”Early childhood caries” - DiVA portal724836/FULLTEXT01.pdfEarly childhood caries” och...
33
EXAMENSARBETE Våren 2014 Sektionen för Hälsa och Samhälle Examensarbete i oral hälsa OH8364 ”Early childhood caries” och associerade riskfaktorer bland barn i Europa Författare Linn Jutman Samira Jabar Handledare Carina Mårtensson Examinator Stefan Renvert
Transcript of ”Early childhood caries” - DiVA portal724836/FULLTEXT01.pdfEarly childhood caries” och...
EXAMENSARBETE
Våren 2014
Sektionen för Hälsa och Samhälle
Examensarbete i oral hälsa OH8364
”Early childhood caries”
och associerade
riskfaktorer bland barn i
Europa
Författare
Linn Jutman
Samira Jabar
Handledare
Carina Mårtensson
Examinator
Stefan Renvert
”Early childhood caries” och associerade riskfaktorer
bland barn i Europa
Författare: Linn Jutman & Samira Jabar
Handledare: Carina Mårtensson
Litteraturstudie
Datum: 2014-05-27
Sammanfattning
Bakgrund: Early childhood caries (ECC) är en kariesform som drabbar barn i tidig ålder.
Sjukdomen karaktäriseras av ett snabbt progressionsförlopp och drabbar ofta släta ytor på de
primära tänderna.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till
early childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 år i Europa.
Metod: Materialet som användes i litteraturstudien är vetenskapliga publikationer som
huvudsakligen inhämtats från den medicinska databasen PubMed. Resultatet bygger på en
sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2000-2014.
Resultat: Förekomsten av ECC varierade från 13.0-85.0 % i olika länder och populationer i
Europa. Lägst respektive högst förekomst sågs hos barn i Sverige. ECC associerades med
mat-och munhygienvanor samt med flera socioekonomiska faktorer, där föräldrars utbildning,
arbetssituation och etnicitet var av störst betydelse. Amning och användning av nappflaska
var beteendefaktorer som visade ett samband med ökad förekomst av ECC.
Slutsats: ECC förekommer i både väst- och östeuropeiska länder. Kost- och munhygienvanor
är av stor betydelse för utvecklingen av ECC, men sjukdomen har även en association med
flera beteende- och socioekonomiska faktorer.
Nyckelord: Early childhood caries, Europa, Förekomst, Oral hälsa, Riskfaktorer
“Early childhood caries” and associated risk factors
among children in Europe
Author: Linn Jutman & Samira Jabar
Supervisor: Carina Mårtensson
Literature review
Date: 2014-05-27
Abstract
Background: Early childhood caries (ECC) is a form of dental caries that affects children at
an early age. The disease is characterized by a rapid progression and it usually affects smooth
surfaces of the primary teeth.
Aim: The aim of this study was to describe the prevalence and identify risk factors for early
childhood caries (ECC) among children between 0-6 years in Europe.
Method: The material used in this review is scientific publications mainly collected from the
medical database PubMed. The results are based on a compilation of 15 scientific articles
published between 2000-2014.
Results: The prevalence of ECC ranged from 13.0-85.0 % in different countries and
populations in Europe. The lowest and highest occurrence of ECC was observed among
children in Sweden. ECC was associated with dietary and oral hygiene habits, along with
several socioeconomic factors, where the parent’s educational level, employment status and
ethnicity were the most significant factors. Breastfeeding and the use of baby bottle were
behavioral factors that showed an association with increased prevalence of ECC.
Conclusion: ECC exists in both Western and Eastern European countries. Dietary and oral
hygiene habits are very important for the development of ECC, but the disease has also a
relation with several behavioral and socioeconomic factors.
Keywords: Early childhood caries, Europe, Oral health, Prevalence, Risk factors
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION .................................................................................................. 1
1.1 Inledning ............................................................................................................... 1
1.2 Early childhood caries (ECC) ............................................................................. 1
1.2.1 Severe early childhood caries (S-ECC) ......................................................... 2
1.3 Definition av ECC ................................................................................................ 3
1.4 Riskbedömning och behandling .......................................................................... 3
1.5 Oral hälsa i Europa .............................................................................................. 4
2. SYFTE ..................................................................................................................... 5
3. MATERIAL OCH METOD .................................................................................. 5
3.1 Sökstrategi ............................................................................................................. 5
3.2 Urvalsprocess ........................................................................................................ 6
3.3 Genomförande ..................................................................................................... 7
4. ETISKA ASPEKTER ............................................................................................ 8
5. RESULTAT ............................................................................................................ 8
5.1 ECC i Europa ....................................................................................................... 8
5.1.1Åldrar och kön ................................................................................................. 9
5.2 Riskfaktorer till ECC ......................................................................................... 10
5.2.1 Munhygienvanor ........................................................................................... 10
5.2.2 Matvanor ...................................................................................................... 10
5.2.3 Beteendefaktorer .......................................................................................... 11
5.2.4 Socioekonomisk status .................................................................................. 11
5.2.5 Övriga faktorer ............................................................................................. 12
6. DISKUSSION ....................................................................................................... 12
6.1 Metoddiskussion ................................................................................................. 12
6.2 Resultatdiskussion .............................................................................................. 13
7. SLUTSATS ........................................................................................................... 15
8. REFERENSER ..................................................................................................... 16
BILAGA 1: Sökschema för datorbaserad litteratursökning
BILAGA 2: Artikelöversikt
1
1. INTRODUKTION
1.1 Inledning
World Health Organization betonar vikten av oral hälsa som beskrivs som en avgörande
faktor för allmänhälsa och livskvalité (WHO 2003). Den orala hälsan har även beskrivits som
en viktig faktor för den allmänna hälsan och en essentiell komponent för en normal utveckling
hos barn. Barn med orala hälsoproblem kan ha en nedsatt allmänhälsa och en negativ
påverkan kan finnas på livskvalitén (Borutta et al. 2010).
Karies är en av de vanligaste orala sjukdomarna och är ett världsomfattande problem bland
skolbarn i både utvecklings- och industriländer (Çolak et al. 2013, Zafar et al. 2009). Mellan
60-90% av skolbarnen i världen uppskattas vara drabbade av någon form av karies och det är
den bidragande orsaken till tandförlust i alla åldersgrupper (WHO 2012). Obehandlad karies
leder i många fall till svår smärta, vilket kan påverka barnens dagliga aktiviteter som att leka,
äta och sova (Tinanoff & Reisine 2009).
Karies är en multifaktorell sjukdom vilket innebär att det finns en interaktion mellan olika
påverkande faktorer (Borutta et al. 2010). De grundläggande faktorerna för att en kariesskada
ska uppstå är kariogena bakterier, fermenterbara sockerarter och tänderna som finns i
munhålan. När det uppstår en obalans mellan dessa komponenter kan det leda till en
irreversibel förlust av tandsubstans, det vill säga karies (Borutta et al. 2010, Fujiwara 2005).
Vanligtvis uppstår karies på ställen där bakteriebeläggningar är svårare att avlägsna,
exempelvis i gropar och fissurer eller interproximala områden. Hos de flesta individerna
utvecklas sjukdomen långsamt, men med lämplig vård går det att förhindra
sjukdomsprocessen och ytterligare substansförlust (Çolak et al. 2013).
Barn har lättare att utveckla kariesskador eftersom de primära tänderna har en annorlunda
struktur i förhållande till permanenta tänder. Pulparummet i primära tänder är något större
medan emalj och dentin är tunnare, vilket medför en ökad risk för orala komplikationer hos
barn (Bath-Balogh & Fehrenbach 2011).
