WORKBOOK › furnature_workbook.pdf · Simon&Zingerman& Mediedesign&2&...

Simon Zingerman Mediedesign 2

WORKBOOK Examinationsuppgift GD2 Simon Zingerman


Introduktion Denna kommunikativa plattform sträcker sig från tidsperioden 20 november – 13 december 2010, och har inte uppdaterats efter det. Mitt fortsatta arbete finns beskrivet längre fram i min Workbook under ”Arbetsprocessen”.

1.) Mission Bakgrund & Syfte Mitt uppdrag är att skapa en konstnärlig lösning på temat ”Design för hållbar utveckling”. Uppdragsgivaren är Maria Juhlin. Syftet är att jag som formgivare ska pröva och utveckla min individuella förmåga inom produktion, perception, reflektion, dokumentation och presentation – utgåendes ifrån de artefakter vi arbetat med under kursens gång, samt de föreläsningar vi fått. Jag ska också kunna argumentera och motivera mina designlösningar, urskilja och ta ställning till vad ett entreprenöriellt förhållningssätt inom mediedesignindustrin kan innebära samt få känna på hur grafisk design för traditionella ytor kan möta nya, interaktiva möjligheter. Mål Jag ska utveckla en möbel (”sopstation”) för hemmet som förändrar vårt vardagliga sätt att källsortera/återvinna. Målet med produkten är att få de människor som inte återvinner (alt. återvinner halvhjärtat) att bli involverade och medvetna. Min produkt ska göra källsortering enkelt, roligt och snyggt! Det är en liten förändring i vardagslivet, som betyder väldigt mycket för vår framtid. Jag vill skapa medvetenhet och förståelse för användaren om att alla människor har ett gemensamt ansvar att använda världens resurser på ett hållbart och långsiktigt sätt. Samtidigt vill jag också förändra vårt synsätt på soptunnan som vi har idag. Jag vill att min ”sopstation” ska ersätta plasthinkarna under diskhon. Den ska göra soptunnan till en snygg och accepterad möbel i hemmet. Ett annat stort mål med min produkt är att den ska slå internationellt. Detta är alltså mina långsiktiga mål för min produkt. Dock så kommer de inte kunna uppnås i detta tidiga skede. De mål som jag, för denna examinationsuppgift (fas 1), kommer att uppnå är följande: 1.) Att bilda mig inom området (forska, undersöka och finna behov). 2.) Att skapa grafik (digitala prototyper, logotyp mm). 3.) Få kunskap om miljövänliga materialval. 4.) Att sammanställa en Workbook (version 1). 5.) Att skapa en säljande presentation.


2.) Nulägesanalys Produkten/tjänsten Jag behöver ett ordentligt arbetsunderlag att stå på för att arbeta vidare med denna produkt. Jag behöver först se över dagens marknad, sedan bilda mig själv inom hela återvinningssystemet såväl i Sverige som internationellt. Läsa en drös med artiklar och se dokumentärer. Distributionen Målet är att min produkt ska vara kommersiell och lättillgänglig. För att nå ut på marknaden kommer jag att behöva samarbeta med ett gigantiskt och internationellt företag likt IKEA, som sedan står för distributionen. Görs samarbetet med en mindre aktör/rörelse så är risken stor att jag endast når ut till en redan upplyst och väldigt smal målgrupp. Tanken är att jag i ett senare skede ska sälja in min produkt till ett företag med hjälp av allt från övertygande och säljande digitala presentationer (PDF-‐dokument/enklare hemsida) till en instruktionsfilm. I denna examinationsuppgift fokuserar jag dock på den första fasen, en PDF-‐presentation. Marknaden Det finns utan tvekan en marknad för detta. Folk har blivit allt mer miljömedvetna desto tydligare klimatförändringarna satt sina spår världen runt. Att återvinna/källsortera är ett måste för att vi ska kunna fortsätta leva på den här planeten. Utvecklingen och forskningen går ständigt framåt. I framtiden kommer utsläppen från återvinningen att minimeras ännu mer och maskiner/fordon på fabrikerna kommer förhoppningsvis att enbart drivas av solenergi eller miljövänligt bränsle. I flertalet länder är man fortfarande för dåliga på att återvinna, vilket riskerar att miljön tar mer skada och att mer energi går åt än vad som återvinns ur soporna. Det som saknas på marknaden är en produkt som min. Det finns inga heltäckande alternativ till de vanliga soptunnorna vi har i hemmet. I Sverige är vi i världsklass när det kommer till återvinning, men jag är ändå helt säker på att det finns en marknad för produkten även här. Jag är nog knappast ensam om att ha ett gäng pappkassar med diverse sopor ståendes i köket, det som i dagsläget är min ”sopstation”. Konkurrenterna Efter att ha undersökt marknaden så har jag, rätt väntat, funnit en hel uppsjö med konkurrenter. Dock så ser jag flera fördelar med min produkt som jag hittills inte hittat någonstans, så jag känner mer och mer att jag är inne på något nyskapande! Fem starka punkter som tillsammans gör min lösning annorlunda: tillgänglighet, kapacitet, pris, valmöjlighet och mervärde. Läs mer nedan, under ”omvärldsfaktorer”.


