re miljön har redan påbörjats.Planläggningen i området innebär

också ett ställningstagande och ettklarläggande av skyddszonen mot in­dustriområdet.

FritidsområdetRedan i samband med skifferoljebola­gets nedläggning och därefter i såvälområdesplanen som Kvarntorpsutred­ningen påpekades att Kvarntorp med"högen" och sjöarna kunde bli ettlämpligt område för olika fritidsaktivi­teter. Flera aktiviteter finns redan nuoch andra är på gång.

Ytongbanan är ingen direkt fritidsan­läggning. Den används i första handför utbildning och träning av trafik­skoleelever och yrkeschaufförer. Ba·nan har nyligen fått ny stålplåtsbelägg­ning och länets trafiksäkerhetsförbunddiskuterar ytterligare utbyggnader.Läget, storleken och dcn tekniska

"

Av förödande industriell verksamhet. , . ... skapas levande landskap

standarden på banorna gör, att Ytong­banan har förutsättning att utvecklastill ett större utbildnings- och tränings­centra för chaufförer m fl.

Under vintern har röjningsarbetenoch utstakning gjorts för en 18-lullsgolfbana vid Högtarp och runt Nord­sjön. Under förutsättning att all markblir tillgänglig och anläggningsarbete­na går som planerat, skall banan varaklar till hösten 1986. Golfbanan göratt en stor del av det sargade områdetblir iordningställt och skött. Det blirett nytt intressant landskap, som kom­mer att hållas tillgängligt även för and­ra än golfspelare. Runt sjön skallströvstigar och motionsspår öppnas.Dessa kan sedan fortsätta runt Söder­havet och Kvarntorpshögen och där­med bilda en "milslinga".

Ett annat område, som inom ett parår bör bli mer tillgängligt för al1män-

12

heten är Kvarmorpshögen. Den kanbli ett fint utflyktsmål på grund av denfina utsikten. Om de positiva släck­ningsförsöken håller i sig och de isole­ringsförsök, som görs i vinter, blir ut­vecklingsbara, kanske en skidbackeinte är så avlägsen. Höjdskillnad ochlängd blir i klass med Storstenshöjdeni Kilsbergen.En annan tillgång är de konstgjorda

sjöarna. Speciellt värdefulla eftersomvi saknar naturliga sjöar i Kumla.

Genom röjningar och anläggande avgolfbanan blir Nordsjön lättare att nåoch intressantare att utnyttja för ex­empelvis kanotpaddling och kanskefiske. I sjöarna finns redan sarv, mörtoch spigg. Till våren ska det göras för­sök att inplantera abborre. Då detäven finns ett visst fågelliv i strandkan­terna är lugna aktiviteter att rekom­mendera.

I Söderhavet kan brädseglingen ut­vecklas. Under vintern kan halkkör­ning och motorcykelträning förekom­ma.

Bada är lämpligast att göra i Badbrot­ter och Alaborgsbadel. Norrtorpssjänskulle kunna bli en bra sjö för vatten­skidåkning. Läget, längden, breddenoch de höga stränderna gör att förut­sättningarna är särskilt goda.

Väster om Norrtorpssjön har det fun·nits planer på au anlägga en vinter­bollplan, som skulle få överskottsvär­me från SAKAS. Om och när dettakan bli möjligt är i dag osäkert.

För natur- och kulturintresseradefinns fina utflyktsmål. Vi har Norraoch Södra Mossby, naturreservat, med

sina speciella växter. Del finns forn­lämningar vid Högtarp. Serpentindam­marna norr om Kvarntorpshögen harett rikt fågelliv. Och på östra sidan omNorrtorpssjön kan man letafossiler.

SammanfattningDet som nu händer i Kvarntorp gör,att man bör kunna se positivt på fram­tiden. Området rymmer så mångamöjligheter och har så många resur­ser. Särskilt intressant är kombinatio­nen arbete - boende - rekreation. Attgöra Kvamtorp till ett område där in­dustrin utvecklas, bostadsområdet för­nyas samt genom miljöåtgärder inomområdet få ett landskap som inbjudertill varierande fritidsaktiviteter - börinte vara omöjligt men väl möjligt. O

13

,

--

,

, -

(-'

,

,,

,

•

,

\)

­,

,'",'. - .\ .

, ~

•..

-

,

. - --- ~.-

,

Av stadsbyggnadschef Hans Göran Johansson

Kvarntorp - ett bostadsområde

Kvarntorps bostadsområde har stora naturliga parkområden

etapp med tre nya radhus under år1985.

