Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2011Uppdaterad efter styrelsen synpunkter20120522Jenny Arnell

Innehållsförteckning

Inledning................................................................................................................................3

Bolaget IVL............................................................................................................................3

Momsfrågan..................................................................................................................4

Samfinansierad forskning 2011..............................................................................................4

Forskningsbudget och fördelning på Temaområden....................................................5

EU-projekt....................................................................................................................6

Fördelning på miljömål.................................................................................................6

Jämnställdhet................................................................................................................7

IVLs temakommittéer............................................................................................................7

7 % -fonden............................................................................................................................8

Exempel på forskningsinsatser 2011......................................................................................8

Verksamhetsberättelser för respektive Temakommittee......................................................10

Klimat och Energi 2011..............................................................................................10

Luft och transporter 2011...........................................................................................12

Vatten 2011 (och mark from 2012)............................................................................16

Resurseffektiva produkter och avfall 2011.................................................................19

Hållbart Samhällsbyggande 2011...............................................................................22

Hållbar produktion 2011.............................................................................................24

Bilaga 1. Styrelsens sammansättning 2011..........................................................................26

Bilaga 2. Sammanställning av samtliga samfinansierade projekt under 2011.....................27

Bilaga 3. Temakommittéer - bemanning december 2011....................................................34

2

InledningForskning och utveckling har allt sedan miljöproblemen fick sin stora uppmärksamhet i början av 1960-talet spelat en viktig roll för att klarlägga orsaker och ta fram lösningar. Tillkomsten av IVL skedde samtidigt med den första stora miljödebatten och innan vi i Sverige fick en samlad politik och administration inom miljöområdet. IVL och Stiftelsen IVL kan därför se tillbaka på ett långsiktigt arbete för att förse samhälle och näringsliv med beslutsunderlag; från de stora reningsåtgärderna i industrin över åtgärder inom energi- och transportsektorerna och frågor som rör produkter till dagens klimat och naturresursfrågor. Mycket av vårt arbete har varit ett viktigt stöd för såväl näringsliv som myndigheter i miljö- och hållbarhetsarbetet. Dels genom den forskning som utförs på IVL, dels genom IVL:s roll som kvalificerad sammanställare och kommunikatör av resultat från forskning och utveckling. I detta arbete har Stiftelsen IVL och IVL:s Temakommittéer med sin allsidiga sammansättning av intressenter från både stat och näringsliv utgjort en garant för oberoende och trovärdighet. Styrelsens sammansättning framgår av Bilaga 1.

Under 2011 har en intern översyn av den samfinansierade forskningens innehåll och organisation genomförts vilket lett vissa förändringar i innehåll och arbetsformer som kommer att införas under 2012.

Bolaget IVLStiftelsens helägda bolag, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, har under de senaste åren ut-vecklats på ett positivt sätt. Det senaste året ökade omsättningen från 194 (2010) till 240 (2011) MSEK och antalet årsanställda ökade från 176 till 184 under samma period.

Verksamheten i bolaget som helhet är inriktad på frågor som är aktuella i både nationellt och globalt perspektiv. De stora utmaningarna under den närmaste framtiden är att i en skakig och bromsande ekonomi i Europa, med stigande oljepriser som kan hota bromsa hela världsekonomin, uppnå långsiktigt hållbara energi- och resurslösningar. IVL är i det sammanhanget väl positionerat med sitt starka fokus på resurseffektivisering och med utgångspunkt i tvärvetenskap och systemanalys.

IVL arbetar bl.a. med klimatfrågan i de två Mistrafinansierade forskningsprogrammen Indigo och Entwined. Miljö, miljöteknik och energi är prioriterade områden inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling och här har IVL lyckats väl. IVL leder även sedan ett par år tillbaka fyra större forskningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket. Dessa är SCARP – Frisk luft i Sverige, Chemitecs - Emissioner från varor, Hållbar avfallshantering samt programmet CLEO – Climate Change and Environmental Objectives som ska undersöka hur framtidens klimatförändringar kommer att påverka möjligheterna att uppnå de svenska miljömålen. AFA Försäkring finansierar ett flertal forskningsprojekt inom IVL som rör arbetsmiljöfrågor. Under 2011 beviljades medel till bland annat ett projekt som handlar om att utveckla nya metoder för att hantera arbetsmiljöarbetet i bemanningsföretag.

IVL har EU som hemmamarknad medan den internationella verksamheten koncentreras till Kina, där IVL har ett eget kontor, och till Indien samt till viss del Ryssland och EECCA-länderna, det vill säga Östeuropa, Kaukasus och Centralasien.

3

Kommunikation har blivit en allt viktigare komponent inom såväl forskningsprogram som allmänt för att öka kännedomen om IVL:s verksamhet. Här spelar kurs och seminarieverksamheten en väsentlig roll, inte minst för att befästa IVL:s roll som arena för möten mellan forskning, näringsliv, myndigheter och politiker. Under 2011 gjordes en stor satsning för att ytterligare befästa framför allt konferenserna ”Tillståndet i miljön” och ”Hållbara transporter” som viktiga mötestorg för Miljösverige. Tillståndet i miljön drog över 300 deltagare och Hållbara transporter cirka 250 deltagare.

I IVL:s strategi ligger att upprätthålla och utveckla ett nära samarbete med näringslivet, internationella forskningsorgan och högskolor. Som ett led i detta har IVL även formaliserade samarbeten med till exempel Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola och Lunds Tekniska Högskola.

MomsfråganIVL har sedan 2004 fört en process med Skatteverket i en mervärdesskattefråga. IVL har hela tiden hävdat att den bidragsfinansierade verksamheten inte kan betraktas som fristående utan tvärtom är en fullständigt integrerad del av företagets verksamhet och att bolaget därför bör medges avdrag för ingående skatt på kostnader som kan hänföras till den bidragsfinansierade verksamheten. Regeringsrätten meddelade dock en dom i december 2010 som gick på Skatteverkets linje att IVL inte ska medges avdrag för ingående skatt på ovan nämnda kostnader.

Skatteverkets beslut har den 8 juni 2011 överklagats till Förvaltningsdomstolen i Stockholm.

Samfinansierad forskning 2011Systemet med statliga medel till samfinansierad forskning från såväl Formas som Naturvårdsverket har utvecklats väl. Via Formas öppnas intresse och möjligheter att stärka den vetenskapliga kvaliteten och inriktningen av verksamheten och via Naturvårdsverket skapas möjligheter till dialog med näringslivet kring forskningens relevans och möjligheter till stöd i beslutsprocesser. För 2011 disponerades 34 MSEK för samfinansierad forskning vid IVL.

Tidigare beslut om riktad finansiering för vetenskaplig publicering då Formas under 2009 och 2010 ställde två respektive en miljon till förfogande upphörde under 2011. I stället har Formas öppnat för vetenskaplig fördjupning genom merfinansiering (>50%) av projekt inom områden av särskild strategisk betydelse för IVL. De ökade satsningarna på vetenskaplig publicering har bidragit till att IVL:s medarbetare under 2011 medverkade i 30 artiklar.

Forskningen har under 2011 bedrivits inom de sex temaområdena: Klimat och Energi Luftföroreningar och Transporter Vatten Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion

Verksamheten inom respektive temaområde beskrivs utförligt i avsnitt Verksamhetsrapport för respektive Temakommitté.

4

Forskningsbudget och fördelning på TemaområdenTotalt disponerades en statlig budget på 34 MSEK som genom samfinansiering med näringslivet och finansiering via EU-forskning resulterade i en total budget på 72.1 MSEK för 2011. Fördelning på näringslivsprojekt och EU-forskning redovisas i Tabell 1 för respektive Temaområde.

Tabell 1. Utfallet för forskningsverksamheten fördelat mellan temaområden och näringslivs- respektive EU-projekt (kSEK)

I Tabell 2 redovisas även fördelningen på antal projekt per Temaområde.

Tabell 2. Forskningsverksamhetens fördelning mellan temaområden (kSEK)Antal projekt Beslutad

(Total) budget

Klimat och Energi 11 8 588Luft och Transporter 12 9 029Vatten 9 11 310Resurseffektiva produkter och avfall

1414 649

Hållbart samhällsbyggande 9 7 125Hållbar produktion 16 21 399Summa 71 72 100

Beviljade näringslivsprojekt Beviljade EU-projekt

Näringsliv

Statlig matchning

Total utfall

EU-bidrag

Statlig matchning

Total EU utfall

Totalt beviljad statlig matchning

Total FOU/ forsknings utfall

Temaområde1. Klimat o Energi 3 610 3 727 7 337 501 750 1 251 4 477 8 588

2. Luft o transporter 2 115 2 155 4 270 3 325 1 434 4 759 3 589 9 029

3. Vatten 1 605 1 605 3 210 3 870 4 230 8 100 5 835 11 310

4. Resurseffektiva produkter och avfall

4 543 4 293 8 836 3 555 2 258 5 813 6 551 14 649

5. Hållbar samhällsbyggnad

2 220 2 370 4 590 1 580 955 2 535 3 325 7 125

6. Hållbar produktion

7 002 7 003 14 005 4 174 3 220 7 394 10 223 21 399

Summa 21 095 21 153 42 248 17 005 12 847 29 852 34 000 72 100

5

EU-projektEU:s forskningsanslag är en viktig del av IVL:s finansiering och möjliggör långsiktiga forskningsinsatser, internationella samarbeten och kompetensuppbyggnad. I vissa av EU:s forskningsprogram finns också möjligheter för företag att delta i forskningen.