Omvärldsfaktorer

Styrkor 1.) Tillgänglighet För det första så är tillgängligheten på dagens ”sopstationer” dålig. Man måste själv som kund söka upp produkten och företagen. Redan där faller det eftersom de oengagerade mest troligt aldrig skulle söka efter t.ex. ”miljövänliga soptunnor” på nätet. Alltså drar jag slutsatsen att de som köper dessa produkter redan är engagerade, och skötte antagligen sin återvinning/källsortering bra redan innan de köpte produkten. Jag vill få ut min produkt på stora möbel-‐ och inredningsaffärer som t.ex. IKEA. Jag vill att kunden ska ställas inför ett val när denne står i affären. Bredvid den billiga plasthinken så står min produkt. Självklart kommer den att kosta mer men; ”tänk vad det skulle underlätta att ha en sådan där hemma…”, ”snygg var den också”. Går kunden därifrån med plasthinken så ska han/hon också bära med sig lite dåligt samvete, det hade i varje fall jag själv gjort. Jag kikade på drös andra företag, både svenska och internationella, men lyckades inte hitta några vettiga alternativ till de vanliga soptunnorna. Här finns det helt klart en marknad. 2.) Kapacitet De soptunnor som finns idag saknar kapacitet. Inte antalet liter skräp de kan innehålla, utan kapaciteten att hålla en stor mängd olika produkter. Som mest har jag sett tre olika fack. Min produkt kommer att ha betydligt fler behållare och fack än så, allt från hushållsavfall till elektroniskt avfall ska kunna läggas här. Eftersom min ”sopstation” kommer att vara en ganska stor möbel, så gör detta att kapaciteten inte minskas även fast det finns plats för ett bredare sortiment. Med samma förutsättningar hade den helt enkelt inte fått plats under diskhon, och här föddes idén om att göra produkten till en möbel. Att ha ett brett sortiment uppmuntrar användaren att slippa tömma de ”vardagliga” soporna lika ofta. 3.) Pris Måste snyggt vara lika med dyrt? De snyggaste alternativen av soptunnor på marknaden är också de dyraste. Jag har svårt att tro att jag kan locka min målgrupp med priser som 2000kr, utan jag måste lägre än så. Eftersom att ”sopstationen” kommer att fungera som en möbel, så är såklart utseendet väldigt viktigt för att produkten ska sälja. Jag kommer att satsa lika mycket på form som funktionalitet till min produkt, men vill samtidigt hålla priset nere. 4.) Valmöjlighet Efter att ha läst på om de olika återvinningssystemen i världen så har jag insett att de kan skilja sig oerhört mycket. I vissa länder så delar man upp skräp i tre kategorier, i andra så slänger man allt utom aluminiumburkar i samma soptunna och i länder som vårt eget så källsorterar man nästintill allt. Vill man slå internationellt kan man alltså inte ha ett system som man tror ska fungera för alla. Första delen av min lösning på detta är behållarna. De kommer att säljas vid sidan om själva möbeln. Det kommer att finnas olika storlekar att