1.2 Early childhood caries (ECC)
Karies som drabbar primära tänder hos barn under sex år brukar internationellt benämnas som
“early childhood caries” (ECC) (Fung et al. 2013). Enligt en rapport som fokuserar på viktiga
2
folkhälsofrågor räknas ECC till ett av de allvarligaste och mest kostsamma hälsotillstånd som
finns bland barn idag, dels på grund av att sjukdomen inverkar på livskvalitén, men också för
att den ökar risken för att drabbas av karies i det permenenta bettet (Tinanoff & Reisine
2009).
ECC skiljer sig från vanlig karies då den i första hand drabbar släta tandytor och därtill har ett
snabbare progressionsförlopp (Borutta et al. 2010). Utvecklingen av kariessjukdomen
karaktäriseras av ett typiskt mönster som relateras till eruptionen av de primära tänderna.
Insiciverna i överkäken hör till de tänder som erupterar först och av den orsaken är det också
de tänderna som brukar drabbas svårast (Fung et al. 2013). Initiala förändringar på insiciverna
kan ofta ses redan i slutet av barnens första levnadsår och kan finnas på både de buccala och
linguala ytorna på tänderna (Borutta et al. 2010). De initiala förändringarna syns i form av
vita och matta områden i emaljen och dessa störningar kan snabbt progrediera. När en intial
förändring har progredierat och blivit manifest syns den kliniskt som ett gult, brunt eller svart
kaviterat område (Çolak et al. 2013, Zafar et al. 2009). Molarer i över- och underkäken kan
också drabbas av ECC, vilket oftast sker i samband med tändernas eruption när barnen är 13-
19 månader gamla. Vid ca 30 månaders ålder (2,5 år) brukar alla primära tänder vara
erupterade och det är då möjligt att se omfattande skador i hela bettet (Borutta et al. 2010,
Çolak et al. 2013, Nelson 2009).
1.2.1 Severe early childhood caries (S-ECC)
Barn som har avancerade kariesskador brukar ibland diagnostiseras med ”severe early
childhood caries” (S-ECC) som är en svårare form av ECC (Çolak et al. 2013). Indikationer
som tyder på denna diagnos är - barn under 3 år som uppvisar tecken på karies på en slät
tandyta och barn mellan 3-5 år som har en kaviterad eller saknad alternativt restaurerad
incisiv i överkäken. Ett annat kriterium som också tyder på denna diagnos är barn som har fler
karierade, saknade eller restaurerade tänder än vad som anses vara normalt vid deras ålder
(AAPD 2008).
3
1.3 Definition av ECC
ECC har varit ett vedertaget begrepp i ungefär två decennier, men än finns det ingen
definition av sjukdomen som är allmänt accepterad (Çolak et al. 2013, Zafar et al. 2009). I
slutet av 90-talet anordnades en konferens av the National Insitutes of Health (NIH) för att
komma fram till en konsensus och en allmän definition av ECC. Där föreslogs det att denna
diagnos bör användas för att beskriva:
“the presence of one or more decayed (noncavitated or cavitated lesions), missing (due to
caries), or filled tooth surfaces on any primary tooth in children up to 71 months of age”.
Denna definition har sedan dess använts av the American Academy of Pediatric Dentistry
(AAPD) följt av flera andra forskare (AAPD 2008 s.15, Zafar et al. 2009). Trots detta kvarstår
det en mångfald av olika definitioner som används runt om i världen (Zafar et al. 2009, De
Grauwe et al. 2004, Ismail & Sohn 1999). I en del definitioner är karierade överkäksincisiver
av betydelse, där antingen en eller flera insiciver måste vara karierade för att ett barn ska
kunna diagnostiseras med ECC (Zafar et al. 2009). Andra definitioner bygger istället på
förekomsten av karierade tänder innan tre års ålder, oberoende av vilken tand som är drabbad
(Hallett 2000).
1.4 Riskbedömning och behandling
Karies i primära tänder kräver inte alltid operativ behandling. För att bestämma om en tand
ska behandlas eller inte bör vissa faktorer, såsom omfattning av kariesangreppet,
kariesaktivitet och tid till exfoliering, övervägas och ses över. Detta innebär att varje
behandlare kan bedöma risken om en kariesskada kan orsaka smärta eller andra problem
innan tanden exfolierar. Andra faktorer som också bör ingå i riskbedömningen är tidigare
karieserfarenhet och kooperationsförmågan som är att förväntas av barnet så väl som föräldrar
(Harris et al. 2001).
Det finns olika behandlingsalternativ som kan tillämpas hos barn med ECC då en operativ
behandling är indicerad. De vanligaste strategierna är: ”tell show do-metoden”, behandling
med sedering samt behandling under narkos (Vogell 2012). Tell show do-metoden är den
mest använda strategin och syftet med denna metod är att förklara och demonstrera
behandlingsmomentet innan det utförs för att barnen ska bli trygga och mer involverade i
4
behandlingen (Farhat-McHayleh et al. 2009). Sedering är ett lugnande preparat som används
till barn som inte är behandlingsmogna, eller om de inte förväntas kooperera vid behandling.
Den lugnande effekten av sederingen är inte långvarig och därför måste behandlingen ibland
delas upp vid flera besökstillfällen, om barnet har ett mer omfattande behandlingsbehov.
Behandling under narkos utförs i första hand på barn som har särskilda eller väldigt
omfattande behov av tandvård, exempelvis då tandextraktioner behöver utföras. Användning
av narkos hos barn med ECC har blivit allt vanligare och efterfrågan på denna typ av
behandling ökar (Vogell 2012).
1.5 Oral hälsa i Europa
Under de senaste 30 åren har det skett en markant minskning av karies bland barn och unga
vuxna i Västeuropa, men i Östeuropa och andra socioekonomiskt utsatta områden utgör
kariessjukdomen fortfarande ett stort problem (Patel 2012).
En väl fungerande tandvård är en viktig faktor för att förebygga oral ohälsa och tillgången av
tandvårdstjänster varierar stort mellan olika europeiska länder. I de länder som är mindre
utvecklade, ekonomiskt och socialt, saknas i många fall en offentligt finansierad tandvård och
en betydligt lägre andel av befolkningen i dessa länder besöker tandläkaren regelbundet. En
annan viktig faktor för utbredningen av karies är kostnaderna som tandvården innebär för
enskilda individer och samhällen. En stor del av sjukvårdsutgifterna i Europas
höginkomstländer beror på karies, vilket anses som oroväckande då kariesangrepp går att
förhindra med hjälp av användning av fluor och adekvat vård (Patel 2012).
ECC förekommer i alla delar av Europa, men med hjälp av rätt kunskap och
behandlingsmetoder går det att förhindra att sjukdomen uppstår (Borutta et al. 2010, Zafar et
al. 2009) Ett hinder med att förebygga uppkomsten av ECC är dock att barn i vissa länder
sällan besöker tandläkaren före tre års ålder - och många drabbas därför av omfattande
kariesskador (Horowitz 1998).
Hypotesen är att socioekonomisk status, föräldrars utbildning samt amning och
munhygienvanor hos barn har betydelse för utvecklingen av ECC. Denna kariesform anses
5
vara ett globalt problem (Zafar et al. 2009) och därför är det intressant att undersöka
orsakerna till att så många barn utvecklar sjukdomen.
2. SYFTE
Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till early
childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 år i Europa.
3. MATERIAL OCH METOD
Studien har utförts som en allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Avsikten
med en litteraturstudie är att sammanställa forskning inom ett valt område genom att
systematiskt söka och kritiskt granska vetenskaplig litteratur (Forsberg & Wengström 2008).
