MIKROBITENÅrgång:4 1987 Nummer:4

Medlemstidning för Datorklubben MIKROBITEN

GRATIS till medlemmar Lösnummer 15 kr .

\s

Tidningens ad re s s : sS

s M I K R 0 B I T E N \s c /o Nils Bildsten ss

i

Terapivägen 14 c , 141 56 Huddinge Tel . 08-711 2996 (kvällar)

sst

LÖPSEDEL

I N N E H Å L L

"Hemligt" kommando hittat i Kungsbacka ...........2Modemkommunikation via MB 32 ..................... 4

* Flexibelt ritprogram från Norge (6 K) ............7 (P01)Hur man flyttar kassettfiler till diskett ...... 10

* Specialfonter för norrmän och danskar ........... 10 (P02)* Stortextfont för Simply Write ....................11 (P03)* Grafik-loader i Turbo Pascal (4 K) .............11 (P04)* Etikettprogram för kassettaskar (12 K) ........... 12 (P05)* Beräkning av motståndskombinationer (6 K) ........ 13 (P06)

Specialinformation för ägare av MB 128/1 ....... 16* Tävlingslösningar: Målarens dilemma (2+4 K) .... 19 (P07-P08)

På väg mot en batteridriven MB 32 ............... 22* Lös ekvationssystem med 72 obekanta .............25* Tävlingslösningar: Kortmysteriet (2 K) ..........26 (P09)

Textöverföring till fotosättmaskin ..............27* Specialprogram för tippare (16+6 K) .............30 (P10-P11)* Tyngdpunktsberäkning med MB (6 K) ...............31 (P12)* Låt datorn rita blanketterna (12 K) .............35 (P13)

Microbee-folkets egen databas har nu öppnats ....36Varning: Se upp för databas-marodörer! ..........38"Grisarna" tog slut och kassettbiblioteket växte 39

* Låt datorn skriva på hebreiska .................. 39 (P14)Har klubben helt förlorat sin målsättning? ..... 40

* "Action"-spel med trevlig grafik (6 K) ......... 41 (P15)Karl XII, Magnus Ladulås och USER AREOR ??? .... 44

* Kolla bilens ekonomi med MB-program (10 K) ......45 (P16)Nytt nummer av danska INFO-BI har kommit ut .... 46Vi tittar på programpaket för skolan ...... ..... 47Blir MIKROBITEN en lärarnas kontaktkanal? ...... 49

Asterisk (*) markerar programVid beställning av programkopior räcker det i fortsättningen att ange den beteckning (P..) som skrivits efter resp program. Programkonstruktörernas fantasi, vad. gäller namnen på alstren, räcker ej alltid till för att vi skall kunna hålla isär bidragen och vi använder därför nu denna form av märkning, där bokstaven betecknar tidningens ordningsnummer och siffran är ett löpnummer.

I SISTA SEKUNDEN : ' H E M L I G T " K O M M A N D O A V S L O J A T I

Lasse K in d e l l r ingde a l lde les innan t idn ingen sku lle gå t i l l t ry c k n in g och b e rä t ta d e a t t man i Kungsbacka ju s t hade h i t t a t e t t h i t t i l l s odo ku m e n te ra t kom m ando fö r v a rm b o o tn in g av a l la diskbaserade MB. Om man i SH ELL t r y c k e r X ♦ dyke r fö l jande te x t upp på skärm en:

B y t d is k e t t i enhet A :,B , T ryck sedan på (R E TU R N ).

F ö l je r man uppm aningen har man således på e t t m y c k e t e n k e l t s ä t t ly cka ts genom fö ra én va rm b o o tn in g . dvs kunnat by ta d is k e t t och m eddela da to rn d e t ta u tan några k rång l iga om vägar. A t t d e t ta kom m ando in te f inns d o ku m e n te ra t är något av e t t m y s te r iu m .

2

N U O R A R V I g A n g H Ö S T E N S A K T I V I T E T E R

Oan • k sommaren Ar nu Äntligen pA upphAllnlngen (Ar kenake verbet ahAHe" valt med Inspiration från all sommarens nederbörd?] och de ellre fleste av vAra medlemmar har vAl vid det hAr laget tacksamt AtervAnt hem t i l l stugvArmen dAr da övergivne datorerna lockat. För alla dem som bor I Stockholm med omnejd gör vl en rlvstert på sAsongen genom a tt redan den 10 september kalla t i l l höstens första klubbtrAff. som I huvudsak kommer a tt Agnes At hérdveruarbete och programbyte (se notis lAngre fram I tldnlngenl]. Her vl rik tig tur finns det ocksA vissa chanser a tt Lasse Klndell kan dyka upp med en eller annan glad Överraskning under kvAllens lopp men hörvldlag vAgar vl Annu Inte lova något bestAmt.

U ta n fö r huvudkom m unen ty c k s de t vara m ycke t s v å rt a t t få Igång en m otsvarande verksam he t t ro ts e t t de t eg e n tlig e n bara behövs a t t en enda m adlem ta r in i t ia t iv e t genom a t t r ing a ru n t t i l l e t t par nérboende ko lle g o r. I dag finns d e t f le ra p la tse r I landet dAr m edlem skoncen- tra tio n e n år så hög a t t en sådan in v it bör ha a lla fö ru ts å ttn ln g a r a t t kunna leda fra m t i l l något v e rk lig t p o s it iv t. L y f t på luren och gör e t t fö rsö k l F rån verksam heten hAr i S tockho lm v e t v i a t t sådana sam m ankom ster b lir m ycke t populära .

A t t svenska fo lk e t in te har s u t t i t hem m a och k u ra t i re g n e t under sem estern har v i få t t många bevis fö r under de gångna m ånaderna. E t t 2 5 -ta l m ed lem m ar, som tid ig a re e n bart v a r it rö s te r i te le fo n e n e lle r "b revvän ner" har passat på a t t besöka re daktion en medan de gå s te t S tockho lm och de anonym a rö s te rn a har därm ed " få t t an s ik te n". Många tre v lig a tim m a r her ägnats å t v å r t gem ensam m a intresse - M icro bee - och många in tre ssan ta tips . uppslag och ideer har på d e tta s å tt g e tt uppslag t i l l e t t y t te r lig a re v id g a t u tb y te av da torns k a p a c ite t. Tack fö r besöken och vä lkom na t iilb a k a l

□ en e s te tis k t lagde läsaren s tö rs kanske av de t typ o g ra fis k a kaos som breder u t sig över sidorna i d e tta num m er där knappt tv å inslag tycks va ra sk rivn a med sam m a sorts p r in te r. Bakgrunden t i l l denna skenbars rö ra är In te a t t ja g har fö rs ö k t göra tidn ing en så om växlande som m ö jlig t u tan a t t tidn ing ens "s ä tte r i" har u tru s ta ts med en ny s k riva re . Denna år så k r a f t fu ll och har så många sp e c ia lfu n k tio n e r a t t de t ta g it t id a t t lä ra sig ha ntera den och fö ra t t in te behöva fö rd rö ja u tg ivn in g e n av d e tta num m er har a llsköns udda sk riva re få t t ryckain och ta hand om u ts k r if ts f lö d e t. Nu b ö rja r jag dock a t t kom m a överens med n y fö rv ä rv e toch hoppas a t t dess v e rk lig t pregnanta u ts k r if te r ska ll b li en tillg å n g i kom m ande num m erav M IK R O B IT E N e fte rs o m de b ä ttre bör tå la a t t fö rm inskas u tan a t t fö r lo ra läsbarheten. Den a r t ik e l Du ju s t nu läser år e t t exem pel på den nya u trus tn ing ens fö rm åg a i

Så kan jag fö rm e d la e t t g la t t budskap t i l l a lla Er som o tå lig t v ä n ta r på en fo r ts ä ttn in g på kursen i Turbo Pascal. Med h jä lp frå n Lasse K in d e ll har v i få t t tag på en v e rk lig e xp e rt i äm ne t som å ta g it sig a t t leda verksam heten och denna upptas således frå n och med näste num m er.

F ö r dem Bom anm älde sig t i l l den loka le kursen här i S tockho lm ser d e t b e ty d lig t m ö rka re u t och i dagens läge tycks den enda lösningen vara a t t man b ild a r en s tu d ie c irk e l där d e lta g a rna s jä lve genom " t r ia l and e rro r* -m e to d e n gem ensam t p lö je r sig genom k u rs lit te ra tu re n . Denna s tu d ie fo rm år ju in te någon nyh e t och har t id ig a re fu n g e ra t i m ängder av liknande c irk la r * v a r fö r d e t finns a ll an ledning a t t prova samma m etod ^åven hä r. Kan man lä ra sig engelBke. tyska e lle r fra n ska på d e tta s å tt bör d e t gå lik a bra a t t lä ra sig Turbo Pascal. Språk som språkl

V Ä L M Ö TT D E N 10 SEPTEM BER I

3

M O D E M K O M M U N I K A T I O N M E D M I C R O B E E 3 2

I fVrn u i H t torlttid* t1 |iuki iii|lrad* oa hor aoa haotarar koaaa- aikatloaaprotokollot i saaband aad aodsaappkoppllngar pl oa IB 128 ooh oftorooa laaot Br a/okot rittoafattaado lorado t1 Atorkoaaa aad on ao- parat artlkol för daa aoa kdr IB J2.?ör att lnfonatlonen akall bli abaolut korrekt har vi vänt oas till dan verkliga eakkunekapen 1 ämnet, Hana Lareoon 1 Spånga, aom välvilligt delar med elg av alna kunskaper via nedanstående artikel.

Meny i det gamla nätverket Version "A".

ne t:baud 110/300/600/1200/2400/4800format 8/no/even/oddfullhalfsa ve1 oadud1rtestmon

I MIKROBITEN nr.3 1987 kunde vi läsa en del oo mod e mko m mun ika t io n med MB 128. I MB 3 2 : a n ser nätverken lite annorlunda ut. Det finne två varianter, äätverk Version A och Teleoa 1.1., vilka vi k o m m e r att behandla var för aig.

llTVBBC VBBSIOä A är ett mycket enkelt nätverk och har inte de finesser som finns i Telcom 1.1, såsom "Split-Speed", "Klocka" m ra, men det fungerar bra ändå i all sin enkelhet.

Om vi studerar menyn här ovan så ser vi att högst upp står det "net:". Detta är den rad dar du skriver ditt kommando, som sedan avslutas med . Raden under visar de olika kora munika t i o nshas t ighe t e rna (BAUD- Rates) som du kan köra med (under förutsättning att du har ett modem som klarar någon av dessa hastigheter). Nar du k o m m e r in i nätverket första gången så är 300 markerad. Det är alltså "defaulten". För att köra med t ex "1200 baud", så skriver du "baud 1200" därefter . "Baud 1200" betyder alltså att man både sänder och tar emot med en hastighet av 1200 databitar per sekund.

Nästa inställning i menyn är FORMAT och det är den kinkigaste av alla inställningar eftersom det inte alltid är givet att man vet vilket format soro motdatorn är inställd på (detta gäller främst när man ringer en FRI databas eller anno ns regi s te r). Normalt kör man mot en kompis och då kan man komma Överens oro vilket format man skall ha. Om man bestämmer sig för t ex "Format 8" så innebär det att man har 6 databitar med EN stoppbit och INGEN paritet. Väljer man "ODD", "EVEN" eller "NO" så gäller 7 databitar, 1 stoppbit och den paritet man valt. Skriver man "FORMAT NO" så innebär det alltså att man valt 7 bitar, 1 stoppbit samt ingen paritet.

4

5PA 4:e och 5:e raderna i menyn atÅr det ”FULL" och "HALF" (Duplex). Vad är nu detta? Jo, när du väljer FULL ad betyder det att det aom du aänder till den andra datorn repeteraa av denna och skickas tillbaka till din dator och skrivs ut på din skärm. (Det är inte alls säkert att den dator du kör mot ekar tillbaka). HALF betyder att denna repetition inte göra av mottagaren utan utskriften pA din akärra sker frAn din egen dator i samband med att du sänder. Det bästa är att köra pA HALF eftersom du dA fAr en bekräftelse pA att du skrivit ratt, d v s inga stavfel- och sAdant.De inställningar, som nu är genomgAngna var exempel på hur man ställer in nätverket dA man skall prata med en annan dator via tangentbordet.

Vill man i stället hämta eller skicka en fil så ställer man in BAUD och FORMAT. "Full" eller "Half" hoppar man över och i stället skriver man "SAVE", om man vill skicka en fil, eller "LOAD" om man skall ta emot en fil. Kontrollera att motdatorns nätverk är inställt tvärtemot när det gäller "SAVE" och "LOAD" och sist men inte minst: att BAUD-Räten och FORMATet är lika pA båda nätverken.

Meny i Telcom 1 .1

TELCOM 1.1BY GERARD HILL BERGSALA DATA

(00:00) < CLO CIO ( D) ON OH < BAU D> R-300 T=300 < DATA> 7/8< PARITY> EVEN/NONE/ODD 1/2< LOAD> (M) (M) 40/80

Baud rates50 75 1 1 0 1 5 0 3 0 0 600 12001800 2000 2400 3600 4800 9600 1 9 K

Command?

