A N D R E A S F E J E S

P R O F E S S O R I V U X E N P E D A G O G I K

L I N K Ö P I N G S U N I V E R S I T E T

VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN

UTBILDNING OCH ARBETE

1

PRESENTATIONENS UPPLÄGG

1. Valideringens historia

2. Syfte och utgångspunkter för validering

3. Bedömningsteori

4. Frågor att diskutera

2

3

VALIDERINGENS HISTORIA

VALIDERING –VUXENUTBILDNINGENS FRAMTID?

• Kunskapslyftskommittén lanserade begreppet 1996.

Enligt Utbildningsdepartementet (Ds 2003:23, s. 19)

är validering:

En process som innebär en strukturerad bedömning,

värdering, dokumentation och erkännande av

kunskaper och kompetens som en person besitter

oberoende av hur de förvärvats.

4

HISTORIA OCH SYFTEN I VÄRLDEN

• 1960-70-tal, USA

• Social rättvisa – tillträde

• 1980-tal, Storbritannien

• Från social rättvisa till ekonomisk utveckling - arbetsmarknad

• 1990-tal, Sydafrika

• Samhällsförändring

5

VALIDERING I SVERIGE

• Husförhören

• Lärlingssystemet hos skråna

• Brevkurser (t.ex. Hermods)

• Studentexamen som privatist (Kvällsgymnasier, Komvux och SSV)

• 25:4 systemet i högskolan samt högskoleprovet

• Skolans läroplaner

6

VARFÖR VALIDERING JUST NU?

• Social rättvisa

• Ekonomisk utveckling/humankapital

• Samhällsförändring

• I våra intervjuer förs ofta följande tanke fram: Både samhället och individen tjänar på det!

7

8

SYFTE OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR VALIDERING

VALIDERINGSMODELLER

• Systemanpassad

• Krav från utbildning och arbetsmarknad i fokus

• Prokrustesvalidering

• Ekonomisk utvecklingYyrkeskunnande

• Validering för Lärande och

utveckling • Social rättvisa, t.ex. tillträde och

tillgodoräknande

• Anställning

• Informell bedömning på arbetsgivarens villkor

• Systemförändrande

• Erfarenheter och värdet av informellt lärande i fokus

• Radikal validering • Lärande utanför utbildning värderas inom

rörelser

• Trojanska hästen • Tillträde, erkänn andra former av

kunskap/grupper

• Synliggörande av kompetens i organisationen

• Diagnostisk validering • Inom skola

9

10

UTGÅNGSPUNKTER FÖR

VALIDERING

Yrken Individen

O

R

G

A

N

I

S

A

T

I

O

N

S

F

O

R

M

Validering

integrerad med

utbildningssystemet

Yrkesutbildning på

gymnasienivå

Dokumentation

- främst betyg

Yrkes- och

utbildningsbaserad

validering

- inriktad på

Arbetskraftsutbildning

Individ- och

utbildningsbaserad

validering

- inriktad på

Utbildningslotsning

Validering

parallellt med

utbildningssystemet

Branschen

Dokumentation

- certifikat

- kompetensbevis

- betyg etc.

Yrkes- och

branschbaserad

validering

- inriktad på

Arbetskraftsförsörjnin

g

Individ- och

branschbaserad

validering

- inriktad på

Arbetsmarknadslotsni

ng

VAD ÄR VALIDERING?

Kompletterande

utbildning

Kartläggining

+ ?

Kartläggning +

bedömning och

dokumentation

Kartläggning +

bedömning och

dokumentation

Kartläggning,

utbildning,

bedömning

och

dokumentation

11

12

BEDÖMNINGSTEORI

BEDÖMNING - VARFÖR?

•Formativ

•Summativ

•Prediktiv

13

BEDÖMNING - NÄR?

• Före

• Kontinuerligt, under lärprocessen

• I slutet

• I efterhand

14

BEDÖMNING - VAD?

•Episteme

•Techne

•Fronesis

15

EPISTEME

• Empirism • Sann och säker kunskap

• Fånga in och bedöma en persons prestationer som vi erfar

• Rationalism

• Logiska resonemang snarare än sinnet

• Fånga in och bedöma en persons prestationer som vi logiskt kan argumentera för är sann kunskap

• Konstruktivism

• Fånga in och bedöma den enskildes kunskap i hela sin bredd,

utan att värdera dess sanningshalt

16

TECHNE – PRAKTISK OCH TEORETISK KUNSKAP SOM TÄTT SAMMANKOPPLADE

• Kunskap som färdighet i ett givet sammanhang (Ryles)

• Veta om (hur saker är) och att veta hur (kunskap om

görande och görandet i sig självt)

• Ej skillnad mellan tanke och handling utan mellan Vanemässig och intelligent praktik

• Kunskapen finns i själva handlingen (tyst) (Schön)

• Reflektion om handling

• Reflektion i handling

• ?

17

TECHNE – TYST KUNSKAP

• Sägbart och osägbart (Wittgenstein) • ”Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga”

• Språket skapar verkligheten, det utanför språket skall vi tiga

om. Vi kan inte kläda existentiella frågor i språk, leder bara till nonsens.

