Arktis - Amazon Web Services123userdocs.s3-website-eu-west-1.amazonaws.com/d/5e/07/... ·...

Arktis

Arktis är det nordligaste området på Jorden och omfattar nordpolen. Arktis har

genomgått den snabbaste förändringen vad det gäller uppvärmning och man talar om

Arktisk förstärkning av den globala uppvärmningen.

December–Februari

2016–2035

Vi kan se att under vår livstid så förväntas temperaturen i norra Ishavet öka med över 4 grader i

trakten av Svalbard och Spetsbergen.

December–Februari 2046–2065

Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis

ha ökat med 4 grader.

December–Februari

2081–2100

Nästa generation får enligt klimatmodellerna uppleva att Arktis i vissa områden är 7 grader varmare än

jämförelseperioden 1986 – 2005, vilket i princip innebär

isfritt i Norra Ishavet.

Eftersom Ishavet är en zon för nedkylning och drivkraft för den termohalina cirkulationen så förväntas

havsströmmarna påverkas på ett idag obekant sätt.

Oktober–Mars

2016–2035

Nederbörden förväntas inte öka nämnvärt i området

under denna period.

Oktober–Mars

2046–2065

Nederbörden förväntas öka i Arktis under denna period. Ett område i norra Ishavet, norr om östra Ryssland

visar på störst ökning av nederbörden.

Oktober–Mars

2081–2100

Nederbörden förväntas öka i Arktis med 30% och två områden norr om Ryssland överstiger 30% förväntad

ökning av nederbörden.

En ökad temperatur och ökad nederbörd betyder ökad

luftfuktighet och molnbildningen kan påverkas i

området.

Höga latituder

Höga latituder betyder i detta fall nordliga områden och då menas särskilt Grönland och

nordöstra Kanada och även Sibiren i Ryssland. Grönland svarar för en stor del av Jordens sötvattenförråd bundet som glaciär. Sibirien har områden med så kallad

permafrost, där marken är frusen året om. Sibirien täcks till stor del av ett mycket stort

sammanhängande barrskogsområde.

December–Februari

2016–2035

En viss ökning av temperaturen kan förväntas i Sibirien med ungefär en grad jämfört med perioden 1986-2005,

området i nordöstra Kanada något mer.


Sibirien har nu förväntats öka med 3 grader i jämförelse

med perioden 1986–2005 och nordöstra Kanada ökar i

samma takt som Arktis med 5 grader.

December–Februari

2081–2100

Sibirien har nu passerat en 4 graders temperaturökning.

Man bör minnas att vissa delar av Sibirien når temperaturen under vintermånaderna ned mot minus 40

grader i dagens klimat. Barrskogsbältet i Sibirien

förväntas att förskjutas norrut.

Grönlands inland är det områden som påverkas minst enligt klimatmodellerna.

Oktober–Mars

2016–2035

Egentligen ingen större förändring av nederbörden kan

förväntas enligt klimatmodellerna under närmsta 25 åren. Ett område söder om Grönland har minskad

nederbörd.

Oktober–Mars 2046–2065

Nederbörden förväntas öka med 20% i östra Sibirien

under denna period. Detta område har mycket liten

vegetation eftersom det är så kallt och torrt, så man

kan förvänta sig att klimatförändringar även skulle påverka vegetationen.

Oktober–Mars

2081–2100

Nederbörden i hela området med höga latituder har ökat

med 20% jämfört med perioden 1986–2005 enligt klimatmodellerna.

Nordamerika (väst)

Nordamerika (väst) är USAs västkust och Alaska. USAs västkust är ett område med hög

befolkning, medan Alaska är glest befolkat. Området gränsar till Stilla havet i väst.

December–Februari

2016–2035

Vi ser en gradvis ökning av temperaturen jämfört med

perioden 1986 – 2005 från Arktis i norr ned mot Kaliforniska halvön i söder och från Stilla havet i väster

som dämpar uppvärmningen.

December–Februari

2046–2065 Mönstret är detsamma som ovan men förstärkt.

December–Februari

2081–2100 Ytterligare en förstärkning och zonerna har flyttats

söderut.

Oktober–Mars

2016–2035

Under denna period förblir nederbörds-mängderna ungefär desamma som jämfört med perioden 1986 –

2005 enligt klimatmodellerna.