Artiklarna som har använts i studien har huvudsakligen sökts fram i PubMed, som är den
största medicinska databasen med ett stort utbud av artiklar inom odontologi. Den valda
databasen har många sökalternativ och begränsningar vilket har möjliggjort specifika
sökningar inom ämnet.
3.1 Sökstrategi
Artiklarna som hämtades från PubMed söktes fram med användning av sökorden early
childhood caries, risk factors, prevalence och Europe (Bilaga 1). Orden kombinerades
annorlunda vid tre olika sökningar tillsammans med sökoperatören ”AND”. Vid de två första
databassökningarna kombinerades sökorden på följande sätt och antalet träffar vid vardera
sökning var: early childhood caries AND risk factors AND Europe (n=19) och early
chidhood caries AND prevalence AND Europe (n=35). Sökningarna var begränsade till
engelska vetenskapliga artiklar, artiklar som publicerats mellan 2000 till 2014 och studier
gjorda på människor. Urvalet var även begränsat till åldrarna 0-5 år, då det var den
begränsningen som bäst stämde överens med syftet. Slutligen gjordes en sökning utan
begränsningar där Europe uteslöts bland sökorden för att förhindra att användbara artiklar
utelämnats i de tidigare sökningarna. Sökorden och antalet träffar var: early childhood caries
AND prevalence AND risk factors (n=145).
6
Inklusionskriterier för sökningarna var artiklar där early childhood caries fanns med i
antingen titel eller abstract, artiklar som berört förekomst eller riskfaktorer för ECC, studier
som gjorts på barn 0-6 år i Europa och artiklar som publicerats på engelska.
Exklusionskriterier var studier som fokuserat på sjuka eller funktionshindrade barn, studier
som gjorts på europeiska barn bosatta utanför Europa och reviewartiklar.
Utöver sökningen i PubMed gjordes även en manuell sökning som resulterade i två artiklar
som uppfyllde inklusionskriterierna.
3.2 Urvalsprocess
I den första genomgången av träffarna lästes enbart artikeltiteln för att exkludera alla
reviewartiklar, dubbletter och artiklar där det tydligt framgick att studierna var gjorda i ett
icke europeiskt land eller stad (Figur 1). Vid den andra genomgången av artikelträffarna lästes
både titel och abstract igenom, varpå artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna och de
artiklar som inte var relevanta för studiens syfte exkluderades. Artiklar som inte uppfyllde
inklusionskriterierna var studier som hade undersökt kariesförekomsten i en äldre
åldersgrupp, ytterligare studier som gjorts utanför Europa och artiklar som inte publicerats på
engelska. Studier som fokuserat på föräldrars kunskaper om kariesutveckling hos barn och
studier som utvärderat kariesförebyggande hälsoinsatser var studier som bedömdes som icke
relevanta.
Efter första och andra selekteringen kvarstod 19 artiklar som stämde överens med studiens
syfte och dessa artiklar beställdes hem för att kunna läsas i sin helhet. Efter att samtliga
artiklar lästs igenom gjordes ytterligare en selektering där sex artiklar exkluderades då de inte
uppfyllde inklusionskriterierna. Slutligen inkluderades 13 artiklar från sökningen i PubMed
och två artiklar som sökts fram manuellt (Bilaga 2).
7
Figur 1. Översikt av databassökning och urval av artiklar.
3.3 Genomförande
Samtliga artiklar som använts i studien söktes fram gemensamt av författarna. Artiklarna som
beställdes hem delades upp och lästes igenom enskilt för att bedöma vilka av artiklarna som
uppfyllde inklusionskriterierna. Därefter bestämdes vilka artiklar som skulle inkluderas i
studien genom en gemensam diskussion. När underlaget för studien var helt fastställt delades
artiklar upp ännu en gång för vidare bearbetning av materialet. Artiklarna lästes igenom och
PubMed
Sökning 2
n=35
Sökning 1
n=19
Sökning 3
n=145
Antalet sökträffar
n=199
n=199
Exkludering av artiklar
efter läsning av titel
23 reviewartiklar
23 dubbletter
50 inte Europa
n=103
Exkludering av
artiklar efter läsning
av titel och abstract
84 ej relevanta för
studien
n=19
Exkludering av
artiklar efter läsning i
fulltext
6 uppfyllde ej
inklusionskriterierna
Artiklar som inkluderades
n=13
8
granskades enskilt. Båda författarna har varit delaktiga i studiens samtliga moment och
sammanställning av data har skett gemensamt under studiens gång.
4. ETISKA ASPEKTER
Artiklarna som användes i den här studien är offentligt material och antas vara granskade av
en etisk kommitté, därmed finns det inga ytterligare forskningsetiska åtgärder att ta hänsyn
till. Det inhämtade materialet har ej styrts av författarnas egna tankar eller uppfattningar. All
information har återgetts objektivt och har inte förvanskats.
5. RESULTAT
Resultatet har sammanställts utifrån 15 vetenskapliga artiklar som fokuserat på early
childhood caries (ECC) hos barn i Europa (Bilaga 2). Det var huvudsakligen initial och
manifest karies som registrerades, men fyra av studierna hade gjort annorlunda. Dessa studier
definierade ECC vid förekomsten av kliniskt synliga kaviteter (Dimitrova et al. 2000, Ferro et
al. 2004), eller vid närvaron av två karierade överkäksincisiver (Begzati et al.2010, Lulic
Dukic et al. 2000). Gemensamt för alla var emellertid att de fokuserat på tidig
kariesutveckling hos barn.
5.1 ECC i Europa
Studierna visade att förekomst av ECC varierar från 13.0-85.0 % i olika länder och
populationer i Europa. Lägst respektive högst förekomst av ECC sågs i Sverige och högst
förekomst av S-ECC sågs hos barn i Rumänien (Tabell 1).
9
Tabell 1. Förekomst av ECC och S-ECC i europeiska länder.
Land Författare (n) Ålder ECC (%) S-ECC (%)
Belgien Willems et al. 2005 384 24-35 mån 18.5 ---
Belgien Martens et al. 2006 384 24-34 mån 18.5 12.2
Bulgarien Dimitrova et al. 2002 370 12-36 mån 40.0* ---
Italien Ferro et al. 2004 1006 12-72 mån 19.7* ---
Italien Congiu et al. 2013 544 18-60 mån 16.0 ---
Italien Majorana et al. 2014 2395 24-30 mån 80.8 ---
Kosovo Begzati et al. 2010 1008 12-72 mån 17.4* ---
Kroatien Lulic-Dukic et al. 2001 145 24-60 mån 30.0* ---
Litauen Slabsinskiene et al. 2010 950 36 mån 50.6 6.5
Rumänien Luca et al. 2002 180 12-72 mån 57.8 31.7
Sverige Wennhall et al. 2002 217 36 mån 85.0 ---
Sverige Bankel et al. 2006 221 24-36 mån 13 .0 ---
Turkiet Ozer et al. 2011 226 36-72 mån 49.6 ---
Tyskland Bissar et al. 2013 1007 36-60 mån 31.6 9.5
S-ECC = Svårare grad av ECC.
*= Avvikande definition av ECC.
5.1.1 Åldrar och kön
Förekomsten av ECC i förhållande till ålder redovisades i sex studier och fem av dessa visar
att utbredningen ökar med stigande ålder (Bissar et al. 2013, Congiu et al. 2013, Ferro et al.
2004, Bankel et al. 2006, Dimitrova et al. 2002). Ett undantag sågs i studien av Begzati et al.
(2010) där det genomsnittliga dmft-indexet (antalet karierade, saknade eller fyllda tänder) var
högre hos 5-åringar i förhållande till 6-åringar.
