Arsredovisning 2020 1.

Årsredovisning2020

VD:s kommentar

Jubileumsåret 2020 ar ett år vi intekommer att glomma. Planen var attfira Leksands Sparbanks 150-årigahistoria med pompa och ståt. Nu blevdet inte så. Men kanske ar det just ikristider vi sparbanker behovs sommest?

Coronapandemin som drabbat varlden och Siljansbygden har

detta år påverkat det mesta, aven oss på Leksands Sparbank.Det har varit en provning och jag ar stolt over att vi trots

rådande lage bidragit till utveckling av vår bygd. Att vi arhandlingskraftiga och hjalper kunder i både kris och framgång

ar, som jag ser det, den framsta anledningen till att vi mitt idenna pandemi okar vår kundnojdhet från en redan mycket hog

nivå. Jag vill har rikta ett stort tack till personalen på LeksandsSparbank som stottat varandra och våra kunder under enmycket speciell tid.

SIljansbygden blir an mer attraktiv tack vare digitaliseringenSiljansbygden har en attraktionskraft i hela landet – många

gånger ar vi sjalva symbolen for landet Sverige. Många vill levaoch bo i vår bygd och coronapandemin har fått fler att lamna

staderna. Digitalisering medfor att fler kan jobba hemifrån ochvarfor sitta i en Stockholmsforort nar man kan bo i Sjurberg,

Siljansnas, Dala-Floda eller någon annan av alla fantastiskastallen har i bygden? Har har vi en mojlighet och ett ansvar attbidra till att utveckla både bygden och Sparbanken.

Stabil ekonomi trots pandemiBesoksnaringen ar en viktig motor i vår region och just denna

naring drabbades tidigt och hårt av de restriktioner sombeslutades under året. Som sparbank lever vi i symbios med vår

bygd och naringslivets situation avspeglar sig i Sparbankenskonstaterade och befarade kreditforluster. Detta påverkar dockinte vår ekonomiska stabilitet som ar fortsatt mycket god och

vår tro på långsiktighet ar fortsatt orubbad. Leksands Sparbankhar trots pandemin gjort ett positivt resultat for 2020 och ar

fortsatt en av Sveriges mest solida banker.

Satsa framåt aven i tider av krisLeksands Sparbank ska vara en positiv kraft for samhallet ochvi drivs av att tillsammans med andra utveckla Siljansbygden.

Som jag ser det blir detta an tydligare i en kris som denna, attvara långsiktig innebar bland annat att kunna stå upp och

fortsatta framåt nar det blåser hårt. Och tack vare denlångsiktighet som finns i Leksands Sparbank har vi haft

mojlighet att satsa och stotta kunder, foretag och foreningarextra mycket under detta oroliga år. Bland annat genomForetagsakuten som hjalpte bygdens foretagare med råd-

givning och stod under våren, Sparbankshjalpen dar bygdensforeningar fick 1,6 miljoner i extra coronastod for att kunna

fortsatta driva sina verksamheter och inte minst genombankverksamheten dar vi har jobbat extra nara kunder som

riskerat att hamna i ekonomiska svårigheter.De satsningar vi har gjort under året tillsammans med

foreningar, foretag, privatpersoner och kommuner har aldrigvarit så viktiga som nu. Jag ar tacksam att våra foretradare

skott sparbanken så val, så att vi har haft mojligheten att satsaoch se framåt i dessa tider av oro.

Digitala kanaler till trots så saknar jag att få traffa

medarbetare, kunder, samarbetspartners och alla sparbanks-vanner runt om i Sverige. Nu ser jag fram emot en vaccinerad

framtid dar vi kan få tillbaka det basta från 2019 utan attglomma allt vi lart oss under 2020.

Valkommen till Leksands Sparbank!

Bjorn Rinstad — VD

Leksands Sparbank årsredovisning 2020

3

150 år ar andå 150 år. Planen var ett storslaget firande

under hela 2020. Istallet kom en pandemi och satte stopp

for våra planer. Vi fick tanka om och hitta nya satt att fira vårt

jubileum. Det gjorde vi genom en återblick, en hyllning och en present.

Återblick

Vi borjade titta tillbaka på åren som gått. Genom inlagg på sociala medier delade vi med oss av vad vihittade i våra arkiv. Och det var en stor blandning av bilder.

I samband med att Siljansnas brot sig ut från Leksands Sockenstartade historien om Leksands Sparbank. Bilden visar barn påBjorkberget i slutet av 1800-talet.

Under årens lopp har det pågått flera olika kampanjer.Den har bilden ar från 1963 då Leksands Sparbank hade ensparkampanj.

Tidigare vd Roland Reineck som overlamnar en gåva till MatsRapp for Leksands Scouter.

For 50 år sedan firade Leksands Sparbank 100 år. Bilden ar frånfirandet då flera i personalen hade drakt på sig. Med på bild arbland annat Jan Holfve (tv).

Par Johannes skrev boken ’’Leksands Sparbank 100 år’’. Detblev ingen bok detta jubileum. Men vi gjorde en film. Las mer omdet på nasta sida.

Tavlan med de tre pionjarerna på Leksands Sparbank, målad avSam Uhrdin.

Vi firar...Leksands Sparbank årsredovisning 2020

4

Hyllning

Leksands Sparbank finns till for att utveckla Siljansbygden. Genom filmen ’’Tillsammans utvecklar viSiljansbygden’’ ville vi hylla alla eldsjalar och manniskor som får bygden att leva.

– Jag har hittat en bra plats for mig att verka på, dar jag kanvara kreativ och jag kanner att jag kan vara med och bidra till

utveckling av forening och av bygden. Och så får jag paddlaockså, det ar riktigt haftigt!

David och alla andra eldsjalars engagemang ger så mångaringar på vattnet, både direkt for oss som bor har med

fritidssysselsattningar, gladje och valmående. Men ocksåindirekt genom besokare från hela Sverige som ger ossforetagande och jobb nar de bor, ater och lar sig mer om till

exempel paddling.David har ett stort engagemang i bland annat Floda

Forsfarare som har utvecklat och fortsatter att utveckla en avSveriges basta paddelarenor vid Lissfors i Dala-Floda.

Filmen finns att se i sin helhet på Leksands SparbanksFacebooksida eller YouTubekanal.

Present

Sparbankshjalpen var en fodelsedagspresent till bygden och manniskorna som bor och lever har.Genom Sparbankshjalpen fick 67 foreningar dela på nastan 1,6 miljoner kronor.

– Det kanns forstås valdigt bra att i dessa tuffa tider kunna

vara med och bidra. Samtidigt ar det både overvaldigande ochomvalvande att se hur hårt corona slår mot foreningslivet i vår

bygd, sa Jonas Heimer marknadschef på Leksands Sparbank.En av foreningarna som fick hjalp av Sparbankshjalpen var

Brudpiga RK dar coronapandemin har haft en kraftig påverkan

på verksamheten med installda installda tavlingar och kring-arrangemang som alla har forsvunnit.

– Bidraget från Sparbankshjalpen sakerstallde att vi kundefortsatta bedriva vår verksamhet som vi onskar vilket forstås

ar helt fantastiskt, sa Isabella Niss som ar kassor i Brudpiga RK.

David Levren ar en av rosterna i filmen. David ar en inflyttadvardagshjalte som gor det han alskar och i samma veva ar enfantastisk kraft som utvecklar hela bygden.

I samband med Leksands Sparbanks 150-årsfirande avsatte vi1 500 000 kronor till foreningar i Leksand, Rattvik och Gagnefskommuner for att hjalpa till under coronakrisen. Nar ansok-

ningstiden hade gått ut fick 67 foreningar dela på 1 583 150 krfrån Sparbankshjalpen.


5

Handelser under året

Januari — Forelasning med hjarnforskaren Anders Hansen. 4000 skolungdomar och allmanhet fick lyssna på Anders råd for battremental halsa.

Februari — Japansk filmfestival på banken. Nara 1000 personer provade judo, origami, kalligrafi, Pokemon, att gora sin egenanimerade film och massa annat.

Mars — Två forelasningar på temat Hållbarhet i samband med Leksands Naringslivsvecka. Anna Torsgården och Frida Vikstrom(bilden tv) från Dalarna Science Park presenterade inspiration, konkreta tips och diskussionsunderlag kring hur och varfor mansom foretag ska arbeta med hållbarhet. Bashar Mustafa (bilden th) berattade om hur han gick från flykting till saljchef på

Morakniv.


6

Coronapandemin

I mars 2020 slog coronapandemin till mot Sverige och Siljansbygden. De kundtraffar som var inbokade fickstallas in med kort varsel. Overallt stallde foretag om for att mota de restriktioner som infordes. PåLeksands Sparbank styrdes kundflodet in mot digitala kanaler. På våra sociala medier berattade vi om vadvi sjalva gjorde for anpassningar, men lyfte aven lokala foretagares losningar.

Leksands Sparbank stallde om nar pandemin var ett faktum. Vi gjorde flera forandringar så som extra oppettider for riskgrupper,styrde om kundkontakter till digitala kanaler, sakerhetsanpassningar i banklokalen som till exempel plexiglas i kassan,golvmarkeringar for att hålla avstånd och konummerlapp i mobilen.

Två omstallningar Leksands Sparbank fick gora med kort varsel. Aktiekvallen i maj gjordes digitalt via en livesandning på Facebookoch Sparbanksstamman anordnades via Teams.

Foretagsakuten var ett initiativ av Foretagarna och Leksands Sparbank i samarbete med kommunerna i Leksand, Rattvik ochGagnef for att hjalpa bygdens foretagare i coronakrisen. Lars Liljegren utsågs till projektledare. Foretagsakuten pågick undermars-maj 2020 Under tiden som den lokala foretagsakuten kordes etablerades en statlig nationell foretagsakut. Idag kan de

foretagare som behover oberoende hjalp hora av sig dit.


7

Forvaltningsberattelse

Redovisning for verksamhetsåret 2020Styrelsen for Leksands Sparbank, 583201-2529, får harmed avgeÅrsredovisning for verksamhetsåret 2020, sparbankens 150:everksamhetsår. Sparbanksstamman ager rum torsdagen den 22:e april.

Allmant om verksamhetenLeksands Sparbank har Leksands-, Rattviks- och Gagnefs kommuner

som verksamhetsområde. Sparbankens huvudkontor finns i Leksand

och darutover finns kontor i Rattvik och Insjon. Sparbanken bedriver in-

och utlåningsverksamhet. Vidare tillhandahåller sparbanken bl.a.

foljande tjanster: ekonomisk och juridisk rådgivning, betalningsfor-

medling, stallande av borgen och garantier, uthyrning av bank- och

servicefack, forsakringsformedling, pensionssparrorelse samt varde-

pappersrorelse efter tillstånd. Leksands Sparbank ar en sjalvstandig

och stark lokalt forankrad sparbank som finns till for att utveckla

bygden och manniskorna. Sparbankens overgripande mål ar att bidra

till en hållbar och trygg ekonomisk framtid for både privatpersoner och

foretag i Siljansbygden. Sparbankens framsta bidrag till bygdens

ekonomiska framtid bygger på karnverksamheten med in- och utlåning.

Vidare bidrar sparbanken till bygdens utveckling genom stort

engagemang och ekonomiskt stod till bland annat idrott, kultur och

utbildning.

Sparbankens stallningBalansomslutningen vid årets slut var 5 780 806 tkr, en okning med

600 867 tkr (11,6%). Affarsvolymen, forvaltade och formedlade

volymer, uppgick till 16 068 868 tkr, en okning med 1 176 208 tkr

(7,9%). Inlåningen vid årets slut uppgick till 4 870 146 tkr, en okning

med 574 234 tkr (13,4 %). Sparbankens kunder har formedlade

placeringar i fonder (inkl. ppm) och forsakringar med ett marknadsvarde

på 4 223 968 tkr, en okning under året med 403 841 tkr (10,6%).

Utlåningen uppgick vid årets slut till 3 761 281 tkr, en okning med 106

911 tkr (2,9%). Sparbankens kunder har i Swedbank Hypotek

formedlade krediter på 1 589 324 tkr, en minskning med 48 579 tkr

(-3,0%). Sparbanken hade vid årsskiftet placerat 1 120 254 tkr i

rantebarande vardepapper, 266 514 tkr i aktier samt 347 715 tkr i

likvida medel. Likviditetsberedskapen ar mycket god. Karnprimarkapi-

talet vid årets slut uppgår till 886 268 tkr. Efter avrakning på grund av

bl a aktieinnehav i Swedbank AB med 148 688 tkr uppgår kapitalbasen

till 737 580 tkr. Kapitalbasen i forhållande till riskvagt belopp, 3 344

854 tkr, ger en karnprimarkapitalrelation på 22,05% (not 35).

Sparbankens stallning ar mycket god.

Sparbankens resultatRorelseresultatet på 24 425 tkr ar 47 634 tkr lagre an 2019, framst

beroende okade kreditforluster samt utebliven utdelning från Swed-

bank AB. Rantenettot okade dock med 5,7 % till 96 299 tkr ( 91 108

tkr). Provisionsnettot okade 14,3% till 47 799 tkr (43 063 tkr) , framst

beroende på okade vardepappers- och betalningsprovisioner. I slutet av

året gjordes en overenskommelse mellan Sparbankernas Riksforbund

och Swedbank AB avseende Payex AB, sparbankens del av denna

overenskommelse uppgår till 2 750 tkr och beloppet har redovisats som

provisionsintakt under 2020. Under posten Erhållna utdelningar

uteblev utdelningen for 2019 från Swedbank AB (22 010 tkr). Under

Nettoresultat av finansiella transaktioner bokfors reavinster och

reaforluster samt orealiserade vardeforandringar på vardepapper. De

allmanna administrationskostnaderna uppgick totalt till 82 057 tkr (75

921 tkr), en okning med 8,1 %. Personalkostnader har okat med 3,6%.

IT-kostnader har okat med 20,2%. Avskrivningarna minskade med

7,5% till 5 385 tkr (5 821 tkr). Ovriga kostnader ar relativt oforandrade.

De totala kostnaderna okade med 4,9% till 95 328 tkr (90 902 tkr).

Kreditforluster netto under året blev - 31 934 tkr (- 1 948kr), se not 12

for mer information samt nedan om covid-19. Nyckeltal som beskriver

sparbankens utveckling, stallning och resultat redovisas under Fem år i

sammandrag’’.

Covid-19Coronaviruset har under året haft stor påverkan på både bygden och

sparbanken. Många har sjalva blivit direkt drabbade av sjukdomen eller

haft nara och kara som insjuknat. Detta ar for alla samhallen svårt att

bara. Vidare har coronapandemin haft stor påverkan på vårt satt att

leva och på naringslivets mojlighet att verka. Bland annat så har många

aldre under en stor del av 2020 levt ett isolerat liv på grund av att man

bedomts tillhora riskgrupp. Vi ser aven att många yngre forlorat sina

sociala sammanhang genom stangda skolor och installda traffar inom

idrott och kultur. Naringslivet i Siljansbygden ar starkt kopplat till

besoksnaringen och just denna naring drabbades tidigt och hårt av de

restriktioner som beslutades till foljd av smittspridningen. Narings-

livets situation har under 2020 fått stor påverkan på sparbankens

resultat genom historiskt stora kreditreserveringar till foljd av

konstaterade och befarade kreditforluster kopplat till foretagskrediter.

Leksands Sparbank har under året initierat ett antal satsningar for att

stotta bygden under året. Bland annat skapades en Foretagsakut under

våren tillsammans med Foretagarna Leksand och kommunerna i

Gagnef, Leksand och Rattvik, for att hjalpa foretag och foretagare att

hantera foljderna av covid-19. Ett ytterligare exempel ar Sparbanks-

hjalpen som stottat foreningar med stora ekonomiska tapp till foljd av

pandemin totalt delade sparbanken ut drygt 1,6 mkr i Sparbanks-

hjalpen.

MedarbetareÅret 2020 och situationen kring Covid-19 har påverkat våra med-

arbetare i hog grad. Vi har stallt om till digitala kontaktvagar och


8

minimerat fysiska traffar samt att flera av oss har arbetat hemma for

att minska antalet personer på kontoren. Vi har fokuserat på att stalla

om och inte in, våra medarbetare har gjort en fantastisk insats genom

att vara flexibla och hjalpa varandra over funktionerna for att hantera

nya kundmonster och arbetssatt. Allt for att skydda våra kunder,

besokare och oss sjalva, samt for att sakerstalla att vi som samhalls-

viktig funktion ska kunna hålla en fortsatt hog servicenivå. Under året

har vi avslutat ett mentorprogram for utbildning till privatrådgivare

och hunnit starta upp ett ytterligare program. Vi har aven ett pågående

utbildningsprogram for medarbetare som ska certifieras i Swedsec

Rådgivning och Bolån. Under året har vi registrerat 1255 utbildnings-

aktiviteter i utbildningssystemet SABA och utover detta 570 timmar i

annan utbildning, detta ar en tydlig okning från 2019, dar vi i spåren av

Covid har kunnat lagga mer tid på utbildning an normalt. Vi har aven

arbetat med ny process for successionsplanering, for att vi ska ligga

steget fore vad galler kompetenstillforsel och for att fler av våra

medarbetare ska kunna vaxa med oss internt.

KunderÅrets stora kundnojdhetsundersokning från Svenskt Kvalitetsindex

(SKI) visar att sparbankerna med sitt lokala engagemang, narhet till

sina kunder och ett bra utbud av digitala tjanster får hogst betyg bland

samtliga banker i Sverige hos både privat- och foretagskunder.

’’Sparbankerna (som grupp) får ett starkt betyg av sina privat- och

foretagskunder och kommer bast ut i årets generella ranking.

Sparbanksiden om att vara en viktig del av det lokala samhallet i

kombination med val fungerande digitala tjanster samt en nara och

personlig service har ett år som detta sarskilt uppskattats av

kunderna’’, summerar SKI sin rapport. Kunderna uppskattar allt mer de

digitala tjansterna, men vill samtidigt att det aven ska finnas en lokal

forankring. Det handlar om att vara nara sina kunder och forstå deras

vardag. Aven om många kundmoten idag sker via digitala granssnitt ar

det fortsatt det nara och personliga motet som påverkar nojdhet och

lojalitet mest. For Leksands Sparbanks ser vi att kundnojdheten for

både privatkunder och foretagskunder okar med ett resultat over

sparbankssnittet. På privatsidan når vi ett index på 81,6 (+4,8 jamfort

med 2019) och bland foretagskunder 79,3 (+2,7). Frågor som beror

image, lojalitet och insatser for bygden visar dessutom resultat i

absolut toppklass bland alla banker som inkluderas i undersokningen.

Vid årsskiftet hade Leksands Sparbank 23 896 kunder. Av dessa var 21

218 fysiska kunder (privata) och 2 678 juridiska kunder (foretag och

foreningar). Under 2021 kommer vi fortsatta bygga lojalitet, enga-

gemang och tillvaxt genom att vara lokala, personliga och proaktiva i

vår dialog med alla våra kunder och kring deras ekonomi.

Samarbetsavtal med Swedbank AB (publ)Sparbanken har behov av mycket kvalificerade IT-system och IT-

tjanster, så att våra kunder erbjuds en modern och rikstackande

bankservice samt att sparbankens redovisning sakerstalls. Ett kon-

kurrenskraftigt och heltackande produktutbud innehållande fond- och

andra placeringsprodukter, finansieringsprodukter, bank- och kredit-

kortsprodukter etc. har funnits i sparbanken sedan lång tid tillbaka.

Leveransen av detta ar långsiktigt garanterat genom avtal med

Swedbank AB (publ). Gallande avtal har forhandlats fram under 2018

och detta galler under perioden 2018.07.01-2024.06.30. Darefter

forlangs avtalet automatiskt i tre år, om det inte sagts upp senast

trettiosex månader dessforinnan.

Aktieinnehav i Swedbank AB (publ)Leksands Sparbank ager 1 550 000 stamaktier i Swedbank AB (publ).

Anskaffningsvardet ar 80 600 tkr och vid årsskiftet var marknads-

vardet 223 386 tkr ( fg år 216 148 tkr), vilket motsvarar en kurs på

144,12 per aktie. Under året har innehavet haft en orealiserad positiv

påverkan på det egna kapitalet med 7 238 tkr.

