Arbetshäfte - Stockholm · 2017-09-15 · Syftet med undervisningen är att du ska träna din...

1

Syror och baser

Arbetshäfte

Namn: ………………………………………………………………………………………………………

Klass: 9A

2

Syror och baser

Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att:

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning

i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle

använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara

kemiska samband

genomföra systematiska undersökningar i kemi

Centralt innehåll:

Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar

genom kemiska reaktioner.

Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar

och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.

Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter

och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde. Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället samt hur de påverkar hälsan.

Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.

Systematiska undersökningar.

Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Analysmetoder såsom identifikation av ämnen.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga

rapporter.

Skolverkets definition av en naturvetenskaplig undersökning:

En naturvetenskaplig undersökning går ut på att få svar på en fråga eller bevisa

ett påstående. För att göra detta genomförs mätningar och observationer.

Det kan finnas faktorer som kan påverka undersökningens mätningar.

De kallas för felkällor. För att få ett så korrekt resultat som möjligt bör felkällor

undvikas.

Om felkällor undvikits och undersökningen i övrigt är tillräckligt bra utformad

så ska det vara möjligt för någon annan att göra undersökningen och då få liknande

resultat.

3

Syror och baser

Tidsplanering:

9A Tisdag 50 Onsdag 50 Torsdag 90 37 12/9

Genomgång: atomer och joner

Arbeta med frågor s.6+7

13/9


14/9

Labb: s.12-13

”Surt, neutralt eller basiskt?”

Arbeta med frågor s.8

38 19/9

Genomgång: pH


20/9 Åsöjoggen 21/9 (Gröna Lund em) Inför Gröna Lund

Planera laboration

39 26/9

Efter Gröna Lund

Dokumentera laboration

27/9

Labb: s.14-15

”Syror – likheter och skillnader?”

28/9

Genomgång: syror


40 3/10

Labb: s.16-17

”Är socker en bas?”

4/10

Genomgång: baser


5/10

Labb: s.18-19

”Kan tandkräm neutralisera syror?”

41 10/10

Genomgång: neutralisation

Test – sant eller falskt

11/10

Test – sant eller falskt

12/10 8.50-9.50

PROV

42 17/10

Atom- och kärnfysik

Atomens inre

18/10 (Framtidståget 13-14) Atom- och kärnfysik

Atomens inre

19/10 Samtalsdag

43 24/10


Radioaktivitet

25/10 Samtalsdag 26/10


Radioaktivitet i kroppen

44 31/10 HÖSTLOV 1/11 2/11

Undervisning:

Teori – genomgångar och arbeta med frågor

Praktiskt – laborationer

Källor:

Kemi spektrum (svart bok):

- Atomen s.342-355

- Syror och baser har olika pH s.104-107

- Syror lämnar ifrån sig vätejoner s.108-111

- Baser tar upp vätejoner s.112-116

- Salter s.126

4

Syror och baser

Kunskapskrav:

E C A Eleven kan samtala om och diskutera frågor

som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och

skiljer då fakta från värderingar och

formulerar ställningstaganden med enkla

motiveringar samt beskriver några tänkbara

konsekvenser.

Eleven kan samtala om och diskutera frågor



formulerar ställningstaganden med utvecklade

motiveringar samt beskriver några tänkbara

konsekvenser.

Eleven kan samtala om och diskutera frågor



formulerar ställningstaganden med

välutvecklade motiveringar samt beskriver

några tänkbara konsekvenser.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån

givna planeringar och även bidra till att

formulera enkla frågeställningar och

planeringar som det går att arbeta

systematiskt utifrån.


givna planeringar och även formulera enkla

frågeställningar och planeringar som det efter

någon bearbetning går att arbeta

systematiskt utifrån.


givna planeringar och även formulera enkla

frågeställningar och planeringar som det går

att arbeta systematiskt utifrån.

I undersökningarna använder eleven

utrustning på ett säkert och i huvudsak

fungerande sätt.


utrustning på ett säkert och ändamålsenligt

sätt.


utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och

effektivt sätt.