När det gäller det nya nätverket Telcom 1.1 har man tillgAng till lite fler finesser än vad som finns i Nätverk A. Om man tittar på menyn a 4 finns där bl a "ALARM", "CLOCK", "3CRBEN", "TIME", *LF" (Line FEED), samt nAgra inte redovisade kommandon för skärmdump m m. Mar kommer vi dock bara att redogöra för vilka olika kommandon som man måste ställa före en kommunikation med ett annat modero.

Längst ner pd skärmen syns texten "Command?". Det är där du skriver dina kommandon för inställning av nätverket.Sedan har vi två rader med kora munikationshas t ighe ter (Baud-ra tes). Du kan med detta nätverk, köra "Split-Speed" d v s du kan sända och ta mot med olika hastigheter. För att ställa in t ex mottagning "R" på 75 Baud och sändning "T" på 1200 Baud, så skriver du följande:

"Baud r75 baud 11 200", < RETIJ RN> .Efter ser du att siffrorna efter texten "" har ändrats.

6Nästa Inställning gäller pariteten "". Por att ändra den skriver du t ex: "Parity even" och då flyttar sig inversb1 ocket och läggersig över texten "EVEN". När du kommunicerar via tangentbordet mot någon kompis, så behöver ni bara tänka på att ni har samma inställningar. När det gäller kommunikation mot en databas, är det viktigt att du vet vilken paritet den kör på.

Detsamma gäller för inställningarna "" och "". Du skriver då t ex: "Data 7", ” < R E T U R N > " och " ' 1 ", " < R E TU R N > " , men kom ihåg att det är viktigt att du i alla lägen har s a m m a inställning även på detta aom den mottagande datorns nätverk har.

Till sist finns det en inställning, som du bara använder när du kommunicerar genom ditt tangentbord och det är "" eller "" (duplex), som förklarades i beskrivningen Över Nätverk A. För att ställa in detta skriver du t ex: "Full". I och med att du skrivit detta är linjen öppen och du kan börja knappa på ditt tangentbord men det finns ytterligare en sak som är viktig i det sammanhanget*

När du skrivit färdigt och skall låta mottagaren skriva tillbaka till dig, så måste du avsluta din text med att trycka på och efter varandra.

När det gäller överföring av filer med "" och ""-kora mand ona så gäller följande:

Om du vill skicka en fil måste du först veta var filen börjar i minnet och hur lång den är. För att få reda på detta så kan du göra så här.

Om du har én monitor, så kan du gå Över ti. 11 den och ladda in din fil med kommandot "R" och sedan "". Eftersom TELCOM inte har någon monitor, så måste du anropa den från Basic, Wordbee eller Ed i tor/Assera - ble r .

När du startat bandet kommer filens namn, startadress och längd fram pA skärmen. Det kan se ut t ex så här. (Exemplet gäller en Basic-fil "B").

"R TESTKIL B O0CO 1 92E 192E"

06C0 är startadreasen och 192E är längden på filen* Det är dessa siffror du skall använda dig av.

Om du har Wordbee kan du få reda på startadress och längd genom kommandot "F". Då kan det se ut t ex aå här.

"TESTKIL W 192E"

Dokumenten i Wordbee börjar alltid på 0900 H och fillängden i detta exempel är 192F.. När du är tillbaka i Telcom så skriver du följande:

"SAVEM 0900 1 92E", och sedan .

Din fil skickas då till mottagaren, som i sin tur skriver "LOADM 0900" och sedan .

Överst i menyn k o m m e r det fram en rad som talar om vilket block som skickas. Skulle det av någon anledning vara s å a t t något inte s tämmer under överföringen, så försöker Telcom att skicka det igen. Till höger

= --->

om bl o c k räkna ren atår det "Retry" och en siffra- Denna anger hur många gånger Teicom försökt att skicka just det aktuella blocket. Det kan som mest bli 10 Retry's (0-9). Oio räknaren utannar på 9 och ingenting händer i blockräknaren, så kan du avbryta med och därefter, tillsammans med mottagaren, kontrollera vad det kan vara för fel.Detta var lite om hur man använder modem vid kommunikation mot databaser eller kompisar. Vid senare tillfälle kaneke vi också kan berätta lite mer om de andra finesserna som finns i TELCOM 1.1 för NB 32:or.

Lycka till!HANS LARSSON

F L E X I B E L T R I T P R O G R A M F R A N N O R G E Q P O I

Från Norge och Bolf T.Andersen kommer ett trevligt ritprogram eom innehåller en hel del finesser utöver de vanliga. Han kan bl a välja mellan att rita aed hjälp av siffertangenterna - företrädesvis då via ett numeriskt tangentbord - eller med en joystick som ‘stprspak*. När konstverket är färdigt kan det antingen dumpas till printern, lagras som en grafikfil ned hjälp av GBSAVB eller sparas son en GWB-fil.00100 REM «*•»**«»••»*»*» TEGN .WB - FIL »«»*•••«**»•»»»»»»»• /145/00110 CLEAR : POKE 257,1 : ON ERROR GOTO 700 /142/00120 CLS:PRINT"VED HJELP AV DET NUMERISKE TASTATURET ELLER JOYSTICK

KAN DU”Ö ’’TEGNE PA SKJERMEN. DU KAN SKIFTE MELLOM TEGNING ELLER VISKING,"öMOG TEGNINGEN KAN TEGNES UT PA”; /122/

00130 PRINT” SKRIVER ELLER LAGRES PA DISKETT.”öö TAB 5”DU STYRER'BLYANTEN’ PA DENNE MATEN : ”öö TAB 5 ”8 = OPP”SPC B ”2 = NED”SPC 8 ”4 = VENSTRE"SPC 8”6 = HöYRE” /062/

00140 PRINTö TAB 5 ”7 = OPP VENSTRE”SPC 8"9 = OPP HöYRE”ö TAB 5 ”1 =NED VENSTRE"SPC 8 ”3 = NED HöYRE”SPC 11”7 8 9”ö TAB52"4 5 6” /185/

00150 PRINT TAB 5”5 = SKIFTE MELLOM TEGNING OG VISK1NG”SPC 11”1 23"ö TAB 5"0 = LAGRE, UTSKRIFT, GWB-FIL, TEGNING”SPC 10”0" /131/

00160 INVERSE : FOR N=47 TO 63 STEP 3 : CURS N,9 : PRINT" k ” : CURS N ,14 : PRINT" * " : NEXT N : FOR N=10 TO 13 : CURS 47,N:PRINT ” « ”:CURS 62,N : PRINT” » ” : NEXT N : NORMAL /243/

00170 PRINT"TRYKK EN TAST FOR A FORTSETTE >>>>>>>>>>”; /120/00180 USR(32774) /235/00190 CLS : CURS 50,1 : INVERSE : PRINT" * JOYSTICK » ” : NORMAL :

CURS 52,2 : PRINT"STYR MED" : CURS 52,3 : PRINT"STIKKA." : CURS 52,5:PRINT”V1SKEMODUS :" ; CURS 52,6 ; PRINT"TRYKK" /247/

00200 CURS 52,7 : PRINT”SKYTEKNAPPEN.” : CURS 52,9 : PRINT"AVBRUDD :": CURS 52,10 : PRINT"SKYV STIKKA" : CURS 52,11 : PRINT"FRAM OG": CURS 52,12 : PRINT”TRYKK" /201/

00210 CURS 52,13 : PRINT”SKYTEKNAPPEN" : CURS 52,14:PRINT"SAMT ID IG. ”: FOR N=1 TO 15 : INVERSE : CURS 50,N : PRINT” ” : NEXT N :CURS 51,15 : PRINT AA13 32A : NORMAL /200/

00220 CURS 1,1 : PR I NT"HVORDAN SKAL UTSKRIFT PA SKRIVER VARE ? ”Ö ”ENKEL TETTHET"TAB 29">>> TRYKK ’K ’ "ö"IJOBBEL TFJTTHET"TAB 29">>> TRYKK ’L '"; /048/

00230 Zin-KEYH : IF Z1U="L” OR Z1H="K" THEN 240 ELSE 230 /114/00240 PRINTÖÖ”TA INN BILDE FRA DISKETT“TAB 29">>> TRYKK >I'"Ö"

ELLER TEGNE"TAB 29”>>> TRYKK 'T'"; /143/00250 X7B=KEYH:IF X7D=”I" THEN /60 El.SE IF X/B="T” .

THEN 260 ELSE 250 /109/ “7

002600027000200

00290003000031000320003300034000350003600037000360003900040000410004200043000440004500046000470004600049000500005100052000530005400055000560005700058000590006000061000620006300064000650006600067000680006900070000710007200073000740

PRINTÖÖ"TEGN MED JOYSTICK"TAB 29”>>> TRYKK 'J ”’Ö”TEGN MED NUMERISK TASTATUR’’TAB 29">>> TRYKK 'N’“; /056/X6fi=KEYB : IF X6B="J“ OR X60=“N" THEN 280 ELSE 270 /136/PRINTöö”HVORDAN SKAL OPPLÖSNINGEN PA SKJERMEN VARE ?"Ö"HÖY OPPLöSNING”TAB 29”>>> TRYKK ’H ’”Ö”LAV OPPLöSNING”TAB 29”>>> TRYKK ’ L ; /253/X7B=KEYB : IF X7fl="H” OR X7B=”L” THEN 300 ELSE 290 /132/IF X7B=”H” THEN HIRES : POKE 128,8 : X=256 : Y=125 : V=496 : W=255 : Z=20 : SET X,Y /148/IF X7B="L" THEN CLS : LORES : POKE 128,8 : X=64 : Y=24:V«124 : W=47 : Z=2 : SET X,Y /237/REM **#«#***#»##**# TEGNERDTINE *»«#»*****#*«#********#**» /149/ IF X6n="J” THEN 350 ELSE LET A1B=KEYB : IF ASC(Ain)57 THEN 330 /084/A= INT(VAL(A1B)) : GOTO 370 7040/OUT 1,255 7137/A= IN (0) /047 /IF A=8 OR A=254 : Y=Y+1 /0307IF A=2 OR A=253 : Y=Y-1 /026 7IF A=4 OR A=251 : X=X-1 /025/IF A=6 OR A=247 : X=X+1 7022/IF A=9 OR A=246 : Y=Y+1 : X=X+1 /158/IF A=7 OR A=250 : Y=Y+1 : X=X-1 71547IF A=3 OR A=245 : Y=Y-1 : X=X+1 / 1 557IF A= 1 OR A=249 : Y=Y-1 : X=X-1 /1607IF A=5 OR A= 127 : PLAY 23 : GOTO 480IF A=0 OR A= 126 : PLAY 23 : GOTO 710SET X,Y GOSUB 630 : GOTO 320 7191/REM *«*»»*****«*»** SLETTERUTINE *##»#»*#»*»##»*####»«##»# /156/ IF X6B=”J" THEN 510 ELSE LET A1B=KEYB : IF ASC(Al B)< 48 ORASC(Al B)>57 THEN 490 7096/A=INT < VAL(Al B)) : GOTO 520 /053/A=IN A LAGRE .GRF-FIL > B :GWB - FIL > C : TEGNE > D"; /231/X7B=KEYB : IF ASC(X7B)68 THEN 730 /211/CURS 1,16 : PRINT AA63 32A; : ON ERROR GOTO 700 /150/ —

8

90075000760007700076000790008000081000820008300084000850008600087000880008900090000910009200093000940009500096000970009800099001000

010100 1 0 2 0010300104001050010600107001080

01090 01 100 0 1 1 1 0 0 1 1 2 0 01130 01140 01150 01160 01170 01180 01190 0 1 2 0 0 0 1 2 10 0 1 2 2 0 01230 01240 01250 01260 01270 01280 01290

X* ASC(X7D)-64 : ON X GOTO 850,800,1060,100 /028/REM «***•*«*«*•*»»* GRLOAD **»***#»*«ft*»#«*#tt»*ftft**»# /157/CLS:DIR:PRINT:CURS 40,16 : INPUT”M=MENY . NAVN : MX6H; /039/ IF X60="M" THEN 110 /111/CLOSE 6: OPEN” I ” , 6 , X6H+ ’’. GRF ”: GRLOAD 6:CLOSE 6:GOTO 710 /027/REM #»*»*»»»»##»»»* GRSAVE ******•*•**»»**«*«*»*»»*»** /152/CURS 1,16 : INPUT”M=MENY . NAVN : "X60J /243/CURS 1,16 : PRINT ÄA30 32A; /096/IF X60="M" THEN 710 /113/CLOSE 6:0PEN”0 ”,6,X60+“.GRF“:GRSAVE 6:CLOSE 6 : GOTO 710 /044/REM *#***»»****»«** SKJERMDUMP *#*#****##**#**#**#**»** /157/RESTORE 870 : OUTL 1 /051/DATA 62,01,211,11 /252/DATA 96,105,14,128,229,6,8,203,34,126,161 /175/DATA 40,2,203,194,35,16,245,122,205,69,128 /220/DATA 225,203,57,48,233 /001/DATA 62,0,211,11 /198/DATA 201,-1 /210/X=336 : RESTORE 850 /200/READ Y : IF Y=-l THEN 960 /157/POKE X,Y : X=X+1 : GOTO 940 /061/LPRINT CHRI27);"A” ;CHR; /171/FOR Y=0 TO 15 /086/

FÖR U=0 TO 8 STEP 8 /153/LPRINT CHR127);Z1H;CHR(0);CHR(2); /107/

FOR X=0 TO 63 : C=USR

10H U R M A N F L Y T T A R K A S S E T T F I L E R T I L L D I S K E T TLara Johansson Benthorn i Helsingborg har n/ligen graderat upp sin HB 32 till en 128/1 och i saiband därmed stillts inför probleset att S»«r- föra sina kassettfiler till diskett. Bftersos sAnga andra sedlessar i klubben har gjort en liknande nppgradering och således kan ha glådje ar några tips på detta osråde berlttar Lars hår os den blsta tekniken för sådana överföringar.1. Ladda programmet TDCopy.