HållbarhetUnder 2020 slutforde vi en kartlaggning av vårt hållbarhetsarbete

tillsammans med en hållbarhetscoach från Sustainergies. Kartlagg-

ningen resulterade dels i att vi fick en overblick kring hur vårt arbete

med hållbarhet ser ut idag, dels rekommenderade fokusområden att

jobba vidare med. Enligt kartlaggningen kan vi påverka mest genom att

arbeta med: hållbarhet i kreditgivning, hållbarhet i sparande och vår

direkta påverkan. Vi har under året integrerat hållbarhetsperspektivet i

våra strategier och jobbat med att forankra arbetssatt inom respektive

affarsområde, samt aven påborjat arbetet med att ta fram en ny

hållbarhetspolicy. Under 2020 genomforde vi ett flertal projekt,

evenemang och handelser med hållbarhetstema: Aktiekvall med

hållbarhetsfokus, skolsatsning for allas lika varde med Lika Olika,

forelasning kring mångfald och foretagande med Bashar Mustafa,

forelasning med Anders Hansen om sambandet mellan fysisk aktivitet

och hjarnans utveckling samt extern kommunikation kring vårt

stallningstagande att vi jobbar for målen i Agenda 2030 och tips om

hållbart sparande.


9

Insatser for bygden (IFB)

I syfte att framja regional utveckling, som leder till ekonomisk och mansklig tillvaxt,

har sparbankens styrelse under 2020 beslutat att medverka och stodja Beslut tkr

Leksands Sparbank Sparbankshjalpen 150 år 2020-06-22 1 608

Dalarnas Spelmansforbund Digitaliseringsprojekt av folkmusiktradition 2020-05-27 300

Leksands Sparbank Visit Dalarna marknadsforing pga covid-19 2020-05-27 250

Stiftelsen Furudals Bruks kulturhus Utveckla eventlokal. 2020-05-27 200

Stiftelsen Furudals Bruks Kulturhus Isolering, handikappanpassning av Stallet 2020-09-30 200

Leksands Sparbank Eget projekt for stod till besoksnaringen 2020-11-25 200

Leksands Sparbank Stiko Pers sommar 2020-05-27 200

Tallbergs Byaman Utveckla utegym mm 2020-09-30 190

Leksands Sparbank Projekt Foretagsakut pga covid-19 2020-03-25 100

Rattviks Kultursallskap Sommarteater vid Skålberget 2020-09-30 100

Basna Tradgård Damm, vattenfall o backar. 2020-05-27 100

IFK Rattvik Bandy ’’Sommarrorelse 2020’’ 2020-06-22 90

Mat runt Siljan Framtagande av ’’Matkartan’’. Nya skyltar. 2020-05-27 65

Nedansiljans brukshundsklubb Storre traningsplan, staket, parkering. 2020-05-27 60

Saterglantan Affarsutveckling mm 2020-05-27 60

Gagnefs IF Utveckla utegym 2020-09-30 58

Siljan News Siljans kok. Digital portal for restauranger. 2020-05-27 50

Leksand Muaythai Thaiboxningsforening Material till foreningen. 2020-05-27 50

Rattviks Base- o Softbollklubb Sakerstalla spelplan i Corona-tider 2020-06-22 50

Ostbjorka bystugeforening Handikapptoalett i bystuga. 2020-05-27 50

Floda Hembygdsforening Kvarna i Gagnef, upprustning. 2020-09-30 50

Vargnas och Åjers bystugeforening Handikappanpassade åtgarder 2020-09-30 50

Vikarby IK Niomanna målburar. 2020-05-27 36

Ostanviks Bygdegårdsforening Svartviksbadet, bryggor och simskola. 2020-05-27 35

Bergsangs Bystugeforening Handikappanpassa friggebod 2020-09-30 33

Djura byalag Wasasalen 2020-05-27 30

Ostansjo-Ostanviks Undantags samf. Slogbod o grillplats vid Ostansjobron. 2020-05-27 30

Tallbergs IF Skyddsnat, urtavla 2020-06-22 30

Leksand IF Fotboll Inkop av mål. 2020-05-27 25

Leksand Sommarland Strand Strandrensare 2020-05-27 25

Mats Johansson Offentlig hjartstartare i Siljansnas 2020-05-27 20

Reumatikerforeningen i Rattvik Ljudanlaggning simhallen 2020-06-22 20

Byggnadsforeningen Svea Biljettbokningssystem 2020-09-30 15

70-plussare i Mockfjard Renovering av broar Jugasåkern 2020-06-22 10

Leksands Parkgolfklubb Inkop av klubbor och bollar 2020-11-25 10

Leksands Bågskytteklubb Klubbtrojor 2020-05-27 5

Summa, tkr 4 405

RiskhanteringI sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kredit-,

marknads-, likviditets- och operativa risker. For att begransa och

kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse

faststallt policies och riktlinjer for de olika risktyperna. Sparbanken gor

kontinuerligt en bedomning av risknivån i forhållande till det egna

kapitalet i den process som kallas intern kapital- och likviditetsut-

vardering (IKLU). En mer omfattande skrivning om sparbankens risker

finns i not 3.

Principer och processer for ersattningar och formåner tillledningenUppgifter om ledande befattningshavares ersattningar återfinns i not 10.

Forvantningar avseende den framtida utvecklingenPå kort sikt finns en fortsatt osakerhet kring utvecklingen av

smittspridning och nya utbrott. Den kommande vaccineringen mot

covid-19 har dock medfort att de flesta institut nu skriver upp

tillvaxtprognoserna for 2021. I kolvattnet av covid-19 ser vi nya

beteenden och kopmonster som i viss utstrackning kan komma att

stanna. Digitaliseringen har accelererat mojligheterna att jobba hemma

och benagenheten att handla på natet. Har finns både utmaningar och

mojligheter for en lokalt forankrad sparbank. På langre sikt ger den

hoga kundnojdheten hos Leksands Sparbanks kunder en god forut-

sattning for framtida tillvaxt och lonsamhet. Vi vet aven att

varumarket driver lojalitet och kundnojdhet och vi bedomer att

sparbankens starka varumarke kommer att vara en an viktigare

tillgång i en digitaliserad framtid. Genom ett nara samarbete med

Swedbank AB (publ) har Leksands Sparbank tillgång till ett stort utbud

av tjanster, specialister och produkter vilket gynnar sparbankens

konkurrenskraft. Utvecklade samarbeten med andra sparbanker ar en

annan faktor som vi bedomer kommer vara av stor vikt for Leksands

Sparbanks utveckling. Leksands Sparbanks stabila finansiella stallning

mojliggor att vi kan fortsatta vaxa tillsammans med befintliga och nya

kunder samtidigt som vi kan anpassa verksamheten vid storre

omvarldsforandringar.


10

Fem år i sammandrag, nyckeltalNyckeltal

2020 2019 2018 2017 2016

Volym

Affarsvolym ultimo, mkr 16 069 14 893 13 413 13 232 11 732

(Forvaltade och formedlade kundvolymer, forandring under året, %) 7,90 11,03 1,37 12,79 9,67

Medelaffarsvolym (MAV), mkr 15 218 14 238 13 205 12 409 11 209

forandring under året, % 6,88 7,82 6,41 10,71 6,15

KapitalSumma riskvagt exponeringsbelopp 3 345 2 974 2 825 2 712 2 559

KarnprimarkapitalrelationKarnprimarkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,05 24,09 23,51 23,05 22,69

Total kapitalrelationTotal kapitalbas i % av riskexponeringsbelopp 22,05 24,09 23,51 23,05 22,69

Soliditetbeskattat eget kapital + eget kapitalandel avobeskattade reserver i % av balansomslutningen 15,35 16,70 17,95 18,51 19,80

Resultat

PlaceringsmarginalRantenetto i % av MO 1,74 1,81 1,72 1,62 1,56

Rorelseintakter/affarsvolymRantenetto + rorelseintakter i % av genomsnittlig affarsvolym 1,00 1,16 1,09 1,16 1,07

Rorelseresultat/affarsvolymRorelseresultat i % av genomsnittlig affarsvolym 0,16 0,51 0,38 0,39 0,33

Avkastning på totala tillgångarÅrets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 0,36 1,22 0,91 1,01 0,74

Rantabilitet på eget kapitalRorelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 2,27 6,96 4,97 5,23 3,78

K/I-tal fore kreditforlusterKostnader exkl kreditforluster i % av rantenetto + rorelseintakter 0,63 0,55 0,62 0,65 0,66

K/I-tal efter kreditforlusterKostnader inkl kreditforluster i % av rantenetto + rorelseintakter 0,84 0,56 0,65 0,66 0,69

Kreditforsamrade fordringar och kreditforluster

Andel forlustreserv av kreditforsamrade exponeringarForlustreserv i % av kreditforsamrade exponeringar 41,60 25,17 51,14 n/a n/a

Andel kreditforsamrade fordringarKreditforsamrade fordringar netto i % av total utlåning till allmanheten ochkreditinstitut 1,42 1,13 0,49 n/a n/a

KreditforlustnivåKreditforluster i % av ingående balans for utlåning till allmanheten ochkreditgarantier 0,86 0,05 0,12 0,07 0,11

Ovriga uppgifterMedelantal anstallda 55 52 51 48 47

Antal kontor 3 3 3 3 3


11

Resultat- och balansrakning

tsek 2020 2019 2018 2017 2016

ResultatrakningRantenetto 96 299 91 108 82 381 72 228 65 660

Provisioner, netto 47 799 43 063 39 624 36 000 32 890

Nettoresultat av finansiella transaktioner 6 297 7 271 –2 002 13 331 2 749

Ovriga intakter 1 292 23 467 23 331 22 825 18 347

Summa intakter 151 687 164 909 143 334 144 384 119 646

Allmanna administrationskostnader –82 057 –77 148 –74 971 –80 627 –69 751

Ovriga rorelsekostnader –13 271 –13 754 –14 052 –12 674 –9 366

Kreditforluster –31 934 –1 948 –3 966 –2 231 –3 097

Summa kostnader –127 262 –92 850 –92 989 –95 532 –82 214

Rorelseresultat 24 425 72 059 50 345 48 852 37 432

Bokslutsdispositioner 898 – – – –

Skatter –5 419 –10 765 –6 592 –3 731 –6 387

Årets resultat 19 904 61 294 43 753 45 121 31 045

Not: For 2019 har en justering med 1 227 tkr gjorts mellanprovisions- och allmanna adm.kostnader av jamforelseskal.

BalansrakningKassa 2 553 3 158 3 286 3 106 3 974

Utlåning till kreditinstitut 347 715 436 933 323 438 228 108 134 713

Utlåning till allmanheten 3 761 281 3 654 369 3 696 603 3 365 360 3 083 936

Rantebarande vardepapper 1 120 254 664 547 463 878 585 119 605 018

Aktier och andelar 266 514 226 988 317 353 359 085 411 400

Materiella tillgångar 51 506 56 504 62 053 66 087 51 684

Ovriga tillgångar 230 983 137 440 129 059 52 516 63 892

Summa tillgångar 5 780 806 5 179 939 4 995 670 4 659 381 4 354 617

Skulder till kreditinstitut – – 4 286 – 360

Inlåning från allmanheten 4 870 146 4 295 911 4 072 435 3 779 119 3 475 551

Ovriga skulder 20 519 16 809 19 594 17 658 16 478

Avsattningar 2 969 2 588 2 441 – –

Summa skulder och avsattningar 4 893 634 4 315 308 4 098 756 3 796 777 3 492 389

Obeskattade reserver – 898 898 898 898

Eget kapital 887 172 863 733 896 016 861 706 861 330

Summa skulder, avsattningar och eget kapital 5 780 806 5 179 939 4 995 670 4 659 381 4 354 617

Forslag till disposition betraffande sparbankens vinst.

Till årsstammans forfogande/behandling finns foljande belopp i kronor:

Årets resultat 19 904

Summa 19 904

Styrelsen foreslår att detta belopp i tkr disponeras enligt foljande:— Avsattning till Insatser for bygden (IFB) 904— Overforing till reservfond 19 000

Summa 19 904

Sparbankens ekonomiska stallning ger inte upphov till annan bedomning an attsparbanken kan forvantas fullgora sina forpliktelser på såval kort som lång sikt.Styrelsens bedomning ar att sparbankens egna kapital efter foreslagenavsattning såsom det redovisas i årsredovisningen ar tillrackligt stort iforhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad betraffar sparbankens resultat och stallning i ovrigt, hanvisas tillefterfoljande finansiella rapporter med tillhorande bokslutskommentarer.


12

Resultatrakning

tsek not 2020 2019

Ranteintakter 105 097 98 539

Rantekostnader –8 798 –7 431

Rantenetto 4 96 299 91 108

Erhållna utdelningar 5 559 22 598

Provisionsintakter 6 51 652 47 256

Provisionskostnader 7 –3 853 –4 193

Nettoresultat av finansiellatransaktioner 8 6 297 7 271

Ovriga rorelseintakter 9 733 869

Summa rorelseintakter 151 687 164 909

Allmanna administrationskostnader 10 –82 057 –77 148

Avskrivningar på materiellaanlaggningstillgångar 20 –5 385 –5 821

Ovriga rorelsekostnader 11 –7 886 –7 933

Summa kostnader forekreditforluster –95 328 –90 902

Resultat fore kreditforluster 56 359 74 007

Kreditforluster, netto 12 –31 934 –1 948

Rorelseresultat 24 425 72 059

Bokslutsdispositioner 13 898 –

Skatt 14 –5 419 –10 765

Årets resultat 19 904 61 294

Rapport over resultat och ovrigt totalresultat

tsek not 2020 2019

Årets resultat 19 904 61 294

Poster som inte kan omforastill årets resultatForandringar i verkligt varde påegetkapitalinstrument varderade tillverkligt varde via ovrigt totalresultat 8 830 –90 352

Årets ovrigt totalresultat 8 830 –90 352

Årets totalresultat 28 734 –29 058

Balansrakning

tsek not 2020 2019

TillgångarKassa 2 553 3 158

Belåningsbara statsskuldforbindelserm.m. 15 151 947 131 657

Utlåning till kreditinstitut 16 347 715 436 933

Utlåning till allmanheten 17 3 761 281 3 654 369

Obligationer och andra rantebarandevardepapper 18 968 307 532 890

Aktier och andelar 19 266 514 226 988

Materiella anlaggningstillgångar 20

— Inventarier 19 058 22 811

— Byggnader och mark 32 448 33 693

Ovriga tillgångar 21 211 679 122 967

Forutbetalda kostnader och upplupnaintakter 22 19 304 14 473

Summa tillgångar 5 780 806 5 179 939

Skulder, avsattningar och

eget kapitalInlåning från allmanheten 23 4 870 146 4 295 911

Ovriga skulder 24 11 204 9 355

Upplupna kostnader och forutbetaldaintakter 25 9 315 7 454

Avsattningar 26 2 969 2 588

Summa skulder och avsattningar 4 893 634 4 315 308

Obeskattade reserver 27 – 898

Eget kapital 28

— Reservfond 720 000 664 000

— Fond for verkligt varde 147 268 138 438

— Balanserad vinst eller forlust – 1

— Årets resultat 19 904 61 294

Summa eget kapital 887 172 863 733

Summa skulder, avsattningar ocheget kapital 5 780 806 5 179 939

Not. For 2019 har en justering med 1 227 tkr gjorts mellan provisions- ochallmanna adm.kostnader av jamforelseskal.


13

Rapport — forandringar i eget kapitaltsek Reservfond

Fond verkligtvarde

Balanseratresultat

Åretsresultat

Totalt egetkapital

Ingående eget kapital 2019-01-01 628 000 228 790 –4 527 43 753 896 016

Årets totalresultatÅrets resultat 1 61 294 61 295

Årets ovrigt totalresultat –90 352 –90 352

Årets totalresultat – –90 352 1 61 294 –29 057

Overfort till reservfond 36 000 4 527 –40 527 –

Anslag Insatser for bygden –3 226 –3 226

Utgående eget kapital 2019-12-31 664 000 138 438 1 61 294 863 733

Ingående eget kapital 2020-01-01 664 000 138 438 1 61 294 863 733

Årets totalresultatÅrets resultat 19 904 19 904

Årets ovrigt totalresultat 8 830 8 830

Årets totalresultat – 8 830 – 19 904 28 734

Overfort till reservfond 56 000 –1 –55 999 –

Anslag Insatser for bygden –5 295 –5 295

Utgående eget kapital 2020-12-31 720 000 147 268 – 19 904 887 172

Kassaflodesanalystsek 2020 2019

Den lopande verksamhetenRorelseresultat 24 425 72 059

Justering for poster som inte ingår i kassaflodet

Orealiserad del av nettoresultat av finansiellatransaktioner –5 784 –5 694

Avskrivningar 5 385 5 821

Kreditforluster 32 134 2 034

Betald inkomstskatt –6 600 –6 600

Kassaflode från den lopande verksamhetenfore forandringarav rorelsekapital 49 560 67 620

Kassaflode från forandringar irorelsekapitalOkning/minskning av utlåning till allmanheten –139 046 40 200

Okning av rantebarande vardepapper –480 485 –194 975

Okning av inlåning från allmanheten 574 234 223 476

Forandring av ovriga tillgångar –92 362 –12 545

Forandring av ovriga skulder 4 295 –3 733

Kassaflode från den lopande verksamheten –83 804 120 043

InvesteringsverksamhetenAvyttring/inlosen av finansiella tillgångar – 14

Investering i aktier –134 –

Forvarv av materiella tillgångar –387 –272

Kassaflode från investeringsverksamheten –521 –258

tsek 2020 2019

FinansieringsverksamhetenUtbetalda anslag: Insatser For Bygden (IFB) –5 498 –2 132

Kassaflode frånfinansieringsverksamheten –5 498 –2 132

Årets kassaflode –89 823 117 653

Likvida medel vid årets borjan 440 091 322 438

Likvida medel vid årets slut 350 268 440 091

Foljande delkomponenter ingår ilikvida medelKassa 2 553 3 158

Utlåning till kreditinstitut, netto 347 715 436 933

Summa enligt balansrakningen 350 268 440 091

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt foljandeutgångspunkter:

— De har en obetydlig risk for vardefluktuationer.— De kan latt omvandlas till kassamedel.— De har en loptid om hogst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Betalda rantor och erhållen utdelning som ingår i kassaflodetfrån den lopande verksamheten:Erhållen utdelning 559 22 598

Erhållen ranta 104 384 98 770

Erlagd ranta –8 786 –6 944


14

Noter till de finansiella rapporterna

1 Uppgifter om Leksands Sparbank

Årsredovisningen avges per 31 december 2020 och avser Leksands Sparbank,organisationsnummer 583201-2529. Leksands Sparbank har sitt sate i Leksand.Besoksadressen till huvudkontoret ar Sparbanksgatan 1, 793 31 Leksand.

2 Vasentliga redovisningsprinciper

(A) Overensstammelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning ar upprattad enligt lag (1995:1559) om årsredo-visning i kreditinstitut och vardepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionensforeskrifter och allmanna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och varde-pappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet for finansiell rapporterings rekom-mendation RFR 2 Redovisning for juridiska personer. Sparbankerna tillampardarigenom s.k. lagbegransad IFRS och med detta avses standarder som harantagits for tillampning med de begransningar som foljer av RFR 2 och FFFS .Detta innebar att samtliga av EU godkanda IFRS tillampas så långt detta armojligt inom ramen for årsredovisningslagen (ÅRL) och med hansyn tillsambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkants for utfardande av styrelsen den 24 februari 2021.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillampats konsekvent på samtligaperioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

(B) Varderingsgrunder vid upprattande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder ar redovisade till historiska anskaffningsvarden. Finansiellatillgångar och skulder ar redovisade till upplupet anskaffningsvarde, forutomvissa finansiella tillgångar och skulder som varderas till verkligt varde (se not 32)eller nar sakringsredovisning till verkligt varde tillampas. Finansiella tillgångaroch skulder som varderas till verkligt varde består av derivatinstrument,finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiellaskulder varderade till verkligt varde via resultatrakningen eller som finansiellatillgångar varderade till verkligt varde via ovrigt totalresultat.

(C) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta ar svenska kronor och de finansiella rapporternapresenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, aravrundade till narmaste tusental.

(D) Andrade redovisningsprinciper

Andrade redovisningsprinciper foranledda av nya eller andrade IFRS

Nedan beskrivs vilka andrade redovisningsprinciper som sparbanken tillampar frånoch med 1 januari 2020. Ovriga andringar av IFRS med tillampning från och med 1januari 2020 har inte haft någon vasentlig effekt på sparbankens redovisning.

IASB har genomfort andringar i två faser i IAS 39, IFRS 9 och IFRS 7 somforanletts av pågående reformer av nuvarande referensrantor (aven benamndaIBOR). Andringarna i den forsta fasen trader ikraft och tillampas av sparbankenfrån och med den 1 januari 2020. Andringarna i denna forsta fas beror kraven forsakringsredovisning och ger lattnader for att bibehålla sakringsforhållandentrots potentiella osakerhetsfaktorer från IBOR-reformen. Vidare så innebarandringarna ytterligare upplysningskrav kring osakerheten i de pågåendereformerna av referensrantor. Reformen bedoms for narvarande ha enbegransad effekt på Leksands Sparbank.