Oktober–Mars

2046–2065

Vi kan se att nederbörden vid början av mitten av seklet börjar visa en trend att norra och tempererade

områdena får ökad nederbörd medan södra subtropiska

området förväntas få minskad nederbörd. Vi bör minnas

att ett område med redan liten nederbörd ger ett stort procentuellt utslag på endast en liten faktisk minskning.


Trenden som vi såg ovan är förstärkt. Områden med

relativt hög nederbörd får mer regn och snö medan

områden med torka och låg nederbörd förväntas bli ändå

regnfattigare.

Nordamerika (väst)

Nordamerika (väst) är USAs västkust och Alaska. USAs västkust är ett område med hög

befolkning, medan Alaska är glest befolkat. Området gränsar till Stilla havet i väst.

December–Februari

2016–2035

Vi ser en gradvis ökning av temperaturen jämfört med perioden 1986 – 2005 från Arktis i norr ned mot

Kaliforniska halvön i söder och från Stilla havet i väster

som dämpar uppvärmningen.

December–Februari

2046–2065 Mönstret är detsamma som ovan men förstärkt.

December–Februari

2081–2100 Ytterligare en förstärkning och zonerna har flyttats

söderut.


Under denna period förblir nederbörds-mängderna

ungefär desamma som jämfört med perioden 1986 –

2005 enligt klimatmodellerna.

Oktober–Mars

2046–2065

Vi kan se att nederbörden vid början av mitten av seklet

börjar visa en trend att norra och tempererade områdena får ökad nederbörd medan södra subtropiska

området förväntas få minskad nederbörd. Vi bör minnas

att ett område med redan liten nederbörd ger ett stort

procentuellt utslag på endast en liten faktisk minskning.

Oktober–Mars

2081–2100 Trenden som vi såg ovan är förstärkt. Områden med

relativt hög nederbörd får mer regn och snö medan

områden med torka och låg nederbörd förväntas bli ändå

regnfattigare.

Nordamerika (öst)

Östra USA är ett relativt platt landskap och det påverkas av Atlantens kustområde.

Detta område är mycket befolkat. Södra USA kan påverkas av stigande temperaturer

då det gränsar till Mexikanska gulfen och tropiska Atlanten från vilka orkaner kan bildas och driva in över tätbefolkade områden som Florida. Orkaner bildas när yttemperaturen

i havet är hög.

December–Februari

2016–2035

Under de närmsta decennierna så förändras inte klimatet i stor utsträckning i Östra USA. Tänk på att det

kan vara olika effekt på mindre orter till exempel i

närheten av de stora sjöarna.

December–Februari

2046–2065 Man kan ana ett liknande mönster som i västra USA

fast spegelvänt; norra delarna värms upp och Atlanten

i öst håller ned uppvärmningen.


Samma mönster som ovan, fast ytterligare förstärkt.

Temperaturen har ökat med 3 grader i New York och

Washington jämfört med vinterperioden 1986–2005.

Oktober–Mars

2016–2035

Ingen större skillnad vad det gäller nederbörden kan

ses de närmsta decennierna.

Oktober–Mars

2046–2065

Man kan ana ett mönster att nederbörden ökar i

kustnära områden, medan inlandet, åtminstone i södra subtropiska delen, får mindre nederbörd.

Oktober–Mars

2081–2100

Det är ingen större skillnad mot perioden 2046–2065

enligt klimatmodellerna. Tänk på att det kan vara variationer på lokal skala.

Medelhavet och Sahara

Medelhavet är ett typiskt subtropiskt område med soligt och torrt klimat, man kallar det ibland för Medelhavsklimat. I norra Afrika breder den enorma Saharaöknen ut sig och

där uppmäts Jordens högsta temperaturer om dagen, för om natten kan det bli kallt

eftersom det inte finns några moln som blockerar utflödet av värme till rymden.

December–Februari

2016–2035 Under de första 20 åren så förväntas temperaturen i

området öka cirka en halv grad.

December–Februari

2046–2065

Saharaöknen förväntas bli ännu varmare, upp emot

1,5 grad i mitten på århundradet. Medelhavsområdet förväntas också bli cirka en grad varmare.

