2013

rsredovisning 2013

rsredovisning 2013

rsredovisning 2013 Dnr SU FV-1.1.8-2704-13 har producerats av Planeringsavdelningen vid Stockholms universitet. Ekonomiavdelningen har svarat fr den ekonomiska redovisningen. Redaktr och handlggare: Ulf NymanGrafisk form: Pangea Design, MatadorTryck: US-AB, april 2014Foto: Eva Dalin rsredovisningen finns ocks i pdf-formatsu.se/arsredovisning

Styrelsebeslut

Styrelsen fr Stockholms universitet har vid sammantrde idag, den 18 februari 2014, faststllt och undertecknat rsredovisning fr budgetret 2013.

Vi intygar att rsredovisningen ger en rttvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intkter och myndighetens ekonomiska stllning.

Vi bedmer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten r betryggande.

Styrelse

Kerstin Calissendorff ordfrande, justitierd Astrid Sderbergh Widding rektor, professor

Ann-Marie Begler generaldirektr Hans Brsvik auktoriserad revisor

Eva Hellsten rdgivare Irene Svenonius stadsdirektr

Eva Swartz Grimaldi verkstllande direktr Patrik Tigerschild styrelseordfrande

Thomas Wilhelmsson kansler Mats Danielson professor

Ylva Engstrm professor Bengt Novn professor

Micaela Kedhammar studentrepresentant Andreas strm studentrepresentant

Robin Wahlsten Bckerman studentrepresentant

Suppleanter

Jonas Ebbesson professor Cynthia de Wit professor

Savas Caliskan studentrepresentant

Frord

Stockholms universitet har under 2013 ftt en ny universitetsledning, drtill med tv nytillsatta rektorsrd fr specifika frgor: lrarutbildning och strategiska partnerskap. Det har inneburit en nystart i flera avseenden gllande centrala frgor fr universitetet.

Universitetet har en tydlig grundforskningsprofil men bedriver ven tillmpad forsk ning. Forskningen inom naturvetenskap, humaniora, juridik och samhllsve-tenskap har stor bredd och hller hg kvalitet. Mnga forskargrupper befinner sig vid forskningsfronten. Ett trettiotal forskningsomrden inom universitetet har utsetts till ledande omrden. Forskningen hr r nationellt ledande och internatio-nellt framstende, vilket till exempel avspeglas i Vetenskapsrdets rliga tilldelning av medel till de omrden inom vilka universitetet r verksamt.

Idag har Stockholms universitet ca 67 000 studenter rligen och drygt 5 000 anstllda. Studenterna kan vlja mellan ca 200 program och 1900 fristende kurser.

Den nya organisationen av universitetet sedan 2012 i tv vetenskapsomrden har ytterligare befsts under ret. De bda omrdesnmnderna, en fr humaniora, juridik och samhllsvetenskap och en fr naturvetenskap, har fortsatt sin verksam-het som beslutande organ som ansvarar fr universitetets utbildning och forskning, fr samordning av fakultetsvergripande utbildning och forskning samt fr intern och extern samverkan. Att tv vicerektorer, representerande vardera omrdet, numera ingr i universitetsledningen har fortsatt under det gngna verksamhetsret visat sig vara av stor strategisk betydelse fr universitetet. Hrmed har krnverk-samheten ftt ett bestende inflytande i ledningen och styrningen av universitetet. Det omrdesvergripande rdet, som inrttats under ret, tillvaratar ocks frgor av gemensamt intresse fr de bgge omrdena, inklusive frgor gllande verksam-heter som r omrdesverskridande men placerade inom endera omrdet, ssom Stockholms resilienscentrum som sedan 2013 r placerat inom det naturvetenskap-liga omrdet, eller Centrum fr evolutionr kulturforskning som ligger inom det humanistisk-samhllsvetenskapliga.

Under ret har samgenden skett mellan olika institutioner inom HS-omrdet: Institu tionen fr reklam och PR har integrerats i Fretagsekonomiska institutionen och Institutionen fr franska, italienska och klassiska sprk har gtt samman med Institutionen fr spanska, portugisiska och latinamerikastudier till Romanska och klassiska institutionen. Dessa samgenden r ett led i universitetets allmnna strvan efter att skapa fler starka enheter i syfte att kunna vidmakthlla den decen-traliserade strukturen. I samma syfte har ocks ett antal ytterligare utredningar gllande eventuella samgenden tillsatts under ret.

Rektor har under ret tillsatt tv utredningar avseende centrala funktioner inom universitetsfrvaltningen. Den ena, som gller lokalfrsrjningsfrgor, har varit p remiss inom verksamheten vilket givit en god och enhllig grund fr beslut som innebr radikala frndringar i organisationen. Den andra gller samverkansfrgor, och dr vntar i skrivande stund en remissomgng inom verksamheten. Bda utred-ningarna r av stor strategisk betydelse fr universitetets framtida verksamhet.