Andringarna i IAS 39 innebar att sparbanken kan fortsatta tillampa sakringsre-dovisning trots den eventuella ineffektivitet som kan uppkomma i sakringsredo-visningen som en konsekvens av forandringen i hur Stibor bestams och/eller en

eventuell ersattning av Stibor med en riskfri ranta. Vidare har andringarna i IFRS 7inneburit att sparbanken lamnar nya upplysningar i årsredovisningen (se avsnittetsparbankens exponering mot referensrantor mm i not 3 Finansiella risker).

(E) Nya IFRS som annu inte borjat tillampas

Ett antal nya eller andrade IFRS trader ikraft forst under kommande rakenskapsåroch har inte fortidstillampats vid upprattandet av dessa finansiella rapporter.Nyheter eller andringar som blir tillampliga fr.o.m. kommande rakenskapsår ochframåt planeras inte att tillampas i fortid. Nya och andrade IFRS med framtidatillampning forvantas inte komma att ha någon vasentlig effekt på sparbankensfinansiella rapporter.

(F) Utlandsk valuta

Transaktioner i utlandsk valuta

Sparbankens funktionella valuta ar svenska kronor. Transaktioner i utlandskvaluta omraknas till den funktionella valutan till den valutakurs som foreligger påtransaktionsdagen. Monetara tillgångar och skulder i utlandsk valuta raknas omtill den funktionella valutan till den valutakurs som foreligger på balansdagen.Valutakursdifferenser som uppstår vid omrakningarna redovisas i resultatrak-ningen. Icke-monetara tillgångar och skulder som redovisas till historiska an-skaffningsvarden omraknas till valutakurs vid transaktionstillfallet. Icke-monetaratillgångar och skulder som redovisas till verkliga varden omraknas till den funk-tionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten for vardering till verkligt varde.

(G) Ranteintakter och rantekostnader, samt utdelning

Ranteintakter på fordringar och rantekostnader på skulder beraknas och redovisasmed tillampning av effektivrantemetoden. Effektivrantan ar den ranta som gor attnuvardet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den forvantaderantebindningstiden blir lika med det redovisade vardet av fordran eller skulden.Ranteintakter och rantekostnader inkluderar i forekommande fall periodiseradebelopp av erhållna avgifter som medraknas i effektivrantan, transaktions-kostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan detursprungliga vardet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid forfall.Se vidare; Provisioner och avgifter som inraknas i den effektiva rantan.

Ranteintakter och rantekostnader som presenteras i resultatrakningen består av:— Rantor på finansiella tillgångar och skulder som varderas till upplupet

anskaffningsvarde enligt effektivrantemetoden inklusive ranta på osakrafordringar

— Rantor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgangliga forforsaljning

— Rantor från finansiella tillgångar och skulder som varderas till verkligt vardeover resultatrakningen.

Ranteintakter redovisas på basis av tillgångarnas nettoredovisade varde i steg 3och på bruttoredovisat varde (dvs. exklusive forlustreserv) for tillgångar i stegen1-2 (for beskrivning av steg 1-3, se avsnitt nedan om nedskrivningar).

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ’’Erhållna utdelningar’’ narratten att erhålla betalning faststallts.

(H) Provisions- och avgiftsintakter

Provisions- och avgiftsintakterna redovisas vid den tidpunkt nar prestationså-tagandet ar uppfyllt, vilket ar nar kontrollen av varan eller tjansten ar overford tillkunden. Intakterna återspeglar vanligtvis den ersattning som forvantas somutbyte for dessa varor eller tjanster. Nar ersattningen inkluderar en rorligersattning, till exempel rabatt eller återbaring eller prestationsbaserade delar,redovisas intakten forst nar det ar hogst troligt att ingen återbetalning avbeloppet kommer ske. Den totala ersattningen fordelas for varje prestationså-tagande och beror på om prestationsåtagandena ar uppfyllda vid en viss specifiktidpunkt eller over tid.


15

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner for utforda tjanster somintaktsredovisas på tre olika satt enligt nedan:

(i) Provisioner och avgifter som inraknas i den effektiva rantan

Provisioner och avgifter som ar en integrerad del av effektivrantan, redovisasinte som provisionsintakt utan som justering av effektivrantan på resultatradenranteintakter. Sådana avgifter utgors framst av; upplaggningsavgifter for lånsamt avgifter for tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelofte idet fall som det ar sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

(ii) Provisioner och avgifter som ar intjanade i takt med att tjansterna lopandeutfors

Till dessa avgifter hor framst avgifter for kreditfaciliteter eller annan typ avlånelofte nar det inte ar sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samtavgifter och provisioner for stallande av finansiell garanti. Dessa provisionerperiodiseras som intakt over den period som tjansten utfors. Till dessa avgifterhor också de ersattningar som sparbanken erhåller vid formedling av lån tillannan bank. Vid formedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvarfor kreditforluster på de formedlade lånen (dock maximerat till en viss andel avunder året intjanad formedlingsprovision) redovisas intakten lopande brutto dvs.utan hansyn tagen till avakning for kreditforlust.

(iii) Provisioner och avgifter som ar intjanade nar en viss tjanst utforts

Till dessa avgifter och provisioner hor olika typer av provisioner for kop avvardepapper for kunds rakning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifteri de fall som tjansten utfors over en period som inte stracker sig over ettkvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmanhet ar relaterad tillen utford transaktion redovisas omedelbart som intakt.

(I) Provisionskostnader

Provisionskostnaderna ar normalt transaktionsbaserade och redovisas i denperiod då tjansterna erhålls. I posten redovisas kostnader for mottagna tjanster iden mån de inte ar att betrakta som ranta, t ex kostnader for clearing ochbankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktasvid berakning av den effektiva rantan redovisas ej har.

(J) Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade ochorealiserade vardeforandringar som uppstått med anledning av finansiellatransaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

— Realiserade och orealiserade forandringar i verkligt varde på de tillgångaroch skulder som varderas till verkligt varde via resultatet.

— Realiserade och orealiserade forandringar i verkligt varde på de tillgångaroch skulder som redovisas enligt fair value option (verkligt varde).

— Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inkl.ranteskillnadsersattning vid kunders losen av lån i fortid).

— Realisationsresultat från finansiella tillgångar som varderas verkligt vardevia ovrigt totalresultat.

— Valutakursforandringar.

(K) Allmanna administrationskostnader

Allmanna administrationskostnader redovisas i den period de uppkommer ochomfattar personalkostnader, inklusive loner och arvoden, pensionskostnader,arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. I posten redovisas ocksålokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representa-tionskostnader samt kassadifferenser.

(L) Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsattningar till och upplosningar av obeskattadereserver.

(M) Skatter

Inkomstskatter utgors av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatterredovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i ovrigt

totalresultat eller eget kapital då tillhorande skatteeffekt redovisas i ovrigttotalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt ar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, medtillampning av de skattesatser som ar beslutade per balansdagen, hit hor avenjustering av aktuell skatt hanforlig till tidigare perioder. Den aktuella skattenbaseras på den basta uppskattningen av skatter som kommer att betalas ellererhållas och inkluderar eventuella osakerheter avseende skattemassig hantering.

Uppskjuten skatt beraknas enligt balansrakningsmetoden med utgångspunkt itemporara skillnader mellan redovisade och skattemassiga varden på tillgångaroch skulder.

Varderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade varden påtillgångar eller skulder forvantas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skattberaknas med tillampning av de skattesatser och skatteregler som ar beslutadeeller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporara skillnader ochunderskottsavdrag redovisas endast i den mån det ar sannolikt att dessa kommeratt kunna utnyttjas. Vardet på uppskjutna skattefordringar reduceras nar detinte langre bedoms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skattavseende tidigare år.

(N) Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansrakningen inkluderar på tillgångs-sidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsford-ringar och rantebarande vardepapper samt derivat. Bland skulder och egetkapital återfinns leverantorsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument,låneskulder samt derivat.

(i) Redovisning i och borttagande från balansrakningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansrakningen nar foretagetblir part enligt instrumentets avtalsmassiga villkor. En fordran tas upp narbolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet foreligger for motparten attbetala, aven om faktura annu inte har skickats.

Lånefordringar, inlåning och emitterade vardepapper samt efterstallda skulderredovisas i balansrakningen på likviddagen.

Låneloften redovisas inte i balansrakningen forutom eventuell reserv forforvantade kreditforluster.

Ett avistakop eller en avistaforsaljning av finansiella tillgångar redovisas och tasbort från rapporten over finansiell stallning på affarsdagen.

En finansiell tillgång tas bort från balansrakningen nar de avtalsenliga rattig-heterna till kassaflodena från den finansiella tillgången upphor eller vid enoverforing av den finansiella tillgången och foretaget i samband med dettaoverfor i allt vasentligt samtliga de risker och fordelar som ar forknippade medagande av den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balans-rakningen nar forpliktelsen i avtalet fullgors eller på annat satt utslacks.Detsamma galler for del av en finansiell skuld. Ett byte mellan bolaget och enbefintlig långivare eller mellan bolaget och en befintlig låntagare av skuldin-strument med villkor som i allt vasentligt ar olika redovisas som en utslackning avden gamla finansiella skulden respektive tillgången och redovisning av ett nyttfinansiellt instrument.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ettnettobelopp i balansrakningen endast nar det foreligger en legal ratt att kvittabeloppen samt att det foreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobeloppeller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

(ii) Klassificering och vardering

Sparbankens principer for klassificering och vardering av finansiella tillgångarbaseras på en bedomning av både (i) foretagets affarsmodell for forvaltningen avfinansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflodena frånden finansiella tillgången. Finansiella instrument redovisas initialt till instru-mentets verkliga varde med tillagg for transaktionskostnader forutom forderivat och de instrument som tillhor kategorin finansiell tillgång som redovisastill verkligt varde via resultatrakningen, vilka redovisas till verkligt varde


16

exklusive transaktionskostnader. Sparbankens principer for klassificering ochvardering av finansiella tillgångar utgår från en bedomning av bankens affars-modell samt de kassafloden som investeringen ger upphov till. Om sparbankenandrar affarsmodell så kommer en omklassificering genomforas och redovisas.Sådana forandringar forvantas dock intraffa mycket sallan och faststalls avbankens verkstallande ledning till foljd av yttre eller inre forandringar.

Finansiella tillgångar varderade till upplupet anskaffningsvarde

Finansiella tillgångar varderade till upplupet anskaffningsvarde ar skuldinstru-ment som innehas med målet att realisera instrumentens kassafloden genom atterhålla avtalsenliga kassafloden som endast utgors av kapitalbelopp och ranta pådet utestående kapitalbeloppet. Forsaljningar kan undantagsvis forekomma t.ex.till foljd av storningar på kapital- och penningmarknaden eller i nara anslutningtill instrumentets forfallotidpunkt. Ett krav for att en finansiell tillgång ska kunnaredovisas till upplupet anskaffningsvarde ar också att de avtalsenliga kassa-flodena enbart utgors av återbetalning på utestående fordran och ranta påutestående fordran. Upplupet anskaffningsvarde bestams utifrån den effektiv-ranta som beraknades vid anskaffningstidpunkten. Tillgångar i denna varder-ingskategori ar foremål for reservering for forvantade kreditforluster.

Foljande finansiella tillgångar i sparbankens balansrakning varderas ochredovisas till upplupet anskaffningsvarde;

— Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

— Utlåning till kreditinstitut

— Utlåning till allmanheten

Finansiella tillgångar varderade till verkligt varde via ovrigt totalresultat

I kategorin finansiella tillgångar varderade till verkligt varde via ovrigt total-resultat redovisas skuldinstrument vars mål ar att realisera kassafloden bådegenom att erhålla avtalsenliga kassafloden och genom att salja instrumenten. Ettkrav for att en finansiell tillgång ska kunna redovisas i denna kategori ar också attde avtalsenliga kassaflodena enbart utgors av återbetalning på uteståendefordran och ranta på utestående fordran. Orealiserade vinster och forlusterredovisas som en forandring i verkligt varde reserven i eget kapital. I sambandmed bortbokning i samband med en forsaljning av tillgången, omklassificerasreserven till resultatrakningen (skuldinstrument) eller som en omforing inomeget kapital (eget kapitalinstrument). Foljande finansiella tillgångar varderas tillverkligt varde via ovrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarnainnehas enligt en affarsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla inavtalsenliga kassafloden och salja tillgångarna samt att de avtalade villkoren forde tillgångarna ger vid bestamda tidpunkter upphov till kassafloden som bara arbetalningar av kapitalbelopp och ranta på det utestående kapitalbeloppet;

— Aktier

Sparbanken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noteradeoch onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redo-visade till verkligt varde via ovrigt totalresultat. Denna varderingsprincip innebaratt orealiserade vardeforandringar redovisas i ovrigt totalresultat. I sambandmed forsaljning och bortbokning av aktier så redovisas det tidigare orealiseraderesultatet som en omforing mellan fond for verkligt varde till balanserat resultat.Utdelning redovisas som en intakt nar stamma tagit beslut om utdelning.

Finansiella tillgångar varderade till verkligt varde via resultatrakningen

Denna kategori består av två undergrupper: dels sådana finansiella tillgångarsom obligatoriskt varderas till verkligt varde via resultatet och dels sådanafinansiella tillgångar som foretaget initialt valt att placera i denna kategori(enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategorivarderas lopande till verkligt varde med vardeforandringar redovisade i resultat-rakningen. I den forsta undergruppen ingår derivat med positivt verkligt varde medundantag for derivat som ar ett identifierat och effektivt sakringsinstrument. Forfinansiella instrument som varderas till verkligt varde via resultatet redovisas såvalrealiserade som orealiserade vardeforandringar i resultatposten Nettoresultat avfinansiella transaktioner.

Foljande finansiella tillgångar i sparbankens balansrakning varderas till verkligtvarde via resultatrakningen;

— Belåningsbara statsskuldforbindelser

— Obligationer och andra rantebarande vardepapper

— Aktieindexobligationer och fondandelar

Till vilken kategori foretagets finansiella tillgångar och skulder hanforts framgårav not Finansiella tillgångar och skulder.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebar att sparbanken har ett åtagande att ersattainnehavaren nar innehavaren gor en forlust på grund av att specifik galdenar intefullgjort sina betalningar vid forfall till innehavaren i enlighet med ursprungligaeller andrade avtalsvillkor. Sparbankens forpliktelse att upp till en viss nivå svarafor kreditforluster i sådana lån som banken formedlat till annan bank.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt varde, dvs. i normalfallet detbelopp som utstallaren erhållit i ersattning for den utstallda garantin. Vid denefterfoljande varderingen redovisas skulden for den finansiella garantin till dethogre av de belopp som redovisas enligt IFRS 9 med hansyn tagen till IFRS 9.5.5om forlustreserv, och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, itillampliga fall, for ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet medIFRS 15, Intakter från avtal. Utstallda finansiella garantiavtal omfattas också avprinciperna om nedskrivningar (se nedan).

Låneloften

Med lånelofte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfastelse frånsparbanken att ge ut ett lån med på forhand bestamda villkor (t ex ranta) darlåntagaren kan valja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal darbåde sparbanken och låntagaren ar bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal somborjar lopa vid en tidpunkt i framtiden. For av sparbanken lamnade låneloftengaller att (i) att det inte kan reglernas netto, (ii) sparbanken har inte som praxisatt salja lånen nar de lamnats enligt låneloften och (iii) lånerantan ar inte lagre anmarknadsrantan då låneloftet lamnas.

(iv) Metoder for bestamning av verkligt varde

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

For finansiella instrument som ar noterade på en aktiv marknad bestams verkligtvarde med utgångspunkt från tillgångens noterade kopkurs på balansdagen utantillagg for transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfallet. Ettfinansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noteradepriser med latthet finns tillgangliga på en bors, hos en handlare, maklare,branschorganisation, foretag som tillhandahåller aktuell prisinformation ellertillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundetforekommande marknadstransaktioner på affarsmassiga villkor. Eventuellaframtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. For finansiellaskulder bestams verkligt varde utifrån noterade saljkurs. Instrument som arnoterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samtObligationer och andra rantebarande vardepapper. Den storsta delen avforetagets finansiella instrument åsatts ett verkligt varde med priser som arnoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte ar noterade på en aktiv marknad

Om marknaden for ett finansiellt instrument inte ar aktiv, så tar foretaget framdet verkliga vardet genom att anvanda en varderingsteknik. De anvandavarderingsteknikerna bygger i så hog utstrackning som mojligt på marknads-uppgifter och foretagsspecifika uppgifter anvands i så låg grad som mojligt.Foretaget kalibrerar med regelbundna intervall varderingstekniken och provardess giltighet genom att jamfora utfallen från varderingstekniken med priserfrån observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Var-deringstekniker anvands for foljande klasser av finansiella instrument; ranteba-rande vardepapper (nar prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgangliga),aktier (nar kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgangliga), andrarantebarande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). Detillampade varderingsmodellerna kalibreras så att verkligt varde vid forstaredovisningen uppgår till transaktionspriset och forandring i verkligt varderedovisas sedan lopande utifrån de forandringar som intraffat i de underliggandemarknadsriskparametrarna.

Aktier och rantebarande vardepapper

Verkligt varde for finansiella instrument som inte ar derivatinstrument beraknas(i) med referens till finansiella instrument som i allt vasentligt ar likadana eller tillnyligen genomforda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om


17

sådana uppgifter inte finns tillgangliga till (ii) framtida kassafloden avkapitalbelopp och ranta diskonterade till aktuella marknadsrantor på balans-dagen. I de fall diskonterade kassafloden har anvants, beraknas framtidakassafloden på den av bankledningen basta bedomningen. Den diskonterings-ranta som anvants ar marknadsbaserad ranta på liknande instrument påbalansdagen. Då andra varderingsmodeller har anvants ar indata baserade påmarknadsrelaterade data på balansdagen.

(iv) Kreditforluster och nedskrivningar på finansiella instrument

Nedskrivningar

Sparbanken redovisar forlustreserver for forvantade kreditforluster på finansi-ella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvarde samt finansiellatillgångar som ar skuldinstrument till verkligt varde via ovrigt totalresultat.Forvantade kreditforluster redovisas aven for utstallda finansiella garantier ochlåneloften. For finansiella tillgångar som ar egetkapitalinstrument och varderastill verkligt varde via ovrigt totalresultat redovisas emellertid inte någranedskrivningar.

Beroende på om en betydande okning av kreditrisk har intraffat eller inte, sedanexponeringen redovisades i balansrakningen for forsta gången, så delasexponeringarna in i foljande steg;

— Steg 1 omfattar exponeringar dar ingen betydande okning av kreditriskenintraffat sedan forsta redovisningstillfallet.Vidare ingår också de tillgångar som har låg kreditrisk vid rapporterings-tillfallet, en riskbedomning som motsvarar investment grade (tillampasendast på vardepapper). Alla exponeringar som inte getts ut eller forvarvatssom kreditforsamrade ingår i steg 1. Detta innebar att redan vid forstaredovisningstillfallet redovisas en forlustreserv.

— Steg 2 omfattar exponeringar dar en betydande okning av kreditriskintraffat sedan forsta redovisningstillfallet men dar det vid rapporterings-tillfallet saknas objektiva belagg for att fordran ar osaker. For en beskrivningav vad som utgor en betydande okning av kreditrisk, se nedan.

— Steg 3 omfattar exponeringar for vilka objektiva belagg har identifierats foratt exponeringen ar osaker (kreditforsamrad). For en beskrivning av nar enfordran betraktas som kreditforsamrad, se nedan.

For exponeringar som hanfors till steg 1 uppgår forlustreserven till ett beloppsom motsvarar den kreditforlust som forvantas intraffa inom 12 månader. Forexponeringar som ingår i steg 2 och 3 motsvarar forlustreserven de forvantadekreditforlusterna for exponeringens återstående loptid. For en narmarebeskrivning metoderna for berakning av forlustreserver, se nedan.

Redovisning av forvantade kreditforluster utlåning till allmanheten,utstallda finansiella garantier och utstallda låneloften

Faststallande av en betydande okning i kreditrisk

En kredit som varit foremål for en betydande okning av kreditrisk ingår intelangre i steg 1 utan i steg 2 (forutsatt att den inte ar kreditforsamrad).Sparbanken bedomer om det skett en betydande okning av kreditrisk genom attanvanda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer attspegla okningen i kreditrisk på individuell instrument nivå. Den kvantitativametod som anvands for bedomning av okad kreditrisk utgors av en framåtriktadskattning av varje enskild exponeringsrisk for fallissemang. Metoden utgår frånbankens system for riskklassificering. Skalan av ratingklasser går från 21 (somindikerar basta riskklass) till klass 1 (som indikerar samsta riskklass). Rating-skalorna ar uppbygga for fyra olika kundsegment. Beroende på vilken initialrating som ett lån haft så kravs ett visst antal steg på denna ratingskala mot enlagre rating for att okningen av kreditrisk ska anses ha okat betydligt. Ju lagreinitial rating, desto farre steg av forsamringar av rating kravs for att enbetydande okning av kreditrisk ska anses ha uppkommit. Nar låntagaren harforfallna obetalda belopp aldre an 30 dagar, så betraktas dessa exponeringaralltid som exponeringar som har en vasentlig okning av kreditrisk. Om deninterna ratingen i ett senare skede har forbattrats i tillracklig grad så att enbetydande okning av kreditrisk inte langre foreligger vid jamforelse med ratingvid initial redovisning, kommer krediten att återforas från steg 2 till steg 1.

