Bilder från 40­ och 50­taletVi visar bilder ur de senaste fotogåvornatill föreningen. Många av bilderna är tagnai Risinge och Åryd med omnejd. Var medoch hjälp till att identifiera bilderna!

Söndagen den 24 mars 2013 kl 14 iRisingegården

Årsmöte i HemmesjöhembygdsföreningVi bjuder på söndagskaffe

Välkommen!

Hemmesjö socken

medÅryd, Billa,

Hemmesjö, Risinge,

SödraÅreda och

Gummatorp

HemmesjöbygdenÅrgång 37, 201 3Nummer 1

www.hembygd.se/hemmesjowww.aryd.se

epost till hemmesjo_hbf@hotmail.com

Redaktör för Hemmesjöbygden: Claes Lissing. 0470-77 43 15.

Årsavgiften i Hemmesjö hembygdsföreningär 50 kr per person. Inbetalningskort

bifogas detta nummer avHemmesjöbygden. Plusgiro 72 98 81 -3.

(Om du redan betalt kan du bortse från detta)Många medlemmar - föreningens styrka.

2

ALMA PÅ BELLVY

Backstugan Bellvy ligger i Tegnaby socken, någon km söder om Åryd, påvägen mellan Åryd och Tofta. Högt uppe på en backe och just nu medmilsvid utsikt åt norr. Sedan många år är stugan uthyrd till sommarnöje menhär föddes 1894 och bodde Alma Carlsson. Hennes föräldrar var sågverks-arbetaren Johannes Karlsson f. 1 849 i Tegnaby och hans hustru Helena f.1 857 i Elmeboda. Alma arbetade bl.a. som hemsömmerska. På senare årflyttade Alma Carlsson till Åryd.

Sedan Bengt Hjelmqvistflyttat till Åryd i börjanav 1970-talet och bildatHemmesjö hembygds-förening startade manstudiecirklar och gjordeintervjuer. En av deförsta personerna somintervjuades var AlmaCarlsson. Här följer ettsammandrag avintervjun:"När vi handlade gick vitill brukshandeln i Årydmen innan den fanns,kunde vi handla i Billa

eller i Tegnaby vid Trekanten där Lindqvists affär kom senare. Far gickibland dit på söndagen och handlade. Det fanns inte så mycket tid för sådanti arbetsveckan. Vi barn fick ibland passa på att handla i Billa när vi ändå vari skolan där.Skolan var inrymd i sockenstugan, det som nu är församlingshem. Jag villminnas att vi gick 4 år i skolan. Två skolsalar fanns på bottenvåningen.Läraren bodde där uppe. Först hade vi en lärare som hette Andersson, sedankom Henrik Teodor Waldegren. Vår skolväg gick genom skogen ner tillBergs smedja vid kvarnen i Åryd där vi hoppade på stenarna över ån. Det

BillaÅrydsjön

Tegnaby­sjön

Åryd

Bellvy

3

Affären som Alma Carlsson gick till i Billa låg precis vid järnvägsövergången i Billa, pånorra sidan. Huset finns kvar. Det var Sven Ödman, född 1836 och död 1921, banvakt iBilla, som hade affären. Här på bilden syns han i mitten med stort vitt skägg. Hans dotterAnna står till höger om honom.var en rolig väg.Mor var omöjlig med att väva och sy. Hon vävde allt, till och medkostymtyg, som hon lämnade i stan för att få det filtrat. Tyget var så fint närdet kom tillbaka. Hon sydde alla våra kläder och detta var innan det varvanligt med symaskin. Det syddes för hand. Dom hann med mycket på dentiden.Ändå fanns det djur att sköta. Och smöret skulle kärnas. Mor ville alltid attvi skulle så ett stycke lin, så det odlade vi. Jordbruksarbete som krävde hästfick vi leja till. Häst fanns på Horshagen eller i Tofta. Även våra grannar påBjörkelyckan fick leja hjälp med häst. Lilla Hult intill Björkelyckan var ettännu mindre än vårt ställe. Ovanför Björkelyckan ligger Källehult. Det varlite större och där hade man ett par tre kor. Men det var steniga och dåligavägar och besvärligt när de skulle dra sina kärror ner till kvarnen i Åryd.Bellvy betyder ju "vacker utsikt". Det var det också. Det var så nerhugget

