Arbetsgruppens slutrapport - Fusionskollen...Om landskapsreformen eller integrationen i vården...
Transcript of Arbetsgruppens slutrapport - Fusionskollen...Om landskapsreformen eller integrationen i vården...
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
Arbetsgruppens slutrapport 23.10.18
Social- och hälsovården
Arbetsgruppens medlemmar:
VASA KORSHOLM Thomas Öhman, Raija Kujanpää Michael Luther, Ulla-Maj Salin Jukka Kentala, Erkki Penttinen Sofia Svartsjö, Mikael Gädda
Leif Holmlund, Markku Sirviö Alice Backström, Gunilla Bertell Maria Liukkonen, Päivi Berg Nadja Suomela, Siv Nyberg
Tuija Kivioja Barbro Mattila
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
2
1 Sammanfattning
(Beskriv arbetsgruppens centrala resultat och slutsatser) Vasa: Folkmängd 31.12.2017: 67 392
− 46 237 finskspråkiga, 68,6 % − 15 395 svenskspråkiga, 22,8 % − 5 760 personer med annat modersmål, 8,5 %
Korsholm: Folkmängd 31.12.2017: 19 384
13 359 svenskspråkiga, 68,9 %
5 550 finskspråkiga, 28,6 %
475 personer med annat modersmål, 2,5 %
Den nya kommunen med befolkningsuppgifter från 31.12.2017: 86 776
51 787 finskspråkiga, 60,0 % 28 754 svenskspråkiga, 33,0 % 6 235 personer med annat modersmål, 1,0 %
Social- och hälsovårdsarbetsgruppens sammanfattning
Analys av nuläget: - Skillnader mellan kommunerna förekommer bl.a. i kostnader och organisation. - Skillnaden i de totala kostnaderna är ca 500 €/invånare, beskrivs i tabell och ekonomiavsnittet
närmare. Vasa har högre totala kostnader än Korsholm. I en jämförelse med Fastlandsfinland överskrider Vasa medeltalet ännu år 2016, medan Korsholm underskrider det. År 2017 ligger Vasa jämfört med Fastlandsfinland på medelnivå och Korsholm fortfarande under medelnivån. Siffrorna är
inte behovsstandardiserade. Verksamhetssätt, organisering av produktionen och invånarnas
åldersfördelning och användning av tjänsterna avspeglas på kostnaderna. - Skillnader finns i organiseringen och utbudet av funktioner och tjänster. Båda kommunerna har byggt
upp sitt serviceutbud och sin organisation utgående från den egna kommunens utgångspunkter och förutsättningar.
- I serviceproduktionen förekommer mycket likheter, många saker görs i samarbete och på samma sätt (bl.a. servicekriterier med samma innehåll).
- Skillnaderna i kommunernas service- och organisationsstrukturer samt informationssystem försvårar
jämförelsen, t.ex. vilka mätare som väljs och hur delhelheterna sammanställs så att de kan jämföras. - Samtidigt med kommunsammanslagningen har också vård- och landskapsreformerna som gäller hela
landet och Österbotten dryftats och förberetts. Detta har krävt stora arbetsinsatser och överlappande arbetsprestationer med något olika fokus.
Den nya kommunens servicestruktur:
− Den landsomfattande vård- och landskapsreformen torde förverkligas på ett eller annat sätt åtminstone
i form av en reformering av social- och hälsovården. I en stor del av sjukvårdsdistrikten har verksamheten inom social- och hälsovården samt specialsjukvården redan integrerats eller så är
integreringsplanerna i full gång. Också i Österbotten har diskussioner inletts om att bilda en enhetlig välfärdsservicehelhet även i det fall att den nationella reformen inte går framåt inom ramen för den tidtabell och de planer som nu gäller. Det är klart att utan reformering kan det nuvarande servicesystemet inte finansieras och tryggas. I en kommunsammanslagning bildas en större aktör som är större och en starkare serviceanordnare än de båda kommunerna var för sig.
Om landskapsreformen eller integrationen i vården genomförs 1.1.2021, måste man överväga hur mycket förändringar som ska göras i vårdtjänsterna och organisationen i den nya kommunen för att
undvika två organisationsreformer med ett års mellanrum. Den stora kommunen är också nationellt en stark tvåspråkig aktör, där både de finskspråkiga och de
svenskspråkiga tjänsterna är tryggade. - En gemensam social- och hälsovårdsnämnd föreslås som beslutsorgan. Om beslutssystemet för Laihelas
och Vörås samarbetsområden bör förhandlas separat. Under nämnden kan en sektion som behandlar individärenden fungera.
- Social- och hälsovårdstjänster för äldre: I den nya kommunen tryggas servicerådgivning, närservice
och service som ges i hemmet. Kommunsammanslagningen medför inga större förändringar i den nuvarande praxisen (redan nu är servicekriterier och vårdpraxis enhetliga, trots skillnader i organisationerna). Redan nu finns hemvårds- och hemserviceområden och serviceboende som stöd.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
3
Bäddavdelningsplatserna i Vasa och Korsholm är tillsammans tillräckliga för det kommande behovet. Utvecklingsarbetet görs tillsammans.
− Hälsovårdsservice: fortsättningsvis decentraliserat servicenät, läkarmottagningsverksamheten är för
närvarande centraliserad i bägge kommunerna. Läkarmottagningsverksamheten erbjuds i fortsättningen huvudsakligen vid tre verksamhetsenheter samt som distanstjänster och s.k. ambulerande tjänster (t.ex. på rådgivningar, skolor, serviceboenden, hemsjukhuset). Närservice enligt servicebehovet även i fortsättningen.
− Barnrådgivningsverksamheten förverkligas enligt servicebehovet som närservice. − Familjecentermodellen kan omforma servicestrukturen i fortsättningen inom tjänsterna för barn och
familjer. − Mödrarådgivningarna är nu i bägge kommunerna centraliserade till en verksamhetsenhet. I
fortsättningen organiseras tjänsterna enligt klienternas behov och kvalitetssäkringsaspekter. Tillsammans utvecklas en optimal verksamhet.
− Tandvårdens servicenät: större, centraliserade kliniker, totalt 2-4 stycken.
− Socialservicen ordnas enligt socialvårdslagen (i synnerhet § 11 och 14) och övrig lagstiftning med sådant innehåll och i sådan omfattning som lagar och stödbehov förutsätter.
− I den nya kommunen föreslås tjänsterna enligt socialvårdslagen bli organiserade enligt
livsloppsprincipen (tjänster för barn och familjer, tjänster för personer i arbetsålder och tjänster för äldre).
− Sakkunskapen gällande barn och familjer och personer i arbetsålder centraliseras fortsättningsvis till
Smedsby och Vasa centrum. Beroende på klientens behov av stöd bedöms servicebehovet antingen vid centraliserade serviceenheter, genom att göra hembesök eller besök på annan serviceenhet.
− Hemservicen för barnfamiljer är för hela den nya kommunen organiserad via en servicepunkt. − Vuxnas/äldres hemservice och hemsjukvård är integrerad till hemvård som är indelad i ändamålsenliga
distrikt. Äldres servicebedömning görs mångprofessionellt och huvudsakligen i hemmet! − Klienternas behov av service ordnas huvudsakligen genom egen produktion eller
köptjänster/servicesedel eller stöd för närståendevård. Bedömning av boendeservice för äldre finns på
ett ställe. − Till ordnandet av tjänster för integrationsstöd och arbetsfördelning i servicen bör man återkomma i den
nya kommunen. − Klienternas behov av service ordnas genom egen produktion eller köptjänster/servicesedel eller stöd för
närståendevård. Inom handikappservicen används också arbetsgivarmodellen (personlig assistans).
− I den nya kommunen fortsätter samarbetet med Eskoon kuntayhtymä och Kårkulla samkommun till den del servicen inte produceras i egen regi eller som köptjänst från andra producenter.
− Distanstjänster, ambulerande och digitala tjänster finns som stöd för verksamheten och får i den nya kommunen en stor roll.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
2. Beskrivning av nuläget inom den egna sektorn kommunvis
(Beskriv nuläget per service kommunvis. Utredningarna ska beskrivas på en sådan detaljnivå att kommunernas beslutande organ får tillräcklig information som underlag för sitt beslut. Alla eventuella detaljer behöver inte utredas och antecknas, därtill kan man här notera sådant, som kräver tilläggsutredningar i ett senare skede för att kunna avgöras. Nuläget ska beskrivas separat för varje kommun. Befintligt material ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Arbetsgruppen kan välja att utnyttja i tillämpliga delar tabeller för nulägesbeskrivningen av servicen.)
För varje serviceområde/service/verksamhet ges följande uppgifter (grupperna avgör själva den bästa granskningsnivån ur den egna sektorns synvinkel, t.ex. per ansvarsområde, enhet): Hur har servicen och verksamheten organiserats
- tjänstemannaorganisation – sektorer och enheter samt deras personalantal och kostnader samt lönenivån i olika grupper (centraliserat från personalförvaltningen) - förtroendemannaorganisation – (styrelsen och sektioner), nämnder och sektioner samt affärsverkens direktioner
2.1. Nuläge för Vasa stads service / 2.2 Nuläge för Korsholms kommuns service
A. Organisering och ledarskap samt personal / D. Organisering och ledarskap samt personal Hur har servicen och verksamheten organiserats
- tjänstemannaorganisation – sektorer och enheter samt deras personalantal och kostnader samt lönenivån i olika grupper (centraliserat från personalförvaltningen) - förtroendemannaorganisation – (styrelsen och sektioner), nämnder och sektioner samt affärsverkens direktioner
VASA
KORSHOLM
Vasa stads social- och hälsosektor lyder under social- och
hälsovårdsnämnden. Ordförande för nämnden är Thomas Öhman. Vasa stad ordnar primärvårdstjänster för Laihela kommun inom ramen för ett
samarbetsavtal. Tjänsteinnehavarorganisationen är fastslagen i Vasa stads förvaltningsstadga och i sektorns verksamhetsstadga. Vasas social- och hälsovårdsväsende leds av sektordirektören.
Sektorn indelas också i resultatområden som leds av resultatområdesdirektörer. Dessa är vidare indelade i serviceområden och service-/verksamhetsenheter. Inom en del verksamheter byggs enheterna dessutom upp av teamstrukturer.
Socialvården ansvarar för ordnandet av den lagstadgade sociala servicen till kommuninvånarna. Socialvården leds av socialnämnden, som har 11 ledamöter. Ordförande i socialnämnden är Ulla-Maj Salin.
Den operativa verksamheten leds av socialdirektören som också är föredragande i socialnämnden. Inom socialvården finns, förutom socialdirektören, 17 personer med förmansuppgifter. Den största yrkeskategorin inom socialvården är närvårdarna (171 st.).
Socialvårdens övergripande målsättning är att erbjuda kommunens invånare en god och ändamålsenlig socialvård med människan i centrum. Socialvårdens verksamhet är uppdelad i tre olika uppgiftsområden:
förvaltning, 4 anställda
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
5
Förmansstrukturen är följande: sektordirektör-resultatområdesdirektör-serviceområdeschef-service-/verksamhetsenhetsansvarig. Sammanlagt finns det ca 100 förmän inom Vasa stads social- och hälsosektor. Antalet underlydande varierar mellan 1 och 58. De största yrkesgrupperna (över 30 personer) är vårdare (693), sjukskötare
(211), primärskötare (97), hälsovårdare (93), socialarbetare (62), hälsocentralläkare (54), tandskötare (51), socialhandledare (40), handledare (33), och hälsocentraltandläkare (33). Förtroendeorganisationen inom sektorn bildas av
social- och hälsovårdsnämnden (12 ledamöter, varav 1 från Laihela)
individsektionen (5 ledamöter)
Laihela-Vasa-områdessektionen (5 ledamöter) direktionen för Vasa regionala företagshälsovård (7 ledamöter)
Laihela-Vasa-områdessektionen fungerar också som en sektion under byggnads- och miljönämnden och svarar för samarbetsområdet Vasa-Laihela i fråga om miljö- och hälsoskyddet (hälsoövervakning, veterinärvård).
äldreomsorg och hemservice, ca 210 anställda familje- och individomsorg, 14 anställda
Det gemensamma samarbetsområdet för primärhälsovården mellan kommunerna Korsholm och Vörå ska ombesörja folkhälsoarbete till
samarbetsområdets befolkning i enlighet med folkhälsolagen. Folkhälsoarbetet består av (FL § 14) hälsorådgivning och hälsoundersökningar, uppföljning av befolkningens hälsotillstånd, sjukvård, mun- och tandvård, skolhälsovård, företagshälsovård samt screening och massundersökningar. Vårdnämndens verksamhetsfält är uppdelat i fem områden:
förvaltning
öppen hälso- och sjukvård
närsjukhusverksamhet tandvård specialtjänster
Vården i samarbetsområdet leds av en gemensam vårdnämnd med totalt 9 ledamöter, 6 från Korsholm och 3 från Vörå. Ordförandeskapet är roterande.
Vårdnämnden leds av vårddirektören som också fungerar som föredragande i frågor gällande förvaltning och ekonomi, emedan överläkaren är föredragande i frågor som berör medicinska frågor.
Organisationsscheman (obs. även som separat bilaga för läsbarhetens skull, bilaga 1) Sektorn:
Organisationsscheman (obs. även som separat bilaga för läsbarhetens skull, bilaga 2) Hälsovårdssamarbetet:
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
6
Organisationsschema för resultatområdet hem- och anstaltsvård:
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
7
Organisationsschema för resultatområdet hälsovårdsservice:
Organisationsschema för resultatområdet socialarbete och
familjeservice:
Socialnämnden, socialvården:
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
8
Samarbetsområdet för primärvården Vasa-Laihela d.v.s. organisationsschema för resultatområdet Laihela
Serviceområdet för gemensam och teknisk stödservice:
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
9
Granskning av arbetsbeskrivningar, yrkesbeteckningar och lönestrukturer: Förutom i organisationsstrukturerna förekommer det också en del skillnader i
uppgiftsbeteckningar och uppgiftsbeskrivningar. I Vasa har de vanligaste uppgiftsbeskrivningarna enligt lönesättningspunkt i regel en, men högst tre ”lönekorgar” för den uppgiftsrelaterade lönen beroende på arbetets svårighetsgrad, arbetets innehåll och förutsatt behörighet för arbetsuppgiften samt fortbildning. De centralaste uppgiftsrelaterade lönerna har kartlagts i situationen 04
2018 innan den allmänna höjningen i maj 2018. Den allmänna förhöjningen
som trädde i kraft i början av maj 2018 var i genomsnitt 1,25 %. I läkarnas avtal var den allmänna förhöjningen 2,55 % (kompletterande material, icke offentlig bilaga). I lönestrukturen inom kommunsektorn finns därtill arbetserfarenhetstillägg och
prövningsbaserade personliga tillägg. Andra eventuella lönedelar är rekryteringstillägg (i Vasa på viss tid, ansluter sig till problem att få personal, separat anvisning om utlåtandeförfarande, inte i omfattande bruk). En del av löneuppgörelserna baserar sig på lokalt förhandlade ärenden, vilket försvårar jämförbarheten gällande arbetsplatserna (t.ex. läkarnas avtal,
kundansvarigs lön, fysioterapeuts direktersättning, handhavande av vissa
uppgifter, t.ex. dosering av Marevan, eftergranskning efter förlossningar o.s.v.). Vid en jämförelse av de uppgiftsrelaterade lönerna kan konstateras att i vissa uppgifter är Korsholms lönenivå högre, i andra Vasa stads. Om en kommunsammanslagning genomförs, bör uppgiftsinnehållen bestämmas och arbetets svårighetsgrad bedömas i samband med löneharmoniseringen,
lönenivåerna ska inte slås fast rakt av enligt uppgiftsbeteckning. Storleken på en eventuell löneharmonisering kan inte uppskattas med uppgifterna i nuläget. Stödserviceuppgifterna sköts centraliserat av stadens centralförvaltning, dessa
löneuppgifter saknas i sote-arbetsgruppens lönebilaga.
I det icke-offentliga kompletterande lönekartläggningsmaterialet kan förekomma mindre inexaktheter orsakade av manuell informationssökning och -inmatning.
Granskning av arbetsbeskrivningar, yrkesbeteckningar och lönestrukturer: Jämfört med Vasa stad kan man i Korsholms löneuppgifter se mera lönebestämningar som är personliga, varvid det inom samma yrkesbeteckning finns
flera, som mest hela 11, olika löner med anknytning till uppgiftsinnehållet och den förutsatta behörigheten och utbildningen. De centralaste uppgiftsrelaterade lönerna har kartlagts i situationen 04 2018 innan den allmänna höjningen i början av maj 2018. Den allmänna förhöjningen som trädde i kraft i början av maj 2018 var i genomsnitt 1,25 %. I läkarnas avtal var den allmänna förhöjningen 2,55 %.
Vid en jämförelse av de uppgiftsrelaterade lönerna kan konstateras att i vissa
uppgifter är Korsholms lönenivå högre, i andra Vasa stads. Förvaltnings- och byråpersonalens löneuppgifter har inte rapporterats.
Löneuppgiftssammandraget är riktgivande, i yrkesbeteckningar och grupperingar finns skillnader.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
10
B. Sättet att ordna service, Vasa / F. Sättet att ordna service, Korsholm
Servicen kan ordnas - i kommunens regi, via dottersamfund eller intressesamfund, som köptjänster, genom kommunsamarbete, regionalt och lokalt (t.ex. samkommun) Utgifter och inkomster för servicen samt investeringar i bokslutet 2017 och i budgeten och ekonomiplanen 2018 - kostnadsnivån jämfört med jämförelsekommuner
Kostnadsnivå 2016*
*Siffrorna är från 2016 då kommunerna ännu hade hand om det grundläggande utkomststödet. Fr.o.m. 1.1.2017 överfördes det till FPA och kvar i kommunerna blev endast det förebyggande och kompletterande utkomststödet. Social- och hälsovårdssektorns nettokostnader 2016 (innehåller också specialsjukvård och miljöhälsovård) visar att de sammanlagda nettokostnaderna per invånare för
social- och hälsovården i Korsholm 2 915 € år 2016 som helhet blev 349 € under genomsnittet i Fastlandsfinland 3 264 €. En viktig observation är att Korsholms kostnader inom den sociala sektorn d.v.s. 994 € är låga, endast 69 % av genomsnittet i Fastlandsfinland 1 440 €, vilket underskrider genomsnittet med 446 €. Inom specialsjukvården underskrider Korsholms nettokostnader Fastlandsfinlands medeltal med 30 € och de är 127 € lägre än i Vasa. I Vasa överskred nettokostnaderna genomsnittet med 168 €. Största delen av överskridningen, 97 €, gällde specialsjukvården. Närheten till centralsjukhuset torde öka användningen, i kostnaderna syns också faktureringen för flyttningsfördröjningspatienter, vilken ännu var i bruk år 2016. I Vasa avviker tandvården i fråga om
kostnaderna uppåt. Efter år 2016 har man i Vasa ytterligare effektiverat servicekedjorna för de äldre genom att satsa på hemvård, hemrehabilitering och serviceboende.
I Vasa motsvarar den sociala sektorns kostnader €/invånare 1 378 € 96 % av genomsnittet och underskrider det med 62 €. Mellan Vasa och Korsholm samt i jämförelsen med genomsnittliga kostnader förekommer skillnader enligt statistiken i synnerhet inom barnskyddet, anstaltsvården för äldre, tillgången på miljöservice och servicen för personer med funktionsnedsättning. Skillnaden mellan nettokostnaderna inom socialservicen i Vasa och Korsholm är så betydande att den inte kan förklaras enbart med strukturella förändringar och skillnader i organisationerna.
Allmänt taget kan konstateras att invånarnas åldersstruktur, sjukfrekvens och socioekonomiska ställning (bl.a. arbetslöshet, antal personer som befinner sig utanför arbetskraften, bildningsnivån etc.) är faktorer som orsakar kostnadstryck inom social- och hälsovårdstjänsterna. Därtill påverkas kostnaderna av faktorer som beror på hur tjänsterna produceras och hur dessa används. (Källa: Arttu 2 forskningsprogrammet nr 3), vilket förklarar skillnaderna mellan kommunerna.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
11
Beträffande Korsholms låga nettokostnader för socialvården kan konstateras att många indikatorer som speglar invånarnas sjuklighet, socioekonomiska ställning,
ensamhushåll etc. ligger under landets medeltal samt under Österbottens och Vasas medeltal. Vad beträffar utbildningsnivån ligger Korsholm över medeltalet. Korsholms kommun kännetecknas av ett högt välmående, vilket framgår av olika jämförelser som har gjorts (t.ex. THL 26.11.2015 Korsholm tredje friskast i landet, HS 20.11.2017 Ungdomar i Korsholm mår bäst i hela landet, IS 16.3.2018 Korsholm tredje lyckligast i landet, HS 7.1.2018 Korsholm får minst FPA-stöd i Österbotten och bara 13 € mer än den som får minst i hela landet osv.). Situationen har således inte förändrats nämnvärt sedan 2016 för Korsholms del när kommunen ännu ansvarade för utkomststödet. Antalet placerade barn har varit på låg nivå jämfört med landets medeltal och de äldre i Korsholm använder mindre hemvård än landet i snitt. Korsholms kommuns socialväsende belastas inte av några större strukturella problem som skulle avspeglas i produktionen av tjänster och deras kostnader.
Korsholmarna har hittills överlag klarat sig med lite mindre socialvårdstjänster, vilket också avspeglat sig i lägre nettokostnader per invånare.
Källa: Finlands Kommunförbund/Statistikcentralen Observera att siffrorna inte är helt jämförbara med tabellen från 2017 på grund av t.ex. miljöhälsovården och administrativa kostnader. 1) Uppgiftsklasser: Anstalts- och familjevård inom barnskyddet, Öppenvårdstjänster inom barnskyddet, Övriga öppenvårdstjänster för barn och familjer. 2) Uppgiftsklasser: Anstaltstjänster för åldringar, Boendeservice för äldre med heldygnsomsorg, Övriga tjänster för äldre. Innehåller inte hemvård. 3) Uppgiftsklasser: Anstaltstjänster för handikappade, Boendeservice för handikappade med heldygnsomsorg, Annan service för handikappade. Innehåller inte hemvård.
4) Med hemvård avses hemtjänst enligt Socialvårdsförordningen samt hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen
1 228
1 227
1 241
1 136
593
669
729
642
225
142
164
88
442
508
399
435
326
308
289
292
177
221
214
186
244
179
247
77
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
Fasta Finland
Österbotten
Vasa
Korsholm
Nettokostnader för social- och hälsovård 2017, €/inv.
Specialiserad sjukvård Primärhälsovården Barnskydd mm. 1) Tjänster för äldre 2)Tjänster för handikappade 3) Hemvård 4) Övrig social- och hälsovård
2 856
3 282
3 254
3 235
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
12
Väntetider och köer 31.3.2018
VASA KORSHOLM
Läkare Hälsostationernas genomsnitt 9,7 veckor (max. 12 veckor, min. 6,2 veckor.
Vård inom vårdgarantin på 3 månader
Tandläkare Cirka 6 månader (inom ramen för vårdgarantin) Vård inom vårdgarantitiden 6 månader
Serviceboende med heldygnsomsorg
Genomsnitt 45 dygn (2017) 5,4 månader
Närståendevård Från beviljandet fr.o.m. början av följande månad, bedömning görs
inom 1-2 veckor efter att ansökan inlämnats.