2. Följ instruktionerna och starta bandspelaren. Texten (eller det program som finns på kase11bandet) läses in och lagras i datorns minne.3. När laddningen är klar ger man filen ett namn. Tryck sedan RETURN! Texten lagras nu på disketten under det filnamn du givit den.

Ii A fl R A TEXTEN I WB-FORMATÖnskar man omvandla sin text till en Wordbee-fil omformas den med programmet CPM-WBEE. Det görs på följande sätt:

1. Stoppa in en diskett med omformarprogrammet i diskdriven och kalla fram SHELL-skärmen.2. Skriv sedan CPM-WBEE, mellanslag, filens nuvarande namn, mellanslag och det namn den önskas lagrad under i sin nya form. Ex: CPM-WBEE, mellanslag, AFIL, mellanslag, BFIL.

När du sedan trycker på RETURN startar programmet och förvandlar filen till en Wordbee-fil, vilken kopieras ner på disketten, varifrån den sedan kan hämtas när man befinner sig i Wordbee-programmet.Den ursprungliga CPM-versi onen finns fortfarande kvar på disken så det gäller att ha tillräckligt med minnesutrymme på denna. Vill man bli av med CMP-filen kan den raderas genom att man från SHELL trycker på siffran B på tangentbordet och därefter: antingen anger filens fullständiganamn (namn + extension! ) eller genom att man med LINE FEED markerar filen och i båda fallen avslutar med att trycka på RETURN.

01300 IF A=141 THEN LET A=253 /147/01310 IF A=160 THEN LET A=254 /150/01320 PRINT ÄA1 AA; /249/01330 NEXT J 2080/01340 PRINT CHRH(13); /070/01350 NEXT I /001/01360 PRINT CHRH(0); : CLOSE 6 : CLOSE 7 /225/01370 DATA 63696,64000 /025/01380 IN#0 : OUTå0 : GOTO 710 /0I0/

Rolf har även bidragit med flera GWB-fonter anpassade till norak/danska genom att utseendet på alfabetets två sista tecken ändrats. De ändrade fonterna är: N08DATA, N09SKOLF, N13HANDS, N14MASK, STORTEXT, FET 16 samt FETS, vilka samtliga är dl skett baserade. A p n?

8 T O R T E X T F O N T A V S E D D F O R ‘B I M P L Y V R I T E '

VI har tidigare berattat att flertalet ar de fonter utvecklats för Graphic VordBee ntan större svårigheter kan anvtndes oekaA i Preaiun- ■odellernae ordbehandlingssystem Simply Krita.Det enda aom behöva är att inan flyttar dem en smula 1 höjdled 1 matrisen och för detta ändamål är det ursprungliga GWB-fontedi teringeprogrammet FONTED speciellt lämpligt, efteraom detta innehåller kommandon aom tycka vara skräddarsydda för en aådan uppgift.

De mera komplicerade grafiska fonterna har erbjudit större problem vid en aådan förflyttning men nu har Folke Linde'n i Vreta Kloater lyckats överföra fonten "STORTEXT" till Simply Write och såväl denna som dess hjälpfiler, tillsammans med en enkel handledning, finns således nu att beställa aom kopior från redaktionen. O P 03Samtidigt berättar Folke att han har översatt graf1kloadern från Basic till Turbo Pascal i två olika versioner, dels för 16x64- och dels för 16x80-mode. Bom en liten uppmuntran till alla dem som håller på att lära sig detta språk listar vi de båda program versionerna nedan. ^^p OM

PROCEDURE GHAFIKLOADER; (* För skärmorientering 16 x 64 *)VAR I, J , K : INTEGER;

A: BYTE;FON: ARRAY(.1..2048.) OF BYTE;WBF : ARRAY(.1 . .1 152 . ) OF BYTE;FONFIL.WBFFIL: FILE;

BEGINASSIGN(FONFIL,'FONT.FON'); H EWRITE(FONFIL); ASSIGN(WBFFIL,'TEXT.WBF'); HEWKITE(WBFFIL);(* Flytta speciella tecken och ladda markören *)FOR J : = 1 TO 16 DO BEGIN

MEM(.$FFCF+J.):-MEM(.$F8CF+J.);MEM ( . $F FDF+ J. ) : = MEM ( . $ F B F F

PROCEDURE GRAFIKLOADER; (* För skärmorimntsring 16 i 80 *) VAR I,J,K: INTEGER;

A: BYTE iFOM: ARRAY(.1..2048.) OF BYTE;VBF: ARRAY(.1..1408.) OF BYTE;FONFIL.tfBFFIL: FILE;

BEGINA35IGN(FONFlL,'FONT.FON'); REWRITE(FONFIL);ASSIGN(tfBFFIL,'TEXT.tfBF'); REtfRITE(tfBFFIL);(* Flytta speciella tecken och ladda markören *)FOR J: =■ 1 TO 16 DO BEGINMEM(.$ FFC F+ J.):-MEM(.SF8CF + J.);MEM(.$FFDF+ J.):=MEM(.$FBFF+J.);MEH(.$FBFF+J.):=$00 (* Markören *)

END; (* J *)MEM(.$FA0F.):-$FF; (* Markören *)( * --------------- Spara fontet --------------- *)FOR I:-1 TO 2032 DO FON(.I.):=MEM(.SF7FF +1.) ;BLOCKWRITE(FONFIL,FON,16); CLOSE(FONFIL);( * --------------- Spara texten--------------- *)•K:=1; tfBF(.K.):=$0D;FOR I:=1 TO 16 DO BEGIN FOR J:=1 TO 78 DO BEGIN A:=MEM(.$ EFAF+ J+1*80.);IF A=$80 THEN A:=$20;IF A=$8D THEN A:-$FD;IF A=$AO THEN A:=$FE;K : =SUCC(K); WBF(.K.):=A

END (* J *);K:=SUCC(K); WBF(.K.):=$0D

END; (* I *)K:=SUCC(K); MBF(.K.):=$00; K:=SUCC(K); VBF(.K.):=$00;BLOCKtfRITE(tfBFFIL,tfBF,11); CLOSE(tfBFFIL)

END; (* GRAFIKLOADER *)* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * ¥

F r å n P e l le W ik lu n d h a r vl få t t e t t t r e v l ig t p ro g ra m so m s k r iv e r u t e tt in lå g g fö r k a s s e t ta s k a rn a o ch där m a n k an a n te c k n a h e la in n e h å lle t på k a sse t te n .

V id s tå e n d e e x e m p e l d e m o n s t r e r a r e tt a n v ä n d n in g so m rå d e fö r d e t ta p ro g ra m m en n a tu r l i g t v is k an de t l ik a g ä rn a u tn y t t ja s fo r a tt h å lla red a på t e x la g ra d e d a ta p ro g ra m .

P e l le s b id ra g u tn y t t ja r O W B o c h a n v ä n d e r d is k e ttb a se ra d efo n te r. Q p 05

Dolby B Kassett nr: |00

M I N M U S I K ; T A U B E

- A- - B-Maj pä Malö Havsörnsva1sDär byggdes rtt . . . Brevet frän LillanCalle Schevens vals Den glade bagarnRönnerdals polka Möte i monsunenTatucrarcvalscn SjösalavalsKom i min famn Rosa pä balOxdragarsäng EldarevaIsenFlickan i Havanna Vals i gökottanFritiof Andersson Fröken fär jag lovTural ler i När jag var en ung

12

13B E R Ä K N I N G A V M O T S T A N D B K O M B I N A T I O N E R Q P 00Ett praktiskt hjölpaedel för att snabbt baråkna dat raaultaranda vördat av olika raalatanakoablnatlonar - aarla- allar parallallkopplada - har Stura Joaafaaon bidragit aad 1 nadanatöanda program.0 0 1 0 00 011000120001300014000150001600017000180001900 0 2 0 0

0 0 2 10002200023000240002500026000270002800029000300003100032000330003400035000360003700038000390 00400 004 10 00420 00430 00440 00450 00460 00470 00480 00490 00500 00510 00520 00530 00540 00550 00560 00570 00580 00590

REM a a a REM a REM a REM a * a DIM Bl (5) CLS: LORES CURS 20,2: CURS 10,5: CURS 10,7: CURS 10,9: CURS 10,11

a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a Koppling av motstAnd *

av Sture Josefsson rev H 1987-05-29 aa a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a a

PLOT 0,47 TO 127,47 TO 127,0 TO 0,0 TO 0,47 PRINT ”KOPPLING AV MOTSTÅND"

1. Infornat1on.”2. Seriekoppling av tvA motstAnd."3. Parallellkoppling av tvA motstAnd.

PRINT PRINT PRINT : PRINT “4. Parallel1koppling till ett visst

värde.CURS 10,13: PRINT ”5. Avsluta körningen.CURS 20,15: PRINT ”Välj alternativBld=KEYd: IF Bld=”” THEN 230IF Bld=”1” THEN 1380IF Bld=”2" THEN 310IF B1 d= "3 ” THEN 500IF B1d = ”4” THEN 680IF B1d = ”5 ” THEN 300GOTO 230CLS: ENDREM a a a Seriekoppling av motstAnd a a a X = 0: V = 200: GOSUB 1000 X = 100: Y =200: GOSUB 1010 X = 280: Y = 200: GOSUB 1040 X = 350: Y = 200: GOSUB 1010CURS 15,1: PRINT "SERIEKOPPLING AV MOTSTAND”CURS 7,7: PRINT ”MotstAndsvärden i OHM”CURS 9,5: PRINT "Rl”: CURS 22,5: PRINT "R2”: CURS 54,5: PRINT ”R”C = 1: GOTO 410C = 15 + C: IF C > 50 THEN 910 CURS C,10: INPUT "Rl=”; RlCURS C,11: INPUT "R2=”; R2R3 = Rl + R2CURS C,12: PRINT ”R =”;R3CURS 10,16: PRINT "Andra värde? J=ja N=nej ”;B2d=KEYd: IF B2d=”” THEN 460IF B2d = ”J" OR B2d = ”J” THEN 400IF B2d = ”N” OR B2d = ”n” THEN 910GOTO 460REM a a a Parallel1koppling av tvA motstAnd a a a X = 50: Y = 200: GOSUB 1000 X = 50: Y = 150: GOSUB 1010 X = 280: Y = 175: GOSUB 1040 X = 350: Y = 175: GOSUB 1010 X = 0: Y = 175: GOSUB 1080CURS 18,1: PRINT "PARALLELLKOPPLING AV TVA MOTSTAND”C = 1: GOTO 590C = 15 + C : IF C > 50 THEN 910 CURS C, 10: INPUT "Rl = "; Rl

1400600 CURS C,11: INPUT ”R2=”; R200610 R3 = R1*R2/(R1+R2)00620 CURS C,12: PRINT ”R = ”;R300630 CURS 10,16: PRINT ”Ändra värde? J = ja N=nej 00640 B20=KEY0: IF B2B=”” THEN 64000650 IF B20 = ”J” OR B20 = ”j” THEN 580 00660 IF B20 = ”N” OR B2B = ’’n ” THEN 910 00670 GOTO 64000680 REN # * * Paral lel 1 kopl i ng till ett visst värde * * *00690 X = 50: Y = 200: GOSUB 100000700 X = 50: Y = 150: GOSUB 101000710 X = 280: Y = 175: GOSUB 1040 00720 X = 350: Y = 175: GOSUB 1010 00730 X = 0: Y = 175: GOSUB 108000740 CURS 15,1: PRINT "PARALLELLKOPPLING TILL ETT VISST VÄRDE”00750 CURS 5,10: PRINT ”Vilket värde skall para 11 el 1kopplas med R1

för att fä R?”00760 C = 1: GOTO 79000770 C = 15 + C: IF C > 50 THEN 91000780 CURS 10,15: PRINT ”00790 CURS C,12: INPUT ”Rl="; R100800 CURS C,13: INPUT "R ="; R300810 IF R1 = R3 OR R1 < R3 THEN 850 ELSE 82000820 R2 = R1*R3/00830 CURS C,14: PRINT "R2=”;R2 00840 GOTO 86000850 CURS 10,15: PRINT "OBS R större eller lika med R I M ! ”00860 CURS 10,16: PRINT ”Ändra värde? J=ja N=nej 00870 B20=KEY0: IF B20="” THEN 87000880 IF B20 = ”J” OR B20 = ”j" THEN 77000890 IF B20 = "N” OR B20 = ”n.” THEN 91000900 GOTO 87000910 CURS 10,16: PRINT ”Utskrift printer? J=ja N=nej ”;00920 B2B=KEYB: IF B20=”" THEN 92000930 IF B20 = " J " OR B2B = "j” THEN 96000940 IF B20 = "N" OR B20 = "n” THEN 98000950 GOTO 920 00960 CURS 10,16: PRINT ”00970 GOSUB 116000980 CURS 10,16: INPUT "Tryck pä RETURN för ätergäng till

menyn. B2000990 GOTO 15001000 HIRES: REM # #. # Rita ett motständ * * #01010 PLOT X ,Y TO X+50,Y TO X+50.Y+5 TO X+100.Y+5 TO X+100.Y 01020 PLOT X+50.Y TO X+50.Y-5 TO X+100.Y-5 TO X+100.Y TO X+150.Y 01030 RETURN01040 REM * V # Rita pil V M *01050 PLOT X ,Y+5 TO X+25.Y+5: PLOT X,Y-5 TO X+25.Y-5 01060 PLOT X+25.Y+10 TO X+50,Y: PLOT X+25.Y-10 TO X+50,Y 01070 RETURN01080 REM V M M Rita kompliment till para 11e11kopplingen V # V 01090 PLOT X ,Y TO X+50.Y: PLOT X+50.Y-25 TO X+50.Y+25 01100 PLOT X+200,Y-25 TO X+200.Y+25: PLOT X+200.Y TO X+250.Y 01110 CURS 16,3: PRINT "Rl”: CURS 16,8: PRINT ”R2“01120 CURS 53,7: PRINT "R”01130 CURS 30,3: PRINT "Motständsvärden i OHM"01140 RETURN01150 REM v v v Skärmdump till skrivare v * v