Kreditforsamrade (osakra) lån

Liksom enligt tidigare principer redovisas kommer forlustreserv redovisas for denåterstående loptiden for kreditforsamrade exponeringar (tidigare benamndaosakra lån) nar en eller flera handelser som har en negativ inverkan på deuppskattade framtida kassaflodena for den finansiella tillgången har intraffat(steg 3). Ett lån anses vara kreditforsamrat utifrån samma forutsattningar somenligt tidigare principer vid definitionen av osakert lån dvs. nar det ar 90 dagarsent i betalningar eller nar det finns andra belagg i form av observerbarauppgifter om foljande handelser:

a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren.

b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar.

c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmassiga skal somsammanhanger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat eneftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle overvaga.

d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annanfinansiell rekonstruktion.

Om ett tidigare lån som ansetts vara kreditforsamrat inte langre ar det, sker enomforing antingen till steg 2 (om det jamfort med nar lånet lamnats foreligger enbetydande okning av kreditrisk) eller till steg 1.

Vardering av forvantade kreditforluster

Forvantade kreditforluster beraknas for varje individuell kreditexponering somden diskonterade produkten av sannolikheten for fallissemang (PD), kreditex-ponering vid fallissemang (EAD) och forlust vid fallissemang (LGD). Sparbankensdefinition av fallissemang (LGD). Sparbankens definition av fallissemang liggernara den regulatoriska definitionen av fallissemang eftersom den anvands vidkreditriskhantering och omfattar bland annat krediter som ar 90 dagar forsenadei betalningar. PD motsvarar sannolikheten for att en låntagare kommer att falleravid en given tidpunkt under den finansiella tillgångens återstående loptid. EADmotsvarar en forvantad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter atthansyn tagits till tidpunkten for avtalsenliga betalningar samt forvantatutnyttjande av revolverande krediter och låneloften utanfor balansrakningen.LGD motsvarar den forvantade kreditforlusten på en fallerad kreditexponeringmed hansyn tagen till egenskaper hos motparten, sakerheter och produkt typ.Forvantade kreditforluster bestams genom att berakna PD, LGD och EAD forvarje framtida månad fram till och med slutet av den forvantade loptiden av enkreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med over-levnadssannolikheten eller sannolikheten for att kreditexponeringen inte harblivit forskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta satt beraknas demånatliga forvantade kreditforlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka tillrapporteringsdagen med den ursprungliga effektivrantan och summeras. Ensummering av de månatliga forvantade kreditforlusterna fram till och med slutetav den forvantade loptiden ger de forvantade kreditforlusterna for tillgångensåterstående loptid och summan av de kreditforluster som forvantas intraffa inom12 månader ger de forvantade kreditforlusterna for de kommande 12 månaderna.Nar de forvantade kreditforlusterna beraknas tar sparbanken hansyn till minsttre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) medrelevanta makroekonomiska variabler såsom BNP, bostadspriser och arbets-loshet. Riskparametrarna som anvands for att berakna forvantade kreditforlusterinforlivar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomisktscenario tilldelas en sannolikhet och de forvantade kreditforlusterna erhålls somett sannolikhetsvagt genomsnitt av de forvantade kreditforlusterna for varjescenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodelleranvander sparbanken sig av expertjusteringar.

Ett instruments loptid ar relevant for både bedomningen av vasentligt okadkreditrisk, vilken tar hansyn till forandringar i sannolikheten for fallissemang foråterstående loptid, och varderingen av forvantade kreditforluster for tillgångensåterstående loptid. Generellt ar forvantad loptid begransad till den maximalaavtalsperiod som sparbanken ar utsatt for kreditrisk aven om en langre periodoverensstammer med affarspraxis. Alla avtalsvillkor tas hansyn till nar forvantadloptid faststalls, inklusive återbetalnings-, forlangnings- och overforingsalter-nativ som ar bindande for sparbanken. Det enda undantaget från denna generellaprincip tillampas på vissa revolverande krediter, såsom kreditkort, dar forvantadloptid uppskattas baserat på den period som sparbanken ar exponerad forkreditrisk och dar kreditforlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåt-garder. Denna så kallade beteendemassiga loptiden faststalls med anvandandeav produktspecifik historisk data och stracker sig upp till 10 år.


18

Sparbanken bedomer och beraknar forlustreserv for vasentliga osakra kredit-exponeringar individuellt och utan att anvanda indata från modeller. Reserve-ringar for kreditforluster for dessa kreditexponeringar faststalls genom attdiskontera forvantade kassafloden och ta hansyn till minst två mojliga resultatsom tar hansyn till både makroekonomiska och icke-makroekonomiska (lånta-garspecifika) scenarier.

Modifieringar

Nar ett lån modifieras men inte tas bort från balansrakningen gors fortsatt-ningsvis en bedomning av vasentliga okningar i kreditrisken jamfort med denursprungliga kreditrisken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inteautomatiskt i en minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativaindikatorer kommer att fortsatta bedomas. Vidare kommer en modifieringsvinsteller forlust redovisas i resultatrakningen på raden for kreditforluster och avserskillnaden i nuvardet av de avtalsenliga kassaflodena diskonterat med denursprungliga effektivrantan. Nar ett lån modifieras och tas bort från balansrak-ningen anses datumet då modifieringen gjordes vara det forsta redovisnings-tillfallet for det nya lånet i syfte att bedoma nedskrivningsbehov, inklusivebedomningen av vasentliga okningar i kreditrisk. Nar ett nytt lån bedoms varaosakert vid forsta redovisningstillfallet klassificeras det som en kopt eller utgivenosaker fordran och stannar i steg 3 till dess lånet ar återbetalt eller avskrivet.

Redovisning av forvantade kreditforluster — rantebarande vardepapper

Sparbanken redovisar inga forlustreserver på rantebarande vardepappereftersom sparbanken valt att klassificera dessa att redovisas till verkligt varde iresultatrakningen.

Redovisning av forvantade kreditforluster — utlåning till kreditinstitut

Sparbankens utlåning till kreditinstitut ar inom tillampningsområdet for redovis-ning av forvantade kreditforluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut aråterbetalningsbar på anfordran och utlåning bara sker till svenska kreditinstitutmed god rating, så uppgår de forvantade kreditforlusterna till endast obetydligabelopp.

Presentation av kreditforluster

For finansiella tillgångar varderade till upplupet anskaffningsvarde presenterasreserveringar for kreditforluster i balansrakningen som en minskning av redovisatbruttovarde for tillgången. For låneloften och finansiella garantiavtal redovisas dereserveringarna som en skuld inom raden Ovriga skulder och avsattningar. I de fallett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett lånelofte,såsom en revolverande checkrakningskredit, redovisar sparbanken reserven forkreditforluster separat for lånet och låneloftet. En bortskrivning minskar detredovisade bruttovardet for den finansiella tillgången. I resultatrakningenpresenteras kreditforluster och bortskrivningar som kreditforluster. Bortskriv-ningar gors då forlusten anses beloppsmassigt slutligen faststalld och redovisasinom kreditforluster och representerar beloppet fore ianspråktagandet avtidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvin-ningar av reserveringar intaktsredovisas inom kreditforluster.

Bortskrivning av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som kreditforsamrade skrivs bort från balans-rakningen nar banken inte har några rimliga forvantningar på att återvinna enfordran i sin helhet eller en del av den. Sparbanken har inte någon rimligforvantan på att återvinna fordran och anser forlusten vara konstaterad narkonkursforvaltare lamnat uppskattning om utdelning i konkurs, skuldsaneringfaststallts, ackordsforslag antagits, fordran eftergivits på annat satt eller narKronofogdemyndighet eller bankens ombud (inkassoforetag) redovisar attutmatningsbara tillgångar saknas. Efter bortskrivning redovisas lånefordring-arna inte langre i balansrakningen. Återvinning på tidigare redovisade bort-skrivningar redovisas som en minskning av kreditforluster på resultatradenkreditforluster netto.

Ianspråktagen pant

Overtagen egendom for skyddande av lånefordran varderas enligt lagsta vardetsprincip, dvs. det lagre beloppet av anskaffningsvardet och nettoforsaljnings-vardet om den overtagna egendomen inte ar ett finansiellt instrument.

Ianspråktagen pant som ar finansiellt instrument varderas och redovisas ienlighet med foretagets principer for vardering av finansiella instrument. Det ardock ej tillåtet att redovisa finansiella instrument till upplupet anskaffningsvardedå det av Finansinspektionen inte anses forenligt med lagen om bank ochfinansieringsrorelses krav. Overtagen egendom redovisas under samma till-gångspost som egendom av motsvarande slag som forvarvats på annat satt.Intakter och kostnader som avser overtagen egendom fordelas på motsvarandesatt som andra intakter och kostnader i resultatrakningen. For fastigheter somsparbanken overtagit for att skydda en fordran redovisas hyresintakter underovriga rorelseintakter och driftskostnader under ovriga rorelsekostnader.

(O) Materiella tillgångar

(i) Agda tillgångar

Materiella anlaggningstillgångar redovisas som tillgång i balansrakningen om detar sannolikt att framtida ekonomiska fordelar kommer att komma sparbanken tilldel och anskaffningsvardet for tillgången kan beraknas på ett tillforlitligt satt.Materiella anlaggningstillgångar redovisas till anskaffningsvarde efter avdragfor ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillagg foreventuella uppskrivningar.

Det redovisade vardet for en materiell anlaggningstillgång tas bort ur balansrak-ningen vid utrangering eller avyttring eller nar inga framtida ekonomiska fordelarvantas från anvandning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst ellerforlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgors avskillnaden mellan forsaljningspriset och tillgångens redovisade varde med avdragfor direkta forsaljningskostnader. Vinst och forlust redovisas som ovrigrorelseintakt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Sparbanken tillampar i enlighet med undantaget i RFR 2 inte IFRS 16 forredovisning av leasingavtal. Som leasetagare redovisas leasingavgifter somkostnad linjart over leasingperioden och således redovisas inte nyttjanderatteroch leasingredovisas leasingavgifter. De avtal dar sparbanken utgor leasegivareredovisas som operationella leasingavtal.

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter laggs till anskaffningsvardet endast om det ar sannoliktatt de framtida ekonomiska fordelar som ar forknippade med tillgången kommeratt komma foretaget till del och anskaffningsvardet kan beraknas på etttillforlitligt satt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i denperiod de uppkommer. Avgorande for bedomningen nar en tillkommande utgiftlaggs till anskaffningsvardet ar om utgiften avser utbyten av identifieradekomponenter, eller delar darav, varvid sådana utgifter aktiveras. Aven i de fall nykomponent tillskapats laggs utgiften till anskaffningsvardet. Eventuella oav-skrivna redovisade varden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter,utrangeras och kostnadsfores i samband med utbytet. Reparationer kostnads-fores lopande.

(iv) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjart over tillgångens beraknade nyttjandeperiod, mark skrivsinte av.

Beraknade nyttjandeperioder;

— byggnader, rorelsefastigheter se nedan

— inventarier, verktyg och installationer 5 - 20 år

Rorelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandepe-rioder. Nyttjandeperioderna har bedomts variera mellan 10-100 år på dessakomponenter. Den redovisningsmassiga skillnaden mellan att tillampa olikaavskrivningsperioder for fastigheternas beståndsdelar i forhållande till avskriv-ning enligt tidigare redovisningsregler ar emellertid forsumbar. Sparbanken hardarfor valt att tillampa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket overens-stammer med det skatterattsliga avdraget. Anvanda avskrivningsmetoder ochtillgångarnas restvarden och nyttjandeperioder omprovas vid varje års slut.


19

(P) Nedskrivningar av materiella tillgångar

(i) Nedskrivningsprovning

De redovisade vardena for foretagets tillgångar provas vid varje balansdag foratt bedoma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation pånedskrivningsbehov finns, beraknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvarde.En nedskrivning redovisas nar en tillgångs redovisade varde overstigeråtervinningsvardet. En nedskrivning belastar resultatrakningen. Nedskrivning avtillgångar hanforliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fordelas iforsta hand till goodwill. Darefter gors en proportionell nedskrivning av ovrigatillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Återvinningsvardet ar dethogsta av verkligt varde minus forsaljningskostnader och nyttjandevarde. Vidberakning av nyttjandevardet diskonteras framtida kassafloden med en diskon-teringsfaktor som beaktar riskfri ranta och den risk som ar forknippad med denspecifika tillgången.

(ii) Återforing av nedskrivning

En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivnings-behovet inte langre foreligger och det har skett en forandring i de antagandensom låg till grund for berakningen av återvinningsvardet.

(Q) Ersattningar till anstallda

(i) Ersattningar efter avslutad anstallning

Pensionering genom forsakring

Sparbankens pensionsplaner for kollektivavtalade tjanstepensioner ar tryggadegenom forsakringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19ar en avgiftsbestamd en plan for ersattningar efter avslutad anstallning enligtvilka foretaget betalar faststallda avgifter till en separat juridisk enhet och intehar någon rattslig eller informell forpliktelse att betala ytterligare avgifter omden juridiska enheten inte har tillrackliga tillgångar for att betala alla

ersattningar till anstallda som hanfor sig till anstalldas tjanstgoring underinnevarande period och tidigare.

En formånsbestamd pensionsplan definieras som annan plan for ersattningarefter avslutad anstallning an avgiftsbestamd plan. Pensionsplanen for spar-bankens anstallda har bedomts vara en formånsbestamd plan som omfattar fleraarbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedomningen att UFR 10 Redovisningav pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom forsakring i Alecta ar tillampligaven for sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillrackliginformation for att mojliggora en redovisning i enlighet med IAS 19, ochredovisar darfor dessa pensionsplaner som avgiftsbestamda. Sparbankensforpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestamda planer redovisas som enkostnad i resultatrakningen i den takt de intjanas genom att de anstallda utforttjanster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat påaktuell lon. Årets kostnader for dessa forsakringspremier framgår av not 10.

(R) Avsattningar

En avsattning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet ombetalningstidpunkt eller beloppets storlek for att reglera avsattningen. Enavsattning redovisas i balansrakningen nar det finns en befintlig legal ellerinformell forpliktelse som en foljd av en intraffad handelse, och det ar troligt attett utflode av ekonomiska resurser kommer att kravas for att regleraforpliktelsen samt en tillforlitlig uppskattning av beloppet kan goras.

(W) Eventualforpliktelser

Upplysningar om eventualforpliktelser lamnas nar det finns ett mojligt åtagandesom harror från intraffade handelser och vars forekomst bekraftas endast av eneller flera osakra framtida handelser eller nar det finns ett åtagande som interedovisas som en skuld eller avsattning på grund av det inte ar troligt att ettutflode av resurser kommer att kravas.

3 Finansiella risker

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker somkreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte attbegransa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse,som ytterst ansvarig for den interna kontrollen i sparbanken, faststallt policiesoch instruktioner for kreditgivningen och den ovriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det overgripande ansvaret for sparbankens riskhan-tering. Styrelsen har i sarskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret tillolika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker somsparbanken har i sin verksamhet och att for dessa satta lampliga begransningar(limiter) och forsakra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas ochkontroller gors lopande att limiter inte overskrids. Riskpolicies och riskhanter-ingssystem gås igenom regelbundet for att kontrollera att dessa ar korrekta ocht ex återspeglar gallande marknadsvillkor samt produkter och tjanster somerbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken forutsatt-ningar for en god riskkontroll, dar varje anstalld forstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion for sjalvstandig riskkontroll direktunderstalld verkstallande direktoren vars uppgift ar att analysera utvecklingenav riskerna samt vid behov foreslå andringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalningenligt overenskommelse och/eller kommer att gora en forlust på grund avmotpartens oformåga att infria sina forpliktelser. Detta omfattar också den risksom sparbanken tar på sig nar sparbanken staller ut finansiella garantier for attgarantera en tredje parts betalningsfullgorande till innehavaren av denfinansiella garantin. Till denna risk raknas också den risk som sparbanken har iformedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnamnda fall ar emellertidforlustrisken begransad till under året intjanad formedlingsprovision. Den

bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett vardepappereller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det overgripande ansvaret for sparbankens kreditriskexponering.Styrelsen har i sarskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olikakreditdelegationer. Kreditdelegationerna rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning praglas av hogt uppstallda mål med avseende på etik,kvalitet och kontroll. En genomgående princip ar bl a att alla kreditbeslut isparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgorsparbankens storsta riskexponering ar sparbankens kreditforluster i forhållandetill utestående kreditvolym over tid jamforelsevis normala. Utvecklingen avkreditforlusterna finns under Fem år i sammandrag.

Den avgorande bedomningsgrunden for sparbankens kreditgivning ar låntagar-nas återbetalningsformåga. For att ytterligare minska risken ar merparten avsparbankens krediter dessutom sakerstallda med pantbrev i fastigheter ochandra bankmassiga sakerheter. Sparbanken stravar efter en god riskspridning.For att begransa kredit- och motpartsrisker i sparbankens vardepappersportfoljtillåts endast placeringar inom vissa beloppsmassiga ramar och endast ivardepapper med god kreditvardighet.

Storre kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna forbindelser ochansvarsforbindelser) omprovas minst en gång årligen i behorig kreditbeviljandeinstans. For storre foretagsengagemang tillampas klassificering av risk i sambandmed nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprovningen. Systemetfor klassificering av risk innebar att krediterna klassificeras i olika riskklasserberoende på risken for obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.Eventuella problemengagemang foljs upp både oftare och mer noggrant.

Sparbankens rutiner for overvakning av forfallna betalningar och oregleradefordringar syftar till att minimera kreditforlusterna genom en tidig upptackt avbetalningsproblem hos kredittagarna och en åtfoljande snabb handlaggning av


20

forekommande kravarenden. Overvakningen sker med stod av ett sarskilt krav-system som med automatik bevakar och påminner om nar kravåtgard ar erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer medavseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas itabeller nedan.

Kreditriskexponering uppdelat på kreditbetyg for finansiella tillgångar, garantier och låneloften

2020-12-31 tsek Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Totalt

KassaLåg risk 2 553 – – 2 553

Redovisat varde 2 553 – – 2 553

Belåningsbara statsskuldforbindelser m mAAA-AA 151 947 – – 151 947


Utlåning till kreditinstitutLåg risk 347 715 – – 347 715


Utlåning till allmanhetenBruttoutlåning 3 373 298 339 870 91 639 3 804 807

Forlustreservering –959 –4 449 –38 118 –43 526

Redovisat varde 3 372 339 335 421 53 521 3 761 281

Obligationer och andra rantebarande vardepapperAAA-AA 224 394 – – 224 394

A 155 250 – – 155 250

BBB-BB 439 151 – – 439 151

Utan officiell rating 149 512 – – 149 512


Totalt, redovisat varde 4 843 820 339 870 91 639 5 275 329

Åtaganden – – – 351 551

Utstallda låneloften – – – 271 562

Utstallda finansiella garantier – – – 48 776

Totalt finansiella garantier och låneloften – – – 671 889


21

2019-12-31 tsek Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Totalt

KassaLåg risk 3 158 – – 3 158


Belåningsbara statsskuldforbindelser m mAAA-AA 131 657 – – 131 657


Utlåning till kreditinstitutLåg risk 436 933 – – 436 933


Utlåning till allmanhetenBruttoutlåning 3 279 824 340 380 55 360 3 675 564

Forlustreservering –1 553 –5 710 –13 932 –21 195

Redovisat varde 3 278 271 334 670 41 428 3 654 369

Obligationer och andra rantebarande vardepapperAAA-AA 211 605 – – 211 605

A 98 140 – – 98 140

BBB-BB 153 832 – – 153 832

Utan officiell rating 69 313 – – 69 313

Totalt redovisat varde 532 890 – – 532 890

Totalt redovisat varde for finansiella tillgångar 4 384 462 340 380 55 360 4 780 202

Totalt forlustreservering –1 553 –5 710 –13 932 –21 195

Totalt, redovisat varde 4 382 909 334 670 41 428 4 759 007

Finansiella garantier och låneloftenÅtaganden – – – 308 216

Utstallda låneloften – – – 202 387

Utstallda finansiella garantier – – – 53 675

Totalt finansiella garantier och låneloften – – – 564 278

Utover vad som framgår i tabellen ovan så har sparbanken formedlat lån omtotalt 1 589 mkr (1 638 mkr) till andra banker. For dessa formedlade lån harsparbanken ansvar for konstaterade kreditforluster som maximalt uppgår tillårets intjanade formedlingsprovision.