välja bland. På detta sätt kan man själv anpassa produkten efter sina egna återvinningsvanor. I en broschyr som placeras där produkten säljs visas flera olika exempel på hur man kan utnyttja behållarna för att hitta ett system som passar en. Den andra delen i lösningen är att man som kund får en omärkt produkt när man köper ”sopstationen”. Till produkten medföljer en ”karta” med ett gäng olika klistermärken. Dessa märken är symboler/texter för alla tänkbara sopor som kan källsorteras. På så vis märker man själv ut sina olika behållare, och kan enkelt personifiera sin ”sopstationen” efter eget behov. Det ger även en förklaring om vad som får kastas vart, de bildar användaren. En annan aspekt som dessa klistermärken behandlar, är den politiska frågan inom källsortering/återvinning. Runt om i världen finns det många som är emot delar av återvinningen. Det finns produkter vi idag återvinner som släpper ifrån sig gifter när det återvinns och samtidigt kostar energi i och med återvinningsprocessen. En annan motgång är att flera återvunna material får försämrad kvalité (struktur och koncentration) efter att de återvunnits. Men jag anser att min produkt även måste få vara något som dessa personer också kan nyttja. Forskningen går dock ständigt framåt, med både miljövänligare material och återvinningsmetoder. Men tills dess att vi kommit på fler nya och smartare lösningar, så måste man behandla dessa frågor på ett taktiskt sätt; man måste själv få en valmöjlighet över vad man vill källsortera. 5.) Mervärde Visst finns det konkurrenter som skapat stora soptunnor som inte heller ska placeras under diskhon, utan som istället ska placeras i lägenheten/huset. Men dessa är för det första inte särskilt estetiskt tilltalande, och för det andra så är de inte speciellt praktiska. De fyller sin funktion som soptunnor, men utöver det så saknar de andra användningsområden. Min ”sopstation” kommer att ha ett mervärde. Utöver att kunna ta hand om husets soppor, så kommer den också att fungera som en vardagsmöbel. Istället för att öppnas ovanifrån så kommer min produkt att öppnas med dörrar på långsidan. Man kommer enkelt att kunna dra ut behållarna (går på räls, likt en byrålåda) för att kasta/tömma dem. Detta gör att ovansida av ”sopstationen” hålls fri, och kan därmed användas till allt från avlastningsbord till TV-‐bänk. Källsortering/återvinning blir på så vis en ny del av hemmet, på ett nytt och hållbart tankesätt.

Svagheter En ganska självklar och stor svaghet är att jag är helt ny på marknaden. Jag vill såklart att min produkt ska ha ett högt förtroendevärde, vilket kommer kräva hårt jobb och vettiga (påkostade) val redan från start.

Möjligheter + Att slå igenom på marknaden, behovet finns! + Att påverka oengagerade människor.


+ Att förändra människors syn på soptunnan. + Att ta marknad av konkurrenter. + Att öka mervärdet hos min produkt.

Hot -‐ Att ett större företag stjäl min idé. -‐ Att jag missbedömt min målgrupp (Hur mycket är folk beredda att betala för att ändra sina dåliga vanor?) -‐ ”Down-‐cycling” -‐ De som är emot återvinning. -‐ Att själv bli kallad för miljöbov. Produkten måste vara extremt välgenomtänkt, annars tappar den allt förtroende.

3.) Målgruppsanalys -‐ Vem är användaren? Vem vill du nå, kommunicera med? Användaren av min produkt är människor som jag själv. De som gärna skulle vilja göra en insats, men som inte själva tar tag i problemet. Denna användare återvinner som mest kartonger/papper och pantburkar/flaskor, men mycket annat slängs tillsammans med hushållssoporna. Han/hon tappar lätt intresset, och går ofta tillbaka till dåliga vanor. Fokus ligger på unga vuxna, men självklart kan den komma att tilltala andra. Enligt statistik sköter dock stora hushåll (vuxna med fler barn) återvinningen bättre än de unga.

4.) Budskap/Kärnvärden

-‐ Vilka uttalade eller outtalade budskap vill du använda för att nå användaren? Grundbudskap + Återvinning ska vara en naturlig del i folks vardag. + Källsortering ska vara enkelt, roligt och snyggt. + Produkten ska få människor att må bra, få ett gott samvete. + Min produkt ska uppmuntra till rätt sorts källsortering! Spetsbudskap + Soptunnan ska bli en accepterad möbel i hemmet. + Det ska inte vara dyrt att välja ett miljövänligt alternativ. + Produkten ska vara lättillgänglig (säljas tillsammans med andra soptunnor). + Produkten ska ha stor kapacitet och bestå av flera behållare (för att rymma ett brett sortiment av sopor).