01160 0UT#101170 DATA 62, 01, 211, 1101180 DATA 96, 105, 14, 128, 229, 6, 8, 203, 34, 126, 16101190 DATA 40, 2, 203, 194, 35, 16, 245, 122, 205, 69, 12801200 DATA 225, 203, 57, 48, 23301210 DATA 62, 0, 211, 1101220 DATA 201, -101230 X = 336: RESTORE 117001240 READ Y: IF Y = -1 THEN 126001250 POKE X,Y:X = X + 1: GOTO 124001260 LPRINT CHRH (27); "A"; CHRH (8);01270 FOR Y ■ 0 TO 1501280 FOR U = 0 TO 8 STEP 801290 LPRINT CHRH (27); "L”; CHRH (0); CHRH (2);01300 FOR X ■ 0 TO 63: C > USR (336,61440 ♦ U + 16»PEEK

B P E C I A L I N F O R M A T I O N F Ö R M B 1 2 8 / 1 - Ä G A R N A

Redan alla IB-lgare aed dubbla diskettatationer ur sina aanualer enkelt (nAja!) kan lAsa sig till hur nan bär alg At för att formatera, Initiera och kopiera progran har enkeldiskågarna hittills blivit litet etyv- ■oderllgt behandlade 1 infornationahHnaeende.Att behovet av sÄdan information är stort har de många breven och samtalen till redaktionen visat och vi är därför glada att nu kunna presentera nn utförlig handledning i konsten att med endast en diskettstation ändå kunna åstadkomma allt vad de mera lyckligt lottade kollegorna kan.Det ar Lars Johansson Benthorn i Helsingborg som har ryckt ut till sina kamraters hjälp och han återkommer också på annan plats i detta nummer med en del tips om hur man överför filer från kassett till disk. Vi citerar Lars' inlägg (efter viss redigering via expertisen i Kungsbacka):

1* Sätt in systemdisketten i driven ooh för ner låsanordningen. Hu läser datorn in nödvändiga program för att kunna arbeta. På skärmen visas efter en stund en bild med texter.2. Tryck siffran "5" på tangentbordet. Datorn hämtar då INIT-ierings- programmet och visar samtidigt på skärmen instruktionerna för detta.3. Tag ut systemdisketten ur driven och sätt in en ny diskett.4« Följ instruktionerna på skärmen: Tryck på "1" för att starta initie-ringen av den nya disketten. Nar skärmbilden skiftar tryck "JM for formatering och "J" igen för kopiering av gällande system. Strunta i de övriga alternativen och tryck i stället RETURN for att starta initie- ringsprocessen. Att man hoppar över de resterande alternativen hänger samman med att dessa program ligger kvar på den disk som Du nyss tog ut och de kan således inte kopieras - just nu!

5. Nan hör att diskdriven arbetar en stund för att ställa i ordning (formatera) den nya disketten. När driven tystnat och skärmbilden visar att initieringen är klar kan man direkt upprepa hela processen och initiera ytterligare disketter om man så vill. Nan lämnar INIT-mod genom att trycka siffran "O”.

6. Vår diskett är nu formaterad och har dessutom försetts med gällande systemfil men för att den skall vara praktiskt användbar bör den också förses med bl a SHELL, TRANSFER och INIT. I en utrustning med två drivar kan man göra denna kopiering samtidigt med initieringen men om man bara har en drive måste man arbeta på ett annat sätt.

övergripande beskrivning:Först måste programmen hämtas från systemdi ske11en och placeras i datorns in i u ne. Därefter växlar man till den nya disketten och kopierar Över programmen på denna, som därigenom görs klar för användning.7* Alltså: Stoppa in systemdisketten i driven och tryck "A:" för att datorn skall få veta att en ny diskett har satts in. Den nya diskettens innehåll visas på skärmen.

8. Starta TRANSFER-programme t. Detta sker enklast genom att trycka på siffran "7" (som ju står just vid ikonen för TRANSFER!) ■■■■>

16

179* Bildskärmen byter utseende här programmet har laddats och man väljer dÅ KOPIERING genom att trycka på siffran "1".10* Välj ut de program som skall kopieras. SHELL, TRANSFER och INIT är nästan oumbärliga och dessutom kan man naturligtvis också lägga in något av de program som skall användas på disketten t ex ordbehandling, Basic eller något annat.11. Programmen väljes ut och markeras genom att man placerar markören (cursorn) på varje enskilt program och därefter trycker LINE FEED, varvid vald fil markeras genom att siffran för filstorleken visas invers.

Cursorn flyttas genom att man håller tangenten CTRL nere samtidigt som man trycker på någon av tangenterna S, D, E och X - beroende på önskad rörelseriktning.12. När samtliga de program som skall kopieras har markerats - tänk på att minnesut rym me t är begränsat till 62 K på Mjdriven och således inte får överskridas - trycker man RETURN för att tala om för datorn att man gjort sitt urval.15 . Tryck nu "N" två gånger och "J" en gång (för att överföringen skall verifieras) samt avsluta med RETURN.14* Datorn frågar vart programmen skall kopieras och Du svarar med " M j ” för att markera att de skall lagras på Mjdriven, som är en del av datorns interna minne. Ditt val bekräftar Du med att trycka RETURN.

15« Programmen överförs nu ett i taget från systemdisketten till Mjdriven och varje överföring verifieras som en extra kontroll av att inget missöde i överföringen inträffat. När sista filen lagrats och verifierats meddelar TRANSFER om överföringen lyckats eller ej.

16* Nu ligger programmen således i Mjdriven och vi kan ta ut systeradis- ketten och stoppa in en av de nyss formaterade disketterna. För att datorn skall veta att vi har bytt diskett, skriver vi "Aj" och trycker ”RETURN". När detta är gjort skriver Du "Mj” så att Du får se vad som finns i internminnet.1 7. M arkera nu vilka filer som skall kopieras över till den nya disketten.18* Liksom nyss visar TRANSFER hur fil efter fil flyttas och verifieras och avslutar med att berätta om överföringen lyckades eller ej.19* Upprepa kopieringen från Mj till Asdriven med så många disketter som Du vill men tänk pä att markera diskettbyte med "Aj" och "RETURN". De färdigkopierade disketterna kan nu användas för att starta upp datorn och sys teradi ske 11en behövs således inte längre för detta ändamål utan kan läggas undan på en väl skyddad plats.

20* Ett gott tips är att ordna disketterna efter användningsområde och såldes ha en speciell ordbehand1ingsdiske11, en för enbart Basicprogram o s v . Detta innebär att Du kanske måste radera Mjdriven efter att ha gjort i ordning en speciell diskett för att få plats med de program Du vill ha på nästa diskett.

>

18Naturligtvis är kopieringsmöjligheterna inte begränsade till enbart systemdiskettens innelåll. Du kan med samma metod flytta vilket program eom helst från en disV till en annan.

Koaseiitar 1: Om det ä • större filer än 6 2 K som skall kopieras, kan man kopiera från A: till j: (som betyder "logisk drive", alltså en tänkt, extra drive). Kopieringen sker då från originaldisketten direkt till kopian, men med byte av diskett mellan varje fil. Datorn talar om när Du skall byta diskett och till vilken.

Kommentar 2: Om man ikall färdigställa ett antal disketter enligt den ovan beskrivna metodon, kan man efter punkt 19 (när man bytt diskett och markerat detta med "A:", RETURN) skriva "1" for kopiera, vilket betyder: "alla filer i M-driven" och sedan ange "A:" o s v. Man BEHÖVER alltså inte ha den enhet ("A:", "B:", "L:" och "M:" är enheter) som man skall kopiera från på skärmen.

Enheten "L:" är samma fysiska DTSKETTDRIVE som "A:", men med en annan DISKETT i. Skriver man "L:" så ber datorn om en ny diskett i A-facket, "L-diske t ten". På detta sättet kan filer på flera 100 K kopieras med en Microbee 120 med endait en drive.

T Ä V L I N G A R N A L O C K A D E M Å N G A D E L T A G A R E■är ▼i i förra numret bjöd på ett par ernå tankenötter eom akulle lösas genom att man först måste konstruera ett program som tog sig an uppgiften trodde ▼! Inte att deltagandet skulle bli särskilt stort. Tidigare försök på samma område har - med några lått räknade undantag - mottagits med Iskall tystnad från medlemmarnas sida.Om problemlösning plötsligt har blivit mycket populärare eller om anslutningen denna gång mest beror på att vi utlovade ett adventure-spel till alla som skickade in en lösning är svårt att avgöra men resultatet blev under alla förhållanden markant bättre än tidigare genom att närmare 30-talet bidrag hamnade på redaktionabordet.Att utse en vinnare bland alla dessa bidrag var en uppgift som den ojä- viga juryn inte gick iland med utan man konstaterade glatt att alla varit lika ambitiösa. Alla har också fått siti spel som belöning för nedlagt arbete så all tänkbar rättvisa är skipad.Att svaren sedan varierade mellan ganska extrema ytterligheter beror naturligtvis på de tävlandes programmeringskunskaper, vilka på vissa håll behöver förbättras ganska radikalt. Kanske är vår kopieringsser- vice till nackdel när det gäller programmeringsutbildningen?Vi har många gånger tidigare framhållit vikten av att själv knappa in några program ur tidningen. Ingenting är mera lärorikt eftersom man då får ett osökt tillfälle att fundera över varför varje sats har fått just den utformning den har. Genom att bara köra färdiga programkopior lär man inte någonting och det är också ganska betecknande att de flitigaste kopiebestä11 arna i allmänhet lyckats sämst när det gällt att lösa de båda problemen.

Nägra av lösningarna skall vi presentera och här föll valet pA de bidrag son insänts av Anders Johansson och Jan Söderlund. Vi listar här lösningen pA "gatunAlarens" problem och Återkommer pA annan plats med svaret pA frAgan om de fyra essen.(PApekas bör att Anders inte har tillgAng till nAgon Microbee utan har valt att skriva stt bidrag 1 GW-Baslc, men dA denna är helt kompatibel med Microsofts M-Basic bör alla som skaffat sig detta programmerings- sprAk lätt kunna utnyttja hans bidrag.)

0 >---------------------------------------------------------1 ’ OBSERVERA ATT PROGRAMMET AR SKRIVET I MICROSOFT BASIC (GW-BASIC)2 ' "START" INNEHALLER SIFFRAN SOM SKA AGERA STARTVARDE (I DETTA FALL 3 * 1). ”SLUT" INNEHALLER SIFFRAN SOM SKA AGERA SLUTVÄRDE (I DETTA FALL4 ' 100). SJÄLVFALLET KAN VILKET START- & SLUTVÄRDE SOM HELST MATAS IN.5 ’ KONTROLL GÖRES OM DET FINNS FLER ÄN EN SIFFRA SOM SKA MALAS’ MEST/6 ’ MINST. ANTAL GGR SOM VARJE SIFFRA SKA MALAS VISAS PA SKÄRMEN.8 ' ANDERS JOHANSSON 1987-07-14 O p 079 .--------------------------------------------------10 CLS : MIN=32000 : DIM A(9>20 INPUT "ANGE START-VÄRDE ";START 30 INPUT "ANGE SLUT VÄRDE ";SLUT 40 FOR I = START TO SLUT 50 AD = MI DU(STRH < I) ,2)60 FOR U = 1 TO LEN(Ad)708090

B = V A L(MIDO(A D,U,1)) A (B) = A (B)+1

NEXT U

Vi gjorde en jä tteg roda

... när vi i förra na m ra t berättade om Södertälje Dataförening och då speciellt oin hur man skulle bara alg åt för att komma i kontakt med den dator som står till medlemmarnas förfogande. Vår enda ursäkt ar att vi ordagrant citerade föreningens egen information men tydligen, har man också i kringelstaden en aktiv Tyrckfleanisae aom inte aktar för rov att vanställa även de viktigaste dokument.