2 veckor från att fullständig ansökan lämnats in
Hemservice Max. 1-2 veckor. 0,95 dagar
Stödtjänster Max. 0 dagar – 2 veckor. 1,2 dagar
Närsjukhus
Y98, förflyttningsför-
dröjningar, VCS
Antalet flyttningsfördröjningsdagar har sjunkit, 1 309 (mål under 1000).
År 2017 109 dagar, 9/2018 38 dagar.
Skillnader och likheter
I båda kommunerna får man tid till läkar- och skötarmottagning samt tandläkare inom ramen för vårdgarantin. I Vasa förekommer skillnader mellan hälsostationerna då det gäller mottagningstider för icke-brådskande vård. Inom serviceboendet är kön i Vasa betydligt kortare (ca 1,5 mån.) än i Korsholm (över 5 mån.), där hemservice och stödservice enligt
statistiken genomsnittligt ordnas snabbare för klienten än i Vasa.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
13
Servicen per område Som utgångspunkt har Vasas organisation använts.
VASA KORSHOLM
Hemvård Begreppsdefinition: Begreppet hemvård innefattar både hemservice och stödtjänster samt hemsjukvård.
Hemvården leds av chefen för hemvården. Hemservice enligt socialvårdslagen och hemsjukvård enligt hälso-
och sjukvårdslagen har sammanslagits och kallas hemvård.
Inom hemsjukvården finns också patienter som endast berörs av hemsjukvårdsservice utan hemvårdsservice. Hemvården produceras huvudsakligen som egen verksamhet. Med servicesedel köps hemvård för cirka 70 klienter.
Klientförhållande inom hemvården beviljas av hemservicehandledaren enligt klientens behov. Kriterierna för närståendevård, hemvård och serviceboende (RAI) samt för stödservicen träder i kraft 1.7.2018. Vasa har tagit i bruk RAI-funktionsförmågemätaren i slutet av år
2017. Inom serviceområdet för hemvård fungerar också hemrehabilitering och ett utskrivningsteam. Utskrivningsteamets huvudsakliga uppgift är att ta emot klienter från sjukhusens jourenheter och bäddavdelningar med snabb tidtabell under sju dagar och både morgon- och kvällsskift. I utskrivningsteamet arbetar sjukskötare,
närvårdare samt fysio- och ergoterapeuter. Tillgången på hemvårdsservice inom områdena (inkl. Sundom och Lillkyro) är i praktiken densamma, d.v.s. kommunens delområde
påverkar inte tillgången på service.
I Korsholm hör hemservicen och stödtjänsterna under socialvården (uppgiftsområde: äldreomsorg och hemservice), medan hemsjukvården
hör under hälsovården (uppgiftsområde: folkhälsoarbete).
I Korsholm hör hemservice till barnfamiljer under uppgiftsområdet äldreomsorg och hemservice Kriterier för beviljande av hemservice finns. Hemserviceledaren beviljar hemservice utgående från godkända kriterier (RAI).
Kriterier för beviljande av närståendevård finns. Ledaren för närståendevården beviljar stöd för närståendevård utgående från godkända kriterier (RAI).
Serviceformer Hemvård Hemservice, 7 enheter Nattpatrull, 2 st. (arbete i par) Hemsjukvård, 1 enhet
Stödtjänster: Måltidsservice, 205 768 €
Hemvård Hemservice, 6 enheter (1 enhet per delområde. Sammanfaller till stor del med hvc:s hemsjukvårdsenheter) Nattpatrull, 3 st. (arbetar ensam) Hemsjukvård, 5 enheter
Stödtjänster: − Måltidsservice, 233 515,28 €
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
14
Trygghetstelefon (ca 650 klienter), producent Räddningsverket 218 400 € utan apparater, apparater ca 30 000 € investering
Butiksservice Badservice Klädvård
Apoteksservice, 208 000 € Gräsklippningsservice (krigsinvalider) Snöservice (krigsinvalider) Färdtjänst SHL, Seniorbussen-4 linjer, 222 424 €
Närståendevård
Närståendevården fungerar inom serviceområdet för hemvård. Inom
närståendevården fungerar två handledare och två vårdare för närståendevård. Lagstadgade lediga dagar inom närståendevården ersätts med
− servicesedel, värde 120 €/dygn (Vaana) − vikariehjälp
− intervallvård − dagverksamhet
Vårdare inom närståendevården kan beställas för kortvarig (2-3 h)
vård som avgiftsbelagd service.
− Trygghetstelefon, 51 050,15 € (larmmottagning+inventarier. Personalkostnaderna ingår i hemservicens kostnader)
− Butiksärenden − Bad-/bastuhjälp − Klädvård − Färdtjänst (enligt socialvårdslagen) 13 124,16 € +
samtransporter 14 520,44 € − Gräsklippningsservice (krigsinvalider) − Snöservice (krigsinvalider)
Närståendevård
Närståendevården i Korsholm hör under uppgiftsområdet äldreomsorg
och hemservice och den innefattar närståendevård till alla åldersgrupper. Personal: 1 ledare för närståendevården och 1,6 närvårdare Den lagstadgade ledigheten ordnas som:
− Regelbunden intervallvård
− Tillfällig vård − Vikariehjälp (1,6 anställda) − Avlösarservice − Familjevård
− Dagverksamhet − Servicesedel, 120 €/vårddygn (Vaana)
Verksamhet som stöder välmående − anhörigcafé − rekreationsverksamhet
Produktionssätt Hemservicen och stödtjänsterna produceras av kommunen samt ordnas via servicesedel.
Hemservicen och stödtjänsterna samt hemsjukvården produceras av kommunen.
Närståendevården handhas centraliserat av en ledare för närståendevården.
Avlastningen ordnas av kommunen eller också kan avlastning köpas med hjälp av servicesedel 120 € (Vaana)
Köptjänster − Trygghetstelefonserviceavtal med Räddningsverket − Butikskasseservice för hemvårdens klienter − Maskinell dosdispensering av mediciner − Ramavtal för bl.a. serviceboende i det egna hemmet − Distansläkarservice
− Alarmmottganing - Verifi − Matservice för 2 delområden-Korsholms pensionärsförening − Dosdispensering, planerad fr.o.m. hösten 2018 -
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
15
Samarbete med t.ex. samkommuner och andra organisationer
Anhörigcafé för närståendevårdare i samarbete med Folkhälsan Rekreationsverksamhet i samarbete med Folkhälsan
Kostnader
Brutto: 19 919 061 € 3 339 €/inv. över 75 Brutto: 5 788 069 € 3 177€/ €/inv. över 75
Netto: 16 441 764 € 2 756 €/inv. över 75 Netto: 4 870 082 € 2 673 €/ €/inv. över 75
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: KOSTNADER SPECIFICERAT:
Brutto Netto
Hemservice, inkl. nattpatrull och stödtjänster
15 911 917 € 12 571 407
Närståendevård 2 402 802 € 2 389 696
Hemsjukvård 1 604 343 € 1 480 662
€/inv. över 75
år
€/inv. över 75
år
Hemservice, inkl. nattpatrull och stödtjänster
2674,72 € 2113,20 €
Närståendevård 403,90 € 401,70 €
Hemsjukvård 269,68 € 248,89 €
I kostnaderna ingår hemservice, hemsjukvård, jourteam,
hemrehabilitering, närståendevård för äldre, stödservice, nattpatrull
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: KOSTNADER SPECIFICERAT:
Brutto Netto
Hemservice, inkl. nattpatrull och stödtjänster
3 762 667,51 € 2 894 400,54 €
Närståendevård 1 066 078,97 € 1 063 590,97 €
Hemsjukvård 959 322,43 € 912 090,90 €
€/inv. över 75
år
€/inv. över 75
år
Hemservice, inkl. nattpatrull och stödtjänster
2 065,13 € 1 588,58 €
Närståendevård 585,11 € 583,75 €
Hemsjukvård 526,52 € 500,60 €
− I kostnaderna ingår sådan verksamhet som i Vasa finns under
Seniorcenter (t.ex. delar av servicerådgivningen, seniorhandledningen, SAS-verksamheten)
− I kostnaderna ingår hela kommunens närståendevård − I kostnaderna ingår inte kostnader för socialvårdens allmänna
förvaltning − Matservicen ingår i kostnaderna (beviljas alla) − Köpt hemservice till barnfamiljer ingår i kostnaderna − I hemsjukvården ingår sårvård, mediciner, sjukvård
− I Korsholm finns inget jourteam och hemrehabilitering ingår
inte i kostnaderna
Nyckeltal
Vasa Korsholm
Hemvård täckningsgrad 30.11 (THL) 11,9 % 9,3 %
Hemservice
Regelbundna klienter under året 1 328 361
Totala antalet besök under året 414 135 142 119
Täckningsgrad under året för 75+ 17,5 % 17,1 (311 st.)
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
16
Serviceboende i hemmet för handikappade, antal personer
11 6
Stödtjänster
Totala antalet klienter under året 1560 525
Täckningsgrad under året för 75+ 21,8 % (1300 st.) 31.12 Kolla under hela året
24,4 % (445 st.)
Hemsjukvård
Regelbundna klienter under året 1 897 240 (2018)
Totala antalet besök under året 28 603 7180
Täckningsgrad under året för 75 + 23,6 % 13,2 % (2018)
Närståendevård
Totala antalet 18 – 74 år 213 45
Totala antalet över 75 år 320 96
Täckningsgrad under året för 75+ 5,4 % 5,3 %
Skillnader och
likheter
Korsholm har ingen läkarstödd hemservice. I Vasa omfattar anstaltsvården även ett hemsjukhus, Korsholm har ingen hemsjukhusverksamhet.
Kriterierna för beviljande av hemservice motsvarar varandra. Kriterierna för beviljande av närståendevård samt betalningsklasserna är olika. I den närståendevård i Vasa som hör under hemvården ingår alla över 18 år. Närståendevård för barn hör till social- och familjetjänster. I Korsholm hör alla åldersgrupper under äldreomsorgen. Maten i Vasa från TeeSe Botnia AB och i Korsholm från fastighetsverket samt från Helsinghörnan (delvis bidrag). Matservice beviljas i Korsholm till alla men i Vasa till dem som fyller kriterierna.
Hemservicen i Korsholm sköter utkörningen av måltider, i Vasa är utkörningen en köptjänst.
Priset på måltider skiljer sig åt mellan kommunerna. I Vasa kan äldre gå på lunch till stadens lunchrestauranger. Vasa har 3 servicebussar för äldre (2 i centrum, 1 till Lillkyro), som täcker behovet av färdtjänst. I Korsholm inget heltäckande system för färdtjänst för äldre. Hemservice till barnfamiljer i Vasa hör till barn- och familjeservice. Olika organisering; hemserviceledarna i Korsholm gör servicebedömning och beviljar service, arbetsscheman och arbetsledning. I Vasa finns hemserviceledare som gör servicebedömning och beviljar service och skilda hemserviceledare som har hand om arbetsledning och
administration och skilda personer som ansvarar för verksamhetsledning.
VASA KORSHOLM
Seniorcenter
Begreppsdefinition: Syftet är att stöda och främja 65 år fyllda klienters boende hemma samt att stöda orken bland närståendevårdarna. Genom bedömning och handledning samt ordnande av rehabilitering, service och vård vid rätt tidpunkt främjas förutsättningarna för de äldre att klara sig i sitt eget hem. Målet är att upprätthålla och förbättra de äldres funktionsförmåga samt att stöda boendet hemma så länge som
möjligt. Motion och aktiviteter samt delaktighet stärker också det psykiska välmåendet och minnet samt erbjuder möjligheter att träffa andra.
Organisering Verksamheten leds av chefen för Seniorcentret Verksamheten är organiserad utgående från serviceform.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
17
Serviceformer SAS-verksamhet (SAS=utred, bedöm och placera) − SAS-beslut har fattats totalt 363 st. år 2017. Positiva 320
st., negativa 43 st. − Den genomsnittliga kötiden till en vårdplats var 45 dygn. − Ansökningar till dagverksamhet 127 st. − Socialarbetares hembesök 539 st.
Geriatriska polikliniken
− läkarmottagning 390 − skötarmottagning 703 − skötares hembesök 870
HYTE-besök (besök för främjande av välmående och hälsa)
totalt 491.
Dagverksamhet
− Bergstugan 1631 klientbesök
− Muistola 1329 klientbesök − Bruksgården 1472 klientbesök − ½-dagsgrupper 465 klientbesök
Stimulansverksamhet
− Kvartersklubbar 2 819 klientbesök
− Hantverksgrupper 1 035 klientbesök
− Aktivitetsgrupper 753 klientbesök
− Välmåendeträning för seniorer 168 klientbesök
− Tillställningar i Bergcentret 2 500 klientbesök
Frivilligverksamhet
− Frivilligarbetstimmar 1 188
− Frivilliggruppers besöksgånger 23 49
Motionsservice
− Klientbesök 11 482
− Klientantal 677
Patientombudsman
− Nya kontakter, som lett till åtgärder 45 st./2017.
SAS-verksamhet (bedömning av servicebehov) Bedömning i hemvårdsteamet i delområdet, servicehandledning i huvudsak av hemserviceledare
SAS-grupp för boende Socialt arbete för äldre
socialarbetare på hvc (veteraner) Geriatriska polikliniken - hvc
Seniorrådgivning (i huvudsak vid hvc/äldrerådgivarna), 78-åringar inbjuds med anhöriga till förebyggande besök i grupp till hvc 2 ggr per år på finska och svenska (4 tillfällen).
Minnesskötarfunktionerna finns hos geriatriska polikliniken.
Läkartjänsten är köptjänst (1 dag/vecka).
Dagverksamhet Beviljas av hemserviceledare, 82 personer år 2017 Dagcentergrupper enligt delområden (6 st.) 2 dagcentergrupper för minnessjuka
2669 besök
Rekreationsverksamhet hobbygrupper, 1 583 besök
övriga regelbundna träffar, 1904 besök engångsevenemang (11 st.), 852 besök
Frivillig verksamhet Koordinering av verksamhet vid Seniorpunkten (egen, tredje
sektorn och äldre själva) Motionstjänster
Fysioterapeuttjänster för äldre individuellt på hvc eller genom hembesök av hemrehabiliteringsteam.
Gruppverksamhet på fysioterapin enligt diagnosgrupp, artrosskola Antal klienter 2017: > 65 år 896, > 75 år 586
Antal besök 2017: > 65 år 896, > 75 år 2192 Patientombudsman
Socialarbetaren på hvc fungerar som patientombudsman
Kontakter som lett till åtgärder 2017: 15 st.
Produktionssätt Egen verksamhet och frivilligverksamhet Egen verksamhet och frivilligverksamhet
Köptjänster Minnestödsförenigen i Vasa rf 90 000€/år + hyresstöd 4 800€/år Vaasan seudun Muistiyhdistys ry 90 000€/år + lokal
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
18
Samarbete med t.ex. samkommuner och andra organisationer
Tredje sektorn
Kostnader
Brutto:4 075 007 € 683 €/inv. över 75 Brutto: Kan inte beräknas €/inv. över 75
Netto: 3 897 713 € 653 €/inv. över 75 Netto: Kan inte beräknas €/inv. över 75
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna:
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: På grund av att tjänsterna sköts som en del av annan verksamhet kan inte kostnad beräknas.
Nyckeltal
Inga nyckeltal/mätare finns Inga nyckeltal/mätare finns
Skillnader och likheter
DAGVERKSAMHET: Vasa har flera och mångsidigare tjänster än Korsholm. Vasas tjänster är koncentrerade till seniorcentret som har flera servicepunkter i staden, medan tjänsterna i Korsholm är decentraliserade och sköts som en del av annan verksamhet. Olika kriterier för beviljande av tjänsterna.
Korsholm använder sig mera av tjänster från tredje sektorn.
VASA KORSHOLM
Serviceboende
Begreppsdefinition:
Vanligt serviceboende=personal endast dagtid Serviceboende med heldygnsomsorg=personal dygnet runt Serviceboende med heldygnsomsorg är en boendeform, där invånarna har ett regelbundet behov av vård och omsorg och personal är tillgänglig under alla tider på dygnet. I en del servicehus ordnas korttidsvård för att upprätthålla klienternas funktionsförmåga och till stöd för hem- och
närståendevården. Serviceområdets grundläggande uppgift är att erbjuda de äldre individuellt serviceboende genom att stöda invånarens egna resurser i en hemtrevlig och trygg omgivning. Invånaren är deltagare och aktör enligt sina egna resurser, vårdaren finns vid sidan och hjälper invånaren genom att stöda och upprätthålla de egna resurserna. Målet är ett gott och värdigt åldrande, delaktighet och möjlighet att bo i servicehemmet till livets slut. Gemensamma värden för serviceboendet är respekt för människovärdet, rättvishet, trygghet, klientorientering, delaktighet och
verkningsfullhet.
Organisering Serviceområdet för serviceboende leds av chefen för serviceboendet. Kriterier för beviljande av serviceboende med heldygnsomsorg
finns. Kriterierna utgår från RAI.
Serviceboende för äldre hör under socialvården och uppgiftsområdet för äldreomsorg och hemservice Kriterier för beviljande av serviceboende med heldygnsomsorg finns.
Kriterierna utgår från RAI.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
19
Serviceformer Serviceboende med heldygnsomsorg 24/7 Intervallvård Serviceboende i eget hem = omsorgstjänster i hemmet 24/7
Vanligt serviceboende: 22 platser (Solhörnan) Serviceboende med heldygnsomsorg: 144 platser (Aspgården, Helmiina, Solgård, Elvira, Hanneshemmet, Folkhälsans gruppboende). Från och med årsskiftet + 15 platser.
Produktionssätt Egen produktion, ramavtal och servicesedel
Distansläkare som köptjänst 31.12.17 i stadens eget serviceboende med heldygnsomsorg
− 308 invånarplatser − Intervallplatser inom serviceboendet 33. − Nya ramavtal togs i bruk 1.1.2017 och genom dem
var det möjligt att köpa sammanlagt 305 platser av
Mehiläinen, Attendo, Esper och Carl & Carolina. − Därtill köptes med servicesedel serviceboende med
heldygnsomsorg av Fylgia.
Egen produktion:
− Bruksgården år 1993 35 platser + 13 intervallplatser, dimensionering: 0,76
− Hemstrand år 2014 60 platser, dimensionering: 0,64 − Himalaja år 2015 58 platser + 23 intervallpaltser,
dimensionering: 0,65 intervall 0,67
− Krannila år 2016 60 platser, dimensionering: 0,67
− Fyrrykartano år 2017 45 platser, dimensionering: 0,69 − Brändös pärla år 2018 60 platser, dimensionering: 0,76
Ramavtal:
− Mehiläinen Mainiokoti 60 platser, dimensionering: 0,6 − Stiftelsen Ålderdomshemmet i Vasa, Carl och Carolina
34 platser, dimensionering: 0,68
− Attendo: Milka 45 psykogeriatriska platser + 15 för
dementiker, dimensionering: min. 0,5 Kaarlentupa 66 platser, dimensionering: min. 0,5
Lyckobrunnen 30 platser, dimensionering: min. 0,5
− Esperi Gustav 30 platser, dimensionering: min. 0,5
Servicesedel: − Fylgia Hanna och Linnea 22 platser, dimensionering: 0,68
Serviceboende i eget hem: resultatområdet för social- och familjeservice beviljar med stöd av handikappservicelagen
Egen produktion och köptjänst
Läkarservicen är egenproducerad
Egen produktion 24/7:
− Aspgården, 1996, 10 platser, dimensionering 0,72
− Helmiina, 2004, 10 platser, dimensionering 0,72 − Elvira, 2014, 24 platser, dimensionering 0,70–0,71
− Hannes 2014/2016 (serviceb), 24 platser, dimensionering 0,70–
0,71
− Solgård, 2008, 52 platser, dimensionering 0,67–0,71
Personalen vid dygnetruntboenden sköter även om annat än vård och omsorg, t.ex. klienternas tvätt och städning av klienternas rum.
Personalen är dimensionerad utgående från vårdtyngdsmätning i RAI. På samtliga enheter ges vård till livets slut.
Lättare serviceboende, egen produktion:
− Solhörnan, 2004, 22 platser, dimensionering 0,41
Köptjänster: − Folkhälsan, 2000, 24 platser, dimensionering 0,60
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
20
serviceboende i det egna hemmet. Servicen organiseras av serviceområdet för hemvård inom hem- och anstaltsvården. Kostnaderna för köptjänsten 2017 ca 0,5 milj. € + service producerad i egen regi som en del av verksamhetsutgifterna inom serviceboende.
Dygnetruntvård för patienter med andningsinsufficiens ca 600 000 €/2017.
Köptjänster Distansläkarservice 24/7 Maskinell dosdispensering av mediciner Städning
Matservice
Folkhälsans boende – 24 platser Städning (delvis extern köptjänst) Matservice (intern köptjänst)
Tvätteriservice (delvis externt) Dosdispensering – planerad hösten 2018
Samarbete med t.ex.
samkommuner och andra organisationer
Se serviceproduktion
Kostnader
Brutto: 23 587 780 € 3 954 €/inv. över 75 Brutto: 8 455 006 € 4 641 €/inv. över 75
Netto: 16 928 996 € 2 836 €/inv. över 75 Netto: 6 310 428 € 3 463 €/inv. över 75
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Förvaltningskostnader och samtliga lokalkostnader ingår inte.
Bruttokostnader för serviceboende 2017, egen produktion: Invånaren betalar hyra och mat till kommunen.
− Bruksgården 152,69 €/dygn − Hemstrand 135,06 €/dygn − Himalaja 131,52 €/dygn
− Krannila 124,82 €/dygn − Fyrrykartano 156,73 €/dygn
− Brändös pärla, öppnat 2018, priset per vårddag är ännu inte känt (Andvägen)
Medelpris: 140,91 € brutto utan lokalkostnader Köptjänsthus 2017:
− Mehiläinen 115,93 €/dygn
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: I kostnaderna ingår inte kostnader för socialvårdens allmänna förvaltning. Skillnad i kostnader för köpt serviceboende (se skillnader och likheter nedan) OBS. Siffrorna för Vasa och Korsholm är inte helt jämförbara.
Bruttokostnader för serviceboende 2017, egen produktion: Förverkligade dygn. Alla kostnader ingår: inklusive samtliga lokalkostnader +mat + enhetsförman
− Aspgården: 138,75 €/dygn − Helmiina: 154,56 €/dygn − Elvira: 155,39 €/dygn − Hannes: 170,38 €/dygn − Solgård: 144,59 €/dygn
Medelpris (brutto inklusive alla lokalkostnader): 152,32 €
Lättare serviceboende
− Solhörnan: 95,35 €/dygn
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
21
− Lyckobrunnen 125,51 €/dygn − Kaarlentupa 105,39 €/dygn − Carl&Carolina 114,58 €/dygn − Attendo Milka 111,69 €/dygn − Esperi Gustav 113,29 €/dygn
Genomsnittlig kostnad: 113,29 € brutto, 80,91€ netto
− Fylgia; servicesedelns värde bestäms enligt inkomsterna.
Köptjänster: Folkhälsan - 128,12 €/dygn (-5%) Nettopris efter att serviceavgifter och hyra och mat är borträknade: 91,81 €. Kommunen betalar för full beläggning hela tiden.
Nyckeltal
Täckningsgrad +75-åringar 8,8 %.