December–Februari

2081–2100

Medelhavsområdets temperaturer förväntas stiga

med 1,5 grad mot slutet av århundradet, medan Saharaområdet stiger med 2 grader. Det finns risk

för att Saharaöknen breder ut sig.

Ovan ser vi tre olika bilder av hur nederbörden förväntas att förändras. De tre

kartbilderna till vänster visar uppifrån och ner: år 2016–2035, år 2046–2065 och år

2081–2100 för månaderna December–Februari. Dessa kartbilder visar att nederbörden kommer att minska kraftigt över Sahara. Det är de 25% "torraste" modellernas

resultat. De 25% "blötaste" modellernas resultat (de tre kartbilderna längst till höger)

däremot visar på motsatsen, nämligen att nederbörden ökar kraftigt. Det är för samma

20-årsperioder. De flesta klimatmodeller hamnar någonstans mitt emellan med små förändringar i nederbörden under detta århundrade. Detta område verkar ha felkällor i

beräkningarna hos klimatmodellerna som kan till exempel kan bero på hur aerosoler

och moln påverkar klimatberäkningarna.

Västra och centrala Asien

Området västa Asien i denna Atlas står för en hög andel av världsproduktionen av olja

och gas, vilka är de fossila bränslen som då de förbränns bidrar till den globala

uppvärmningen. Saudi-Arabiska halvön är ökenområde som en förlängning av Saharaöknen i norra Afrika. Området mellan Svarta havet och Kaspiska havet i norr

tillhör Kaukasien med höga bergskedjor. Även centrala Asien gränsar med höga berg till

Tibetanska höglandet.

December–Februari

2016–2035

Området har en måttlig temperaturökning den första

20-årsperioden enligt klimatmodellerna om man

jämför med år 1986–2005.

December–Februari

2046–2065

Man ser att den förväntade temperaturökningen på cirka en grad är tydligt över land, medan

havsområdena har lägre förväntade

temperaturökningar.

December–Februari

2081–2100

Mönstret från förra 20-årsperioden är förstärkt och temperaturökningen i nästan hela området förväntas

bli 2 grader.

Ovan visas förväntad förändring av nederbörd under oktober – mars i området. Översta

raden är för perioden 2016–2035, andra raden är för perioden 2046–2065 och tredje

raden är för perioden 2081–2100. De tre kartbilderna till vänster visar resultatet från

de 25% av klimatmodellerna som ger minst förväntad nederbörd, de tre kartbilderna till höger visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som visar mest nederbörd i

området och kolumnen med kartbilder i mitten visar de övriga 50% av

klimatmodellernas resultat. Det man kan se är att klimatmodellerna visar för år 2081–

2100 speciellt en stor skillnad mellan en minskning av nederbörden med 30% till en ökning av nederbörden i samma område med 40%. Det betyder att i detta område är

osäkerheten större i vad man kan förvänta sig för nederbörd detta århundrade.

Östra Asien och Tibetplatån

Detta område är ett av Jordens mest befolkade med länderna Kina och Japan. Här har

utsläppen av både sot, svavel och växthusgaser från industri och motortrafik ökat

mycket till följd av den ekonomiska utvecklingen. Tibetplatån är del av Himalayamassivet med de högsta bergstopparna på Jorden. I södra Himalaya faller det

mest regn och snö på Jorden.


Under första 20-årsperioden detta århundrade så

förväntas temperaturen att öka cirka 1 grad i Himalaya

och Gobiöknen i norr, medan den stort befolkade kustremsan förväntas öka en halv grad jämfört med

1986–2005.

December–Februari

2046–2065 Det är samma trend som förra 20-årsperioden, men nu

förstärkt med temperaturer på 1,5 respektive 2 graders

ökning. Variationer lokalt kan förekomma som följd av

utsläpp av sotpartiklar.

December–Februari

2081–2100 Under slutet av århundradet så förväntas temperaturen

öka med 2 grader i hela området. Himalaya förväntas

öka med 3 grader och detta syns ännu tydligare för

kartbilden med de 25% varmaste klimatmodellernas resultat (i fullständiga IPCC AR5).


Observera att kartbilderna gäller de 25% av

klimatmodellerna med mest nederbörd.

Nederbörden förväntas då öka med 10% under de första

20 åren.