I Tyskland och Italien ökade förekomsten av S-ECC med stigande ålder (Bissar et al. 2013,
Ferro et al. 2014), men i Rumänien var 3-åringarna mest drabbade (Luca et al. 2002).
10
Flera av studierna visade att det inte finns någon statistisk skillnad gällande förekomst av
ECC eller S-ECC bland pojkar och flickor (Begzati et al. 2010, Congiu et al. 2013, Majorana
et al. 2014, Bissar et al. 2013, Luca et al. 2002). Dock visades en statistisk skillnad hos pojkar
och flickor i Kroatien, där ECC var mer förekommande bland pojkar (p<0.05). Fördelningen
av ECC var 48 % hos pojkar och 25 % hos flickor (Lulic-Dukic et al. 2000).
5.2 Riskfaktorer till ECC
5.2.1 Munhygienvanor
Munhygienvanor visade en avgörande betydelse för uppkomsten av ECC (Willems et al.
2005, Wennhall et al. 2002, Bankel et al. 2006, Congiu et al. 2013, Martens et al. 2006, Lulic-
Dukic et al. 2001). Tandborstsfrekvens och bristande munhygien var associerat med
signifikant ökad kariesförekomst (p<0.001) (Martens et al. 2006), och barn med synlig plack
och blödande tandkött efter tandborstning var mer drabbade av karies (Wennhall et al. 2002,
Bankel et al. 2006). Barn som började borsta tänderna efter 25 månaders ålder visade en
signifikant ökad förekomst av ECC (p<0.001) (Lulic-Dukic et al. 2001) och en ökad
kariesförekomst sågs även hos barn som inte borstade tänderna efter måltid (Congiu et al.
2003). Barn som började med tandborstningen efter 1-årsdagen och barn som inte borstade
tänderna alls visade ett samband med S-ECC (Bissar et al. 2013, Slabsinskiene et al. 2010).
5.2.2 Matvanor
Barn som intog söta drycker (Ozer et al. 2011, Majorna et al. 2014, Willems et al. 2005,
Martens et al. 2006) och barn med ett högt sockerintag visade en högre förekomst av ECC
(Bankel et al. 2006, Begzati et al. 2010). En signifikant ökad förekomst av ECC sågs hos barn
som intog mer än fem mål om dagen (p<0.001) (Wennhall et al. 2002), hos barn som åt på
natten (p<0.0001) (Bankel et al. 2006) och hos barn som slutat med söta nattmål efter 25
månaders ålder (p<0.001) (Lulic-Dukic et al. 2001). Studien av Dimitrova et al. (2002) visade
att många av barnen med ECC intog mat med högt sockerinnehåll mellan huvudmålen och
hade ett frekvent intag av godis.
11
5.2.3 Beteendefaktorer
Användning av nappflaska visade ett samband med ökad förekomst av ECC (Begzati et al.
2010, Campus et al. 2007, Congiu et al. 2013, Dimitrova et al. 2002, Martens et al. 2006,
Lulic-Dukic et al. 2001, Willems et al. 2005, Ozer et al. 2011). Barn som hade nappflaska
med sig i sängen (Campus et al. 2007, Dimitrova et al. 2002, Ozer et al. 2011, Martens et al.
2006) och barn som använde sötad napp på kvällen hade en signifikant högre kariesförekomst
(p=0.01) (Congiu et al. 2013). En signifikant högre kariesförekomst sågs även hos barn som
ammades under natten (p<0.0001) (Bankel et al. 2006) och hos barn som ammades och
samtidigt fick mjölkersättning (p<0.01) (Majorana et al. 2014). Amning i mer än 12 månader
och användning av nappflaska nattetid var associerat med förekomst av S-ECC (Bissar et al.
2013, Slabsinskiene et al. 2010). Det framgick även att barn vars mammor rökt under
graviditeten hade en signifikant ökad kariesrisk och mer omfattande kariesskador (p<0.01)
(Majorana et al. 2014).
5.2.4 Socioekonomisk status
Olika socioekonomiska faktorer hos föräldrar visade ett samband med ökad förekomst av
ECC (Tabell 2).
Tabell 2. Socioekonomiska faktorer som visat statistiskt samband med förekomsten av ECC.
Författare Föräldrars
utbildning
Föräldrars
arbetssituation
Föräldrars
etnicitet
Föräldrars
inkomst
Bostads-
område
Martens et al. 2006 II II I II II
Willems et al. 2005 II II I II II
Bankel et al. 2006 I I I
Ferro et al. 2004 II
Bissar et al. 2013 I
Majorna et al. 2014 II
Ozer et al. 2011 I
Congiu et al. 2013 II II
I = Mammans status visar signifikans.
II = Båda föräldrarnas status visar signifikans.
12
En del studier visade att ECC-förekomsten var associerat med mammans utbildning,
arbetssituation och etnicitet. Barn vars mammor hade östeuropeiskt ursprung hade mer karies
i jämförelse med övriga barn (Martens et al. 2006, Willems et al. 2005). En signifikant ökad
förekomst av ECC sågs hos barn från familjer med låg socioekonomisk status (p=0.03)
(Campus et al. 2007).
5.2.5 Övriga faktorer
En signifikant högre förekomst av ECC sågs hos barn med högt antal Mutans Streptokocker i
saliven (p<0.001) (Bankel et al. 2006, Begzati et al. 2010). Medicinska faktorer så som astma,
kroniska sjukdomar, frekventa infektioner och medicinering var också signifikant associerat
med högre ECC-förekomst (p<0.05) (Wennhall et al. 2002). Barn som inte använde
fluortandkräm och som inte tillförde extra fluor hade mer karies i förhållande till barn som
använde fluor (Wennhall et al. 2002).
6. DISKUSSION
6.1 Metoddiskussion
Studien genomfördes som en litteraturstudie då det var den metoden som var lämpligast för
att besvara syftet. Vid sökningen i databasen PubMed påträffades flera artiklar om ECC i
europeiska länder där endast abstracten var skrivna på engelska. Dessa artiklar har inte
använts vilket kan ha inneburit att användbar information gått förlorad. Genom att utesluta
sökordet Europe och begränsningarna i tredje sökningen påträffades flera användbara artiklar,
vilket var en fördel för studien. Förutom sökningarna i PubMed gjordes även sökningar i
databasen Cinahl för att få fram ytterligare information, men inga nya artiklar påträffades.
I den första genomgången av artikelträffarna i databasen exkluderades artiklar efter läsning av
titel för att reducera urvalet i träfflistan. Efter att artiklarna lästs igenom i fulltext exkluderade
sex artiklar för att de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Tre av dessa studier var gjorda i de
asiatiska delarna av Turkiet och exkluderades av den anledningen, då den här studien avsåg
att fokusera på Europa.
I de ingående studierna fanns olika diagnostiseringskriterier för ECC vilket försvårade
tolkning och jämförelse av resultatet. En del studier hade inte någon tydlig definition, utan
13
beskrev endast sjukdomen som tidig kariesutveckling. Dessa studier valdes att inkluderas
ändå då författarna använt begreppet ECC och för att studierna i övrigt fokuserade på samma
saker. Studierna innehöll även annan betydelsefull information som var viktig i
litteraturstudiens syfte. Det var endast ett fåtal av författarna som använt kriterierna för S-
ECC vilket gör att resultatet beträffande detta kan vara svårt att tolka.