Pay-‐off Furniture for the future 3 st väl genomtänkta kärnvärden Trend Framtidsvision Mervärde

5.) Medium -‐ Vilket slags media / exponeringsyta / material består artefakten/lösningen av? Till denna examination kommer min lösning att bestå av en digital presentation med hjälp av projektor och ett PDF-‐dokument. Presentationen kommer att vara väldigt tilltalande och väl grafiskt genomtänkt. -‐ Kan du ge förslag på uppföljande åtgärder och kompletterande aktiviteter för att stärka din designidé? Cross-‐media? En instruktionsfilm. Enbart med digital grafik, visar på animationer om hur produkten fungerar. Hur man fäster klistermärken, hur man tömmer den, hur barnspärren fungerar, hur man kan använda möbeln till allt från avlastningsbord till TV-‐bänk mm.

6.) Tidsplan 8/11 – Handledningstillfälle 1 26/11 – Handledningstillfälle 2 10/12 – Handledningstillfälle 3 14/12 – Projektet presenteras för första gången (90 % Examination) 11/1 – Handledningstillfälle 4 14/1 – Slutgiltig presentation (100 % Examination)


Arbetsprocessen Jag har från och med den 14 december 2010 till den 13 januari 2011 beskrivit min arbetsprocess, utgåendes från tidigare noteringar, texter, bilder och skisser.

1.) Bakgrund När jag under uppgiften ”Re-‐designa en stol” (slutuppgift i Illustration) till sist kom på idén om att skapa den ultimata festivalstolen, så väcktes mina första tankar om hållbar utveckling. Temat har funnits som en röd tråd genom hela kursen men det var först här jag fick blodad tand. Till en början slängde jag på allt tänkbart skräp som inhandlats på diverse second hand butiker på min stol, mest för att den skulle bli så överdriven och komisk som möjligt. Men mitt i skapandet så kände jag helt plötsligt ett stort missnöje i min idé och var nära att skrota hela grejen och börja om på ruta ett. Morgonen därpå gick jag igenom prylarna åter igen och plötsligt blev det hela solklart – samtliga saker som placeras på min stol ska bära på en funktion! Det hela slutade med att skapade en produkt med enbart återanvänt second-‐hand material, där allt från simfötter (fungerade som avlastningsbord) till paraply (skydd mot både sol och regn) fanns med. Material som tidigare legat och skräpat hade fått ett nytt liv. Jag kände nu att jag hade fått in tänket, började läsa i kurslitteraturen och började spåna idéer till Examinationsuppgiften. Under arbetet med Generator-‐konferensen så gick jag på mitt första handledningstillfälle med Maria. Jag kände mig väldigt tankspridd och bar på flera idéer, tyvärr fler dåliga än bra. Sedan en tid tillbaka hade jag bestämt mig för att det jag åstadkommer verkligen måste vara något väsentligt, som faktiskt skulle förändra och hjälpa till. Tanken på att gå i mål med ett arbete som bara gjorts för sakens skull, lockade mig inte precis. Så kraven på mig själv var höga. Feedbacken jag fick från Maria gav mig flera tankeställare. Jag hade tidigare endast begränsat mig till denna tidsram, och förstod nu att detta arbete kunde fungera som en konstnärlig studie inför examensarbetet. Helt enkelt en början på ett mycket större projekt. Anteckningar från handledningen: -‐ Något enkelt! -‐ En oväntat lösning -‐ Förändra vardagen (om än litet som stort) Varför fyller vi oss med yttre ting? Produkten blir allt tunnare och användaren allt tjockare (dock blir vi även tunnare inom oss). Vi lever i en visuell värld. Lycka – vad är lycka? Idag är det nästan förbjudet att säga att man är lycklig. Det handlar om status. Går det att ändra inställningen?