Dessa provisioner uppgick 2020 till 10,5 mkr(10,9 mkr). Den totala forlust-reserveringen for de formedlade lånen uppgår till 0,8 mkr (0,6 mkr).


22

Maximal exponering for kreditrisk samt varde av sakerheter for finansiellatillgångar som ar foremål for forlustreservering enligt IFRS 9.

Kreditriskexponering, brutto och netto 2020

Kreditrisk-exponering Forlustreserv Redovisat varde

Varde avsakerheter

Kreditrisk-exponering

med hansyn tillsakerheter

Ianspråktagnasakerheter

Utlåning till allmanhetenUtlåning mot sakerhet av:Statlig och kommunal borgen2 46 269 –42 46 227 –46 227 – –

Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter3 2 078 062 –1 328 2 076 734 –2 045 692 31 042 –

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 259 581 –85 259 496 –246 459 13 037 –

Pantbrev i jordbruksfastigheter 286 714 – 286 714 –281 358 5 356 –

Pantbrev i andra naringsfastigheter 560 413 –24 779 535 634 –549 442 –13 808 –

Foretagsinteckning 246 926 –5 115 241 811 –236 603 5 208 –

Ovriga5 326 842 –12 177 314 665 –7 112 307 553 –

varav: kreditinstitut 984 – 984 –984 – –

Summa 3 804 807 –43 526 3 761 281 –3 413 877 348 388 –

Ovriga tillgångarÅtaganden 351 551 – 351 551 – 351 551 –

Utstallda låneloften 271 562 – 271 562 – 271 562 –

Utstallda finansiella garantier 48 776 –2 968 45 808 –17 747 28 061 –

Summa 671 889 –2 968 668 921 –17 747 651 174 –

Total kreditriskexponering 4 476 696 –46 494 4 430 202 –3 431 624 999 562 –

Kreditriskexponering, brutto och netto 2019

Kreditrisk-exponering Forlustreserv Redovisat varde

Varde avsakerheter

Kreditrisk-exponering

med hansyn tillsakerheter

Ianspråktagnasakerheter

Utlåning till allmanhetenUtlåning mot sakerhet av:Statlig och kommunal borgen2 11 684 –14 11 670 –11 670 – –

Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter3 1 911 583 –2 035 1 909 548 –1 879 472 30 076 –

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 252 980 –55 252 925 –239 759 13 166 –

Pantbrev i jordbruksfastigheter 265 370 – 265 370 –259 221 6 149 –

Pantbrev i andra naringsfastigheter 601 095 –7 066 594 029 –591 744 2 285 –

Foretagsinteckning 281 098 –3 611 277 487 –274 275 3 212 –

Ovriga5 351 754 –8 414 343 340 –7 411 335 929 –

varav: kreditinstitut 908 – 908 –908 – –

Summa 3 675 564 –21 195 3 654 369 –3 263 552 390 817 –

Ovriga tillgångarÅtaganden 308 216 – 308 216 – 308 216 –

Utstallda låneloften 202 387 – 202 387 – 202 387 –

Utstallda finansiella garantier 27 811 –2 588 25 223 – 25 223 –

Summa 538 414 –2 588 535 826 – 535 826 –

Total kreditriskexponering 4 213 978 –23 783 4 190 195 –3 263 552 926 643 –

1) Med utlåning avses fordringar, dock ej aktier, i balansrakningen samt kreditåtaganden utanfor

exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Sakerheterna ar upptagna till bedomda marknads-

varden vid utlåningstillfallet eller senare uppdatering.2) inklusive krediter till stat och kommun3) inklusive bostadsratter4) inklusive bostadsrattsforeningar5) inklusive krediter utan sakerhet samt ej utnyttjade krediter i rakning6) I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk ar risken for att sparbanken får svårigheter att fullgora åtagandensom ar forenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan aven uttryckassom risken for forlust eller forsamrad intjaningsformåga till foljd av attsparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgoras i ratt tid. Likviditetsriskeruppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika loptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar har på att skapa likviditetsresurser och påportfoljstrukturer. Det innebar att placeringar endast gors i likvida vardepapper,d v s vardepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakaslopande och stresstester utfors for olika scenarios. Sparbankens likviditetsbe-redskap i form av dagslånerakning, vardepappersportfolj och kreditlimiter hosSwedbank AB får lagst uppgå till 10 % av inlåningen från allmanheten, vidårskiftet var denna likviditetsberedskap 35 % (fg år 29 %). Dessutom skaforhållandet mellan utlåning och inlåning inte overstiga 100, vid årsskiftet vardetta tal 77 (85). Sparbankens likviditetsexponering med avseende pååterstående loptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Avenden kassaflodesanalys, som finns intagen på annat stalle i årsredovisningen,belyser sparbankens likviditetssituation.


23

Loptidsinformation, 2020Odiskonterade kassafloden — Kontraktuellt återstående loptid

Kontraktuellt återstående loptid(odiskonterat varde) På anfordran Hogst 3 mån

Langre an 3mån men

hogst 1 år

Langre an 1 årmen hogst 5

år Langre an 5 år Utan loptid

Summanominella

kassafloden

TillgångarKassa 2 553 – – – – – 2 553

Statsskuldforbindelser m m – – – 132 001 19 946 – 151 947

Utlåning till kreditinstitut 347 715 – – – – – 347 715

Utlåning till allmanheten 118 010 57 736 202 877 1 061 059 2 321 599 – 3 761 281

Obligationer mm – 42 092 – 890 912 35 303 – 968 307

Ovriga tillgångar – – – – – 549 003 549 003

Summa tillgångar 468 278 99 828 202 877 2 083 972 2 376 848 549 003 5 780 806

SkulderInlåning fr allmanheten 4 585 650 153 968 108 620 21 908 – – 4 870 146

Ovriga skulder – – – – – 20 519 20 519

Avsattningar – – – – – 2 969 2 969

Eget kapital – – – – – 887 172 887 172

S:a skulder och eget kapital 4 585 650 153 968 108 620 21 908 – 910 660 5 780 806

Total skillnad –4 117 372 –54 140 94 257 2 062 064 2 376 848 –361 657 –

Loptidsinformation, 2019Odiskonterade kassafloden - Kontraktuellt återstående loptid

Kontraktuellt återstående loptid(odiskonterat varde) På anfordran Hogst 3 mån

Langre an 3mån men

hogst 1 år

Langre an 1 årmen hogst 5

år Langre an 5 år Utan loptid

Summanominella

kassafloden

TillgångarKassa 3 158 – – – – – 3 158

Statsskuldforbindelser m m – – – 82 264 49 393 – 131 657

Utlåning till kreditinstitut 436 933 – – – – – 436 933

Utlåning till allmanheten 182 500 118 683 193 470 899 267 2 260 449 – 3 654 369

Obligationer m m – – 10 165 482 590 40 135 – 532 890

Ovriga tillgångar – – – – – 420 932 420 932

Summa tillgångar 622 591 118 683 203 635 1 464 121 2 349 977 420 932 5 179 939

SkulderInlåning fr allmanheten 3 984 439 167 987 123 493 19 992 – – 4 295 911

Ovriga skulder – – – – – 16 809 16 809

Avsattningar – – – – – 2 588 2 588

Eget kapital – – – – – 864 631 864 631

Summa skulder och eget kapital 3 984 439 167 987 123 493 19 992 – 884 028 5 179 939

Total skillnad –3 361 848 –49 304 80 142 1 444 129 2 349 977 –463 096 –

Marknadsrisk

Marknadsrisk ar att risken for att verkligt varde på eller framtida kassafloden frånett finansiellt instrument varierar på grund av forandringar i marknadspriser. Detfinns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ranterisk och andra prisrisker. Ifinansiell verksamhet utgors de viktigaste marknadsriskerna ranterisker, val-utarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgor ranterisken ochaktiekursrisken de overvagande marknadsriskerna.

Ranterisk definieras som risken for att marknadsvardet på sparbankensfastforrantande tillgångar sjunker då marknadsrantan stiger. Graden avranterisk, eller prisrisk, okar med åtagandets loptid. En annan form av ranterisk arinkomstrisken, d v s risken for att rantenettot forsamras i ett forandrat rantelagegenom att rantebindningstiden ar olika for tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till foljd av att tillgångar och skulder i samma utlandska valutastorleksmassigt inte overensstammer.

Aktiekursrisk ar risken for att marknadsvardet på en aktieplacering sjunker tillfoljd av samhallsekonomiska faktorer.

Ranterisk

Ranterisk ar risken for att verkligt varde på eller framtida kassafloden från ettfinansiellt instrument varierar på grund av forandringar i marknadsrantor.Ranterisk kan således dels bestå av forandring i verkligt varde, prisrisk, delsforandringar i kassaflode, kassaflodesrisk. Sparbanken ar exponerad motranterisk till foljd av olika rantebindningstid på rantebarande tillgångar (huvud-sakligen utlåning) och skulder. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrollerasde finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Hantering av sparbankensranteexponering ar centraliserad, vilket innebar att den centrala finansfunktio-nen ansvarar for att identifiera och hantera denna exponering. Betraffanderanteriskerna innebar detta t.ex. att rantebindningstiderna på sparbankensrantebarande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmassigaramar. For mer detaljerad information om skillnader i rantebindningstider perbalansdagen, se tabell nedan. Ett satt att indikativt mata ranterisken ar den s.k.gap-analys, som återfinns nedan, som visar rantebindningstiderna for sparban-kens tillgångar och skulder i balansrakningen samt poster utanfor balansrak-ningen. Analysen visar att vid en forandring av marknadsrantan med enprocentenhet minskar/okar rantenettot for kommande 12-månadersperiod med3 470 tkr ( 716 tkr).


24

Enligt finanspolicyn ar målsattningen for sparbankens rantebundna exponer-ingar att den genomsnittliga rantebindningstiden/durationen inte ska overstiga4 år. Per den 31 december 2020 var rantebindningstiden 2,31 år (1,86 år).2020

Rantebindningstiderfor tillgångar ochskulder —Ranteexponering Hogst 1 mån

Langre an 1mån men

hogst 3 mån

Langre an 3mån men

hogst 6 mån

Langre an 6mån men

hogst 1 år

Langre an 1år men hogst

3 år


5 årLangre an 5

år Utan ranta Totalt

TillgångarKassa – – – – – – – 2 553 2 553

Statsskuldforbindelsermm 12 435 102 290 – – – 17 276 19 946 – 151 947

Utlåning tillkreditinstitut 347 715 – – – – – – – 347 715

Utlåning tillallmanheten 1 703 512 1 429 426 9 800 19 114 556 751 42 678 – – 3 761 281

Obligationer mm 275 381 594 624 – – 50 868 12 132 35 302 – 968 307

Ovriga tillgångar 205 567 – – – – – 343 436 549 003

Summa 2 544 610 2 126 340 9 800 19 114 607 619 72 086 55 248 345 989 5 780 806

SkulderInlåning frånallmanheten 4 603 341 127 568 73 203 39 412 17 608 4 773 – 4 241 4 870 146

Ovriga skulder – – – – – – – 23 488 23 488

Eget kapital – – – – – – – 887 172 887 172

S:a skulder och egetkapital 4 603 341 127 568 73 203 39 412 17 608 4 773 – 914 901 5 780 806

Diff tillgångar ochskulder –2 058 731 1 998 772 –63 403 –20 298 590 011 67 313 55 248 –568 912

Kumulativexponering –2 058 731 –59 959 –123 362 –143 660 446 351 513 664 568 912 –

2019

Rantebindningstiderfor tillgångar ochskulder —Ranteexponering Hogst 1 mån

Langre an 1mån men

hogst 3 mån

Langre an 3mån men

hogst 6 mån

Langre an 6mån men

hogst 1 år


3 år


5 årLangre an 5

år Utan ranta Totalt

TillgångarKassa – – – – – – – 3 158 3 158

Statsskuldforbindelser 12 462 82 312 – – – – 36 883 – 131 657

Utlåning tillkreditinstitut 436 933 – – – – – – – 436 933

Utlåning tillallmanheten 1 803 007 1 469 721 4 155 18 744 343 198 14 696 848 – 3 654 369

Obligationer mm 100 094 336 654 – – 9 829 46 178 40 135 – 532 890

Ovriga tillgångar 122 139 – – – – – – 298 793 420 932

Summa 2 474 635 1 888 687 4 155 18 744 353 027 60 874 77 866 301 951 5 179 939

SkulderInlåning frånallmanheten 4 026 992 114 657 100 204 27 946 15 893 4 672 – 5 547 4 295 911

Ovriga skulder – – – – – – – 19 398 19 398

Eget kapital – – – – – – – 864 630 864 630

Summa skulder ocheget kapital 4 026 992 114 657 100 204 27 946 15 893 4 672 – 889 575 5 179 939

Diff tillgångar ochskulder –1 552 357 1 774 030 –96 049 –9 202 337 134 56 202 77 866 –587 624

Kumulativexponering –1 552 357 221 673 125 624 116 422 453 556 509 758 587 624 –

Rantenettorisk; genomslag på rantenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ranteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgor–3 520 tkr (–716 tkr), givet de rantebarande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.


25

Sparbankens exponering mot referensrantor mm— Det pågår arbeten i många lander med att reformera de nuvarande

referensrantorna (ofta benamnda IBOR). Sparbanken har exponeringar motreferensrantor endast i Stibor. Sparbanken har direkta exponeringar motStibor i: investeringar i obligationer med rorlig ranta på nominellt belopp974 mkr ( 521 mkr).

— foretagsutlåning med rorlig ranta med sammanlagt nominellt varde på224 mkr (264 mkr).

Vidare finns det kundrantor i utlåningstransaktioner som mer indirekt påverkasav eller bygger på Stibor.

Stibor rantan ar foremål for en revidering med målsattningen att uppfylla dekriterier som stalls upp i den s.k. benchmarkforordningen. Parallellt med dettaarbete så har Riksbanken tagit fram ett forslag till en alternativ referensranta.Riksbankens alternativa referensranta ar i Oktober 2020 ute på remiss ochforvantas borja publiceras i borjan av år 2021. Det foreligger dock for narvarandeinga direkta planer på att ersatta Stibor med den alternativa referensrantan frånRiksbanken, aven om det finns en mojlighet till att marknaden kommer att drivafram en sådan forandring. Eftersom sparbanken inte tillampar någon kassaflo-dessakring av ranterisk så finns det inte någon egentlig direkt ranterisk frånreformen av Stibor och introduktionen av en riskfri referensranta på den svenskarantemarknaden från Riksbanken.

Valutarisk

Valutarisk ar risken for att verkligt varde på eller framtida kassafloden från ettfinansiellt instrument varierar på grund av forandringar i valutakurser.Sparbankens valutarisk hanteras i LUS-systemet dar valutarisken elimineras.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk ar risken for att risken for att verkligt varde på eller framtidakassafloden från en aktie varierar på grund av forandringar i marknadspriser(oavsett om forandringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktieneller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiellainstrument som handlas med på marknaden). For sparbanken ar innehavet iSwedbank AB den storsta aktiekursrisken dar vardeforandringar på aktienbokfors mot ovrigt totalresultat/fond for verkligt varde ( se aven redovisnings-principer). En kursforandring på Swedbanks aktiekurs med 1 krona påverkar fondfor verkligt varde med 1 550 tkr utifrån nuvarande aktieinnehav.

Operativa risker

Med operativ risk avses risken for att fel eller brister i administrativa rutiner ledertill ovantade ekonomiska eller fortroende- massiga forluster. Dessa kanexempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfalliga system eller tekniskutrustning. Aven risken for oegentligheter, internt eller externt, ingår i denoperativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll.Uppratthållandet av en god intern kontroll ar en standigt pågående process isparbanken, som bl a omfattar

— kravet på att det skall finnas andamålsenliga rutiner och instruktioner,— klart definierad ansvars- och arbetsfordelning for medarbetarna,— IT-stod i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem samt kundsystem

med inbyggda maskinella avstamningar och kontroller,— behorighetssystem, informationssakerhet och fysisk sakerhet for att

skydda sparbankens och kundernas tillgångar.— interna informations- och rapporteringssystem for att bl a tillgodose

ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering,samt

— ett omfattande AML-arbete for att motverka penningtvatt och terrorist-finansiering

4 Rantenetto

tsek 2020 2019

RanteintakterUtlåning till kreditinstitut 13 55

Utlåning till allmanheten 93 654 93 857

Rantebarande vardepapper 11 966 5 182

Ovriga –536 –555

Summa 105 097 98 539

RantekostnaderSkulder till kreditinstitut –3 –650

Inlåning från allmanheten –9 169 –6 708

varav kostnad for insattningsgaranti –3 489 –2 673

Ovriga 374 –73

Summa –8 798 –7 431

Rantenetto 96 299 91 108

Rantemarginal (Totala ranteintakter i % avmedelomslutning (MO) minus totalarantekostnader i % av MO exkl. genomsnittligteget kapital och obeskattade reserver) 1,71 1,78

Placeringsmarginal (Rantenetto i % av MO) 1,74 1,81

5 Erhållna utdelningar

tsek 2020 2019

Swedbank AB (publ) – 22 010

Ovriga aktier 559 588

Summa 559 22 598

6 Provisionsintakter

tsek 2020 2019

Betalningsformedlingsprovisioner 4 087 4 039

Utlåningsprovisioner 11 797 12 226

Inlåningsprovisioner 8 392 5 767

Provisioner avseende utstallda finansiellagarantier 540 609

Vardepappersprovisioner 16 597 14 912

Avgifter från kredit– och betalkort 2 211 2 241

Ovriga provisioner 8 028 7 462

Summa 51 652 47 256

7 Provisionskostnader

tsek 2020 2019

Betalningsformedlingsprovisioner –2 729 –3 108

Vardepappersprovisioner –533 –497

Ovriga provisioner –591 –588

Summa –3 853 –4 193


26

8 Nettoresultat av finansiellatransaktioner

tsek 2020 2019

Aktier/andelar 562 119

Rantebarande vardepapper 4 245 4 337

Andra finansiella instrument 1 174 2 582

Valutakursforandringar 316 233

Summa 6 297 7 271

Nettovinst/nettoforlust uppdelatper kategori

Finansiella tillgångar till verkligt varde viaresultatrakningen, tvingande 1 736 2 701

Finansiella tillgångar till verkligt varde viaresultatrakningen, verkligt varde-optionen 4 245 4 337

Valutakursforandringar 316 233

Summa 6 297 7 271

9 Ovriga rorelseintakter

tsek 2020 2019

Intakter från rorelsefastigheter 586 599

Realisationsvinst vid avyttring av materiellatillgångar – 1

Ovriga rorelseintakter 147 269

Summa 733 869

10 Allmanna administrationskostnader

tsek 2020 2019

PersonalkostnaderLoner och arvoden –31 398 –29 517

Sociala avgifter –10 214 –10 518

Kostnad for pensionspremier –4 281 –3 878

Avsattning till vinstandelsstiftelse, inkl.loneskatt –1 842 –1 298

Ovriga personalkostnader –2 493 –3 259

Summa personalkostnader –50 228 –48 470

Ovriga administrationskostnaderHyror och andra lokalkostnader –1 632 –1 525

IT-kostnader –18 917 –15 743

Konsulttjanster –5 007 –4 660

Revision –1 135 –1 120

Porto och telefon –772 –633

Fastighetskostnader –1 985 –2 160

Ovriga –2 381 –2 837

Summa ovriga administrationskostnader –31 829 –28 678

Summa –82 057 –77 148

Loner, andra ersattningar och sociala kostnader

tsek 2020 2019

Ledandebefatt-nings-

havareOvriga

anstallda

Ledandebefatt-nings-

havareOvriga

anstallda

Loner 3 969 27 429 3 901 25 616

Sociala kostnader 1 247 8 967 1 226 9 292

Summa 5 216 36 396 5 127 34 908

Ledande befattningshavares ersattningar

Med ledande befattningshavare avses styrelsen, Vd och stf Vd.

Berednings- och beslutsprocess

Ersattning till Vd och ledamoter i ledningsgrupp faststalls av styrelsens sarskiltansvariga ledamoter enligt faststalld ersattningspolicy.