Eleven kan jämföra resultaten med

frågeställningarna och drar då enkla

slutsatser med viss koppling till kemiska

modeller och teorier.


frågeställningarna och drar då utvecklade

slutsatser med relativt god koppling till

kemiska modeller och teorier.


frågeställningarna och drar då välutvecklade

slutsatser med god koppling till kemiska


Eleven för enkla resonemang kring

resultatens rimlighet och bidrar till att ge

förslag på hur undersökningarna kan

förbättras.

Eleven för utvecklade resonemang kring

resultatens rimlighet och ger förslag på hur

undersökningarna kan förbättras.

Eleven för välutvecklade resonemang kring

resultatens rimlighet i relation till möjliga

felkällor och ger förslag på hur

undersökningarna kan förbättras och visar på

nya tänkbara frågeställningar att

undersöka.

Dessutom gör eleven enkla dokumentationer

av undersökningarna med tabeller, diagram,

bilder och skriftliga rapporter.

Dessutom gör eleven utvecklade

dokumentationer av undersökningarna med

tabeller, diagram, bilder och skriftliga

rapporter.

Dessutom gör eleven välutvecklade

dokumentationer av undersökningarna med

tabeller, diagram, bilder och skriftliga

rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om

materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och

omvandlingar och andra kemiska sammanhang

och visar det genom att ge exempel och

beskriva dessa med viss användning av kemins

begrepp, modeller och teorier.

Eleven har goda kunskaper om materiens

uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar

och andra kemiska sammanhang och visar det

genom att förklara och visa på samband inom

dessa med relativt god användning av kemins

begrepp, modeller och teorier.

Eleven har mycket goda kunskaper om

materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och

omvandlingar och andra kemiska sammanhang

och visar det genom att förklara och visa på

samband inom dessa och något generellt

drag med god användning av kemins begrepp,


Eleven kan föra enkla till viss del

underbyggda resonemang om kemiska

processer i levande organismer, mark, luft

och vatten och visar då på enkelt

identifierbara kemiska samband i naturen.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl


processer i levande organismer, mark, luft och

vatten och visar då på förhållandevis

komplexa kemiska samband i naturen.

Eleven kan föra välutvecklade och väl


processer i levande organismer, mark, luft och

vatten och visar då på komplexa kemiska

samband i naturen.

Eleven kan beskriva och ge exempel på

några centrala naturvetenskapliga upptäckter

och deras betydelse för människors

levnadsvillkor.

Eleven kan förklara och visa på samband

mellan några centrala naturvetenskapliga

upptäckter och deras betydelse för

människors levnadsvillkor.

Eleven kan förklara och generalisera kring

några centrala naturvetenskapliga upptäckter

och deras betydelse för människors

levnadsvillkor.

5

Syror och baser

Periodiska systemet

6

Syror och baser

Elektroner i atomer

7

Syror och baser

Atomer och periodiska systemet Ke Spektrum s.342-349

1. Ungefär hur många olika atomer finns det?

2. Vilka tre delar består en atom av och vilken laddning har de?

3. Vad visar en atoms atomnummer?

4. Hur många elektroner får plats på varje elektronskal?

5. a) Rita in protoner och elektroner i skalen för atomerna i grupp 1. och grupp 2.

b) Rita in protoner och elektroner i skalen för atomerna i grupp 16 och grupp 17.

c) Rita in protoner och elektroner i skalen för atomerna i grupp 18.

6. Rita en atommodell av:

a) magnesium som har atomnummer 12

b) klor som har atomnummer 17

7. Vad har alla atomer i det periodiska systemet

gemensamt som står i samma

a) grupp?

b) period?

8. a) Vad har alla ädelgaser gemensamt?

b) Vad innebär ädelgasstruktur?

9. a) Vad är en valenselektron?

b) Hur många valenselektroner har magnesium?