Under 2011 har IVL arbetat för att prioritera deltagande i EU-ansökningar där forskningsfrågorna har stor relevans för såväl svenska myndigheter som företag samt där företag aktivt deltar i forskningsprojekten. Av de 22 EU-projekt som erhöll samfinansiering under 2011 deltar näringslivet i drygt hälften antingen som partner eller i referensgrupp. I ytterligare 2-4 är svenska företag tilltänkta avnämare och i övriga har resultaten mer relevans för myndigheternas miljöarbete. I de EU-utlysningar som kommer under 2012 kommer IVL att förstärka insatserna för att i än högre utsträckning engagera svenska företag i EU-forskningen.

Av Tabell 1 framgår att den sammanlagda volymen för EU-forskningen under 2011 uppgick till 29.9 (24,3) miljoner kronor, detta motsvarar en statlig matchning på 12.8 miljoner kr eller 37.8 % under 2011 (cirka 41 % av den sammanlagda volymen samfinansierad forskning.) Av tabellen framgår också att EU-projekt numera finns inom samtliga tema-områden. Den största volymen finns inom Vatten och Hållbar Produktion.

Andelen EU projekt av den samfinansierade forskningen minskar fortsatt något (jämförelse med 2008 och 2009 då andelen av den totala forskningsbudgeten var 48 respektive 49 %). Detta är delvis en följd av ändrade EU finansiering från 50 % till 75 % i Sjunde Ramprogrammet vilket gör att matchningskraven minskar. EU-projektens fördelning på antal projekt per temaområde framgår av Tabell 3.

Tabell 3. EU-projektens andel per temaområde (kSEK)Antal projekt Total utfall Antal EU

projektTotal EU utfall

Temaområde1. Klimat o Energi 11 7 337 1 1 251

2. Luft o transporter 12 4 270 5 4 759

3. Vatten 9 3 210 5 8 100

4. Resurseffektiva produkter och avfall

14 8 836 4 5 813

5. Hållbar samhällsbyggnad 9 4 590 3 2 535

6. Hållbar produktion 16 14 005 5 7 394

Summa 71 42 248 23 29 852

Fördelning på miljömålIVLs samfinansierade forskning berör en rad av Sveriges miljömål. Fördelningen är relativt jämn över 6 – 7 miljömål med något större forskningsinsatser riktade mot Begränsad Klimatpåverkan, God Bebyggd Miljö och Giftfri Miljö, medan något mindre andelar riktar sig mot miljömål som berör luftkvalitet och vattenmiljö. Många av projekten berör dock flera miljömål varför fördelningen av forskningsmedel inte ska ses som exakt.

6

Tabell 4. Forskningsverksamhetens fördelning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål

Miljömål Total forskningsbudget(kSEK)

Procent av total forskningsbudget

(%)1. Begränsad klimatpåverkan 16 783 23%2. Frisk luft 5 659 8%3. Bara naturlig försurning 764 1%4. Giftfri miljö 11 794 16%7. Ingen övergödning 7 050 10%8. Levande sjöar och vattendrag 5 124 7%10. Hav i balans och levande kust och skärgård 5 806 8%15. God bebyggd miljö 12 144 17%Övriga 6 976 10%

JämnställdhetIVL strävar efter en jämn könsfördelning bland projektledare, som en del av vårt jämställdhetsarbete. Av nedanstående tabell framgår att av 71 (66 för 2010) beviljade projekt under 2011 leds 23 (27) av kvinnor vilket motsvarar 32 % (41 %) av den totala projektvolymen.

Tabell 5. Projektledning – genusfördelningAntal projekt Budget (kSEK)

Temaområde Totalt Kvinnlig projekt-ledning

Manlig projekt-ledning

Total Kvinnlig projekt-ledning

Manlig projekt-ledning

Klimat och Energi 11 4 7 8 588 4 085 4 503Luft och transporter 12 5 7 9 029 4 783 4 246Vatten 9 3 6 11 310 3 855 7 455Resurseffektiva produkter och Avfall

14 2 12 146 049 2 682 11 967

Hållbart samhällsbyggande 9 5 4 7 125 4 220 2 905Hållbar produktion 16 4 12 21 399 3 200 18199Summa 71 23 48 72 100 22 825 49 275

IVLs temakommittéerSammansättning av stiftelsens temakommittéer framgår av Bilaga 3.

Tema kommittéerna har bemannats för att få en fördelning mellan olika branscher samt mellan representanter från såväl stat som näringsliv. Under 2011 har arbetet påbörjats med att se över bemanningen i respektive Tema kommittee och kontakter har tagits inför 2012 års deltagande. Varje tema kommitté har genomför minst 4 möten under 2011 (årlig cykel) samt ett gemensamt möte för alla tema kommittéer (nov 2011).

Tabell 6. Temakommittéernas ordföranden 2011

7

Temakommitté OrdförandeKlimat och Energi Inge Horkeby, Volvo

Luftföroreningar och Transporter Urban Wästljung, Scania

Vatten Bengt Mattsson, Pfizer

Resurseffektiva produkter och Avfall Christina Lindbäck, NCC

Hållbart Samhällsbyggande Staffan Bolminger, Älvstranden Utveckling AB

Hållbar produktion Henrik Kloo, Volvo

7 % -fondenUnder 2011 har ca 3 200 kSEK tillförts 7 % -fonden via den samfinansierade forskningen och utvecklingsprojekt för ett sammanlagt belopp av 1 900 kSEK har beviljats. Projekten redovisas i Tabell 7.

Tabell 7. Beviljade 7%-projekt 2011Titel Projektledare Beviljad

budget(kSEK)

Kommentar

1. Finansiering SIVL administration

John Munthe 750 Slutfört

2. Osäkerhetsanalys i emissionsberäkningar mha Monte Carlo s

Erik Fridell 200 Pågående, slutförs våren 2012

3. ”Nya” kemikalier: Delta i NORMAN nätverket/arrangera expertmöte

Eva Brorström-Lundén

950 Samordnad satsning på kemikalier

Delprojekt 3 genomfört, 4 pågående, 5 genomfört.4. Metodutveckling biologiska

tester för kemiska effektstudier

Karl Lilja

5. Fotokatalytiska membranreaktorer för förbehandling av svårnedbrytbara industriavlopp

Mats Almemark

Summa 1 900

Exempel på forskningsinsatser 2011IVLs samfinansierade forskning redovisas i mer detalj i bilagda verksamhetsberättelser från de sex temaområdena samt i projektlista.

Nedan ges några exempel på forskningsområden och nya projekt som har rönt mycket uppmärksamhet under 2011 och där :

8

Utveckling av tekniker för att möjliggöra återanvändning av renat avloppsvatten som görs tillsammans med Xylem (f.d. ITT Water & Wastewater) med en total budget på 45 MSEK. Projektet innefattar en stor satsning på FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk som är en nationell resurs för utveckling av vattenreningsteknik och ägs av IVL och KTH.

Miljöpåverkan av transporter innefattande såväl utveckling av beräkningsverktyg och logistikfrågor som emissioner av partiklar från fartyg och vägfordon.

Klimatarbetet och energiscenarier . IVL har i en rad projekt studerat biobränslens klimategenskaper, utvecklat energiscenarier för Sverige med olika mål och utrett vilka miljöfrågor som kommer att bli aktuella i framtiden.

Hållbar utveckling – hur går vi vidare mot målen ? IVL inledde 2011 ett samarbete med Svenskt Näringsliv som tar utgångspunkt i globala megatrender samt visioner och framtidsbilder om en globalt hållbar utveckling. Projektet fokuserar på hur svenska myndigheter och företag ska förhålla sig för att Sverige ska kunna bidra till en globalt hållbar utveckling och samtidigt behålla eller förbättra vår konkurrenskraft och vår välfärd.

9

Verksamhetsberättelser för respektive Temakommittee

Klimat och Energi 2011

Temaområdets verksamhetsplan

Temaområdet har under 2011 varit uppdelat i fyra prioriterade delprogram.