En nackdel beträffande litteraturstudiens resultat är att förekomsten av ECC inte helt och
hållet gick att jämföra mellan de olika länderna, på grund av de olika kriterierna som
användes. Majoreteten av författarna i de ingående studierna registrerade både initial och
manifest karies, men det var också några som endast registrerade manifesta angrepp och
kariesskador som var lokaliserade på specifika tänder. Drury et al. (1999) har tidigare
uppmärksammat den här problematiken och menar att bristen på enhetliga definitioner
försvårar forskningen inom detta område.
Studierna som inkluderades hade undersökt utbredningen av ECC i olika europeiska städer
och urvalet är därför inte representativt för hela länderna. Information gällande vilka städer
som undersökts redovisas i artikelöversikten (Bilaga 2).
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet tyder på att ECC är ett problem både i väst- och östeuropeiska länder. Studien visar
att förekomsten av ECC varierar mellan olika populationer i Europa, och att utbredningen av
karies också skiljer sig mellan olika populationer inom samma land (Ferro et al. 2004, Congiu
et al. 2013, Majorana et al. 2014, Wennhall et al. 2002, Bankel et al. 2006).
Sverige stod för både den lägsta och högsta förekomsten av ECC. I studien av Bankel et al.
(2006) var kariesförekomsten 13.0 % medan Wennhall et al. (2002) visade en kariesförekomst
på 85.0 % i sin studie. Anledningen till den stora skillnaden av resultatet kan bero på att
studien av Wennhall et al. (2002) var utförd på barn i ett socioekonomiskt utsatt område i
södra Sverige, där både arbetslösheten och invandringen är hög. Ismail och Sohn (1999) har
tidigare visat att ECC är mer förekommande bland immigranter och etniska minoriteter, vilket
även har bekräftats av andra forskare (Curzon & Preston 2004). Socioekonomiska faktorer, så
som utbildningsnivå och arbetssituation, anses ha en indirekt påverkan på kariesutvecklingen
då de ofta associeras med ett visst beteendemönster (Litt et al. 1995). Socialt utsatta personer
har visat sig ha sämre kosthållning och levnadsvanor i förhållande till personer med högre
14
socioekonomisk status (Turell 1998) och de är också mindre benägna till att besöka
tandvården (Litt et al. 1995), vilket kan vara ännu en trolig förklaring till att
kariesförekomsten var hög bland barnen i studien av Wennhall et al. (2002). Vidare visade
resultatet i litteraturstudien att socioekonomiska faktorer hade ett samband med ökad ECC-
förekomst, och det var huvudsakligen föräldrarnas utbildning, arbetssituation och etnicitet
som var av betydelse (Martens et al. 2006, Willems et al. 2005, Congiu et al. 2013). Tidigare
studier har kommit fram till överensstämmande resultat och visar att socioekonomisk status är
en viktig faktor för utvecklingen av ECC (Hallett & O’Rourke 2003, Chan et al. 2002). Ett
liknande resultat visas även i en studie av Ramazani et al. (2010) som visade att ECC var
vanligare i familjer med sämre ekonomiska förhållanden, låg utbildningsnivå och hos etniska
minoriteter. Detta skulle kunna förklaras av att personer från olika socioekonomiska grupper
har olika hälsovärderingar och att det finns olika kulturella skillnader mellan olika etniciteter.
Kosovo hade en av de lägre förekomsterna av ECC som uppmättes till 17.4 % (Begzati et al.
2010). Ett liknande resultatet visades även i en annan studie som gjorts på barn i Kosovo
mellan åren 2002-2005, där förekomsten av ECC var 17.6 % (Begzati et al.2011). En trolig
orsak till att ECC förekomsten har visat sig vara relativt låg i Kosovo är att Begzati med
medarbetare använt sig av kriterier för ECC som endast omfattade överkäksincisiver, och inte
samtliga tänder.
Studiens resultat visade en ökad förekomst av ECC hos barn med kvarvarande plack efter
tandborstning (Wennhall et al. 2002, Bankel et al. 2006) och hos barn som intog mer än fem
mål om dagen (Wennhall et al. 2002). Plack och småätande har tidigare associerats med
karies hos barn (Wendt et al. 1996) och Alalusuua & Malmivirta har även visat att plack är
den starkaste indikationen på kariesutvecklingen i framtiden. Dessa faktorer är allmänt kända
riskfaktorer för karies (Johnsen 1982) och därför också riskfaktorer för ECC. Goda
munhygien- och kostvanor är avgörande för att förhindra att ECC uppstår (Sankeshwari et al.
2012) och därför spelar föräldrarna en viktig roll när det gäller kariesutvecklingen hos barn.
Det är kanske inte alla föräldrar som har de kunskaperna som krävs gällande
munhygienrutiner och vad som anses vara en bra och icke kariogen kost. Därför spelar
tandvården en viktig roll genom att informera föräldrar om hur barnens munhygien bör skötas
och ge kostrekommendationer för att förhindra att karies uppstår (Ramazani et al. 2010).
Amning (Bankel et al. 2006, Majorana et al. 2014) och användning av nappflaska var
beteendefaktorer som visade ett samband med ökad ECC/S-ECC-förekomst (Begzati et al.
15
2010, Campus et al. 2007, Congiu et al. 2013, Dimitrova et al. 2002, Martens et al. 2006,
Lulic-Dukic et al. 2001, Willems et al 2005, Ozer et al. 2011, Bissar et al. 2013, Slabsinskiene
et al. 2010). När det gäller användning av nappflaska visar även tidigare studier att
användning av flaska under dag- och nattetid utgör en betydande riskfaktor för karies hos
småbarn (Dini et al. 2000, Olmez & Uzamis 2002, Seow et al. 2009). Amning, som en
riskfaktor för ECC, har diskuterats bland forskare och många är kritiska till att bröstmjölk kan
orsaka karies. Vadiakas (2008) visar att amning kan utgöra en risk för utvecklingen av ECC
men att det inte finns något direkt orsakssamband. Sambandet mellan amning och tidig
kariesutveckling skulle kunna bero på andra faktorer, exempelvis hur ofta och när på dygnet
barnet ammas. Andra faktorer som kan ha betydelse är barnets ålder och hur och när
tandborstning utförs.
Det finns få tidigare studier som beskriver utbredningen av ECC i Europa. Vidare forskning
inom området skulle kunna vara lättare att tolka och jämföra om forskare runt om i världen
använde samma definition av ECC. Gällande riskfaktorer till ECC skulle en kvalitativ studie
på blivande mammor kunna bidra till ökad förståelse om vilka kunskaper som finns gällande
kariesutveckling hos barn. Detta skulle kunna vara till hjälp för att utforma nya
behandlingsåtgärder som exempelvis tidig rådgivning och rekommendationer.
Den aktuella studien är viktig för att uppmärksamma hur kariessituationen ser ut bland barn
idag och för att delge de riskfaktorer som bidrar till utvecklingen av ECC. Detta kan vara ett
stöd för tandvårdspersonal, och speciellt för tandhygienister som arbetar förebyggande och
träffar många barn i den dagliga verksamheten.
7. SLUTSATS
ECC förekommer i både väst- och östeuropeiska länder. Kost- och munhygienvanor är av stor
betydelse för utvecklingen av ECC, men sjukdomen har även en association med flera
beteende- och socioekonomiska faktorer.
16
REFERENSER
AAPD (2008). Definition of early childhood caries (ECC). (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.aapd.org/assets/1/7/D_ECC.pdf. (Läst: 2014-02-20).
Alaluusua S, Malmivirta R (1996). Early plaque accumulation--a sign for caries risk in young
children. Community Dentistry and Oral Epidemiology 5(1), s. 273-276.
Bankel M. Eriksson UC, Robertson A, Köhler B (2006). Caries and associated factors in a
group of Swedish children 2-3 years of age. Swedish Dental Journal 30(4), s. 137-146.