Lon och arvoden

Till styrelsens ordforande och ledamoter utgår fast arvode och samman-tradesarvode enligt sparbanksstammans beslut. Arbetstagarrepresentantererhåller fast styrelsearvode. Ersattning till Vd och andra ledande befattnings-havare utgors av grundlon, ovriga formåner samt pension. Med ovrig bankled-ning avses de 5 personer som tillsammans med Vd och stf Vd utgor sparbankensledningsgrupp. Ersattning till verkstallande direktoren for 2020 har beslutats avstyrelsen


27

Loner och ersattningar till ledande befattningshavare 2020

tsek Fast arvode MotesarvodeOvriga

formånerPensions-

kostnadVinstandels

stiftelseOvriga

ersattningar SummaPensions-

forpliktelse

Styrelsens ordf. Anders Nygårdh 162 375 1 – – – 538 –

Styrelseledamot Stefan Persson 80 303 1 – – – 384 –

Styrelseledamot Anna Franzont o m 200430 – 24 – – – – 24 –

Styrelseledamot Jan Skarner 47 132 – – – – 179 –

Styrelseledamot Maria Werpers Dahl 45 89 1 – – – 135 –

Styrelseledamot Håkan Dorm 49 250 – – – – 299 –

Styrelseledamot Joakim Wessman 45 68 – – – – 113 –

Styrelseled. Anna-Karin Tyskhagenfr om 200501 45 37 – – – – 82 –

Vd Bjorn Rinstad 1 185 – 80 370 – – 1 635 –

Stf vd Micael Enocsson 933 – 11 456 – – 1 400 –

Ovrig bankledning (5 personer) 3 195 – 110 700 117 – 4 122 –

Summa 5 786 1 278 204 1 526 117 – 8 911 –

Loner och ersattningar till ledande befattningshavare 2019

tsek Fast arvodeMotes-arvode

Ovrigaformåner

Pensions-kostnad

Vinstandelsstiftelse

Ovrigaersattningar Summa

Pensions-forpliktelse

Styrelsens ordf. Anders Nygårdh 142 311 1 – – – 454 –

Styrelseledamot Stefan Persson 48 227 1 – – – 276 –

Styrelseledamot Anna Franzon 38 84 1 – – – 123 –

Styrelseledamot Jan Skarner 38 92 1 – – – 131 –

Styrelseledamot Maria Werpers Dahl 38 81 1 – – – 120 –

Styrelseledamot Håkan Dorm 38 175 1 – – – 214 –

Styrelseledamot Joakim Wessman 38 63 1 – – – 102 –

Vd Bo Liljegren t o m 190731 867 – 63 322 – – 1 252 –

Tf Vd/Vd Bjorn Rinstad fr o m 190601 568 – 48 109 – – 725 –

Stf vd Micael Enocsson 919 – 16 457 – – 1 392 –

Ovrig bankledning (4 personer) 2 718 – 162 527 84 – 3 491 –

Summa 5 452 1 033 296 1 415 84 – 8 280 –

Rorlig ersattning

Avsattning till vinstandelsstiftelse (rorlig ersattning) sker på samma villkor forbankledning, dock ej Vd och stf Vd, som for ovriga medarbetare. Den rorligaersattningen utgor en liten del av total ersattning och bedoms inte utgora någonrisk for sparbanken. Ovriga formåner avser tjanstebil och ranteformån. Avsatt-ning till vinstandelsstiftelse har under året skett med totalt 1 842 tkr (1 298 tkr)inklusive loneskatt, fordelat på ca 60 heltidstjanster motsvarande 55 heltids-anstallda.

Pensioner

Vd:s pensionsformån utgors av en lopande premiebetalning som motsvarar 30%av for var tid aktuell lon.

Avgångsvederlag

I det fall Leksands Sparbank sager upp Vd:s anstallningsavtal och Vd darigenomskiljs från sin tjanst i sparbanken, ska sparbanken forutom lon under uppsag-ningstiden, 12 månader, aven utbetala ett kontant avgångsvederlag mot-svarande 6 månadsloner. Avgångsvederlaget ska vara pensionsgrundande menej semesterlonegrundande.

Vid egen uppsagning har Vd 6 månaders uppsagningstid.

Lån till ledande befattningshavaretsek

2020 2019

Verkstallande direktor och vice Vd(stallforetradande for verkstallande direktor) 1 721 1 741

Styrelseledamoter och styrelsesuppleanter 10 948 12 252

Summa 12 669 13 993

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsakerhet eller borgen bortsett från 1 176tkr (882) tkr i krediter utan sakerhet. Lånevillkoren overensstammer med demsom normalt tillampas vid kreditgivning till allmanheten eller till ovrig personal.

Offentliggorande av uppgifter om ersattning

Upplysningar om ersattningar som ska lamnas i enlighet med Finansinspektio-nens foreskrifter FFFS 2011:1 2 kap. 11 § finns på www.leksandssparbank.se.


28

Medelantalet anstallda 2020 2019

Sparbanken

— varav kvinnor 36 34

— varav man 19 18

Totalt 55 52

Konsfordelning i ledningenStyrelsen

— Antal kvinnor 3 3

— Antal man 5 5

Ovriga bankledning inkl verkstallandedirektoren

— Antal kvinnor 3 3

— Antal man 4 3

Arvode och kostnadsersattningtill revisorerPwC AB -Revisionsuppdrag 675 603

Med revisionsuppdrag avses lagstadgar revision av årsredovisningen ochbokforingen, styrelsens och verkstallande direktorens forvaltning, samt revisionoch annan granskning utford i enlighet med overenskommelse eller avtal. Dettainkluderar ovriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor attutfora samt rådgivning eller annat bitrade som foranleds av iakttagelser vidsådan granskning eller genomforandet av sådana ovriga arbetsuppgifter.

11 Ovriga rorelsekostnader

tsek 2020 2019

Avgifter till centrala organisationer –861 –972

Forsakringskostnader –611 –583

Sakerhetskostnader –1 563 –1 644

Marknadsforingskostnader –4 693 –4 554

Ovriga rorelsekostnader –158 –180

Summa –7 886 –7 933

13 Bokslutsdispositioner

tsek 2020 2019

Skillnad mellan bokford avskrivning ochavskrivning enligt plan 898 –

Summa 898 –

12 Kreditforluster, netto

tsek 2020 2019

Lån till upplupet anskaffningsvarde,låneloften samt finansiella garantierForandring kreditforlustreserv stadie 1 606 180

Forandring kreditforlustreserv stadie 2 1 130 –1 686

Kreditforluster netto, ej kreditforsamradutlåning, låneloften samt finansiellagarantier 1 736 –1 506

Forandring kreditforlustreserv stadie 3 –23 912 5 032

Periodens bortskrivning avseendekonstaterade forluster –9 958 –5 904

Återvinningar på tidigare konstateradeforluster 200 430

Kreditforluster netto, kreditforsamradutlåning, låneåtaganden samt finansiellagarantier –33 670 –442

Summa kreditforluster netto –31 934 –1 948

14 Skatter

Redovisat i rapporten over resultat och ovrigt totalresultat/rapport overresultat

tsek 2020 2019

Aktuell skattekostnadÅrets skattekostnad –5 419 –10 765

–5 419 –10 765

tsek 2020 2019

Avstamning aveffektiv skatt % %

Resultat fore skatt 25 323 72 059

Skatt enligt gallandeskattesats formoderbolaget 21,4% –5 419 21,4% –15 421

Ej avdragsgillakostnader 0,5% –120 0,2% –180

Ej skattepliktigaintakter –0,5% 120 –6,7% 4 836

Redovisad effektivskatt 21,4% –5 419 14,9% –10 765

15 Belåningsbara statsskuldsforbindelser m m

tsek 2020 2019

Verkligtvarde

Redovisatvarde

Verkligtvarde

Redovisatvarde

Belåningsbara statsskuldforbindelser m m

— Multilaterala statsskuldforbindelser m m 27 321 27 321 17 546 17 546

— Svenska kommuner 124 626 124 626 114 111 114 111

Summa 151 947 151 947 131 657 131 657

Positiv skillnad till foljd av att bokforda varden overstiger nominella varden 4 947 4 657

Summa 4 947 4 657


29

16 Utlåning till kreditinstitut

tsek 2020 2019

Utestående fordringar, redovisat varde

— Utlåning i svensk valuta 324 184 425 564

— Utlåning i utlandsk valuta 23 531 11 369

Summa 347 715 436 933

17 Utlåning till allmanheten

tsek 2020 2019

Utestående fordringar, redovisat varde

— Utlåning i svensk valuta, brutto 3 804 807 3 675 564

— Forlustreserver i svensk valuta –43 526 –21 195

Summa utlåning, netto 3 761 281 3 654 369

Forandringar i redovisat bruttovarde och forlustreserver

tsek Ej kreditforsamrade Kreditforsamrade Total

Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3

Redovisat bruttovarde:

Redovisat bruttovarde per 1 januari 2020 3 279 824 340 380 55 360 3 675 564

Nya finansiella tillgångar 1 145 970 30 174 16 251 1 192 395

Bortbokade finansiella tillgångar –786 101 –119 615 –9 650 –915 366

Forandrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) –128 445 –12 339 –7 339 –148 123

Overforingar mellan stadier under periodenfrån stadie 1 till stadie 2 –181 801 181 801 – –

från stadie 1 till stadie 3 –35 926 – 35 926 –

från stadie 2 to stadie 1 79 177 –79 177 – –

från stadie 2 to stadie 3 – –3 949 3 949 –

från stadie 3 to stadie 2 – 2 590 –2 590 –

från stadie 3 to stadie 1 603 – –603 –

Ovrigt –3 5 335 337

Redovisat bruttovarde per 31 december 2020 3 373 298 339 870 91 639 3 804 807

Forlustreserver

Forlustreserver per 1 januari 2020 –1 553 –5 710 –13 932 –21 195

Nya finansiella tillgångar –384 –1 154 –2 927 –4 465

Bortbokade finansiella tillgångar 371 2 756 1 993 5 120

Forandrade balanser 103 395 2 659 3 157

Forandrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) –312 141 –396 –567

Forandringar i makroekonomiska scenarier 164 398 14 576

Forandringar pga. manuella expertbedomningar – – 1 298 1 298

Forandringar pga uppdaterade modeller 115 88 34 237

Overforingar mellan stadier under perioden

från stadie 1 till stadie 2 501 –1 511 – –1 010

från stadie 1 till stadie 3 60 – –26 210 –26 150

från stadie 2 to stadie 1 –23 108 – 85

från stadie 2 to stadie 3 – 108 –868 –760

från stadie 3 to stadie 2 – –68 193 125

från stadie 3 to stadie 1 –1 – 24 23

Forlustreserver per 31 december 2020 –959 –4 449 –38 118 –43 526

Redovisat varde 2020, netto 3 372 339 335 421 53 521 3 761 281


30

tsek Ej kreditforsamrade Kreditforsamrade Total

Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3

Redovisat bruttovarde:

Redovisat bruttovarde per 1 januari 2019 3 417 528 266 772 36 960 3 721 260

Nya finansiella tillgångar 738 634 56 805 528 795 967

Bortbokade finansiella tillgångar –644 322 –36 917 –5 889 –687 128

Forandrade balanser –133 800 –17 389 –3 273 –154 462


från stadie 1 till stadie 2 –157 157 157 157 – –

från stadie 1 till stadie 3 –20 883 – 20 883 –

från stadie 2 to stadie 1 79 824 –79 824 – –

från stadie 2 to stadie 3 –6 235 6 235 –

Ovrigt 11 –84 –73

Redovisat bruttovarde per 31 december 2019 3 279 824 340 380 55 360 3 675 564

Forlustreserver

Forlustreserver per 1 januari 2019 –1 732 –4 024 –18 901 –24 657

Nya finansiella tillgångar 633 1 231 281 2 145

Bortbokade finansiella tillgångar –301 –461 –1 926 –2 688

Forandrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) 921 –345 114 690

Forandrade balanser –243 –655 –968 –1 866

Forandringar i makroekonomiska scenarier –174 –134 –93 –401

Forandringar pga. manuella expertbedomningar –65 –33 1 238 1 140


från stadie 1 till stadie 2 –962 2 868 – 1 906

från stadie 1 till stadie 3 –35 – 4 849 4 814

från stadie 2 to stadie 1 46 –181 – –135

från stadie 2 to stadie 3 – –604 535 –69

Ovrigt 359 –3 372 939 –2 074

Forlustreserver per 31 december 2019 –1 553 –5 710 –13 932 –21 195

Redovisat varde 2019, netto 3 278 271 334 670 41 428 3 654 369

18 Obligationer och andra rantebarande vardepapper

tsek 2020-12-31 2019-12-31

Verkligtvarde

Redovisatvarde

Verkligtvarde

Redovisatvarde

Emitterade av andra låntagare

— Svenska bostadsinstitut 224 394 224 394 211 606 211 606

— Icke finansiella foretag 516 244 516 244 229 257 229 257

— Finansiella foretag 197 410 197 410 62 942 62 942

— Utlandska emittenter 30 259 30 259 29 085 29 085

Summa emitterade av andra låntagare 968 307 968 307 532 890 532 890

Summa obligationer och andra rantebarande vardepapper 968 307 968 307 532 890 532 890

Positiv skillnad till foljd av att bokforda varden overstiger nominella varden 10 807 8 640


31

19 Aktier och andelar

tsek 2020 2019

Aktier och andelar varderade till verkligt vardevia ovrigt totalresultat

Kreditinstitut 223 386 216 148

Fondandelar 30 562 –

Ovriga 12 566 10 840

Summa aktier och andelar 266 514 226 988

varav: Noterade vardepapper på bors 253 948 216 148

Onoterade vardepapper 12 566 10 840

Foretag

Aktier Antal Verkligt vardeRedovisat

varde

— Swedbank AB (publ) 1 550 000 223 386 223 386

— Indecap Holding AB 228 11 393 11 393

— SparbankernasForsakrings AB 915 1 173 1 173

— Fondandelar 97 387 30 562 30 562

Summa 266 514 266 514

20 Materiella anlaggningstillgångar

tsek InventarierByggnader

och mark Totalt

Anskaffningsvarde

Ingående balans1 januari 2019 46 629 50 099 96 728

Forvarv 272 – 272

Utgående balans31 december 2019 46 901 50 099 97 000

Ingående balans1 januari 2020 46 901 50 099 97 000

Forvarv 387 387

Utrangeringar –714 –714

Utgående balans31 december 2020 46 574 50 099 96 673

Avskrivningar

Ingående balans1 januari 2019 –19 515 –15 160 –34 675

Årets avskrivningar –4 575 –1 246 –5 821

Utgående balans31 december 2019 –24 090 –16 406 –40 496

Ingående balans1 januari 2020 –24 090 –16 406 –40 496

Årets avskrivningar –4 140 –1 245 –5 385

Avyttringar ochutrangeringar 714 714

Utgående balans31 december 2020 –27 516 –17 651 –45 167

Redovisade varden

Per 2019-01-01 27 114 34 939 62 053

Per 2019-12-31 22 811 33 693 56 504

Per 2020-01-01 22 811 33 693 56 504

Per 2020-12-31 19 058 32 448 51 506

21 Ovriga tillgångar

tsek 2020 2019

Tillgodohavande på skattekonto 210 835 122 139

Forfallna rantefordringar 200 364

Ovriga tillgångar 644 464

Summa 211 679 122 967

22 Forutbetalda kostnader och upplupnaintakter

tsek 2020 2019

Forutbetalda kostnader 2 184 1 655

Upplupna ranteintakter 2 877 2 164

Upplupna provisionsintakter 14 243 10 654

Summa 19 304 14 473

23 Inlåning från allmanheten

tsek 2020 2019

Allmanheten

— Svensk valuta 4 846 616 4 284 535

— Utlandsk valuta 23 530 11 376

Summa 4 870 146 4 295 911

Inlåningen per kategori av kunder

Offentlig sektor 393 368 333 579

Foretagssektor 1 276 013 1 049 248

Hushållssektor 3 157 851 2 879 624

Varav: enskilda foretagare 926 438 871 979

Ovriga 42 914 33 460

Summa 4 870 146 4 295 911

24 Ovriga skulder

tsek 2020 2019

Leverantorsskulder 691 173

Preliminarskatt rantor 1 731 1 246

Anstalldas kallskattemedel 1 109 1 041

Insatser for bygden 3 550 2 332

Ovriga skulder 4 123 4 563

Summa 11 204 9 355


32

25 Upplupna kostnader och forutbetaldaintakter

tsek 2020 2019

Upplupna rantekostnader 924 912

Personalrelaterade kostnader 4 818 3 877

Ovriga upplupna kostnader 3 312 2 401

Forutbetalda intakter 261 264

Summa 9 315 7 454

26 Ovriga avsattningar

tsek 2020 2019

Avsattning for forlustreserv — utstalldafinansiella garantier 2 969 2 588

Totalt 2 969 2 588

Finansiella garantier

Redovisat varde vid periodens ingång 2 588 2 441

Avsattningar som gjorts under perioden 111 –

Outnyttjade belopp som har återforts underperioden – –69

Reserveringar avseende Swedbank Hypotek 270 216

Redovisat varde vid periodens utgång 2 969 2 588

27 Obeskattade reserver

tsek 2020 2019

Ackumulerade avskrivningar utover plan:

Inventarier

Ingående balans 1 januari 898 898

Årets återforingar av avskrivningar utover plan –898 –

Utgående balans 31 december – 898

Summa obeskattade reserver – 898

28 Eget kapital

For specifikation av forandringar i eget kapital se rapport over forandring i egetkapital.

Reservfond

Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte gåråt for tackning av balanserad forlust.

Fond for verkligt varde

I fond for verkligt varde redovisas ackumulerade nettoforandringar i verkligtvarde på sådana egetkapitalinstrument som sparbanken vid den initialaredovisningen oåterkalleligt definierats som varderade till verkligt varde viaovrigt totalresultat.

Forslag till disposition av Leksands Sparbanks vinst

Styrelsen foreslår att fritt eget kapital, 19 904 tkr, disponeras enligt foljande:

Insatser for bygden (IFB) 904Reservfonden 19 000

Summa 19 904

29 Eventualforpliktelser

tsek nominella belopp 2020 2019

Garantier

— Garantiforbindelser — krediter 41 034 44 548

— Garantiforbindelser — ovriga 7 742 9 127

Summa 48 776 53 675

30 Åtaganden

tsek nominella belopp 2020 2019

Ovriga åtaganden

— Kreditloften 271 562 202 387

— Outnyttjad del av beviljaderakningskrediter 351 551 308 216

Summa 623 113 510 603

31 Narstående

Narståenderelationer

Det finns personer i sparbankens styrelse som kontrollerar foretag som ar kunderi sparbanken. Krediter till dessa foretag uppgår till 5 500 tkr (4 700 tkr).Krediterna har foregåtts av sedvanlig kreditprovning. Rantan ar prissatt medmarknadsmassiga villkor. Kreditbeloppen ar ej vasentliga for sparbankensstallning eller resultat. Inkop från narstående foretag uppgår till ett belopp av ca416 tkr (127 tkr).

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande stallning

Vad galler lon och andra ersattningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledandestallning, se not 10


33

32 Finansiella tillgångar och skulder

Verkligt varde

I tabellen anges finansiella tillgångar respektive skulder som varderas till verkligtvarde via resultatet (varderade enligt fair value option) eller till verkligt varde iovrigt totalresultat.

tsek Redovisat varde

Verkligt varde

Upplupetanskaffnings-

vardeVerkligt varde via ovrigt

totalresultat Totalt

Finansiella tillgångar 2020Verkligt varde

(tvingande)

Initialtidentifieradetill verkligt

varde

Derivat somsakrings-redovisas

Skuld-instrument

Eget kapital-instrument

Kassa – – – 2 553 – – 2 553

Belåningsbara statsskuldforbindelser m m – 151 947 – – – – 151 947

Utlåning till kreditinstitut – – – 347 715 – – 347 715

Utlåning till allmanheten – – – 3 761 281 – – 3 761 281

Obligationer och andra rantebarandevardepapper 30 259 938 048 – – – – 968 307

Aktier och andelar 30 562 – – – – 235 952 266 514

Ovriga tillgångar – – – 211 679 – – 211 679

Upplupna intakter – – – 19 304 – – 19 304

Summa 60 821 1 089 995 – 4 342 532 – 235 952 5 729 300

Finansiella skulder 2020

Inlåning från allmanheten – – – 4 870 146 – – 4 870 146

Ovriga skulder – – – 11 204 – – 11 204

Upplupna kostnader – – – 9 315 – – 9 315

Summa – – – 4 890 665 – – 4 890 665

tsek Redovisat varde

Verkligt varde

Upplupetanskaffnings-

vardeVerkligt varde via ovrigt

totalresultat Totalt

Finansiella tillgångar 2019Verkligt varde

(tvingande)

Initialtidentifieradetill verkligt

varde

Derivat somsakrings-redovisas

Skuld-instrument

Eget kapital-instrument

Kassa – – – 3 158 – – 3 158

Belåningsbara statsskuldforbindelser m m – 131 657 – – – – 131 657

Utlåning till kreditinstitut – – – 436 933 – – 436 933

Utlåning till allmanheten – – – 3 654 369 – – 3 654 369

Obligationer och andra rantebarandevardepapper 29 085 503 805 – – – – 532 890

Aktier och andelar – – – – – 226 988 226 988

Ovriga tillgångar – – – 122 967 – – 122 967

Upplupna intakter – – – 14 473 – – 14 473

Summa 29 085 635 462 – 4 231 900 – 226 988 5 123 435

Finansiella skulder 2019

Inlåning från allmanheten – – – 4 295 911 – – 4 295 911

Ovriga skulder – – – 9 355 – – 9 355

Upplupna kostnader – – – 7 454 – – 7 454

Summa – – – 4 312 720 – – 4 312 720


34

Vissa upplysningar om finansiella instrument som varderats till verkligtvarde i balansrakningen

Verkliga varden for finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktivmarknad baseras på noterade priser. For ovriga finansiella instrument anvandersig sparbanken av andra varderingstekniker. Sparbanken anvander observerbaradata i så stor utstrackning som mojligt. Finansiella instrument dar handeln inte arfrekvent och det verkliga vardet darfor mindre objektivt, kravs i varierandeutstrackning att sparbanken gor bedomningar beroende på likviditet, kon-centrationer, osakerheter betraffande marknadsfaktorer, prisantaganden ochandra risker som påverkar ett specifikt instrument.