I delprogram A. Policy, beslutsstöd och klimatstrategier ingår projekt inriktade mot utveckling och konsekvensanalyser av olika styr- och beslutsstödsystem för begränsning av emissionerna av växthusgaser.I delprogram B. Energisystem och åtgärder omfattar utveckling, analys och miljövärdering av hela eller delar av olika energisystem där systemanalyser på bioenergiområdet utgör en central verksamhet.I delprogram C. Orsakssamband och effekter studeras interaktioner mellan ekosystem (skog, mark och ytvatten), luftföroreningar och klimat.I delprogram D. Förnybar energi spänner forskningen över frågor från hur mycket biomassa som kan tas ut från skog och jordbruk utan att skada ekosystemen, till hur biomassan effektivt kan utnyttjas för att minska växthusgasutsläppen. Delprogrammet har tillkommit under 2011.

Pågående och avslutade samfinansierade projektFöljande projekt har beviljats samfinansiering 2011:Projekt beviljade samfinansiering 2011

Matchad total budget kkr

Varav beviljad statlig matchning kkr

Energiscenario 2050 837 387Energiscenario 2050 (tillägg) 60 30VårVärld 2034 2200 1100PRINCIP 1251 750Biofuels and land use in Sweden – An overview of land use change effects

100 50

Ursprungsmärkt el- kvantitativa och kvalitativa effekter

200 100

Växthusgaser från avloppsvattenrening m.m.

806 403

Industrial cluster formation 1100 550Restvärme – regionala förutsättningar och goda exempel

1120 500

Framtidens miljöfrågor för energisektorn

614 307

Tidsaspekten hos biobränslen*

300 300

* För publicering, endast matchning via FORMAS

10

Delprogram A: Policy, beslutsstöd och klimatstrategierInom delprogram A pågår bland annat forskningsprogrammet ENTWINED som behandlar samspelet mellan internationell miljöpolitik och det globala handelssystemet, med speciellt fokus på gränsöverskidande problem. Syftet är att utveckla stödjande verktyg rörande integration av miljöaspekter i internationella handelsavtal. Programmet pågår 2007-2013.

Delprogram B: Energisystem och åtgärderExempel på verksamhet inom delprogram B är forskningsprogrammet CLEO (Climate Change and Environmental Objectives) som tar fram modeller över hur nationella miljömål påverkas av klimatförändringarna. Programmet pågår från 2010 till 2012.

Delprogram C: Orsakssamband och effekterDelprogrammet omfattar bland annat projektet Biofuels and land use in Sweden – an overview of land use change effects. Projektet som påbörjades under verksamhetsåret syftar till att ge en kunskapssammanställning över markanvändningseffekter från biodrivmedelsproduktion.

Delprogram D: Förnybar energiVerksamheten inom klimatanpassning fortsätter att vara relativt begränsad inom temaområdet där forskningsfrågorna fortfarande håller på att formuleras. Ett exempel är projektet Emissionsfaktorer för biogas, bioolja och nordisk elmix där metoder och verktyg tagits fram för rapportering i Sverige enligt EU:s hållbarhetskriterier.

Verksamhetsplanens genomförandeVerksamhetsplanen för 2011 har i stort sett genomförts såsom angivits. Utöver de ovan beskrivna projekten pågår även en omfattande anslags- och uppdragsverksamhet inom området. En arbetsgrupp på IVL har under 2011 arbetat med en behovsanalys inom området energisystemmodeller där ambitionen är att utveckla detta område. En arbetsgrupp med fokus på bioenergi startades upp i början av året med syfte att samla de befintliga resurserna inom IVL på bioenergiområdet samt att förbereda för kommande utlysningar och samarbeten.

Projektens relevans för näringsliv och övriga samhälletProjekten bidrar bland annat till

Ökad kunskap om olika energibärare och deras miljö- och klimatpåverkan En mer kostnadseffektiv klimat- och energipolitik Identifiering av kostnadseffektiva åtgärder för att minska växthusgasutsläppen Stöd för förändringsprocesser i företag i en ekonomi med ett förändrat klimat Bättre vetenskaplig grund för att förstå klimatförändringens konsekvenser

Temakommitté Klimat och Energi har under år 2011 bestått av 11 ledamöter (7 näringslivsrepresentanter och 4 myndighetsrepresentanter). Temakommittén har sammanträtt tre gånger och ordförande har varit Inge Horkeby, Volvo.

11

Luft och transporter 2011

Temaområdets verksamhetsplanTemaområdet Luft och transporter omfattar följande prioriterade delprogram:

A. Luftkvalitet. Fokus ligger på studier i relation till EU:s luftkvalitetsdirektiv och det svenska miljömålsarbetet (Frisk Luft). Aktuella föroreningar är kväveoxider och partiklar, inklusive organiska och oorganiska ämnen bundna till partiklarna.

B. Exponering och ekosystemeffekter. Detta delprogram är främst inriktat mot dos-effektsamband och samverkan med andra faktorer som klimat och mark-användning. Aktuella föroreningar utgörs av försurande och gödande ämnen, marknära ozon, kvicksilver och organiska miljögifter.

C. Luftvårdsstrategier. Delprogrammet är inriktat mot såväl lokala som storskaliga miljö- och hälsoproblem, och omfattar både utveckling av metoder att uppskatta icke-tekniska åtgärder, utvärdering av styrmedel samt utveckling av uppföljningsmetoder. Basen för forskningen är IVL:s medverkan i forskningsprogrammet SCARP och arbetet med att vidareutveckla GAINS-modellen.

D. Emissioner från transporter. Här ligger fokus på harmonisering och tillförlitlighet i emissionsmodeller och emissionsdata för transportsektorn, samt konsekvenser från lokal till global skala av olika transport- och logistiklösningar avseende såväl påverkan på miljö och hälsa som samhällsekonomiska konsekvenser.

Verksamhetsplanen för 2011 lyfte fram bland annat inverkan på lokal och regional luftkvalitet av olika bränsleåtgärder inom väg- och sjöfartssektorn, global spridning och åtgärdsstrategier för kvicksilver, ekosystemeffekter av luftföroreningar i ett förändrat klimat, kvävenedfall och kväveläckage från skogsmark, kombinerade åtgärdsstrategier för luftföroreningar och klimatgaser, emissioner av partiklar från marina motorer och bussar, systemmodeller för analys av hållbarhet i företags försörjningskedjor, samt användarvänliga verktyg för att analysera gods- och persontransporters klimat- och miljöpåverkan.

Projekt under 2011

Avslutade projekt under 2011

Följande samfinansierade projekt inom temaområdet har avslutats under 2011:

Partikelemissioner från bussar med finansiering från Västtrafik. Particle and Gaseous Emissions from Individual Diesel and CNG Buses – manuskript avsett för publicering i “open access-tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics (delprogram D).

Hantering av systemgränsdragningar och allokeringar i internationella beräkningsmetoder för gods- och persontransporters miljö- och klimatpåverkan med finansiering från NTM. Utkast till fem olika PCR – Product Category Rules enligt EPD-systemt (Environmental Product Declaration – www.environdec.com ): Road transport services of freight; Rail transport services of freight; Water transport services of freight; Air transport services of freight; Urban and suburban scheduled road transport services of passengers (delprogram D).

Termisk karaktärisering av nanopartiklar från marina motorer med finansiering från Sveriges Ingenjörer – manuskript avsett för publicering i Environmental Science and Technology (delprogram A).

12

Påbörjade projekt under 2011

Följande samfinansierade projekt har påbörjats inom temaområdet under 2011:

Know-Me – ett EU-projekt som syftar till att stärka den europeiska maritima näringen genom vidareutbildning och forskning. IVL ansvarar för hållbarhets- och miljöaspekter inom projektet – löper till och med 2014 (delprogram D).

Svavelhalt i fartygsbränsle - inverkan på partikelemissioner – med finansiering från Stena. Avslutas våren 2012.

ECLAIRE - Effects of Climate Change on Air Pollution Impacts and Response Strategies for European Ecosystems – ett EU FP7-projekt med syfte att klarlägga hur luftföroreningar kommer att påverka landekosystemen i Europa i ett förändrat klimat. IVL bidrag är främst att utveckla nya dos-responssamband för inverkan av marknära ozon på skog – löper till 2013.

Karaktärisering av partiklar från marina motorer – med finansiering från ÅForsk – löper till 2013.

Osäkerhetsanalys i emissionsberäkningar med utnyttjande av Monte Carlo-simulering – ett SIVL 7%-fondprojekt – löper till och med 2012.

Övriga pågående projekt

Inom temaområdet pågår sedan tidigare följande samfinansierade projekt:

Miljöanalysverktyg för godstransporter - med finansiering från NTM, enskilda medlemsföretag inom NTM, Trafikverket, Sjöfartsverket samt VINNOVA – avslutas våren 2012 (delprogram D).

Klimat- och miljökalkylverktyg för personresor med finansiering från NTM och VINNOVA – avslutas våren 2012 (delprogram D).

Northern Maritime University - ett projekt inom EU Interreg IVb – North Sea Programme, - avslutas 2012 (delprogram D).

Impact of Climate Change on the Quality of Urban and Coastal Waters - Diffuse Pollution (diPol). EU Interreg-projekt avslutas 2012 (delprogram B).