Bath-Balogh M &Fehrenbach M (2011). Illustrated dental embryology, histology, and
anatomy. 3. ed. St. Louis: Elsevier Saunders, s. 255-257.
Begzati A, Berisha M, Meqa K (2010). Early childhood caries in preschool children of
Kosovo - a serious public health problem. BioMed Central Public Health 10(788), s. 1-8.
Begzati a, Meqa K, Siegenthaler D, Berisha M, Mautsch W (2011). Dental health evaluation
of children in Kosovo. European Journal of Dentistry 5(1), s. 32–39.
Bissar A, Schiller P, Wolff A, Niekusch U, Schulte AG (2013). Factors contributing to severe
early childhood caries in south-west Germany. Clinical Oral Investigations. DOI:
10.1007/s00784-013-1116-y.
Borutta A, Wagner M, Kneist S (2010). Early childhood caries: A multi-factorial disease. Oral
Health and Dental Management in the Black Sea Countries 4(1), s. 32-34.
Campus G, Solinas G, Sanna A, Maida C, Castiglia P (2007). Determinants of ECC in
Sardinian preschool children. Community Dental Health 24, s. 253-256.
17
Chan SC, Tsai JS, King NM (2002). Feeding and oral hygiene habits of preschool children in
Hong Kong and their caregivers dental knowledge and attitudes. International Journal of
Paediatric Dentistry 12, s. 322-331.
Çolak H, Dülgergil CT, Dalli M, Hamidi MM (2013). Early childhood caries update: A
review of causes, diagnoses, and treatments. Journal of Natural Science, Biology and
Medicine 4(1), s. 29-38.
Congiu G, Campus G, Sale S, Spano G, Cagetti MG, Luglié PF (2013). Early childhood
caries and associated determinants: a cross-sectional study on Italian preschool children.
Journal of Public Health Dentistry, s. 1-6. DOI: 10.1111/jphd.12038.
Curzon ME, Preston AJ (2004). Risk groups: nursing bottle caries/caries in elderly. Caries
Research 38(1), s. 24-33.
De Grauwe A, Aps JK, Martens LC (2004). Early childhood caries (ECC): what’s in a name?
European Journal of Paediatric Dentistry 5(2), s. 62-70.
Dimitrova M, Kukleva M, Kondeva V (2002). Prevalence of early childhood caries and risk
factors in children from 1 to 3 years of age in Plovdiv, Bulgaria. Folia Medica (Plovdiv) 42(1-
2), s. 60-63.
Dini EL, Holt RD, Bedi R (2000). Caries and its association with infant feeding and oral
health-related behaviours in 3-4 year-old Brazilian children. Community Dentistry and Oral
Epidemiology 28, s. 241-248.
Douglass JM, Douglass AB, Silk HJ (2004). A practical guide to infant oral health. American
Family Physician 70(11), s. 2113-2120.
18
Drury T, Horowitz A, Ismail A, Maertens M, Rozier G, Selwitz (1999). Diagnosing and
reporting early childhood caries for research purposes. Journal of Public Health Dentistry
59(3), s. 192-197.
Farhat-McHayleh N, Harfouche A, Souaid P (2009). Techniques for managing behaviour in
pediatric dentistry: comparative study of live modelling and tell-show-do based on children's
heart rates during treatment. Journal Canadian Dental Association 75(4), s. 283-284.
Ferro R, Besostri A, Menegehtti B, Beghetto M (2004). Comparison of data
on early childhood caries (ECC) with previous data for baby bottle tooth decay (BBTD) in an
Italian kindergarten population. European Journal of Paediatric Dentistry 5(2), s. 71-75.
Forsberg C & Wengström Y (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur
& Kultur, s. 34.
Fujiwara T (2005). Etiology and clinical symptoms of dental caries. Foods & Food
Ingredients Journal of Japan 210(4), s. 1.
Fung M, Wong M, Lo E, Chu C (2013). Early childhood caries: A literature review. Oral
Hygiene & Health 1(1), s. 2-7.
Hallett KB (2000). Early childhood caries--a new name for an old problem. Annals of the
Royal Australasian College of Dental Surgeons 15, s. 268-275.
Hallett KB, O’Rourke PK (2003). Social and behavioural determinants of early childhood
caries. Australian Dental Journal 48, s. 27-33.
Harris JC, Balmer RC, Sidebotham PD (2001). British society of paediatric dentistry: a policy
document on dental neglect in children. International Journal of Paediatric Dentistry 11(2), s.
153-157.
19
Horowitz (1998). Research issues in early childhood caries. Community Dentistry and Oral
Epidemiology 26(1), s. 67-81.
Ismail A, Sohn W (1999). A systematic review of clinical diagnostic criteria of early
childhood caries. Journal of Public Health Dentistry 59(3), s. 171-191.
Johnsen DC (1982). Characteristics and backgrounds of children with “nursing caries”.
Pediatric Dentistry 4, s. 218-224.
Litt M, Reisine S, Tinanoff N (1995). Multidimensional causal model of dental caries
development in low-income preschool children. Public Health Reports 110, s. 607-617.
Luca R, Ivan A, Stanciu I, Vinereanu A (2002). Severe early childhood caries in a sample of
preschool children attending a pediatric dentistry clinic from Bucharest. Oral Health and
Dental Management in the Black Sea Countries 1, s. 29-35.
Lulic-Dukic O, Juric H, Dukic W, Glavina D (2001). Factors predisposing to early childhood
caries (ECC) in children of pre-school age in the city of Zagreb, Croatia. Collegium
Antropologicum 25(1), s. 297-302.
Majorana A, Cagetti MG, Bardellini E, Amadori F, Conti G, Strohmenger L, Campus G
(2014). Feeding and smoking habits as cumulative risk factors for early childhood caries in
toddlers, after adjustment for several behavioral determinants: a retrospective study. BioMed
Central Pediatrics 14(1), s. 1-8.
Martens L, Vanobbergen J, Willems S, Aps J, De Maeseneer J (2006). Determinants
of early childhood caries in a group of inner-city children. Quintessence International 37(7), s.
527-536.
Nelson S (2009). Wheeler’s dental anatomy, physiology and occlusion. 9 ed. Philadelphia:
WB Saunders, s 23-24.
20
Olmez S, Uzamis (2002). Risk factors of early childhood caries in Turkish children. Turkish
Journal of Pediatrics 44, s. 230-236.
Ozer S, Sen Tunc E, Bayrak S, Egilmez T (2011). Evaluation of certain risk factors for early
childhood caries in Samsun, Turkey. European Journal of Paediatric Dentistry 12(2), s. 103-
106.
Patel R (2012). The state of oral health in Europe – Report commission by the platform for
better oral health in Europe. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.oralhealthplatform.eu/sites/default/files/field/document/Report%20-
%20the%20State%20of%20Oral%20Health%20in%20Europe.pdf. (Läst 2014-02-25).
Ramazani N, Poureslami HR, Ahmadi R, Ramazani M (2010). Early childhood caries and the
role of pediatricians in its prevention. Iranian Journal of Pediatric Society 2(2), s. 47-52.
Sankeshwari RM, Ankola AV, Tangade PS, Hebbal MI (2012). Feeding habits and oral
hygiene practices as determinants of early childhood caries in 3- to 5-year-old children of
Belgaum City, India. Oral Health & Preventive Dentistry 10(3), s. 283-290.
Seow WK, Clifford H, Battistutta D, Morawska A, Holcombe T (2009). Case-control study of
early childhood caries in Australia. Caries Research 43, s. 25-35.