Platsernas täckningsgrad för invånare över 75 år: 7,9 %
Skillnader och likheter
Kriterierna för beviljande av serviceboende motsvarar varandra då det gäller RAI-värden, i övrigt finns små skillnader. Korsholm betalar för hela kostnaden vid Folkhälsan och sedan faktureras kunderna för hyra och mat. I Vasa betalar kunderna hyra och mat direkt till den privata serviceproducenten. OBS! I tabellen är inte alla kostnadsuppgifter och dimensioneringsgrunder till 100 % jämförbara p.g.a. att innehållet i verksamheten är olika
organiserat, kostnaderna är inte jämförbara pga. att lokalkostnaderna inte ingår i Vasas kostnader. Ordnande av stödtjänsterna (städservice och tvättservice till klienterna) påverkar personaldimensioneringen. I priserna per vårddygn förekommer enhetsvisa variationer och kommunvisa skillnader beroende bl.a. på enhetens storlek, skillnader i klienternas vårdtyngd, personaldimensioneringar, hyra och andra fastighetskostnader. Vasa köper städning och matservice.
Intervallvård i boende (Solgård) i Korsholm debiteras som institutionsvård, men i Vasa debiteras intervallvården enligt fastställd taxa.
Intervallvård vid Vasa stadssjukhus debiteras som institutionsvård. Vasas stadsfullmäktige beslutade om en strukturförändring inom äldrevården 7.5.2012 § 62 samt 6.5.2013 § 74. En långsiktig och övergripande strukturförändring inom hemvården, anstaltsvården och serviceboendet har slutförts hösten 2018 i och med att det senaste servicehuset öppnades.
VASA KORSHOLM
Anstaltsvård
Begreppsdefinition: Anstaltsvården fungerar som vårdplats för patienter som behöver akutsjukvård, rehabilitering eller palliativ vård dygnet
runt. Patienterna kan komma till vård från specialsjukvården, hemmet eller öppenvårdens läkarmottagning. Anstaltsvården är läkarledd verksamhet och målet är att bota sjukdomar, främja rehabilitering och stöda patienten att klara av vardagen eller vid behov att handha vården i
terminalskedet. Hemsjukhuset som fungerar i Vasa erbjuder akut vård på sjukhusnivå till patienter i deras eget hem, servicehus samt boendeserviceenheter. Patienterna kommer till hemsjukhusvård med läkarremiss från jourmottagning, centralsjukhusets och stadssjukhusets avdelningar, remitterade av befolkningsområdenas läkare eller via företagshälsovården.
Organisering Anstaltsvården bildar ett serviceområde inom resultatområdet
hem- och anstaltsvård. Som serviceområdeschef inom
Intervallvården vid Solgård hör under socialvården och uppgiftsområdet för
äldreomsorg och hemservice Övrig institutionsvård hör under hälsovården.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
22
anstaltsvården fungerar anstaltsvårdens överläkare med överskötaren som stöd.
Serviceformer Tyngdpunkten för utvecklingen av stadssjukhuset har vilat på profilering av avdelningarna, d.v.s. funktioner har koncentrerats enligt ansvarsområde, så att man på varje avdelning har kunnat satsa på utveckling och utbildning inom det egna ansvarsområdet. I och med avdelningsprofileringen år 2017 har stadssjukhusets arbetsfördelning överenskommits enligt
följande:
− Avdelning 5: utredning och rehabilitering av akut
förvirrade och geriatriska patienter. Platsantal 18.
− Avdelning 6: utredningspatienter som kommer hemifrån
och medicinsk intervallvård. Platsantal 18.
− Avdelning 7: vård i livets slutskede och annan vård som krävs på sjukhusnivå. Platsantal 16.
− Avdelning 9: akut mottagande avdelning, utredning och vård, målet är korta vårdperioder, max. 2 veckor.
Platsantal 22.
Hemsjukhuset erbjuder akut vård på sjukhusnivå samt palliativ vård till patienter i deras eget hem, servicehus samt boendeserviceenheter. Patienterna kommer till hemsjukhusvård med läkarremiss från jourmottagning, centralsjukhusets och
stadssjukhusets avdelningar, remitterade av befolkningsområdenas läkare eller via företagshälsovården. Verksamheten pågår dygnet runt och patienter tas emot också nattetid och under veckosluten. I varje arbetsskift arbetar två sjukskötare. Hemsjukhusets läkare ansvarar för vården av patienterna, konsulterar vid behov specialistläkare, jourhavande
läkare konsulteras vid behov under jourtider. På hemsjukhuset finns inget bestämt platsantal, de inskrivna patienternas antal beror på vårdtiden som de behöver. Behovet av hemsjukhusvård har ökat betydligt i och med de nya boendeserviceenheterna och patientvården har i samarbete med
personalen utvecklats i en flexiblare riktning, men fortfarande finns det behov av utveckling av verksamhetssätten. Tillgången till läkarservice inom boendeservicen är viktig för att ordna
Vårdnämnden
I närsjukhuset finns två primärvårdsavdelningar:
− Akutavdelning: 26+3 platser med behandling av infektionspatienter med 4 modernt utrustade isoleringsrum. Akutvårdsavdelningen är
indelad i palliativ, akutvårds- och demensenhet. Fortsatt rehabilitering och vård av patienter som är klinikfärdiga från VCS eller kommer direkt från samjour eller egen dagjour. På
akutavdelningen tas även emot dagpatienter för iv-behandling. − Rehabiliteringsavdelning: 12 platser, 8 långvårdsplatser som
successivt omvandlas till intervallvårdsplatser eller köplatser.
Kriterier för intagning och vård på närsjukhusets akutvårds- samt rehabiliteringsavdelningar är gjorda och fastställda i vårdnämnden 4.5.2016 § 33.
Hemsjukhus: Hemsjukhus med avancerad hemsjukvård och terminalvård finns för
palliativa patienter, med löfte om avdelningsvård vid behov.
Socialnämnden: Intervallvård: 12 platser vid Solgård för avlastning inom närståendevården och för hemserviceklienter som behöver fysisk och social rehabilitering.
Nettokostnad, Solgård, intervall: 125,47 €/dygn Bruttokostnad, Solgård, intervall: 155,08 €/dygn I priset ingår kostnader för alla utrymmen, inklusive allmänna utrymmen. Kostnader för socialvårdens allmänna förvaltning ingår inte i beräkningarna.
Personaldimensionering: Solgård, kortvård: 0,72
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
23
sjukvården och trygga vården i boendet för patienter i livets slutskede.
Produktionssätt Egen verksamhet
Egen verksamhet
Köptjänster Jourläkarservice Inga köptjänster till avdelningarna (Närsjukhuset) Solgård kortvårdsavdelning:
Städning (intern) Matservice (intern) Tvätteriservice (externt)
Samarbete med
t.ex. samkommuner och
andra organisationer
- -
Kostnader
Netto: Avd. 5: 281,12 €/dygn Avd. 6: 254,00 €/dygn
Avd. 7: 302,42 €/dygn Avd. 9: 297,81 €/dygn Hemsjukhuset: 218,29 €/dygn
Patienter med
andningsinsufficiens 788 339 €/år, stadens egen kostnad. (vårdkostnaderna för patienter med andningsförlamning i VSVD:s budget)
Brutto: Avd. 5: 307,73 €/dygn Avd. 6: 282,66 €/dygn
Avd. 7: 302,42 €/dygn Avd. 9: 297,81 €/dygn Hemsjukhuset: 236,69 €/dygn
Netto: Akutavd.:197 €/dygn Rehab.avd.:185 €/dygn
Köavd.:152 €/dygn Korsholm har inga patienter med andningsinsufficiens.
Brutto: Akutavd.: 227,87 €/dygn Rehab.avd.: 214,83 €/dygn
Köavd.: 188,59 €/dygn
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Interna lokalkostnader, inga tillägg för allmän förvaltning 6,2 %
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Kostnader för hälsovårdens allmänna förvaltning ingår inte i beräkningarna. Avdelningsvård gemensam innehåller bland annat hyror för aulan vid
närsjukhuset (internhyror 113 t€ och avskr. 142 t€) samt poolpersonal 2 st., netto 573 928 €/år.
Nyckeltal
Anstaltsvårdens platser totalt (antal 1.5.18) 74 täckningsgrad 75+-åringar, % (31.12) 1,9 % Vårddagar inom anstaltsvården (antal): Avdelningarna 45 356 vårddagar
Hemsjukhuset 4 452
Totalt antal platser: 46 Täckningsgrad för 75 + 2,5 % Vårddygn enl. bokslutet 2017: 16 764 vårddygn på närsjukhuset
806 på hemsjukhuset
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
24
Intagna patienter: Avdelningarna 1 742 Hemsjukhuset 614 Personaldimensioneringar
Avd. 5: 0,86
Avd. 6: 0,86 Avd. 7: 0,91 Avd. 9: 0,90
Personaldimensionering:
Akutavdelningen: 0,79–0,82
Rehabiliteringsavdelningen: 0,79 Köavdelningen: 0,75
Skillnader och likheter
Olika organiserat, inte helt jämförbara siffror. Servicehelheten för äldre och bäddavdelningsvården och service som ges hemma bildas av olika delar. Långtidsvården på anstalt har i Vasa monterats ned, nu krävs medicinsk indikation för bäddavdelningsvård och det är fråga om behov av
akut vård på bäddavdelning. På bäddavdelningarna ges fortsatt vård och rehabilitering, vård i livets slutskede ges hemma av hemsjukhuset. Gällande närsjukhusets verksamhet i Korsholm så är behovet av antal platser helt avhängigt hur klientens vårdkedja fungerar före intag till närsjukhuset och efter utskrivning. För att få förståelse för helheten bör tas i beaktande antal boendeplatser på effektiverat serviceboende, hur utbyggd hemvården och hemrehabiliteringen är samt antalet patienter som vårdas på Vasa centralsjukhus och bedöms klinikfärdiga (förflyttningsfördröjningspatienter) men som inte direkt kan erbjudas vård på egna kommunens närsjukhus.
Att enbart se på nationella rekommendationer angående behov av primärvårdsplatser är oändamålsenligt om man inte ser den funktionella helheten. Den bedömning som gjordes under förberedelsearbetet för landskapsreformen gällande behovet av avdelningsvård i kommande landskap kan inte användas rakt av för bedömning av platsbehov i Vasa-Korsholm. För närvarande finns ca 16 klienter i Korsholm som köande till effektiverat serviceboende i Korsholm samt 6 långvårdsklienter, och tidvis köande
även från VCS, vilket betyder att 48 % av aktiva avdelningsplatser upptas av köande ut. Om detta kan lösas kan teoretiskt antalet platser sannolikt minskas i Korsholm, men under förutsättning att åtgärder tas för att få klienter i vård på rätt nivå.
VASA KORSHOLM
Öppenvårds-mottagning
Begreppsdefinition: I Vasa definieras en hälsostation såsom läkarledd emedan motsvarande definition för en hälsostation i Korsholm är skötarledd. Alla fem hälsostationer i Vasa har läkares och sjukskötares sjukmottagningsverksamhet. I Korsholm har läkares sjukmottagning centraliserats till hälsostationen i Smedsby. Öppenmottagningsservice för vuxendiabetiker ordnas i Vasa också via en separat diabetesenhet. I öppenmottagningsservicen beskrivs också
rådgivningsverksamheten samt skol- och studenthälsovården. I Korsholm utförs på hälsostationerna barnrådgivning, skolhälsovård (förutom Smedsby som sköts på Skolcentrums hälsostation) och
hemsjukvård samt skötarmottagning för äldre. Övrig verksamhet är centraliserad till hvc i Smedsby.
Organisering Staden är indelad i fem hälsostationsområden. På hälsostationerna fungerar läkar- och skötarmottagning inom öppenvården.
Hälsovårdscentralen (hvc) i Smedsby. Norra-Korsholms och Smedsby hälsostationer finns vid hvc i Smedsby
− Smedsby hälsostation befolkning 2017; 5 677 pers.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
25
− Dammbrunnen 22 730 invånare år 2017 − Kyrkoesplanaden 21 275 invånare − Gerby 10 864 invånare − Korsnäståget 7 580 invånare − Lillkyro 4 500 invånare
Verksamheten vid Vasas hälsostationer inom öppenvården kommer att centraliseras till H-huset som byggs på Vasa centralsjukhus område i fråga om alla ovan nämnda hälsostationer, förutom den i Lillkyro. Planeringen av H-huset pågår och huset beräknas bli färdigt åren 2022-2023.
Till H-huset flyttar också hälsocentralens frakturpoliklinik,
könssjukdomspoliklinik, spirometri, fotvårdare, motionsrådgivare, sårskötare och hörselundersökning.
Organisering av servicen: Mödrarådgivning, familjeplanering, barnrådgivningar, skol- och studerandehälsovård:
− Centraliserad mödrarådgivning (656 förlossningar) och familjeplaneringsrådgivning (Sandviken)
− 6 st. barnrådgivningsenheter (hälsostationerna + Sundom) 5 300 barn i rådgivningsåldern.
− Skolhälsovård vid 28 skolor. 6 673 elever
− Studerandehälsovård vid 11 läroanstalter, 10 500 studerande.
Antalet vakanser inom mottagningsservicen (hälsostationer,
rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård), förvaltning samt den separata diabetesenheten är sammanlagt 226:
− biträdande avdelningsskötare 1 − biträdande överläkare 3 − sårskötare 1 − hygienskötare 1 − fotvårdare 1 − ledande överläkare 1
− Kvevlax hälsostation 3 598 − Replot hälsostation 2 067 − Helsingby hälsostation 2 036 − Solf hälsostation 2 710 − Norra Korsholms hälsostation 3 225
Organisering av servicen: − Mödravård sker centralt i Smedsby (211 barn 2017-uppskattat 109
st. år 2018) − Specialmottagningar (astma, diabetes, geriatrisk pkl) samt
läkarmottagning sker centralt i Smedsby − Barnrådgivning finns på hälsostationerna. − Hemsjukvård i nära samverkan med hemservicen finns vid
hälsostationerna
− Skolhälsovård ordnas vid hälsostationerna samt vid Skolcentrums hälsostation som finns vid skolorna i centrala Smedsby.
− AKS-verksamhet (klinisk avancerad vård)
− Livsstilsmottagning
− Förebyggande arbete ingår i allas jobb
− Preventivrådgivning/sexualrådgivning
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
26
− ledande överskötare 1 − utvecklingsplanerare 1 − utbildningsöverläkare 1 − undervisningsskötare 1 (undervisningshälsocentral) − avdelningsskötare 9 − avdelningssekreterare 16
− primärvårdare 7 − psykiatrisk sjukskötare 1 − psykolog 2 − röntgenskötare 3 − röntgenöverläkare 2 − sjukskötare 49
− hälsovårdare 73
− hälsocentralläkare 37 − ansvarig hälsovårdare 1 − överskötare 1 − överläkare 4
Hälsocentralens diabetesmottagning på specialsjukvårdsnivå
är administrativt en egen avdelning som en del av hälsovårdsservicens resultatområde. Enheten kommer att sammanslås med sjukvårdsdistriktets motsvarande verksamhet och bilda ett diabeteskompetenscenter. Till de gemensamma
lokalerna flyttar man enligt planen i detta nu redan 2019, medan den egentliga verksamheten sammanslås eventuellt 2020.
− Vasas diabetesenhet som leds av en läkare i inre medicin har skött diabetespatienterna på specialsjukvårdsnivå i Vasa stad redan i ca 20 års tid. Enheten deltar i diabetesforskning och fungerar som konsult för andra organisationer. Antalet besök hos läkare/skötare har varit ca 1000/2000 per år.
På grund av den egna diabetesenheten använder Vasa inte
sjukvårdsdistriktets poliklinik för vuxendiabetikernas del. Diabetesenheten har inte definierats som specialsjukvård, fastän verksamheten motsvarar den motsvarande servicen vid VCS.
Serviceformer Till hälsocentralernas verksamhet hör läkar- och skötarmottagning enligt hälso- och sjukvårdslagen.
- Till verksamheten hör lagstadgad läkar-och skötarmottagning. Ledande skötaren ansvarar för det öppna vårdarbetet.
-
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
27
I hälsostationsverksamheten ingår därtill skötares specialmottagningsverksamhet:
- Astmaskötare - Diabetesskötare - Fysioterapeuternas direktmottagning
Stationernas läkare har dessutom hand om mödra- och barnrådgivningarna. Olika expertskötare:
- undervisningsskötare (uppgift vid
undervisningshälsocentralen)
- sårskötare - hygienskötare - hälsovårdare för hälsogranskningsverksamhet för
arbetslösa
Ring tillbaka-system inom telefonservicen. Anmälan på mottagning via självbetjäningsautomat.
Distanstestningsservice för sexsjukdomar (Medix lab). Elektronisk kommunikation:
- Doseringsanvisning för Marevan med textmeddelande
- Påminnelser med textmeddelande - Elektronisk tidsbokning − Elektronisk hälsogranskning (Duodecim) − Elektronisk egenvårdstjänst (eOmahoitokirjasto) och
hälsoträning (Duodecim) (se också den separata enheten för hälsofrämjande)
- Läkare (15 st. 14+överläkare) sköter även närsjukhusets 2 avdelningar samt alla effektiverade serviceboenden i kommunen.
- AKS-skötare (5 st.) - Astmaskötare (1 st.)
- Diabetesskötare (1 st.) - Fysioterapi med direktmottagning - Barnrådgivning (5 st.) - Skolhälsovård (7,2 st.)
- Mödrarådgivning (5 st.) - Talterapi (2 st.) - Socialarbetare, patientombudsman (1 st.) - Psykolog (1 st.)
- Mentalvårdspersonal (3 st.) - Gastro- och kolonoskopiundersökningar utförs vid Oravais hvc - Foniater - Kardiolog hjärt-echo
Telefonrådgivning med återuppringning (Tele Q) Digitaliserade tjänster;
Sms-funktion för bokningsbekräftelser
Marevanordination med sms
Tidsbokning på nätet
Produktionssätt Kommunens egen verksamhet. Stadssjukhuset, hemsjukhuset och hemsjukvården finns inom
resultatområdet för hem- och anstaltsvård. Funktionerna i Laihela kommun bildar ett eget resultatområde.
Egen verksamhet
Köptjänster SHVS (Studenternas hälsovårdsstiftelse) 5 500 studerande
Kardiologtjänster Geriatrikertjänster
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
28
Gastro- och kolonoskopiundersökningar utförs vid Oravais hvc Foniater
Samarbete med t.ex.
samkommuner och andra organisationer
Samarbetsområde inom primärvården med Laihela kommun. Laihela kommun köper med avtal vissa socialtjänster (Klaara,
socialjour, socialombudsman, missbrukar- och mentalvårdsservice).
Substitutionsvård med Vasa Samarbetsområde för primärvården med Vörå kommun
Kostnader BS 2017
Brutto: 18 902 868 € 279,63 €/inv. Brutto: 5 446 787 € 280,99 €/inv.
Netto: 17 843 153 € 263,96 €/inv. Netto: 4 678 881 € 241,38 €/inv.
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Ovan nämnda kostnader innehåller hälsostationsverksamheten, de innehåller inte diabetescentret, vars kostnader är ca 1,1 milj. €.
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Alla köptjänster ingår.
Nyckeltal
Källa: Avohilmo 2017 Vasa
Totalt antal besök till läkare 59 648
Besök till läkare/invånare 0,9
Kunder hos läkare/invånare i % 36
Totalt antal besök till sjukskötare, hälsovårdare
o.dyl. 112 381
Besök till sjukskötare, hälsovårdare o.dyl./invånare 1,7
Kunder hos sjukskötare, hälsovårdare o.dyl./invånare i %
45
Hälsostationer, rådgivningsbyråer, skol- och studerandehälsovård
− Läkartjänster 40,5 − Vårdpersonal 136 − Övrig personal 18
Vid läroanstalterna i Vasa studerar totalt ca 16 000 studerande (egen verksamhet 10 500 och SHVS 5500). I förhållande till folkmängden är Vasa Finlands största studiestad. De invånarspecifika kostnaderna är jämfört med landets genomsnitt ungefär de dubbla.
Källa: Avohilmo 2017 Korsholm
Totalt antal besök till läkare 26 304
Besök till läkare/invånare 1,4
Kunder hos läkare/invånare i % 44
Totalt antal besök till sjukskötare, hälsovårdare o.dyl. 31 547
Besök till sjukskötare, hälsovårdare o.dyl./invånare 1,6
Kunder hos sjukskötare, hälsovårdare o.dyl./invånare i
% 46
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
29
Studerandehälsovård:
€ / patient € / besök €/invånare
241,70
255,56
83,45€
86,57
19,67
19,37
Skillnader och likheter
Kostnaderna /områdets invånare vid Vasas hälsostationer ökas på grund av att åldersstrukturen är äldredominerad, stationen/området är litet samt landsbygdsmiljön. På hälsostationer med färre än 10 läkare är det svårare att sköta semestrar och plötslig frånvaro och kräver proportionellt sett mera vikarier. Längre avstånd som orsakas av centralisering kommer i fortsättningen (H-huset) att öka efterfrågan på och behovet av elektroniska distanstjänster. Vasa: Psykiatrin för barn och vuxna finns organisatoriskt inom resultatområdet för socialarbete och familjeservice, ungdomspsykiatrin är
köptjänst. Samarbetsplaner: Vasa och VSVD sammanslår diabetes- och mentalvårds- och missbrukartjänsterna.
Korsholm: Centralisering av läkarmottagning och mödrarådgivning har genomförts för att effektivera mottagningsverksamheten men också för att ha tillräckligt patientunderlag för upprätthållande av kunnandet. Korsholm har dock ansett det viktigt att erbjuda viss service nära befolkningen (barnrådgivning, äldres skötarmottagning och hemsjukvård). Geografiska området stort och transportsträckor ofta långa. Innebär svårigheter för äldre att ta sig till Smedsby och även i viss mån föräldralediga att besöka barnrådgivningen beslut att kvarhålla viss verksamhet som närservice.
I Korsholm har en större del av kommuninvånarna besökt läkarmottagning 2017. Även antalet besök/invånare är i Korsholm ca en och en halv gånger större än i Vasa (K 1,4 och V 0,9 besök hos läkare/invånare). Besöken hos skötare/invånare är statistiskt på samma nivå (1,7 Vasa och 1,6 Korsholm), även granskat procentuellt.
VAASA KORSHOLM
Hälsovårdens stödtjänster/ Annan verksamhet
Organisering Röntgenenhet: egen verksamhet Laboratorium, instrumentvård samt apotekstjänster köps från VSVD. Röntgenpersonal:
Läkare 1,2 Vårdpersonal 3,8 Övrig personal 1,5
I Korsholm går dessa under namnet specialtjänster innehållande: Laboratorium
Instrument- och lokalvård
Röntgen
Medicinsk rehabilitering
Fysioterapi
Hjälpmedel (VCS)
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
30
Serviceformer Röntgen- och ultraljudsundersökningar med hälsocentralläkares remiss. Tot. 9 935 undersökningar år 2017.
