ATT KOMMUNICERA FÖRMÅGOR I KLASSRUMMET

Lyft samtalet & se vad som händer!

Linnéa Utterström

Arbetsmodellens ursprung

Från det stora till det lilla

Medveten Matte

•Tommy Lucassi

•Formativt lärarmaterial

•Belyser kvalitetsskillnader i elevlösningar

• Varför håller lösningen en viss kvalitet?

• I relation till vald förmåga

Medveten Matte

1.Förmåga/förmågor väljs.

2.Eleverna löser uppgift individuellt.

3.Valda anonyma elevlösningar visas och hängs i väggmatris efter E-, C- & A-nivå. Lärare och elever diskuterar skillnader i kvalitet. Vad innebär egentligen förmågan?

4.Eleverna konstruerar i grupp en lösning på varje nivå. Dessa hängs upp i väggmatrisen. Eleverna ska kunna motivera skillnaderna i kvalitet.

5.En ny snarlik uppgift löses individuellt av eleverna.

6.I matematik följer nu bedömning av den egna lösningen samt planering och genomförande av färdighetsträning…

Arbetsmodellens ursprung

Från det stora till det lilla

Ett exempel: Källkritik

1.”Eleven kan söka (naturvetenskaplig) information och använder då olika källor och för enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.”

2.Eleverna skriver individuellt en källdiskussion på en källa från ett av sina skolarbeten.

3.Valda anonyma källdiskussioner visas och hängs i väggmatris efter E-, C- & A-nivå. Lärare och elever diskuterar skillnader i kvalitet. Vad innebär det egentligen att föra ett enkelt/utvecklat/välutvecklat resonemang?

4.Eleverna konstruerar i grupp en källdiskussion på varje nivå. Dessa hängs upp i väggmatrisen. Eleverna ska kunna motivera skillnaderna i kvalitet.

5.En källdiskussion av alla källor i ett av elevens skolarbeten skrivs.

6.Bedömning av den egna källdiskussionen/varandras källdiskussioner utifrån kunskapskravet.

Ett exempel: Engelskt språkflyt1.”I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt

och begripligt/relativt tydligt och till viss del sammanhängande/relativt tydligt och relativt sammanhängande med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta, och göra enstaka enkla/enkla/bearbeta och göra enkla förbättringar av, egna framställningar. ”

2.Eleverna spelar individuellt in flera ljudfiler (under en period) med talad engelska kring ett valt område.

3.Här kan läraren själv antingen spalta upp kriterier för varje nivå, eller ännu hellre använda färdiga (egna eller elevers) ljudexempel på de olika nivåerna efter E-, C- & A-nivå. Lärare och elever diskuterar skillnader i kvalitet.

4.Eleverna konstruerar i grupp en ljudfil med kvaliteter på respektive nivå. Eleverna ska kunna motivera skillnaderna i kvalitet.

5.Eleven spelar individuellt in en ny ljudfil med talad engelska kring ett valt område.

6.Bedömning av den egna ljudfilen/varandras ljudfiler utifrån kunskapskravet.

Yngre barn

1.Elever och lärare samtalar om kvalitet i vald förmåga.

2.Eleven skapar flera av t ex samma ord, fraser, stava etc. under en period.

3.Eleven tittar på alla sina alster och väljer ut den som enligt eget tycke ”är bäst”.

4.Eleven motiverar själv varför det valda alstret ”är bäst”.

RussinJag måste vara säker på vad varje kunskapskrav betyder och kommunicera detta med eleverna. (Hello, läroplan/kommentarsmaterial/kollegor!)

Eleverna utvecklar sin förståelse för läroplanen och de förmågor som bedöms.

Hittills har eleverna vid varje gruppkonstruktion av lösningar varit VÄLDIGT kunniga när det gäller att motivera kvalitetsskillnader i relation till förmågorna.

Jag upplever att fler elever siktar mot den högsta kvalitetsnivån.

Man lär av och med varandra. (lärare-elev, elev-lärare, elev-elev)

Jag tycker mig se att fler elever upplever lektionsarbetet som lustfyllt.