4

att vi kunde se folk gå på stationen i Åryd. Vi såg kyrkan i Billa och vi sågända till Hemset. Jag kommer ihåg, innan sågen byggdes i Åryd 1903, så lågtorpet Jonsabacken där sågen nu ligger.Mina bröder arbetade på bruket i Åryd. Innan dess arbetade de med far somvar skomakare. Far var son till Tengbom, också han skomakare. Familjenhade tidigare bott på Henriksdal men ingen vet var det har legat.Min farmor var en resolut kvinna. Hon bar posten till och från Växjö ett pargånger i veckan och lämnade till herrgården och andra ställen."Efter intervjun har Bengt Hjelmqvist lagt till följande kommentarer påbandet:I Åry bruks avräkningsbok för 1842 ser man att Alma Carlssons farfar CarlTengbom var torpare på Aplaryd, som på slutet av 1850-talet kallas Bellvy.Carl Tengbom svarade för postgången till och från Växjö och betalades1853 med 24 skillingar gången. För ett helt år blev det 52 riksdaler. CarlTengboms änka, dvs Alma Carlssons farmor fortsätter med postbärningen

Fotot av Bellvy är taget omkring 1910. Flickan till vänster bör vara Alma Carlsson,därefter följer hennes föräldrar Helena och Johannes Karlsson. Den lille pojken bör varaAlmas yngste bror Henning Artur Emanuel, född 1902. Kvinnan till höger är okänd.

5

Medlemmarna i TegnabyHembygdsförening

kallas härmed till årsmöte i Tegnérstuganonsdagen den 3 april 2013 kl. 1 8.00

Efter årsmötesförhandlingarna serveraskaffe och smörgåstårta.

fram till 1 871 . Då hade hon en skuld till bruket men med disponentensmedgivande avskrevs hennes skuld såsom belöning för flera årspostbärning. Sonen, Alma Carlssons far, arbetade på bruket bl.a. som sågareoch nattvakt.

Red. anm.: Torpet Henriksdal som Alma inte kände till låg på vägen motÄlmåsen, ca 400 m norr om väg 25.Sågen och bruket, som nämns i texten, är den såg som låg vid nuvarandeindustribyn i Åryd eller, före 1903, den gamla sågen i f.d. smedjan vidmasugnen.Den som vill veta mer om Bellvy eller andra gårdar, torp eller backstugor itrakterna söder om Åryd skall läsa boken "Tegnaby – Tofta med Skogstorp.Bybeskrivning utarbetad av Tofta hembygdscirkel." Utgiven 1980. Finns påbiblioteket.Har du bilder på Alma Carlsson? Har du fått kläder sydda av henne? Hör avdig och berätta!

TEGNABY HEMBYGDSFÖRENING

Stämningsbild från Tegnabystation på den tiden då tåget ännugick förbi.

6

SANDAHLS BLÅBORRARFörr hade man namn på nästan varje litet ägostycke. På de gamlaskifteskartorna finns namnen angivna. Sjöhagen, Stora Svinhusträdan,Odlingen, Ekhagen, Bokfällsängen, Moen, Österdals plan, Hästhagen ärnågra exempel. Nästan alla de här namnen är bortglömda idag. När ägornahar slagits ihop till större enheter behövs inte namnen längre och såförsvinner de. Tyvärr – för namnen har oftast något att berätta.

Det var därför intressant att höra Patrik Geijersson på Lugnet i Södra Åredaberätta att han mindes hur gammelfarmor, Alma Andersson, frågade: - Harblåborrarna (pärlhyacinterna) kommit borta vid Sandahls? Med Sandahlsmenade hon ett markstycke ca 50 meter från huset Lugnet, borta vidjordkällaren.

Vid ett besök på platsen för något år sedan kunde vi konstatera att där växtefullt med "blåborrar". Marken var lite upphöjd och där fanns tre stubbar av

gamla fruktträd. Strax intill växtenässlor.Men vad hade namnet Sandahlsmed detta att göra?

Vid en titt i Husförhörslängdernaför Hemmesjö socken hittar manföljande:1 847 flyttar August VilhelmSandahl, född 1813 i Näsby, ochhans hustru Sara KatarinaMagnidotter, född 1817 i Skede,till Åreda Norregård där han fårarbete som gårdssmed. ÅredaNorregård är det som i dag kallasSödra Åreda herrgård. Sandahl är

Södra Åredasnickerifabrik

Norratorp

Lugnet

Sandahls vid den vita pricken.

