GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi

ISSN 1400-3821 B 617 Rapport

Göteborg 2010

Post adress Adress Telefon Fax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 031-786 19 86 Göteborgs universitet 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A 405 30 Göteborg SVERIGE

Tropiska cykloners påverkan på turism och jordbruk i

Dominikanska republiken

Emilia Möller & Stina Rangmar

Sammanfattning Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka hur tropiska cykloner påverkar Dominikanska republikens turismnäring samt jordbruk och vad en ökning av detta naturfenomen skulle innebära. Med fokus på åren 1998, 2003 och 2004 presenteras resultat som visar hur landet drabbades dessa år av ovädren. Bevis pekar på att ökning av tropiska cykloner, i både styrka och antal påverkar Dominikanska republiken gällande turism och jordbruk. Statistik visar att turismen sjunker kraftigt under stormmånaderna samtidigt som antalet resenärer till landet ökar generellt och stadigt varje år. Jordbruket påverkades i huvudsak negativt under drabbade år. En ytterligare ökning av de tropiska cyklonerna skulle alltså påverka landets turism och jordbruk än mer negativt.

Summary The purpose of this essay has been to examine if hurricanes have an impact on tourism and agriculture in the Dominican Republic and the effects of an increase of this type of extreme weathers. With main focus on the years 1998, 2003 and 2004, studies have been made and conclusions drawn from the data presented from these affected years. The evident increase in number and strength of the hurricanes affect the Dominican Republic in the Caribbean concerning tourism and agriculture. Statistics show a decline in tourism during the hurricane season, although the number of travellers to the country is steadily increasing annually. The agriculture was also generally affected during these three particular years with a downfall in production, although figures showed an increase in yield. Therefore, the conclusion of this essay is that an increase in hurricanes will have a negative effect on tourism and agriculture in the Dominican Republic.

Förord Denna C-uppsats är en del av C-kursen i Geografi inom lärarprogrammet, Göteborgs universitet. Stort tack tillägnas handledare Docent Hans Linderholm, Geovetarcentrum, Göteborgs universitet för sin positiva inställning och stora engagemang i arbetet. Med inspirerande kunskap och erfarenhet gav Hans idéer och tips som gjorde detta arbete till intressant och spännande läsning som vi stolt presenterar. En fältkurs i området hade givit oss en större och djupare förståelse för ämnet men tyvärr fanns ingen möjlighet till det.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING…………………………………………………….…….1

1.1 Syfte .................................................................................................1 1.2 Avgränsning......................................................................................1 1.3 Frågeställningar ……………………………………………...…….1 1.4 Tropiska cykloner..............................................................................2

1.4.1 Uppkomsten av tropiska cykloner................................................2 1.4.2 En tropisk cyklon dör ut...............................................................5

1.5 Vetenskaplig anknytning...................................................................5 2 OMRÅDESBESKRIVNING …………………………………………6

2.1 Frekvensen av tropiska orkaner och stormar....................................8 2.2 Intensitet gällande tropiska orkaner..................................................9 2.3 Skadeverkningar.............................................................................10 2.4 Effekter på människor och land......................................................10

3 TROPISKA STORMAR SOM PÅVERKAT DOMINIKANSKA REPUBLIKEN……………………………………………………….11

3.1 Hurricane Georges..........................................................................11 3.2 Tropical storm Odette.....................................................................12 3.3 Hurricane Jeanne............................................................................13

4 METODIK………………………………………………………..….14

4.1 Behandling av data………………………………………………..14 4.2 Felkällor..........................................................................................15

5 RESULTAT……………………………………………………….....15

5.1 Turism ............................................................................................15 5.2 Jordbruk..........................................................................................17

6 DISKUSSION………………………………………….…………….19

6.1 Jordbruk..........................................................................................20 6.2 Turism.............................................................................................21 6.3 Medieanalys....................................................................................22 6.4 Förebyggande åtgärder…………………………………..…....…..23 6.5 Fattigas situation………………………………………………….23

7 SLUTSATS………………………………………………………......24 8 REFERENSER.....................................................................................25

1

1 INLEDNING Tropiska oväder är en av de mest destruktiva storskaliga vädertyper som finns på jorden. De uppstår världen över på tropiska breddgrader. För att de ska bildas krävs speciella omständigheter (se vidare avsnittet 1.4.1). Ovädren har en förödande effekt på befolkningen i orkanområden. Hus raseras, skördar förstörs, människor dör och sjukdomar bryter ut. Det kan ta mycket lång tid att återställa ett land efter att ett kraftigt oväder passerat, speciellt jordbruket. ”Turister flydde från hotellen längs orkanens väg och ö invånarna bävade när jättelika svallvågor kantade Dominikanska republiken …” (Aftonbladet, 2007-08-19). FNs expertpanel, IPCC, är eniga om att antalet intensiva tropiska orkaner blivit allt fler de senaste årtiondena i norra Atlanten (Baltscheffsky, SvD, 2008-09-01). År 2005 var den värsta orkansäsongen sedan mätningarna inleddes för 150 år sedan. Bara i USA fick 100 000-tals människor sin tillvaro raserad sedan orkaner som Rita, Katrina, Wilma och Stan förstört deras hem. I Nord- och Centralamerika har ovädren under 2005 skördat flera tusen människoliv. Enbart orkanen Katrina åstadkom en förödelse motsvarande ett värde på 40 miljarder kronor (sr.se, 2005-10-20). Vädret blir just nu allt mer extremt världen över. De tropiska orkanerna har ökat i både styrka och antal men vad innebär det för befolkningen i orkanområden? Dominikanska republiken är ett land som ofta drabbas av tropiska cykloner. Turism och jordbruk är de två näringarna som sysselsätter flest invånare inom landet och även två områden som påverkas negativt av de tropiska ovädren. 1.1 Syfte Inom ämnet geografi är det viktigt att kunna se samband mellan människor och natur. Genom att studera hur människor i ett land som Dominikanska republiken påverkas av tropiska cykloner vill vi visa att en eventuell ökning skulle förvärra deras situation. I dagens miljödebatt kan det därför också vara av stort intresse att ta upp diskussionen kring bakomliggande orsaker till den ökade frekvensen av tropiska cykloner och framtidsscenarier, vilket vi också berör. 1.2 Avgränsning Anledningen till att vi valde att skriva om Dominikanska republiken är att det ligger i en region som ofta drabbas av tropiska cykloner. Samtidigt är utvecklingen stark med mycket turism men även jordbruket är mycket viktigt för landet. Dessutom var informationen mer lättillgänglig än till exempel för grannlandet Haiti. Vi valde att fokusera på de tre åren 1998, 2003-2004 då Dominikanska republikanen drabbades av extrema oväder. 1.3 Frågeställningar Hur påverkar tropiska cykloner turism och jordbruk i Dominikanska republiken? Vad skulle en ytterligare ökning i frekvens och styrka innebära?

2

1.4 Tropiska cykloner Tropiska cykloner är ett samlande namn på orkaner, stormar och lågtryck som bildas över tropiska hav världen över, se fig. 1. Vad vi i Sverige benämner som tropiska orkaner kallas i USA för hurricanes, i Stillahavsregionen för tyfoner och i Indiska oceanen för cykloner (Bunyard 2006, s.100). Idag finns ett väl fungerande varningssystem för tropiska oväder. Man kan följa ovädrena från att de bildas tills att de dör ut och experter kan med stor säkerhet förutsäga deras banor. Trots det orsakar tropiska cykloner varje år stor förödelse och kräver många människors liv (De Blij, 2004, s.173-182).

Figur 1. Tropiska cykloner uppkommer i många områden världen över.

Figure 1. Tropical cyclones appear in many areas all over the world (www.edu.fi).