Två av våra medlemmar, Hans Larsson och öven K lavsjö, har upptäckt felet och efter en stunds experimenterande funnit att den enda chansen att väcka datorn till liv är via teLefon nr OYbö-144 07 och ett 3 00- Baud modem, som måste vara instälLt pä ÅTTA tecken, TVÅ stoppbitar och INGEN paritet! Alla andra inställningar leder bara tiL1 bekymmer.

Att allt fungerar bekräftas genom att ett ynkligt litet kolon dyker upp på skärmen och om man då skriver HELLO DEMO.DEMO och trycker på RETURN rullar en meny upp och man kan ur denna välja att köra några populära program.

Så långt är allt gratis men om man mera seriöst vill utnyttja resurserna måste man bli medlem i föreningen och hur detta går till lyckades vi beskriva helt korrekt i förra numret.

19

95 NEXT I 110 PRINT120 PRINT " I INTERVALLET” START SLUT "FINNS DET130 FOR I = 0 TO 9140 PRINT TAB(35) USING "###”; Ad); : PRINT" ST." TAB HAX THEN HAX = A(I) : X = 1180 IF A (I) < HIN THEN HIN = Ad) : Y = 1190 NEXT I 200 PRINT210 IF HAX = HIN THEN PRINT "HALAREN FAR HALA ALLA SIFFROR LIKA HANGA

GGR.” : END 220 FOR I = 0 TO 9230 IF Ad) = HAX THEN TESTHAX = TESTHAX + 1240 IF A(I) = HIN THEN TESTHIN = TESTHIN + 1250 NEXT I260 IF TESTHAX > 1 THEN BQ = "HAX” : GOSUB 310 : GOTO 280 270 PRINT "HALAREN FAR HALA SIFFRAN" X "FLEST GÅNGER.”280 IF TESTHIN > 1 THEN BD = "HIN" : GOSUB 310 : GOTO 300 290 PRINT "HALAREN FAR HALA SIFFRAN" Y ”HINST GÅNGER."300 END310 PRINT "DET FINNS FLER SIFFROR HED SAMHA " BQ ". VÄRDE."320 RETURN

SiffraEn elegant lösning på "gatumålarena’ problem - där beräkningarna dessutom illustreras med trevlig grafik - har vi fått från Jan Söderlund vars bidrag återges här nedan: _Q p o b00100 CLS /115/00110 DIM S(9) /073/00120 FOR Q=0 TO 9 /020/0 0 1 3 0 S ( Q ) = 0 / 2 4 6 /00140 NEXT Q /037/00150 UNDERLINE : PRINT "Lösning på problem 1 i Mikrobiten nr 3/1987":

NORMAL : PRINT : PRINT "Av Jan Söderlund 1987-07-18" /218/00160 PRINT : PRINT : PRINT "Detta program beräknar frekvensen för

siffrorna 0 till 9 vid" /054/00170 PRINT : PRINT "målning av husnummer 1 till 100." /242/

20

2100180 PRINT : PRINT : PRIHT : PRINT : PRINT "Tryck valfri tangent för

att fortsätta !” /248/00190 G-USR(32774) /112/00200 CLS : HIRES /041/00210 R E M ------------------ Ruta och axlar /147/00220 PLOT 10,155 TO 90,155 TO 90,192 TO 10,192 TO 10,155 /057/00230 CURS 3,5 : PRINT "Husnummer" /053/00240 PLOT 197,54 TO 510,54 TO 505,59 TO 510,54 TO 505,49 /084/00250 PLOT 200,54 TO 200,254 TO 195,249 TO 200,254 TO 205,249 /007/00260 R E M ------------------ Gradering X-axel / 1 52/00270 POR X-212 TO 500 3TEP 32 /131 /00200 PLOT X ,51 TO X,57 /086/00290 CURS INT(FLT(X)/0),14 : PRINT X/32-6 /177/00300 NEXT X /042/00310 CURS 50,15 : PRINT "Siffra" /150/00320 R E M ------------------ Gradering Y-axel /149/00330 FOR Y-54 TO 250 STEP 8 /042/,00340 IF FRACT(FLT((Y-54)*8)/5)=0 THEN PLOT 194,Y TO 206,Y ELSE PLOT

197,Y TO 203,Y /045/00350 NEXT Y /048/00360 CURS 22,3 : PRINT "20" /006/00370 CURS 22,8 : PRINT "10” /011/00380 CURS 23,13 : PRINT "0" /008/00390 CURS 16,1 : PRINT "Frekvens" /012/00400 REM ------------------ Loop husnummer /1 48/00410 FOR H-1 TO 100 /102/00420 H1$=STR$(H) : H1$-H1$(;2) /149/00430 CURS 10,6 : PRINT H1 $(;LEN(H1 $)) /0B4/00440 IF LEN(H1 $)>1 THEN CURS 7,6 : PRINT H1 $(;LEN(H1 $)- 1 ,

LEN(HU)-I) / 2 1 S /00450 IF LEN(H1$ ) > 2 THEN CURS 4,6 : PRINT H 1 $X;LEN(H1 $)- 2,

LEN(H1t)-2) /219/00460 PLAY 0 /OOO/00470 R E M ------------------ Avläs använd siffra och öka stapel /155/00480 J-INT(VAL(H1$(jLEN(H1$)))) /137/00490 PLOT 212+J*32,S(j)*8+54 TO 212+J*32,(S (J)♦1)*0+54 TO 212+

J*32+1,(S(J)+1)*8+54 TO 212+J*32+1,S(j)*8+54 /123/00500 S(j)=S(j)+1 /010/00510 IF LEN(H1$)>1 THEN LET J=INT(VAL(H1 $( ;LEN(H1 $)- 1 ,

LEN(H1 $)- 1))) ELSE 540 /217/00520 PLOT 212 + J*32,S(j)*8 + 5 4 TO 212 + J*32, (S (J) + 1 )*8 +54 TO 212 +

J*32 +1 ,(S(J) + 1)*8 + 54 TO 212 +J*32 + 1 ,S(J)*8 + 54 /117/00530 S(J)-S(J)+1 /013/00540 IF LEN(H1$)>2 THEN LET J=INT(VAL(H1 $(;LEN(H1 $)-2,

LEN(H1$)-2))) ELSE 570 /226/00550 PLOT 212+J*32,S(j)*8+54 TO 212+J*32,(S (J)+1)*8+54 TO 212+

J*32+1,(S(J)+1)*B+54 TO 212+J*32+1,S(J)*8+54 /120/00560 S(J)=S(J)+1 /016/00570 NEXT H /035/00580 R E M ------------------ Högsta frekvensen? /1 57/00590 H=0 /083/00600 FOR 0=0 TO 9 /023/00610 IF S(Q)>S(H) THEN LET H=Q /047/00620 NEXT Q /040/00630 R E M ------------------ Lägsta frekvensen? / 1 53/00640 L=0 /083/00650 FOR Q=0 TO 9 /028/00660 IF S(Q)

2200670 HEXT Q /045/00680 R E M ---------------- *** Svaret *** /158/00690 CURS 1,9 /I14/00700 H1*-STR$(H) /039/00710 PRINT "Siffran "+H1$(;2)+" används" /172/ 00720 CURS 1,10 /148/00730 H2$=STR$(S(H)) /207/00740 PRINT "mest ("+H2$(;2)+" ggr)." /250/00750 CURS 1,12 /153/00760 L1$=STR$(L) /053/00770 PRINT "Siffran "+L1$(;2)+" används" /182/ 00780 CURS 1,13 /157/00790 L?$ = STR$(S(L)) /221/00800 PRINT "minst (" + L2$(;2 ) +" ggr)." /077/ 00810 PRINT /038/00820 END /I13/

P A V Ä G M O T E N B A T T E R I D R I V E N M B 3 2 : a

At Göran VallénI Hlkrobiten 5/85 fanns en beskrivning av har nan kunde förse Microbee 32 aed en LCD-akärn. Detta Hr avsett att vara ett konpleaent till den artikeln vad avaer strömförsörjningen. Inlägget är väl aest för teknik- freaks.Microbee 32 drar ungefär en ampere ström och skall matas med 12 volt. Som många har märkt blir datorn rätt varm då och värmen kommer huvudsakligen frän a pän n i ngs s t a b i. 1 i sa t o r e r, som tar ner de 12 volten till 3 volt. I en hel del tekniska manualer räknar man med 10 volt som lämplig ma tningsa pänning och dA blir det genast lite svalare. Nåväl, hur långt kan man då sänka spänningen och ändå få datorn att funka? Så började det! För att inte behöva släpa på för mycket batterier och för att få dem att räcka längre behöver spänningen sänkas och strömmen minskas.

Reaet:Sänker man spänningen successivt så resetas datorn (vanligtvis någonstans vid 8 - 7,5 volt in). För att kunna sänka spänningen måste alltså resetfunkt i o nen ändras. Det enklaste, men inte helt t i 11 f reds tä 11 an- de (resetar inte tillräckligt distinkt inom étt snävt spänningsomrAde), är att placera 5k mi ni trimpo t en t i ometer från spänningsma tningen (batterierna - inte nuvarande matpunkt som man ,i u går förbi) och till jord och med uttaget kopplat till mötespunkten R10-R6-R9 (se Teknisk manual 1 sid 43, .schema MB 1732 (minnesbord). Med detta kan man alltså ställa in den punkt vid vilken reset skall ske (utan reset vid för låg spänning hittar Z0O på en massa knepigheter som läggs istället för det man vill ha i minnet på datorn.)

Spänning:I schemat sid 42 i Teknisk manus] 1 (moderbord) ser man att datorn går på 5 volt utom matning till serieutgången och till högtalaren. Om man vill sitta på tåget eller ligga i hängmattan så behöver man inte bry sig om detta. Första försöksmod ifieringen var alltså att mata in 5 volt på de tre matningsstä11ena (spänningssta bi 1i sa t o rernas utgång). Detta gå r utmärkt (efter reset-modifikationen ovan) sä länge spänningen är mellan 5,3 och 4,7 volt, vid det Lägre värdet börjar bilden flimra men

stabiliseras igen och datorn går, fast med svag bild och med tidvisa småknepigheter, ner till nästan 4 volt. Nan får ju inte heller av misstag vanda polerna på batteriet - att mata via ett par dioder eliminerar den risken men spänningsfallet är sådär 0,5 volt, man måste alltså ha mellan 5,8 och 5,2 volt (med sådana dioder).

Ströa:Det finns nu c ra o s -v ar i anter av Z80 CPU och PIO (Toshiba Z84C00 resp Z84C20, finns tex hos Elfa, kostar under 50 kr/st). Dessa drar lite ström, nen nu är det ju en massa andra kretsar i 3 2 an så minskningen av ström totalt blev en besvikelse, nu drar datorn ungefär 0,8 ampere. Nåväl det kan ju ge 5 timmars användning istället för 4 så det är väl n å got. Lite till (totalt någon 1/10 ampere) vinner man genom att byta ut ,6545an (bildskärms- och tangentbords-1C:n) mot 6845 B (som inte ska gå enligt en del manualer men som funkar i min dator - liar inte sétt någon Cmos) och genom att kolla strömförbrukningen på PROMen, en del varianter drar lite mindre ström än andra (om du har tillgång till flera). Nu finns det en annan finess med cmos ZBOn nämligen att ovannämnda instabilitet vid 4,7 volt är borta: man kan alltså köra på en spänning mellan 5,3 - ca 4,3 volt (visserligen med lite blekare bild men ändå).

Spänningen än en gång:Nu ar det ju lite riskabelt att köra direkt in på datorn med batterier. Lösningen kom med att det nu finns nya s pä nn i ngs s t a b i 1 i s a t o r e r. V a n ligtvis behövs ca 2- 3 volt högre spänning in än vad som skall ut, de nya (LM 2940 CT-5,0 finns på Elfa) har ett spänningsfall på bara några tiondels volt när strömmen är under 1/2 ampere (d.et är ju 3 stab. varav dock de två vid tangentbordet svarar för den mesta strömmen). Ned dessa nya stabilisatorer (som man ju kan ha även vid vanlig drift) ökade dock strömförbrukningen konstigt nog några hundradels A.

Batterier:Den självklara strörakällan är nickelcad accumulatorer, vanlig batterimodell, 4000 mAh. De är det dyraste - priset skiftar lite - kan köpas för omkr 55 kr st (över disk i affärer ca 70-80 kr). 4 st ger fullad- dade ungefär 5,2 volt och väger 600 g, detta räcker för direktdrift, och går med stabilisatorer fast man kan inte dra ut allt av batterierna plus att man ju ger sig in pä området under 4,7 volt, dvs stabilisatorerna fungerar bara sora överspänningsskydd. Om du har stabilisatorer (som varmt rekommenderas !) behövs alltså 5 et, vikt bortåt 800 g. Observera att det kan vara besvärligt att kolla att batterierna verkligen är fulladdade - men de får ju inte heller Överladdas. Observera även att den vanliga ledningen mellan Nicrobee och en strömkälla vid 12 volt ger ett spänningsfall på nära en volt och här bortåt en halv volt. Koppla batterierna på ett bättre sätt (och med en bättre kontakt).