Förr var det rikedom att bli underhållen på teater. Idag är rikedom att kunna leva på sitt bloggande. Något som är skapat för hand har så mycket större värde än kommersiella produkter. Maria nämner skåpet hon fått av en kompis. Det blir oersättbart. Sammanfattningsvis var det positiv feedback som släckte flera idéer och samtidigt tände nya! Samma vecka valde jag mellan idéer som en påverkande kampanj (t.ex. cykel istället för bil), en ny förpackningsdesign (gör om, gör rätt), skapandet av en ny rörelse (Anti-‐gadget, dvs. anti prylgalningen) samt att skapa en ny produkt (trendsättare). Det blev den sista punkten av dessa som jag valde att arbeta vidare med. Den riktiga idén föddes när jag och min flickvän skulle kasta sopor och panta burkar. Vi insåg att vi hade en stor röra med kartonger, glödlampor, glasburkar och annat som bara låg i en härlig blandning under diskhon. På köksgolvet stod en pappkasse med pantburkar och petflaskor, i en annan kasse hade vi glasflaskor. Jag tog fram några fler pappkassar och så började vi sortera upp vår röra. Slutresultatet blev en drös med papp-‐ och plastkassar fyllda med skräp som tillsammans tog upp en stor yta av köksgolvet.

Tanken slog mig -‐ det måste ju finnas ett bättre sätt att hantera sina sopor i hemmet! Det var här min research började. Först och främst ville jag kartlägga marknaden. Jag gjorde detta genom att söka upp vad jag tror är nästintill samtliga konkurrenter till min idé. Jag letade mig fram till deras egna hemsidor, deras återförsäljare osv. Jag letade även efter konkurrerande produkter på stora företag som IKEA och Sears, där jag positivt nog fann ett dåligt utbud.


Efter att ha finkammat marknaden och hittat behov och ”hål” där min produkt har en plats att fylla, så var nästa steg att bilda mig själv inom hela återvinningssystemet såväl i Sverige som internationellt. Detta gjordes genom att läsa en hel uppsjö med artiklar på nätet, kurslitteratur (Design för hållbar utveckling) och genom att se dokumentärer mm. Några av mina större källor: Svenska: -‐ Avfall Sverige -‐ Sopor.nu -‐ El-‐kretsen -‐ IL Recycling -‐ Pressretur AB -‐ Lampinfo.se -‐ Förpacknings & Tidningsinsamligen (fti) -‐ Returpack -‐ SKRÄP -‐ vem vare som kasta? -‐ Tetrapak -‐ Återvinningsindustrierna -‐ Nyhetsartiklar på DN, Sveriges radio -‐ The Recycler (en blogg om återvinning) -‐ Diskussioner på forum Engelska: -‐ ScienceDaily -‐ Reuters -‐ Newsvine -‐ Discover -‐ Greenpeace -‐ TenBees -‐ GreenBottle -‐ Recycling Expert -‐ The New Ecologist -‐ Waste Management (WM) -‐ Artiklar, bloggar, diskussioner på forum Dokumentärer/Filmer: -‐ "The Story of..."-‐filmerna -‐ Penn & Tellers Bullshit – Recycling -‐ How Many Light Bulbs? -‐ From Cambridge Ideas -‐ Greenpeace -‐ Inspiring Action


-‐ Tapped -‐ Following The Trail Of Toxic E-‐Waste (CBS News, 60 Minutes) -‐ Poisoning the poor – Electronic Waste in Ghana (Greenpeace International) -‐ Talking rubbish: Is recycling working? (BBC News) -‐ Förpacknings & Tidningsinsamligens infofilmer -‐ El-‐kretsens infofilmer -‐ Food Inc -‐ The Age of Stupid -‐ Waste Managements infofilmer Nästa del i min research är att kartlägga och börja göra materialval. Det är en lång process som kräver mycket tid och engagemang, och det är här jag befinner mig i dagsläget.

2.) Reflektion

Produkten måste ha ett högt förtroendevärde. Risken finns ju att själv bli kallad för miljöbov. Den måste vara extremt välgenomtänkt, annars tappar den allt förtroende. Att jag missbedömt min målgrupp (Hur mycket är folk beredda att betala för att ändra sina dåliga vanor?) . Göra en undersökning? Måste arbeta hårt med materialval! Gör detta genom bra research. Forska vidare om allt från vattenbaserad färg, majsstärkelse och ersättare till PVC-‐plast. Får produkten inte plats med alla sopor i ett hushåll så uppmanar det den late att kasta allt i soporna istället. Även utrymmet i hemmet är ett stort problem. Om man ska återvinna så måste man uppmuntras till det. Det är enklare att bara trycka ner allt i samma soptunna. Hur uppmuntrar man? Hur gör man så att produkten kan slå internationellt? För att uppnå att produkten blir lyckad internationellt krävs kartläggning på hur de olika återvinningssystemen fungerar i olika länder. Detta för att anpassa Furnature till så många länder/hushåll som möjligt. Hur når jag ut till alla? Ett gigantiskt och internationellt företag är min bästa vän! Hur skiljer det sig i åldrarna? Hur duktiga/dåliga är ungdomar på att återvinna?