Gobiöknen förväntas bland dessa klimatmodellers

resultat få 20% ökad nederbörd under denna tidsperiod.




Gobiöknen förväntas bland dessa klimatmodellers

resultat få upp till 40% ökad nederbörd under denna tidsperiod.

Centralamerika och Karibien

Mexiko och övärlden Karibien inklusive Kuba ligger mellan Stilla havet i väst och

Atlanten och Mexikanska gulfen i öst. Detta område på gränsen till tropikerna är början

på Golfströmmen som transporterar värme i havet norrut hela vägen upp till norra

Grönland. Eftersom havet under stora delar av året är tillräckligt varmt så kan orkaner svepa in även över land.


Kartan visar i stort sett ingen temperaturökning som

följd av global uppvärmning i denna del av världen

jämfört med 1986–2005.

December–Februari

2046–2065

Cirka en grad varmare är lågt om man jämför med till

exempel Arktis. Detta område har låg klimatkänslighet.

December–Februari

2081–2100 Även mot slutet av århundradet så har området

förväntats öka cirka 1,5 grad, vilket är lägre än

genomsnittet globalt sett.

Oktober–Mars

2016–2035

Det är små förändringar i nederbördsmönstren, men vi ser en aning torrare över Mexiko.

Oktober–Mars

2046–2065 Ingen egentlig skillnad mot förra 20-årsperioden.


Ingen egentlig skillnad.

Det vi däremot ser, söder om det egentliga området för

Centralamerika och Karibien vid ekvatorn så ökar

nederbörden extremt mycket. Detta i ett område som redan i dagens klimat har mycket hög nederbörd.

Norra Sydamerika

Norra Sydamerika är i en tropisk klimatzon. Här är temperaturen normalt sett hög, liksom luftfuktighet och nederbörd. Den tropiska zonen som befinner sig kring ekvatorn

bidrar till den så kallade storskaliga luftcirkulationen genom att värma luft och

transportera den mot polerna. Här växer tropisk regnskog som är ”Jordens lungor”

eftersom den tar upp stora mängder koldioxid ur luften och bildar syrgas genom fotosyntesen. Regnskogen är hem åt en enorm artvariation bland både växter och djur.


Vi ser endast en halv grads temperaturökning under de

första decennierna i hela området.

Eftersom vädret är i princip likadant året om i tropikerna

så är klimatkartan (i fullständiga IPCC AR5 rapporten) för sommarmånaderna mycket lik.

December–Februari

2046–2065

Under mitten av århundradet förväntas temperaturerna stigit med 1,5 grad i snitt i området jämfört med år

1986–2005 enligt klimatmodellerna.

December–Februari

2081–2100 Cirka 1,5–2 graders förväntad temperaturökning är

lägre än det globala medelvärdet. Detta är alltså också

ett område med låg klimatkänslighet.


Under de första decennierna så blir det inga större

förändringar i nederbörden över Amazonas regnskogar.

Oktober–Mars

2046–2065 Ett visst område av minskad nederbörd med sitt

centrum i Venezuela i norra Sydamerika sträcker ut sig

söderut.

Oktober–Mars

2081–2100

Området av minskad nederbörd har tilltagit.I den

fullständiga IPCC AR5 rapporten kan man se att de klimatmodeller som förutsäger de 25% minsta

nederbördsscenariorna så är minskningen av nederbörd

över Venezuela och centrala Brasilien upp till 40%.

Västra och östra Afrika

I den tropiska delen av Afrika nära ekvatorn växer regnskog och regnskogen släpper ut

en stor mängd organiska ämnen till atmosfären som påverkar molnbildningen. Området

har mycket nederbörd och är glest befolkat.

December–Februari

2016–2035

Ingen större temperaturökning är att förvänta de närmsta 20 åren i detta område.

December–Februari

2046–2065 Området följer i stort samma trend som globalt, med

störst förändring över land och i stort sett samma

storlek, cirka 1–1,5 grad.

December–Februari

2081–2100 Ytterligare en halv grad varmare i hela området under

slutet av seklet. I stort sett alla klimatmodeller är

överens om denna bild.

Oktober–Mars

2016–2035

Området har i princip oförändrad nederbörd att

förvänta enligt klimatmodellerna de närmaste 20 åren.