SamrådUnder planeringsarbetet med förnyel­se av Kvarntorps bostadsområde harsamråd och diskussioner med hyres­gästerna skett i flera omgångar. I majmånad 1984 arrangerades en utställ­ning och en enkätundersökning ge­nomfördes, om ombyggnads- och upp­rustningsbehoven.

SamarbetsavtalKommunen och bostadsföretaget KBHeliotropen har under hösten tecknatett samarbetsavtal om samhällets för­nyelse. Avtalet innebär att en gemen­sam tidplan antagits för arbetena samtatt kommunen förbundit sig att rustadelar av gatunätet. Detta under förut-

17

trivs med sitt samhälle. Man är dockbesviken över skötseln av bostädernaoch på kommunens engagemang förKvarntorp.Föreningsverksamheten är mycket

livlig i Folkets hus och vid idrottsplat­sen. Ekeby IF har en bred ungdoms­verksamhet.BostädernaEn del av bostäderna i Kvarntorp äromoderna och har dålig standard.Trähusen, med sina små lägenheter,har genomgått en allmän modernise­ring och energisatsning. Stenhusen vidGasolvägen har de bästa och störstalägenheterna. Men även dessa har in­om en femårsperiod behov av upprust­ning och renovering. Radhusen i norradelen av området bör inom några årersättas med nya bostäder. Bostads­företaget planerar en första byggnads-

•

sat stort intresse för en förnyelse avfastighetsbeståndet genom såväl ny·byggnad som upprustning.

Människorna och livet i KvarntorpUnder skifferbrytningens högkon­junktur bodde 500 personer i Kvarn·torp. I dag bor cirka 225 personer i bo­stadsområdet. Samhällets utvecklingmed en stor inflyttning under en korttidsperiod präglar ålderssammansätt­ningen i dag, flera i åldrarna 45-65 åroch få barn.Många Kvarntorpsbor har starkt en­

gagemang för samhället, mestadelsmed historisk förankring i skifferolje­bolagets verksamhet. Detta gällerframför allt äldre människor.

Kvarntorpsområdet har under senareår varit ett attraktivt område för in­vandrare från vårt grannland Finland.Var fjärde invånare i Kvarntorp är in­vandrare.Servicen i samhället har sedan 1960­

talet successivt minskat. I dag finnsbutik, skola, post och Folkets hus.Kvarntorp har goda bussförbindelsermed Örebro men sämre med Kumla.

Kvarntorp är med sina enkla trä· ochstenhus ett unikt brukssamhälle. Skif­fervägen är en typisk bruksgata, därhusen ligger nära vägen. Grönskan isamhället är mycket påtaglig. Som­martid upplevs samhället som en idyll.Luftmiljön har väsentligt förbättratssedan Supras nedläggning år 1982.Attitydundersökningar 1973 och 1984

visar, att Kvarntorpsbon i stort sett

BakgrundSvenska skifferolje AB byggde Kvarn­torps samhälle åren 1941 till 1946. Cir­ka 125 bostäder, affärer, matserveringoch post byggdes under några få år. lsamhället finns även Folkets hus, sko­la och idrottsplats byggda under 1940­1950·ta!en. Efter nedläggning av skif­ferbrytningen år 1965 övergick bo­stadsförvaitningen i Kvarntorps sam­hälle i Yxhult AB:s ägo.Framtiden för Kvarntorps samhällehar sedan början av 1970·talet livligtdiskuterats i olika kommitteer och isamband med planarbete.De svåraste problemen har varit häl­

soriskerna förorsakade av !uftmiljönsamt bostädernas dåliga skick. F1erautredningar har undersökt områdetsskick och struktur, hälsorisker,skyddsavstånd till industrin m m. År1972 klargjorde den så kallade Kvarn­torpskommitt6n att det inte var hälso­vådligt att bo i Kvarntorp och att bo­stadshusens framtid borde avgöras avde sammanhängande ekonomiska vill­koren för upprustning och fortbe­stånd.

De ekonomiska, sociala och tekniskaproblemen kring bostadsbeståndetsframtid har präglats av många osäker­heter. Varken kommunen eller fastig­hetsägarna har kunnat ta definitivställning till samhällets fortlevnad.Bostadsområdet har sedan 1979 upp­levt ett flertal ägarskiften. Nuvarandefastighetsägaren, KB Heliotropen, harägt området sedan våren 1983 och vi-

16

sättning att bostadsföretaget genom­för en förnyelse av bostadsområdet.