Feedback efter 90% examinationen Sophia föreslog att man skulle skilja färgat och ofärgat glas i behållaren. -‐ Det är mycket möjligt att det finns en efterfråga på detta från flera, och det är där som detta system är så smidigt. Vill man dela upp färgat och ofärgat glas så är det bara att antingen använda sig av två stycken mindre behållare (tar samma yta som en stor), eller om man har mycket glas så använder man så mycket som två stora behållare där en håller det färgade glaset och den andra det ofärgade. Man har valmöjligheten att själv anpassa sin produkt. Johan poängterade att man antagligen inte orkar gå till hallen varje gång man vill kasta vanligt hushållsskräp. Idén som föddes ur den diskussionen blev att ha kvar det vanliga sopkärlet under diskhon, men att när soppåsen är fylld så kan den förvaras i ”sopstationen”, till dess att man ska gå ut och kan ta med sig soporna. På så vis slipper man gå lika ofta med soporna. Man kan ta två åt gången istället. Jegor föreslog att jag skulle försöka påverka de som konstruerar kök att få in det här tänket redan där. Att min produkts funktioner redan integreras i själva ”köksmöbeln”. -‐ Jag tror säkert att det kan finnas en marknad för detta, men det är inte något jag vill lägga ner min tid och energi på. Dagens kök lämnar lite plats för sopor, och jag tror att det skulle vara väldigt svårt att få igenom min produkt på detta sätt. Många bor i lägenheter och hus där kök redan står på plats. Jag tror helt enkelt att man måsta börja se sopsortering som en del av vardagen istället, och ge de en större plats i hushållet. Som feedback på att jag tänkte använda lock till vissa behållare (mot lukten) blev att jag kunde använda mig av gummilister eller aktivt kol. Erik nämnde materialet ”vepa” (måste kolla upp om namnet stämmer) som är ett tunt tyg man kan trycka på. Jag ska studera vidare om detta och se om det skulle gå att använda på t.ex. Mina ”klistermärken” / informationslappar.

3.) Produktion

Efter att ha bildat mig själv inom ämnet så kunde jag börja skissa upp diverse designlösningar på min produkt. Nu hade jag en klar bild i huvudet om vilka sopor som skulle rymmas i min produkt, och kunde på så vis börja skissa på upplägget och måtten. Jag valde att börja med papper och penna. Jag utgick till en början ifrån två möbler från min lägenhet, varav den ena var tv-‐möbeln och den andra en stor avlastningsbyrå från sovrummet. Papperskassarna som i dagsläget står för vår sopstation, fick delvis stå som måttet för behållarna.


Efter att ha skissat och mätt så tog jag nästa steg med hjälp av Illustrator. Här gjorde jag min första digitala skiss på produkten. Måtten stämmer, men skissen är endast till för presentationen och kan inte användas i produktionssyfte. För detta blir nästa steg blir att ta fram en första 3D-‐modell. Den illustrerade skissen visar på flera exempel hur möbeln fungerar, och vilka användningsområden den kan ha (utöver sopstation).

Jag började sedan skissa på idéer för att få produkten att fungera internationellt. Idén om en förklarande broschyr/instruktionshäfte och om klistermärken blev min lösning på detta. Jag illustrerade ett första upplägg på klistermärken och gjorde en dummy-‐bild på hur det skulle kunna se ut när man bläddrar i instruktionshäftet.