7

vid detta laget ca 35 år gammal. Men redan under perioden 1854 – 1860 stårhan i husförhörslängden antecknad som inhyses, dvs någon som utanbetalning får en enkel bostad och kanske mat. Det var vanligt att gamlamänniskor överlät gården till ett barn och sedan fick bo kvar någonstans pågården som inhyses. Men varför skulle en man som August Vilhem Sandahl,i sina bästa år och med ett bra arbete, bli satt på undantag?Detta kan man bara spekulera om. Kan det vara så att han i sitt smedarbeteskadats så svårt att han inte kunde behålla arbetet? Eller hade han blivit svårtsjuk och invalidiserad?

Torpet Lugnet, långt upp i norra änden av Hemmesjö socken, hörde pådenna tid till Åreda Norregård och här placerades tydligen Sandahls sominhyses i ett litet hus. Med tiden föddes flera barn, både söner och döttrar. Ihusförhörslängderna under de sista årtiondena av 1800-talet skriver prästenatt Sandahls är inhyses och utfattiga.August Vilhelm dör 1897 och hans hustru bor kvar till 1 905. Då blir honplacerad som fattighjon på Hemmesjö kommuns nya fattiggård, BillaNorregård. Här lever hon ytterligare några år och dör 1908.

Visst är det fantastiskt att Sandahls, som försvann från Lugnet i Södra Åredaunder de första åren på 1900-talet fortfarande är ihågkomna i slutet av 1970-talet när Patriks gammelfarmor frågar efter "blåborrarna"!Är det någon som har en uppfattning av vad som hände familjen Sandahl såatt de fick flytta till Lugnet och bli inhyses? Välkommen att berätta.

I Åryds Lanthandel har påbörjats en serie med text och bilder från andraaffärsverksamheter i socknen. Det har ju funnits flera affärer i Åryd, Billa,Risinge och Södra Åreda.Passa på att titta när du ändå är där och handlar. Anslagstavlan finns vidmjölkkylen längst ner i affären. Den första affären som presenteras ärbrukshandeln eller Ingelssons som den också kallades. Välkommen!

8

FÖRSLAG TILL STADGEÄNDRING

Förslag till stadgeändring att behandlas av årsmötet 2013.

Föreningens stadgar är ett levande dokument som kan och bör förändras vidbehov. Sveriges Hembygdsförbund föreslår att hembygdsrörelsens grundsynskall finns med i alla hembygdsföreningars stadgar. Hemmesjö hembygds-förenings styrelse föreslår att den skrivs in i föreningens stadgar. Så härlyder grundsynen:

"Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar broarmellan det förgångna, nutiden och framtiden. Hembygdsrörelsen har etthumanistiskt och demokratiskt synsätt. Den är öppen för alla, oavsettbakgrund. Den respekterar kulturarvets skiftande former i tid och rum.Hembygdsarbetet skapar gemenskap, trygghet och identitet. Intresset förkulturarvet är drivkraften i engagemanget för hembygden. Här möts allagenerationer. "

Styrelsen består nu av ordförande, 6 ledamöter och 6 suppleanter. Styrelsenhar länge arbetat som om alla 12 är ledamöter. Styrelsen föreslår därför attman inte har några suppleanter utan endast ledamöter. Samtidigt föreslårstyrelsen att antalet ledamöter skall minskas från 12 till 1 0.

RISINGEGÅRDENHemmesjö byggnadsförening som äger och förvaltar Risingegården har haftårsmöte. Uthyrningen är relativt god men det finns renoveringsbehov somdet är svårt att klara av med egna medel. Det gäller framför allt takläckage,uppvärmning och avlopp. Årsmötet gav styrelsen i uppdrag att ta fram enhandlingsplan samt att försöka involvera andelsägarna i Risingegårdensframtid.Kom gärna och var med när det är dags för vårstädning kring Risingegårdenonsdagen den 17 april kl. 1 8. Välkommen.

9

PROGRAM 2013Söndagen den 24 mars kl 14 i Risingegården. Årsmötesförhandlingar. OBS!Förslag till stadgeändring (se sid 8). Bildvisning ur de senaste fotogåvornatill föreningen. Många bilder från bl.a. Risinge och Åryd. Vi bjuder på kaffe.Välkommen!