Samhällsekonomisk analys förbostadsområdetI planeringsarbetet om Kvarntorpsframtid har många förespråkat en av­veckling av bostadsområdet. En av­veckling innebär många olägenheterför invånarna men även en ekonomiskförlust för kommun, enskilda och bo­stadsförvaltning. I syfte att bringaklarhet i de ekonomiska realiteternakring en avveckling kontra nybyggnadav ett samhälle av Kvarntorps karak­tär har en enklare samhällsekonomiskanalys gjorts. Det samhällsekonomis­ka bruksvärdet av Kvarntorps samhäl­le är i dag cirka 15 miljoner kronor.Att bygga ett nytt Kvarntorp skullekosta närmare 50 miljoner kronor.Nödvändig upprustning och nybygg­nad av bostäder samt upprustning avgator kommer att kosta cirka 15 miljo­ner kronor.

Kvarntorp fortsätter att levaKommunen har i sitt ställningstagandesagt att Kvamtorps samhälle bör ut­vecklas och leva vidare. En förutsätt­ning för utveckling är att det finns be­folkningsunderlag för nuvarande ser­vice. Motiv för ett bevarande avKvarntorp i framtiden är bland annat.

18

Verksamheten gav namnet Skiffervägen. Fotofrän 1943

o Samhällsekonomisk lönsamheto Efterfrågan på billiga lägenhetero Kommunalekonomiska investering­

ar motiverar bevarandeo Miljöfaktorerna kring Kvarntorp är

i dag väsentligt förbättrade jämförtmed skifferbrytningens tid och påintet sätt hälsovådliga

o Bostadsområdet blir attraktivarenär fritidsland Kvarntorp är ut­byggt.

o Det finns en tro på framtiden blandKvarntorpsborna O Svenska skifferoljebolagelS industriella verksamhet i Kvarntorp omfattade en yta om sammanlagt

cirka åtta kvadratkilometer. Päverkan pä miljön till land och vatten hade dock ett avsevärt störreomland.Av de tidigare enonna skifferbrotten i Kvarntorpsområdet återfylldes endast cirka hälften med rest·massor frän produktionen eller med det ytskikt som inte var brytbart för skiffer- eller kalkhantering.Resten av brotten återfylldes sä smäningom med grundvatten och fick med liden namn som Nord­sjön. Söderhavet. Norrtorpssjön m fl.Den 100 meter höga Kvarntorpshögen utgör alltsedan sin tillkomst ett välbekant riktmärke i land­skapet. Högen är beräknad ha en volym om 4{} miljoner kubikmet<:r, beSlående av restprodukterfrån skifferoljetil1verkningen.Kvamtorpsomrädet var en betydelsefull resurs för landet under beredskapsären på 1940-talet. För­hoppningsvis skall området äterigen bli en tillgång för Kumla kommun oeh dess invänare.

19

Sophantering i Kumla

Lämna tillbaka STOPP! (rrjgamla batterier

Jag 'ÅU ha dina 98rrU batteriet, ';J ,

Batte Batterisamlare;-'"- 2 kg kvicksilver Tar emot gamta batterief I butiker,

Xvaruhus och bensinstationer.insamlat! FÖl" naturens skulII

Uppropet j KUMLAN nr 3/1984 har gett resultat! Vid årsskiftet hade batterier mad ett kvick·silverinnehAll motsvarande 2 kg kvicksilver samlats in! TACK alla miljövänner. Vårt mål äratt alla förbrukade batterier ska återlämnas.Från och med den 1 augusti detta år kommer våra sopor att eldas lUnkOpings fjärrvärme-veric.. Därför kommer kampanjen för insamling av batterier att utökas,Satte Batterisamiare kommer att dyka upp i många affärer, där batterier säljs, lämna allaDina förbrukade batterier till Battel

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN

Turlista bokbussen våren 1985Eneby Ormesta 8rändåsen' Too;t,4/2,413,1/4,615, 2512,2513,2914, 1312,1313,1014, 2812, 2S/J, 215,1016 316 1515,1216 616

Sånnersta' Hjortsberga Oja Ekeby1112,1113,1514, 512,5/3,214,7/5, 2212,2213, 19/4, 1412,2812,1413,1315,1716 416 1015,7/6 2813,18/4,215,

Brånsta VaJlersta Nyo" 2315,616,27/611r.2, 1113, 1514, 12/2,12/3,9/4, 712,713, 1114, KvamtOl'P1315,17/6 1415,11/6 915, 1316 712, 2112, 713,