Jag började sedan arbeta med namnval och logotypdesign. Efter många försök på namn så kom jag genom att leka med det engelska ordet ”Furniture” (möbel) fram till namnet ”Furnature”, vilket då kan tänkas stå för flera saker. Att möblerna är skonsamma för miljön, att möblerna är ”för naturen” osv. Tillsammans med den pay-‐off jag valde, ”Furniture for the future”, så får man även med temat framtid. Ett roligt sammanträffande är att både orden Furniture och Furnature innehåller ordet ”Future”. Nästa steg var att designa själva logotypen. Jag skissade en hel drös med olika versioner, den ena mer avancerad än den andra. Det skulle vara en stol som såg ut som en växt/växande träd, bokstäverna skulle växa fram ur en möbel osv. Sedan frågade jag Sofia om feedback. Hon verkade inte alls imponeras av mina avancerade försök, utan bläddrade upp till en av de allra första skisserna och sa – den här tar du! Den där? Tänkte jag och var inte alls speciellt uppspelt. Det slog mig dock ganska snabbt att jag hade överarbetat det hela en aning. En tydlig och enkel logotyp fick gå före det andra kladdet, och såhär i efterhand känns det som ett klockrent val.


Det sista momentet i min produktion var att sammanställa det hela till en tilltalande och välarbetad presentation. Jag valde att arbeta med Illustrator och Photoshop för att skapa en PDF. Denna PDF är alltså den artefekt som lämnas in utöver denna Workbook. I min presentation så sammanställdes allt visuellt material jag arbetat med under vintern. Utöver det som redan står förklarat ovan så tillkom även en hel del nytt grafiskt innehåll. Jag började med att utforma ett tema som skulle vara den röda tråden i min presentation. Temat jag valde blev: Känslan av att man står i sitt vardagsrum och precis har packat upp sin nya Furnature-‐möbel man inhandlat på IKEA. För att få fram den känslan så arbetade jag med trägolvs-‐ och kartongtexturer. Resultatet blev en väldigt lekfull presentation där jag bjuder på både mig själv och min produkt. Annat som tillkom var: fler färgexempel på möbeln, enklare exempel på hur klistermärken och instruktionshäfte kunde se ut i verkligheten.

4.) Perception Från början tänkte jag att produkten skulle öppnas med lock uppifrån, men detta ändrades då jag insåg att genom att hålla ytan ovanför tom så får jag en yta som kan fyllas i princip ända upp till taket. Jag får helt enkelt ett mervärde. Jag utgick ifrån vår byråmöbel i sovrummet för höjden. Den skulle vara i lagom arbetshöjd, men även i en passande höjd för sitt andra syfte som vanlig möbel.


Varför har behållarna de mått de har? Jag utgick ifrån pappkassar. Får man i dagsläget ned allt skräp i pappkassarna, så kan man lika gärna ta efter de måtten. Varför sabba ett fungerade koncept? De fyra facken öppnas högst upp på kortsidan. En säkerhetsaspekt är att handtagen kommer att vara barnsäkra. Varför är de fyra facken symmetriska? Kan man inte ha flera småfack? Facken ser ut som de gör för att konstruktionen ska vara så enkel som möjligt. Allt ser identiskt ut, det enda som avgör hur du anpassar möbeln är vilka behållare du väljer att köpa till den. Hur håller jag förtroendet för min produkt högt? ”Soptunnan” ska vara skapad helt och hållet i återvunnet material (alt trä). Den ska alltså gå att återvinna en vacker dag. Den är lätt att plocka isär.

5.) Diskussion

Resultatet blev över förväntan. Jag toppade mina egna mål och kan inte gör annat än att vara nöjd över det jag presterat! Jag känner dock att detta projekt är så stort att jag omöjligt har kunnat kartlägga allt det jag velat ha med i min workbook. Detta är en första fas i ett mycket större projekt. Jag ser min presentation och workbook som en stadig grund till en pitch, där målet var att sälja in min produkt. Jag är helt övertygad om att flera av mina första idéer som presenteras i detta arbete kommer att förändras, skrotas eller förbättras! Det jag tar med mig är ett seriöst projekt till nästa kurs (interaktionsdesign 2), där jag säkerligen kan nyttja tillfället att utveckla min produkt ännu mer. Med hjälp av en instruktionsfilm t.ex. Hur det nu än artar sig, bli inte förvånad om jag väljer att arbeta vidare med Furnature i min C-‐uppsats!

WORKBOOK › furnature_workbook.pdf · Simon&Zingerman& Mediedesign&2&...

Documents

Transcript of WORKBOOK › furnature_workbook.pdf · Simon&Zingerman& Mediedesign&2&...