Tisdagen den 30 april kl 20.30 i herrgårdsparken i Åryd. Vi firar vårensankomst med sång och fyrverkeri vid valborgselden.

Lördagen den 18 maj kl 07. En morgon i naturen. Gökotta, som i år ägerrum på Ugnsholmen i Årydsjön utanför Åry herrgård. Vägbeskrivning: FrånMasugnsvägen i Åryd sväng mot herrgården. Parkering vid ladan ellerframme vid herrgården. Promenad några hundra meter genomherrgårdsparken till Ugnsholmen. Tipsfrågor. Tag med kaffekorg och evnågot att sitta på. Vi försöker ha elden igång på Ugnsholmen om någon villgrilla.

Söndagen den 4 augusti kl. 1 3 .30. Hembygdsdag vid hembygdsstugan påMasugnsvägen 12 i Åryd. Vid dålig väderlek i Skogssällskapets lokal vidÅry herrgård. Detaljerat program kommer på hemsida och anslagstavlor.

Söndagen den 8 september kl 14. Den årliga Kulturarvsdagenuppmärksammas på många håll i landet. Årets tema är Människorsmötesplatser. En dansbana är väl en riktig mötesplats! Vi träffas därför viddansbanan bakom Risingegården och får veta mer om danstraditionen iRisinge genom tiderna. Tag med kaffekorg!

Fler programpunkter kan tillkomma. Se på hemsidan eller påanslagstavlorna i Södra Åreda (Södergården), Risinge (nära Risingegårdenoch vid Vitarörsvägens början), Åryd (vid Åryds Lanthandel) samt Billa (påkyrkans anslagstavla).

10

ÅRYDSJÖNS VATTENNIVÅ

Under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet sänktes vattennivån i mångasjöar. Genom att gräva kanaler och diken tömdes sjöarna för att man skullefå mer odlingsbar mark. Mellan 1850 och 1950 sänktes vattenytan i mer än500 av länets sjöar. De flesta sänkningarna gjordes i laga ordning efterlantmäteriförrättning men ca 100 gjordes utan myndigheternas kännedom.I våra trakter sänktes Barnsjön, strax söder om Hemmesjösjön ochAttsjösjön i Furuby socken.Men det finns sjöar som fått vattenytan höjd. Här har syftet i stället varit attöka fallhöjden vid industrier som tagit ut energi ur vattekraft genomvattenhjul eller turbiner. Här är ett närliggande exempel Årydsjön och ÅryJärnbruk.

Järnbruket i Åryd började sin verksamhet vid ett av utloppen från Årydsjön.Redan då måste fallhöjden ha varit tillräcklig för att med vattenhjul drivabläster och hammare. Efterhand som anläggningen blev större och flerhammare skulle drivas behövdes mer kraft. Ett sätt att få ut mer kraft var atthöja sjöns yta så att fallhöjden blev större.

Finns det några spår kvar av vattenhnöjningarna? När gjordes de?Att höja vattenytan på en sjö innebär att landområde översvämmas och attden drabbade vill ha ersättning, speciellt om det är odlingsbar mark somfördärvas. Vid den tiden det gäller här var inte skogsmarken så högtvärderad.

Man kan se på häradskartan från 1660-talet att stränderna kring utloppen vidÅryd ser lite annorlunda ut. Vid denna tidpunkt hade sjön troligen intehunnit höjas för järnbrukets skull. Strandlinjen tycks ha gått i en mjuk bågefrån Hemsets udde mot Ugnsholmen utanför Åry herrgård och vidare motsöder. De nuvarande vikarna, Sågviken vid Industribyn i Åryd och den bredaviken in mot Åryds centrum var sankmarker med en åfåra i mitten.

Nästa illustration är en karta från år 1700. Nu har järnbruket i Åryd börjat

11

På Hans Ruuths karta över Konga härad från 1663 kan vi se Åryd och Årydsjön. (Tyvärrgör en vikning kartan något otydlig just vid Åryd. ) Årydsjön går lodrätt genom bildenshögra del. Nere i vänstra hörnet syns Tegnabysjön. Kustlinjen från Hemset och söderut isjön gör inga större inbuktningar vid Åryd. Man ser att de två åar som utgör utloppenomflyter den "ö" där Åryd ligger.