Serieutgången:Serieutgången fungerade inte med cmos- Z80 PIO - den låste sig. Det visade sig dock att motståndet R6 på moderkortet (schemat sid 42 i manualen) enligt uppgraderingsanvisningar skall ändras från 3,3 k till 18 k. Gör man detta går även Cmos Z60 PIO (har gått upp ngt till: 22k ). V i dare visar det sig att trots att 12 volt skall in på transistorn enligt schemat så går den bra ner till sådär 4,5 volt !

Bftersnack:Den största effekt- (* vikt och värme) vinsten görs alltså på att kunna sänka spänningen medan st röra v insterna blev små.

Den viktigaste användningen för mig med batteridrift är när det är åsk-

risk och det finna något aom måste göras. (På jobbet har vi haft ett par månaders ! driftsavbrott efter åskväder mitt inne i Göteborg). Obs att så fort man kopplar in skrivare, vanlig bildskärm etc är ju riskerna där. Spänningsstö tar går vanligen även via jordledningar och vid ett nedslag hjälper bara att ha allt isärkopplat och i ett plåtskåp. (Har haft nedslag i TV-antennen så jag vet!)Kör man nu den så här modifierade datorn som vanligt hemma med nätaggregat kan man ju lämpligen göra om detta till 6 volt ut! Man får då en behagligt sval och förhoppningsvis långlivad dator.

E L E K T R O N I K K O R R O S I O N K A N S T Ö R A D I N D A T O R

Btt, tydligan inta tillräckligt uppmärksammat, problaa aad s k elektronik-korrosion aktualiseras i nedanstående inlägg från Brik Levlin, soa också tycks ha hittat en bug i 32:ornas gasia nätverk, version A.Korrosionsbekyaser:"Jag köpte min Microbee 32 IC för tre år sedan. Under det första året, medan garantin fortfarande gällde, fick jag sända den på reparation ca varannan månad, sedan den oförklarligt lagt av. Men så fick jag höra på ett föredrag på Korrosionstekniska Föreningen, som handlade om elektronik-korrosion, dvs oxidation av kontakter i elektronisk apparatur, och om vilka renhetskrav det för med sig vad avser luften i datacentraler. Kontaktoxidation innebär att det bildas en tunn, för ögat osynlig oxidfilm, som stoppar de svaga signaler, som det rör sig om i datorer, från att passera.

Därefter införskaffade jag en stålborste och när datorn slocknade igen tog jag isär de båda kretskorten i datorn, borstade stiften på kontakterna, satte ihop dem på nytt, och se - den fungerade igen. Sedan dess har jag inte behövt skicka den till Kungsbacka för reparation, och nu har den fungerat länge utan att jag har behövt borsta kontakterna.

Nätverkaproblem:Förra året införskaffade jag en portföljdator, en Bondwell 2, varvid jag provade på att föra över filer mellan datorerna. Dock visade det sig att Microbee:n inte räknade rätt på Ward Christensens protokoll. Längden på datablocken som Microbee sände varierade mellan 126 till 128 byte.

Jag provade med att byta ut nä t ve rksr om : e t version A mot version 1.1, men utan förbättring. Sedan såg jag i den tekniska manualen att för att realtidsklockan i version 1.1 skall fungera, krävs en bryggning mellan pinne 40 på IC 9 och pinne 34 på IC 1. Efter det att denna bryggning utförts började Microbee:n även att räkna rätt på Ward Christensens protokoll, varefter filöverföringen kunde genomföras.

T J __ L___ L S _A __ L__ U

M B 5 2 + S K Ä R M + B A N D S P E L A R E

samt fjraphic Wordbee Mu 11 i 1 anguaqe f Nätverk 1.1 (Telcom 1).6 kg 1 i i ter atur/Massoi* ay progr am/Brytare -för k 1ocka/Volymkontroli

P R I S E N D A S T 2 . 5 0 0 k r

T o r a B o t t s c h a l k , L i n d g r e n a g a t a n 3 , 2 9 4 0 0 S ö l v e s b o r g T a l . 0 4 5 6 - 1 2 4 BB

24

25V I S S A P R O G R A M F I N N S E J S O M K O P I O R

Det fOrekoiier då och då att vi listar ett prograi i tidningen utan att samtidigt i innehållsförteckningen ge detta någon beteckning soi underlättar en kopiebeatållning. Detta beror Inte på slarv utan sker högst avsiktligt.Normalt förses alla program med en kodbeteckning bestående av en bokstav, som representerar årgång och tidningsnummer samt två siffror, som utgör ett löpnummer. När någon beställer en programkopia är denna beteckning fullt tillräcklig och pekar exakt på önskat program. Ofta får vi dock fortfarande beställningar i stil med "det där 1 o 11oprogramme t som ni listade förra året" eller "det där spelet där man skulle styra en raket". Gissa om sådant leder till missförstånd!Ibland saknas dock beteckningen helt och detta beror då på att den som skickat in programmet endast har bidragit med en listning. Är denna tydlig nög för att tryckas tar vi förr eller senare in den men vi lägger inte ner en massa tid på att knappa in programmet. De som vill ha en kopia av ett sådant opus måste därför vanda sig direkt till upphovsmannen.

M B L Ö S E R E K V A T I O N S S Y S T E M M E D 7 2 O B E K A N T A

För några numer sedan publicerade vl ett progran eoa kunde lösa ekva- tioneeyatea ned upp till 10 obekanta. Krister Andersson 1 Västerås har skickat oss ett liknande prograa nen här sätter han verkligen datorns räkneförnåga på prov genou att ta sig an ekvationer aed ända upp till 72 obekanta.Krister skriver samtidigt att han tycker att vi bör gå in för strukturerade utskrifter, dvs indentering av loopar och med endast en instruktion per programrad. Eftersom han lever som han lär tar vi in Kristers programlistning in extenso, som ett prydligt exempel på hur det "skall" se ut. Fast det där med en sats per rad lär inte vara genomförbart om vi skall få plats med några program i tidningen.

00100 REM...................* * * * * * .................... * * * * * ............... * ............... * ....................* ............. / 1 4 !=i/00110 REM* AV K. ANDERSSON MAJ -07 * / M B /001 2 0 REM* DETTA PROGRAM LOSF.R ETT EKVATIONSSYSTEM MED N • 7 H 7 /00130 REM* ST OBEKANTA. FÖR MB 32 TC MAK 72 S I . * 7 M R /001 4 0 REM* LÖSNINGSMETODEN FÖLJER SAIJSS-ELIMINAT1 ON MED • / H R /00150 REM* RAPPI VOTERING FÖLJT AV BAKAT SURS T I T UT t ON . ■ 7 15 0 /001 60 REM.................................................................... * ............ * ...................................................... . 1 6 1 /00170 CLS 7122 /001 0 0 REM * * * * * ........................ [ N I T .....................* ............................ 7 153/00190 INFUT "ANTAL OBEKANTA1? ( - 7 3 N 7 01 5 /00200 DIM A l ( N , N ) ,K ( N ) , B K N ) , T K N > , X |

/1 49/

2600320 REM**»**..... GAUS ELIMINAT10N00330 FOR K»1 TO N-l /J 33/00340 R E M ....... PARTIELL P I U O T E P 1 N G ............ . / 151 /00350 L-K / I0B/00350 Ml-ABSIAl> /000/00370 FOR C-< K ♦1 ) TO N /2?4/00390 IF ABS

T E X T Ö V E R F Ö R I N G T I L L F O T O S Ä T T M A S K I N

Allt fler ar vAra ledlenar använder sina datorer för rent professionell textframställning och 1 takt däraed Ökar också Intresset för att på ett eller annat sätt lösa frågan oa hur den färdiga texten läapllgen akall kunna överföras till sätterlet för tryckning.Vi har bett Lars Johansson Benthorn i Hälsingborg att dela med sig av sina erfarenheter inom detta område och vill samtidigt påminna om de många utmärkta handböcker i ämnet som under våren utgetts av bokförlaget Spektra i Halmstad*

Det går att överföra text direkt från en NB 32 till en fotosättningsmaskin under vissa förutsättningar* En är att maskinen har ett konununikationsinterface* Ned ett sådant kan man ställa in fotoeättnings- maskinen så att den kan "samtala" på rätt sätt med den externa datorn, antingen direkt eller via telefonmodem*

Många sätterier har i dag möjlighet att ta emot text per telefon via ett telefonmodem. Ofta sker det med 1200 bauds hastighet (ca 120 tecken/sekund)* Några sätterier har också datorer av olika slag inkopplade till sitt sättsystem och kan på så sätt lätt och direkt överföra text från en extern dator till sattmaskinens dator* Vanligast är i dag att de har IBM datorer eller kompatibler, för några år sedan var ABC datorerna mer frekventa men de tenderar att försvinna ur bilden. Det finns dock sätterier som också har Micro- bee. Ett sådant är sätteriet i Viken AB (tel 042-23 71 37) (åtminstone hade man en 32:a för något år sedan).

De flesta fotosättningsinaskiner arbetar i grunden med ett ASCII system i den del av dem som är en tämligen ordinär dator. Datorns uppgift är att, precis som vilken bordsdator som helst, ta emot texten från ett tangentbord och sedan presentera den på bildskärmen. Denna text kan bearbetas som vilken annan ordbehandlingstext som helst*

Därutöver har fotosättarens dator ytterligare en del funktioner for att producera en typografisk text* Typografiskt utgår man från en helfyrkant. Denna är lika bred som hög och höjden motsvarar det utrymme inom vilket varje tecken får rum* Denna helfyrkant delas upp i ett antal segment. I äldre maskiner kan det röra sig om sexton men i moderna är det ofta 64 delar. Varje tecken tilldelas en bredd

motsvarande ett antal sådana 64-delar* Då fotosättarens dator radplanerar adderar den varje teckens bredd i denna måttenhet.

När raden har fyllts åstadkommes rak högerkant genom att ordmellanrum Ökas inom de givna gränserna. Datorn försöker också avstava med hjälp av avstavningslogik och undantagsregister* Det är därför viktigt att den text som lämnas till sätteriet i elektronisk form ej har avstavningar inlagda. Det stör eller förstör resultatet eftersom fotosättarens sätt att radplane- ra inte är detäamma som din vanliga ord- behandlares.

Några andra parametrar som fotosättaren tar hänsyn till är vilken stil och grad som skall användas for varje enskilt tecken. Olika stilar har olika teckenbredder liksom naturligtvis också de olika graderna (teckenstorlekarna)* När man sätter en text på en fotosättningsmaskin lägger man in koder for stil, grad, radbredd, radavstånd (typografiskt kallad kägel) och en mängd andra instruktioner.

Stilen anges ofta som , vilket kan läsas som font nr 21. Radlängden kan vara vilket står for 32 cicero (om maskinen arbetar enligt cicerosystemet, vilket dock allt mer börjar ersättas av mm) En cicero är cirka fyra och en halv millimeter eller mera precist 4,513 mm. Radavståndet kan vara vilket innebär 12 typografiska punkter där varje punkt är 0,376 mm.

Alla dessa instruktioner kan man lägga in i sin egen text* Enklast är att göra det genom att man skriver en ovanlig teckenkombination, exv QL, QS, eller vad man nu har lust till i texten när man skriver eller redigerar den* Sedan kan man med sök/ersätt lätt lägga in de typografiska

27

I aamma ögonblick som man tar det första kortet reduceras nämligen möjligheten att fä ett till av samma färg till bara 33£ eftersom endast ett av de tre återstående fyller villkoret att vara av samma färg.

Några har invänt att man kan reducera denna risk genom att inte plocka upp korten ett och ett utan ta båda samtidigt men ett sådant resonemang håller naturligtvis inte. Chansen att förlora vadet är exakt lika stor hur man än plockar upp sina båda kort.

Gtt av de många insända bevisen för detta kommer från Magnus Råberg i Uppsala som har kommenterar sitt program:N = antalet dragningar som skall göras

koderna. Eftersom sätteriet också har möjlighet till sök/ersätt funktioner kan man lika gärna låta dem göra det om man nu är osäker. Huvudsaken är att man ar konsekvent och berättar vad man vill ha.

Han kan då säga att QQ betyder rubrik, QB brödtext, QC fetstil, och så vidare. Tycker man att detta är besvärligt att lägga in i texten kan man skriva på ett medföljande manus hur man vill att resultatet ska se ut och därefter låta sätteriet sköta all inkodning.

Kostnadsbesparingen for kunden varierar med hur mycket arbete sätteriet behöver lägga ner. I vissa fall blir det inte ett dugg billigare om texten är full med fel (såsom galet och inkonsekvent kodad text) som måste rättas i efterhand. En ren och klar text som inte alls är kodad kan ge 20 % lägre sättningskostnader, en helt färdigpreparerad text med färdiga kodningar kan ge 50-705? besparing.

Om sätteriet har samma dator som du, eller åtminstone en dator som kan läsa dina kassetter eller disketter, så är det enklast att skicka en kassett eller diskett. Jag testade Sätteriet i Viken genom att skicka en kassett från en 32:a och det var inga problem att få in den i sättmas- kinen och direkt få ut fotosätt text.