Oktober–Mars

2046–2065

I stort sett oförändrade nederbördsmönster. Vid Afrikas

horn kan nederbörden öka.

Oktober–Mars

2081–2100

Liknande utveckling som under den tidigare 20-

årsperioden. Klimatmodellerna är som i Sahara något oense om utveckling.

Sydasien

Sydasien, med Indien och Bangladesh, tillhör ett av Jordens tätast befolkade områden. Området ligger nära ekvatorn i den tropiska zonen och gränsar i söder till Indiska

oceanen. Den större ön och landet Sri Lanka sydost om Indiska halvön och öriket

Maldiverna så som de låglänta områdena i Bangladesh riskerar att påverkas av förhöjda

nivåer i världshaven om de översvämmas.

December–Februari

2016–2035

Under de inledande 20 åren av seklet förändras

temperaturerna inte mycket i området, cirka en halv grad, ytterligare en halv grad norr om persiska viken.

December–Februari

2046–2065

Temperaturerna över hav förväntas öka med 1 grad,

medan temperaturen förväntas öka 1,5–2 grader över land i området jämfört med år 1986–2005.

December–Februari

2081–2100 Mönstret från förra perioden har förstärkts och södra

Himalaya har temperaturökningar förväntade till 3

grader.


raden är för perioden 2016–2035, andra raden är för perioden 2046–2065 och tredje raden är för perioden 2081–2100. De tre kartbilderna till vänster visar resultatet från

de 25% av klimatmodellerna som ger minst förväntad nederbörd, de tre kartbilderna till

höger visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som visar mest nederbörd i

området och kolumnen med kartbilder i mitten visar de övriga 50% av klimatmodellernas resultat. Det man kan se är att klimatmodellerna visar för år 2081–

2100 speciellt en stor skillnad mellan en minskning av nederbörden med 30% till en

ökning av nederbörden i samma område med 40%. Det betyder att i detta område är

osäkerheten större i vad man kan förvänta sig för nederbörd detta århundrade.

Sydostasien

Sydostasien består till stor del av öar med tropisk regnskog som vegetation. Indonesien

är tätbefolkat liksom delar av Vietnam på fastlandet. Området har drabbats av tsunamis

och tropiska cykloner (orkaner). Vädret domineras av monsunvindar och har tidvis

mycket hög nederbörd.

Ovan visas kartbilder med temperaturökningen i december – februari. Översta raden gäller perioden 2016–2035, andra raden gäller 2046–2065 och nedersta raden gäller

2081–2100. Kolumnen längst till vänster visar de 25% av klimatmodellerna som

föreslår lägst temperaturökning, kolumnen längst till höger visar resultaten från de

25% klimatmodeller som föreslår högst temperaturökning. I mittersta kolumnen visas övriga 50% av klimatmodellerna. Som kan ses så överensstämmer de förväntade

temperaturökningarna väl mellan vänster, mitten och höger kolumn även om det skiljer

cirka en grad. Det visar på att säkerheten att bestämma temperaturökningen i detta

område är hög.

Oktober–Mars

2016–2035 Det är svårt att visa några större förändringar i

nederbörden under den första 20-årsperioden

jämfört med år 1986–2005.

Oktober–Mars

2046–2065

Man kan ana att landområden får en ökad nederbörd under mitten århundradet. Det kan vara

stora skillnader lokalt.

Oktober–Mars

2081–2100

Mönstret från förra 20-årsperioden har här

förstärkts, särskilt över Sydostasiens fastland där

nederbörden förväntas öka med 20%.

Stillahavsregionen

Stillahavsregionen består av en mängd mindre öar, bland annat Hawaii. Området är

mycket beroende av klimatet kring ekvatorn som är tropiskt. Stormarnas styrka och

hur ofta stormar uppstår kan påverkas av klimatförändringar i området, även om det

inte är helt klart hur mycket klimatförändringar bidrar till detta.

December–Februari

2016–2035

I snitt förväntas temperaturen i området öka med

en halv grad under denna 20-årsperiod jämfört med

åren 1986–2005.


Samma mönster som under förra 20-årsperioden

men förstärk till cirka 1 grad.