5

Frord

6Frord

Lrarutbildningarna vid Stockholms universitet r fortsatt av nyckelbetydelse, svl fr universitetet som fr samhllet i stort. Universitetet har under ret huvudsakli-gen gnat sig t det fortsatta arbetet med vningsskolor samt med den interna organisationen i syfte att frmja samverkan mellan krnmnen och mnesdidaktik. Dessutom har mjligheten att infra en kort KPU fr lrare med stark mneskom-petens inom naturvetenskapliga mnen diskuterats. Sktrycket till lrarutbildning-arna, de naturvetenskapliga undantagna, har fortsatt utvecklats i positiv riktning, och universitetsledningens fokus p lrarutbildningsfrgor r bestende. Behovet av utvecklade lrarutbildningar ptalas i universitetets budgetunderlag, d omfrdel-ningen till frmn fr vrd- och ingenjrsutbildningar riskerar att bli till frfng fr de frstnmnda.

Det aktiva arbetet fr att strka universitetets internationella stllning har liksom tidigare sttt hgt p agendan under 2013. Ledningsresor till bland annat Turkiet och Sydkorea har genererat olika utvecklingsprojekt fr framtiden. Mot bakgrund av erfarenheter under frra ret har en konkret internationaliseringsplan kunnat faststllas, dr universitetet bland annat gr igenom centrala och andra utbytesav-tal samt interna tionella ntverk, fljer upp aktuella utpekade centrala samarbeten, vidarefr olika centrala initiativ samt utvecklar en strategisk plan fr framtiden. Tidigare utpekade viktiga initiativ, som samarbetena med University of Illinois och med Helsingfors universitet, har behllit sin centrala stllning.

I rekryteringsfrgorna, som rektor srskilt pekat ut som framtida nyckelfrgor fr verksamheten, har ett antal internationella toppforskare nominerats inom ramen fr VR:s internationella utlysning, samtidigt som universitetet fortsatt arbetat aktivt med olika nomineringar, inte minst till Wallenberg Academy Fellows.

Arbetet med strategiska partnerskap har under ret givit flera betydelsefulla resul-tat fr universitetet. Stockholms universitets stersjcentrum har inrttats med centralt bistnd frn Stiftelsen BalticSea2020. Stockholms universitets institut fr Turkietstudier (SUITS) har inrttats tack vare ett antal strategiska partners i Sverige och Turkiet. Institutionen fr barn- och ungdomsvetenskap bedriver forskning om mobbning i samarbete med Stiftelsen Friends, ett samarbete som har kunnat inrt-tas med std frn Wallenbergstiftelserna.

Dimensioneringen av universitetets utbildningar, med utgngspunkt svl i arbets-marknadens behov och studenternas efterfrgan som i forskningens behov, utgr ocks en av de mest centrala frgorna fr kommande r.

Under 2013 har omrden och fakulteter pbrjat arbetet med uppfljningen av visio nen, att utbildning och forskning vid flertalet av Stockholms universitets institutioner och enheter ska inta en nationellt ledande och internationellt framst-ende stllning. Den nya universitetsledningen har parallellt pbrjat arbetet med utvecklandet av en ny vision och en central verksamhetsplan fr universitetet frn och med 2015.

Rektor Astrid Sderbergh Widding

Innehllsfrteckning

Styrelsebeslut 1

Frord 5

Intern styrning och kontroll 13

Ekonomiskt resultat 19

Finansiering av utbildning p grundniv och avancerad niv 22

Intkter och kostnader fr utbildning p grundniv och avancerad niv 22

Uppdragsverksamhet inom utbildning p grundniv och avancerad niv 24

Myndighetskapital fr utbildning p grundniv och avancerad niv 25

Finansiering av forskning och utbildning p forskarniv 26

Intkter och kostnader fr forskning och utbildning p forskarniv 26

Uppdragsforskningens intkter och kostnader 28

Myndighetskapital fr forskning och utbildning p forskarniv 29

Samfinansiering av bidragsfinansierad verksamhet 29

Avkastning fr donationsmedel i frhllande till marknadsindex 30

Utbildning p grundniv och avancerad niv 33

Omfattning av utbildning p grundniv och avancerad niv 33

Utbildningsutbud 33

Sktryck 34

Helrsstudenter 34

Helrsprestationer och prestationsgrad 35

Studenter som inte tar pong 36

Prestationer fr utbildning p grundniv och avancerad niv 36

Prestation: Kostnad per helrsstudent 36

Prestation: Kostnad per helrsprestation 37

Examina 37

Forskningsanknytning i utbildningen 38

vrig utbildning 39

Utbildning som kompletterar avslutad utlndsk utbildning 39

Kompletterande utbildning fr jurister med utlndsk bakgrund 39

Kompletterande utbildning fr lrare med utlndsk bakgrund (ULV) 41

Srskilda taganden 44

Tolk- och versttarinstitutet 44

Utbildning i srskilda mnen 45

Test i svenska fr universitets- och hgskolestudier (Tisus) 46

Nationella medel fr studenter med funktionshinder 47

Specialpedagogisk utbildning 49

Studieavgifter fr tredjelandsstudenter 51

Dimensionering av lrarutbildning 52

Utkat antal programnybrjare 54

Lrarutbildning i minoritetssprk 54

Forskning och utbildning p forskarniv 57

Omfattning av utbildning p forskarniv 57

Nyantagning 57

Genomsnittlig nettostudietid 57

Examina 58

Urval av framgngsrika anskningar 60