Slabsinskiene E, Milciuviene S, Narbutaite J, Vasiliauskiene I , Andruskeviciene V,
Bendoraitiene EA, Saldunaite K (2010). Severe early childhood caries and behavioral risk
factors among 3-year-old children in Lithuania. Medicina (Kaunas) 46(2), s. 135-141.
Tinanoff N, Reisine S (2009). Update on early childhood caries since the surgeon general's
report. Academic Pediatrics 9(6), s. 396-403.
Turell, G. (1998). Socioeconomic differences in food preference and their influence on
healthy food purchasing choices. Journal of Human Nutrition and Dietetics 11, s.135-149.
21
Vadiakas G (2008). Case definition, etiology and risk assessment of early childhood caries
(ECC): a revisited review. European Archives of Paediatric Dentistry 9(3), s. 114-125
Vogell S (2012). General anesthesia in the treatment of early childhood caries. Dimensions of
Dental Hygiene 10(10), s. 34-39.
Wendt LK, Hallonsten AL, Koch G, Birkhed D (1996). Analysis of caries-related factors in
infants and toddlers living in Sweden. Department of Preventive Dental Care 54(2), s. 131-
137.
Wennhall I, Matsson L, Schröder U, Twetman S (2002). Caries prevalence in 3-years-old
children living in a low socio-economic multicultural urban area in southern Sweden. Swedish
Dental Journal 26(4), s. 167-172.
WHO (2012). Oral health. (Elektronisk). Tillgänglig:
www.who.int/mediacentre/factsheets/fs318/en/. (Läst: 2014-02-25).
WHO (2003). The world oral health report 2003: continuous improvement of oral health in
the 21st century – the approach of the WHO global oral health programme. Community Dental
Oral Epidemiology Journal 31(1), s. 3-4.
Willems S, Vanobbergen J, De Maeseneer J (2005). The independent impact of household-
and neighborhood-based social determinants on early childhood caries: a cross-sectional study
of inner-city children. Family & Community Health 28(2), s. 168-175.
Zafar S, Harnekar S, Siddiqi A (2009). Early childhood caries: etiology, clinical
considerations, consequences and management. International Dentistry South Africa 11(4), s.
24-25.
BILAGA 1
Sökschema för datorbaserad litteratursökning
Datum
Databas
Sökord
Begränsning i
sökning
Antal sökträffar
i databas
Motiv för exkludering
av artiklar
Antal
artiklar
som
hämtats
Motiv för exkludering
av artiklar
Antal som
inkluderas i
studien
20140131
PubMed
Early childhood
caries AND risk
factors AND Europe
2000 to 2014,
humans, english,
infant, preschool
child.
19
Äldre åldersgrupp (n=4)
Besvarar ej syftet (n=3)
Ej europeiskt land (n=1)
Reviewartiklar (n=1)
10
Ej early childhood caries
(n=2)
8
20140131
PubMed
Early childhood
caries AND
prevalence AND
Europe
2000 to 2014,
humans, english,
infant, preschool
child.
35
Besvarade ej syftet (n=13)
Dubbletter (n=14)
Äldre åldersgrupp (n=5)
Ej engelsk (n=1)
2
Studien inkluderade 7-
åringar (n=1)
1
20140205
PubMed
Early childhood
caries AND
prevalence AND risk
factors
-
145
Ej europeiskt land (n=55)
Besvarar ej syftet (n=47)
Reviewartiklar (n=22)
Dubbletter (n=9)
Ej engelska (n=3)
Äldre åldersgrupp (n=2)
7
Studier utanför Europa
(n=3).
4
BILAGA 2
Artikelöversikt
Författare
Land
År
Titel Syfte Urval
Metod
Resultat (som stämmer
med litteraturstudiens
syfte)
Etiskt
tillstånd
Bankel M,
Eriksson UC,
Robertson A,
Köhler B.
Sverige
2006
Caries and
associated factors
in a group of
Swedish children
2-3 years of age.
Att beskriva
kariesförekomsten
hos en grupp
svenska barn och
identifiera
riskfaktorer.
221 barn i
åldrarna 2-3 år
från Majorna,
Göteborg.
Enkät och klinisk
undersökning med
spegel, sond och
lampa. Initial och
manifest karies
registrerades.
Kariesförekomsten
bland barnen var 13.0
%. Mutans
Streptokocker, frekvent
intag av socker, synlig
plack, nattmål,
mammans
arbetssituation och
etnicitet var associerat
med ECC.
Ja X Nej □
Begzati A,
Berisha M, Meqa
K.
Kosovo
2010
Early childhood
caries in preschool
children of
Kosovo - a serious
public health
problem.
Att fastställa
förekomsten av
ECC och
analysera
riskfaktorer.
1008 barn i
åldrarna 1-6 år
från 9 olika
daghem i
Prishtina, Kosovo.
Enkät och klinisk
undersökning som
endast omfattade
överkäksincisiver.
Förekomsten av ECC
var 17.4 %. Mutans
Streptokocker, daglig
konsumtion av sötsaker
och användning av
nappflaska visade en
korrelation med ECC.
Ja X Nej □
Bissar A, Schiller
P, Wolff A,
Niekusch U,
Schulte AG.
Tyskland
2013
Factors
contributing to
severe early
childhood caries
in south-west
Germany.
Att undersöka
bidragandet av
olika påverkande
faktorer till
förekomsten av S-
ECC bland
småbarn.
1007 barn i
åldrarna 3-5 år
från 30 olika
daghem i
Heidelberg,
Tyskland.
Enkät och klinisk
undersökning med
spegel, sond och
lampa.
Förekomsten av
ECC och S-ECC
räknades enligt
kriterierna av
AAPD.
31.6 % av barnen hade
ECC och 9.5 % hade S-
ECC. Faktorer som
associerades med
förekomsten av S-ECC
var amning >12
månader, nappflaska,
påbörjad tandborstning
efter 1 år och etnicitet.
Ja X Nej □
Campus G,
Solinas G, Sanna
A, Maida C,
Castiglia P.
Italien
2007
Determinants of
ECC in Sardinian
preschool
children.
Att bedöma olika
faktorers påverkan
på
kariesförekomsten
hos barn.
55 barn från en
tidigare studie, där
barnen hade minst
en karierad
överkäksincisiv.
Barnen var i
åldrarna 2.5-4.5 år
från Sassari,
Italien.
Enkät och klinisk
undersökning med
spegel, sond och
lampa.
Munhygienvanor,
matvanor och familjens
socioekonomiska status
var associerat med
förekomsten av ECC.
Ja □ Nej □
Framgår ej
Congiu G,
Campus G, Sale S,
Spano G, Cagetti
MG, Luglié PF.
Italien
2013
Early childhood
caries and
associated
determinants: a
cross-sectional
study on Italian
preschool
children.
Att utvärdera olika
faktorers påverkan
och undersöka
förekomsten av
ECC bland barn i
Sardinien.
544 barn i
åldrarna 18-60
månader från
Sassari, Italien.
Enkät och klinisk
undersökning med
spegel, sond och
lampa. Initial och
manifest karies
registrerades.
Kariesförekomsten var
16.0 %.
Socioekonomisk status,
nappflaska, sötad napp
och tandborstvanor i
samband med måltid
var associerat med ökad
kariesförekomst.
Ja X Nej □
Dimitrova M,
Kukleva M,
Kondeva V.
Bulgarien
2002
Prevalence of
early childhood
caries and risk
factors in children
from 1 to 3 years
of age in Plovdiv,
Bulgaria.
Att fastställa
förekomsten av
ECC och
riskfaktorer hos
barn mellan 12 -47
månader.
370 barn från
olika daghem i
Plovdiv,
Bulgarien.