Byrsta Rala Ekeby by 2113, 11/4,25/4,1812,1813,22/4, 1912,1913,1614, 1412,14/3,1814, 9/5,3015,13162015,24/6 21/5,18/6 2315,27/6

S:a Ekeby' Be~' Frommesta' Fömriddagstur

25/2,2513,29/4, 261:2, 2613, 2314, 2112,2113,2514,316 28/5,2516 3015

Av gatuchef Mals 199mark

BakgrundKoncessionsnämnden för miljöskyddlämnade den 12 juni 1981 Kumla kom­mun tillstånd au anlägga soptipp iKvarntorp för Kumla och Hallsbergskommuner. Tillståndet var bland an­nat förknippat med ett villkor, attkommunen före 1984 års utgång förkoncessionsnämnden redovisar hurframtida avfallshantering skall ordnas.Tillståndet för Kvarntorpstippen gårutdcn ljuni 1986.

Länsstyrelsen initierade i början av1980-talet en utredning om avfal1sfrå­gama i länet. Denna utredning syftadetill att samordna det slutliga handha­vandet av soporna vid en eller ett fåtalanläggningar inom länet. Länsulred­ningen resulterade i att sydnärkes­kommunerna beslöt att lösa den ge­mensamma avfallshanteringen genomatt i första hand pröva möjligheternaatt bygga en sopförbränningsanlägg­ning för fjärrvärmeieverans till Kumlaenergiverk AB. För att få underlag förbedömning aven sådan anläggning,beslöt sydnärkesgruppen den 18 maj1983 att uppdraga åt en arbetsgruppmed en representant från varderakommuns tekniska kontorIbyggnads­kontor, att lägga fram förslag i frågan.

Utredning om sopfOrbrännings·anläggningEfter intensiva studier 1983 och 1984fann arbetsgruppen tillsammans med

20

Kumla energiverk AB, att de ekono­miska förutsättningarna för en sopför­bränningsanläggning i KvarntorpsoOl­rådet var synnerligen ofördelaktiga förbåda parter. Kommunerna skulle en­ligt den slutliga beräkningen få betala90- 130 kronor per ton levererade so·por till en sådan anläggning. Nuvaran­de kostnad för deponering vid Kvarn­torpstippen är cirka 45 kronor per ton,

Sopieverans till LinköpingUnder utredningsarbetets gång har ar­betsgruppen studerat förutsättningar­na för andra möjligheter till avyttringav sopor. l första hand har leverans tillLinköping eller Uppsala studerats,

Arbetsgruppen redovisade den 9 maj1984 ett preliminärt förslag för sydnär­kesgruppen. Förslaget innebär dels attsoporna transporteras till Linköpingför en kostnad om cirka 70 kronor perton netto och dels att kommunernabildar ett gemensamt aktiebolag, somhandhar den gemensamma avfal1shan­teringen.

Sydnärkesgruppen beslöt den 15 juni1984 att rekommendera kommunernaatt bilda ett gemensamt avfallshante­ringsbolag. Vidare rekommenderadesydnärkesgruppen kommunerna attdels antaga avtalsförslaget från Lin­köpings tekniska verk AB och dels atttvå omlastningsstationer skall finnas isydnärke, Vid dessa omlastningssta­tioner skall icke brännbart avfall om­händertas.

OmlastningsstationGenom avtal med Supra och Yxhulthar kommunen förvärvat mark för enomlastningsstation/grovsoptipp inomKvarntorps industriområde sydost omSupras anläggningar, Omlastningssta­tionen skall tagas i bruk den l augusti1985, i samband med att transporternatill Linköping skall påbörjas. Samti­digt stängs soptippen i Kvarntorp.Skyltning till omlastningsstationen/grovsoptippen kommer att ske frånKvarntorpskorset.