10. Vem skapade det periodiska systemet, och hur gick det till?

8

Syror och baser

Joner, föreningar och salter Ke Spektrum s.352-355

1. Förklara vad det är för skillnad mellan en atom och en jon.

2. Hur bildas positiva joner?

3. Hur bildas negativa joner?

4. Hur bildas joner som i det periodiska systemet tillhör

a) grupp 1

b) grupp 17

5. Hur bildas en jonförening (ex koksaltet NaCl)?

6. En skillnad mellan en sockerlösning och en saltlösning är att saltlösningen

kan leda elektrisk ström. Försök förklara vad det beror på.

7. Vilka joner bildar dessa atomer? Siffran står för grundämnets atomnummer.

Skriv jonens kemiska tecken och laddning.

a) Natrium 11 b) Klor 17 c) Syre 8 d) Beryllium 4 e) Kväve 7

Ke Spektrum s.126

8. Vad heter dessa sammansatta joner? a) CO3

-2 b) NO3- c) SO4

-2 d) OH-

9. Fyll i tabellens rutor så att de kemiska reaktionerna blir balanserade.

Jonföreningen är alltid neutral som helhet, så jonerna måste tillsammans ha

lika många plus- och minusladdningar.

Jonförening Positiv jon Negativ jon Kemisk formel

a) Natriumklorid Na+ + Cl- →

b) Litiumoxid + O2- →

c) Natriumhydroxid + → NaOH

d) Salpetersyra H+ + NO3- →

e) Magnesiumsulfat + SO42- →

f) Kolsyra H+ + → H2CO3

g) Kalciumdihydroxid Ca+2 + →

h) Svavelsyra H+ + → H2SO4

9

Syror och baser

Syror och baser har olika pH Ke Spektrum s.104-107

1. Ge exempel på livsmedel som innehåller syror.

2. Ge exempel på ett ämne som är neutralt.

3. Starka syror och baser är frätande.

a) Vad kan hända om du får dem på huden?

b) Vad händer med hudens proteiner och fetter?

c) Vad ska du göra om du råkar få stark syra på huden?

4. a) Vad är en indikator?

b) Ge två exempel på indikatorer.

5. a) Vilka pH-värden kan en sur lösning ha?

b) Vilket pH-värde har neutrala lösningar?

c) Vilka pH-värden kan en basisk lösning ha?

6. Förklara hur du kan använda dig av pH-pappret för att ta reda på om en lösning

är sur, neutral eller basisk. Använd exempel på färger och siffror där du kan.

7. Markera på pH-skalan nedan var gränserna finns eller startar för

a) svag syra

b) rent vatten

c) stark basiskt lösning

d) filmjölk

e) tvål

f) koncentrerad svavelsyra

g) bikarbonat (svag bas)

h) ketchup

8. a) Vilket pH-värde har vårt blod?

b) Varför är det viktigt blodets pH-värde

kontrolleras inom sjukvården?

-1

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

15

10

Syror och baser

Syror lämnar ifrån sig vätejoner Ke Spektrum s.108-111

1. Vilken positiv jon finns i alla syror?

2. Vad är det för skillnad på en koncentrerad syra och en utspädd syra?

3. Vad är det för skillnad på en stark och en svag syra?

4. Namnge minst tre svaga syror och berätta vilka livsmedel

vi kan hitta dessa syror.

5. a) Namnge 3 starka syror.

b) Skriv deras kemiska förkortning.

c) Vilka användningsområden har starka syror?

6. Vilka egenskaper är gemensamma för alla syror?

7. Vilka joner innehåller svavelsyra?

8. Du får en flaska med en okänd lösning av läraren.

Din uppgift är att ta reda på vad det är för lösning.

Beskriv hur du gör för att kommer fram till ett svar.

Använd bland annat dina kunskaper om olika lösningars

egenskaper inklusive laborationer.

Du har valfritt material att arbeta med!