Finns sätteriet i närheten och man finner det mödan värt kan man plocka med sin HB och sätta upp den i sätteriet. Jag gjorde en sådan test mot sätteriet Gyllene Snittet i Helsingborg (tel. 042-291106). Där fanns dels telefonmodem, som de tog emot text med samt en ABC800. Med en omkopplare kunde de koppla ettdera av flera olika alternativ. Med en vanlig flertrådig kabel försökte jag först koppla samman 32: ans serieport med omkopplarens men detta fungerade inte förrän jag lött om några pinnar i kontaktdonet. Men sedan gick det som tåget. Överföringen gick med högsta möjliga hastighet från 32:an till foto- sättraaskinen (en Compugraphic MCS) eller med 1900 tecken/sekunden, dvs 19000 baud.

Numera har detta sätteri istället för ABC 800 ett par IBM-AT och dessutom en dator som kan läsa vilka disketter som helst och överföra texten till disketter formaterade efter fotosättmaskinens krav och naturligtvis läsbara av den. På så sätt

29kan man lätt och behändigt få Över sin text till en diskett direkt läsbar för den aktuella fotosattningsmaskinen.

Små textmängder kan ofta lika garna skrivas in av fotosätteriet direkt. Det blir inte dyrare. Lite större textmängder kan med fördel överföras via telefonmodem, speciellt om man är mån om snabbheten. Annars är det smidigaste både för mindre och verkligt stora textmängder en överföring genom att med posten skicka diskett eller vilket annat lagringsmedium man har kommit överens om.

Ett tämligen nytt fenomen är s k Besk Top Publishing där man använder en laserskrivare som sättmaskin. Kvaliteten blir inte lika hög som från en fotosättare men räcker till för enklare tidningstryck, manualer, pocketböcker osv.

När det gäller löpande text och brödtext kan denna även sättas med printers eller skönskrivare. Resultatet blir inte lika vackert men kan ibland vara en lågprisvariant som många mindre bokförlag använder sig av. När det gäller matrisskrivare är det det lil,la antalet punkter per mm sora ger den sämre upplösningen. Denna uppgår till endast några få punkter/mm medan laserskrivaren ger ca 12p/mm eller 300p/tura och fotosättmaskinerna närmare 50/mm eller 1200/tum.

Typhjulskrivarna har en hyfsad upplösning om utskriften sker på bra papper och med bra karbonband, men det gäller att hitta ett typsnitt, en stil, som ger rätt typografiskt intryck och att tecknen får rätt breddstegning, dvs att avståndet mellan tecknen blir anpassat till dessas bredd. Skrivmaskinen IBM-composer vars tillverkning lagts ner sedan lång tid tillbaka är fortfarande verksam på många ställen som en enkel sättmaskin.

Olika typer av sättmaskiner

De första sättmaskinerna arbetade med fotografisk teknik. Med blixtlampa och linser projicerades ett teckennegativ mot ett fotopapper eller en film. Sedan kora en halvelektronisk exponeringsvariant, där teckennegativet projicerades mot en liten TV-kamera som omvandlade tecknet till digital form och som sedan återska-

3000100 REM Problem 2 - Mikrobiten 3/1987 /145/ ftp nfl00110 REM Magnus RAberg, Uppsala /146/00120 CLS : PRINT TAB110) ”Problemlösning 2 / Mikrobiten nr

3/1987” /145/00130 V=0 : F=0 /068/00140 CURS 1,3 : PRINT "Jag kollar utfall för att ett rött och ett

svart kort erhAlles" /079/00150 PRINT ”dA tvA valfria kort fAr dragas av tvA röda och tvA

svarta kort” /126/00160 CURS 15,7 : INPUT”Hur mAnga drag skall göras (25-500) ? ”N /12//00170 IF N500 THEN 160 /160/00180 FOR 1=1 TO N /040/00190 CURS 15,9 : PRINT ”Drag:”I” ”; /205/00200 X=/

FLT(N) )* 100 : IF FRACT(F1)>.5 : Xl = l ELSE LET X1=0 /104/00260 CURS 40,13 : PRINT INT(F1+X1)” /096/00270 U1=-1 : CURS 3,15 /246/00280 IF V=F : PRINT ”Lika”; : GOTO 320 /113/00290 PRINT "övervikt för : IF V>F : PRINT "rött/svartELSE

PRINT "enfärgat”; /023/00300 IF V>F AND F>0 : U1 = FLT(V)/FLT(F) /1B5/00310 IF V0 : U1 = FLT(F)/FLT(V) /200/00320 PRINT ” utfall pä"N” drag ”; : IF U1>-1 : PRINT ”("ÄF5.1 U1A"

ggr större)”; /176/00330 AlH=KEY : IF A1B=CHR(13) THEN 120 ELSE 330 /001/

A N N U F L E R S P E C I A L P R O B R A M___F O R T I P P A R E

Svenska folkets intresse för spel och dobbel tycks vara helt obegränsat om man skall döma av alla de tips- och lottoprogram som kommer till redaktionen i en aldrig sinande ström.

Kvaliteten pA dessa bidrag är mycket varierande. Det hittills kortaste programmet bestod av en enda rad som slumpade fram sju lottotal mellan 1 och 35 - utan att ens kontrollera om samma tal förekom mer än en gång! Å andra sidan förekommer det ocksA program av mycket hög klass och bland dera som den senaste tiden anlänt vill vi gärna nämna tvA stycken.Det ena har Sture Josefsson som upphovsman och är avsett att användas vid rättandet av må 11 ipskuponger, system R. Här anger man aktuellt system och sedan man matat in de tippade matcherna och den rätta raden redovisar programmet hur mAnga rätt som varje rad har givit. Man kan ockiå få utskrift av antingen samtliga rader eller enbär.t av dem som gav 6, 7 eller 8 rätt. Vi föreställer oss att detta måste vara ett mycket värdefullt hjälpmedel för alla sy s t em t i ppa re. ^Axel Hammars bidrag är avsett att vara till hjälp när man sannolikhets- beräknar en tipskupong. Man får själv ange det troliga utfallet för varje enskild match och med dessa värden som grund skapar programmet sedan den vinnande (?) raden. Hur länge skall Tips tjänst kunna överleva med sådana motståndare? Qp I)

pade det med e t t t v - r ö r , c r t - r ö r . K v a l i teten från d e s s a t id i g a c rt-m ask in er var in te mycket b ä t t r e än dagens l a s e r s k r i v a re. Men utveck lin gen f o r t s a t t e och det kom fotOBättmaekiner som lag rad e tecknens utseende d i g i t a l t och hämtade dem från e t t e l e k t r o n i s k t minne. Detta ä r de s k CRT fo to sä ttm ask in e rn a . Dessa exponerar tecknen med e t t CRT rcir med mycket hög upplösning och med hög h a s t i g h e t . En normal bok kan t e o r e t i s k t köras ut på t io minuter. En annan v a r ian t av exponering a r b e ta r med l a s e r som avlänkas av e t t roterande prisma. Detta ä r de s k l a s e r f o - t o s a t t a m a .

L a s e rp r in te r s jobbar e n l i g t samma p r in c ip roen exponerar in te på fotopapper e l l e r f i lm utan på en l j u s k ä n s l i g selentrumma e l l e r b ä l t e , v i lk e n fångar upp e l e k t r i s k t laddade k o l p a r t i k l a r som d ä r e f t e r p r e s s a s mot e t t v a n l ig t papper. Det ä r s j ä l v k l a r t a t t e t t papper med bra y ta g e r b ä t t r e r e s u l t a t en e t t v a n l ig t ko p ier in gspapper .

Dagens l a s e r p r i n t e r s har vanligen en upplösn ing på 300 punkter/tum, men de t f in n s några modeller f ö r 400 p/tum och det l ä r s ä l j a s en maskin med 600 p/tum i Amerika. P r in tra rn a b e s t å r av exponeringsenheten och s ty re le k tro n ik e n med minnen fö r s t i l information med mera. En Microbee som kan räkna teckenbredder och radp lanera bör i p r in c ip kunna ge t i l l r ä c k l i g in form ation t i l l en i n t e l l i g e n t l a s e r p r i n t e r fö r a t t

den ska kunna åstadkomma en ty p o g r a f i sk t r i k t i g t e x t . P r in tern måste då ha minne fö r s t i l a r n a s utseende och s t o r l e k och kunna p lanera a r b e t e t med a t t s t y r a l a s e r s t r å l e n a t t åstadkomma den s a t s y t a man v i l l ha. P r in te r måste d ä r fö r ha e t t par Mb i minne ( ä t t jämföra med MB 32, 126, e l l e r 150 K) Men MB behöver ju i e t t s å dant f a l l bara ha utrymme f ö r texten och v i s s a s k r iv a r in s t r u k t io n e r .

Sammanfattningsvis kan man säga a t t det med en MB g å r , a t t i texten läg ga in in s t r u k t io n e r t i l l s ä t te r im ask in en om s t i l , grad , radbredd, e tc och det g å r a t t överfö ra denna information som ASCII kod, antingen d i re k t med en kabel från s e r i e p o r ten e l l e r v ia telefonmodem e l l e r v ia e t t lagringsmedium (d isk e l l e r k a s s e t t ) under f ö r u t s ä t tn in g a t t s ä t t e r i e t s u tru s tn in g kan l ä s a mediet. Sättm askinernas funktion ä r in te märkvärdigare än a t t den kunnige s j ä l v med e t t läm p lig t program kan formate r a d i s k e t te r n a s å a t t de d i re k t kan l ä s a s av f o t o s ä t t e r n . Sådana program finns redan i USA - men problemet ä r kanske a t t f inna dem. V äs e n t l ig t dyrare b l i r de t om man ska köpa system et. Då b l i r det b i l l i gare a t t a n l i t a e t t k o n v e r te r in g s fö re ta g . Hur man än gör kan det vara bra a t t veta a t t m öjl igheterna ä r f l e r a och vad d essa innebär.

Lars JohanBBon Benthorn

TYNGDPUhKTSBERÄKNING

F r å n A x e l H a n a r h a r v i f å t t a t t i n t r e s s a n t p r o g r a n f ö r b e r ä k n i n g a v t y n g d p u n k t e n i o l i k a k r o p p a r . A x e l h a r l a g t n e r n y c k e t a r b e t e på a t t g r a f i s k t i l l u s t r e r a d e s s a b e r ä k n i n g a r v i l k e t g ö r a t t v i , t r o t s d e s s l ä n g d , a n s e r d e t v ä l f ö r e v a r a s i n p l a t e i d e t t a n u m e r s o n e t t l ä r o r i k t e x e n p e l på god p r o g r a n n e r i n g .

Du som ä r i n t r e s s e r a d av a t t I n f ö r l i v a p r o g r a m m e t med D in s a m l i n g b ö r f ö r s ö k a a t t s j ä l v k n a p p a i n d e t f r ä n I L s t n . i n g e n n ed an i s t ä l l e t f ö r a t t b a r a b e s t ä l l a en k o p i a . E t t b ä t t r e s a t t a t t l ä r a s i g p r o g r a m m e r i n g l ä r i n t e f i n n a s - n a t u r l i g t v i s u n d e r f ö r u t s ä t t n i n g a t t Du s a m t i d i g t v e r k l i ge n f u n d e r a r o r d e n t l i g t ö v e r v a r f ö r v a r j e s a t s f å t t j u s t den a k t u e l l a u t f o r m n i n g e n !

31

00100 REM *#*«****ft»*ft#****#*****ft»ft*«**tt**»**»* /145/00110 REM #**# TYNGDPUNKTSBERAKNING *»* /146/ A P1200120 REM »##* A X E L H A M M A R *«* /147/ W00130 REM /148/00140 CLS /119/00150 H1=0 : B1=0 : N=227 : P=205 /084/00160 FN0=((#*1000 + .5)-VAL(STRIFRACT(#*1000+0.5))))/1000 /254/00170 POKE 257,0 : REM smA bokstäver /251/00180 HIRES /020/00190 CURS 23,1 : PRINT ”TYNGDPUNKTSBERAKNING" /186/00200 PLOT 30,190 TO 87,190 TO 87,178 TO 30,178 TO 30,190 /078/00210 PLOT 47,178 TO 47,150 TO 6»,150 TO 69,178 /139/00220 PLOT 137,190 TO 194,190 TO 194,178 TO 137,178 TO 137,190 /086/00230 PLOT 137,178 TO 137,150 TO 162,150 TO 162,178 /065/00240 PLOT 244,184 TO 321,184 TO 321,177 TO 275,167 TO 321,157 TO

321,150 TO 244,150 TO 244,184 /075/00250 PLOT 396,190 TO 418,190 TO 418,150 TO 396,150 TO 396,190 TO

346,170 TO 396,170 /101/00260 CURS 8,8 : PRINT "1" : CURS 21,8 : PRINT ”2” : CURS 34,8 :

PRINT ”3” : CURS 49,8 : PRINT ”4” /047/00270 PRINTÖÖ : INPUT ” * Skall beräkningen ske 1 m, ca eller

mm ?”R1B /020/00280 IF Rin”m" AND RlBO"cm” AND RlBO"mm” THEN CURS 45,12 :