Framtida avfallshanteringGenom avtalet med Linköping har av­fallsfrågan lösts för en tioårsperiod.Om inte andra omständigheter gör, attdet blir lönsammare att behandla av­fallet i Kumla, kan avtalet förlängas itreårsperioder.Ytterligare separering av avfallet är

önskvärd, Gatukontoret utreder förnärvarande frågor om insamling avbatterier samt insamling av glas, Omdetta kommer vi att infamera i ett se­nare nummer av Kumlan. D

21

UPPSLAGET - ett par sidor åt konsumenterna

Varudeklaration påbegagnade bilarKonsumentverket har i undersökning­ar visat. att flertalet av dagens bilkö­pare vill ha varudeklaration på begag­nade bilar. Efter många år av förhand­lingar med bilorganisationerna harKonsumentverket beslutat att på egenhand införa riktlinjer för informationom begagnade bilar. Om denna varu­deklaration skriver Råd & Rön i num­mer 811984.OK:s medlemstjänst, Sveriges största

bilorganisation, stöder aktivt en varu­deklaration. "Det ligger helt i våramedlemmars intresse." MlKAK ochMHF är också, om än med viss tve·kan, positiva. Bilbranschen, å andrasidan, säger nej och hänvisar till denkostnadshöjning det skulle innebära.Och kunderna vill inte ha kostnads­höjningar genom bilprotokoll, de villha billigare bilar. Detta motsägs emel­lertid av OK-Biva, som använt Konsu­mentverkets testprotokoll i 3-4 år.

22

De flesta bilhandlare gör själva entest på sina bilars kondition. Det skul­le bli alltför stora ekonomiska riskerannars. Kostnaden au låta konsumen­ten ta del av den information man re­dan har kan alltså inte bli stor.

Från och med 1 juli i år skall varu­deklarationen finnas på bilrutan påbegagnade bilar, som säljs av bilhand­lare. Varudeklarationen ska ge upp­gift om besiktningsdatum, mätarställ­ning, chassi- och registreringsnum­mer, garantier, skatt, försäkring, ser­vice och underhåll. Där ska även fin­nas en konditions- och säkerhetsbe­siktning av bilen. Komponenterna be­döms efter en skala A-C, där A bety­der ny, B i normalt skick och C attkomponenten behöver bytas ut ellerrepareras.

I Råd & Röns augustinummer 1984finns en checklista med 28 punkterplus andra viktiga saker au tänka påvid köp aven begagnad bil.

Vill Du veta mera - tag kontakt medkommunens konsumentrådgivare.

STADSHUSETSUTSTÄLLNINGSLOKAL14 januari-U februari"Hushållets kostnader"Konsumentrådet visar Konsumentver­kets utställning om hushållsekonomi.

4 mars-3} mars"Att köpa begagnad bil"Konsumentrådet visar en utställningom hur man köper begagnad bil.

,

Att leva farligt i snö ochhalkaSnö rasar från taken. Snabba väder­omslag gör gatorna glashala. Man hal­kar och slår sig. Bilen blir tillbuckladav nedfallande snömassor.Vart vänder man sig med eventuella

skadeståndskrav? Försäkringsbran­schens press- och informationstjänstinformerar om försäkrings- ochansvarsfrågor i samband med vinter­vädrets faror.Vid en olycka föranledd av snö eller

halka har man rätt till ersättning. Fas­tighetsägare är skyldig att skotta ochsanda trottoaren utanför sin hus. Påallmän plats är det kommunen, sommåste hålla halkfritt.Fastighetsägare är också skyldig att

skotta så att snö eller is inte faller Deroch skadar människor eller fordon.

Har man halkat omkull och skadatsig själv eller sina kläder kan man vän­da sig till den, som har ansvaret förvägunderhållet på platsen, och begäraersättning. För trottoar, som regel fas­tighetsägaren, för gator, park eller an­nan allmän plats kommunen. Händerolyckan på landsväg vänder man sigtill väghållaren, som kan vara kommu­nen, vägverket eller vägförening.

I småhusområden är den enskildehusägaren alltid ansvarig för gångenöver den egna tomten fram till huset,och kan bli skadeståndsskyldig om nå­gon halkar. För småvägarna inom om­rådet är kommunen eller samfällighe­ten ansvarig.Blir man skadad av nedrasande snö

eller is, vänder man sig i första hand

~ ~

"""-\1.1;,~. oM II ;.~

till fastighetsägaren. Denne tar dåkontakt med siu försäkringsbolag.Samma sak gäller om man får bilentillbucklad av istappar eller snöras. Vi­sar det sig att fastighetsägaren varitförsumlig, utges ersättning genomhans ansvarighetsförsäkring. I annatfall är enda chansen till ersättning ge­nom egen försäkring. Men då måstebilen vara helförsäkrad eller ba vagn­skadegaranti.