11

Syror och baser

Baser tar upp vätejoner Ke Spektrum s.112-116

1. Vad är det för skillnad på en stark och en svag bas?

2. a) Vilken kemisk förkortning har basen natriumhydroxid?

b) Hur fungerar natriumhydroxid som fettlösare?

c) Ge fler exempel på användningsområden för natriumhydroxid.

3. Namnge minst tre svaga baser och berätta vilka livsmedel

vi kan hitta dessa baser.

4. a) Vilken kemisk förkortning har basen ammoniak?

b) Hur kan man känna igen ammoniak?

c) Ge exempel på användningsområden för ammoniak.

5. Beskriv hur kalk Ca(OH)2 kan neutralisera syror.

6. Skalen på kräftdjur består av kalk. Vad händer med kräftdjurens skal

när de utsätts för sura miljöer? Motivera, gärna med modeller!

7. En sjö har fått ett alldeles för lågt pH-värde så livet i sjön håller på att dö ut.

a) Nämn två orsaker till att mark och vatten blir försurat.

b) Förklara vilka konsekvenser surt regn kan få på land och i vatten.

c) Ge förslag på hur man kan göra för att försöka rädda sjön!

12

Syror och baser

Upptäckter

1. Ge exempel på och beskriv några upptäckter inom området ”syror och baser”

som förändrat människors sätt att leva och utveckla samhället.

Till exempel hur påverkade handelsgödsel människors födotillgång och sätt att

bo och arbeta i samhället? Eller hur påverkade upptäckten av kolsyra som tillsats

i läsk vår konsumtion och vilka konsekvenser det kan ge?

2. Förklara och visa på samband mellan några olika upptäckter inom området

”syror och baser” som har haft betydelse för människors levnadsvillkor.

Till exempel upptäckten av hur våra utsläpp av koldioxid försurat mark- och

vattenmiljöer i samband med hur neutralisation och tekniska industrilösningar

förändrat miljön (ex elbil istället för bensinmotor).

13

Syror och baser

Surt, neutralt eller basiskt?

Vattenlösningar kan vara sura, neutrala eller basiska. Nu ska du undersöka några vanliga

varor och placera dem i någon av grupperna med hjälp av BTB eller pH-papper.

Frågeställning Vilka av följande varor är sura, neutrala och basiska?

Hypotes + Resultat Skriv ner vilka resultat du förväntar dig.

Undersökningsmetod

Förslag på undersökningsmetod:

1. Hämta en vara i en liten bägare, och gör en vattenlösning av varorna.

2. Undersök vattenlösningarna med pH-papper (eller annan lämplig indikator).

3. Diska materialet noga och häng på tork. Skriv in dina resultat i tabellen.

Material

Ange ALLT material du använt för att genomföra din undersökning:

varor: …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

övrigt:…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Basisk Neutral Sur Motivering till hypotesen

Vara Hypotes Resultat Hypotes Resultat Hypotes Resultat

Ketchup

Citron

Kaffe

Socker

Filmjölk

Maskindiskmedel

Samarin

Potatis

Bikarbonat

Äpple

Fönsterputs

14

Syror och baser

Surt, neutralt eller basiskt? Säkerhetsföreskrift

Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att undvika dem.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Resultat - Redovisa resultatet från undersökningen i tabellen.

Slutsats Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera

om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Felkälla Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring

Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt

resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ny frågeställning

Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?

15

Syror och baser

Syror - likheter och skillnader?

Det finns många olika syror. Men vad skiljer egentligen de olika syrorna åt,

och vad har de gemensamt?

Frågeställning Vilka egenskaper såsom färg, lukt, pH-värde, ledningsförmåga, frätanade på metall

samt bildar vätgas har syror gemensamt och vad skiljer dem åt?

Hypotes Skriv ner vilka resultat du förväntar dig.

Undersökningsmetod - Förslag på undersökningsmetod:

1. Mät upp 3 ml syra i ett mätglas, och häll sedan syran i en liten bägare.

2. Titta på färgen, lukta, doppa pH-papper samt testa ledningsförmågan

med en doppelektrod.