Enkät och klinisk
undersökning med
spegel och sond.
Synliga kaviteter
registrerades.
40.0 % av barnen hade
ECC och förekomsten
ökade med ålder.
Många av barnen med
ECC intog socker
mellan måltider och
hade ett frekvent
godisintag.
Ja □ Nej □
Framgår ej
Ferro R, Besostri
A, Menegehtti B,
Beghetto M.
Italien
2004
Comparison of
data on early
childhood caries
(ECC) with
previous data for
baby bottle tooth
decay (BBTD) in
an Italian
kindergarten
population.
Att undersöka
förekomsten av
ECC bland barn
och att jämföra
resultatet med en
tidigare studie som
undersökt
förekomsten av
BBTD.
1006 barn från
både privata och
kommunala
daghem i Veneto,
Italien.
Klinisk
undersökning med
spegel och sond.
Karies
registrerades när
en kavitet var
synlig.
19.7 % av barnen hade
ECC. Förekomsten av
ECC och S-ECC ökade
med stigande ålder.
Ja □ Nej □
Framgår ej
Luca R, Ivan A,
Stanciu I,
Vinereanu A.
Rumänien
2002
Severe early
childhood caries
in a sample of
preschool children
attending a
pediatric dentistry
clinic from
Bucharest.
Att undersöka
förekomsten av S-
ECC och inverkan
av olika sociala
och
beteendemässiga
faktorer.
180 barn mellan
1-6 år som
undersökts på en
klinik i Bukarest
under 2001.
Enkät och klinisk
undersökning på
kliniken. Initial
och manifest
karies
registrerades.
57.8 % av barnen hade
ECC och 31.7 % hade
S-ECC. Många av
barnen med ECC
använde nappflaska
med sötade drycker och
fick använda nappflaska
på natten.
Ja □ Nej □
Framgår ej
Lulic-Dukic O,
Juric H, Dukic W,
Glavina D.
Kroatien
2001
Factors
predisposing to
early childhood
caries (ECC) in
children of pre-
school age in the
city of Zagreb,
Croatia
Att undersöka
påverkande
faktorer till
uppkomsten av
ECC bland barn i
Zagreb, Kroatien.
145 barn mellan
2-5 år anslutna till
ett daghem i
Zagreb, Kroatien.
Enkät och klinisk
undersökning med
spegel, sond och
dagsljus.
Kriterierna för
ECC var att minst
två av 4
överkäksincisiver
var karierade.
Förekomsten av ECC
var 30.0 % och pojkar
var mer drabbade än
flickor. En ökad
förekomst av ECC sågs
hos barn som slutat med
nattmål >25 månader
och hos dem som börjat
borsta tänderna >25
månader.
Ja □ Nej □
Framgår ej
Majorana A,
Cagetti MG,
Bardellini E,
Amadori F, Conti
G, Strohmenger L,
Campus G.
Italien
2014
Feeding and
smoking habits as
cumulative risk
factors for early
childhood caries
in toddlers, after
adjustment for
several behavioral
determinants: a
retrospective
study.
Att undersöka
sambandet mellan
utfodringsmetoder,
rökning och
inkomst med
kariesutveckling
hos småbarn.
2395 barn mellan
24-30 månader
gamla i Bresica,
Italien.
Enkät och klinisk
undersökning med
hjälp av spegel,
lampa och sond.
Både intial och
manifest karies
registrerades.
Kariesförekomsten var
80.8 %. En ökad
förekomst sågs hos barn
som ammades och fick
mjölkersättning och hos
barn där mamman rökt
under graviditeten.
Intag av söta drycker
och mammans inkomst
var associerat med
karies.
Ja X Nej □
Martens L,
Vanobbergen J,
Willems S, Aps J,
De Maeseneer J.
Belgien
2006
Determinants of
early childhood
caries in a group
of inner-city
children.
Att undersöka
förekomsten av
ECC och S-ECC
bland barn i
Ghent, Belgien.
Alla barn som var
mellan 24-35
månader under
perioden januari
2003-juni 2003 i
Ghent, Belgien.
284 barn
inkluderades i
studien.
Klinisk
undersökning och
en intervju
tillsammans med
barnens
vårdnadshavare.
Initial och
manifest karies
registrerades.
18.5 % hade ECC och
12.2 % hade S-ECC.
Kost, munhygien och
användning av
nappflaska i sängen var
associerat ECC.
Ja X Nej □
Ozer S, Sen Tunc
E, Bayrak S,
Egilmez.
Turkiet
2011
Evaluation of
certain risk factors
for early
childhood caries
in Samsun,
Turkey.
Att identifiera
faktorer som
påverkar
utvecklingen av
ECC bland barn i
Samsun, Turkiet.
Ett randominiserat
urval bland åtta
förskolor i
Samsun, Turkiet.
226 barn deltog i
studien.
Enkät och klinisk
undersökning.
Initial och
manifest karies
registrerades.
ECC fanns hos 49.6 %
av barnen. Användning
av nappflaska i sängen
och mammans
utbildningsnivå var
associerat med ECC.
Ja □ Nej □
Framgår ej
Slabsinskiene E,
Milciuviene S,
Narbutaite J,
Vasiliauskiene I ,
Andruskeviciene
V, Bendoraitiene
EA, Saldunaite K.
Litauen
2010
Severe early
childhood caries
and behavioral
risk factors among
3-year-old
children in
Lithuania.
Att undersöka
förekomsten och
påverkande
riskfaktorer till
ECC och S-ECC
hos 3-åringar i
Litauen.
950 slumpmässigt
utvalda barn
mellan 2.5-3.5 år.
Enkät och klinisk
undersökning med
spegel, sond och
dagsljus. Både
initial och
manifest karies
registrerades.
Förekomsten av ECC
var 50.6 % och
ytterligare 6.5 % av
barnen hade S-ECC.
Amning i mer än 12
månader och
användning av
nappflaska efter
sänggående var
associerat med S-ECC.
Ja □ Nej □
Framgår ej
Wennhall I,
Matsson L,
Schröder U,
Twetman S.
Sverige
2002
Caries prevalence
in 3-years-old
children living in
a low socio-
economic
multicultural
urban area in
southern Sweden.
Att undersöka
förekomsten av
karies hos 3-
åringar samt att
fastställa
sambandet till
olika faktorer som
associeras med
kariesrisk.
Barn, från
Rosengård i
Malmö, som
fyllde tre år i juli-
december år 2000
(n=238). 217 barn
inkluderades.
Enkät och klinisk
undersökning med
spegel, lampa och
sond. Initial och
manifest karies
registrerades.
Kariesförekomsten var
85.0 %. Frekvent intag
av mat, synlig plack,
gingivit och medicinska
faktorer associerades
med karies.
Ja X Nej □
Willems S,
Vanobbergen J,
De Maeseneer J.
Belgien
2005
The independent
impact of
household- and
neighborhood-
based social
determinants on
early childhood
caries: a cross-
sectional study of
inner-city
children.
Att undersöka
förekomsten av
ECC och dess
påverkan av olika
socioekonomiska
faktorer bland
barn i Belgien.
Alla barn mellan
24-35 månader
som närvarat vid
slutkontrollen på
en utvald barn-
klinik i Flanders,
Belgien
inkluderades
(n=384).
Klinisk
undersökning och
en intervju
tillsammans med
barnens
vårdnadshavare.
Initial och
manifest karies
registrerades.
ECC diagnostiserades
hos 18.5 % av barnen.
Sociala faktorer som
visade starkast samband
med ECC var
östeuropeiskt ursprung
hos mamman och att bo
i utsatta
bostadsområden.
Ja X Nej □