Verkliga varden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt varde-hierarki baserat påindata som anvands i varderingstekniken enligt foljande:

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad for identiska instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inteinkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som varderasbaserat på noterade priser på aktiva marknader for liknandeinstrument, noterade priser for identiska eller liknande instrument somhandlas på marknader som inte ar aktiva, eller andra varderingsteknikerdar all vasentlig indata ar direkt och indirekt observerbar på marknaden.

Nivå 3: utifrån indata som inte ar observerbara på marknaden. Denna kategoriinkluderar alla instrument dar varderingstekniken innefattar indatasom inte baseras på observerbar data och dar den har en vasentligpåverkan på varderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid vardering till verkligtvarde liksom kvantitativa upplysningar om varderingar till verkligt varde ochkansligheter framgår nedan. I nedanstående tabell lamnas upplysningar om hurverkligt varde bestamts for de finansiella instrument som varderas till verkligtvarde i balansrakningen.

tsek 2020

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Belåningsbarastatsskuldsforbindelserm.m. 151 947 151 947

Obligationer och andrarantebarandevardepapper 968 307 968 307

Aktier och andelar 253 948 12 566 266 514

Summa 1 374 202 – 12 566 1 386 768

tsek 2019

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Belåningsbarastatsskuldsforbindelserm.m. 131 657 131 657

Obligationer/rantebarandevardepapper 532 890 532 890

Aktier och andelar 216 148 10 840 226 988

Summa 880 695 – 10 840 891 535

Avstamning av verkliga varden i nivå 3

I tabellen nedan presenteras en avstamning mellan ingående och utgåendebalans for sådana finansiella instrument som varderats till verkligt varde ibalansrakningen med utgångspunkt från en varderingsteknik som bygger påicke-observerbar indata (nivå 3).

tsek

Aktier ochandelar Obligationer Derivat Ovriga skulder Summa

Ingående balans 2019-01-01 10 841 10 841

Forsaljningslikvid forsaljning –1 –1

Utgående balans 2019-12-31 10 840 – – – 10 840

Ingående balans 2020-01-01 10 840 10 840

Redovisat i ovrigt totalresultat 1 592 1 592

Anskaffningsvarde forvarv 134 134

Utgående balans 2020-12-31 12 566 – – – 12 566

Aven om banken anser att de uppskattningar som gjorts for att faststalla verkligtvarde ar rimliga, kan en annan tillampad metod och andra antaganden leda till ettannat verkligt varde.

Vardering till verkligt varde — Varderingstekniker och vasentliga ejobserverbara indata

Foljande sammanfattar de metoder och antaganden som framst anvants for attfaststalla verkligt varde på de finansiella instrument som redovisas i tabellernaovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

For finansiella instrument som ar noterade på en aktiv marknad bestams verkligtvarde med utgångspunkt från tillgångens noterade kopkurs på balansdagen utantillagg for transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfallet. Ettfinansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noteradepriser med latthet finns tillgangliga på en bors, hos en handlare, maklare,branschorganisation, foretag som tillhandahåller aktuell prisinformation ellertillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundetforekommande marknadstransaktioner på affarsmassiga villkor. Eventuella

framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. For finansiellaskulder bestams verkligt varde utifrån noterad saljkurs. Instrument som arnoterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar,Belåningsbara statsskuldsforbindelser samt Obligationer och andra ranteba-rande vardepapper. Den storsta delen av foretagets finansiella instrument åsattsett verkligt varde med priser som ar kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte ar noterade på en aktiv marknad

Derivatinstrument tas upp till det verkliga varde som erhålls från motpart darverkligt varde beraknats med hjalp av en varderingsmodell som ar etablerad påmarknaden for vardering av den typ av derivatinstrument som det ar fråga om.Aktieindexobligationer varderas till verkligt varde via resultatrakningen. Verkligtvarde for finansiella instrument som inte ar derivatinstrument beraknas baseratpå framtida kassafloden av kapitalbelopp och ranta diskonterade till aktuellamarknadsrantor på balansdagen. I de fall diskonterade kassafloden har anvants,beraknas framtida kassfloden på den av foretagsledningen basta bedomningen.Den diskonteringsranta som anvants ar marknadsbaserad ranta på liknandeinstrument på balansdagen. Då andra varderingsmodeller har anvants ar indatabaserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.


35

33 Handelser efter balansdagen

På den extra bolagsstamman den 15:e februari 2021 for Swedbank AB (publ)beslutades om en utdelning for 2019 på 4,35 per aktie. Som forslag tillårstamman den 26:e mars 2021 for Swedbank AB (publ) avseende utdelning for2020 foreslås 2,90. Totalt utdelning på Leksands Sparbanks aktieinnehav blir då7,25 per aktie vilket motsvarar 11 237 tkr. Utdelningen redovisas i resultatet for2021.

Styrelsen i Leksands Sparbank har beslutat att från och med 2021-04-01 anlitaen ny leverantor for funktionerna Riskkontroll och Compliance. Ny leverantor blirSvealands Risk- och Compliance AB (SRC) med sate i Orebro. SRC ar ettsparbanksagt aktiebolag.

34 Viktiga uppskattningar ochbedomningar

Sparbanksledningen har med revisionskommitten diskuterat utvecklingen, valetoch upplysningarna avseende sparbankens viktiga redovisningsprinciper ochuppskattningar, samt tillampningen av dessa principer och uppskattningar.

Viktiga bedomningar vid tillampning av sparbankensredovisningsprinciper

Viktiga bedomningar vid tillampning av sparbankens redovisningsprinciperbeskrivs nedan.

Forvantade kreditforluster

Sparbanken har utvecklat metoder for berakning och skattning av forvantadekreditforluster. Denna typ av skattning kan goras med en rad olika modeller.Sparbanken har utformat sin metod utifrån den bast tillgangliga informationen. Imodellutvecklingen har ett antal olika val gjorts av matematisk och statistiskmodeller for skattningarna. Valet av dessa metoder och modeller ar kritiska forvilket utfall som erhålls, och ett annat val av metod och modell skulle kunna hafått ett annorlunda utfall nar det galler de forlustreserver och forandringar iforlustreserver som redovisas i denna årsredovisning.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Sparbankens redovisningsprinciper definierar narmare hur tillgångar och skulderska klassificeras i olika kategorier:

Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att vardera tillverkligt varde via resultatrakningen forutsatter att kriterierna underredovisningsprinciper uppfyllts.

Viktiga kallor till osakerhet i uppskattningarNedskrivningar for kreditforluster

Sparbankens metoder och modeller for berakning och redovisning av forvantadekreditforluster kannetecknas av en hog nivå av antaganden om framtiden. Dessaantaganden avser bland annat skattningar av hur historiska erfarenheterkommer att utveckla sig i framtiden utifrån antaganden om olika makroscena-riers utveckling. Narmare beskrivning av dessa antagandens karaktar ochkanslighet lamnas nedan.

Beaktande av framåtblickande makroekonomiska scenarier

Framåtblickande information ingår både i bedomningen av betydande okning avkreditrisken samt i berakningen av forvantade kreditforluster. Från analyser avhistorisk data har sparbankens riskkontroll identifierat och beaktat makroekon-omiska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditforluster for olika portfoljer.Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mestkorrelerade faktorerna ar BNP-tillvaxt, bostads- och fastighetspriser, arbets-loshet, oljepriser och rantor. Sparbanken overvakar via samarbetspartnernSwedbank AB (publ) lopande den makroekonomiska utvecklingen. Dettainkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier for olikaportfoljsegment och oversatter dem till makroekonomiska prognoser. Dessa

prognoser tar hansyn till intern och extern information och overensstammer medframåtblickande information som anvands for andra andamål såsom ekonomiskplanering och prognosarbete. Utgångsscenariot baseras på antaganden sommotsvarar sparbankens planeringsscenario och utifrån detta skapas alternativascenarier som tar både en mer positiv och en mer negativ framtidsutsikt ibeaktande.

I allmanhet innebar en forsamring av en ekonomisk framtidsutsikt, baserad påprognostiserade makroekonomiska faktorer for varje scenario, eller en okning avsannolikheten for att varsta tankbara scenario skulle intraffa, en okning av bådeantalet lån som overgår från Steg 1 till Steg 2 och de beraknadekreditreserveringarna. Daremot kommer en forbattring av framtidsutsikterna,baserad på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en okning isannolikhet for basta tankbara scenario skulle intraffa, ha motsatt effekt. Det arinte mojligt att på ett rimligt satt isolera effekterna av forandringar i de olikamakroekonomiska faktorerna for ett visst scenario på grund av sambandetmellan faktorerna samt inbordes samband mellan nivån av pessimism, som arinneboende i ett visst scenario, och dess sannolikhet att uppstå.

Vardering av 12 månaders och återstående loptids forvantadekreditforluster

Den viktigaste indatat som anvands for att vardera forvantade kreditforluster ar:— sannolikhet for fallissemang (PD);— forlust vid fallissemang (LGD);— exponeringar vid fallissemang (EAD); och— forvantad loptid

Dessa berakningar harleds från utvecklade statistiska modeller som tillhan-dahållits av samarbetspartnern Swedbank AB (publ). Modellerna tar bådehistoriska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier i beaktning.

Sannolikhet for fallissemang (PD)

PD for 12 månader och PD for återstående loptid motsvarar sannolikheten forfallissemang som forvantas intraffa under de kommande 12 månadernarespektive den finansiella tillgångens hela återstående loptid. De baseras på deforhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska for-hållanden som påverkar kreditrisk. PD-modellerna ar baserade på homogenadelsegment av den totala kreditportfoljen, till exempel produktgrupp. De anvandsfor att harleda 12 månaders PD och PD for återstående loptid.

Intern riskklassificering baserad på PD-modellen enligt IRK-metoden ger indatatill PD-modeller som baseras på IFRS 9. Historisk information for fallissmanganvands for att skapa terminsstrukturer for PD på balansdagen, vilka sedanjusteras for att harleda framåtriktade PD. En forsamring av en ekonomiskframtidsutsikt baserad på prognostiserade makroekonomiska variabler for varjescenario eller en okning i att sannolikheten for att varsta tankbara scenario skaintraffa resulterar i ett hogre PD. Detta okar både antalet lån som overfors frånSteg 1 till Steg 2 och de beraknade kreditreserveringarna.

Forlust vid fallissemang (LGD)

LGD motsvarar de beraknade kreditforluster som vantas vid fallissemang medhansyn tagen till forvantat varde av framtida återvinningar, realisering avsakerheter, nar i tiden återvinningarna forvantas ske och pengars tidsvarde. Vidberakning av LGD ar sakerhetstyp, typ av låntagare och avtals information ettminimikrav. LGD-berakningarna baseras på historisk information av forlustdata ihomogena delsegment av den totala kreditportfoljen, till exempel land, saker-hetstyp och produkt. Framåtblickande makroekonomiska faktorer återspeglas iLGD-berakningarna genom dess inverkan på belåningsgraden. En forsamring aven ekonomisk framtidsutsikt baserad på makroekonomiska faktorer for varjescenario eller en okning i att sannolikheten for att varsta tankbara scenario skaintraffa, resulterar i en hogre LGD och aven de beraknade kreditreserveringarnaoch vice versa.

Exponeringar vid fallissemang (EAD)

EAD representerar en beraknad kreditexponering vid ett framtida datum forfallissemang med hansyn tagen till forvantade forandringar i kreditexponeringenpå balansdagen. Sparbankens metod for modellering av EAD återspeglarnuvarande avtalsvillkor for återbetalning av kapital och ranta, forfallodatum och


36

forvantat utnyttjande av outnyttjade limiter for revolverande kreditfaciliteteroch oåterkalleliga åtaganden utanfor balansrakningen.

Forvantad loptid

Sparbanken beraknar forvantade kreditforluster med hansyn tagen till risk forfallissemang under återstående loptid. Generellt ar forvantad loptid begransadtill den maximala avtalsperiod som sparbanken ar utsatt for kreditrisk aven om enlangre period overensstammer med affarspraxis. Alla avtalsvillkor tas hansyn tillnar forvantad loptid faststalls, inklusive återbetalnings-, forlangnings- ochoverforingsalternativ som ar bindande for sparbanken. Det enda undantaget fråndenna generella princip tillampas på vissa revolverande krediter, såsom kredit-kort, dar forvantad loptid ar den forvantade beteendemassiga loptiden, vilkenuppskattas genom produktspecifik historisk data och stracker sig upp till 10 år.For bolåneportfoljen tillampar sparbanken en beteendemassig loptidsmodell somberaknar sannolikheten for att en exponering fortfarande ar aktiv och inte ifallissemang vid något tillfalle under återstående loptid (vilket aven innefattarsannolikhet for fortida återbetalning).

IFRS 9 vs reglerande kapitalramverk

Berakningen av forvantade kreditforluster enligt IFRS 9 skiljer sig frånforvantade kreditforluster enligt Baselregelverket. Aven om sparbankens IRK-data, som anvands for att berakna forvantade kreditforluster. enligt Basel-regelverket, utgor grunden for IFRS 9-modeller, gors justeringar och i vissa fallanvands nya modeller for att uppfylla kraven enligt IFRS 9.

Individuellt bedomda lån

Sparbanken bedomer vasentliga osakra kreditexponeringar individuellt och utanatt anvanda indata från modeller. Reserveringar for kreditforluster for dessakreditexponeringar faststalls genom att diskontera forvantade kassafloden ochta hansyn till minst två mojliga scenarier, varav ett ar ett forlustscenario. Demojliga resultaten tar hansyn till både makroekonomiska och icke-makroekon-omiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassafloden uppskattas medhansyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflodens storlek och kallor,låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvarden på sakerheter, spar-bankens stallning i forhållande till andra fordringsagare, forvantade direktaexterna kostnader och loptid av återvinningsprocessen samt nuvarande ochframtida ekonomiska forhållanden. Storlek och tidpunkten for forvantadekassafloden beror på låntagarens framtida utveckling och vardering av saker-heter, varav båda kan påverkas av framtida ekonomiska forhållanden. Dessutomkan sakerheter vara illikvida. Bedomningar andras nar ny information blirtillganglig eller nar återvinningsstrategier utvecklas, vilket resulterar i regel-bundna revideringar av reserveringar for kreditforluster.

Faststallande av verkligt varde

Sparbankens redovisningsprinciper for vardering till verkligt varde framgår avNot 2 Redovisningsprinciper. Ytterligare information om antaganden som gjortsvid vardering till verkligt varde framgår av not 32 Finansiella tillgångar ochskulder.

35 Kapitaltackning

Reglerna om kapitaltackning bidrar till att starka sparbankens motståndskraftmot finansiella forluster och darigenom skydda sparbankens kunder. Reglernainnebar att sparbankens kapitalbas med marginal ska tacka dels de foreskrivnaminimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven for kreditrisker, marknads-risker och operativa risker och dessutom skall omfatta beraknat kapitalkrav forytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankensinterna utvardering av kapital och risker.

Sparbanken har en faststalld utvardering av kapitalbehovet baserad på— sparbankens riskprofil,— identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,— s k stresstester och scenarioanalyser,— forvantad utlåningsexpansion och finansieringsmojligheter, samt— ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvarldsforandr-

ingar.

Oversynen av kapitalbehovet ar en integrerad del av arbetet med sparbankensårliga verksamhetsplan. Behovet foljs upp och en årlig oversyn gors for attsakerstalla att riskerna ar korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkligariskprofil och kapitalbehov. Varje andring/komplettering i av styrelsen faststalldapolicy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringaralltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Informationom sparbankens riskhantering lamnas i not 3.

Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lamna de upplysningarsom kravs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionensforeskrifter och allmanna råd om årsredovisning i kreditinstitut och varde-pappersbolag (FFFS 2008:25). Ovriga upplysningar om kapitaltackning lamnas påsparbankens hemsida www.leksandssparbank.se. Det finns inga pågående ellerforutsedda materiella eller rattsliga hinder for en snabb overforing av medel urkapitalbasen. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltack-ning, dels det internt bedomda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas,

kapitalkrav m m enligt gallande regelverk. Sparbanken tillampar sedan 1 januari2018 IFRS 9 och har valt att inte tillampa några overgångsregler.

Kapitalbastsek

2020 2019

Karnprimarkapital: instrument och reserver

Reservfond 720 000 664 000

Fond for verkligt varde 147 268 138 438

Balanserat resultat – 1

Verifierat resultat efter avdrag for foreslagenvinstdisposition 19 000 56 000

Karnprimarkapital forelagstiftningsjusteringar 886 268 858 438

Avrakning av aktier samt forsiktig vardering –148 688 –141 970

Karnprimarkapital 737 580 716 468

Kapitalrelationer, buffertar m.m.

Totala riskvagda tillgångar 3 344 854 2 974 071

Karnprimarkapitalrelation 22,05% 24,09%

Primarkapitalrelation 22,05% 24,09%

Kapitaltackningsgrad 22,05% 24,09%

Buffertkrav 2,50% 5,00%

varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50%

varav kontracyklisk kapitalbuffert 0,00% 2,50%

Karnprimarkapital tillgangligt att anvanda sombuffert (=relation minusbuffertkrav) 19,55% 19,09%

Karnprimarkapitalinstrument dar sparbankenhar investerat (belopp under troskelvardet på10,00%) 88 503 85 769


37

Kapitalkrav och riskvagdt exponeringsbelopp 2020 2019

Kreditrisk enligt schablonmetoden Kapitalkrav

Riskvagtexponerings

belopp Kapitalkrav

Riskvagtexponerings

belopp

Exponeringar mot institut 9 431 117 902 8 631 107 882

Exponeringar mot foretag 93 824 1 172 790 72 130 901 631

Exponeringar mot hushåll 73 068 913 347 67 727 846 590

Sakrade genom pantratt i fast egendom 49 116 613 952 46 622 582 777

Fallerade exponeringar 2 598 32 474 4 672 58 395

Exponeringar mot sakerstallda obligationer 1 795 22 439 1 693 21 161

Exponeringar mot andelar/ aktier i foretag for kollektiva investeringar (fond) 1 222 15 281 – –

Aktieexponeringar 7 080 88 503 6 862 85 769

Ovriga poster 6 518 81 477 7 019 87 741

Summa for exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden 244 652 3 058 165 215 356 2 691 946

Operativ risk enligt basmetoden 22 935 286 689 22 570 282 125

Summa exponeringsbelopp for operativ risk 22 935 286 689 22 570 282 125

Summa riskvagt exponeringsbelopp och kapitalkrav 267 587 3 344 854 237 926 2 974 071

36 Ekonomiska arrangemang som interedovisas i balansrakningen

Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Dettasamarbete regleras i ett samarbetsavtal som for narvarande galler till och med2024-06-30. Avtalet omfattar bl a formedling av hypoteksutlåning till SwedbankHypotek och formedling av fond och forsakringssparande till Swedbank RoburFonder och Swedbank Forsakring. Leksands Sparbank har per 2020-12-31formedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym på 1 589 324tkr. Om kreditforluster uppstår i formedlad kreditstock avraknas dessa frånutbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande årsprovisioner. Till Swedbank Robur Fonder och Swedbank Forsakring harsparbanken formedlat fondsparande på 2 585 958 tkr och forsakringssparandepå 1 252 689 tkr.


38

Styrelsens intygande

Styrelsen och Vd forsakrar att årsredovisningen har upprattats i enlighet medgod redovisningssed i Sverige. Årsredovisningen ger en rattvisande bild avsparbankens stallning och resultat. Forvaltningsberattelsen for sparbankenger en rattvisande oversikt over utvecklingen av sparbankens verksamhet,stallning och resultat samt beskriver vasentliga risker och osakerhetsfaktorersom sparbanken står infor.