PRINT AA10 32A : GOTO 260 /106/00290 LET R1B=” "+R1B+” " /233/00300 PRINTÖ" * Välj den typ av kropp som önskas /110/00310 W1B=KEY : IF W1B=”” THEN 310 /031/00320 IF W1B=”1" THEN 360 /074/00330 IF W1B="2" THEN 690 /082/00340 IF W1B=”3” THEN 1000 /11B/00350 IF W1B="4” THEN 1280 ELSE 310 /063/00360 HIRES /020/00370 PLOT 180,230 TO 295,230 TO 295,P TO 1B0,P TO 180,230 /171/00380 PLOT 214,P TO 214,150 TO 261,150 TO 261,P /159/00390 PLOT 340,230 TO 340,150 : PLOT 337,230 TO 343,230 /004/00400 PLOT 337,150 TO 343,150 : PLOT 337,P TO 343,P /124/00410 PLOT 180,247 TO 295,247 : PLOT 214,135 TO 261,135 /024/00420 IF Hl>0 THEN 440 /211/00430 SET 237,178 : SET 237,217 /115/00440 CURS 44,3 : PRINT "Hl” : CURS 44,6 : PRINT "H2" /230/00450 CURS 30,1 : PRINT "Bl” : CURS 30,8 : PRINT "B2” /209/00460 IF Bl=0 THEN 510 /206/00470 PLOT 235,150+Z TO 239,150+Z : PLOT 237,152+Z TO 237,148+Z /046/00480 PLOT 140,230 TO 140,150 : PLOT 138,230 TO 142,230 /252/00490 PLOT 138,150+Z TO 142,150+Z : PLOT 138,150 TO 142,150 /019/00500 NORMAL : RETURN /120/00510 NORMAL : PRINTÖ"Tyngdpunktsberäkning: Mata ln Baserna B1,B2 och

Höjderna Hl,H2." /158/00520 CURS 2,15 PRINT "" /072/00530 CURS 2,12 : INPUT "B1=”B1; : PRINT R1 B; : INPUT " B2-”B2; :

PRINT R1 B; /194/00540 INPUT " Hl="Hl; : PRINT R1B; : INPUT " H2="H2; :

PRINT R1B /104/00550 Y0-B1*H1»(H1+H2)/ /149/00560 Yl=Y0+(H2/2> : Y2=H1+H2-Y1 /025/00570 Z=INT

3300610 CURS 2,10 : PRINT "Tyngdpunktsberäkning:" /014/00620 PRINTÖ "Bl="Bl;Rld"B2="B2;Rld"Hl="Hl;Rld"H2="H2;Rin /193/00630 PRINT “Y1=”FN0(Y1)JRld"Y2="FN0(Y2);Rid /064/00640 PRINTö”Ny körnlng (J/N) ? ”; /069/00650 Nld=KEY : IF Nld=”” THEN 650 /027/00660 IF Nld=”j” THEN 140 /093/00670 IF Nld=”n ” THEN END /164/00680 GOTO 650 /I14/00690 REM *»* 2- KROPP ##*»* /159/00700 HIRES /018/00710 PLOT 180,230 TO 295,230 TO 295,P TO 180,P TO 180,230 /169/00720 PLOT 180.P TO 180,150 TO N,150 TO N,P /011/00730 PLOT 340,230 TO 340,150 : PLOT 338,230 TO 342,230 : PLOT 338,

150 TO 342,150 : PLOT 338,P TO 342,P /036/00740 IF H1>0 THEN 760 /221/00750 SET 237,217 : SET 203,178 /113/00760 PLOT 180,247 TO 295,247 : PLOT 180,135 TO N,135 /215/00770 CURS 44,3 : PRINT ”Hl" : CURS 44,6 : PRINT "H2" : CURS 30,1 :

PRINT "Bl" : CURS 25,8 : PRINT ”B2” /098/00780 IF B1 = 0 THEN 830 /216/00790 PLOT 178+M.150+Z TO 182+M.150+Z : PLOT 180+M.152+Z TO

180+M.148+Z /016/00800 PLOT 140,150+Z TO 140,150 : PLOT 180,119 TO 180+M.119 /001/ 00810 PLOT 138,150 +Z TO 142,150+Z : PLOT 138,150 TO 142,150 /015/ 00820 NORMAL : RETURN /125/00830 NORMAL : PRINTÖ”Tyngdpunktsberäkning: Mata in Baserna B1.B2 och

Höjderna Hl,H2." /163/00840 CURS2,15 : PRINT "" /077/00850 CURS 2,12 : INPUT "B1=MB1; : PRINT Rid; : INPUT "B2=”B2; :

PRINT Rid; : INPUT "H1=”H1; : PRINT Rid; :■INPUT ”H2=”H2; :PRINT Rid /208/

00860 Yl=(H1»B1*((Hl/2)+H2>+H2»B2#(H2/2))/ /137/00870 Y2=105 THEN LET Z=104 /151/00920 GOSUB 700 /178/00930 CURS 15,5 : PRINT ”Yl” : CURS 25,9 : PRINT ”XI” /012/00940 CURS 1,11 : PRINT "Bl = "Bl;R1d”B2="B2;R1d"H1 = ”H1;

Rld"H2=”H2;Rid /160/00950 PRINT "Yl="FN0(Yl);Rld”Xl = ”FN0(Y2) ;Rld /067/00960 PRINTtt”Ny körning (J/N) ? ”; /074/00970 Wld=KEY : IF Wld=““ THEN 970 /055/00980 IF Wld=”J” THEN 140 /107/00990 IF Wld="n” THEN END ELSE 970 /123/01000 REM »»»» 3- KROPP »»»»» /193/01010 C=213 : F=167 : T=227 /153/01020 HIRES : PLOT 160,220 TO 295,220 TO 295,C TO 295,C TO T,(C+F>/2

TO 295,F TO 295,160 TO 160,160 TO 160,220 /176/01030 PLOT 160,232 TO 295,232 : PLOT 340,220 TO 340,160 :

PLOT 160,149 TO T,149 /203/01040 PLOT 338,220 TO 342,220 : PLOT 338,C TO 342,C : PLOT 338,F

TO 342,F : PLOT 338,160 TO 342,160 /159/01050 CURS 44,3 : PRINT "Hl” : CURS 44,4 : PRINT "H2” : CURS 44,6 :

PRINT "H3” : CURS 28,2 : PRINT ”Bl" : CURS 24,7 :PRINT "B2” /085/

01060 IF H1=0 THEN 1110 /046/ — *

3401070 PLOT 158+M,160+Z TO 162+M,160+Z : PLOT 160+M.162+Z TO

160+M,158+Z /052/01080 PLOT 140,160+Z TO 140,160 : PLOT 160,119 TO 160+M.119 /048/01090 PLOT 138,160+Z TO 142,160+Z : PLOT 138,160 TO 142,160 /068/01100 NORMAL : RETURN /165/01110 NORMAL : PRINTÖÖ”Tyngdpunktsberäkning:Mata in baserna B1,B2 och

höjderna H1,H2,H3” /160/01120 CURS 2,15 : PRINT ”” /117/01130 CURS 2,12 : INPUT "B1=”B1; : PRINT R1B; : INPUT "B2="B2; :

PRINT R1B; : INPUT "Hl= "H1; : PRINT R1B; : INPUT "H2="H2; : PRINT R1B; : INPUT "H3=”H3; : PRINT R1B /029/

01140 A1=B1*(H1+H2+H3) : A2=H2#(Bl-B2>/2 : A3=A1-A2 /120/01150 Yl = )/A3 /199/01460 D1=B2/B1 : N=185+INT(115*D1) /147/01470 Dl=80/(Hl+H2) : T=150+INT

L Å T M I C R O B E E R I T A D I N A B L A N K E T T E R Q p 13

PrAn Magnus RAberg i Uppsala har vi fAtt att program som kan utnyttjas för framställning av blankattar och taballar. Magnus tar vara pA CPA 80-skrivarans aöjligheter att skriva raka sträck och hörn och genom att svara pA en del enkla frAgor kan ean sAledes skräddarsy sina egen blanketter.Om sitt program skriver Magnus bl a: “Jag har utgAtt frAn standardvärdet 80 tecken/rad men genom att ändra switcharna och variabeln L i programmet kan dettavärde ställas om. Inmatade data kan sparas pA band (programmet gör detta med 1200 Baud men ocksA detta gAr lätt att ändra till 300).

Om man laddar data frAn band och vill se dessa gAr man till ”Korrigeringar” som medger en sAdan läsning. Por inmatningen av kolumnbredderna gäller att max 80 tecken godtas av programmet. NAgra tecken gAr At till själva tabellen vilket innebär att man fAr färre antal tecken att röra sig med ju fler kolumner man gör. Programmet kontrollerar att den maximala bredden ej överskrides. Uppe i högra hörnet redovisas med negativt förtecken hur mAnga tecken man har ”tillgodo”. När värdet sjunker till noll är utrymmet slut."

P R O Q R A H - o c h H A R D V A R U T R Ä F F D E N 1 0 S E P T E M B E R

Detta skriva visserligen i mitten av juli, när solen gassar allra soa hetast, nen när tidningen nAr läsekretsen kring nästa nAnadsskifte är sol, somnar och lata semesterdagar ett minne blott och livet har Ater- gAtt till det normala.OcksA klubbarbetet skjuter dA fart pA nytt och ett säkert tecken pA detta är höstens första klubbträff som infaller redan den 10 september. Vi planerar att som vanligt träffas ungefär en gAng i månaden i höst och som ett resultat av vårens enkät bland mötesdeltagarna kommer vi att ägna första sammankomsten At dels hArdvaruarbete och dels programbyten.Por att Lennart bättre skall kunna ta hand om de tekniska problem som medlemmarna vill ha hjälp att lösa har vi denna gAng förlagt träffen till hans arbetsplats pA Stockholms universitet, Vanadisvägen 9, där resurser och hjälpmedel är nära nog outtömliga. Ni som vill utnyttja Lennarts färdigheter med lödkolven bör dock i god tid höra av er hit till redaktionen sA att han fAr en chans att planera verksamheten.

Ett starkt uttalat önskeinAl om att det vid nAgon av träffarna skall finnas en dator tillgänglig kommer ocksA att villfaras vid detta tillfälle. Vi släpar dit redaktionens datorutrustning med diskstation, tangentbord, skärm och bandspelare ...men enbart under förutsättning att denna verkligen kommer till användning. Detta innebär sAledes att vi hoppas att de trevliga programbytartraditionerna frAn klubbens första verksamhetsår Återupplivas och att alltsA majoriteten av deltagarna verkligen tar med sig nAgra program.

Väl mött den 10 september kl 18.30. Adressen är Vanadisvägen 9 men för att komma in i huset mAste man använda entrén pA dess baksida. Skyltar visar vägen för dem som inte tidigare besökt denna lokal.

35

M I C R O B E E - F O L K E T S E G E N O A T A B A 9 H A R N U Ö P P N A T S

V år k o r ta n o tis i Föregående nu m m er av M IK R O B IT E N om a t t en da tabas fö r av å ra d a to r h ö il på a t t öppnas i Kungsbacka har fö ra n le t t m ånga m e d lem m ar a t t r in g a och begåra nå rm are upp lysn ingar om denna. V i år d ä r fö r g lada öve r a t t nu kunna p u b lice ra SVSOP:s (sys tem opera tö rens ] egen p re se n ta tio n av basen.

aSom användare r in g e r man t i l l basen på num m er 0300-106 60. Basen sva ra r då med den B A U D R A TE som den uppringande d a to rn använder - d e t ken ve re 300/300 e lle r 1200/1200. F ö r t i l l f ä l l e t går de t in te a t t använda sig av 75 /1200 men d e t jo b b a r v i på. A n ta le t d a ta b ita r är B och a n ta le t s to p p b ita r är EN. S tä ll dessutom in IN G E N p a r ite t . V id f i lö v e r fö r in g ta r basen s jä lv a u to m a tis k t reda på om du v a lt C R C e lle r C H SU M .

N år D u ha r r in g t upp så frå g a r basen fö rs t e f te r d i t t "F IR ST N A M E :". a llts å d i t t fårnam n. S k riv d e tta och try c k . D å frå g a r basen e f te r d i t t "SECO ND N A M E :" och du s k r iv e r då d i t t efternam n. E fte r d e tta k o n tro lle ra r basen om du är re g is tre ra d som användare och om du in te ä r d e tta ska ll du h it ta på e t t PASSW ORD som ska ll knappas in och sedan re p e te ra s fö r a t t d e t s ka ll b li r ik t ig t .

N u Frågar basen e f te r : din a d re n och hä r ha r du tre ra de r a t t t i l lg å , d it t yrka "O C C U P A T IO N ", din ålder. "A G E ", och v ilk e n typ av dator du använder. N ä r a lla frå g o r s r besvarade sänder basen en b u lle t in fö r a lla n yb ö rja re . D e tta kom m er den a t t göra de fö rs ta fe m gångerna som du r in g e r upp men d ä re fte r få r du s jä lv begära b u lle tin e n frå n basens huvudm eny.

N är man ér ny användare få r m an in te fu l l t il lg å n g t i l l basen u tan endast t i l l en begränsad del av denna. Fö lja nde kan man dock göra redan innan man har h u n n it läm na n ivån fö r nya användare:

H Läm na m eddelande t i l l sys tem ope ra tö ren .(P r iv a t , som endast SYSOP kan läsa)

2) Läm na m eddelande t i l l en sp e c ie ll användare(P r iv a t t i l l en användare. Denne få r e t t m ed