Eget laboratorium som ger service nära och snabbt. Stöder akutmottagningens verksamhet Nativröntgenbilder fås vardagar Medicinsk rehabiliteringsgrupp Fysioterapi individuellt /grupp/direktmottagning/avd. rehab (se rehabiliteringstjänster)
Produktionssätt Egen verksamhet: Nativröntgen och ultraljud Egen verksamhet förutom röntgen och hjälpmedel
Köptjänster Mammografisållningar (Terveystalo Oy) Klinisk mammografi (Mehiläinen Oy) Dexa-bentäthetsmätningar (Mehiläinen Oy) Ögonbottenfotografering för diabetiker (Digifundus Oy)
Laboratorium, instrumentvård och apotek (VSVD)
Röntgen som köptjänst av SynLab Mammografisållningar via Terveystalo och kliniska från Mehiläinen Ögonbottenfotograferingar – Köptjänst via Digifundus, ordnas 2 ggr/år på hvc
Bentäthetsmätningar via Mehiläinen
Samarbete med t.ex. samkommuner och andra organisationer
Röntgen fungerar i Vasa sjukvårdsdistrikts Neagen RIS-bilddiagnostiksystem. Digitala röntgenbilder lagras i VSVD:s bildarkiv (PACS). Från sjukvårdsdistriktets apotek skaffas mediciner och från
centrallagret vårdförnödenheter. Via detta deltar Vasa vid behov i konkurrensutsättningar på nationell nivå.
Röntgenbilderna lagras i VCS PACS-arkiv. Från sjukvårdsdistriktets apotek skaffas mediciner och från centrallagret
vårdförnödenheter. Via detta deltar Korsholm vid behov i konkurrensutsättningar på nationell nivå.
Skillnader och likheter
Stödservicehelheten har organiserats på olika sätt: t.ex. Vasa köper laboratorieverksamheten och instrumentvården från sjukvårdsdistriktet, Korsholm har egen verksamhet. Vasa har en egen röntgenenhet, Korsholm använder köptjänst.
VASA KORSHOLM
Rehabiliterings-tjänster (medicinsk
rehabiltering)
Begreppsdefinition: Medicinsk rehabilitering hör till i hälso- och sjukvårdslagen avsedd sjukvård, som kommunerna har anordningsansvar för.
Organisering Inom resultatområdet för hälsovårdsservice fungerar serviceområdet för rehabiliteringsservice, som leds av överläkaren för rehabiliteringsservicen. Personal, 33 vakanser:
läkare 1 (rehabiliteringsöverläkare) avdelningsskötare 1 (fysioterapi) fysioterapeut 14 konditionsskötare 2
Fysioterapi, ergoterapi, medicinsk rehabilitering: se tabell hälsovårdens stödtjänster Vakanser:
− 6,1 fysioterapeuter
− talterapeuter − 1 socialarbetare − 1 psykolog
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
31
ergoterapeut 6 talterapeut 6 psykolog 2 rehabiliteringssekreterare 1
Förutom rehabilitering inom serviceområdet som hör till
hälsovårdsservicen ges rehabilitering också inom hem- och
anstaltsvården:
Inom hem- och anstaltsvårdens resultatområde erbjuds rehabiliteringstjänster på bäddavdelningarna, i hemmen och inom serviceboendet. Inom hemrehabiliteringen arbetar både fysioterapeuter och ergoterapeuter. På bäddavdelningarna, inom
serviceboendet och på seniorcentret arbetar fysioterapeuter.
Serviceformer
Serviceformer inom hälsovårdsservicens rehabiliteringsenhet: − fysioterapi − ergoterapi − talterapi − rehabilitering för krigsveteraner − hjälpmedel (via VSVD)
− Fysio- och ergoterapi − Talterapi − Veteranrehabilitering − Hjälpmedel (via VSVD)
Produktionssätt Egen verksamhet
Chefen för serviceområdet för rehabiliteringsservice inom hälsovårdsservicen, rehabiliteringsöverläkaren, fattar besluten om
rehabilitering inom samarbetsområdet Vasa och Laihela. Som arbetspar har läkaren rehabiliteringssekreteraren och inom resultatområdet Laihela fysioterapiavdelningsskötaren.
Egen verksamhet
Köptjänster Individuell terapi och gruppterapi. Konsultation av foniater.
Anstaltsrehabilitering
Foniater
Samarbete med t.ex.
samkommuner och andra
organisationer
Laihelas samarbetsområde hör till rehabiliteringsservicens verksamhet.
OVM-området tar del av talterapitjänster och hjälpmedelsservice samt medicinsk rehabilitering.
Kostnader
Brutto: 3 105 078 € Brutto: 774 778 €
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Summan innehåller inte rehabilitering inom hem- och
anstaltsvården och Laihelas resultatområde.
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna:
Nyckeltal Fysioterapi (öppenvård) besök/klienter 5 489/1 919 Fysioterapi totalt 5797 besök / 1769 patienter
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
32
Fysioterapi (öppenvård) besök/grupper 1 284/116 1 054 Ergoterapibesök/347 klienter 1 714 Talterapibesök/349 klienter Terapi som köptjänst: 5 580 besök/359 klienter
Hjälpmedel (blir egna): 1 222 st. / 648 klienter Hjälpmedel (lånas): 5 534 st. / 2 038 klienter Krigsveteranernas
− anstaltsrehabiliteringsdagar 301
− dagrehabiliteringsdagar 185
− öppenrehabiliteringsbesök 195 − hemrehabiliteringsbesök 1 089 − fotvårdsbesök 344
Varav ergoterapi 489 besök / 233 patienter
Avdelningens fysioterapi samt hemrehabiliteringens besök är inte inkluderade i statistiken.
VASA KORSHOLM
Tandvård
Begreppsdefinition: Munhälsovård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen
Organisering Munhälsovården fungerar vid 8 tandkliniker: Dammbrunnen, Kyrkoesplanaden, Sandviken, Korsnäståget, Malmögården, Gerby, undervisningstandkliniken och Lillkyro. Antalet behandlingsrum är sammanlagt 43. Tidsbokningen sköts centraliserat, förvaltningen finns på
Krutkällarvägen. Målet är att centralisera tandklinikerna till två stora enheter för bättre effektivitet i verksamheten (+ Lillkyro).
Befolkningsunderlaget för helg- och veckoslutsjouren är ca 166 000 invånare.
Jouren utanför tjänstetid ordnas genom köptjänst från Seinäjoki stads munhälsovård. Nattjour vid Åbo universitetssjukhus. Personal: sammanlagt 89 vakanser
Tandvården centraliserad i Korsholm, Smedsby / 7 tandläkarrum och två munhygienistrum. I skolcentret 2 tandläkare samt en stol i Replot.
Vasa stad sköter tandjour veckoslut och Seinäjoki stad nätter under veckoslut
Personal: (tot. 20,3)
− Tandläkare 9,6
− Tandskötare 8,7
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
33
− Tandläkarvakanser 33: ledande tandläkare 1, övertandläkare 3 (2 i tandreglering), biträdande övertandläkare 1, specialtandläkare 2 (parodontologi och radiologi), hälsocentraltandläkare 26.
− Vårdpersonal 56 (tandskötare 43, munhygienist 11, avdelningsskötare 1, biträdande avdelningsskötare 1)
− Övrig personal 1, avdelningssekreterare
− Tandhygienist 2 − En ansvarig
Serviceformer − Munhälsovård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen − Dagakut, tidsbokning − Undervisningstandklinik, där kandidater i odontologi från Åbo
universitet praktiserar. − Specialtandvård som egen verksamhet: protetik,
parodontologi, tandreglering, radiologi
− akutmottagning − planerad tandläkarservice − munhygienist
− operationsverksamhet − tandreglering − protetik
Produktionssätt Egen verksamhet Patientdatasystem: LifeCare (tidigare Effica)
Egen verksamhet
Köptjänster − Veckosluts- och söckenhelgsjour kl. 10.00–12.00 utan tidsbokning i VCS samjoursutrymmen.
− Kvällsjour i Seinäjoki vardagskvällar kl. 16–21, veckoslutskvällar och söckenhelger kl. 14.30–21.00
− Nattjour kl. 21.00–8.00 vid Åbo universitetssjukhus − Anestesitandvård i samarbete med VCS
Delvis tandreglering som köptjänst Tandjour (Vasa stad och Seinäjoki stad)
Samarbete med t.ex. samkommuner och andra organisationer
Åbo universitet Samarbetsområdet med Laihela
Samarbete med VCS Samarbetsområdet med Vörå kommun
Kostnader
Brutto: 6 843 770 € 101,24 €/inv. Brutto:1 744 453 €/inv. 89,99 €/inv.
Netto: 4 718 733 € 69,81 €/inv. Netto:1 217 649 €/inv. 62,81 €/inv.
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Kostnaderna innehåller inte tandvården i Laihela. I kostnaderna syns tryggandet av vårdtillgång med köptjänster, vården på specialnivå
samt förvaltningsstrukturen för Vasas tandvård.
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna:
Nyckeltal
Källa: Sotkanet Vasa 2017
Besök inom mun- och tandvården hos munhygienist (tandhygienist) vid hälsovårdscentral / 1 000 invånare
176
Tandläkarbesök på hälsovårdscentral / 1 000 invånare
688
Källa: Sotkanet Korsholm 2017
Besök inom mun- och tandvården hos munhygienist (tandhygienist) vid hälsovårdscentral / 1 000 invånare
68
Tandläkarbesök på hälsovårdscentral / 1 000 invånare
759
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
34
Besöksmängder hos tandläkare: 49 700 tandhygienist 20 600 sammanlagt 70 300 besök
Patienter som vårdats:
21 508 => täckning 31,8 %
Skillnader och likheter
Skillnader förekommer då det gäller visstidsgranskningar (t.ex. granskningsintervall, målgrupper). Vårdpraxisen varierar också i tandregleringsverksamheten. I Vasa sköts mera specialtandvård i egen regi än i Korsholm. I Vasa betonas hälsofrämjande. Båda har utmaningar i att förverkliga vårdgarantin.
VASA KORSHOLM
Undervisnings-hälsocentral
Begreppsdefinition:
Organisering Fungerar vid Dammbrunnens hälsostation. Vakanser 1, undervisningsskötare Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt deltar i kostnaderna för undervisningsskötaren 50 %, i uppgiftsbeskrivningen ingår också
organisering av och utbildning gällande regional verksamhet.
Finns ingen egen enhet för detta i Korsholm Hälsovården tar emot läkare i utbildningsfasen samt orienterande tandläkare.
Serviceformer Grundutbildning enligt läroplanen för medicine kandidat, sjukvårdsstuderande deltar. Organisering av praktiken vid hälsocentral för medicine kandidater Vidare utbildning för läkare (specialistläkarutbildning). Intern utbildning för läkare på verksamhetsenhet inom huset.
Regional koordinator för läkarutbildningen (VSVD bekostar 50 %) Oppiportti / Duodecim Oy
Inom Korsholms närsjukhus finns en KUA-undervisningsavdelning tillsammans med NOVIA, där blivande sjukvårdare kan bekanta sig med en ”egen” modul och lära sig sköta/ansvara för alla skiften under ledning av ordinarie personal.
Produktionssätt Egen verksamhet och regional koordinator med Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt
Samarbete med t.ex.
samkommuner och andra organisationer
Medicinska fakulteter Novia, VAMK
Kostnader
68 800 €
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: 68 000 € innehåller enbart personalkostnader.
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna:
Nyckeltal
− Utbildning för medicine kandidater: 214 undervisningsdagar
Specialersättning åt ansv.skötare 200 €/månad.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
35
− Utbildning för sjukvårdsstuderande: 90 undervisningsdagar
− Patientbesök 337 − För läkare som utför tjänstgöring inom allmän medicin 18
grupputbildningar − För läkarna som handleder dem som utbildas 2
handledarutbildningstillfällen
VASA KORSHOLM
Enhet för hälsofrämjande
Begreppsdefinition: Enheten för hälsofrämjande erbjuder Vasaborna utbildning i anslutning till hälsan, individuell näringsrådgivning, grupphandledning i viktkontroll, motionsrådgivning samt sexualrådgivning. Med arbetet stöds utvecklingen av servicen i en riktning som främjar kommuninvånarnas hälsa.
Organisering Mångprofessionell sakkunnigenhet, vars uppgift är att utveckla
och förverkliga verksamhet som främjar hälsan ur hälsovårdens
synvinkel. Personal: 4,5
− koordinator för hälsofrämjande − 2 näringsterapeuter − hälsomotionsplanerare
− sexualrådgivare
− verksamhetsledare för förebyggande missbrukarverksamhet
Motsvarande verksamhet i Korsholm finns under öppenvårdsmottagning (se tabellen öppenvårdsmottagning
Serviceformer − Individuella mottagningar (näringsterapi, sexualrådgivning, papparådgivning)
− Gruppverksamhet (bantning, tobaksavvänjning,
parförhållande, motion) − Evenemang för allmänheten, t.ex. gubbkontroll, övervikt
hos skolelever, vattenvecka i skolorna, tobaksteman. − Allmänna föreläsningar för bl.a. barnfamiljer, arbetslösa,
äldre, invandrare, personer med intellektuell funktionsnedsättning, föreningar.
− Utbildning för den egna personalen
− Sakkunnigverksamhet i arbetsgrupper
Produktionssätt Egen verksamhet
Köptjänster
Samarbete med t.ex. samkommuner och
andra organisationer
Samarbete med olika aktörer (t.ex. gubbkontroll: bilfirmor, andra förvaltningar: vattenvecka i skolorna)
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
36
Kostnader
306 861 €
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna:
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna:
Skillnader och
likheter
Korsholm har ingen motsvarande separat enhet för förebyggande verksamhet. Sjukvård och individuella besök sker också i Vasa som en del av
mottagningstjänsterna, inte vid enheten för hälsofrämjande.
VASA KORSHOLM
Specialomsorg
Begreppsdefinition: Service ordnad enligt lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda 1977/519
Organisering Behovet av specialomsorg om utvecklingsstörda bedöms och planeras inom serviceområdena för barn- och familjesocialarbete
och vuxensocialarbete. Klientplanerna utarbetas i socialarbetsteam enligt åldersgrupp (SoVaKo–team) Vasa hör till samkommunerna Eskoo och Kårkulla.
Hör under socialvården och uppgiftsområdet för familje- och individomsorg.
Specialomsorgen handhas av 2 socialarbetare (som även sköter andra
ärenden).
Serviceformer Från Eskoo köps: − krävande och intensiva vårdtjänster − tillfällig vård
− boendeservice (assisterat, instruerat och kraftigt
assisterat boende) − sakkunnigservice − arbets- och dagverksamhet
Från Kårkulla köps: − Arbetsorienterad service (1–3)
− Livsorienterad service (4–6)
− Boendeservice (1–8)
− Seniorverksamhet (1-)
− Institutionsvård
− Rådgivande verksamhet
− Familjevård
Totalt antal personer med specialomsorg 2017: ca 300 Vasa stads egen service inom specialomsorgen: Arbets- och dagverksamhet, Fyren, Sjöstjärnan Kamratstödsverksamhet
Rehabiliteringshandledning, 2 handledare Fritidsverksamhet (FDUV), Vaasan kv tuki ry, allmänt understöd)
Institutionsvård (Kårkulla och Eskoo) Öppenvårdstjänster (Kårkulla och Eskoo) Dagverksamhet (Kårkulla och Eskoo) Boende (Kårkulla och Eskoo) Rehabiliterande dagvård-i kommunens regi Morgon- och eftermiddagsvård för skolelever (i huvudsak eget, 8 st.) Korttidsvård (Kårkulla och Eskoo samt köptjänster - Sparvboet) Stödpersoner Totalt antal personer inom specialomsorgen 2017: 92 st.
Vid Kårkulla: 83 st. Vid Eskoo: 9 st.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
37
Eftermiddags- och kvällsvård, 2 enheter Boendeservice: Kotikotl, Kultapiha, Näthemmet, Kivikoto, Puistokoti, Purohovi, Mäkihovi Som köptjänst Fannyn kammari, Kungsvägens boendeservice,
från Eskoo Koivusilta och Kårkulla Dagcenter, Finvacon
Enskilda klienter på andra ställen
Produktionssätt Egen verksamhet samt via samkommuner Egen verksamhet 2,3 % samt via samkommuner och som köptjänster
Köptjänster Korttidsvård - Sparvboet Morgon- och eftermiddagsvård - Folkhälsan
Samarbete med
t.ex. samkommuner och andra organisationer
Eskoo och Kårkulla Kårkulla och Eskoo handhar öppenvårdstjänster, dagverksamhet, boende
och institutionsvård Sommarläger mm. i samarbete med FDUV (bidrag) Stödpersonsverksamhet i samarbete med 4BT (Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf)
Kostnader
Brutto: 13 119 546 € 194 € /inv. Brutto: 3 551 710 € 183 €/inv.
Netto: Netto: 3 520 189 € 182 €/inv.
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: Egen verksamhet ca 9 milj. €, köptjänster ca 4 milj. €
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: 97,7 % är köpt verksamhet
Nyckeltal
Inga andra nyckeltal än euro/invånare finns
Jämförelsetal finns i nästa tabell, Service för personer med funktionsnedsättning
Inga andra nyckeltal än euro/invånare finns.
Jämförelsetal finns i nästa tabell, Service för personer med funktionsnedsättning
Skillnader och likheter
Vasa har största delen av servicen som egen produktion, medan Korsholm köper största delen av servicen. Klienter som bytt hemkommun och som har specialavtal (eller motsvarande klienter) får service utanför kommunen (gäller både Vasa och Korsholm). Morris och eftis i skolans regi fram till andra skolårets slut (i båda kommunerna).
VASA KORSHOLM
Service för personer med funktionsnedsättning
Begreppsdefinition: Service enligt lag om service och stöd på grund av handikapp 1987/380
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
38
Organisering Servicebehovet för personer med intellektuell funktionsnedsättning bedöms och planeras inom serviceområdena för barn- och familjesocialarbete och vuxensocialarbete. Klientplanerna utarbetas i socialarbetsteam enligt åldersgrupp (SoVaKo–team) Vasa hör till samkommunerna Eskoo och Kårkulla.
Hör under socialvården och uppgiftsområdet för familje- och individomsorg.
All service för personer med funktionsnedsättning handhas av 1
socialarbetare.
Service
Egen Köpt Annan
Dagverksamhet (Validia) x x
Anpassningsträning x
Socialhandledning x
Socialarbete x
Boendeservice x x
Stödrelationsverksamhet x
Arbetsträning x x
Sysselsättningsstödande verksamhet
x x
Ändringsarbeten i bostad och hjälpmedel
plan x
Färdtjänst plan x
Färdtjänst Personlig assistans Serviceboende Dagverksamhet Ändringsarbeten i bostaden och redskap och anordningar i bostaden
Anpassningsträning Hjälpmedel Stödpersoner Totalt antal personer inom handikappservicen under året: 294 st.
Produktionssätt Vasa stads egna tjänster och köptjänster Köptjänster och/eller egen verksamhet
Köptjänster T.ex. Validia boendeservice, enskilda klienter på olika håll i
Finland.
T.ex.
Serviceboende - Validia Dagverksamhet - Validia
Samarbete med t.ex. samkommuner och
andra organisationer
Stödpersonsverksamhet i samarbete med 4BT (Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf)
Kostnader
Boendeservice inom dygnetruntomsorg för personer med funktionsnedsättning netto
121 €/inv. Boendeservice inom dygnetruntomsorg för personer med funktionsnedsättning netto
118 €/inv.
Övriga tjänster för personer med
funktionsnedsättning, netto
171 €/inv. Övriga tjänster för personer med
funktionsnedsättning, netto
136 €/inv.
Kommentarer: Statistikcentralens uppgifter för år 2016 Kommentarer: Statistikcentralens uppgifter för år 2016
Nyckeltal
TJÄNSTER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Gravt funktionshindrade personer med färdtjänst under året
1778
TJÄNSTER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Gravt funktionshindrade personer med färdtjänst under året
266
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
39
Klienter inom dagverksamhet för
funktionshindrade 31.12 60
Klienter inom verksamhet i
sysselsättningssyfte för funktionshindrade 31.12
119
Klienter inom serviceboende för gravt funktionshindrade under året
10
Klienter med personlig assistans under året 321
Klienter som under året fått ändringsarbeten i bostad samt redskap och anordningar som hör
till bostaden
212
Antal handikapphushåll som haft hemservice under året
19
Klienter inom dagverksamhet för
funktionshindrade 31.12 13
Klienter inom verksamhet i
sysselsättningssyfte för funktionshindrade 31.12
7
Klienter inom serviceboende för gravt funktionshindrade under året
7
Klienter med personlig assistans under året 50
Klienter som under året fått ändringsarbeten i bostad samt redskap och anordningar som hör
till bostaden
20
Antal handikapphushåll som haft hemservice under året
5
Skillnader och
likheter
Vasa och Korsholm har samma system för färdtjänsten.
Serviceboende ordnas på samma sätt i båda kommunerna. Klienter som bytt hemkommun och som har specialavtal (eller motsvarande klienter) får service utanför kommunen (endast i Vasa). Allt fler i Vasa vill ha personlig assistans via servicesedel. Även i Korsholm används privata firmor för personlig assistans (inte servicesedel utan i stället betalningsförbindelse).
VASA KORSHOLM
Barn- och familje- socialarbete
Begreppsdefinition: Klientfamiljer med barn under 18 år. Serviceuppgifterna och tjänster som erbjuds inom dem har definierats utgående från THL:s föreskrift om klassificering av serviceuppgifterna inom socialvården (THL 1419/4.00.00/2015).
Organisering Serviceområdet leds av serviceområdeschefen. Serviceenheterna leds av serviceenhetschefer. I socialarbetsteamen fungerar ledande
socialarbetaren som förman med arbetsledningsuppgifter.
Korsholm finns inte motsvarande indelning av tjänsterna. I Korsholm sköts all verksamhet inom socialt arbete (till alla åldersgrupper) av fem
socialarbetare. Servicen ingår i deras arbete i olika stora delar.
Serviceformer Bedömning av servicebehov (socialvårdslagen och barnskyddslagen) Socialarbete (socialvårdslagen, service för personer med funktionsnedsättning och integrationsstöd
Barnskydd (barnskyddslagen) Vård utom hemmet: familjevård, anstaltsservice (även köptjänst) Österbottens socialjour
Utredning av servicebehov enligt socialvårdslagen och barnskyddslagen. Barnskydd Placering utanför hemmet, familjevård och anstaltsvård Socialt arbete enligt socialvårdslagen Socialjour
Produktionssätt Service
Egen Köpt Annat Service
Egen Köpt Annat
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
40
Bedömning (av servicebehov) x
Adoptionsrådgivning x
Skötsel av klientens penningärenden (förmedlingskonto)
x
Ändringsarbeten i bostad Beslut x
Mödrahemsservice x
Service som stöder rörligheten (socialvårdslagen, handikappservicelagen)
x x
Integrationsfrämjande (plan) x x
Rehabiliterande arbetsverksamhet x x
Anstaltsvård (vård utom hemmet) x x
Mentalvårdsservice, bedömning och plan x x
Missbrukarservice, bedömning och plan x x
Stöd för närståendevård, inkl. lediga dagar
x x
Serviceboende x x
Medling i familjeärenden x x
Familjevård x x
Familjerehabilitering x
Effektiverat familjearbete x x
Social rehabilitering/kamratstödsgrupper x x x
Social kreditgivning nej
Socialarbete x
Socialhandledning x x
Socialjour (utanför tjänstetid, landskapet Österbotten)
x
Övervakning av umgänge x x
Tillfälligt boende x x
Utkomststöd, förebyggande och kompletterande
x
Assisterat boende x x
Skyddshemsservice x
Sysselsättningsstödande verksamhet*) x x
Socialarbete inom barnskyddet x
Socialarbete enligt socialvårdslagen x
Eftervård x x
*) samarbete med centralförvaltningen
Bedömning (av servicebehov) x
Adoptionsrådgivning x
Skötsel av klientens penningärenden (förmedlingskonto)
Ändringsarbeten i bostad Beslut x
Mödrahemsservice
Service som stöder rörligheten (socialvårdslagen, handikappservicelagen)
Beslut x
Integrationsfrämjande (plan)
Rehabiliterande arbetsverksamhet Plan
Anstaltsvård (vård utom hemmet) x
Mentalvårdsservice, bedömning och plan ? Vasa +m.fl.