Årsredovisningen har godkants for utfardande av styrelsen och Vd den 24 februari 2021 i Leksand.Sparbankens resultat- och balansrakning blir foremål for faststallelse på årsstamman den 22:a april 2021.

Anders Nygårdhordforande

Stefan Perssonvice ordforande

Maria Werpers Dahl

Jan Skarner Håkan Dorm Joakim Wessman

Anna-Karin Tyskhagen Anna Djakenpersonalrepr.

Bjorn RinstadVd

RevisorspåteckningVår revisionsberattelse har avgivits den 25:e februari 2021.

Ohrlings PricewaterhouseCoopers AB

Marcus RobertssonAuktoriserad revisor


39

Revisionsberattelse

Till årsstamman i Leksands Sparbank, org.nr. 583201-2529

Rapport om årsredovisningen

UttalandenVi har utfort en revision av årsredovisningen Leksands Sparbank for år

2020. Bankens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta

dokument på sidorna 8-39.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprattats i enlighet

med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och vardepappersbolag

och ger en i alla vasentliga avseenden rattvisande bild av Leksands

Sparbanks finansiella stallning per den 31 december 2020 och av dess

finansiella resultat och kassaflode for året enligt lagen om årsredo-

visning i kreditinstitut och vardepappersbolag. Forvaltningsberattelsen

ar forenlig med årsredovisningens ovriga delar.

Vi tillstyrker darfor att årsstamman faststaller resultatrakningen

och balansrakningen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen ar forenliga

med innehållet i den kompletterande rapport som har overlamnats till

bankens revisionsutskott i enlighet med revisorsforordningens

(537/2014) artikel 11.

Grund for uttalandenVi har utfort revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA)

och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder

beskrivs narmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi ar oberoende i

forhållande till Leksands Sparbank enligt god revisorssed i Sverige och

har i ovrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta

innefattar att, baserat på vår basta kunskap och overtygelse, inga

forbjudna tjanster som avses i revisorsforordningens (537/2014)

artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i fore-

kommande fall, dess moderforetag eller dess kontrollerade foretag

inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhamtat ar tillrackliga

och andamålsenliga som grund for våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att faststalla vasentlighetnivå och

bedoma risken for vasentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna.

Vi beaktade sarskilt de områden dar den verkstallande direktoren och

styrelsen gjort subjektiva bedomningar, till exempel viktiga redovis-

ningsmassiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från

antaganden och prognoser om framtida handelser, vilka till sin natur ar

osakra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken for att

styrelsen och verkstallande direktoren åsidosatter den interna

kontrollen, och bland annat overvagt om det finns belagg for

systematiska avvikelser som givit upphov till risk for vasentliga

felaktigheter till foljd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision for utfora en andamålsenlig granskning i

syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet,

med hansyn tagen till bankens struktur, redovisningsprocesser och

kontroller samt den bransch i vilken banken verkar. Banken bedriver sin

verksamhet genom sina kontor som ar samlade i samma juridiska enhet.

All administration och centrala funktioner ar samlade på bankens

huvudkontor.

Revisionen genomfors lopande under året. Vid årets slut rapporterar

vi resultatet av vår granskning av årsbokslut och forvaltning till

styrelsens revisionsutskott och till styrelsen i sin helhet.

Vasentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedomning

av vasentlighet. En revision utformas for att uppnå en rimlig grad av

sakerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några

vasentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till foljd av oegen-

tligheter eller fel. De betraktas som vasentliga om enskilt eller till-

sammans rimligen kan forvantas påverka de ekonomiska beslut som

anvandarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdome faststallde vi vissa kvantitativa

vasentlighetstal, daribland for den finansiella rapportering som helhet.

Med hjalp av dessa och kvalitativa overvaganden faststallde vi

revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgarders

karaktar, tidpunkt och omfattning, samt att bedoma effekten av

enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna

som helhet.

Sarskilt betydelsefulla områdenSarskilt betydelsefulla områden for revisionen ar de områden som

enligt vår professionella bedomning var de mest betydelsefulla for

revisionen av årsredovisningen for den aktuella perioden. Dessa

områden behandlades inom ramen for revisionen av, och i vårt

stallningstagande till, årsredovisningen som helhet. Vi gor inga

separata uttalanden om dessa områden.

Sarskilt betydelsefullt område

Kreditforluster

Redovisning av kreditforluster har varit ett fokusområde i vår revision

på grund av graden av subjektivitet och inneboende risk i osakerheten i

gjorda bedomningar. Se not 2 (Vasentliga varderingsprinciper), not 3

(Finansiella risker), not 12 (Kreditforluster), not 17 (Utlåning till

allmanheten), not 26 (Ovriga avsattningar) samt not 34 (Viktiga

uppskattningar och bedomningar). Ledningens bedomningar har stor

betydelse vid faststallandet av storleken på reserverna for forvantade

kreditforluster. Vasentliga osakra kreditexponeringar bedoms indivi-

duellt medan flertalet bedoms kollektivt. For kollektivt bedomda

kreditexponeringar anvander banken statistiska modeller for berak-

ningarna. Dessa modeller och den IT miljo i vilken berakningarna gors


40

tillhandahålls av extern part. Banken har darfor erhållit tredjepartsin-

tyg som ligger till grund for bankens utvardering av modellerna och IT.

Banken gor lopande kontroller av de beraknade kreditreserveringar for

kollektivt och individuellt bedomda exponeringar. Bedomningarna ar

foremål for regelbunden genomgång i bankens kreditutskott och/eller

styrelse i enlighet med bankens delegationsordning.

Hur vår revision beaktade det sarskilt betydelsefullaområdetVår revision utfordes genom en kombination av granskning av intern

kontroll avseende den finansiella rapporteringen och substansgranskning.

Våra revisionsåtgarder har omfattat men inte uteslutande utgjorts av:

— Utvardering av vasentliga interna kontroller inom reserverings-

processen

— Utvardering av applikationskontroller i IT-miljon

— Utvardering av modellernas riktighet och andamålsenlighet

— Granskning av bedomt reserveringsbehov for ett urval av

individuellt vasentliga exponeringar och reserver

— Granskning av fullstandighet och riktighet i upplysningar i

årsredovisningen

For att gora detta har vi dels utvarderat den information som

framgår av de tredjepartsintyg som erhållits och dels gjort egna

granskningsåtgarder.

Annan information an årsredovisningenDetta dokument innehåller aven annan information som återfinns på

sidorna 43-44. Det ar styrelsen och verkstallande direktoren som har

ansvaret for denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna

information och vi gor inget uttalande med bestyrkande avseende

denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen ar det vårt ansvar

att lasa den information som identifieras ovan och overvaga om

informationen i vasentlig utstrackning ar oforenlig med årsredovis-

ningen. Vid denna genomgång beaktar vi aven den kunskap vi i ovrigt

inhamtat under revisionen samt bedomer om informationen i ovrigt

verkar innehålla vasentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utforts avseende denna

information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en

vasentlig felaktighet, ar vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget

att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkstallande direktorens ansvarDet ar styrelsen och verkstallande direktoren som har ansvaret for att

årsredovisningen upprattas och att den ger en rattvisande bild enligt

lagen om årsredovisning i kreditinstitut och vardepappersbolag.

Styrelsen och verkstallande direktoren ansvarar aven for den interna

kontroll som de bedomer ar nodvandig for att uppratta en årsredovis-

ning som inte innehåller några vasentliga felaktigheter, vare sig dessa

beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprattandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och

verkstallande direktoren for bedomningen av bankens formåga att

fortsatta verksamheten. De upplyser, nar så ar tillampligt, om

forhållanden som kan påverka formågan att fortsatta verksamheten

och att anvanda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt

drift tillampas dock inte om styrelsen och verkstallande direktoren

avser att likvidera banken, upphora med verksamheten eller inte har

något realistiskt alternativ till att gora något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens

ansvar och uppgifter i ovrigt, overvaka bankens finansiella rapportering.

Revisorns ansvarVåra mål ar att uppnå en rimlig grad av sakerhet om huruvida års-

redovisningen som helhet inte innehåller några vasentliga felaktig-

heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lamna

en revisionsberattelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig sakerhet

ar en hog grad av sakerhet, men ar ingen garanti for att en revision som

utfors enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att

upptacka en vasentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan

uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara vasentliga

om de enskilt eller tillsammans rimligen kan forvantas påverka de

ekonomiska beslut som anvandare fattar med grund i årsredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar for revisionen av

årsredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats:

www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning ar

en del av revisionsberattelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra forfattningar

UttalandenUtover vår revision av årsredovisningen har vi aven utfort en revision

av forslaget till dispositioner betraffande bankens vinst eller forlust

samt styrelsens och verkstallande direktorens forvaltning for Leksands

Sparbank for år 2020.

Vi tillstyrker att årsstamman disponerar vinsten enligt forslaget i

forvaltningsberattelsen och beviljar styrelsens ledamoter och verk-

stallande direktoren ansvarsfrihet for rakenskapsåret.

Grund for uttalandenVi har utfort revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar

enligt denna beskrivs narmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi ar

oberoende i forhållande till Leksands Sparbank enligt god revisorssed i

Sverige och har i ovrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa

krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhamtat ar tillrackliga och

andamålsenliga som grund for våra uttalanden.

Styrelsens och verkstallande direktorens ansvarDet ar styrelsen som har ansvaret for forslaget till dispositioner

betraffande bankens vinst eller forlust. Vid forslag till utdelning

innefattar detta bland annat en bedomning av om utdelningen ar

forsvarlig med hansyn till de krav som bankens verksamhetsart,

omfattning och risker staller på storleken av bankens egna kapital,

konsolideringsbehov, likviditet och stallning i ovrigt.

Styrelsen ansvarar for bankens organisation och forvaltningen av

bankens angelagenheter. Detta innefattar bland annat att fortlopande

bedoma bankens ekonomiska situation, och att tillse att bankens

organisation ar utformad så att bokforingen, medelsforvaltningen och


41

bankens ekonomiska angelagenheter i ovrigt kontrolleras på ett

betryggande satt. Den verkstallande direktoren ska skota den lopande

forvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland

annat vidta de åtgarder som ar nodvandiga for att bankens bokforing

ska fullgoras i overensstammelse med lag och for att medelsforvalt-

ningen ska skotas på ett betryggande satt.

Revisorns ansvarVårt mål betraffande revisionen av forvaltningen, och darmed vårt

uttalande om ansvarsfrihet, ar att inhamta revisionsbevis for att med

en rimlig grad av sakerhet kunna bedoma om någon styrelseledamot

eller verkstallande direktoren i något vasentligt avseende:

— foretagit någon åtgard eller gjort sig skyldig till någon forsum-

melse som kan foranleda ersattningsskyldighet mot bankens

— på något annat satt handlat i strid med sparbankslagen, lagen om

bank- och finansieringsrorelse, lagen om årsredovisning i kredit-

institut och vardepappersbolag eller bolagsordningen.

Vårt mål betraffande revisionen av forslaget till dispositioner av

bankens vinst eller forlust, och darmed vårt uttalande om detta, ar att

med rimlig grad av sakerhet bedoma om forslaget ar forenligt med

sparbankslagen. Rimlig sakerhet ar en hog grad av sakerhet, men ingen

garanti for att en revision som utfors enligt god revisionssed i Sverige

alltid kommer att upptacka åtgarder eller forsummelser som kan

foranleda ersattningsskyldighet mot banken, eller att ett forslag till

dispositioner av Leksands Sparbanks vinst eller forlust inte ar forenligt

med sparbankslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige anvander

vi professionellt omdome och har en professionellt skeptisk installning

under hela revisionen. Granskningen av forvaltningen och forslaget till

dispositioner av bankens vinst eller forlust grundar sig framst på

revisionen av rakenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgarder

som utfors baseras på vår professionella bedomning med ut-

gångspunkt i risk och vasentlighet. Det innebar att vi fokuserar

granskningen på sådana åtgarder, områden och forhållanden som ar

vasentliga for verksamheten och dar avsteg och overtradelser skulle ha

sarskild betydelse for bankens situation. Vi går igenom och provar

fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgarder och andra for-

hållanden som ar relevanta for vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som

underlag for vårt uttalande om styrelsens forslag till dispositioner

betraffande bankens vinst eller forlust har vi granskat styrelsens

motiverade yttrande samt ett urval av underlagen for detta for att

kunna bedoma om forslaget ar forenligt med sparbankslagen.

Ohrlings PricewaterhouseCoopers AB, utsågs till Leksands

Sparbanks revisor av årsstamman den 10 maj 2015. Huvudansvarig

Marcus Robertsson har varit bankens revisor.

Leksand 25 februari 2021

Ohrlings PricewaterhouseCoopers ABMarcus Robertsson

Auktoriserad revisorHuvudansvarig revisor


42

BolagsstyrningSparbank som associationsform kannetecknas av att verksamheten

bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga agare. Detta

kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att andamålet for

sparbankens verksamhet ar ’’att, utan ratt for dess stiftare eller andra

att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rorelsen, framja

sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestam-

melserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansierings-

rorelse.’’

For sparbank foreligger ingen skyldighet att tillampa den svenska

koden for bolagsstyrning. Med hansyn till sparbankens karaktar av

publikt foretag och med en verksamhet som i stor utstrackning bygger

på fortroende har utformningen av sparbankens rutiner for styrning

och kontroll av verksamheten skett med koden som forebild i

tillampliga delar.

Tillsattning av huvudman, styrelse, revisorer ochverkstallande direktor.Som representanter for insattarna har sparbanken huvudman. Halften

av dessa valjs av Leksand, Rattvik och Gagnef kommun medan

återstående halft valjs av huvudmannen sjalva. Huvudmannen utovar

sitt inflytande på sparbanksstamman, som ar sparbankens hogsta

beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudman i

sparbanken och mandattider for dessa återfinns i slutet av årsredo-

visningen. Antalet huvudman i Leksands Sparbank ar 24 stycken.

Sparbanksstamman beslutar om tillsattning av styrelse och revisorer

for sparbanken med ledning av forslag som sparbankens valberedning

tagit fram. Valberedningen ar sparbanksstammans organ for beredning

av stammans beslut i tillsattningsfrågor. Valberedningen utgors av

Kristina Haag-Larsen som ordforande samt ledamoterna Anette

Hasselberg, Helene Rocking, Charlotta Willhans och Jan Olov Mattsson.

Det ar valberedningens uppgift att komma med forslag till ledamoter i

styrelsen samt forslag till arvode uppdelat mellan ordforande och

ovriga ledamoter.

Det ankommer på sparbanksstamman att valja styrelseordforande.

Styrelsen utser verkstallande direktor som under styrelsens inseende

ska leda verksamheten i sparbanken.

Styrelsens sammansattning och arbeteSparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstamma, består av 7

ledamoter. Darutover ingår 1 personalrepresentant samt Vd. Av

styrelsens 9 ledamoter (inkl vd) ar 3 kvinnor. Uppgifter om de personer

som ingår i sparbankens styrelse och mandattider for dessa återfinns i

slutet av årsredovisningen. Upplysningar om ersattningar, ovriga

formåner och pensionskostnader inklusive principerna harfor avseende

styrelsen och Vd lamnas i not 10 till posten Allmanna administra-

tionskostnader i resultatrakningen. Styrelsen faststaller årligen en

arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfordelningen mellan sty-

relseordforanden och verkstallande direktoren, frekvensen och for-

merna for styrelsens sammantraden, rapportering till styrelsen,

delegering samt utvardering av styrelsens och verkstallande direk-

torens arbete. Styrelsens ordforande har en sarstallning inom styrelsen

med sarskilt ansvar for att styrelsens arbete ar val organiserat, bedrivs

effektivt och att styrelsen fullgor sina uppgifter. Ordforanden ser bl a

till att styrelsen erhåller tillfredstallande information och besluts-

underlag for sitt arbete, samt att styrelsen årligen gor en utvardering

av sitt och Vd:s arbete. Ordforanden gor aven en egen utvardering

genom samtal med ovriga styrelseledamoter.

De arenden som behandlas i styrelsen foljer i huvudsak av

sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens framsta

uppgifter, forutom att utse Vd, ar att faststalla sparbankens strategi,

verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, folja den

ekonomiska utvecklingen, faststalla års-/delårsbokslut, faststalla/om-

prova policies/instruktioner for verksamheten, behandla kreditenga-

gemang, samt som ett led i styrelsens ansvar for den interna kontrollen

och riskhanteringen behandla rapporter harom.

Under 2020 har styrelsen sammantratt vid 13 tillfallen. Kontakt och

moten har aven skett med andra sparbanker. Vid styrelsesammantra-

dena har bl a behandlats strategi- och strukturfrågor, års- och

delårsbokslut, riskanalys och intern kapitalutvardering, verksamhets-

plan inklusive kapitalbehov, prognos for kommande år, policies inom

olika riskområden, framtidsfrågor, compliancefrågor, delegeringsin-

struktioner, storre kreditengagemang, revisionsrapporter.

Styrelsens utskott och internrevisionKreditutskottet fattar beslut i kreditfrågor enligt delegeringsinstruk-

tionens faststallda beslutsramar. Besluten ska protokollforas och

rapporteras vid kommande styrelsemote. I utskottet ingår styrelsens

ordforande, vice ordforande samt Håkan Dorm.

Revisionsutskottet sammantrader regelbundet och hanterar frågor

på revisions-och redovisningsområdet. I utskottet ingår Stefan Persson

(ordforande i utskottet), Jan Skarner samt styrelsens ordforande.

Utskottet Insatser for bygden sammantrader normalt 2 gånger per

år och hanterar ansokningar utifrån sparbankens riktlinjer. I utskottet

ingår styrelsens ordforande, Maria Werpers-Dahl samt Vd och

marknadschef.

Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar

sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar

aven att verksamhetens omfattning och inriktning overensstammer

med interna regler samt utvarderar sparbankens organisation och

arbetsprocesser.

Sparbankens ordforande och vice ordforande hanterar ersatt-

ningsfrågor for ledande befattningshavare.


43

Huvudman, styrelse och revisor

Forteckning over sparbankens huvudman och styrelseledamoter, utvisandederas mandatperioder samt revisor, framgår av nedanstående uppstallning.

Huvudman Ort Vald forsta gången Mandat- period per årsstamma

Valda av Leksands kommunJansson Birgitta Leksand 2007 2023Laurell Magdalena Siljansnas 2011 2023Stenmark Mats Leksand 2011 2023Willhans Charlotta Leksand 2015 2023Fredholm Kajsa Leksand 2019 2023Johansson Grop Marie Siljansnas 2019 2023Tafflin Inger (vakant from 2020-12-10)

Leksand 2019 2023

Vald av Gagnefs kommunJarl Fredrik Dala-Floda 2019 2023

Valda av Rattviks kommunHaag-Larsen Kristina Rattvik 1999 2023Karlsson Christer Rattvik 2003 2023Ryss Bertil Rattvik 2015 2023Wallander Agnetha Rattvik 2015 2023

Valda av huvudmannenForssell Lena Leksand 1997 2021Hagman Lena Leksand 1997 2021Rocking Helene Rattvik 2005 2021Larsen Anna Rattvik 2020 2022Dahlin Anders J Leksand 2018 2022Jones Monica Rattvik 2013 2022Ljunggren Ingegerd Rattvik 2006 2023Marits Kerstin Leksand 1983 2023Olsson Torbjorn Leksand 2003 2023Dahlin Marianne Leksand 1982 2024Hasselberg Anette Leksand 2004 2024Matsson Jan-Olof Leksand 2012 2024

Styrelse vald av huvudmannenNygårdh Anders ordforande Leksand 2007 2021Persson Stefan vice ordforande Stockholm 2017 2021Dorm Håkan Stockholm 2015 2021Werpers Dahl Maria Leksand 2012 2021Skarner Jan Leksand 2016 2022Tyskhagen Anna-Karin Rattvik 2020 2022Wessman Joakim Lindesberg 2018 2022Rinstad Bjorn Vd FalunEnocsson Micael stf Vd LeksandDjaken Anna* Banktjansteman Rattvik 2018Ytfeldt Sofia* -suppleant Banktjansteman Leksand 2015* = personalrepresentanter

RevisorOhrlings PricewaterhouseCoopers ABMarcus Robertsson Stockholm 2015 2021


44

Anteckningar


45

LeksandSparbanksgatan 1

PostadressBox 77, 79322 Leksand

Telefon 0247-886 00Telefax 0247-142 14

RattvikTorget

PostadressBox 44, 795 21 Rattvik

Telefon 0247-886 00Telefax 0248-107 10

InsjonHjultorget 34

PostadressBox 45, 793 11 Insjon

Telefon 0247-886 00Telefax 0247-409 00

[email protected]

Hemsidawww.leksandssparbank.se

ProduceradavTrycksaksTorgetiLeksand2021/04

Arsredovisning 2020 1.

Documents

Transcript of Arsredovisning 2020 1.