Karaktärisering av nanopartiklar från marina dieselmotorer med finansiering från SIVL och samfinansiering med Sveriges Ingenjörer – löper till och med 2012 (delprogram B).

Spridning av hästallergen – med finansiering från ATG och Svensk Travsport – avslutas under 2012.

TRANSPHORM – ett EU FP7-projekt i vilket studeras hälsoeffekter kopplat till utsläpp från transporter i Europa – löper till och med 2014 (delprogram A).

Sjöfartsrelaterade partikelemissioner med finansiering från Åforsk – avslutas 2013 (delprogram D).

Logistikanalys av Geodis Wilson med finansiering från Geodis Wilson – avslutas 2012 (delprogram D).

GMOS, Global Mercury Observation System – EU-projekt – löper till och med 2015 (delprogram B).

EGIDA – EU-projekt som syftar till att stödja GEOSS processen som går ut på att öka tillgänglighet av miljödata – löper till och med 2012 (delprogram A).

13

Tillämpning och vidareutveckling av vägkantsbaserad avgasmätning för identifiering av högemitterande bussar med finansiering från Västtrafik – genomförs under 2011 och 2012 (delprogram D).

Dessutom pågår Naturvårdsverkets två forskningsprogram Swedish Clean Air Research Program – SCARP (www.scarp.se), till och med 2012 (delprogram C), och Climate Change and Environmental Objectives – CLEO (www.cleoresearch.se), där fas I pågår fram till och med 2012 (delprogram B), samt ett projekt inom CPM finansierat av VINNOVA till och med 2012 – Verktyg för beräkning av miljöpåverkan och effektivitet i transportsystem (delprogram D).

Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Flera projekt inom temaområdet är relevanta för internationellt policyarbete – inte minst inom EU – när det gäller minskad luftförorenings- och klimatpåverkan, och är därmed relevanta för såväl svenskt näringsliv som svenska myndigheter.

Projekten genererar också nya data och ny kunskap för uppföljning av sektorsvisa och nationella miljömål, och är därmed relevanta för svenska myndigheter.

En stor del av projekten sorterar under det prioriterade delområdet Emissioner från transporter, vilket understryker transportfrågornas stora betydelse för svenskt näringsliv (stor export, långa transportavstånd till viktiga marknader, stor miljöpåverkan). Dessa projekt har bäring på kritiska frågor när det gäller utformningen av framtidens fordon, transporter och transportsystem, som till exempel miljökonsekvenser av teknologi- och drivmedelsval och strategier för ökad intermodalitet, i syfte att få en ökad överföring av såväl gods- som persontransporter från väg till järnväg och/eller sjöfart.

Exempel på projekt inom prioriterade delområdenPartikelemissioner från bussarI projektet har partikelemissioner från 28 dieseldrivna och 7 gasdrivna bussar karaktäriserats vid verklig utspädning. Den metod som användes baserades på användningen av CO2 som spårämne för avgaserna. Provtagningen av partikelemissionerna skedde extraktivt och partiklarna analyserades genom att använda ett instrument – EEPS – med hög tidsupplösning (10 Hz). De bussar som studerades var dieseldrivna Euro III-V och gasdrivna (EEV) med olika efterbehandlingsystem, såsom selektiv katalytisk reduktion (SCR), avgasåterföring (EGR) och med eller utan dieselpartikelfilter (DPF). Det primära körmönstret som tillämpades i denna studie var acceleration från stillastående, men även körsättet ”konstant hastighet” (~20 km h-1) studerades.

De undersökta gasbussarna emitterade i genomsnitt fler partiklar men mindre massa jämfört med de dieseldrivna bussarna: Emissionsfaktorer för antal partiklar (EFPN) var för diesel med DPF = 8.0 ± 3.1 × 1014, diesel utan DPF = 2.8 ± 1.6 × 1015 och för EEV = 7.8 ± 5.7 × 1015 (kg bränsle)-1. För det accelererande körsättet erhölls unimodala partikelantalsstorleksfördelningar med toppmaxdiameter på 70-90 nm (dieselbussar) och 10 nm (gasbussar). För körsättet med konstant hastighet erhölls bimodala genomsnittliga antalsstorleksfördelningar för dieselbussar med maxdiameter på omkring 10 nm och 60 nm.

Spridning av hästallergenHästsporten är idag den näst största sporten i Sverige och anläggningar ligger ofta närmre tätortsnära miljöer och kan således bli problem vid tillämpning av såväl Plan- och bygglagen som Miljöbalken. Hästar ger upphov till olägenheter i form av lukt, flugor,

14

damm/partiklar och allergen, vilka ska beaktas vid planläggning. Sen 1980-talet har vi haft ett skyddsavstånd i Sverige på 500m mellan bostadsbebyggelse och områden med hästhållning. Risken för spridning av hästallergen betraktades som ett stort problem och var det förhållande som föranledde den mest strikta tillämpningen av bestämmelserna om skyddsavstånd mellan djuranläggningar, bostäder och skolor.

I denna studie har ett verktyg och metodik utvecklats som kan användas generellt för beräkning av spridning av hästallergen från stallverksamhet (häst både inne och ute) samt till viss del även lukt. Generell metodik för uppskattning av emission av hästallergen baserat på antalet hästar, och med stor tidsmässig och geografisk upplösning, har gjorts. Detta utgör indata vid spridningsmodellering. Förutom analys av rådande förhållanden, kan därmed även framtida förändringar av verksamheter beräknas samt effekter av reducerande åtgärder eller identifiera vilken källa i stallområdet, som orsakar de högsta bidragen av hästallergen. Metodiken kan användas för att ge vägledning åt kommunernas miljökontor. Spridningsberäkningarna har validerats mot oberoende uppmätta halter vid flera punkter runt stall och hagar med en noggrannhet på ca ±35%, vilket anses vara en bra överenstämmelse då det är korta tidsmedelvärden som jämförs.

15

Vatten 2011 (och mark from 2012)

Temaområdets verksamhetsplanTemaområdets verksamhetsplan 2011 omfattade följande delområden:

Delprogram A: Vattenförvaltning under utveckling, vilket fokuserade på analys av klimatförändringar på vattenekosystem, inklusive effekter på hydrologin, föroreningstransporter och effekter på ekosystem och samhälle, vilket kommer att bli allt viktigare framöver. Även framtagning av strategier för anpassning och åtgärder samt analys av deras konsekvenser är viktiga framtidsområden. IVL prioriterar forskning inriktad på ökad förståelse av processer som är avgörande för vattenkvantitet och vattenkvalitet med hänsyn tagen till ett framtida klimat. Detta innefattar utveckling av modeller och verktyg för bedömning av ekologisk status, effekter av åtgärdsprogram, exploatering och klimatförändringar.

Delprogram B: Prioriterade ämnen och ”nya” kemikalier, vilket fokuserade på att kartlägga emissioner, spridningsvägar samt halter av kemikalier i olika delar av ekosystemen, både genom mätningar och med hjälp av modeller. Screening utförs för att påvisa förekomst av ”nya” kemikalier i miljön. IVL utför även riskbedömningar baserade på användning, kemikaliers egenskaper samt förekomst i miljön. Inom detta delområde bevakas hela kedjan från utveckling av kemikalier och läkemedel som produkter via dess konsumtion och metabolism, dess flöden i samhället främst via reningsverk, samt slutligen hur fördelning och effekter av resthalter ser ut i vattensystemet.

Delprogram C: Östersjön och Västerhavet, vilket fokuserade på det faktum att svenska havs- och kustområden är drabbade av svårlösta miljöproblem i form av övergödning, påverkan av miljögifter, risk för oljeutsläpp och exploatering av kustzonen. Fortsatt utveckling av forskningsverksamhet kring Östersjön som syftar till att kvantifiera utsläppskällor och orsaker till övergödning och miljögifter är av hög prioritet, liksom forskning kring åtgärder. IVL analyserar möjliga åtgärder, både på land och i recipienten samt utvecklar metoder för att utreda åtgärders kostnadseffektivitet.

Verksamhetsplanens utformning under 2011 avspeglar såväl IVL:s traditionella styrkeområden liksom en ambition att utveckla områden där stora kunskapsbehov finns just nu och de närmaste åren framöver. Utveckling av beslutstödsverktyg, modeller och metoder för riskanalys är ett återkommande tema även inom andra delområden.

Under året genomfördes en översyn av samtliga temaområden, vilket bland annat resulterade i att det aktuella temaområdet döptes om till ”Vatten och mark” och att indelningen i delprogram gjordes om med början 2012.

16

Påbörjade och avslutade projekt under 2011Under 2011 avslutades följande projekt: Fallstudier av effekter av avgiftssystem liknande NOx för utsläpp av N och P till vatten (delområde A), Simulering av restaureringsåtgärder i Östhammarsfjärden (delområde C) samt Dikesdammar och dikesfällor (delområde C).

Under 2011 påbörjades projektet Dikesfällor II inom delområde C, som en uppföljning till det avslutade projektet Dikesdammar och dikesfällor.