Missbrukarservice, bedömning och plan Vasa +m.fl.
Stöd för närståendevård, inkl. lediga dagar*
x
Serviceboende x
Medling i familjeärenden x x
Familjevård Beslut x
Familjerehabilitering x
Effektiverat familjearbete x x
Social rehabilitering/kamratstödsgrupper x x
Social kreditgivning nej
Socialarbete x
Socialhandledning x x
Socialjour x Vasa
Övervakning av umgänge x x
Tillfälligt boende
x
Utkomststöd, förebyggande och kompletterande**
x
Assisterat boende x
Skyddshemsservice x
Sysselsättningsstödande verksamhet*** x x
Socialarbete inom barnskyddet x
Socialarbete enligt socialvårdslagen x
Eftervård x x
*närståendevården finns under äldreomsorgen ** +integrationsstöd *** sysselsättningskoordinator under koncernförvaltningen
Köptjänster En del av vården utom hemmet, se tabellen ovan. Se tabellen ovan.
Samarbete med t.ex. samkommuner
och andra organisationer
Vasa skyddshem (samarbete som projekt) Arjessa m.fl. (familjearbete)
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
41
Kostnader
Nettodriftskostnader för barnskyddets institutions- och familjevård, €/invånare
82,8 Nettodriftskostnader för barnskyddets institutions- och familjevård, €/invånare
18,8
Nettodriftskostnader för öppenvårdstjänster inom barnskyddet, €/invånare
23,8 Nettodriftskostnader för öppenvårdstjänster inom barnskyddet, €/invånare
6,3
Nettodriftskostnader för övriga öppenvårdstjänster för barn och familjer, €/invånare
36,2 Nettodriftskostnader för övriga öppenvårdstjänster för barn och familjer, €/invånare
49,5
Kommentar: Samtliga indikatorer från Sotkanet.
Kommentar: Samtliga indikatorer från Sotkanet.
Nyckeltal
TJÄNSTER TILL BARN OCH BARNFAMILJER 2017
Antal 0-17 åringar som placerats utanför hemmet 145
Andel 0-17 åringar som placerats utanför hemmet i % av befolkningen i samma ålder 1 %
Brådskande placerade 0-17-åringar under året i antal 31
Brådskande placerade 0-17-åringar under året i % av befolkningen i samma ålder 0,7 %
Antal barn i familjevård 81
Antal barn i anstaltsvård 64
Totala antalet barnskyddsanmälningar under året 1333
Andelen barnskyddsanmälningar som ledde till åtgärder 26 %
0 - 17-åriga barn om vilka en barnskyddsanmälan gjorts i antal 1297
0 - 17-åriga barn om vilka en barnskyddsanmälan gjorts, % av befolkningen i samma ålder 5,9 %
Klienter inom barnskyddets öppenvård 0-20 åringar under året 497
Klienter i eftervård under året 62
Antal barnfamiljer som under året haft hemservice enl. 19 § i socialvårdslagen 199
Antal barnfamiljer som under året omfattats av barnskyddets hem- och barnavårdsservice (enligt § 36 i barnskyddslagen) 57
TJÄNSTER TILL BARN OCH BARNFAMILJER 2017
Antal 0-17 åringar som placerats utanför hemmet 12
Andel 0-17 åringar som placerats utanför hemmet i % av befolkningen i samma ålder 0,3 %
Brådskande placerade 0-17-åringar under året i antal 3
Brådskande placerade 0-17-åringar under året i % av befolkningen i samma ålder 0,1 %
Antal barn i familjevård 5
Antal barn i anstaltsvård 7
Totala antalet barnskyddsanmälningar under året 193
Andelen barnskyddsanmälningar som ledde till åtgärder 42 %
0 - 17-åriga barn om vilka en barnskyddsanmälan gjorts i antal 136
0 - 17-åriga barn om vilka en barnskyddsanmälan gjorts, % av befolkningen i samma ålder 3,0 %
Klienter inom barnskyddets öppenvård 0-20 åringar under året 47
Klienter i eftervård under året 7
Antal barnfamiljer som under året haft hemservice enl. 19 § i socialvårdslagen 17
Antal barnfamiljer som under året omfattats av barnskyddets hem- och barnavårdsservice (enligt § 36 i barnskyddslagen) 20
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
42
Antal barnfamiljer som under året omfattats av barnskyddets intensifierade familjearbete (enligt § 36 i
barnskyddslagen) 127
Antal barnfamiljer som under året omfattats av familjearbete enligt § 18 i socialvårdslagen 38
Effektiverat familjearbete, antal familjer 45
Antal fastställda underhållsavtal under året 1013
Antal barnfamiljer som under året omfattats av barnskyddets intensifierade familjearbete (enligt § 36 i
barnskyddslagen) 12
Antal barnfamiljer som under året omfattats av familjearbete enligt § 18 i socialvårdslagen 30
Effektiverat familjearbete, antal familjer 39
Antal fastställda underhållsavtal under året 77
Skillnader och
likheter
I Korsholm hör integrationstjänster och stöd för sysselsättning till koncernförvaltningen (förutom klienter med TYP-plan).
I Vasa finns en skild enhet som gör behovsbedömningar.
Vasa har egna barnskyddsenheter för vård utanför hemmet, men köper också tjänster. I Korsholm sköts all verksamhet inom socialt arbete (till alla åldersgrupper) av fem socialarbetare. Ovanstående service ingår i deras arbete i olika stora delar (förutom närståendevård och sysselsättningskoordinator). Korsholm köper alla tjänster för vård utanför hemmet. Förebyggande arbete i Vasa har egen hemservice för barnfamiljer.
VASA KORSHOLM
Service för barn och barnfamiljer
Begreppsdefinition: Öppen service för familjer med barn under 18 år. Serviceuppgifterna och tjänster som erbjuds inom dem har definierats utgående från THL:s föreskrift om klassificering av serviceuppgifterna inom socialvården (THL 1419/4.00.00/2015).
Organisering Serviceområdet leds av serviceområdeschefen. Serviceenheterna
leds av serviceenhetschefer.
I Korsholm finns inte motsvarande indelning av tjänsterna.
Serviceformer − Familjerådgivning − Familjerättsliga tjänster − Hemservice för barnfamiljer − Familjearbete − Integrationstjänster − Österbottens medlingsbyrå − Mottagningscentral
− Rehabiliteringshandledning
− Familjerådgivning − Faderskapsärenden − Underhållsärenden − Vårdnadsärenden − Familjearbete − (Hemservice till barnfamiljer finns under uppgiftsområdet för
äldreomsorg och hemservice)
Produktionssätt Service Egen Köpt Annat
Fostrings- och familjerådgivning x
Hemservice för barnfamiljer x x
Integrationsfrämjande (Kotomaja) x x
Rehabiliterande arbetsverksamhet *) x x
Familjerättsliga tjänster x
Familjearbete (enl. socialvårdslagen) x x
Social rehabilitering/kamratstödsgrupper x x
Service Egen Köpt Annat
Fostrings- och familjerådgivning x
Hemservice för barnfamiljer x x
Integrationsfrämjande* x
Rehabiliterande arbetsverksamhet
Familjerättsliga tjänster x
Familjearbete (enl. socialvårdslagen) x x
Social
rehabilitering/kamratstödsgrupper
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
43
Övervakning av umgänge x x
Stödservice, stödfamilj x x
Skyddshemsservice x
Sysselsättningsstödande verksamhet x x
Kamratstöd x x x
*) inkl. vuxensocialarbete
Övervakning av umgänge x x
Stödservice, stödfamilj x x
Skyddshemsservice x
Sysselsättningsstödande verksamhet
Kamratstöd x
*Finns under koncernförvaltningen
Köptjänster En del av familjearbetet, stödrelations- och gruppfunktionerna anskaffas av/ordnas i samarbete med både privata serviceproducenter och organisationer (MLL, Vasa Settlementförening, FDUV o.s.v.
Samarbete med t.ex.
samkommuner och andra organisationer
Vasa skyddshem
Kostnader
Kan inte beräknas Kan inte beräknas
Nyckeltal
FAMILJERÅDGIVNING 2017
Totalt antal besök under året 1 716
Antal 0-6 åringar under året 29
Antal 7-15-åringar under året 79
Antal 16-21-åringar under året 2
Antal vuxna klienter underåret 417
FAMILJERÅDGIVNING 2017
Totalt antal besök under året 1 335
Antal 0-6 åringar under året 3
Antal 7-15-åringar under året 67
Antal 16-21-åringar under året 12
Antal vuxna klienter underåret 207
Skillnader och likheter
Motsvarande service finns, men den är olika organiserad. Vasa stad har egen enhet för hemservice för barnfamiljer. I Korsholm sköts verksamheten gemensamt av socialarbetarna (se ovan). Vasa stöder tredje sektorn både genom köp och bidrag (MLL och Settlementet). Familjerådgivningen i Vasa har hand om familjer med barn upp till 13 år. Familjer med barn över 13 år hänvisas till Klaara. I Korsholm sköter
familjerådgivningen alla åldersgrupper och fram till 2018 har familjerådgivningen även skött om skolpsykologuppgifterna.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
44
VASA KORSHOLM
Vuxensocial-arbete
Begreppsdefinition: Service för personer i arbetsålder som är över 18 år. Serviceuppgifterna och tjänster som erbjuds inom dem har definierats utgående från THL:s föreskrift om klassificering av serviceuppgifterna inom socialvården (THL 1419/4.00.00/2015).
Organisering Serviceområdet leds av serviceområdeschefen. Serviceenheterna leds av serviceenhetschefer. I socialarbetsteamen fungerar ledande socialarbetaren som arbetsledningsförman.
I Korsholm finns inte motsvarande indelning av tjänsterna.
Serviceformer − Bedömning av servicebehov − Aktivering och rehabilitering (socialarbete och
socialhandledning)
− Integration och service för personer med funktionsnedsättning (socialarbete och socialhandledning)
− Ekonomiskt stöd (förebyggande och kompletterande utkomststöd)
− Rehabiliterande arbetsverksamhet − Sektorsövergripande samservice som främjar
sysselsättningen TYP, regional service − Personlig assistans
− Socialhandledning − Utkomststöd − Sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen
(TYP)
Produktionssätt Service Egen Köpt Annat
Bedömning av servicebehov, rådgivning och handledning
x
Skötsel av klientens penningärenden x
Ändringsarbeten i bostad Beslut x
Service som stöder rörligheten (socialvårdslagen, handikappservicelagen)
x x
Integrationsfrämjande x x
Rehabiliterande arbetsverksamhet x x
Mentalvårdsservice (bedömning och plan)
x x
Missbrukarservice (bedömning och plan) x x
Serviceboende (bedömning och plan) x x
Medling i familjeärenden x x
Dagverksamhet /eftermiddags- och kvällsvård, fritid (bedömning och plan)
x x x
Social rehabilitering/kamratstödsgrupper x x
Social kreditgivning nej
Socialarbete x
Socialhandledning x x
Service Egen
Köpt Annat
Bedömning av servicebehov, rådgivning och handledning
x
Skötsel av klientens penningärenden ? Ändringsarbeten i bostad Bes
lut x
Service som stöder rörligheten (socialvårdslagen, handikappservicelagen)
Beslut
x
Integrationsfrämjande Rehabiliterande arbetsverksamhet x x Mentalvårdsservice (bedömning och plan) Pla
n Vasa +m.fl.
Missbrukarservice (bedömning och plan) Plan
Vasa +m.fl.
Serviceboende (bedömning och plan) x Medling i familjeärenden Dagverksamhet/eftermiddags- och kvällsvård, fritid (bedömning och plan)
Social rehabilitering/kamratstödsgrupper x
Social kreditgivning nej Socialarbete x Socialhandledning x x
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
45
Effektiverat serviceboende, bedömning och plan
x x
Tillfälligt boende x x
Utkomststöd, förebyggande och kompletterande
x
Assisterat boende x x
Stödservice, stödfamilj x x
Skyddshemsservice x
Sysselsättningsstödande verksamhet x x
Kamratstöd x x x
Effektiverat serviceboende, bedömning och plan
x
Tillfälligt boende x Utkomststöd, förebyggande och
kompletterande
x
Assisterat boende nej Stödservice, stödfamilj x x Skyddshemsservice x
Sysselsättningsstödande verksamhet x x Kamratstöd x
Köptjänster Rehabiliterande arbetsverksamhet Se tabellen ovan FinVacon Attendo
Samarbete med
t.ex. samkommuner och andra organisationer
Församlingar Österbottens psykosociala förening
Kostnader
Brutto: 10 152 961 € 150,65 €/inv. Brutto: Kan inte beräknas på motsvarande sätt
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna:
Saknas stödpersons- och familjeverksamhet, av integrationsfrämjandet ingår socialarbetet i vuxensocialarbete.
Kommentarer angående innehållet i kostnaderna: I Korsholm sköts all
verksamhet inom socialt arbete (till alla åldersgrupper) av fem socialarbetare. Ovanstående service ingår i deras arbete i olika stora delar. Kostnaderna kan därför inte beräknas skilt för de ovannämnda serviceformerna.
Nyckeltal
ÖVRIG SOCIALVÅRD
Antal hushåll som fått kompletterande och förebyggande utkomststöd under året
1 412/432
Antal personer i rehabiliterande
arbetsverksamhet under året 414
Antal kontakter till socialjouren under året (alla)
2 080
ÖVRIG SOCIALVÅRD
Antal hushåll som fått kompletterande och förebyggande utkomststöd under året
69
Antal personer i rehabiliterande
arbetsverksamhet under året 61
Antal kontakter till socialjouren under året (alla)
136
Skillnader och likheter
I Korsholm hör integrationstjänster och stöd för sysselsättning till koncernförvaltningen (förutom klienter med TYP-plan). I Vasa finns en skild enhet som gör behovsbedömningar. Vasa har ett eget serviceområde för vuxensocialt arbete. Vasa har team som ”specialiserat sig” på servicehelheter, i Korsholm sköter fem socialarbetare hela fältet på ett omfattande sätt.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
46
VAASA KORSHOLM
Service för personer i
arbetsålder
Begreppsdefinition: Öppenservice och anstaltsservice för personer över 18 år. Serviceuppgifterna och tjänster som erbjuds inom dem har definierats utgående från THL:s föreskrift om klassificering av serviceuppgifterna inom socialvården (THL 1419/4.00.00/2015). Innehåller också
tjänster inom hälsovården.
Organisering Serviceområdet leds av serviceområdeschefen, som också
fungerar som chef för läkarna. Serviceenheterna leds av
serviceenhetschefer.
I Korsholm finns inte motsvarande indelning av tjänsterna.
Serviceformer − Horisonten, mentalvårds- och beroendecenter (service för personer över 25 år)
− Klaara, ungdomsstation (service för 13-24-åringar) − Vasa missbrukarcenter (tillnyktrings-, avgiftnings-,
substitutions- och anstaltsvård) − Boendeservice: personer med funktionsnedsättning och
intellektuell funktionsnedsättning, rehabiliteringsklienter
inom mentalvård och missbrukarvård − Stödservice för vardagskompetens (hemrehabilitering,
social och psykosocial rehabilitering, stöd som ges i
hemmet till rehabiliteringsklienter inom mentalvård och missbrukarvård)
− Missbrukarvård
Produktionssätt Service Egen Köpt Annat
Anstaltsservice x x
Mentalvårdsservice, Horisonten x x
Missbrukarservice, Horisonten x x
Ungdomsstationen Klaara x x
Serviceboende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning
x x
Dag- och arbetsverksamhet (rehabiliteringsklienter inom mentalvården)
x x x
Social rehabilitering/kamratstödsgrupper x x
Socialhandledning x
Effektiverat serviceboende mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning
x x
Service Egen Köpt Annat
Anstaltsservice (vård utom hemmet) Mentalvårdsservice, Horisonten* hvc VCS Missbrukarservice, Horisonten Vasa Ungdomsstationen Klaara Vasa Serviceboende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning
x
Dag- och arbetsverksamhet x x
Social rehabilitering/kamratstödsgrupper
x
Socialhandledning x Effektiverat serviceboende mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning
x
Tillfälligt boende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning
x
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
47
Tillfälligt boende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning
x x
Assisterat boende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning
x x
Sysselsättningsstödande verksamhet x x
Kamratstöd x x x
Missbrukarstation (tillnyktrings-, avgiftnings- och substitutionsvård)
x
Hemrehabilitering, distr. psykosocialt stöd
x
Uppföljning och stöd vid psyk. läkemedelsbehandling
x
Missbruksöverläkare x
Psykiatri, för vuxna x x
Hälsorådgivning för drogmissbrukare, Tipsi
x
Assisterat boende, mentalvårdsklienter och personer med funktionsnedsättning
x
Sysselsättningsstödande verksamhet Kamratstöd Missbrukarstation (tillnyktrings-, avgiftnings- och substitutionsvård)
Vasa
Hemrehabilitering, distr. psykosocialt stöd
Uppföljning och stöd vid psyk. läkemedelsbehandling
Missbruksöverläkare Psykiatri, för vuxna Hälsorådgivning för drogmissbrukare, Tipsi
Köptjänster − Boendeservice (bl.a. rehabiliteringsklienter inom mentalvården)
− Missbrukarrehabilitering bl.a. Pixne, Lappo (Minnesota), Kankaanpää, Rehappi/Coronaria m.fl.
− Psykosocial boendeservice (flera olika) − Psykosocial dagverksamhet (bl.a. Psykosociala
föreningen, FinVacon)
− Vasa stad − Vasa centralsjukhus/VSVD
− Pixne, USM, Lappo (Minnesota), Kankaanpää − Missbrukarvård (Vasa) − Psykosocial boendeservice (Attendo)
− Psykosocial dagverksamhet (Psykosociala föreningen, FinVacon) − Ungdomsarbetsverkstad Spurtti
Försäljning av tjänster till andra
Korsholm, Laihela, Storkyro, Malax, Vörå m.fl.
Samarbete med t.ex. samkommuner och andra organisationer
Pixne, Kankaanpää, Lappo m.fl. *Tjänster som hör till specialomsorgen finns i tabellen Specialomsorg
Pixne, USM
Kostnader
Missbrukarvård: 7 108 780 €, 105 €/inv. 2016 är nettokostnaderna inom missbrukarvårdens specialservice 68 euro/inv. (THL)
Missbrukarvård: 88 740,52 €, 4,58 €/invånare 2016 är nettokostnaderna inom missbrukarvårdens specialservice 6 euro/inv. (THL)
Nyckeltal
MISSBRUKARVÅRD
A-klinik, antal klienter under året 394
MISSBRUKARVÅRD
A-klinik, antal klienter under året 28
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
48
Akutvårdsstation, antal klienter under året 319
Rehabiliteringsanstalt, antal klienter under året
89
Ungdomsstation, antal klienter under året 542
Boendeservice och stödboende, antal klienter under året
44
Antal klienter i psykiatrisk boendeservice
under året 119
Antal klienter i mentalvårdens dagverksamhet
under året 119
Akutvårdsstation, antal klienter under året 5
Rehabiliteringsanstalt, antal klienter under året
17
Ungdomsstation, antal klienter under året 85
Boendeservice och stödboende, antal klienter under året
0
Antal klienter i psykiatrisk boendeservice
under året 2
Antal klienter i mentalvårdens dagverksamhet
under året
Skillnader och likheter
Vasa producerar missbrukarvårdstjänster (öppenvårdstjänster, akutvårdstjänster och substitutionsvård) till Korsholm. Mentalvårdstjänster för Korsholm via VCS och hvc. Båda använder Pixne-kliniken. Kommunerna sköter själva socialt arbete och socialhandledning.
En stor del av tjänsterna är för Korsholms del köptjänster. Vasa är den största serviceproducenten. Vasa och VCS och kommunerna i landskapet har inlett planeringen av integreringen av missbrukar- och mentalvårdstjänster. Integreringsplanen gäller i det här skedet Vasa, i planerna finns en sammanslagning av Vasa stads och sjukvårdsdistriktets missbrukar- och mentalvårdstjänster till en ny klientorienterad helhet.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
49
BOKSLUT 2017 och BUDGET 2018
VASA
KORSHOLM
Budgeten 2018 för Vasa stads social- och hälsovårdsväsende är 244 miljoner euro. I schemat nedan finns resultatområdenas budgeter för år 2018 och bokslutssiffror 2017.
Därtill fungerar under social- och hälsovårdsnämnden och sektordirektören affärsverket Vasa regionala företagshälsovård. Affärsverket har
verksamhetsenheter i Vasa, Korsholm och Laihela. I bokslutet för år 2017 var omsättningen 4 230 129 € och i budgeten för år 2018 har omsättningen fastslagits till 4 825 000 €.
Sektorns ändrade budget 2018 enligt kontoslag byggs som helhet upp
enligt tabellen nedan, så att verksamhetsbidraget är 214 046 900 €. Köp
av tjänster 137 miljoner € innehåller också stadens interna
förvaltningsservice samt köp från kommuner, samkommuner och andra
serviceproducenter:
Bokslut 2017 och budget 2018
Resultaträkning BS2017 BU2018 €/inv. (2018)
Socialnämnden 18 208 794 19 202 940 991
Vårdnämnden (KO)
12 814 405 12 535 300 647
Specialsjukvården 22 028 595 23 150 000 1 194
Totalt 53 051 794 54 888 240 2 832
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
50
Budget 2018
Budget 2018
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
51
C. Servicenät, Vasa / G. Servicenät, Korsholm
Servicenät och närservice per verksamhetspunkt - skola, daghem, serviceboende, läkarmottagning, bibliotek osv. (i mån av möjlighet utmärkta på en karta kommunvis) - centrala iakttagelser rörande servicenätet bl.a. centraliserat/decentraliserat osv.
Social- och hälsovårdsenheterna har inte utmärkts på kartan. De inlämnas som bilaga (bilaga 3 hyresobjekt inom social- och hälsovården Vasa och
Korsholm)
VASA
KORSHOLM
Avsikten är att en verksamhetsenhetsvis servicenätsutredning ska göras som en
del av beredningen av landskaps- och vårdreformen. Kartan blir inte färdig till kommunsamgångsutredningens rapportskede. Hälsovården:
− Servicenätet har under de senaste åren centraliserats delvis. Hälsostationer har sammanslagits. Läkar- och
skötarmottagningsverksamheten har centraliserats till större helheter, så att mottagningsservicen i stadskärnan har slagits ihop administrativt till
två och fysiskt till fyra enheter. − I Lillkyro fungerar en egen liten hälsostation. − Mödrarådgivningsverksamheten har koncentrerats till en
verksamhetsenhet i Sandviken.