Denna karta över Åryd är från år 1700. De nuvarande utloppen från sjönmarkeras med 2 svarta punkter. Man ser tydligt att det är en bra bit ut tillöppen sjö från utloppen. Sträckan från öppen sjö till dammfästena består av enå omgiven av sumpmark.

12

påverka vattenståndet. Det nuvarande utloppen på Masugnsvägens norra deloch vid masugnen är de svarta punkterna på kartan. Man kan se hur ånfortsätter en bra bit mot nordost innan det är öppet vatten. Vid dennaåsträcka på kartan står texten: "Desse mader förderfwas åhrligen af wattnsdämmande till Bruuket". Kartan visar också att den nuvarande Sågviken, inedre delen av bilden, är en å. I en kommentar på kartan står att madängarnarunt herrgårdsuddens stränder också är fördärvade av vatten.

På 1743 års karta över Hemsets bys hagar och utmarker finns ocksåkommentarer om vattenhöjning. Vid Gäddemad som nu är en del avÅrydsjön, mellan väg 25 och Vitarörsvägen mellan Risinge och Furubyfinns kommentaren: "Gädde Mader stå genom updämningen aldeles underwatn". Området vid Källelundsviken i Åryd och stora områden motHemsetlandet är också påverkade enligt texten: "Stubbemaen Är genomWatnets updämning wid Bruket förderfwad." För övrigt tycks strandlinjenpå denna karta närma sig dagens läge.

Tio år senare, 1 753, skall Hemset genomgå storskifte och då ritas en kartaöver inägorna. Av de fem gårdarna på Hemset ägs tre stycken, däriblandSödergård, av järnbrukets ägare, Olof Lundblad. På kartan noteras attHemset Södergård avstår mark åt övriga gårdar i byn " . . . för den skadasamtl hemmanen lidit af wattnets uppdämmande vid Bruket . . . ." Såsmåningom köper bruket upp och slår ihop alla gårdarna på Hemset till ettstort hemman. På detta sätt blir det inte så mycket klagomål frånutomstående när vattenståndet varierar.

1 803 gjordes en mätning av inägorna vid Åryds säteri (herrgården). Påkartan finns markerat en liten ö som kallas Gubbholmen. Den ligger iinloppet till Sågviken strax sydväst om Ugnsholmen. Eftersom Gubbholmeninte syns idag måste sjön ha höjts ytterligare några decimeter sedan 1803.Vid en provborrning i januari 2013 visade sig Gubbholmen ligga ca 2 dmunder vattenytan. Det var dock extremt lågt vattenstånd vid tillfället. Mankan därför anta att höjningen från 1803 till våra dagar är ca en halv meter.Det är sannolikt att sjöhöjningarna och därav följande markförstörelse harförorsakat konflikter som hamnat i rätten. Spåren bör då finnas i

1 3

Karta över Åryd 1803. Med svarta punkter har också här de båda utloppen markerats. Viser att sjön fått en större utbredning och det syns inget av de båda åarna. Men fortfarandeär sjön inte uppe i dagens höjd. Till höger vid kvadraten ligger Ugnsholmen. Vid korsetstrax intill ligger Gubbholmen som en smal, krökt ö.

Isborren stående på Gubbholmen visarhur grunt det är där idag. I bakgrundenskymtar bron till Ugnsholmen.

domböckerna för Konga härad. Dessvärreär det mycket tidsödande att leta eftersådant i domböckerna så det har inteblivit gjort.

Finns det synliga spår av sjöhöjningen?Ja det gör det! För att kunna höja sjönsyta måste man bygga dammvallar ochdammluckor. Sådana finns på åtminstonetre ställen. På Masugnsvägens norra del,vid utloppet, är dammvallen ca 100 mlång. Utloppet vid masugnen har en någotkortare dammvall. Slutligen på Sågvikenssödra sida, bortom industribyn, finns enca 150 m lång dammvall. Där finns ocksåett utlopp från sjön.

14

BLANDAT FRÅN BYGDEN

I det här sammanhanget kan det vara på sin plats att ta upp ursprunget tillnamnet Ugnsholmen igen. Som framgår av kartorna var det en liten holmesom låg precis där sjöns utlopp fanns. Ett utlopp kallas också os. På en av degamla kartorna står dessutom Ousholmen vilket betyder holmen vid oset.Senare har blivit förvanskat till Ugnsholmen vilket kanske inte är så konstigtmed tanke på närliggande masugn.