December–Februari

2081–2100

Norra halvan av området når nu cirka 1,5 grads ökning mot slutet av århundradet.


raden är för perioden 2016–2035, andra raden är för perioden 2046–2065 och tredje raden är för perioden 2081–2100. De tre kartbilderna till vänster visar resultatet från

de 25% av klimatmodellerna som ger minst förväntad nederbörd, de tre kartbilderna till

höger visar resultatet från de 25% av klimatmodellerna som visar mest nederbörd i

området och kolumnen med kartbilder i mitten visar de övriga 50% av klimatmodellernas resultat. Det man kan se är att klimatmodellerna visar för år 2081–

2100 speciellt en stor skillnad mellan en minskning av nederbörden med 10% till en

ökning av nederbörden i samma område med 30%. Det betyder att i detta område är

osäkerheten större i vad man kan förvänta sig för nederbörd detta århundrade. Det som verkar vara minst osäkert är det området av nederbörd ökad upp till 50% vid

ekvatorn. Det området är synligt i de flesta av klimatmodellernas resultat.

Södra Sydamerika

Södra Sydamerika består av Peru, Chile, Bolivia, Equador, Paraguay, Argentina och

delar av Brasilien. Södra halvklotet har betydligt mindre andel land än hav och det

påverkar hur vindar kan blåsa i västlig–östlig riktning i detta område. I väst ligger längs hela Stillahavskusten bergskedjan Anderna.

December–Februari

2016–2035

Området har i princip inte påverkats av förhöjda halter av växthusgaser under de närmsta 20 åren enligt

klimatmodellerna, i varje fall vad det gäller

temperaturökning jämfört med år 1986–2005.

December–Februari

2046–2065

Cirka 1–1,5 grads temperaturökning jämfört med år 1986–2005.

December–Februari

2081–2100 Området förväntas öka i temperaturer från oförändrat till

havs upp mot 2 grader inåt land. Detta är lägre än det

globala medelvärdet för samma tidsperiod.

Oktober–Mars

2016–2035

Området är mer eller mindre opåverkat av förändringar i

nederbörden under denna tidsperiod enligt klimatmodellerna. Det kan vara så att området över

sydliga Anderna kan få mindre nederbörd medan

områdena i öst ökar något i nederbörd.

Oktober–Mars

2046–2065 Tendensen som anades tidigare är här tydligare. I den

fullständiga IPPC AR5 rapporten kan man däremot se att

klimatmodellerna i detta område pekar både mot något

mindre nederbörd och mot något mer nederbörd i samma område. Modellerna är alltså inte helt entydiga.

Oktober–Mars

2081–2100

Bilden av nederbördens förväntade förändring är nästan

identisk med den tidigare 20-årsperioden.

Södra Afrika och Indiska havet

Södra Afrika är ett tropiskt till subtropiskt område och området är del av den ganska

liten landmassa som finns på södra halvklotet. I indiska havet ligger en stor ö som heter Madagaskar och är större än Sverige till ytan. Även den mycket mindre ön

Mauritius ligger i Indiska havet, eller Indiska oceanen som det också heter.

December–Februari

2016–2035

Endast någon mindre temperaturökning kan förvänts enligt klimatmodellerna under de första 20 åren på

århundradet.


I de centrala delarna av södra Afrika förväntas

temperaturen öka med 2 grader vid mitten av

århundradet.

December–Februari

2081–2100

I slutet av århundradet har i stort sett hela landmassan

i södra Afrika ökat sin temperatur med 2 grader. Madagaskar och Indiska havet ökar inte fullt lika

mycket i temperatur enligt klimatmodellerna.

Oktober–Mars

2016–2035

Mycket små förändringar i nederbörden kan inträffa enligt klimatmodellerna under år 2016–2035.

Oktober–Mars

2046–2065

Fortsatt oförändrad nederbörd.

Oktober–Mars

2081–2100

Fortsatt oförändrat. Klimatmodellernas resultat varierar

endast något i detta område, även om de modeller som pekar mot minst nederbörd talar för minskad nederbörd

till skillnad från de som pekar mot mest nederbörd talar

för en viss ökning av nederbörden i området.

Arktis - Amazon Web Services123userdocs.s3-website-eu-west-1.amazonaws.com/d/5e/07/... ·...

Documents

Transcript of Arktis - Amazon Web Services123userdocs.s3-website-eu-west-1.amazonaws.com/d/5e/07/... ·...