I samma enhet finns också den centraliserade familjeplaneringen. − Under huvudhälsostationen fungerar könssjukdomspoliklinik,
frakturpoliklinik, fysioterapi, röntgen och laboratorium. − År 2022 centraliseras Vasa stads läkar- och skötarmottagning till H-
huset som byggs på Vasa centralsjukhus område och i och med det konkretiseras integreringen av tjänsterna inom social- och primärvården och specialsjukvården.
− Barnrådgivningsverksamheten och skol- och studerandehälsovården fungerar som närservice på områdena.
− Hemsjukvården hör till resultatområdet hem- och anstaltsvård. − Till samarbetsområdet inom hälsovården hör Laihela.
Laihelas hälsostation fungerar mycket självständigt som ett eget resultatområde.
− Munhälsovården fungerar vid 7 tandkliniker.
Sammanslagning av dessa till två stora enheter är under beredning.
Hälsovården: Inom samarbetsområdet finns två huvudhälsovårdscentraler, varav en i Korsholm (Smedsby).
Hälsostationer finns i Replot, Helsingby, Solf, Kvevlax. Norra Korsholms hälsostation finns i samma hälsostation som Smedsby hälsostation som båda är
inrymda i huvudhälsostationen. I huvudhälsocentralen finns centraliserad verksamhet, såsom dagtida jour (inkl. tandvårdsjour), sjukvårdsmottagning, mödrarådgivning, röntgen, laboratorium,
psykolog och talterapitjänster, socialarbetare (patientombudsman), astmaskötare, diabetesmottagning. I hälsostationerna finns verksamhet enligt följande: barnrådgivning, hemsjukvård. I skolorna finns utrymmen för skolhälsovård. I Skolcentret i Smedsby finns en hälsostation för skolhälsan. I skolcentret finns uppemot 1 600 elever Servicenät och närservice per verksamhetspunkt
skola, daghem, serviceboende, läkarmottagning, bibliotek osv. centrala iakttagelser rörande servicenätet bl.a.
centraliserat/decentraliserat osv.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
52
Socialarbete och familjeservice:
− Resultatområdets viktigaste enheter som erbjuder klientmottagningsservice finns placerade i Vasa centrum.
− Vid socialcentralen (Vörågatan 46) finns största delen av servicen inom socialarbetet för barnfamiljer, socialarbetet inom barnskyddet och
familjerådgivningen. − Bedömning av barnfamiljernas servicebehov (enligt socialvårdslagen och
barnskyddslagen) görs också vid socialcentralen. − Vuxensocialarbetet och socialhandledningen har koncentrerats
huvudsakligen till Handelsesplanaden 9 A. − Mentalvårds- och beroendecenter Horisonten finns på Vasaesplanaden 20
B.
− Ungdomsstationen Klaara finns i fastigheten vid Kyrkoesplanaden 28. − Egna och köpta boendeenheter för personer med funktionsnedsättning
och rehabiliteringsklienter inom mental- och missbrukarvården finns på olika håll i staden, likaså anstaltsenheterna inom barnskyddet för placering utom hemmet.
− Anstaltsplatser inom barnskyddet för placering utom hemmet skaffas
också från privata serviceproducenter och ca 65 % av placeringarna gjordes i familjer inom familjevården.
− Boendeservice för personer med funktionsnedsättning köps också från Eskoos och Kårkullas boendeenheter.
− Boendeservice för rehabiliteringsklienter inom mentalvården köps huvudsakligen från två organisationer samt ca 25 platser från privata serviceproducenter.
− Dag- och arbetsverksamheten för personer med funktionsnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning finns vid två olika enheter i Brändö (Fyren) och Sunnanvik (Sjöstjärnan).
− I Tervajoki finns samkommunen Eskoos boendeenhet och dag- och arbetsverksamhetsenhet och i Vasa finns Kårkullas boendeenheter.
− Klienterna inom missbrukarrehabilitering har två separata boendeenheter, på Skeppsgatan (Aaltohemmet) och invid
huvudhälsostationen (Silmukoti) samt stödbostäder på olika håll i Vasa. − I stadsdelen Lillkyro ordnas servicen med tidsbokning i Vähäkyrötalo eller
i form av hembesök. − Öppenservice för rehabiliteringsklienter inom mental- och
missbrukarvården och rehabiliterande arbetsverksamhet finns vid Handelsesplanaden 8.
− Serviceområdet för vuxensocialarbete koncentreras 11/2018 till Korsholmsesplanaden 44.
− Specialomsorgstjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning ordnas inom samkommunerna Eskoo och Kårkulla, vilka också svarar för anstaltsvården (9 pers.).
Socialvården: Inom äldreomsorgen är hemservicen decentraliserad så att det i varje kommundel finns en hemservicebyrå med hemserviceledare och personal. Hemservicebyråerna finns i
Replot för Replot-Björköbyområdet
Smedsby (vid Solgård) för Norra Korsholm
Kvevlax för Kvevlaxområdet Smedsby (vid Seniorpunkten) för Smedsbyområdet
Helsingby för södra och östra Korsholm
Solf för Solfområdet
I Smedsby finns boendeenheterna Solgård, Elvira, Hanneshemmet, Helmiina och
Solhörnan samt Folkhälsans gruppboende (köpservice). På Replot finns Aspgårdens boende. Ledaren för närståendevården finns vid Solhörnan i Smedsby. Personalen inom familje- och individomsorgen samt socialvårdens förvaltning finns
i ämbetshuset i Smedsby.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
53
− Österbottens socialjour betjänar hela landskapet Österbotten utanför tjänstetid, byrån (ingen kundbetjäning) finns vid Senatsgatan 1.
− Österbottens medlingsbyrå betjänar landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten.
− Ungdomsstationen Klaaras, familjerådgivningens och mentalvårds- och missbrukartjänster säljs också till kommunerna i grann-/närområdet.
− Flyktingmottagningscentralens bostäder finns på olika håll i Vasa, kundservicen har koncentrerats till byrån vid Fredsgatan xx.
− Österbottens tolkcentrals tjänster flyttades till Mico Botnia Ab 1.5.2018. − Resultatområdet svarar för närvarande för ett utvecklingsprojekt i
landskapet Österbotten som hör till LAPE-reformprogrammet. − Anslutningen till KANTA-kunduppgiftsarkivet har beretts inom VaLaS-
projektet, som THL finansierar.
− Vasa är också med gällande vuxensocialarbete i Pro SOS-utvecklingsprojektet inom socialarbete.
Hem- och anstaltsvård:
− Den omfattande och fleråriga strukturförändringen inom hem- och
anstaltsvården slutfördes i början av år 2018, då den långvariga anstaltsvården hade monterats ned.
− I Vasa har fem egna hus med effektiverad service byggts under de senaste fem åren.
− Även avdelningsverksamheten har utökats för att ersätta anstaltsvårdens bäddavdelningsplatser.
− Tyngdpunktsområdet har varit och är fortsättningsvis utvecklande av
hemvård och hemrehabilitering. − Också Seniorcentrets verksamhet har utvecklats för att producera
mångsidiga tjänster, med hjälp av vilka de äldre kan bo längre och vara i bättre kondition i sina egna hem.
− Stadssjukhusets avdelningar har profilerat sig efter behov. − Hemsjukhusets verksamhet utvecklas och dess beredskap att sköta mera
patienter ökas genom att flera sjukskötare läggs till i morgon- och
kvällsskiftena. − Hem- och anstaltsvården har förberett sig på den kommande
vårdreformen genom att finslipa sina processer och förbättra sin profil och sitt varumärke.
För sektorns ansvarsområde för vårdarbete ansvarar ledande överskötaren med stöd av överskötarna (hälsovårdsservicen 1 och hem- och anstaltsvården 1 samt inom Laihelas resultatområde en kombinerad vakans för resultatområdeschef-överskötare 1) samt serviceområdescheferna och enheternas ansvarspersoner.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
54
Serviceområdet gemensam och teknisk stödservice leds av förvaltningschefen. Serviceområdet sköter om sektorns anläggningsservice och säkerhetstjänster. I en del av enheterna fungerar för både klienternas, personalens och fastigheternas säkerhet vaktmästare eller vaktmästarhandledare. Säkerhetstjänster köps också i form av bevakningsservice. I många fastigheter finns kameraövervakning och
personlarmsystem. Servicemän och specialservicemän sköter om underhåll och service av medicinsk apparatur. De sätter också ihop och transporterar bl.a. sjukhussängar och andra hjälpmedel till hem och servicebostäder samt utför mindre reparationsarbeten i bostäder för tryggande av boende hemma. Därtill svarar serviceområdet för
sektorns klädvård. Arbetskläderna hyrs och tvätteritjänster köps.
Vasa stad centraliserade stödservicen 2015 och därför sköts inte uppgifter inom allmän förvaltning, ekonomi- och personalförvaltning samt ICT-stödservice längre som egen verksamhet, utan antingen som köptjänst antingen från centralförvaltningen eller genom stödservicebolag som inledde verksamheten i början av maj. Upphandlings-, centrallager- och
transportservicen köps från stödservicebolaget TeeSe Botnia Ab. Bolaget har också hand om bl.a. mat- och städservice samt fastighetsunderhåll. Stödservice inom ekonomiförvaltning, löneförvaltning och ICT produceras för sektorn delvis av centralförvaltningen, delvis från stödservicebolaget Mico
Botnia Ab. Tolkcentralen överfördes till Mico Botnia Ab då bolaget inledde sin verksamhet.
Förvaltningschefen, HR-controllern och sektorns två jurister fungerar administrativt under centralförvaltningen som stöd för sektordirektören och sektorledningen. Socialombudsmannen fungerar inom centralförvaltningen
och Vasa stad säljer tjänster till landskapet. Också Korsholm köper socialombudsmannens tjänster från Vasa. I båda kommunerna fungerar också en lagstadgad patientombudsman som egen verksamhet. Vasa har också ett handikapp- och tillgänglighetsombud. Denna verksamhet grundar sig inte på lagstiftning.
Laihela kommun har genom ett samarbetsavtal överfört primärvårdstjänsterna och till dem nära anknutna socialtjänster att skötas av
Vasa stad. Serviceenheter inom Laihelas resultatområde är läkarmottagning med rådgivningsverksamhet (familjeplanering, mödrarådgivning, skolhälsovård, studenthälsovård), tandvård, hemsjukvård, bäddavdelning, munhälsovård, fysioterapi samt stödservice inkl. instrumentvård, städ- och underhålls- samt
säkerhetstjänster. Via Vasa stad samordnas enligt samarbetsavtalet
ungdomsstationen Klaaras, familjerådgivningens samt missbrukarvårdens öppen-
Stödtjänster för förvaltningen
It-tjänster, HR, lönebyrå och ekonomiavdelning gemensam för hela kommunens förvaltning. Hör under koncerntjänster.
Samarbetsområdet för primärvården i Korsholm och Vörå grundades 2009 för att sköta folkhälsoarbetet i kommunerna. Korsholms kommun är värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för vårdnämnden. En huvudhälsovårdscentral
finns i Korsholm och en finns i Vörå. Via huvudhälsovårdscentralerna i de respektive kommunerna ordnas öppen hälso- och sjukvård, hem- och avdelningsvård, specialtjänster och tandvård (se organisationsschemat för Korsholms hälsovård för närmare information).
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
55
och anstaltvårdstjänster samt socialombudsmannens tjänster. Resultatområdet leds av resultatområdesdirektören-överskötaren. I förhållande till Vasa är resultatområdets kostnader noll euro i och med att Laihela kommun betalar enligt den i verksamhetens bokslut fastställa förverkligade kommunandelen.
D. Nuläge, flaskhalsar och utvecklingsbehov för service och verksamhet, Vasa / H. Nuläge, flaskhalsar och utvecklingsbehov för service och verksamhet, Korsholm
VASA Flaskhalsar i servicen och utvecklingsbehov (beslut som fattats eller
planer som gjorts) Strategiska mål och utvecklingsprogram för servicen, tidsperspektiv 3-5 år
KORSHOLM
Flaskhalsar i servicen och utvecklingsbehov (beslut som fattats eller planer som gjorts) Strategiska mål och utvecklingsprogram för servicen, tidsperspektiv 3-5 år
Allmänt:
Vasa stad har också en central roll i vård- och landskapsberedningen. Vi samarbetar också intimt med sjukvårdsdistriktet. Bl.a. pågår planeringen av en sammanslagning av missbrukar- och mentalvårdsservicen. Vasas social- och hälsovårdsväsende har en aktiv roll i utvecklingen av utbildningen inom social- och hälsobranschen. Undervisningshälsocentral, tandundervisningshälsocentral och finansieringsavtal om utbildning inom sociala
sektorn (Helsingfors universitet, Social- och kommunalhögskolan och Jyväskylä universitet, Karlebys universitetscenter Chydenius). Vasa stad deltar i två kompetenscenter inom det sociala området FSKC och SONet BOTNIA (som avtalskommun). Inom social- och hälsovårdssektorn inleddes våren 2015 forskarutbildning inom social- och hälsovetenskaper. Med tvååriga
utbildningsperioder ville man på området skapa en infrastruktur som stöder
forskning och utveckling samt bidra till att det på området också i fortsättningen finns tillräckligt med sakkunniga som genomgått forskarutbildning och avlagt doktorsexamen. Forskarutbildningen har genomförts i samarbete med sjukvårdsdistriktet, universiteten, yrkeshögskolorna samt olika sakkunnigorganisationer. Utbildningen fortsätter som det nu ser ut under år 2018.
Allmänt:
Pågående utveckling: Ibruktagande av Kanta-tjänsten för socialvården genom samarbete med
vi5 (Vörå, Korsholm, Malax, Korsnäs, Närpes) Sote-planeringsarbete Deltar i utvecklandet av mental- och missbrukartjänster Korsholms kommuns socialvård har deltagit och deltar i nära samarbete
med Vasa och de övriga kommunerna i den utvecklingsverksamhet som pågår i landskapet. Ligger i linje med det som finns beskrivet för Vasas del.
Utveckling av hemsjukhusmodellen till att omfatta även andra klienter än palliativa klienter under 2019.
Flaskhalsar:
Ny lagstiftning eller nya förordningar samt enkäter från myndigheter är resurskrävande
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
56
H-huset: se texten om utvecklingsåtgärder inom den öppna hälsovården under mottagningsservice.
Äldreomsorg
Strategiska mål och pågående utveckling:
− En strukturomvandling inom äldrevården har genomförts enligt fullmäktiges beslut (6.5.2013 § 74).
− Vasas servicestruktur inom äldrevården är i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets rekommendation 2013.
− Alla tjänster har produktifierats.
− Kriterierna för tillgång till tjänster har fastställts i nämnden. − Satsningar har gjorts på vårdkedjornas funktionsduglighet: t.ex.
läkarservice verksamhetsstyrning utskrivningsskötare akutteam
hemrehabilitering m.m. − Tack vare åtgärderna har specialsjukvårdsfaktureringen börjat sjunka
och faktureringen för klinikfärdiga patienter har upphört. − Resultatområdets representanter har varit med i flera arbetsgrupper för
beredning av vårdreformen.
− Långtidsvården på stadssjukhusets avdelningar har upphört, då avdelningens 10 patienter flyttades till ett privat vårdhem i september
2017. − Sjukhusavdelningarnas profiler har gåtts igenom med tanke på den
kommande vårdreformen. − Stadssjukhusets platsantal har minskats radikalt under de senaste
åren. − I september 2017 upphörde all långtidsvård på sjukhuset och
platsantalet är 74.
− På avdelning 8 har man under många år arbetat med rehabilitering av patienter med hjärngenomblödningsstörningar. Genom att utnyttja det kunnande som samlats utvecklades avdelningen
till en enhet för krävande rehabilitering. I avdelning 10:s utrymmen byggdes med små ändringsarbeten en psykogeriatrisk enhet för sjukvårdsdistriktet. I början av år 2018 flyttades avdelningarna 8 och 10
till Vasa centralsjukhus avdelningar.
− Serviceboendet har förnyats. Egna servicehus med heldygnsomsorg har byggts (byggherre Pikipruukki FAb), 2016 färdigställdes Krannila och nya Fyrrykartano kunde öppnas i januari 2017. Brändös pärla som ersätter Kyrkoesplanadens servicehus
Äldreomsorg Strategiska mål och pågående utveckling:
Korsholms plan för att stödja den äldre befolkningen godkändes av fullmäktige 2015. De insatsområden som definierades i planen var: Åldersvänlig samhällsplanering med alternativa boendemöjligheter t.ex. i
form av servicekvarter. Friskvård och rådgivning som stöder de äldre i att ta ansvar för sitt eget
välmående. Hemvård prioriteras då tjänster till äldre utvecklas. Bra läkarstöd till hemvården. Ansvarsläkarsystem för sköra äldre med många sjukdomar. Effektiv rehabilitering i rätt tid. Rehabiliterande arbetssätt inom vård och omsorg. Kontinuerlig förstärkning av det gerontologiska och geriatriska kunnandet
hos personalen. Ansvarig arbetstagare för personer som behöver hjälp med att koordinera
sina vård- och serviceinsatser. Välfärdsteknologi som stöder hemmaboende. Service som stöder rörlighet (t.ex. byabuss).
Boendeplatserna utökas så att 5 nya platser tas i bruk hösten 2018 vid Helmiina och 10 nya platser tas i bruk vid Aspgården våren 2019 Digitalisering
Dosdispensering Alvar-tjänsten I & O – utvecklande av äldres service, spec. servicehandledning baserad på RAI
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
57
togs i bruk som sista enhet 5/2018. Ett nytt arbetssätt, ”kulturellt äldrearbete” har tagits i bruk. Skötardimensioneringen 0,6 togs först i bruk i finansministeriets kommunförsök vid servicehuset Himalaja, därefter i de övriga.
− Köptjänsterna konkurrensutsattes, nya ramavtal är i användning samt servicesedlar som kompletterar dem. Hemvård
− Produktiviteten har förbättrats. − Det direkta klientarbetets andel ökar.
Servicestyrningssystemet har kompletterats ytterligare med en
optimeringsdel. Teamarbetet har effektiverats. − Distans-/ansvarsläkarservicens kostnadseffekter utvärderades och
konstaterades vara bra. − Hemvårdens ledningssystem och resultatmätare förnyades,
sjukskötarnas och närvårdarnas arbete omorganiserades och en ny hemvårdsenhet grundades, som tar emot patienter som är i utskrivningsbart skick så fort som möjligt.
− Primärvårdens bäddavdelningskapacitet som blivit obehövlig monterades ned och vårdpersonalen överfördes till hemvården.
− Ergo- och fysioterapeuterna utökades på fältet och detta konstaterades ha en tydlig inverkan på klienternas funktionsförmåga och rehabilitering.
− Behovet av närståendevård ökar fortsättningsvis. − För att höja personalens arbetsförmåga startades projektet Energi ur
hälsa, i vilket hela hemvården deltar. − Den digitala distansomsorgstjänsten Alvar har tagits i bruk inom
hemvårdens serviceområden. − Ett robotiseringsförsök inom hemvården kommer eventuellt att inledas i
samarbete med Åbo Akademi. Seniorcentret
− Som målgrupp för arbetet definierades tydligare hemmaboende klinter som redan förlorat av sin funktionsförmåga eller riskklienter.
− Arbetsmetoderna och resursernas placering har bedömts på nytt.
− En hälsovårdare bedömer (på hembesök) äldre som använt mycket tjänster och närståendevårdens klienter och närståendevårdarna.
− Seniorcentret producerar substansprogram i Alvartjänsterna för
hemvårdens klienter.
Flaskhalsar och utvecklingsbehov:
Flaskhalsar och utvecklingsbehov:
Kvalitetsarbete (samma för landskapet), RAI behöver integreras ännu mera som grund för verksamhetsutveckling, uppföljning och åtgärder inom äldreomsorgen.
Otillräckligt läkarstöd till hemvården. Intensiv hemrehabilitering efter sjukhusvistelse ännu inte tillräckligt
utvecklad. Avsaknad av färdtjänst för specialgrupper.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
58
− Fungerande vårdkedjor både inom specialsjukvården och primärvården är en utmaning: flyttningen av patienter/klienter i vårdtrappan till rätt vårdplats/boendeservice.
− Inom hemvården ökande av kompetensen och processernas smidighet. − Även ökande av språkkunskaperna, inte enbart svenska språket, utan
flera språk, eftersom det i Vasa också finns många åldringar med
invandrarbakgrund. − Stärkande av hemrehabiliteringen. − Utvecklande av HyTe-funktionerna inom äldreservicen.
Svårt att rekrytera behörig personal, krävs åtgärder i form av tex. särskilda platser för läroavtal.
Långa köer till serviceboende med heldygnsomsorg. Utreda möjligheten att ta i bruk servicesedlar för serviceboende med
heldygnsomsorg. Åldersvänligt samhällsbyggande.
Hälsovårdsservice
Strategiska mål och pågående utveckling: Hälsovårdsservicens strategiska mål:
Förebyggande av sjukdomar, olyckor och utslagning. Minskande av välfärds- och hälsoskillnaderna mellan
befolkningsgrupperna. Rätt dimensionering av tjänsterna.
Effektiva vårdprocesser. Utnyttjande av informationsteknik, digitalisering, robotisering och annan
teknologi.
Skapande av nya verksamhetsmodeller och ibruktagande av god praxis.
Hälsovårdsservice
Strategiska mål och pågående utveckling: Bra vård och bättre hälsa Genom ständiga förbättringar och patienten i fokus
Vision och värdegrunder inom samarbetsområdet för primärvården i Korsholm och Vörå
RIKT UTBUD AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSTJÄNSTER Allt från närservice till centrala specialiserade funktioner Vi ger vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet
Tillgänglighet, medmänsklighet och gott bemötande är viktiga ledord för oss
FÖRTROENDE, ERFARENHET OCH NYTÄNKANDE
Vårt arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet och rätt kompetens hos våra medarbetare
Lärande i arbetet, nytänkande i arbetssätt är viktigt
STOLTHET OCH BRA ARBETSMILJÖ Våra medarbetare känner stolthet över att arbeta hos oss
Vi skapar en god atmosfär för patienter och personal genom att se och uppmuntra varann
Vi har stort inflytande över verksamheten Vi tar alla eget ansvar och arbetar i riktning mot uppsatta mål
TILLSAMMANS ÖVER GRÄNSERNA
Utifrån våra brukares behov samverkar vi med övriga vårdgivare för att
nå bästa resultat Servicekedjor inom sjukvårdsdistriktet implementeras och uppföljs
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
59
Flaskhalsar och utvecklingsbehov:
Resurstilldelningen för utveckling är inte tillräcklig. Lokalitetslösningarna som förtätningen av servicenätet kräver är svåra. Personalbristen stör verksamheten. Informationsteknik samt bestämmelser begränsar utvecklingsarbetet.
Kötiderna till icke-brådskande vård varierar enligt hälsostation mellan 6
och 11 veckor. Inom tandvården är vårdkön kring 6 månader.
Flaskhalsar och utvecklingsbehov: Akutmottagningstiderna räcker inte till, en del patienter hänvisas till
samjouren Köer till läkare när bemanningen är lägre. Svårt rekrytera yrkesgrupper med litet kollegialt stöd, så som
talterapeuter, psykologer
Brist på intervallvårdsplatser = långa köer
Socialarbete och familjeservice
Resultatområdet är med i regeringens spetsprojekt för barn- och familjeservice (LAPE) och Pro SOS-projektet (utvecklingsprojekt inom vuxensocialarbete) gällande utveckling av arbetsmetoder samt digitala tjänster. I samarbete med THL och kompetenscentret inom det sociala området SONet BOTNIA fortsätter
utvecklingen av klientdatasystemet för anpassning till KANTA-arkivet. På resultatområdet tas kvalitetssystemet SHQS i bruk. Kostnadsmedvetenheten stärks inom olika tjänster.