Vi har riktat in oss på oväder som bildas över Atlanten som främst drabbar Nord- och Central Amerika. De tropiska cykloner som drabbar dessa områden uppstår normalt under tiden 1 juni- 30 november (NOAA). Tropiska cykloner över norra Atlanten står för ca 10 procent av den globala cyklonaktiviteten (Lynas, 2005, s.161). 1.4.1 Uppkomsten av tropiska cykloner Tropiska cykloner kan bildas på flera sätt:

1. Tropical waves: Ett område av lågtryck rör sig västerut från Afrikas kust. Majoriteten av tropiska cykloner börjar på det sättet.

2. West African Disturbance Line (WADL): En linje av konvektion som skapas över Västra Afrika och förflyttar sig ut över Atlanten.

3. Tropical Upper Tropospheric Trough (TUTT): är en kall kärna i atmosfären som bildar konvektion. Omständigheter kan utveckla det till ett tropiskt oväder.

3

4. Old Frontal Boundary: Rester av en polar front kan skapa linjer av konvektion och tillfälligheter kan utveckla dem till tropiska stormar.

När väl en störning (tropical disturbance) har skapats på något av ovanstående sätt och konvektionen blir ihållande kan den bli mer organiserad och bilda en tropisk cyklon. Det krävs även att havstemperaturen är minst 26,5°C och att ovanliggande vindar är svaga ( NOAA, SMHI). Fuktig luft stiger och kraftiga åskmoln bildas, vilket leder till att lufttrycket vid havsytan sjunker. Mer fuktig luft strömmar till och ovädret suger i sig energi från den varma fuktiga luften vid havsytan och växer sig allt kraftigare. Dessa kraftiga åskmoln slår sig sen samman och bildar stora kluster av åskväder. Jordens rotation och corioliskraften gör att luften vrider sig uppåt i en spiral. Hela ovädret börjar rotera (se fig. 2). Ovädret fortsätter att växa så länge det får energi från havet. Energin ökar när vattenångan som havet avger kondenseras, vilket frigör värme som omvandlas till nederbörd och vind. Mer och mer luft hävs och de kraftiga åskmolnen växer till sig, luftrycket minskar i cyklonens mitt och vindarna tilltar allt mer (se fig. 2). Ju större skillnad det är mellan lufttrycket i cyklonens centrum och dess omgivning, desto högre blir vindhastigheten (Longshore, 2000, s196, NOAA, SMHI).

Mitten av ovädret kallas öga och kan ha en diameter på 50-100 km. Inne i ögat sjunker torr luft ned vilket gör ögat till ett lugnt område (se fig.2). Men ögat omringas av höga åskmolnsväggar, där de kraftigaste vindarna uppstår. Ovädret rör sig framåt med en hastighet av 20-30 m/s. Det följer från början passadvindarna västerut men har även en svag riktning ut mot polerna. En orkan har en enorm kraft med medelvindar på ca 50 m/s och otroliga nederbördsmängder. Diametern av en orkan är i genomsnitt 400-500 km (De Blij m.fl. 2004, s173-181, NOAA, SMHI).

Namnen de tropiska stormarna och orkanerna får är bestämda på förhand. Omväxlande får de ett manligt eller kvinnligt namn, följer alfabetisk ordning och är återkommande. Om en storm eller orkan orsakar stor skada, använder man inte det namnet igen (SMHI).

4

Figur 2. En tropisk orkan i genomskärning

Figure 2. Cross section of a tropical cyclone (Danmarks Meteorologiske Institut).

Vindstyrkan avgör om ovädren klassificeras som orkan, storm eller enbart ett lågtryck, se tabell 1. De tropiska orkanerna delas sedan i sin tur in i 5 kategorier beroende på hur kraftiga medelvindar de har. Den skalan kallas Saffir- Simpson orkanskala där kategori 5 utgör den kraftigaste, se tabell 1.

5

Tabell 1 . Klassificering efter vindhastigheten Tabell 1. Classification according to windspeed

Att en tropisk orkan uppnår de kraftigaste kategorierna 4 och 5 händer nu förtiden några gånger varje säsong, men under 1970- och 80-talet förekom de knappast alls (se vidare fig. 4). Vindbyar som är betydligt högre än medelvinden som redovisas här förekommer ofta. Man har vid flera tillfällen uppmätt medelvindar på 85 m/s vilket motsvarar 306 km/h (SMHI, NOAA). 1.4.2 En tropisk cyklon dör ut Ett oväder kan förlora sin styrka och så småningom dö ut på flera olika sätt:

1. Orkanerna förlorar fort sin styrka när de kommer in över land då inte någon vattenånga finns att tillgå.

2. Om den rör sig norrut till svalare hav. 3. Om det rör sig långsamt över havet så kallvatten rörs upp till ytan. 4. Om den möter fronter. Då kan den ombildas till ett lågtryck

(De Blij m.fl. 2004 s.173-182, NOAA). 1.5 Vetenskaplig anknytning Orkanerna över atlanten har ökat drastiskt de senaste årtiondena, både i antal och styrka. Detta står att läsa i flertal rapporter som kommit de senaste åren (ScienceDaily, 2007-08-01, Science, 2005-09-16). Professor M.Saunders (nr 451, 2008-01-31) och den svenska forskaren J.Nyberg (nr 447, 2007-06-07), som båda publicerat artiklar i den vetenskapliga tidskriften Nature, är av samma uppfattning. Anledning till ökningen är under pågående diskussion sedan en längre tid. En artikel i DN (2005-09-15) börjar med ”Växthuseffekten har gett fler kraftiga orkaner”. Finns det ett samband med den globala uppvärmningen och hur stort är sambandet i så fall? Nyberg menar i sin artikel att cyklonaktiviteten alltid har gått i cyklar. Kan det vara så att är det är en naturlig variation? Statistik från NOAA, The National Oceanic and Atmospheric Administration, visar att under 1970- och 80- talet var ovädren mindre vanliga än idag (se fig. 5). Nu är vi inne i en cykel av ökad orkanaktivitet som liknar den vi haft tidigare under 1900-talet. Perioderna av högre cyklonaktivitet sammanfaller med perioder av tropical multi- decadal signal. Tropical multi-decadal signal har en variation på 25-40 år. Dessa kännetecknas av svagare vindar i atmosfären, varmare havstemperatur och främjande vindar från den Afrikanska kusten. Sedan 1995 är vi på nytt inne i en period av tropical multi-decadal signal (NOAA). Ytterligare en faktor som har stor betydelse för cyklonaktiviteten är förekomsten av ENSO (El Nino/Southern Oscillation). Normalt förekommer ENSO i intervaller om 2-7 år och varar 1 eller 2 år och medför stora och dramatiska förändringar i vädret världen över. El Nino-år tenderar att sänka antalet kraftiga cykloner och La Nina

Vindhastighet i olika slags oväder Tropiskt lågtryck/depression 17-24 m/s Tropisk storm 25-32 m/s Tropisk orkan > 32,6 m/s

Saffir- Simpson orkanskala

Kategori 1: 33 - 42,8 m/s Kategori 2: 42,9 - 49,5 m/s Kategori 3: 49,6 - 58,5 m/s Kategori 4: 58,6 - 69,2 m/s Kategori 5: >69,3 m/s