Flera projekt som diskuterats inom temakommittén har påbörjats men i slutänden placerats inom andra verksamhetsområden, exempelvis PHARMAS (Hållbart samhällsbyggande), ARCH (Hållbar produktion) samt Kostnadseffektivitet i åtgärder mot övergödning (Hållbar produktion).

Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälleRelevansen för svenskt näringsliv är framförallt att projekten ger möjlighet att utveckla verktyg för att stödja planering och omställning till de nya miljökrav som bland annat ställs i samband med genomförandet av REACH, ramdirektivet för vatten och marina direktivet. IVL bidrar till att industrin och dess branschorganisationer får ökad kunskap om hur de kan begränsa vattenanvändning samtidigt som utsläpp av kemikalier till miljön minimeras. De areella näringarna får stöd i det pågående åtgärdsarbetet. Relevansen för Sverige och svenska myndigheter är att många av projekten genererar nya data och kunskapsunderlag för uppföljning av såväl sektorsvisa som nationella miljömål, ofta utifrån ett EU-perspektiv. Projekten inom temaområde vatten omfattar verksamhet med inriktning mot flera nationella miljömål, framför allt ”Giftfri miljö”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning” och ”Hav i balans”. Projekten är relevanta för EU:s och Sveriges policyarbete. Temaområde vatten bidrar i förlängningen till att öka möjligheterna för Sverige och Europa att bevara och förbättra den kemiska och ekologiska statusen av såväl inlandsvatten som kust och hav.

Exempel på projekt inom prioriterade delområdenDelområde A: Projektet Åtgärder mot markförsurning är kopplat till IVL:s ansvar för effektuppföljningen i ask- och kalkbehandlade avrinningsområden i Nissadalen, södra Sverige. Syftet med projektet har varit att utveckla och demonstrera en metod som både motverkar försurningen och påskyndar återhämtningen i mark och vatten. Metoden bygger på en engångsbehandling av både fastmark och våtmark, det vill säga behandling av hela avrinningsområdet. Målet med projektet är tvåfalt. Dels att utvärdera om den metod som tillämpats i Nissadalen är ett långsiktigt behandlingsalternativ, och dels att kartlägga vilka mekanismer som kan leda till att uttag av skogsbiomassa försurar ytvattnen och värdera betydelsen av enskilda mekanismer och under vilka omständigheter dessa måste beaktas. Slutligen ska ytvattnens

17

känslighet för försurning beskrivas med en dynamisk försurningsmodell (MAGIC).

Delområde B: Projektet CADASTER (CAse studies on the Development and Application of in-Silico Techniques for Environmental hazard and Risk assessment) syftar till att, inom ramen för REACH-regelverket, utveckla modeller för risk och farlighetsbedömning (bl a QSAR-modeller). Projektet syftar även till att med REACH som utgångspunkt och med fyra olika typer av kemikalier som exempel (PBDE, PFAS, muskämnen samt triazoler/bensotriazoler), utveckla praktiskt användbara riktlinjer för hur in-silico baserad risk- och farlighetsbedömning av kemikalier bör utföras för att uppfylla de regulatoriska kraven inom REACH (t ex validering, osäkehetsuppskattning, transparens och spårbarhet).

Delområde C: Projektet WEBAP (Wave Energized Baltic Aeration Pump) är ett pilotprojekt där man testar att genom syresättning av syrefattiga bottenvatten åtgärda problemet med döda bottnar och algblomning i Östersjön. Detta sker med hjälp av en pump som utnyttjar de naturliga resurserna syrerikt vatten och vågenergi. Tillsammans med åtgärder för att minska närsaltsläckage från fastlandet är tanken att syrepumpar ska kunna hjälpa till att återställa de naturliga självreningsprocesserna i Östersjön. Vattenlöslig oorganisk fosfor som gått i lösning på grund av syrebrist förväntas återigen bindas till bottensedimentet och därmed minska algblomningen. Den tidbegränsade åtgärd som ska demonstreras inom projektet förväntas få flera gynnsamma effekter på arter som är beroende av en balanserad syresituation under någon fas av sin livscykel. På längre sikt ska det även ha positiva effekter på turism- och fiskenäringen. IVL Svenska Miljöinstitutet är koordinator i projektet. Övriga partner är KTH och Simrishamns kommun.

18

Resurseffektiva produkter och avfall 2011

Temaområdets verksamhetsplanTemaområdets inriktning under 2011 har varit:

A. Resurseffektiva och miljöanpassade produkter och kommunikation om miljöprestanda,

B. Hållbar avfallshantering

Inom delområdena lyftes bland annat metodik för beräkning av miljöpåverkan (carbon footprint, water footprint, toxicitet m.m.), hållbar konsumtion och produktion, kommunikation kring miljöpåverkan och -förbättringar, farliga ämnen i produkter, systemanalys av avfallshantering, avfallsförebyggande och arbetsmiljö inom avfallshantering. Prioriterade avfallsströmmar var livsmedelsavfall, bygg- och rivningsavfall, textilavfall, kommunalt avfall och elektronikavfall.

Påbörjade och avslutade projektPåbörjade projekt under året ligger väl inom temaområdets verksamhetsplan för 2011. Totalt 14 nya eller pågående samfinansierade projekt beviljades finansiering, varav 7 projekt tillhör Delområde A och 7 stycken Delområde B.

Nya samfinansierade projekt under året var: EEPEx, Viktbaserad avfallstaxa - Vart tar avfallet vägen?, Reco Baltic 21 Tech, IRCOW, Water Reuse, Alternativa metoder för toxicitet i LCA, LCA inom EU och internationellt – historik och kartläggning av metoder (Del 1) och IsoSoil.

Under året avslutades Avfallsminimering genom ökad återvinning & återbruk.

IVL har även arbetat med uppdrag och forskning finansierad forskning relaterat till temaområdet tillsammans med näringslivet, branschorganisationer och med forskningsanslag.

Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälleProdukter och dess miljöpåverkan, vår konsumtion och livsstil samt metoder och krav för avfallshantering är viktiga för såväl näringslivets miljöarbete som för nationella och internationella miljömyndigheter. Under de senaste åren pågår olika aktiviteter på EU-nivå som i slutändan kan leda till gemensamma direktiv inom området. Området har betydelse för produktdesign, för utformning av produkter och produktionsprocesser, för morötter och styrmedel för konsumtion och livsstil samt också för hantering av kasserade material och produkter.

Idag är systemanalyser ett väl etablerat internationellt forskningsområde, och många stora tillverkningsföretag arbetar i sin produktutveckling med koncept som bygger på samlade miljöbedömningar. Likaså är livscykelperspektivet en viktig bas för EU:s miljöpolicys relaterade till produkter och tjänster. Livscykelkonceptet behöver dock fortfarande vidareutvecklas och bör i ökad grad användas för miljöinnovationer, och beslutsstöd.

Exempel på projekt inom prioriterade delprogramDe två största projekten inom temaområdet 2011 under respektive delområde beskrivs här i mer detalj.

19

Water Reuse (Delområde A)Internationellt medför exploateringen av t.ex. grundvatten i vissa fall irreversibla försämringar av dessa tillgångar. Utsläpp av stora mängder av föroreningar till ytvatten är en bidragande orsak till brist på vatten lämpliga för framställning av dricksvatten.

De övergripande målen för detta projekt är att bygga innovativa reningssteg och -system med hjälp av existerande teknik och genom att öka vår processkunskap i samband med behandling av kommunalt avloppsvatten för rening av vatten för olika återanvändningsändamål i samhället. Utgångspunkten är att kombinera sekventiell satsvis rening (SBR, sequencing batch reactor) med olika tekniker som sedan optimeras ur ett helhetsperspektiv

Projektet ska ta fram flera olika komponenter och system bestående av sekundära, tertiära och desinficerande behandlingssteg som kan kombineras till olika reningssystem efter reningsbehov och andra lokala eller regionala behov. Dessa system kommer att utvärderas med hjälp av livscykelanalys, kostnadsanalys, uthållighetsindex m.m. för att kunna möta nutidens och framtidens behov av återanvändningen av vatten för att uppnå ett uthålligt samhälle.

Projektet motfinansieras av Xylem Water Solutions (före detta ITT Water and Wastewater) och beräknas pågå till juni 2014.

IRCOW (Delområde B)IRCOW är ett europeiskt forskningsprogram för innovativ återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall. Det syftar till att utveckla och validera teknologiska lösningar för en mer effektiv återanvändning och materialåtervinning av bygg och rivningsavfall ur ett livscykelperspektiv. Programmet ska ta fram nya ansatser och modeller för ökad återanvändning av byggmaterial samt utveckla förbättrande återvinningsmetoder för ökad kvalitet på återvunna produkter.

De resultat som tas fram i IRCOW ska testas under verkliga förhållanden för att få fram faktisk prestanda och ge underlag till framtida europeiska styrmedel som syftar till en hög nivå av materialeffektivitet.