Mål - Stödande av föräldraskap och främjande av barnets individuella tillväxt och
positiva utveckling och delaktighet. - Utveckling av familjevårdens och familjearbetets kvalitet, innehåll och resurser. - Utveckling av metoderna för integrationsstöd och förtydligande av arbetsfördelningen i samarbete med olika förvaltningar och övriga aktörer. - Förebyggande och minskande av skador på grund av rusmedelsmissbruk och
mentalvårdsproblem samt främjande av familjernas funktionsförmåga och trygghet. - Utveckling av metoderna för bedömning av flersektoriellt servicebehov. - Förtydligande av klientprocesser och arbetsfördelning enligt socialvårdslagen. - Val av mätare som beskriver informationsproduktionens och verksamhetens resultat och effekter.
- Säkerställande av att klientens självbestämmanderätt förverkligas och hörs.
- Produktifiering av servicefunktionerna och säkerställande av kostnadseffektiviteten vid olika serviceenheter.
Strategiska mål och pågående utveckling:
− Förändringsprogrammet gällande service för barn och familjer (LAPE), LAPE-förändringsagent, ibruktagande av åtgärder enligt utvecklingsprojektets rekommendationer.
Socialarbete och familjeservice
Strategiska mål och pågående utveckling: Korsholms välfärdsplan för barn och unga (godkänd av KF 3/2015) innehåller följande huvudmålsättningar:
Stärka barns och ungas fysiska och psykiska välmående genom förbyggande arbete.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
60
− Utvecklingsprojektet inom socialarbetet Pro SOS (fortsätter till 6/2019), ibruktagande av mätare för klientens funktionsförmåga.
− Anslutningen till KANTA-systemet fortsätter i fråga om övriga serviceuppgifter inom socialvården.
− Serviceformulering och företagarutbildning. − Befästande av ICDP-arbetsmetoden inom barnskyddets placeringar
utom hemmet. − Utbildarutbildning för arbetsmetoden TLP (fungerande barn och
familj) och ibruktagande av arbetsmetoden i samarbete med andra aktörer.
− Befästande av verksamhetsmodellen för systemiskt barnskydd. − Åtgärder enligt välfärdsprogrammet för barn och unga åren 2018-
2021, deltagande i arbetet med landskapets plan.
− Åtgärder enligt Vasas integrationsprogram för åren 2019-2022. − Utveckling av familjevården, med beaktande av hela landskapets
behov. − Behovsutredning om enhet på särskild och krävande nivå då det
gäller placeringar utom hemmet. − Vasa stads och Vasa sjukvårdsdistrikts gemensamma planering om
sammanslagning av missbrukar- och mentalvårdsservicen. − Konkurrensutsättning av köpservicen då det gäller barnskyddets
placeringar utom hemmet. − Konkurrensutsättning av boendeservice för klienter inom
missbrukar- och mentalvårdsrehabilitering.
Flaskhalsar och utvecklingsbehov:
− Kraftigt ökade klientmängder inom barn- och familjesocialarbetet enligt socialvårdslagen samt inom barnskyddet: behov av sådan service och sådant stöd som inte kan åtgärdas med socialvårdens metoder.
− Svårigheter att få tjänster inom psykiatrin, i synnerhet inom ungdomspsykiatri, patienter skrivs ut till veckoslutet mitt under
placering. − Mest svårigheter att få personal vad gäller psykologer, socialarbetare
och i någon mån sjukskötare. − Ordnande av service för personer med intellektuell funktionsnedsättning
som håller på att bli självständiga samt Nepsy-ungdomstjänster. − Inom integrationsfrämjandet arbetsfördelning i fråga om tjänster som
inte hör till social- och hälsovården. − Ordnande av vård på special- och krävande nivå för små barn med
funktionsnedsättning. − Ordnande av service på special- och krävande nivå inom
missbrukartjänsterna för unga. − Utveckling av familjevårdens kvalitet och stödet till familjevårdarna.
Tidigt stöd till barn och unga samt deras familjer i tvärsektoriellt samarbete för att förebygga utslagning.
Stärka barns och ungas delaktighet.
Pågående utvecklingsarbete: Förstärka det psykosociala stödet till unga och unga vuxna som riskerar att
marginaliseras och som behöver social rehabilitering. Ny plan under arbete för att utveckla tvärsektoriellt samarbete kring
rusmedelförebyggande arbete bland barn och unga. Utveckla barn- och familjetjänster genom deltagande i Lape-projektet. Utveckla psykosociala tjänster: psykosocial gruppverksamhet inleds 2018 i
samarbete med psykosociala föreningen.
Deltagande i Vasa skyddshems projekt.
Flaskhalsar och utvecklingsbehov:
Ett växande antal familjer som har mångfacetterade problem, både bland föräldrar och barn missbruk och psykiska problem, nuvarande
socialarbetarresurs otillräcklig. Missbrukar- och mentalvårdens samarbete med
barnskyddet/familjetjänsterna behöver utvecklas.
Behov av att utveckla morgon- och eftermiddagsverksamheten inom specialomsorgen.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
61
− Val av funktionsförmågemätare och bedömningsmetod, i Pro SOS-projektet prövas Kyky-funktionsförmågemätaren, jämförts med TUVA.
Specialsjukvård
Strategiska mål och pågående utveckling:
Vasa stad och sjukvårdsdistriktet bereder inom missbrukar- och mentalvårdstjänsterna bildande av en ny servicehelhet från början av år 2019. Beslut har i detta skede inte fattats om saken. Behandling i oktober i nämnden och sjukvårdsdistriktet. Integrering av mentalvårds- och
missbrukartjänsterna planeras genom att modellera nya klientorienterade, kostnadseffektiva och verkningsfulla verksamhetssätt, så att verksamheten kan anpassas som landskapsmässiga funktioner. Till stöd för beredningsgruppen har ansvariga personer från olika organisationers serviceformer samlats, från sjukvårdsdistriktet och kommunerna.
I utvecklingen av diabetesarbetet ingår i Vasa stads och VSVD:s första
skede att flytta till gemensamma utrymmen under år 2019, eventuellt från 3/2019. Den egentliga sammanslagningen av diabetescentralens verksamheter
skulle förverkligas från början av 2020. Beslut har inte fattats i det här skedet, det är fråga om en strategisk utvecklingsplan.
Flaskhalsar och utvecklingsbehov:
Lösning av situationen gällande flyttningsfördröjningspatienter och vården av s.k. primärvårdspatienter inom den nuvarande specialsjukvården, i synnerhet i s.k. akutsituationer (t.ex. semestertider, infektionsepidemier).
Specialsjukvård Strategiska mål och pågående utveckling:
− Målsättning: Inga förflyttningsfördröjningsklienter på VCS
Flaskhalsar och utvecklingsbehov:
− Smidigt förfarande behövs gällande överflyttning av patienter som ej kan hemförlovas från VCS utan behöver en avdelningsplats inom primärvården
för rehabilitering. Antalet primärvårdsplatser inom distriktet borde fås ner enligt nationella direktiv men ersättande system måste hittas för att göra
detta möjligt. T.ex. hemförlovningsskötare som ännu mer aktivt försöker få hem klienter från VCS utan att styra patienten via hvc:s avdelning.
− Specialsjukvårdens storkonsumenter bör ännu mer än hittills fångas upp och tillsammans med primärvården uppgöras vårdplaneringar.
2.3 Centrala iakttagelser av likheter och olikheter i kommunernas service
Arbetsgruppens sammanfattande iakttagelser vid granskning av servicen i kommunerna gemensamt
Gemensamma nämnare
Olikheter
Äldreomsorg RAI Servicekriterierna förhållandevis enhetliga.
Stödservicen enhetlig.
Äldreomsorg Olika informationssystem.
I Vasa Pegasos/i Korsholm Abilita.
Organiseringen av arbetet olika (servicestyrning), skillnader i förmansstrukturerna.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
62
Korsholm har ingen digital vård.
Hälsovårdsservice Verksamheterna är organiserade på mycket olika sätt, båda kommunerna
sköter om de lagstadgade primärvårdsfunktionerna.
Hälsovårdsservice Vasas patientdatasystem inom primärvården är Pegasos, i Korsholm
Abilita. Patientdatasystemet inom Vasas tandvård är LifeCare.
Vasa har mera differentierad verksamhet på grund av större volym.
Socialarbete och familjeservice En del av tjänsterna utvecklats och/eller används i samarbete (personlig
assistans, socialjour, missbrukarservice, substitutionsvård). Samma klientdatasystem (Abilita).
Socialarbete och familjeservice Verksamheterna är organiserade på mycket olika sätt, båda kommunerna
sköter om de lagstadgade funktionerna.
Kommunernas goda praxis och möjligheterna att utnyttja den
VASA
KORSHOLM
Äldreomsorg:
Mobil journal, Pegagos med. Optimering, dirigering av hemvården. Distansläkarservice. Maskinell dosdispensering av mediciner. Hemrehabilitering. Alvar-digitala tjänster.
Systematiskt genomförda TAK-enkäter.
Äldreomsorg:
Mobilt system för uppföljning av hemservicebesök (Abilita) Enkäter för utvärdering av servicens kvalitet (klienter-anhöriga-personal
tillfrågas) I Korsholms används en gemensamma vård- och serviceplan för
hälsovårdens och äldreomsorgens klienter. Planen ger en heltäckande bild av klientens vård och service, rehabilitering, målsättningar, resurser,
problemområden, hjälpmedel samt beviljade stödtjänster. Genom den elektroniska uppföljningen sker dokumentering, utvärdering och uppföljning av given vård. Detta ger även en ökad patient- och
klientsäkerhet eftersom personal har möjlighet att läsa och dokumentera hemma hos klienten och uppgifterna syns direkt i planen. Den gemensamma vård- och serviceplanen är ett viktigt redskap för det mångprofessionella arbetet och stödjer på ett tydligare sätt klientens
rehabilitering, klientens delaktighet och samverkan med anhöriga. En integrering av RAI-mätinstrument till den gemensamma vård- och
serviceplanen är också under utveckling och kommer att tas i bruk inom kort i Korsholm. Denna integrering medför att klientens vårdplan på ett tydligare sätt byggs upp utgående från de resultat och värden som RAI-
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
63
bedömningen ger, vilket gör att klienten får en mera individuell och målinriktad vård- och serviceplan.
Hälsovårdsservice: För läkarutbildning som överskrider språkgränserna beviljades Vasa stad
ett anslag på 100 000 € för språkmentorskap och -handledning för läkare genom digitaliseringens metoder, samarbetsprojekt mellan Åbo Akademi och Åbo universitet, finansiär Kulturfonden. Finansieringsbeslutet erhölls 8/2018.
Undervisningshälsocentral och i och med den betoning på yrkesövergripande utbildning, introduktion och seniorstöd.
Undervisningstandklinik.
Enhet för hälsofrämjande, förebyggande arbete och uppsökande verksamhet bland kommuninvånarna.
Rådgivnings- och skolhälsovårdsbesöken har modellerats och dokumenterats elektroniskt.
God introduktionspraxis och introduktionsmaterialet finns i elektronisk form i intranätet.
Familjeträning, papparådgivning. Klientansvarig-funktion (de som använder mycket service) på
Laihelamottagningen. Partnerskapsavtal med MLL, tidigt stödande av familjer, Vartu
(gruppverksamhet + hembesök).
Föräldragrupper koordinerade av rådgivningen, 8 träffar. Fysioterapeuternas direktmottagning.
Diabetesenhet. Utveckling av funktionerna i mångprofessionella styrgrupper, bl.a. skol-
och studenthälsovård, munhälsovård, mödrarådgivning o.s.v. Elektroniska tjänster har utvecklats redan i över tio år: elektronisk
tidsbokning (studenthälsovård, venerisk poliklinik, familjeplanering och skötarmottagning), textmeddelande till patienterna (påminnelse om mottagningstid, Marevananvisning, laboratorieresultat), e-hälsoportal för
kommuninvånarna. ITTE-anmälningsautomater på mottagningarna. Duodecims omfattande databaser används via det interna intranätet bl.a.
Oppiportti − Stödsystem för beslutsfattandet i Pegasos, vilket påminner och vägleder i
vårdbesluten.
− Elektronisk klientrespons, Roidu-systemet.
Hälsovårdsservice: Områdesansvar ger möjlighet till kontinuitet; patient-läkare-AKS-skötare.
Lättare att upptäcka storkonsumenter Små enheter har lättare att testa nya system Vissa delar av verksamheten bättre lämpade att sköta centraliserat;
mödrarådgivning, akutsjukvård (men subakut vård bör kunna skötas av områdesläkare) och geriatrisk vård (minnesutredning t.ex.)
Öppet diskussionsklimat, tillåtet och önskvärt att säga till om något är/görs fel
Nya, renoverade utrymmen utrustade för SOTE Personalen ansvarstagande, låg personalomsättning Fysioterapins direktmottagning Kundfeedback via Roidu-system Duodecims beslutsstöd i patientjournalsystemet för läkare tagits i bruk Sedan 2012 gjorts satsningar på personalutbildning inom
förbättringsarbete enligt Lean för att genom kontinuerlig utveckling av verksamheten utifrån upptäckta avvikelser förbättra kundflödet, öka patientsäkerheten och öka tillgängligheten till vård.
Förbättringsgrupp som behandlar inkomna förbättringsförslag och ordnar personalutbildning som stöder verksamhetens målsättningar.
Socialarbete och familjeservice: Team för bedömning av servicebehov Hemservice för barnfamiljer Håven och Väylä
Socialarbete och familjeservice: Mångprofessionellt arbetssätt används både i utredningsarbete och i
klientarbete
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
64
Hela sektorn − kvalitetsledning, systematiskt kvalitetsarbete − systematisk förmans- och ledarskapsutbildning − satsningar har gjorts på utbildning, undervisning och forskning, goda
möjligheter till yrkesmässig fortbildning − bättre utnyttjande av elektroniska arbetsrum och distansförbindelser,
minskar resande och kostnader, effektiverar arbetet och informationsgången
− s.k. omfattande verksamhetsberättelse − social- och hälsovård i samma organisation − social- och hälsovårdsförvaltningen i samma utrymmen, ständig dialog
och tätt samarbete, god anda − HaiPro-patientsäkerhets- och arbetssäkerhetsverktyg − Exreport-informationssystemet för ledningens stöd förenar verksamhets-,
ekonomi- och personalrapporteringen − Tätt samarbete och regelbundna möten med VSVD:s tjänstemannaledning − Resultatområdesvisa utvecklingsplaner
Gemensamt: Gemensamt GERI-Lean arbete som involverar alla enheter inom
äldrevården, över sektorgränser. Ger tydlighet i strukturer och arbetssätt, ger synlighet mot politiker och tjänstemän samt medarbetare.
3 Utvecklingstrycket i nuläget kommunvis
Vilka utvecklingstryck kan ses i nuläget och i framtiden ur uppgiftsområdets perspektiv? Vilka är de kommande lösningarna utgående från befintliga strategier (även utmärkta på kartan)? – verksamhet, volymer, specialfrågor, ekonomi, rekrytering, nuläget i förhållande till övergripande teman.
Utvecklingstryck – Se punkt 2.2 D & H och 2.3
VASA
KORSHOLM
Redan under flera år har staden haft utmaningar i rekryteringen av hälsocentralläkare. Vår lönenivå är inte helt konkurrenskraftig, men
arbetsgivarimagen har utvecklats bl.a. med god utbildnings- och handledningsverksamhet, vilket också syns i de goda vitsorden som studerande gett samt i deras villighet att komma på praktik. Just nu ser läkarsituationen ut att förändras i en positiv riktning.
Socialarbetarnas arbetssituation är utmanande på grund av klientmängderna, men vi har lyckats besätta tjänsterna med behöriga sökande. I synnerhet inom barnskyddet har förverkligandet av tidsfristerna/orken i arbetet tidvis varit utmanande.
Fortsatt utvecklingsarbete krävs inom avdelningsvården (närsjukhuset) för att komma i en situation utan köande. Kommunens GeriLean projekt kan delvis
avhjälpa problemet tillsammans med utbyggnaden av boendeplatser. Därtill bör utveckling ske mot en ökad vård i hemmet med nya verksamhetsmetoder som stöd i arbetet.
Läkarrekrytering är tidvis resurskrävande och försämrad läkartillgänglighet ger genast synlig tillgänglighetsbrist ur befolkningssynpunkt. Brist på talterapeuter ökar trycket på köptjänster/servicesedlar för servicen.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
65
Språkkunskapskrav
Vasa stads språkkunskapsklasser är fastslagna i förvaltningsstadgan: I God förmåga att i tal och skrift använda finska och svenska språken. II Nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda finska och svenska språken.
III Förmåga att förstå och använda finska och svenska språken. I sista hand bestäms språkkunskapskravet då uppgiften lediganslås. Arbetsuppgiften och eventuellt också arbetspunkten avgör vilken språkkunskap som ska krävas och den bestäms i huvuddrag enligt följande huvudprinciper:
1. av personer i ledande eller därmed jämförbar ställning samt personer vars
arbetsuppgifter omfattar betjäning av externa kunder krävs språkkunskaper enligt språkkunskapsklass I
2. av personer vars arbetsuppgifter omfattar betjäning av interna kunder krävs språkkunskaper enligt språkkunskapsklass II
3. av den övriga personalen krävs språkkunskap enligt språkkunskapsklass III.
Gällande sektorn har språkkunskapskraven preciserats i stadsstyrelsens allmänna sektion (senaste ändringen 30.5.2013).
Språkkunskapskraven har inom Vasa stads social- och hälsovårdssektor sänkts på grund av rekryteringsutmaningarna:
- hem- och anstaltsvården III - serviceboendet från fall till fall god förmåga att använda finska eller
svenska språket - tandskötare III
- samarbetsområdet inom primärvården finska språket
Den anställande myndigheten bestämmer vilken språkkunskap som krävs när uppgiften besätts.
Kommunstrukturutredningen för Vasa och Korsholm
4 Preliminär utvärdering av sammanslagningens styrkor, svagheter,
möjligheter och hot (SWOT-analys)
(Sammanfattning av centrala styrkor, svagheter, möjligheter och hot enligt arbetsgruppen)
Vasa som självständig kommun
Styrkor − stark yrkeskunskap, satsats på utbildning,
forskning och utveckling − verksamhet som följer med sin tid,
förändrings- och anpassningsbar, modern − kompetenta arbetstagare − fungerande tvåspråkighet − utvecklingsvilja: bl.a. projekt, Kaste-
projekt, servicedesign
− utnyttjande av digitalisering − kvalitetssystem i användning inom hela
sektorn − omfattande serviceutbud, mångsidig
servicestruktur − mångsidigt specialkunnande, t.ex.
diabetescentral, boendeenheter inom specialomsorgen, utskrivningsteam och hemrehabilitering, missbrukarservice över
kommungränserna egen verksamhet − strukturförändringen inom äldreomsorgen
har genomförts − korta avstånd − landskapsmässiga, ervaområdets och
landsomfattande nätverk
− landskapsaspekten eller social- och hälsovårdsintegrationen beaktad
− redan nu ansvarar Vasa för regionala tjänster, positiv inställning till regional utveckling t.ex. socialjour, medlingsverksamhet, tandvårdens veckoslutsjour,
socialombudsmannens verksamhet, Tipsi − gott samarbete och fysisk närhet till
specialsjukvården − social- och hälsovårdsfunktioner enligt
rekommendationerna − undervisningshälsocentral,
undervisningstandklinik
− hälsofrämjande enhet
− hemservice för barnfamiljer − medicine studerande värdesätter Vasa som
utbildningsplats − gott samarbete med tredje sektorn − anställning av långtidsarbetslösa, i
synnerhet inom äldrearbetet − omfattande integrationsverksamhet − Österbottens tolkcentral − handikapp- och tillgänglighetsombud,
beaktande av tillgängligheten
Svagheter rekryteringsutmaningar/problem med tillgång
på personal inom en del yrkesgrupper: läkare, tandläkare, psykolog, olika terapeuter, tidvis
socialarbetare, just nu också sjukskötare och närvårdare.
ork i arbetet, stödande av arbetshälsa, hantering av sjukfrånvaro
allmän förändring av arbetskulturen, man
förbinder sig nödvändigtvis inte vid arbetsgivaren för en lång tid
inneluftsproblem, lokalfrågor två- och flerspråkighetsutmaning i
servicebehovet flera informationssystem,
informationsöverföring och -tillgång i en del tjänster är tidsfristerna svåra att hålla − allt stramare ekonomisk situation
− ”social- och hälsovården outsourcats” ur stadskoncernen redan, nödvändiga investeringar eller anskaffningar blir ogjorda
ledning genom information svårt, dåliga informationssystem för ledarskap
ständigt informationsflöde, viktig information
kan drunkna svag resurstilldelning för forskning och
utveckling inom det sociala området dålig koordinering och resurstilldelning för
utveckling, görs ofta vid sidan om andra arbeten
delvis dåligt fungerande servicekedjor
kollektivtrafiken är inte fungerande till alla delar, vilket återspeglar sig i transportservicens kostnader
deloptimering och delvis dåligt fungerande kontaktytor försvagar kommunens/social- och hälsovårdsserviceproduktions helhet och klientens processer (t.ex. stängning på
sommaren, veckoavdelningar, tidsramar för
morgon- och eftermiddagsvård) ordnande av studenthälsovård i behövlig
omfattning även för studerande från andra orter
ordnande av verksamhet för den lagstadgade
sjömanshälsovårdscentralen
Möjligheter − utvecklande av verksamheten, samarbete
och gemensamt arbete med
specialsjukvården − integration av social- och hälsovården på
landskapsnivå − mångsidigt högskole- och
läroanstaltssamarbete, gemensamma
Hot − vissa uppgifter som kräver specialkunskap har
koncentrerats till en/få arbetstagare
− brist på yrkeskunnig och kompetent arbetskraft, konkurrensen om kunnig personal blir hårdare
− nyckelpersoner byts, tyst information överförs
inte
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
67
forsknings-, utbildnings- och utvecklingsprojekt
− digitalisering, distanstjänster och elektronisk service
− projektkunnande; utveckling av verksamheten, servicen och kunnandet via
projekt − goda förutsättningar för fördjupande av det
mångprofessionella samarbetet − öka klientorienteringen ytterligare, bl.a.
klientråd, erfarenhetssakkunniga − bättre utnyttjande av responsen i
utvecklingsarbetet − landskapets centralstad − utveckling av specialkunnandet, t.ex. inom
omsorgen om personer med intellektuell funktionsnedsättning
− innehålls- och tidtabellsmässig osäkerhet gällande vård- och landskapsreformen/social-
och hälsovårdsintegrationen − bristfälligt affärsekonomiskt kunnande
(avtalskunnande, konkurrensutsättningar) − projektkunnande och projektarbete vilar på
några fås axlar personaldimensioneringarna i vissa
klientprocesser hotar förverkligandet av tidsfrister och belastar personalen (t.ex. barnskyddet)
planeringens kortsiktighet, ”kvartalekonomi”
− marknadsstörningssituation − möjliga storolyckshot (bl.a. industrin,
kusten/havet, flygfältet) − i läroanstalterna betonas utbildningsplatser
inom teknikbranschen, återspeglas på
områdets arbetskraft inom social- och hälsovård, nu rekryteringsutmaningar
Korsholm som självständig kommun
Styrkor
Låg personalomsättning Bra läkarbemanning (tidvisa svackor) Gott rykte Närservice (barnrådgivning, hemsjukvård,
lab i byarna) Tillgång till röntgen och lab på hälsocentralen Stöd från modern avdelningsvård på akut-
och rehabiliteringsavdelning Fungerande äldrevård
I nära samarbete med anhöriga I kontinuerlig utveckling
Kontinuitet i kundkontakterna (hemservice, områdesansvar AKS-läkare m.fl.)