Att få tillstånd att höja en stor sjö som Årydssjön med kanske 1 ,5 m skulleidag troligen vara omöjligt. Då, på järnbrukets tid, gick det tack vare en starkägare som dessutom ägde mycket av marken runt sjön.

På 1980-talets början sänktesÅrydsjön med nästan 1 meter isamband med utläggningen avvatten- och avloppsrör mellanÅryd och Furuby. Då visade sigdenna hamnanläggning påHemsets sydspets. Stenvallarnasom är ca 20 meter långa ärprydligt upplagda. Kan detta havarit Hemsets bys gemensammahamn eller har den hört enbarttill Södergården som låg straxintill? I bakgrunden ses uddenmed badplatsen.

ÅRYDS SKOLA PÅ BESÖKEn dag i oktober i höstas kom klasserna 3-6 för att få veta mer om hur manbodde och arbetade i Åryd förr. Tvättbräda och tvättbalja, tvåmanssåg för attfälla träd och andra nyttiga redskap fick barnen bekanta sig med innan detblev dags att klättra upp i masugnen för att få veta hur man tillverkade järn iÅryd under flera hundra år. I klass 3 med läraren Lena Arvidsson fick varjebarn skriva om gågna tider i Åryd. Det blev mycket bra berättelser somhembygdsföreningen fått ta del av. Vi tackar klass 3 för detta!

HEMSETArrendatorn på Skogssällskapets jordbruksfastighet Hemset nära Åryd har i80 år hetat Bayard. De första 40 åren var det Carl-Viktor och därefter Carl-

1 5

På det här fotot från andra halvan av 1940-talet är familjen Sisins ute på promenad i Åryd.Platsen är inte så lätt att känna igen. På sista sidan finns ett nytaget foto från samma plats.

Johan. Men nu är det slut. Nu flyttar Carl-Johan och Inga från Hemset föratt bli pensionärer i Hovmantorp. Skogssällskapet har styckat av det gamlaboningshuset och 5 hektar mark och de nya ägarna är Christian Horn ochLinn Glans. Christian är uppvuxen i Södra Åreda och kommer på Hemsetatt arrendera 60 hektar mark. Vi hälsar dem välkomna!För oss som besöker Hemset för promenader och rekreation känns det sköntatt markerna kommer att vara fortsatt betade. Den gamla kulturmarken påsluttningen ner mot Årydsjön, där en gång Hemsets by fanns, rymmermycket av traktens historia från forntiden till våra dagar.

"I HEMMESJÖ SOCKEN"Vår nya bok om hembygden kom ut i hösten 2012. Den finns till försäljningi Åryds Lanthandel eller kan beställas via epost (se första sidan) eller telefon0470-77 43 15. Pris 1 50 kr.Även våra tidigare utgivna böcker finns till försäljning. Det gäller "Det varen gång ett järnbruk" och "Skogen - vårt levebröd i hundra år". Pris 100 kr.De kan beställas per telefon.

B FöreningsbrevAvs.HemmesjöHembygdsföreningMasugnsvägen 12360 43 Åryd

16

Detta foto är visserligen taget vid en annanårstid än det på föregående sida men påsamma plats. Här gick gång- och cykelvägentvärs över kvarndammen i Åryd. För allasom bodde på Lyckås, Strömmarna eller ikvarnen blev det en bra genväg när manskulle till jobbet på fabriken, till tåget ellertill affären. Vägen byggdes upp med träavfallvilket syns på föregående bild. Med tidensjönk vägen ihop och det blev mycketsumpigt. När järnvägen byggdes om på1980-talet och Lyckåsvägen stängdes av förgångtrafik gjordes ett ideellt arbeta med attlägga ut spänger så att man fortfarande kanta sig över kvarndammen torrskodd. Tankenvar att det här skulle bli det nyapromenadstråket. = gångstig

Träffpunkt på Masugnsvägen 12 i ÅrydTisdagar mellan kl. 9 och 12 med start den 16 aprilträffas vi vid hembygdsstugan för arbete med stuganoch omgivningarna. Goda tillfällen till kaffepaus ochdiskussioner.Stickcafé i hembygdsstugan onsdagar kl. 1 4.Välkomna!