IRCOW genomförs genom tre arbetspaket med utveckling av hanteringssystem, separationstekniker och produkter som krävs för att öka återanvändnings och återvinningsnivåerna av bygg och rivningsavfall i EU. Utöver detta genomförs fem fältstudier för att stärka framtagna resultat.

Programmet genomförs av ett konsortium bestående av Tecnalia, IVL Svenska Miljöinstitutet samt elva ytterligare partners bestående av en mix av forskningsinstitut och små- och medelstora företag. IVL leder arbetspaketet kring återanvändning.

Projektet motfinansieras av EU genom det sjunde ramprogrammet (FP7) och beräknas pågå till 2014.

20

Omorganisation 2011I och med omorganisationen av IVL:s temaområden under 2011 har TO Resurseffektiva Produkter och Avfall behållit sitt namn men fått en något ändrad inriktning. Delområdena i 2012 års verksamhetsplan är:

Systemanalys av varor och tjänster Kretslopp och avfall Innovation Hållbar konsumtion och nya affärsmodeller

Innovation samt Hållbar konsumtion och nya affärsmodeller är nya temaområden medan den tidigare inriktningen mot markfrågor har flyttats till TO Mark och Vatten (tidigare TO Vatten). Det nya innehållet togs fram genom diskussioner i temakommittén och internt på IVL.

21

Hållbart Samhällsbyggande 2011

Temaområdets verksamhetsplan

Temaområdet Hållbart Samhällsbyggande huvudsakliga marknad är bygg- och fastighetssektorn, och ur ett systemperspektiv är verksamheten inom temaområdet inriktad på att medverka till att skapa socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara byggda miljöer, vilket knyter an till de svenska nationella miljömålen, främst områdena Giftfri miljö och God bebyggd miljö.

Inom temaområdet Hållbart Samhällsbyggande har IVL under 2011 arbetat med att generera och systematisera information och kunskap, tillämpa i konkret handling i demonstrationsprojekt och återkoppla erfarenheter från

dessa förmedla information, utbildning och forskningsrapporter för bredare tillämpning.

Arbetet har bedrivits inom följande prioriterade delområden:A. Urban bebyggelse omfattar projekt som på ett mer övergripande plan inriktas på hela plan- och byggprocessen för den urbana miljön och därtill hörande infrastruktur, avseende nybyggnation och ombyggnad av befintliga miljöer.

B. Byggnader är inriktat mot energieffektivt och resurseffektivt byggande och förvaltning samt bedömning av miljöprestanda i byggnader. Syftet är att minska den globala och lokala miljöpåverkan samt att säkerställa att minskad resursanvändning och en god innemiljö uppnås.

C. Byggnadsdelar och material omfattar bedömning av byggprodukters miljöprestanda inklusive sådana aktiviteter som ingår i bygg- och förvaltningsprocessen. I begreppet miljöprestanda ingår yttre miljöpåverkan, resurshushållning och bedömning av kemikalier. Systemanalytiska verktyg som livscykelanalys (LCA) är centrala för bedömning av produkters miljöprestanda.

D. Innemiljö fokuserar på luftkvalitetsfrågor inom byggande och förvaltning med koppling främst till energieffektivisering av nya och befintliga byggnader.

De fyra delområdena har olika tyngdpunkt när det gäller generering och systematisering, tillämpning och förmedling och varje enskilt projekt inom temaområdet kan i olika grad hänföras till något av dessa tre olika arbetssätt.

Exempel på projekt inom prioriterade delområden

MISTRA Urban FuturesGenom IVL:s delaktighet inom Mistra Urban Futures kommer stadsutvecklingsfrågor att få ett än mer tydligt innehåll. IVL arbetade under 2011 i två projekt med klimatanpassning enligt tre olika koncept, reträtt, försvar och attack, samt med miljödriven affärsutveckling inriktat på stadsutveckling.

Start 2009Delområde A - Urban bebyggelse, Tillämpa

22

Eruf-Eko Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse i Malmö är ett EU–projekt (finansierat genom Interreg-satsningen). I projektet har IVL:s roll varit att beakta energieffektiviseringen och bidra med tillämpningen av LCC som beslutstöd när det gäller energieffektiviserings- och renoveringsbeslut.

2009-2011Delområde A - Urban bebyggelse, Tillämpa

European Energy Service InitativeEtt EU-projekt som har till syfte att påskynda användandet av affärsmodellen Energy Performance Contracting (EPC) som visat sig var ett kraftfullt verktyg för energieffektivisering i såväl offentliga lokaler som i industrin.

2009-2012Delområde B - Byggnader, Tillämpa

Aktiva BadhusProjektet syftar till att ta fram ett koncept för badhus som är energieffektiva och där vattnet renas utan att använda klor vilket är gynnsamt såväl för människors hälsa som för byggnadens energianvändning. Inom ramen för projektet utvecklas ett miljöklassningssystem baserat på BREEAM att tas fram i syfte att användas för att ställa och följa upp miljökrav vid upphandling av badhus.

Påbörjat 2011Delområde C - Byggnadsdelar och material, Tillämpa

MIOCProjektets bas är en inventering av mögelförekomst, mikroklimatnischer, byggteknik, användning (brukarmöster) och lokaliseing av 26 kyrkor som ett reprecentativt urval från Sveriges alla 13 stift. Projektet är när kopplat till det av Energimyndigheten finasierade projektet CultureBee som fokuserar på fjärrstyrning av kyrkornas inneklimat.

Påbörjat 2011Delområde D- Innemiljö, Generera och systematisera

Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälleUnder 2011 har IVL aktivt arbetat i Sweden Green Building Council, såväl i styrelsen som de olika anpassningsprojekt av miljöklassningsystemen LEED och BREEAM. IVL har även ansvarat för utbildningen i det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad.

IVL har också varit en aktiv part i formandet av Centrum för Nollenergibyggnader under 2011.

23

Hållbar produktion 2011

Temaområdets verksamhetsplanTemaområdets verksamhetsplan 2011 omfattade följande delprogram:

Delområde A: Resurseffektiv produktion och processoptimering, vilket fokuserade på behovet av att effektivisera produktionen är stort, inte minst på grund av den internationella konkurrensen i många branscher. Det är därför viktigt att utveckla nya produktionstekniska lösningar och att optimera de befintliga med avseende på miljö, produktkvalitet, material- och energianvändning, kostnader och sociala aspekter. Förbättringar bör utvecklas med ett livscykelperspektiv på både miljö och ekonomi.

Delområde B: Hållbart företagande och hållbart arbetsliv, vilket fokuserade på miljö och arbetsmiljö, viktiga element i styrningen av företag. Hållbart företagande och hållbart arbetsliv rör många aspekter av hållbar produktion. Det hållbara arbetslivet innebär bl a att produktionen inte leder till ohälsa eller besvär och även underlättar anställdas delaktighet, engagemang och att göra ett bra arbete. Det hållbara företagandet handlar om metoder för miljömanagement och hållbar utveckling. Inom temaområdet Hållbar produktion utvecklas, utvärderas och implementeras metoder för miljömanagement och hållbar utveckling inklusive hållbart arbetsliv i företag.

Delområde C: Morgondagens produkter och system, vilket inkluderade arbete med att ta fram underlag som hjälper företag att strategiskt planera sitt miljöarbete. Området innefattar också utveckling av nya produkter och tjänster för hållbar produktion och att dessa ska användas på såväl företagens hemmamarknad som den snabbt växande exportmarknaden för miljöteknik och miljöanpassade produkter.

Påbörjade och avslutade projekt under 2011Under 2011 har följande samfinansierade projekt startats: Område A: Utvärdering av membrandestillation, Kostnadseffektivitet i åtgärder mot övergödning, Anaerob rening vid massaindustrier, Utveckling av operationella strategier och dynamiskt analysverktyg, Plasmaförgasning av autofluff, Ecowater Område B: Utveckling av god praxis för säker mögelsanering, Arbetsmiljöverktyg för kommunala VA-verk,Område C: Hållbarhetsdriven affärsutveckling

Under 2011 har följande projekt avslutats: Åtgärder för minskad exponering för kolnanorör vid produktion (område B), Miljöteknik för tillväxt (område C)

Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälleOmrådet har en hög relevans för näringslivet men även för den offentliga sektorn. Många av projekten är starkt inriktade mot att stödja företag såväl när det gäller styrning av verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv som strategiska frågor kring investeringar i produktions- och reningsteknik och anpassning av produktion ur ett hållbarhetsperspektiv. Andra projekt ger underlag för såväl företag som den offentliga sektorn att ställa krav på miljö och arbetsmiljö. Ett område med hög relevans, som också bearbetats i flera av projekten är frågor relaterade till effektiva produktionsprocesser, som bl.a. inkluderar

24

processinterna åtgärder och processtyrning. Område C representerar ett område med goda tillväxtmöjligheter. IVL bidrar därmed till att stärka clean tech företagens möjligheter att expandera på sin marknad och därmed skapa ökad sysselsättning samtidigt som området bidrar till att hantera globala miljöutmaningar som global uppvärmning, vattenbrist, avfall, ökad tillgång till förnyelsebara energislag etc. Området har under året utvärderats och fått goda vitsord för sin relevans.