6

medför motsatsen (se fig.6). Hur stor effekt ENSO har på förekomsten av tropiska cykloner beror också på hur kraftiga förändringar de medför, vilket är mycket varierat (Bunyard 2006, s. 51-53, Maslin, 2002, s. 43, NOAA). Den svenska forskaren Nyberg m.fl. redogör i sin artikel i tidskriften Nature (2007-06-07) hur han har rekonstruerat bilder av tidigare orkanvariationer genom att analysera koraller och marina sediment. Där igenom har de fått fram fakta om hur cyklonaktiviteten varit 270 år bakåt i tiden. Han menar att den höga orkanaktiviteten vi har idag inte är speciell i jämförelse med tidigare perioder. Hans resultat visar dock på ett stort samband mellan förändringar i vindar på olika skikt i atmosfären och förekomsten av tropiska orkaner. Det finns inga entydiga bevis som pekar på att antalet och intensiteten i tropiska cykloner under 1900- talet särskiljer sig från hur det såg ut under 1800-talet. I Atlanten har det konstaterats att det alltid växlat mellan perioder med högre respektive lägre cyklonaktivitet, säger Elsner, cyklonexpert på Department of Geography (Lynas, 2005, s. 160-161). Men han säger också att information om tidigare cyklonaktivitet inte är 100 procent tillförlitlig mer än några årtionden tillbaka i tiden, då man började använda sig av satelliter. En fortsatt global uppvärmning skulle leda till fler tropiska cykloner enligt E.Kerry, professor i atmosfärisk vetenskap (ScienceDaily, 2008-04-19). NOAAs klimat forskare publicerade en artikel i ScienceDaily (2008-01-25) där de visade på att ett varmare klimat snarare skulle leda till färre cykloner i framtiden. Forskare J. Donnelly m.fl redogör i Nature (2007-05-24) hur de studerat cyklonaktiviteten 5000 år bakåt i tiden fram tills idag. Deras data pekar på att frekvensen av orkaner alltid har haft variationer i hundra och tusen års intervaller. De framhåller vikten av att förstå hur ENSO och den afrikanska monsunen svarar på framtida klimatändringar innan man drar några slutsatser om hur orkanaktiviteten kan påverkas av en fortsatt global uppvärmning. Detta är något som även Maslin påpekar i sin bok. Han menar att det är denna osäkerhet och dessutom alla faktorer som gör det så svårt för världens alla forskare att enas om ett framtidsscenario (2002, s.104-109). Den svenska professorn i meteorologi E.Källén säger att det inte finns bevisat att cyklonerna ökat överallt i världen, exempelvis inte över Stilla havet trots den globala uppvärmningen (Baltscheffsky, Svd, 2008-09-01). Något som också är värt att ta hänsyn till i pågående diskussion. 2. OMRÅDESBESKRIVNING Mitt i den karibiska övärlden ligger Dominikanska republiken med Atlanten i norr och Karibiska havet i söder. Ytan är 48 442 km2 och gränsar till Haiti. Dominikanska republiken blev självständigt från grannlandet 1844 och har främst handelsförbindelser med EU, USA, Mexico och Venezuela. Dominikanska republikens ekonomi har varit en av de snabbast växande i denna del av världen under det senaste årtiondet. Landet exporterar bland annat socker, kaffe och tobak, men under senare år är det fler som arbetar i servicesektorn än inom jordbruket. Turistindustrin utgör numera den enskilt viktigaste näringen. Inkomstskillnaderna mellan rika och fattiga i landet är stora då den rikaste tiondelen av befolkningen står för 40 procent av landets totala inkomster. 30 procent av befolkningen räknas som

7

fattiga.

Figur 3. Dominikanska republiken

Figure 3. Dominican Republic (Wikipedia).

Klimatet är tropisk havsmiljö med små temperaturvariationer under året. Landet ligger 18°N och 69°V, mitt i ett område där det ofta förekommer orkaner. Översvämningar liksom torrperioder förekommer också och tidvis är det brist på färskvatten. Skogsavverkning orsakar jorderosion som leder till att korallreven förstörs av den jord som följer med regnet ut i havet. Nästan all elektricitet framställs av fossila bränslen, såsom olja, men man har även lite vattenkraft.

Vädervariationen ser ut som figur 4 visar nedan.

Figur 4. Väderförhållanden i Dominikanska republiken Figure 4. Weather variation in the Dominican Republic

(World Climate: Weather rainfall and temperature data).

Tabell 2. Fakta om Dominikanska republiken Religion 64 procent Katoliker

Folkmängd 9 183 984

8

Befolkningstäthet

185,0 inv/km²

Yta

48 730 km²

Huvudstad Santa Domingo

Språk Spanska

Satsskick Republik (President Leonel Fernandez)

Naturtillgångar nickel, bauxit, guld, silver

BNP $8000 år 2006

(Svenska Regeringen). 2.1 Frekvensen av tropiska orkaner och stormar

Att de tropiska cyklonerna har ökat under de senaste årtiondena i jämförelse med årtiondena innan, tycks forskare vara överens om (se vetenskaplig anknytning 1.5).

Frekvensen av tropiska orkaner och stormar per år sedan 1900

0

5

10

15

20

25

30

1900

1905

1910

1915

1920

1925

1930

1935

1940

1945

1950

1955

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005år

antal

Antal stormaroch orkaner

Figur 5. Diagrammet visar antal stormar och orkaner per år sedan år 1900. Det visar

även vilka år tropical multi-decadal signal har varit gällande.

Figure 5. The diagram shows the number of storms and hurricanes each year since 1900. The diagram also shows periods of tropical multi-decadal signal

(National Hurricane Center).

Tropical multi decadal signal

9

Figur 5 visar antal tropiska stormar och orkaner som har förekommit i Atlanten var år för sig under de senaste 107 åren. Man kan tyda en något högre storm- respektive orkanaktivitet under perioder av tropical multi-decadal signal. Främst under den senaste, där man sedan 1995 kan tyda en markant uppgång, vilket stämmer överens med dagens rapporter både i media och i vetenskapliga skrifter (NOAA, Unisys Weather, Hurricane Data, Nature). 2.2 Intensitet gällande tropiska orkaner Forskarnas rapporter (se vetenskaplig anknytning 1.5) tyder inte bara på en ökad förekomst av tropiska oväder utan även på en ökning av deras intensitet.

antal kraftiga orkaner ( kategori 4-5) per år sedan 1900

0

1

2

3

4

5

6

7

1900

1905

1910

1915

1920

1925

1930

1935

1940

1945

1950

1955

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

år

anta

l

la niñaStarka la niña årantal kraftiga orkaner

Figur 6. Diagrammet visar antal kraftiga orkaner d.v.s. de som uppnår kategori 4 & 5 varje år sedan år 1900. Även starka La Nina år är markerade (La Nina år ska

påverka orkan intensiteten positivt).

Figure 6. The diagram shows the number of strong hurricanes (category 4&5)every year since 1900. Strong La Nina year is also marked (La Nina year are supposed to

affect the hurricane intensity in a positive way). (National Hurricane Center)

I figur 6 ser man en sammanställning årsvis av antalet kraftiga orkaner som uppkommit. Här ser man ganska tydligt toppar under åren 1925-1967 och mot slutet av 1980-talet som håller i sig fram till idag. Jämför denna figur med diagrammet i fig. 5 och ta hänsyn till perioderna av tropical multi-decadal signal. Starka La Nina år har markerats men de visar ingen genomgående trend. 2.3Skadeverkningar Förödelsen efter en tropisk cyklon beror på hur kraftig den är. Men även andra förhållanden är avgörande. Om området den drar in över är ett u-land eller i-land har stor betydelse både för den plötsliga förstörelsen och för efterföljande konsekvenser. Sämre byggda hus, betydelse av jordbruket och beroendet av inkomster från turismnäringen är av stor vikt. Befolkningstätheten spelar också roll liksom om

10

varningar når ut till allmänheten i tid. Människors möjligheter till evakuering påverkar också efterföljande konsekvenser. I ett I-land blir ofta de ekonomiska skadorna stora, men dödsiffrorna lägre (Östman m.fl 2006, s. 67-86, Bunyard, 2006, s. 23-63, De Blij m.fl. 2004, s. 175-178).