3. Häll över syran till ett provrör med hjälp av en tratt.

4. Stoppa ner en bit magnesium och sätt på en kork.

Om metallen bildar bubblor fräter syran på metallen.

5. Tänd en trästicka och stoppa vid provrörets öppning så fort du tar bort korken.

Om syran bildar vätgas avger det ljud (ex tjuter till).


Material - Ange ALLT material du använt för att genomföra din undersökning:

Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, ättiksyra, citronsyra, ……………………………………………….……………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Syra Färg Lukt pH-värde Leder el Fräter på

metall

Bildar

vätgas

Saltsyra (HCl)

Svavelsyra (H2SO4)

Salpetersyra (HNO3)

Ättiksyra (CH3COOH)

Citronsyra (C6H8O7)

16

Syror och baser

Syror - likheter och skillnader? Säkerhetsföreskrift

Syror fräter och kan irritera hud och skada ögonen. Använd skyddsglasögon och förkläde.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………




………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring



………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ny frågeställning


Syra Färg Lukt pH-värde Leder el Fräter på

metall

Bildar

vätgas

Saltsyra (HCl)

Svavelsyra (H2SO4)

Salpetersyra (HNO3)

Ättiksyra (CH3COOH)

Citronsyra (C6H8O7)

17

Syror och baser

Är socker en bas?

Motsatsen till syror är baser. Men är socker motsatsen till syra? Jämför egenskaperna

mellan baser och sockerlösning och dra din egen slutsats. Vad krävs egentligen för

att kallas för bas? (Baser tar upp vätejoner (H+) och bildar därför inte vätgas.)

Frågeställning Är socker en bas? Jämför sockrets egenskaper med kända basers typsiska egenskaper.

Hypotes Skriv ner vilka resultat du förväntar dig.

Undersökningsmetod - Förslag på undersökningsmetod:

1. Mät upp 3 ml bas i ett mätglas, och häll sedan basen i en liten bägare.

2. Titta på färgen, lukta, doppa pH-papper samt testa ledningsförmågan

med en doppelektrod. Ta en droppe bas på tummen och gnid mot

pekfingret. Typisk känsla är att baser känns hala eftersom de löser fett.

3. Lös upp en sked socker i 10 ml vatten i en liten bägare.

Titta på färgen, lukta, doppa pH-papper, ledningsförmåga samt

känslan mellan fingrarna.


Material - Ange ALLT material du använt för att genomföra din undersökning:

Natriumhydroxid, kaliumhydroxid, ammoniak, kalkvatten, socker, vatten …………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Bas Färg Lukt pH-värde Leder el Känsla på huden

Natriumhydroxid (NaOH)

Kaliumhydroxid (KOH)

Ammoniak (NH3)

Kalkvatten (Ca(OH)2)

Socker (C12H22O11)

18

Syror och baser

Är socker en bas? Säkerhetsföreskrift

Baser fräter och kan irritera hud och skada ögonen. Använd skyddsglasögon och förkläde.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………




………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring



………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ny frågeställning


Bas Färg Lukt pH-värde Leder el Känsla på huden

Natriumhydroxid (NaOH)

Kaliumhydroxid (KOH)

Ammoniak (NH3)

Kalkvatten (Ca(OH)2)

Socker (C12H22O11)

19

Syror och baser

Kan tandkräm neutralisera syror?

Att suga på karameller och dricka läsk är inte bra för tänderna eftersom

de innehåller socker och syra. Men frätskadorna kan motverkas!

Frågeställning Kan tandkräm och tuggummi förhindra syraattacker på tänderna?