Exempel på projekt inom prioriterade delprogramDelområde A: Flera projekt med koppling till Hammarby Sjöstadsverk har fortsatt under året, t.ex. Eliminering av läkemedelsrester med ny teknik, Förbättrad kväverening med Annamoxbakterier och Optimering av biogasutvinningen, även ITEST projektet där anläggningen har byggts upp. Projektet PROTECT, som utvecklar nya förbehandlingstekniker inom stålindustrin har kommit halvvägs (pågår totalt 4 år). IVL står för modelleringsinsatser där vissa delar av modeller framtagna i HIPCON-projektet vidareutvecklas.

Delområde B: Under året har två anslagsprojekt avslutats. Det ena handlade om integrerade ledningssystem och de goda exempel som studerats visar att integrerade ledningssystem som fungerar bra blir levande ledningssystem som är en stor tillgång för arbetsmiljön, miljön och effektiviteten i verksamheten. Ett annat avslutat projekt har visat hur företag på ett effektivt sätt kan arbeta tillsammans med företagshälsovården för att uppnå ett effektivt förebyggande arbetsmiljöarbete. Ett projekt om enklare lagefterlevnad speciellt för tillståndspliktiga små företag har drivits under året. Projektet har varit inriktat på verktyg som underlättar miljöarbetet och att klara de lagar och regler som gäller och är till nytta både för företag och tillsynsmyndigheter.

Delområde C: Projektet SPIN har som mål att hjälpa små och medelstora företag med innovationer i hållbar produktion, både för att nå ut med innovationer och att kunna implementera innovationer. Olika hjälpmedel har tagits sammanställts och workshops har hållits. Dessutom har förslag på åtgärder på policynivå tagits fram. Mer information finns på www.spin-project.eu.

25

STIFTELSEN INSTITUTET FÖR Bilaga 3VATTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING

Bilaga 1. Styrelsens sammansättning 2011

Statliga representanter Näringslivs-representanter

Lars-Göran Bergquistordförande

Peter Hellsberg AstraZeneca

Rolf Annerberg Formas Göran Andersson SSAB Emea

Britt-Marie Bertilsson Mistra Inge Horkeby AB Volvo

Ann-Sofie Eriksson Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap

Roland Jonsson HIFAB AB

Pontus Matstoms SMHI Eva-Katrin Lindman AB Fortum Heat

Eva Smith Naturvårds-verket

Bengt Mattson Pfizer AB

Vakant Roine Morin Södra Skogsägarna

Revisorer

Kerstin Grönman Miljö-departementet

Ulf Davéus Rödl & Partner

26

STIFTELSEN INSTITUTET FÖR Bilaga 3VATTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING

Bilaga 2. Sammanställning av samtliga samfinansierade projekt under 2011

SIVLs pr nr

Projekttitel Matchad budget 2011 kSEK

Beviljad statlig matchning 2011

Motfinansiering Projektledare

Genus-uppgift

Besluts-datum

Avrappor-teras

1. Klimat och Energi

1A:01/11

Energiscenario 2050 837 387 Stiftelsen Världsnaturfonden WWF

M Gustavsson

M 2011-02-21

2011

1A:01/11

Energiscenario 2050 (tillägg) 60 30 Stiftelsen Världsnaturfonden WWF

M Gustavsson

M 2011-08-29

2011

1A:02/11

VårVärld 2034 2200 1100 Svenskt Näringsliv J Munthe M 2011-06-20

2012-12-01

1A:03/11

PRINCIP 1251 750 EU E Eriksson K 2011-10-24

2012-12-31

1B:01/11

Biofuels and land use in Sweden – An overview of land use change effects

100 50 F3 (Sekab, Preem, Göteborg Energi, Eon Sverige, Perstorp)

J Höglund M 2011-10-24

dec-12

1B:02/11

Ursprungsmärkt el- kvantitativa och kvalitativa effekter

200 100 Vattenfall M Gustavsson

M 2011-11-28

apr-12

1C:01/11

Växthusgaser från avloppsvattenrening m.m.

806 403 Svenskt Vatten Utveckling via SLU

C Baresel M 2011-05-02

dec-12

1C:02/11

Industrial cluster formation 1100 550 Göteborg Energis Forskningsstiftelse,

K Holmgren K 2011-06-20

2014

27

STIFTELSEN INSTITUTET FÖR Bilaga 3VATTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING

Preem AB, E.ON Gasification Development AB, Perstorp Oxo

1D:01/11

Restvärme - regionala förutsättningar och goda exempel

1120 500 Svensk Fjärrvärme, Södras forskningsstiftelse

J Gode K 2011-02-21

2012

1D:02/11

Framtidens miljöfrågor för energisektorn

614 307 Elforsk J Gode K 2011-03-07

2011

1D:03/11

Tidsaspekten hos biobränslen (Publ)

300 300 L Zetterberg M 2011

2. Luft och transporter

2A:01/11

Transphorm 1224 306 EU J Moldanova K 2011-09-13

2014

2A:02/11

Transporter och spridningsberäkningar i MKB

140 90 Borealis A Svensson K 2011-10-10

2012

2A:03/11

GMOS 1609 394 EU K Kindbom K 2011-12-02

2015

2B:01/11

ECLAIRE 708 177 EU P-E Karlsson M 2011-08-29

2012-12-01

2D:01/11

KnowMe 208 52 EU E Fridell M 2011-01-10

201401

2D:02/11

Svavelhalt i fartygsbränsle 850 425 Stena E Fridell M 2011-01-10

201109

2D:03/11

Logistikanalys med hjälp av sensitivitetsmodell

800 400 Geodis Wilson C Wolf K 2011-02-21

feb-12

2D:04/11

Miljöanalysverktyg 1160 580 Trafikverket, Sjöfartsverket, NTM, Schenker,

Å Sjödin M 2011-05-02

dec-11

28

STIFTELSEN INSTITUTET FÖR Bilaga 3VATTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING

Green Cargo, SKF, ICA, Scania, Medicarrier/SLL, Lantmännen, Geodis Wilson

2D:05/11

Klimat- och miljökalkylverktyg för personresor

400 200 NTM Å Sjödin M 2011-05-02

dec-11

2D:06/11

Vidareutveckling vägkantsbaserad avgasmätning

600 300 Västtrafik M Jerksjö M 2011-05-16

jan-12

2D:07/11

ÅF partiklar marina motorer 320 160 ÅFs forskningsstiftelse

E Fridell M 2011-08-29

apr-13

2D:08/11

Dipol (inkl. tillägg) 1010 505 EU M Haeger-Eugensson

K 2011-08-29

dec-11

3. Vatten och mark

3A:01/11

Åtgärder mot markförsurning 764 382 Skogsstyrelsen V Kronnäs K 2011-06-07

2011

3B:01/11

RE-PATH 2011 1450 725 Swedavia K Norström K 2011-02-21

2014

3B:02/11

Anjoniska tensider 250 125 KTF, Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet

K Lilja M 2011-05-02

2011-08-01

3B:03/11

ArcRisk 675 135 EU J Munthe M 2011-11-28

okt-12

3B:04/11

CADISTER 434 125 EU M Rahmberg M 2011-12-02

dec-12

3C:01/11

Fallstudie av effekter av avgiftssystem på utsläpp av N &P

746 373 Svenskt Vatten AB, Svenskt Vatten Utveckling

M Olshammar

M 2011-02-21

2011

29

STIFTELSEN INSTITUTET FÖR Bilaga 3VATTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING

3C:02/11

WEBAP 4050 2500 EU C Baresel M 2011-03-21

2012-12-01

3C:03/11

Internal loading of phosphorus in the Central Baltic SEABED

1300 650 EU M Karlsson M 2011-10-10

2012

3C:04/11

COHIBA 2011 1641 820 EU E Brorström L

2011-11-28

feb-12

4. Resurseffektiva produkter

4A:01/11

Miljöinformation ur ett kundperspektiv

200 100 Astra Tech AB H Stripple M 2011-03-07

2011-06-01

4A:02/11

Rockdrain 300 150 Trafikverket H Stripple M 2011-03-07

2012-12-01

4A:03/11

Vägtrafikens infrastruktur 1162 581 Trafikverket H Stripple M 2011-03-07

2011-12-01

4A:04/11

Alternativa metoder för toxicitet i LCA

300 150 Svenska Träskyddsinstitutet

M Erlandsson

M 2011-08-29

2011-12-01

4A:05/11

Utveckling och optimering av vattenreningsprocesser m.m.