När en orkan når land och kommer in över bebyggda område kan den orsaka enorm förödelse. Låglänta kustregioner är mest utsatta. Extrema vindstyrkor i kombination med det låga lufttrycket i ovädrets centrum skapar stormfloder. (Fenomenet stormflod uppkommer på grund av att ovädret driver en enorm vattenmassa framför sig. Ute på havet märks den knappast men när den närmar sig land och kommer in över grundare områden har vattnet ingenstans att ta vägen och skapar en höjning av havsytan). I katastrofala fall kan havsytan höjas så mycket som 10 meter. Denna stormflod väller in över land och sliter med sig det mesta i sin väg och orsakar översvämning. Särskilt allvarlig blir stormfloden om den inträffar samtidigt som det är högvatten. Stormfloden är främsta orsaken till att tropiska orkaner vid flera tillfällen dödat hundratusentals människor på samma gång (Östman m.fl 2006, s. 67-86, Bunyard, 2006, s. 23-63, De Blij m.fl. 2004, s. 175-178). Byggnader blåser sönder eller faller samman av de kraftiga vindarna och den intensiva nederbörden. Slamströmmar och störtfloder bidrar också till förstörelsen, bilar slungas iväg liksom hus, människor och växtlighet. Naturens krafter är så starka att de kan slita sönder broar, vägar och cementerade murar. Den kraftiga nederbörden bidrar också till översvämningar och efterföljande skred och ras (De Blij m.fl. 2004, s. 175-178, Bunyard, 2006, s. 23-63 Östman m.fl 2006, s. 67-86). 2.4 Effekter på människor och land Människorna som dör under tropiska orkaner dör ofta genom drunkning. Fallande föremål är också en fara liksom risken för att bli begravd av slamströmmar eller byggnader som rasar samman. Även efterverkningarna av ovädren bidrar till att människor mister liv. Det blir ofta brist på färskvatten och mat så människor tvingas leva under dåliga förhållanden. Detta gör att sjukdomar lätt utvecklas och sprids på olika sätt. Det kan ta lång tid att återställa jordbruket efter ett tropiskt oväder. Grödorna och sådden blir förstörd och jorden eroderas bort. Efter en kraftig orkan odlar man ibland snabbväxande grödor istället för de man vanligt viss brukar odla. Detta för att minimera risken för inflation och för att förhindra att människor svälter. Länder tvingas ibland importera basföda till landet. Många fattiga länder har export av grödor som en stor inkomst källa. Förstörs då deras grödor, leder det till allvarliga konsekvenser för landet ekonomi. Fattiga länder har inte heller ekonomi till att bygga upp sitt land igen. Infrastrukturen, el- och vattenförsörjning och sociala inrättningar tar ofta stor skada av ovädren. Detta medför omfattande kostnader för det drabbade landet. Ofta får dock ett drabbat land hjälp av omvärlden med katastrofhjälp och finansiering av återuppbyggnad (De Blij m.fl. 2004, s. 175-178, Bunyard, 2006, s. 23-63, SvD, 2007-08-17, Östman m.fl 2006, s. 67-86).

11

3. TROPISKA STORMAR SOM PÅVERKAT DOMINIKANSKA REPUBLIKEN

3.1 Hurricane Georges 15 september - 1 oktober 1998 kategori 4 Georges började som en tropisk våg över Afrika den 13 september. Den 15:e hade den utvecklats till ett tropiskt lågtryck ute på Atlanten. Ett dygn senare var Georges en tropisk storm. Georges fortsatte att växa i kraft och storlek och var snart en tropisk orkan av kategori 4 (NOAA).

Figur 7. Satellitbild av orkanen Georges.

Figure 7. Satellite image of Hurricane Georges (NOAA).

Figur 7 ger en uppfattning om hur enormt stort ovädret är. Man ser tydligt ögat i orkanens mitt. Hurricane Georges var en av de genom tiderna mest förödande för Dominikanska Republiken. 380 människor miste livet. De starka vindarna och de enorma mängderna av nederbörd tillsammans med två meter stormflod var förödande för landet. Efter 10 timmars konstant regn uppstod störtfloder, översvämningar och slamströmmar. Det förstörde hela städer längs den södra kustlinjen, även huvudstaden Santo Domingo. Hela landet var utan elektricitet och rent vatten efter orkanen. Vägarna var fulla av skräp och omkullvälta träd som vattnet spolat med sig. Även flygplatsen blev nästintill total förstörd och flygtrafiken stod stilla i flera dagar (NOAA, USACE). Jordbruket var den sektorn som led störst förlust. 55 procent av hela landets jordbruksareal påverkades, 90 procent av alla plantor i de områden där Georges drog fram. Stora delar av deras basföda så som risodlingar förstördes. Betydande delar av tobak- och sockerplantage, som är deras viktigaste exportvaror gick förlorad. Även betesmarker blev förstörda. Landet tvingades importera mängder av grödor. Vattenburna sjukdomar, malaria och dengefeber blev stora hälsoproblem. Turismnäringen led också ekonomiska förluster under denna period (NOAA, USACE, Wikipedia).

12

3.2 Tropical Storm Odette 4 - 7 december 2003 Odette var en något ovanlig tropisk storm eftersom hon bildades så sent som i december, när orkansäsongen i vanliga fall betraktas som över. Ett område av lågtryck skapades i en frontzon 1 december norr om Panama. Efter några dagar blev lågtrycket mer organiserat och när en svag tropisk våg slog sig samman med detta lågtryck bildades Odette. Den 6 december svepte hon in över Dominikanska republiken som en tropisk storm (NOAA). Odette orsakade 8 dödsfall och ett antal skadade. Översvämning och slamströmmar skadade 60.000 hem och många av vägarna i de drabbade områdena. Några broar rasade och därmed blev byar isolerade. Träd och elledningar föll ned och grödor blev förstörda. Värst drabbade blev banan- och kaffeskörden (NOAA, Wikipedia).

Figur 8. Orkan säsongen 2003 över Atlanten.

Figure 8. The hurricane season 2003 over the Atlantic (Weather Underground).

I figur 8 kan man se alla tropiska oväder 2003 som bildats och deras väg och utveckling. Man kan se att Odette var det enda tropiska oväder detta år som passerade över Dominikanska republiken. Man ser även vilken styrka hon och de andra cyklonerna uppnådde genom att titta på färgskalan. 3.3 Hurricane Jeanne 13-28 september 2004 kategori 3 Den 7 september börjar Jeanne bildas av en tropisk våg som rörde sig från Afrika utöver Atlanten. Den 13 september har ett tropiskt lågtryck skapats. Redan nästa dag har Jeanne växt till en tropisk storm. Hon hade nu nått de första öarna i Karibien. När Jeanne svepte över östra delarna av Dominikanska Republiken var hon uppe i orkanstyrka (NOAA).

13

Figur 9. Orkanen Jeannes bana

Figure 9. The track of Hurricane Jeanne (Unisys Weather, Hurricane Data).

Man kan i denna figur se hur Jeanne växt till sig i styrka när hon befunnit sig över öppet hav och hur hon sedan avtagit när hon rört sig över land. De olika färgerna representerar olika styrkor (Grön = lågtryck, gul = tropisk storm, röd = orkan kategori 1, rosa = orkan kategori 2 lila = orkan kategori 3). Jeanne släppte ifrån sig ofantliga mängder regn och orsakade översvämningar. Det intensiva regnet ledde till störtfloder och slamströmmar. Vindbyarna orsakade stormfloder som svepte långt in över land. Jeanne raserade hus och förstörde många av landets broar. Tusental människor blev evakuerade och många hemlösa. 18 människor dog och många skadades under Jeannes framfart. Värst drabbat av Jeanne blev Haiti, Dominikanska republikens grannland. Där dog över 3000 människor och 200 000 blev hemlösa (Mail&Guardian 2004-09-18, NOAA, Wikipedia).

4. METODIK 4.1 Behandling av data Eftersom turistnäring är en av de viktigaste näringarna i Dominikanska republiken är det av stor vikt att analysera trenderna i turismutvecklingen och dess påverkan av stormarna. Tillsammans med meteorologisk litteratur har vi använt pålitliga källor från Internet för att sammanställa data. Utifrån publicerade statistik från NOAA, FAO och Dominikanska centralbanken har vi fört in relevant data i diagram och tabeller som vi skapat i Microsoft Excel.