SPAR TID ochSLIPP BEKYMMER!Kontakta konsument­vägledningeni Stadshuset

FÖRE KÖP- köpråd och tester

EFTER KÖP- Skyldigheterfränigheter- skötselråd- reklamationerTelefon 019-88106

23

SAGOSTUNDERSagostunderna börjar vecka 3 och hål­les på följande dagar och tider:

Kurnla, huvudbibliotekOnsdagar kl 10.30

Sannahed, bibl.lilialTisdagar kl 09.30

Abytorp, bibUilialFredagar kl 09.15

Hörsta blåbandslokalTorsdagar kl 10.00

Kvarntorp fritidslokalen Folkets husTorsdagar kl 14.00

Barn mellan 4-6 år är välkomna tillsagostunderna som varar 30 min.

SATUTUOKIOTSUOMEKSIKumlaby Kirjastossatorstaisin klo 14.00Satutuokiot on tarkoitettulapsille 4-6 voutiaiile

Söndag /4 april kl16JXJKvarngårdenGlasblåsarens barnModellteatern i KortedalaÅlder från 6 år

SANNAHEDCentrumhuset, tel 78630Månd 17-19tisd och fred 10-13

KUMl.ABY(Integrerat folk- och skolbibliotek- har endast barn- och ungdomsböcker)Kumlaby Centrum, Högstadieskolan,Korstagatan, tel 68198Månd 10-17, tisd 17-19onsd 10-19, torsd 10-17

Kumla bibliotek

Oppettider:

HUVUDBIBl.IOTEKFolkets hus. Skolvägen 12, KUML.Atel 88190Månd-fred 12-20lörd 11-14, Sood 16-18

FlI1aler:HAl.l.ABROTTETTallängens skola. tel 72413Tisd 10-14onsdoch torsd 10-14, 17-19

Söndag 24 mars kl 16.00Fylsta skolaRaslenLänsteatern i ÖrebroÅlder 10-12 årTEATER

BARN· OCH FAMIWETEATER

Arr: Kumla teaterförening och kulturnämnden

Fredag f9april kl J9.00Kumla teaterFri kärlekLänsteatern i ÖrebroRegi: Orjan Herlitz

Söndag 10 februari kl16.00KvarngårdenMusikmusenTeatergruppen MusikeÅlder 4-7 år

VUXENTEATERArr: Kumla teaterförening

Fredag 8 februari kl 19.00KumJa leaterH}"cklarnas sammansvärjningTeater SargassoManus: Michail BulgakovRegi: Nclia Yekscl

Lordag 9 mars kI18.00Karlstad teaterBarberaren i SevillaMusikteatern i VärmlandRegi: Georg MalviusBuss från Kumla tealer kl [5.45

27 april-U majHiroJlhima, Nagasaki ...och vAr morgondag?RiksutstälJningar

MUSIK

20 april-9 majArkeologi och religionArkeologiska museet, Göteborg

30 mars-18 aprilIngela AggerTextil konst

Kumlahallen

9-28 marsMats Wilhelms.~on

Grafik

Kulturnämndens programUTSTÄLLNINGARUtställningshallen iKumla bibliotek

26 janllari~/4 februariBarn i stan- om barnuppfostran och barnomsorg från se·kelskifteT till 70-ta1etRiksutställningar

16 februari-7 man;10 engelska konstnärerRiksutställningar

långfredag. påskafton, påskdagen, annandag påsk, 1 maj, Kristi himmelsfärdsdag.pingstafton, pingstdagen och annandag pingst. Skärtorsdag 4 april slänger huvudbib­Iioteket kl 17.00 och filialen iHällabrottet kl 14.00.Tisdag 30 april stänger huvudbiblioteket kl 17.00, filialerna i Kumlaby och Abytorp hål­ler stängt.Onsdag 15 maj (dag före Kristi himmels/äfdsdag) stänger huvud~blioteketkl 17.00, fi­lialen Hällabrottet kl 14.00 och Kumlaby kl 17.00.Fredag 24 maj (dag före pingstafton) stänger huvudbiblioteket kl 17.00.

Kumlaby skola, samlingssalen

Söndag 10 mars kl J8.00WhlstlebinkiesSkotsk folkmusikProd: RikskonserterArr: Studieförbundet Vuxenskolan.!