5 124 2 562 ITT Water and Wastewater

C Baresel M 2011-08-29

2014-06-01

4A:06/11

ELV DEMON 360 180 STENA,SBR, IF, BilSweden, MRF, Volvo Cars

T Rydberg M 2011-10-24

jun-12

4A:07/11

LCA inom EU och internationellt - historik och kartläggning av metoder

200 100 Jernkontoret, Skogsindustrierna

T Rydberg M 2011-10-24

dec-11

4B:02/11

Reco Baltic 21 Tech 2188 1094 EU Å Stenmarck K 2011-01-24

201312

4B:03/11

Gula tunnan 850 300 Avfall Sverige, Göteborgs kommun, Stockholms

C Jensen M 2011-05-16

2013-01-01

30

STIFTELSEN INSTITUTET FÖR Bilaga 3VATTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING

kommun4B:04/11

EEPEx 494 247 EU Å Stenmarck K 2011-03-21

2012-02-01

4B:05/11

IRCOW 2276 524 EU D Palm M 2011-05-02

2014-01-17

4B:06/11

Avfallsförebyggande i praktiken 200 100 Avfall Sverige D Palm M 2011-05-16

2012-03-01

4B:07/11

Tillägg - LCA inklusive komposit

140 70 Telia Sonera Scanova Access, Svensk Energi, Jerol Industri, SvTF

M Erlandsson

M 2011-06-07

2011-10-04

4C:01/11

Isosoil 855 393 EU A Jönsson M 2011-10-24

2012-02-01

5. Hållbart samhällsbyggande

5A:01/11

BAT för att undvika baktrycksskador

400 200 Försäkringsförbundet

M Olshammar

M 2011-02-21

2011-09-30

5A:02/11

Aktiva badhus 1200 600 Leisure Jones AB, Stadsfastigheter Malmö

A Widhedem K 2011-06-20

1905-07-05

5A:03/11

BREEAM Community 1200 600 Avfall Sverige, SBUF, Svenskt Vatten

Å Iverfeldt M 2011-06-20

2011-11-01

5A:04/11

MURF - Klimatanpassad stadsstruktur (Tilläggsfinansiering)

150 150 P Thörn M 2011-09-13

2011-10-31

5B:01/11

Pharmas 1155 265 EU K Lilja M 2011-05-02

2013-12-01

5B:02/11

North Pass 1000 500 EU K Svennberg K 2011-09-26

2012-04-30

31

STIFTELSEN INSTITUTET FÖR Bilaga 3VATTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING

5C:01/11

MIOC 800 400 Trossamfundet Svenska Kyrkan

K Svennberg K 2011-03-21

2012-03-01

5C:02/11

European Energy Service Initiative (EESI)

380 190 EU J Gode K 2011-11-28

2012-07-01

5C:03/11

Miljösäkrade material för hållbara byggnader - Nya byggskivor

840 420 JM, Nordiska Material

E Bloom K 2011-11-28

2012-06-01

6. Hållbar produktion

6A:01/11

Learning and model based control of aeration systems in WWTP

1500 750 Stockholm Vatten, Käppalaförbundet, SYVAB

L Åmand K 2011-03-07

maj-13

6A:02/11

Hammarby Sjöstadsverk 3950 1975 Svenskt Vatten (KTH), ITT, Wallenius Water

C Baresel M 2011-03-21

jan-15

6A:03/11

Utvärdering av membrandestillation

3200 1600 Xzero U Fortkamp M 2011-03-21

2013

6A:05/11

Kostnadseffektivitet i åtgärder mot övergödning

400 200 ÅF-Industry AB M Karlsson M 2011-10-10

2013

6A:06/11

Anaerob rening vid massaindustrier

500 250 ÅF M Malmeus M 2011-08-29

2012-09-01

6A:07/11

DEMI 2453 623 EU A Björck M 2011-08-29

2013-02-01

6A:08/11

Protect 1043 648 EU A Björck M 2011-08-29

2014-01-01

6A:09/11

Utveckling av operationella strategier och dynamiskt analysverktyg

295 148 Svenskt Vatten Utveckling

M Rahmberg M 2011-08-29

2013-12-01

6A:10/1 Plasmaförgansing av autofluff 1200 600 Nordkalk Ö Ekengren M 2011-09- 2011-12-

32

STIFTELSEN INSTITUTET FÖR Bilaga 3VATTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING

1 13 016A:11/11

ITEST 1400 700 EU, Emerson U Fortkamp M 2011-11-28

dec-12

6A:12/11

Optimering av villkorade emulsioner vid valsning och skärande bearbetning

1100 550 SAPAHEAT TRANSFER, SAPA GROUP

Ö Ekengren M 2011-11-28

dec-11

6B:01/11

Utveckling av god praxis för säker mögelsanering

800 400 AFA Försäkring, SBUF

A-B Antonsson

K 2011-01-24

2012

6B:02/11

Hållbarhetsdriven affärsutveckling

500 250 KF Fastigheter AB H Eriksson-Lagerberg

K 2011-05-02

2011-12-01

6B:03/11

Arbetsmiljöverktyg för kommunala VA-verk

400 200 Svenskt Vatten Utveckling

A-B Antonsson

K 2011-05-02

2013-05-01

6C:01/11

Advance ETV 428 214 EU U Fortkamp M 2011-03-21

2012

6C:02/11

SPIN 2230 1115 EU U Fortkamp M 2011-03-21

2012-07-01

33

STIFTELSEN INSTITUTET FÖR Bilaga 3VATTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING

Bilaga 3. Temakommittéer - bemanning december 2011

Klimat och EnergiInge Horkeby, Volvo (ordförande)Albin Andersson, SödraElisabet Göransson, FormasBirgitta Resvik, Fortum Helén Axelsson, JernkontoretMats Lindgren, Naturvårdsverket Maria Ullerstam, NaturvårdsverketGöran Svensson, VattenfallTea Alopaeus, NaturvårdsverketMaria Sunér Fleming, Svenskt NäringslivLina Palm, Skogsindustrierna Jenny Gode, IVLJonas Höglund, IVL, TK-sekr.

Luft och transporterUrban Wästljung, Scania (ordförande)Karolina Boholm, SkogsindustriernaAnna Engleryd, NaturvårdsverketMartin Junehol, TrafikverketKlas Lundberg, SSAB Bengt Ohlsson, FormasInger Strömdahl, Svenskt NäringslivKarin Sjöberg, IVLÅke Sjödin, IVL, TK-sekr.

VattenBengt Mattson, Pfizer (ordförande)Bengt Lundin, KorsnäsSophie Carler, JernkontoretMarkus Hoffman, LRFAnders Carlberg, Västra GötalandsregionenLisa Almesjö, Formas Daniel Hellström/Peter Sörngård, Svenskt VattenBjörne Olsson, IVLMikael Malmeaus, IVL, TK-sekr.

Resurseffektiva produkter och avfallChristina Lindbäck, NCC (ordförande)Agneta Melin, SLUElisabeth Österwall, NaturvårdsverketCecilia Mattsson, NaturvårdsverketMats Landén, UnileverIngrid Haglind, Skogsindustrierna

34

STIFTELSEN INSTITUTET FÖR Bilaga 3VATTEN- OCH LUFTVÅRDSFORSKNING

Christina Wiklund, SkogsindustriernaAnna Henstedt, Bil SwedenGunilla Jarlbro, Lunds UniversitetConny Rolén, FormasErik Westin, NaturvårdsverketPontus Alexandersson, Sony EricssonEva Blixt, JernkontoretKarin Thorán, KemikalieinspektionenAnn-Marie Johansson, Kemikalieinspektionen (ersättare)Per Nilzén, Avfall SverigeLars-Gunnar Lindfors, IVLElin Eriksson, IVLKristian Jelse, IVL, TK-sekr.

Hållbart samhällsbyggandeStaffan Bolminger, Älvstranden Utvecklings AB (ordförande)Martin Blixt, Älvstranden Utvecklings ABKristina Gabrielii, PEAB Sverige ABKlas Johansson, JernhusenRoland Jonsson, Hifab AB Per-Arne Nilsson ,Malmö StadMaria Wall ,Lunds UniversitetConny Rolén ,FormasMattias Törnell ,EnergimyndighetenÅke Iverfeldt, IVLKaisa Svennberg ,IVL, TK-sekr.

Hållbar produktionHenrik Kloo, Volvo (ordförande)Anders Tengsved, RagnsellsAnn Marie Eilersen, FormasBernt Bengtsson, VattenfallCecilia Ekvall, RagnsellsDaniel Hellström, Svenskt VattenFredrik Berglöf, AstrazenecaGunnar Eriksson, Scania.seHenrik Grind, Lappland GoldminersKenny Kvarnström TeknikföretagenLars Moberger, Arla FoodsMoa Ek, NaturvårdsverketPeter Benson, Roine Morin, SödraRonny Arnberg, Borlänge EnergiSten Gellerstedt, LOThorsten Schneiker, OutokumpuÖsten Ekengren, IVLUwe Fortkamp, IVL, TK-sekr.

35