Vision och värdegrund antagen Moderna och ändamålsenliga utrymmen för
verksamheten. Ge personal möjlighet att verka på bägge
inhemska språken, framför allt läkare kommer för att lära sig svenska
Lagom stort område och lagom stora enheter Aktivt utvecklingsarbete Kundfokuserad verksamhet Ansvarstagande personal (små enheter gör
att personalen tar större eget ansvar) Bred kompetens ger möjlighet att se helheter Mångsidiga arbetsuppgifter Det sektoröverskridande arbetet fungerar
bra.
Svagheter
Barnrådgivningen splittrad ur personalsynpunkt
Sektorbunden verksamhet (primärhälsov./socialen/spec. sjukvård)
Geografiskt spridda hälsostationer kräver personalförflyttningar
Patientjournalsystem olika inom VSVD Köer till serviceboende vilket ger belastning
på närsjukhuset och hemvården Svårt att rekrytera vissa personalgrupper Spetskompetens gällande mindre grupper
kan inte byggas Otillräckliga personalresurser inom
socialarbete och hemservice. Otillräckliga resurser inom it-stödtjänster och
utvecklingen av digitala tjänster Otillräckliga tjänster inom mental- och
missbrukarvården
Möjligheter
E-hälsotjänster ger mervärde för patienterna Förändringsvilja och kunskap inom
förbättringsarbete finns hos personalen
Hot
Politiskt drivna förändringar ger osäkerhet Minskade ekonomiska resurser framöver? Valfrihet = konkurrens, hot mot ekonomin Landskapsreformen ett hot mot närservicen Ett splittrat socialskydd som inte har förnyats
så att det motsvarar behoven
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
68
SWOT Gemensam (om kommunerna fusioneras)
Styrkor
den nationella och regionala tyngden ökar i och med en kommunsamgång, även inom sjukvårdsdistriktet
också ur Vasas synvinkel beaktar man redan boende på landsbygden och att servicenätet sträcker sig utanför stadscentrum; förståelse
finns för närservice en större organisation samlar tjänsterna,
specialkompetensområdena utnyttjas bredare och möjligheten att specialisera/fördjupa kunnandet inom ett visst delområde ökar
i en stor kommun är det möjligt att tjänster som nu köps sköts i egen regi när resurserna
har slagits samman
Svagheter
tilläggskostnader på grund av harmonisering av löner och metoder
sillsallad av informationssystem i större enheter risk för minskat personligt
ansvar och engagemang två olika patientjournalsystem; ingetdera
systemet bättre och knappast användbart i ev. framtida landskap/SOTE; stor onödig kostnad att synkronisera/överföra data från ett system till ett annat om allt ska göras om ytterligare en gång inom några år.
Möjligheter
samordnade tjänster och serviceprocesser möjliggör bredare service för invånarna och valfrihet på båda språken
robotik, välfärdsteknologiutveckling en större arbetsgivare möjliggör mångsidiga
arbetspunkter och ökar möjligheterna till
omplacering och arbetsrotation, antalsmässigt flera arbetsplatser inom det egna substansområdet, ger ytterligare
möjligheter till utveckling av specialkompetens
flödestänkande kan utnyttjas i större utsträckning; •akuta patienten/kunden •kroniska patienten (återbesök,
intervallkontroller) i alla yrkesgrupper kan yrkeskompetensen
höjas genom att arbeta med smalare
spektrum servicen på två språk förbättras i den nya,
sammanslagna kommunen (volymen ökar i båda språkgrupperna)
kompetent ledarskap, optimal utveckling och användning av resurserna
tillgängligheten blir bättre eller/och jämlikare
frivillig integrering ger möjligheter att påverka bl.a. servicedesignen i främsta linjen (jfr den av lagstiftningen påtvingade integrationen av social- och hälsovården) och säkerställer att vi själva fattar beslut om våra egna tjänster som ett självständigt område
mindre sårbar organisation
lättare att rekrytera till större organisation centralisering av stödservicen ger fördelar
och förtydligar serviceprocesserna förenhetligade informationssystem, bl.a.
via den av VSVD administrerade konkurrensutsättningsprocessen och
utvecklingen av informationssystem (5-10 års tidsperspektiv)
minskar överlappande arbete och bl.a. inbördes fakturering och byråkrati i interna samarbetsprocesser
möjlighet att för den nya kommunorganisationen bygga upp ett
Hot
samordnade tjänster kan framkalla nya klientförhållanden och servicebehov, ökar kostnaderna
det finns inbyggt motstånd mot förändring ”I valet mellan det som redan är och det som skulle kunna vara har det rådande ett
försteg” vinsterna avlägsna/abstrakta medan
uppoffringarna som krävs är konkreta, inom
snar framtid och påverkar oss alla rädsla för att alla tjänster inte finns att tillgå
på två språk
utan kompetent ledarskap nås ej önskad/optimal utveckling
rädsla för att servicen på landsbygden blir sämre
finns inte längre utrymme för allmänläkarens breda kunnande; vaggan till graven. Detta är ännu en fungerande verklighet i Korsholm. I
en större enhet är verksamheten sannolikt uppdelad; skola, barn, akutvård, äldrevård
tillgängligheten blir sämre, detta är vårdens största problem idag
kostnaderna ökar, t.ex. löneharmonisering,
förvaltningskostnader sammanslagningens inverkan på nuvarande
samarbetsområden centralisering av stödservicen för servicen
längre bort och är dyr, hotbild otydliga ansvar och fjärmande från fältet
en stor organisations stelhet; risk att ineffektiviteten ökar, bl.a. interna processer
kan försvåras och kräva mera resurser (t.ex. risk för att mötena ökar)
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
69
ändamålsenligt, fungerande ledarskapssystem och tillräcklig satsning på
utvecklings-, förmans- och projektarbete
4.0. Social- och hälsovårdsgruppen har som bakgrundspåverkare för analysen
1) den nationella vård- och landskapsreformen och 2) en eventuell frivillig välfärdsintegration på
landskapsnivå 3) linjedragningarna för följande regeringsperiod 4) en eventuell
kommunsammanslagning. Försvårar besvarandet av frågorna.
I många avseenden behövs en vårdanordnare som täcker landskapet för att underlaget ska vara
tillräckligt omfattande för specialfunktioner och utveckling.
4.1 Österbottens huvudstad
(Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni i er verksamhet med tanke på det
övergripande temat ”Österbottens huvudstad”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till
styrkor, hur utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)
Den nya kommunen har en stark roll som landskapsmässig påverkare och utvecklare, en allt starkare nationell påverkare även i vårdfrågor, om kommunsammanslagningen förverkligas.
Vasa-Korsholm som centralort har stort ansvar att axla gentemot övriga Österbotten. Brobyggare behövs för att accepteras som drivande centralort.
4.2 Nordens energihuvudstad: kunskapens, företagandets och den mångsidiga
arbetsmarknadens stad
(Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni i er verksamhet med tanke på det
övergripande temat ”Nordens energihuvudstad - kunskapens, företagandets och den mångsidiga
arbetsmarknadens stad”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till styrkor, hur utnyttja
framtida möjligheter och hur undvika hot?)
Inom social- och hälsovårdssektorn utbildar högskolorna på båda språken arbetskraft, möjlighet att påverka utbildningslinjedragningarna och innehållet både i yrkesutbildande utbildningar och påbyggnadsutbildningar, hotbild har varit utbildningens betoning på tekniska branscher under de
senaste åren. Mera utbildningsplatser behövs inom social- och hälsovården. Universitetssamarbete inom social- och hälsovården via samarbetsområde (f.d. ERVA), även med andra
universitet. På samarbetsområdena även räddningsväsendet samt universitetens, sjukvårdsdistriktens och de stora kommunernas representation.
Teknologikunnandet ska utnyttjas bättre än tidigare inom välfärdsteknologin och utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna, distansservicen och i den allmänna digitaliseringen samt robotiken.
Framtidens hotbild är bristen på arbetskraft som ökar ytterligare: integration, utbildning, språkstudier och sysselsättning bör stödas för personer med annan etnisk och språklig bakgrund även inom social- och hälsovårdssektorn. Bör beaktas i yrkesutbildningen och högskoleutbildningen, som har en stark upprätthållare och bakgrundsstöd i kommunerna.
Målet är att integrationen sköts i den nya kommunen koordinerat och på ett bra sätt: den nya kommunen är en eftertraktad ort för boende, utbildning och arbete, den lockar och attraherar experter att bli kommuninvånare.
Forskning, utbildning, utveckling och innovation bör tas om hand inom social- och hälsovården också inom primärservicen, inte bara inom specialsjukvården. Till detta ansluter sig en tvärvetenskaplig aspekt och ett brett samarbete med olika utbildningsaktörer och organisationer. Målet är integrering på landskapsnivå av forskning, utbildning, utveckling och innovation. Genom sammanslagning av resurserna för utveckling och utbildning är den nya kommunen starkare än de båda kommunerna skilt
för sig.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
70
4.3 Språkstabilitet
(Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni i er verksamhet med tanke på det
övergripande temat ”Språkstabilitet”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till styrkor, hur
utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)
Både den finsk- och svenskspråkiga servicen förbättras i den nya, sammanslagna kommunen. Viktigt att servicen fungerar på åtminstone svenska och finska, vilket förutsätter att arbetskulturen
stöder tvåspråkigheten. En tydlig satsning på bl.a. tvåspråkig förvaltning. Bägge språken bör kunna användas i förvaltnings-
och mötessammanhang. Språkförhållandena förändras, en ökande andel av arbetskraften och kommuninvånarna/klienterna har
andra modersmål än finska eller svenska. Bör beaktas i språkundervisningen, översättnings- och tolkservicen, anvisningar, guider och elektroniskt material.
I enlighet med servicebehovet bör det också finnas enspråkiga enheter (t.ex. enheter för serviceboende, tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning i samarbete med Eskoo och Kårkulla, den nya kommunen har allt bättre möjligheter att organisera och utvärdera verksamheten,
möjliggör även rekryteringar till arbetsställen, där det räcker med behärskande av den ena inhemska språket.
4.4 Delområdenas stad (Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni i er verksamhet med tanke på det
övergripande temat ”Delområdenas stad”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till styrkor,
hur utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)
− Delområdenas stad stöds av bl.a. organiserandet av närservicen i form av hemvård och dagcenter delområdesvis. Det stöder också invånarnas delaktighet när det finns arbetstagare med lokalkännedom.
− Den nya kommunen identifierar både urbana områden och landsortsbetonade förorter och tryggar servicen oberoende av boplats.
− Den strama ekonomiska situationen kan leda till centraliseringsbeslut och gallring i tjänsterna även då
det med tanke på anordnandet av servicen inte är optimalt, bör beaktas som en hotbild.
− En styrka är redan nu den ändamålsenliga servicestrukturen i båda kommunerna. Inga stora förändringar är att vänta, motsvarande förändringar skulle också göras i bägge kommunerna självständigt utan en kommunsammanslagning.
− Om kommungränsen försvinner ökas valmöjligheterna och detta återspeglar sig på invånarnas användning av servicen i allt högre grad, fastän det också nu är möjligt fritt att välja t.ex. hälsostation. Antalet servicesedelsproducenter ökar för klienterna.
4.5 Hållbar ekonomi och organisering av servicen i den nya kommunen
(Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni i er verksamhet med tanke på det
övergripande temat ”Hållbar ekonomi och organisering av servicen i den nya kommunen”? Hur
utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till styrkor, hur utnyttja framtida möjligheter och hur
undvika hot?)
En tydlig satsning på tvåspråkig förvaltning. Närservice och arbetstagare med lokalkännedom. Decentraliserad dagcenterverksamhet (delområdesvis och seniorpunkten) finns kvar och utvecklas som
stödtjänst för att stödja äldres hemmaboende, även för andra specialgrupper. Morgon- och eftermiddagsverksamheten utvecklas i den nya kommunen.
Effektiverad användning av verksamhetsutrymmen och å andra sidan större fastighetsmassa till förfogande medför synergifördelar.
Inom stödserviceuppgifter samarbete och sammanslagning, effektivering. Utnyttjande av personalens kunnande, utnyttjandet av specialsakkunskap inom det egna uppgiftsfältet
utökas till nytta för den nya sammanslagna kommunen och dess invånare, överlappande arbete minskar.
Överlag står dagens samhälle inför en utmaning att ge invånarna redskap för att bättre kunna hantera
sitt välmående så att man inte bidrar till större serviceberoende än nödvändigt. Utveckla digitala tjänster, t.ex. Alvartjänsten (bildtelefoniprojektet). Utveckla fungerande hemförlovningsteam med tyngdpunkt på rehabilitering i hemmet och
hemsjukhusmodell som täcker hela den nya kommunen (fungerar redan i Vasa). Presentation av serviceproduktionen i början av slutrapporten, punkten Sammandrag.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
71
4.6 Personalresurser (Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni i er verksamhet med tanke på det
övergripande temat ”Personalresurser”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla svagheter till styrkor,
hur utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)
Sammanslagning av två kunniga personaler tillför organisationen mera kunnande, lärande av varandra och spridning av god praxis.
Överlappande arbete minskar, t.ex. vissa administrativa ärenden behöver inte tas om hand ”två gånger”.
Ökar möjligheter till arbetsrotation, karriärsutveckling, byte av arbetsställe, smalbasigare djupkompetens eller arbetsuppgifter med brett kunnande.
Båda kommunernas specialkunnande kan utnyttjas mera omfattande, t.ex. vård i livets slutskede,
digitala tjänster, familjerådgivning, diabeteskompetenscenter.
4.7 Markanvändning, boende och trafik (Vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni i er verksamhet med tanke på det
övergripande temat ”Markanvändning, boende och trafik”? Hur utnyttja styrkor, hur omvandla
svagheter till styrkor, hur utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)
− Mobila tjänster, distansservice och digitalisering gör att servicen finns nära, när avstånd och färdsel
ställer utmaningar. − Färdtjänst kan ordnas bättre och effektivare, när vi förenar våra resurser. − Tyngden för samhällsplanering, planläggning och samarbetet mellan olika myndigheter, sakkunniga och
kommuninvånare framhävs allt mera i och med att befolkningen åldras. Detta bör beaktas redan i förberedelseskedet. Målet är att man ska klara sig själv så länge som möjligt.
− Bedömningen av samhälleliga konsekvenser i beslutsfattande borde förbättras också genom beaktande av de s.k. specialgruppernas behov.
− Vid planering av servicenätet och ändringar i det bör nåbarhet och tillgänglighet samt kollektivtrafiken
på glesbygdsområden beaktas. − Informationsnätens tillgänglighet bör beaktas: servicen består allt mera av elektroniska tjänster och
inga skuggområden får förekomma.
4.8 Övriga eventuella styrkor, svagheter, möjligheter och hot
(Vilka övriga styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifierar ni? Hur utnyttja styrkor, hur
omvandla svagheter till styrkor, hur utnyttja framtida möjligheter och hur undvika hot?)
Se SWOT. Arbetsgruppen står till förfogande vid behov för tolkning av rapporten och precisering av uppgifterna.
5 Centrala iakttagelser och slutsatser av resultaten av arbetsgruppens
arbete
De centrala slutsatserna och det samlade budskapet från arbetsgruppen för det fortsatta
utredningsarbetet och till den gemensamma ledningsgruppen.
Se kapitel 1. Se SWOT. Arbetsgruppen har under hela beredningstiden haft en gemensam syn på väldigt många ärenden.
Utgångspunkt och central tanke har varit klienten och servicen till klienten. Fastän det förekommer skillnader i funktioner och organiseringssätt, finns det också mycket likheter och samarbete har bedrivits inom social- och hälsovårdsservicen redan nu.
Den landskapsbaserade social- och hälsovårdsberedningen har påverkat tjänstemännens arbetstid och uppgiftshelhet. Tidsanvändningen har varit en utmaning.
Arbetsgruppen står till förfogande vid behov för tolkning av rapporten och precisering av uppgifterna.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
72
Tilläggsfrågor, svar till Olavi Kaleva senast 15.9:
Allmän kommentar: SWOT och tilläggsfrågorna flyter ihop
1) Uppskattade för- och nackdelar ur temagruppens (sektorns) synvinkel om kommunerna går ihop?
De övergripande temana borde beaktas i bedömningen.
Se kommunvisa SWOT och gemensamma SWOT. Svaren kan anslutas som svar även till punkten "Österbottens huvudstad”. Som en större kommun är vi en starkare påverkare och serviceproducent inom social- och
hälsovårdsservicen, tyngden i bl.a. beslutsfattandet och formuleringen av serviceprocesser ökar. En stor kommuns ”ansvar” för samarbetet i förhållande till andra kommuner och för landskapets helhet
bör beaktas. Förutsätter observationsförmåga, ansvarskänsla och förmåga till lyhördhet på ett mera
omfattande sätt än ur den egna kommunens och kommuninvånarnas perspektiv.
− Win-win-aspekten i verksamheten och beslutsfattandet, över parti-, kommun- och språkgränserna. Både det politiska ledarskapet och yrkesledarskapet i avgörande ställning. Social- och hälsovårdsarbetsgruppernas mångprofessionella tjänstemannaarbete bl.a. i vård- och
landskapsberedningen har uppvisat stor ömsesidig förståelse och gott samarbete. God grund för utveckling av organisationerna och det fortsatta arbetet.
2) Hur kan man bäst befrämja kommuninvånarnas delaktighet och påverkningsmöjligheter i den
sammanslagna kommunen?
Svaren kan också anslutas till punkten ”Delområdenas stad”. Delvis också s.k. god praxis. Kommuninvånarna med i utvecklingen av processerna redan i beredningsskedet, t.ex. klientråd, world
café-metoder, utlåtanden t.ex. äldreråd, ungdomsfullmäktige.
Politiska förtroendevalda (kommuninvånare) och sakkunniga/yrkesmänniskor (personal) samt servicebrukare/klienter med tillsammans redan i beredningsskedet och fortgående utveckling av processerna bl.a. i form av olika arbetsgrupper, mångsidiga responskanaler och bredare beaktat
kompetensutnyttjande. Främjande av välfärd och hälsa (HYTE); kommuninvånarnas/individernas eget ansvar vid sidan av
kommunens och samhällets ansvar. Den nya kommunens resurser i förhållande till servicebehovet och serviceanvändningen/lagen om efterfrågan och utbud – styrning av serviceanvändningen – individens eget ansvar om sin hälsa och välfärd. Servicedesign och serviceutbud med beaktande av resursaspekten och prioriteter.
Fungerande kommunikationer skapar delaktighet speciellt för grupper med funktionshinder. Här kan
god praxis från Vasa utvecklas i Korsholm i form servicebussmodell à la Lillkyro. Arbetstagare med lokalkännedom stöder invånarnas delaktighet Viktigt för delaktigheten att servicen fungerar på åtminstone svenska och finska Fungerande responssystem och verksamhetssätt som aktivt utvecklar verksamheten på basis av
responsen.
Digitala och fysiska utrymmen för ökad inkludering och delaktighet, t.ex. digitala förfrågningar/kanaler.
Det sociala rummet, försök med delaktighetsfrämjande socialskydd Dubbelriktad dialog, nytänkande
3) På vilket sätt befrämjas och utvecklas tvåspråkigheten bäst (svenska och finska) i den
sammanslagna kommunen? Språkfrågan är en av de centralaste frågorna inom social- och hälsovårdsservicen och gäller inte bara
tvåspråkigheten eller främjandet av den. Service ges på klientens modersmål (finska och svenska) och klienten betjänas i mån av möjlighet
också på andra språk (tolkservice). Förvaltning och funktioner tvåspråkiga, ärenden kan uträttas på båda språken.
Tvåspråkigheten tas om hand bl.a. genom effektiv översättningsservice, vid behov språkutbildning,
tandemundervisning. Vi ska inte bygga upp språkfrågan till en skiljemur, utan sköta ärendena tillsammans över
språkgränserna. Den gemensamma fördelen är inte beroende av språket. Språkkunskapskraven ska lösas vid rekrytering och bestämmande av behörighet.
Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm
73
Arbetskraften och klienterna/invånarna består i fortsättningen i allt större grad också av andra än sådana som har finska eller svenska som modersmål. Detta återspeglar sig bl.a. på servicekulturen och servicebehovet, arbetsgemenskaperna och köptjänsterna.
4) Vilka goda arbetsmetoder (Best Practice) har arbetsgruppen identifierat som kunde tas i bruk i en
sammanslagen kommun?
Se god praxis, som listas i en separat punkt. Fungerande gemensamma elektroniska informationssystem och arbetsrum, utnyttjande av
distansförbindelser bl.a. vid möten och konsultationer.
Jobbas ganska lika och det finns redan samarbete när det gäller att utveckla nya tjänster, t.ex. Alvartjänsten (bildtelefoniprojektet).
Fungerande hemförlovningsteam och hemsjukhusmodell som täcker hela den nya kommunen. God praxis med återkommande enkäter till kunder (exempel från Korsholms äldreomsorg) God praxis från Vasa i form servicebussmodell a la Lillkyro kan utvecklas i Korsholm. Ge verktyg åt kunderna till självhjälp, t.ex. familjehandledning via webbverktyg och träffar
(Voimaperheet - Kraftfamiljer) GERI-Lean arbete som involverar alla enheter inom äldrevården, över sektorgränser. Ger tydlighet i
strukturer och arbetssätt, ger synlighet mot politiker och tjänstemän samt medarbetare. Gemensam vård- och serviceplan för hälsovårdens och äldreomsorgens klienter (modell från Korsholm). Integrering av RAI mätinstrument till den gemensamma vård- och serviceplanen (modell från
Korsholm). Det mångprofessionella arbetet betonas.
Tema Synpunkter samt åtgärder i framtiden
Hur utnyttja
möjligheter
Uppbyggande av gemenskap, "vi är ett-attityd”, som är mera än ökande av samarbetet. Samgång är mera än ökande av samarbetet. Starkare tillsammans.
Hur utnyttja styrkor
Samma arbetsgivare/organisation har gemensamma anvisningar och riktlinjer, såväl i personalpolitiken som i klientprocesserna: jämn servicekvalitet, skalfördelar.
Hur omvandla
svagheter till styrkor
En starkare arbetsgivare underlättar rekryteringen, konkurrerar inte sinsemellan om arbetskraften.
Hur förbereda sig på
eller undvika hot
Bra information, öppen dialog, med redan i beredningsskedet, attityd ”vi löser det tillsammans”.
BILAGOR:
- Organisationsscheman Vasa (bilaga 1) och Korsholm (bilaga 2)
- Social- och hälsovårdens hyresobjekt, gemensam bilaga (bilaga 3)
KOMPLETTERANDE MATERIAL, icke-offentligt: kartläggning av uppgiftsrelaterade löner