14

Diagrammen över turismen bygger på information från Dominikanska republikens centralbank. Årliga rapporter har sammanställts och analyserats månadsvis och årsvis i form av diagram. Allt för att kunna ge en så bred och tydlig bild som möjligt av hur turismen påverkas av de tropiska cyklonerna. När det gäller jordbruket så har två källor använts så att siffrorna har kunnat jämföras. Även här har siffror använts från Dominikanska republikens centralbank tillsammans med statistik från FAO. Grödorna i diagrammen har varit de som sålts och odlats mest. Vi valde att titta närmare på dessa produkter då det ger en tydligare bild av resultatet. Diagrammen över antalet tropiska stormar och orkaner har framställt genom att använda data från NOAA. Datainsamlingen visade antalet oväder årsvis som noterats sedan år 1900. Vi ansåg då att 107 år var en tillräckligt lång period för att kunna se förändringar över tid. Siffrorna har förts in i Excel där diagram skapats. Kan tilläggas att data från NOAA har jämförts med data från andra källor för att få fram ett tillförlitligt resultat. Vi har även dubbelkollat utfallet genom att läsa rapporter som behandlar ämnet. På samma vis har vi gått tillväga för att få fram tillförlitlig fakta som gäller antalet kraftiga oväder som uppstått under samma period. Vi valde att klassificera kraftiga oväder som de som uppnår kategori 4-5, det vill säga det två kraftigaste kategorierna. NOAA är även den främsta källa vi använt oss av vad det gäller data om tropical multi-decadal signal och ENSO. Nu i efterhand ser vi att det hade varit av stort intresse att ha med frekvensen och intensiteten av tropiska cykloner ännu längre tillbaka i tiden, även om äldre data då skulle kunna ifrågasättas även mer. Vi valde även ut att enbart redovisa några La Nina år. Främst för att de är ett så vanligt förekommande fenomen liksom El Nino åren som också hade varit givande att visa i figur 5. Vi begränsade oss således till att bara visa de åren med stark effekt av La Nina, eftersom de enligt litteraturen skulle påverka cyklon aktiviteten kraftigast. Fakta och information vi har använt oss av i vår uppsats kommer från artiklar, rapporter och böcker vi läst i ämnet. 4.2 Felkällor Medvetenhet finns att fakta kan ha missförståtts eller skrivits fel i diagram, vilket kan påverka slutresultatet. På samma sätt som färdig data som publicerats och använts i detta arbete kan från början ha varit felaktig. Vissa siffror som publicerats på FAOs hemsida är uppskattade då utförlig data saknas, vilket kan ge ett skevt resultat. Politik och andra intressen kan spela roll i denna typ av debatter vilket också kan påverka resultat av forskning. Eftersom tillförlitlig information gällande historiska tropiska orkaner är bristfällig kan det vara svårt att dra slutsatser. Men att vi inte heller undersökt äldre fakta om cyklonaktiviteter kan också det medfört att vi dragit felaktiga slutsatser, likaså att vi begränsat oss vad det gäller ENSOs möjliga påverkan. Fakta kan ifrågasättas. Eftersom vi inriktat oss på tropiska cykloners förekomst i Atlanten har källorna vi använt oss av nästan enbart haft sitt ursprung i USA. Dels för att de innehar mest fakta om dessa oväder och dels för att det varit lättare att tillgå. Detta skulle också kunna påverka resultatet. Det bör även här påpekas att vi endast undersökt och mestadels läst rapporter som rör cyklonaktiviteten över Atlanten och

15

inte några andra delar av världen. Detta skulle i det stora sammanhanget kunna leda till ett snett resultat, vad det gäller ovädrens variation. 5. RESULTAT 5.1 Turism

Antal resenärer till Dominikanska republiken 1978-2007

0,00

500000,00

1000000,00

1500000,00

2000000,00

2500000,00

3000000,00

3500000,00

4000000,00

4500000,00

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

År

Figur 10. Antal resenärer till Dominikanska republiken 1978-2007 Figure 10. Number of visitors to the Dominican Republic 1978-2007

(Dominikanska republikens centralbank). Figur 10 ovan visar att antalet resenärer inte minskade under våra utvalda (rödmarkerade) år 1998, 2003 och 2004, åren då oväder orsakade stor förödelse. Minskningen 2002 berodde inte på oväder enligt Dominikanska republikens centralbanks ekonomiska rapport från 2004. Den visade att 2002 var ett år då ekonomisk kris drabbade landet samt missnöje med regeringen vilket skapade oroligheter. Rapporten förklarar utvecklingen i landet och säger att trots högre oljepriser och devalvering av U.S. dollarn vs. Euron samt Hurricane Jeanne, fortsatte Dominikanska Republiken att leda som turistmål i Karibien. Hotell, bar och restaurangsektorn steg med 4.6 procent för 2004 (Dominican Economic Performance).

16

Antal resenärer till Dominikanska republiken månadsvis under 1998, 2003-2004

0

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

Janu

ari

Febr

uari

Mars

April Maj

Juni Ju

li

Augu

sti

Sept

embe

r

Oktob

er

Nove

mbe

r

Decem

ber

Månad

200420031998

Figur 11. Antal resenärer till Dominikanska republiken månadsvis under 1998, 2003-

2004 Figure 11. Number of visitors in the Dominican Republic monthly during 1998, 2003-

2004 (Dominikanska republikens centralbank).

Statistik pekar på en generell nedgång av resenärer under höstens månader då risk för tropiska stormar är som störst, som syns i figur 11. Samtidigt så har antalet resenärer ökat med åren, även under höstperioden. Högsäsongen för turismen i Dominikanska republiken varar mellan december och april.

Antal resenärer till Dominikanska republiken jämna år 1992-2006

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

450 000

Janu

ary

Febr

uary

March

April

MayJu

ne July

Augu

st

Sept

embe

r

Octobe

r

Nove

mbe

r

Decem

ber

Månad

197819801982198419861988199019921994199619982000200220042006

Figur 12. Antal resenärer till Dominikanska republiken jämna år 1992-2006

17

Figure 12. Number of visitors in The Dominican Republic even years 1992-2006 (Dominikanska republikens centralbank).

För att förstärka resultatet från figur 11, visar figur 12 vartannat år sedan 1978. Även här visas generellt sett en ökning varje år trots den årliga nedgången just under stormperioden med vissa undantag. 5.2 Jordbruk Detta avsnitt tittar närmare på jordbruksproduktionen under åren 1991-2005. Figur 13 visar en tydlig nedgång i produktionen av ris, kaffe, bananer och potatis under åren 1998, 2003 och 2004 vilket kan kopplas till de tropiska stormarna dessa år.

Producerat i 1000 kg 1999-2005

0

200000

400000

600000

800000

1000000

1200000

1400000

1600000

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005År

KaffeBananerPotatisRis

Figur 13. Producerat i 1000kg 1999-2005

Figure 13. Produced in 1000 kg 1999-2005 (Dominikanska republikens centralbank).

18

Sockerrör producerat i 1000 kg 1999-2005

0

1 000 000

2 000 000

3 000 000

4 000 000

5 000 000

6 000 000

7 000 000

8 000 000

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005År

Sockerrör

Figur 14. Sockerrör producerat i 1000 kg 1999-2005 Figure 14. Sugarcane produced in 1000 kg 1999-2005

(Dominikanska republikens centralbank). Sockerrör är också en stor och viktig produktionsvara i Dominikanska Republiken. Trenden här som visas i figur 14 är liknande den övriga produktionen förutom en avvikelse under 2004 då produktionen snarare ökat. Enligt Dominikanska Republikens Centralbanken ekonomiska rapport för 2004 ska jordbrukets produktion ha fallit med -3.8 procent som en följd av ogynnsamt väder i form av Hurricane Jeanne, som ansvarade för förluster på ca 2 miljarder DOP, Dominikanska Peso, vilket skulle motsvara cirka en halv miljard svenska kronor (Dominican Economic Performance). I media pratar man ofta om den ekonomiska kris som följer de tropiska stormarna som senare tas upp i medieanalysen (6.3). Medias rapportering överrensstämmer inte alltid med de officiella siffror som publiceras av statliga organ. Figur 15 nedan visar att intäkterna för åren 1998, 2003 och 2004 har ökat trots att diagrammet ovan över skörden visar att exporten av många grödor minskade. Ris som är en inkomstbringande exportvara i landet tredubblade sina intäkter mellan 2003 och 2004. År 2005 var risintäkterna 9,5 miljarder DOP, vilket motsvarar 2,17 miljarder SEK. Totalsumman för samma år när det gäller exporterade jordbruksvaror var 63,5 miljarder vilket motsvarar cirka 10,4 miljarder kronor.