Kulturnämnden

Kumlll församlingshem

Liirdag J6 mars kl 15.00Det djupa vattnetEn unikt allkonstverk med måleri av MargaretaPetrI'., texter av Maria Wine. sång av MargaretaHallin. Tonsättning Eberhard EyserProd: Regionmusiken i StockholmAre KulturnämndenlKumla församling

Sandag 24 februari kl /6.00Folkets husHoppetEva Rameus, RiksteaternÅlder 7-9 år

Söndag 3 mars kl 16.00Kumlaby skolaDen vilda bt-binDockteatern TittutÅlder2-4 år

Söndag 17 mars kl J6.00KvamgårdenLillebror och LillasysterCharlotte AssarssonÅlder från 5 år

ABYTORPPosthuset, tel 73241Månd och tisd 18-20fred 10-12

BIBLIOTEKEN HAl.l.ER STANGT

Obs!Anmälan om deltagande gOrs till huvud­biblioteket eller till resp filial. Vi börjarnär grupper om minst 8 barn har bildats.

24 25

ELWUSSPÅRENi Viaskogen och Djupadalsparken bjuder imån av snö på väl preparerade skidspår.

ABYTORP

BETELKYRKANfredag 11.119.00"Priset" en film omfrecstyleåkning på skidor.Fikamm.Arrangör: Betelförsamlingen

GYMNASTIKSALEN, STENE SKOLAtisdag och torsdag kl 15.00-17.00Innebandy, inndotboll, bordtennis m m

KVARTERSGÅRDEN.CENTRUMHUSETöppen måndag-torsdag kl 16.00-21.00Bordtennis, sällskapsspel m mKortfilmer visas onsdag kl 16.30.

HÄLLABROTTETFRITIDSGÅRDEN. TALLÄNGENS SKOLAöppen måndag-torsdag kl 16.oo~21.oo

Bordtennis. sällskapsspel, biljard m mKortfilmer visas onsdag kl 18.00.

KVARNTORPKVARTERSGÅRDEN, FOLKETS HUSöppen tisdag och torsdag kl 17.00-21.00Bordtennis. innebandy, sällskapsspel m mKortfilmer visas tisdag kl 18.00.

EKEBY

HARDEMO SKOLAMåndag, tisdag och torsdag kl 15.00-17.00Bordtennis. innebandyKortfilmer visas torsdag 11.117.00.

KVARTERSGÅRDEN,BARNSTUGANöppen måndag-torsdag kl 17.00-21.00Bordtennis, sällskapsspel ffi mKortfilmer visas tisdag kl 16.30.

SANNAHED

HARDEMO

FRITIDSGÅRDEN MALMENÖppen måndag-fredag från 11.116.00Bordtennis. sällskapsspel, biljard m mKortfilmer visas torsdag kl 18.30.

MÄRKESTAGNINGpå skidor kan Du göra videlljusspåret i Djupadalsparken,~"l::te::måndagoeh torsdag från kl 17.00.

SERVERINGEN VID KUl\-ILASJÖNär öppen under sportlovsveckanmåndag-fredag kl 13.00-17.00 samtmåndag. onsdag och torsdag kl 17.00-20.00.

FRITIDSGÅRDEN KUMLABYöppen måndag-fredag från 11.113.30Bordtennis, sällskapsspel. biljard m m

Kortfilm" ,',,' må"" kl 18.00. ~.

IISBANAN IDROITSPARKEN "e-<Allmän åkning under sportlovsveckan ._måndag-fredag kl 09.00-16.30 _(kIII.00-13.00klubbfritt). '\lördagen den 23 och söndagen den 24 februariär isbanan upptagen för ungdomsturnering iishockey.Vid tjänlig väderlek är även övriga isbanor ikommunen uppspolade.

BYGGET I ÅSBRORaststugan är under sportlovsveckan öppendagligen kl 09.00-15.00Vid snötillgång är skidspåren preparerade.

SPORTLOVSDlSCOFritidsgården Malmentisdag 11.118.00-22.00för låg- och mellanstadieeleverEntre: 2 kronorfredag kl 20.00-23.30för högstadieelever och äldreEntre.

SKmUFTEN VID KUMLASJÖNUnder förutsättning all snötillgången är godkommer skidliften att hållas öppen under sport­lovsveckan. måndag-fredag kl 11.00-20.00samt lördag och söndag kl 13.00-17.00. Underdagtid kl 11.00-17.00 uttages ej någon avgift.mellan kl 17.00-20.00 är avgiften 5 kr för skol­ungdom och 10 kr för vuxen. Övrig tid är liftenöppen måndag-fredag kl 17.00-20.00. lördagoch $Öndag kl 13.00-17.00. Avgiften är då likasom ovan.