Hypotes Skriv ner vilka resultat du förväntar dig och varför du tror som du gör.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Undersökningsmetod

Förslag på undersökningsmetod 1:

1. Lös upp en sur godis i en bägare med 10 ml vatten.

2. Mät pH-värdet.

3. Tillsätt lite tandkräm och rör ut det i godislösningen.

4. Mät pH-värdet igen och kontrollera om pH-värdet har förändrats.

5. Diska materialet noga och häng på tork.

Undersökningsmetod

Förslag på undersökningsmetod 2:

1. Sug på en sur godis eller drick lite läsk.

2. Mät pH-värdet på din saliv genom att spotta på ett pH-papper.

3. Tugga på ett tuggummi en stund och mät pH-värdet igen. Har det förändrats?

Material


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Säkerhetsföreskrift Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att undvika dem.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

20

Syror och baser

Kan tandkräm neutralisera syror?




………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring



………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ny frågeställning


Godislösning Godislösning

+ Tandkräm

Saliv

Saliv

+ Tuggummi

pH

Metod 1.

pH

Metod 2.

21

Syror och baser

Blanda en syra och en bas

En syra och en bas är kemiskt sett varandras motsatser.

Så vad händer om de blandas i lika mängd?

Frågeställning Vad händer om en syra och en bas blandas i lika mängd?


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Undersökningsmetod


1. Mät upp 10 ml saltsyra i en bägare, och 10 ml natriumhydroxid i en annan bägare.

2. Tillsätt ett par droppar indikator (ex BTB) i den basiska bägaren.

3. Häll mycket försiktigt och under omrörning ner saltsyran i natriumhydroxiden.

Sluta blanda när indikatorn visar att blandningen är neutral.

4. Hur känns det när du tar på utsidan av bägaren?

5. Häll vätskan i en kristallisationsskål och ställ skålen i ett fönster.

Vad tror du bildas när vätskan har avdunstat?

6. Diska övrigt material noga och häng på tork.

Material


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

22

Syror och baser

Blanda en syra och en bas


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Resultat Redovisa resultatet från undersökningen.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………



………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring



………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

23

Syror och baser

Ändras pH-värdet om det späds med vatten?

Saft smakar olika starkt beroende på hur mycket vatten du späder den med.

Vad händer när syror och baser späds med vatten?

Frågeställning Hur ändras pH-värdet när syror och baser späds med vatten?


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Undersökningsmetod


1. Mät upp 1 ml syra i ett mätglas.

Mät syrans pH-värde.

2. Späd syran 10 gånger med vatten.

Alltså den totala mängden ska bli 10 ml, så fyll upp med 9 ml vatten.

3. Mät pH-värdet efter spädningen.

4. Späd syran 10 gånger med vatten (10 ml + 90 ml).

Mät pH-värdet på den nya lösningen.

5. Fortsätt späd lösningen 10 gånger mellan varje mätning. Rita en kurva över hur pH-

värdet ändras efter varje spädning. Vilket pH-värde får lösningen till slut?

6. Gör om samma sak med basen.


Material


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

24

Syror och baser

Ändras pH-värdet om det späds med vatten? Säkerhetsföreskrift

Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att undvika dem.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………




………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring



………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ämne pH

start

pH

spädning 1.

pH

spädning 2.

pH

spädning 3.

pH

spädning 4.

Syra

Bas

25

Syror och baser

Sur nederbörd?

Försurningen av sjö och mark beror till stor del på att nederbörden är sur.

Men hur sur är vår nederbörd?

Frågeställning Är nederbörden sur?

Hypotes + Resultat Skriv ner vilka resultat du förväntar dig och varför du tror som du gör.

Behöver du förbereda en tabell?

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Undersökningsmetod


1. Samla upp nederbörd i en bägare.

2. Bestäm pH-värdet.

3. Diska materialet noga och häng på tork.

Material


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

26

Syror och baser

Sur nederbörd?

Resultat Redovisa resultatet från undersökningen (gärna i en tabell om du har flera mätvärden).

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………



………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………


………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring



………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ny frågeställning


Arbetshäfte - Stockholm · 2017-09-15 · Syftet med undervisningen är att du ska träna din...

Documents

Transcript of Arbetshäfte - Stockholm · 2017-09-15 · Syftet med undervisningen är att du ska träna din...