19

Export av jordbruksprodukter i 1000 DOP$ 1991-2005

0

10000000

20000000

30000000

40000000

50000000

60000000

70000000

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005År

Figur 15. Export av jordbruksprodukter i 1000 DOP$ 1991-2005 Figure 15. Export of agriculture products in 1000 DOP$ 1991-2005

(Dominikanska republikens centralbank).

6. DISKUSSION Forskningsrapporter som vi studerat tyder på en ökning både i antalet och intensiteten hos tropiska cykloner i Atlanten under de senaste decennierna. Diagrammen som vi själva har framställt visar samma resultat (se figur 5 och 6). Vad denna ökning beror på är ännu inte helt säkerställt. Experterna är av olika åsikter och nya rapporter kommer ständigt. Detta är förståligt då bildandet av tropiska oväder är en väldigt komplicerad process. Det krävs att många speciella omständigheter sammanträffar. Något som i alla fall är säkert är, att enbart förhöjd ytvatten temperatur inte ger en ökning av kraftigare oväder. Faktum kvarstår, ovädren har blivit fler och intensivare under de två senaste decennierna jämfört med årtiondena innan. Nyberg och Elsner (Lynas 2005, s. 160-161) hävdar att ovädren under de senaste decennierna inte har något extremt över sig i jämförelse med tidigare perioder. Men enligt våra diagram ser vi ändå att sedan 1995 finns en uppgång som är lite kraftigare än tidigare. Detta skulle kunna ha sitt svar i att övervakningen och kartläggningen av ovädren har utvecklats och förbättras sedan man började använda sig av satelliter, men detta är inte bekräftat. Förekomsten av tropiska oväder har alltid gått i cyklar enligt flera rapporter vi läst (J. Donnelly, NOAA, Nyberg). Diagrammen vi redovisar visar just detta, en tydlig ökning av tropiska cykloner under perioder av tropical multi-decadal signal, vilket stärker dessa rapporters trovärdighet. Åren som varit kraftigt påverkade av La Nina visar inte alltid en ökning av kraftigare oväder som de enligt våra källor borde (Bunyard 2006, s.51-53, NOAA). Men däremot kan man aldrig veta hur året hade sett ut i frågan om förekomsten av tropiska oväder om det inte varit ett La Nina år. Hugh Willoughby tidigare chef för Hurricane Research Division uttalar sig i Lynas bok (2005, s. 169) om att det finns en stark skepsis inom den tropiska meteorologiforskningen när det handlar om klimatförändringar. Detta är något vi bör

20

vara medvetna om då det framför allt är experter inom meteorologi som publicerar rapporter om tropiska oväders utveckling. Några av det artiklar vi läst och använt oss av har mött viss negativ kritik, vilket vi tagit till oss. Klimatförändringar är en högst politiskt laddad fråga. I en debattartikel i Forskning och framsteg diskuteras klimatförändringar av Bert Bolin, en av grundarna till IPCC, Integrated Pollution Prevention and Control. IPCC drar slutsatsen att det är mycket troligt att människan genom utsläppen av växthusgaser i väsentlig grad bidrar till att jordens klimat blir varmare. Han säger att det är svårt att nå enighet om vilka åtgärder som ska vidtas och de politiska turerna är många. Varje nation vill skapa sig en så fördelaktig position som möjligt i det pågående förhandlingsspelet trots att de allra flesta accepterar IPCC:s slutsatser. Den amerikanska vetenskapsakademin (NAS) stöder i allt väsentligt IPCC:s arbete medan USA:s negativa inställning till Kyotoprotokollet uppenbarligen främst varit politiskt motiverad (Bolin, Forskning och Framsteg nr 3, 2005). Detta styrker våra tankar om att politiken delvis kan påverka klimatforskningens resultat. Eftersom tillräcklig data saknas för att kunna se ett tydligt mönster eller utveckling över lång tid kan man inte säkert bevisa vare sig att det är en naturlig variation eller en följd av antropogen aktivitet. Vilken teori man än stödjer så påverkar de tropiska cyklonerna landskapet där de drar fram. En ytterligare ökning av de tropiska ovädrena påverkar således vare sig den är naturlig eller antropogen. Som vi ser det kan bara framtiden utvisa vilka effekter en fortsatt global uppvärmning kan ha på klimatet och tropiska cykloner. 6.1 Jordbruk Resultatet från jordbruket visar att det har påverkats av de tropiska cyklonerna Georges, Jeanne och Odette. Men det finns även år där produktionen gått ned utan att ha drabbats av orkaner. Andra naturfenomen som ENSO (El Nino/Southern Oscilliation) kan också ha påverkat skördar och möjligheter till export. De utvalda grödor som studeras här visar alla en tydlig nedgång under de drabbade åren 1998, 2003 och 2004. Undantaget är sockerrör vars produktion steg år 2004 men minskade 2005. Det kan ha att göra med bättre skydd och förberedelser för orkanperioden 2004 och möjligen missväxt eller minskad efterfrågan under 2005. Storleken på odlingsmarker är inte heller inräknat vilket kan vara svaret på varför exporten är stor trots att i vissa fall 90 procent av jordbruket uppges ha påverkats av orkanerna. Mer än hälften av landets mark användes till jordbruk under 1970-talet men har minskat sedan dess trots att antalet jordbruk har ökat (Dominican Economic Performance). Detta tyder på att en effektivisering av jordbruket har skett och valet av grödor gör sig gällande. En möjlighet är också att man väljer grödor som är mer motståndskraftiga för extrema väderförhållanden. Den geografiska placeringen av odlingsmarken kan också vara bidragande för graden av stormens påverkan. Vad som inte framgår av statistiken är om anledningen till varför exportintäkterna från kaffe ökat så kraftigt är en följd av större produktion. Då skulle ökade kaffeintäkter kunna förklaras trots påverkan från orkaner. Större skörd kan ha blivit förstörd men odlingarna kan ha varit större från början. Att kaffeintäkterna har tredubblats de senaste åren trots cyklonerna kan också bero på ökad efterfrågan och därmed höjda priser. Frågan kan ställas hur utvecklingen skulle se ut om inte de