BARN- OCH FAJ\.UWETEATERSöndag 24 februari 11.116.00Husaren, Folkets husHoppetSkådespelare Eva Rameus, RiksteaternMusik Petter LjunggrenÅlder 7-9 årEntre: Barn 5 kr, vuxna 10 krFörköp på Kumla bibliotek 20-22 februari kl15.00-19.00

BARNENS BIO KONTRASTvisar film iKvarnkällaren, Folkets husmåndag 11.117.00"Oasen i bolten Herbie"Ålder 7-12 år, gratis entre

BOBTÄVLINGKumlasjönonsdag kl 15.00Anmälan till park- och fritidskontorettel 88212 senast tisdag den 19 februari kl 17.00.Klassindelning: Lågstadiet och mellanstadiet.OBS, Hjälm obligatorisk (ishockeyhjälmeller liknande)

FOLKETS HUS BIOtisdag 11.115.00,torsdag 11.115.00.EntreArrangör: Folkets husföreningen

PONNYRIDNINGHagaby ridskolamåndag och torsdag11.112.00-15.00Arrangör: Hagaby ridskola

• r' :,SLALOMTÄVLING \ I.,'~' \Kumlasjön -onsdag k118.oo L Y" I ~Träning mellan kl 13.00-15.00 / ~ '?>Anmälan till park- och fritidskontoret /"tel 88 212 senast tisdag den 19 februari '"kl 17.00. (lr._

Klassindelning: Lågstadiet, mellanstadietsamt högstadiet och äldre.Flickor och pojkar tävlar var för sig.

ÖVRIGT

BORDTENNISmåndag-fredagkl 10.00-16.00Medtag racket och bollar

LUFTGEVÄRSSKYTTEtisdag och fredagkl 15.00-18.00Instruktörer från Kumlaskyuef6rening

KUMLAKUMLAHALLENBADMINTONmåndag och onsdagkllQ.OO-12.00Medtag racket och bollar

VI SAMLAR FRIMÄRKENFyisIa skola, biblioteketonsdag kI18.00Frimärksauktion, peka rätt, pris­tävling och annal kuLArrangör: Kumla frimärkskluhb

SIMHALLENGratis bad för skolungdomtisdag, onsdag och fredagkl09.oo-13.ooHandduk: och svamp avgiftsbelagda

Park- och fritidskontoret informerarVintersportlovet 198518-24 februari

SPORTDYKNINGmåndag och torsdagkl 9.00-12.00Utrustning finns att låna.Instruktörer från Kumladykama

BOWLINGTisdag, onsdag och torsdagk114.00-16.00avgift 2.50 per serieInstruktörer från HK MeTei

t'LUGBINDNlNGBarack vid Fylsta skolatisdag kl 18.00F1ugbindning, film ffi mArrangör: Kumla amatörfiskeklubb

26 27

Gruppkorsband

RESORSKlDRESOR TILL STORSTENSHÖjDENmåndagen den 18 och torsdagen den 21februari. Avresa båda dagarna från Järnvägs·stationen, Kumla kIS.30 med återresa kIIS.OO.Pris 25 kronor.Tag med matsäck samt pengar för liftkort20 kronor.Föranmälan till park· och fritidskontorettel 88 212 senast fredagen den 15 februarikI17.oo.Ledare medföljer.

Datum aU minnas

FISKERESAtisdagen den 19 februari.Avresa från Järnvägsstationen, y::::;;?.I'J •Kumla kl 09.00 med återkomst "till Kumla omkring kl 14.00. Pris IS kronor.OBSI Samtliga deltagare måste ta med is­dubbar. Har Du pimpelspö och borr, lar Dumed dessa. Begränsat antal pimpelspön finnsatt låna.Tag med matsäck.Fiskeresan anordnas endast under förutsäIlningalt isen är säker.Arrangör: Kumla Amatörfiskeklubb

10 mars (vecka 10)Frysaggregatet vid konstfrysta isbanan i idrottsparken stängs av för säsongen.

30 aprilskall ansökan om lokalbidrag avseende lokalhyra för 1984 vara inlämnad till park- och fri­fidskontorel. Bidragsberättigad är ungdomsorganisation som redovisat sammankomsterför lokalt aktivitetsbidrag under 1984.AnsöknillQsblankett kommer att utsändas till samtliga bidragsberättigade ungdomsorgani­sationer.

UPPLEV KROCKENinnan den blir verklighet!

Gratis test i krocksimulator7 km/lim

i Kumlahallen 18-22 februariklockan 12.00-19.00

TRAFIKINFORMATÖRERNA