21

tropiska orkanerna ökade i antal och styrka utan snarare minskade. Skulle kanske landets ekonomi sätta fart ännu mer vilket skulle förmildra situationen för de fattiga? Som stöd för vårt resultat visar rapporten Dominican Economic Performance från 2004 att stora ekonomiska förluster följt tropiska cykloner. Eftersom Dominikanska republiken ofta påverkas av tropiska cykloner skulle alltså en ökning av dem kunna vara förödande för ekonomin. 6.2 Turismen Dominikanska republiken är det land i den karibiska övärlden som växer mest gällande turism och export och har därmed även den snabbast växande ekonomin i Karibien. Turismen blev landets största inkomstkälla 1984 och gick därmed om exporten av sockerrör som tidigare va nummer ett (Haggerty, 1989). Trots att antalet resenärer minskar under orkanmånaderna ser man en tydlig tendens på en fortsatt ökning av turistande i landet varje år. Man ser även en nedgång under maj månad varje år vilket kan vara en följd av att maj är årets regnigaste månad (se figur 4). Turismen ökar generellt i världen med hjälp av globaliseringens krympta avstånd. Det finns fler flygbolag, hotell och turistanläggningar som lockar men framför allt har trenden att resa ökat generellt. I kombination med att hotell och resarrangörer kan garantera sina gäster trygghet och eventuell evakuering vid en oväderssituation, skräms allt färre av risken att drabbas av en tropisk cyklon. Bekväma skyddsrum har upprättats, stabila hus i betong och sten byggs och förråd med mat finns tillgängligt för turister. Dessutom kan turister lita på att researrangörerna har koll på väderlek och rapporter från väderobservatörer som skulle avråda att besöka ön. Lokalbefolkningen upprustar också sina hus i mån av ekonomiska möjligheter genom att spika för fönster, täcka över odlingar och plocka bort lösa föremål från tomterna. Man ser alltså en minskning av inkommande resenärer via flyg under stormperioden när den är som värst, september till november, trots att den siffran under samma period årligen ökar. Det är troligtvis resultatet av förebyggande åtgärder, löften om skydd och viljan att resa som fortsätter att lockar turister. De år då turismen har minskat under stormperioden kan ha varit en följd av andra väderfenomen som El Nino eller kanske rådde politisk och ekonomisk instabilitet i landet. För att förstå varför antalet turister minskar under orkanmånaderna måste fler aspekter lyftas fram än bara den att tropiska cykloner utgör ett hot mot landet. Medias makt är stor i de flesta avseenden och inte minst gällande naturkatastrofer och dess inverkan. Den främsta anledningen att turismen minskar är dock med stor sannolikhet oviljan att riskera att hamna mitt i ett oväder. Men hur mycket turismen påverkas av verkliga fakta eller av tidningarnas rubriker kan diskuteras. Genom att jämföra ett antal artiklar efter att Hurricane Georges drog över Dominikanska republiken 1998 kan man se ett mönster av olika versioner och tolkningar. Detta kan ha påverkat framtida resenärer som valt att inte besöka landet under höstperioderna då farhågorna har förstorats av media.

22

6.3 Medieanalys Officiella siffror stämmer inte alltid överens med medias rapportering. Tittar man närmare på året 1998 skiljer sig siffrorna åt avsevärt. Det är av stor vikt att studera detta fenomen för att förstå hur media beskriver en händelse som kan komma att påverka befolkning, turism och möjliga investeringar i landet. Svenska Dagbladet skriver att över 400 människor omkom när Georges drog in över landet. Myndigheterna i Dominikanska republiken utsattes för hård kritik eftersom de omkom bland annat till följd av att taket rasade ner på en skolasom utsetts till skyddsrum (SvD, 1998-11-03, s.7). Helsingborgs Dagblad säger att fler än 150 har omkommit bara i Dominikanska republiken, där orkanen Georges bland annat raserade en byggnad där många hade sökt skydd. Även svåra översvämningar i fattiga områden, där byggnader och skjul inte kunde stå emot trycket, tros ha skördat många dödsoffer (Helsingborgs Dagblad, 1998-09-26, s. 56). Aftonbladet säger att Dominikanska republiken hade 201 döda och hundratals saknas. 100 000 har blivithem lösa. M ateriella skador för m iljardbelopp (A ftonbladet, 1998 -09-26, s. 20). USA Today rapporterar att minst 210 människor dödats och cirka 100,000 hemlösa. 90 procent av bananplantagerna blev förstörda (destroyed uttryckt). Kostnader beräknade till $1 miljard (USAtoday). Enligt Food and Agriculture Organization, FAO’s rapport blev lika många hemlösa som USA today skriver men de 90 procenten handlade här om skörd som påverkats av stormen, vilket inte riktigt är samma sak som förstörd. Ris- och bananodlingar drabbades hårt tillsammans med sockerrörsodlingarna. Här handlar det också om 90 procent påverkan men av olika styrkor (FAO). Världsbanken som lånade ut pengar till det krisdrabbade området skriver i sin rapport att kostnaderna beräknades till US$1.3 miljarder med jordbruket som den största förloraren. De menar att en tredjedel, alltså 33 procent av all odlad mark påverkades av olika grad (The World Bank). BBC rapporterar liksom FAO att 90 procent den odlade marken har skadats och kostnaden beräknas till hundratals miljoner dollar. De säger att mer än 200 människor omkommit (BBC).

Alla dessa artiklar trycktes strax efter George 1998 och slutsats av dessa jämförelser är att många medier överdriver en händelse eller väljer att rapportera utvalda delar. När man skriver att 90 procent av bananplantagerna förstörts kan det ibland innebära 90 procent av en lokal yta och inte nationellt. Detta kan skapa förvirring bland läsarna. Generellt för de svenska tidningar är att man mer fokuserat på hur orkanen har påverkat USA, med liten eller ingen vikt på Dominikanska republiken eller de andra Karibiska öarna. Det viktiga att tänka på är när siffror skiljer sig åt är att höga siffror och starka rubriker fastnar hos läsaren. Ord som förstörd och påverkad skiljer sig oerhört, vilket kommer att påverka valet av resmål då semestern planeras.

23

6.4 Förebyggande åtgärder Allt fler byggnader byggs av cement, stenblock och järnrör som en förutseende åtgärd för att klara av inkommande oväder. Varningssystem är bättre nu då teknologin har utvecklats med dagliga rapporter om styrkor och rutter som ovädrena tar. Flertalet hemsidor visar även pågående oväder där man enkelt kan följa rörelser och väderförhållanden live. Dessutom är tv och radio snabba med att rapportera om när och var man kan söka skydd. Elledningar grävdes ner i marken efter Hurricane George 1998 tillsammans med en reviderad säkerhetsplan. Man satsade då mer resurser på att utveckla ett informationssystem för att inte få lika stor förödelse nästa orkanperiod. Det är genom förberedelser som dessa, trots starkare vindar, som siffror visar på att skadorna minskas till följd av förbättrade varningssystem och säkrare byggnader och skydd. I Santa Domingo grävde man ner telefonledningarna redan 1979. Stora resurser läggs på turismsäkerhet genom att garantera skyddsrum och förflyttning till ett annat hotell om så fordras. Människor i drabbade områden uppmanas att först och främst att ha en flyktväg och veta vart man ska ta vägen. De uppmanas också att spika för fönster och plocka bort lösa föremål från utsidan, se till att ha mat, vatten och stearinljus hemma, då tillgång kan sina. Under själva stormen bör man hålla sig inne helst i ett rum utan fönster. Problem uppstår i de områden där människor med sämre ställt bor. Taken på dessa hus är ofta av plåt och kan lätt blåsa av. Många hus är byggda av pinnar och lera som inte står emot de starka vindarna utan jämnas med marken. Dessa människor har inte heller alltid tillgång till tv, radio eller Internet och därmed inte blivit förvarnade (Colonial Zone). Dagens varningssystem har utvecklats till att kunna förutse tropiska cykloners banor och styrka. På NOAAs hemsida kan man idag följa ovädrets utveckling och se vilken grad av förberedelser som bör tas i akt. Dessutom utfärdas varningar via övrig media som tv, radio och press. 6.5 Fattigas situation Problem som vi inte har med i vår uppsats och som är svårare att mäta är konsekvenserna för den fattiga befolkningen. Även om varningar når ut till befolkningen finns kanske inte alltid möjligheter att förbereda sig inför ett inkommande oväder. Det är trots allt de fattigaste som bor i dåliga bostäder och som ofta arbetar inom jordbruk som blir mest lidande av naturkatastrofer av denna sort. De förebyggande åtgärderna som rekommenderas innebär bland annat bunkring av mat, vatten, generatorer i ett rum utan fönster. För människor boende i slumområden och i kustområden är förutsättningarna inte desamma. Informationen från FAO är generell och utger sig för att presentera hela landet så vi antar att siffrorna är gällande för både stora och små jordbruk. Dock drabbas småjordbrukare hårdare då deras marginaler är mindre och är kanske ofta självförsörjande. Dessutom är vi tveksamma till att de skadestånd och hjälp som utlovas efter katastrofer verkligen når de fattiga. Det tror vi kan vara en följd av ojämn maktfördelning och viss korruption.

24

7. SLUTSATS Tropiska cykloner ökar i antal och styrka vilket påverkar turismen och jordbruket i Dominikanska Republiken. Men det finns en rad andra faktorer som också kan tänkas påverka resultaten. Media, stabiliteten i landet och ENSO tillsammans med andra naturfenomen är några faktorer. Trots att vi ser en ökning av tropiska oväder så avskräcks inte turister från att åka till landet. Dominikanska republiken är ett semesterparadis som med politisk stabilitet och turismsäkerhet lovar att ta väl hand om sina turister. Dominikanska republiken är det land som är mest utvecklat i Karibien vilket också spelar roll när semestern planeras. Resultaten visar att antalet besökare går ner under hösten då de tropiska cyklonerna slår hårdast mot landet. Men generellt sett ökar antalet besökare årsvis trots den ökade frekvensen av stormar och cykloner. Turisterna garanteras säkerhet men övrig befolkning drabbas hårt av ovädersperioderna. Jordbruket påverkas också negativt av de tropiska cyklonerna men även där ökar vissa grödor i ekonomisk vinning trots en nedgång i produktion som till exempel kaffe. I framtiden kommer troligen turismen att fortsätta öka. Med ökade kunskaper och bättre ekonomi i landet skulle förberedelser, skydd och återuppbyggnad kunna förbättras ännu mer. Detta skulle hjälpa landet vid nästa tropiska cyklon. Vi saknar kunskap om hur vädret i tropikerna kommer att se ut i framtiden men en ökad frekvens av tropiska cykloner kommer att ha en negativ effekt på både turism och jordbruk.

25

8. REFERENSER Böcker Bunyard P (2006). Extreme Weather,

Edinburgh Floris, 240 s. De Blij, Muller (2004). Physical Geography, 3rd edition. Oxford, Oxford University Press, 599 s. Longshore D(2000). Encyclopedia of Hurricanes, Typhoons and cyclones,

New York, Checkmark 372 s. Lynas M (2005). Oväder – nyheter från en allt varmare värld,

Stockholm, Ordfront, 291 s. Maslin M (2002). Stormy weather.

London, Quarto Publishing, 144 s. Morris N (1998). Hurricanes and Tornadoes.

New York, Crab Tree, 32 s. Östman P (2006) Geografi: människan, resurserna, miljön. A+B kurs Stockholm, A&W, 422s Rapporter Document of The World Bank Report No: 27214 IMPLEMENTATION COMPLETION REPORT (SCL-44200) 2003-12-23, 50 s. (http://www-wds.worldbank.org/external/default/WDSContentServer/WDSP/IB/2004/01/07/000160016_20040107112238/Rendered/PDF/272140DR.pdf) Dominican Economic Performance, January-December 2004, Executive Summary, 6 s. (http://www.bancentral.gov.do/english/economic_publications/infeco_summary/infeco_summary2004-12.pdf) Haggerty, Richard A., ed. Dominican Republic: A Country Study. Washington: GPO for the Library of Congress, 1989. (http://countrystudies.us/dominican-republic/) SPECIAL ALERT NO. 286 : THE CARIBBEAN, 1998-10-13 Hurricane Georges causes Extensive Crop Damage in Caribbean Countries (http://www.fao.org/docrep/004/x0058e/x0058e00.htm) Tidningsartiklar Aftonbladet Olsson B. Orkanens väg mot Florida, 1998-09-26, s. 20

26

Red. Orkanen Dean på väg mot Jamaica, 2007-08-19

DN, Dagens Nyheter Bojs K. Växthuseffekten har gett fler kraftiga orkaner, 2005-09-15 Helsingborgs Dagblad Redaktionen. Georges - en av de värsta orkanerna som drabbat Amerika, 1998-09-26, s. 56 Forskning och Framsteg Bolin B. Oundvikliga klimatförändringar, Nr 3, 2005 Nature Donnelly P. Intense hurricane activity over the past 5,000 years controlled by El Nino and the West African monsoon, Nr. 447, 2007-05-24, s. 465-468 Nyberg J. Low Atlantic hurricane activity in the 1970s and 1980s compared to the past 270 years Nr. 447, 2007-06-07, s. 698 - 701 Saunders M, Adam S. Large contribution of sea surface warming to recent increase in Atlantic hurricane activity, Nr. 451, 2008-01-31, s. 557 - 560 Science Webster P. J, Holland G. J, m fl. Changes in Tropical Cyclone Number, Duration, and Intensity in a Warming Environment, Vol 309, Nr. 5742, 2005-09-16, s. 1844-1846 ScienceDaily Kerry E. Climate Change Likely To Intensify Storms-New Study Confirms, 2008-04-18 National Oceanic And Atmospheric Administration. Warmer Ocean Could Reduce Number Of Atlantic Hurricane Landfalls, 2009-01-19 SvD, Svenska Dagbladet Baltscheffsky S. Fler intensiva orkaner när klimatet blir varmare, 2008-09-01 Henriksson K. Dödsiffran stiger i Centralamerika, 1998-11-03, s. 7 Internetkällor BBC http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/180908.stm CNN http://edition.cnn.com/2005/TECH/science/09/23/hurricane.cycle/ Colonial Zone

27

http://www.colonialzone-dr.com/weather-hurricane.html Danmarks Meteorologiske Institut www.dmi.dk/dmi/tropiskeorkanerforklaret.jpg Mail&Guardian http://www.mg.co.za/article/2004-09-18-jeanne-hits-dominican-republic NHC, National Hurricane Center http://www.nhc.noaa.gov/, http://sv.wikipedia.org/wiki/Tropisk_cyklon NOAA, The National Oceanic and Atmospheric Administration http://www.nhc.noaa.gov http://www.magazine.noaa.gov/stories/mag229.htm www.magazine.noaa.gov/stories/mag184.htm - 40k http://www.srh.noaa.gov/lix/images/980727_georges http://www.nhc.noaa.gov/1998georges.html http://www.nhc.noaa.gov/HAW2/english/historyhttp://www.mg.co.za/article/2004-09-18-jeanne-hits-dominican-republic http://www.ncdc.noaa.gov/oa/climate/research/hurricane-climatology.html SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=10059&a=30581 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=10059&a=30581&l=sv http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=10059&a=36941&l=sv http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=9906&l=sv http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=6600&l=sv SR, Sveriges Radio http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=469655, http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=2293019 http://www.sr.se/ekot/arkiv.asp?DagensDatum=2005-10-20&Artikel=716895 - 63k Svenska Regeringen http://www.regeringen.se/sb/d/2580/a/61909 Unisys Weather, Hurricane Data http://weather.unisys.com/hurricane http://weather.unisys.com/hurricane/atlantic/index.html).http://water.sam.usace.army.mil/georges.pdf USACE, U.S. Army Corps of Engineers http://www.usace.army.mil/Pages/Default.aspx USA TODAY http://www.usatoday.com/weather/huricane/1998/wgrgedmg.htm Utbildningsstyrelsen http://www.edu.fi/svenska/distansgymnasiet/ny_laroplan/geografi/geografi3/sidor/klimat/bilder/orkan.png

28

University Corporation for Atmospheric Research http://www.ucar.edu/news/releases/2005/hurricanestudy.shtml Weather Underground http://www.wunderground.com/tropical/ http://www.wunderground.com/hurricane/at2003.asp Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Dominikanska_republiken http://en.wikipedia.org/wiki/Hurricane_Georges http://en.wikipedia.org/wiki/Tropical_Storm_Odette_(2003) .shtml#jeanne http://en.wikipedia.org/wiki/Hurricane_Jeanne World Climate http://www.worldclimate.com/cgi-bin/grid.pl?gr=N18W069