• Påståendekunskap, färdighetskunskap, förtrogenhetskunskap (Johannessen och Nordenstam)

• All kunskap har en tyst dimension (Polanyi) • Ingen kunskap är helt tyst • Fokalt vetande och tyst kunskap

• Finns det tysta aspekter av kunskap som skall bedömas i valideringssammanhang? Om, hur?

18

TECHNE – SITUERAD KUNSKAP OCH PRAGMATISM

• Situerad kunskap (Vygotsky, Lave, Wenger)

• Kunskap situerad i sammanhang - praktikgemenskaper

• Kunskap som kontextualiserad och dekontextualiserad

• Pragmatism (Dewey, Pierce)

• Kunskap uppstår i relation mellan handling och reflektion

• God kunskap är den kunskap som löser problem

• Hur validera sammanhangsbunden kunskap? • Vilken kunskap är värd att validera?

19

FRONESIS

• Handlingsbaserad kunskapsform med fokus

på att forma det etiska och politiska livet

• Den praktiska klokheten – dygder

• Använda det goda omdömet

• Har eleverna fronesiskunskaper? Hur kan det

bedömas?

20

21

Kompetens Kvalifikation

Formell kompetens Efterfrågad kompetens

Utnyttjad kompetens

Faktisk kompetens Den kompetens som arbetet

kräver

Relationer mellan olika innebörder av yrkeskunnande

(Ellström, 1992, s. 38).

Kompetens - kvalifikation - yrkeskunnande

BEDÖMNING - HUR?

• Konvergent

• OM du kan

• Divergent

• VAD du kan

22

• Traditionella prov eller alternativa prov?

• Kontextualiserad eller dekontextualiserad kunskap som bedöms?

• Test

• Observation

• Intervju

• Dokumentation

• Arbetsuppgift

• Autentiskt

• Simulerat

KUNSKAPENS VÄRDE

•Bruksvärde

•Bytesvärde

•Egenvärde

23

TILLIT TILL BEDÖMNINGAR

• Legitimitet

• Legalitet

•Reliabilitet

•Validitet

24

VALIDITET

• Prediktiv validitet

• Förutsäga framgång i individens karriär

• Pragmatisk validitet

• Bedömning som förändring av individen (klarar individen studier eller

arbete – formativ funktion)

• Innehållsvaliditet

• Utgör den bedömda kunskapen ett representativt urval av kunskapsinnehåll?

• Kommunikativ validitet

• Blir (den förändrade) kunskapen accepterad i sitt sammanhang

25

26

DISKUSSION

DISKUSSIONSFRÅGOR

• Vad är ert uppdrag i relation till validering? Vilket fokus/logik har just din myndighet/organisation?

• När ”krockar” olika logiker hos olika intressenter?

• När, och hur hamnar den enskilde i kläm mellan olika logiker/system?

• Hur undviker vi att den enskilde hamnar i kläm mellan olika logiker/system?

• Vad kan vi göra?

• Vad behöver ändras i lagstiftning, regleringsbrev etc?

27

ANDRAGOGIKENS ANTAGANDEN

E N L I G T M A L C O L M K N O W L E S

BEHOVET AV ATT VETA

• Vuxna behöver veta varför de behöver lära sig något, innan de lär sig det. ”Lärarens” roll är att hjälpa den vuxne att veta varför denna skall lära sig något. (Knowles, 1989)

• I den pedagogiska modellen lär man sig det som läraren säger med syfte att bli godkända.

DEN VUXNES BILD AV JAGET

• Vuxna har en egenbild av att vara ansvariga för sina egna beslut och deras liv. Därmed vill de vara självstyrande och uppfattas så av andra. Läraren skall hjälpa den vuxne att gå från en beroendesituation i lärandet till att bli självstyrande. (Knowles, 1975)

• I den pedagogiska modellen är lärarens syn på

eleverna att de har en beroende personlighet, och därmed blir elevernas självbild att de har en beroende personlighet.

DEN VUXNES ERFARENHET

• Vuxna har mer och kvalitativt andra erfarenheter än barn och ungdomar. Det innebär att gruppen vuxna är mer heterogen än grupper i skolan. Detta ställer krav på läraren, samtidigt som bredden av erfarenheterna i gruppen är en bra källa till lärande. (Knowles ,1975)

• Elevens erfarenhet är lite värd som en resurs för

lärande. Lärarens erfarenheter och läroböcker är det som räknas.

BEREDSKAP FÖR LÄRANDE

• Vuxna har en beredskap att lära sig sådant som de kan använda för att lösa problem i sin vardag. Innehåller i lärandet bör anpassas till den vuxnes utvecklingsfas. (Knowles, 1975)

• Eleven har beredskap för sådant lärande som

läraren säger att de måste lära sig för att bli godkända.

LÄRANDETS INRIKTNING

• Till skillnad från barn och ungdomars ämnesinriktade lärande (i skolan) är vuxna livsinriktade (probleminriktade). De lär sig sådant de kan använda för att lösa problem i sin vardag. (Knowles, 1975)

• Eleverna har en ämnescentrerad inriktning på

lärandet.

VUXNAS MOTIVATION

• Interna faktorer såsom självförtroende, livskvalité) styr vuxnas motivation till lärande i större utsträckning än externa faktorer såsom högre lön, befordran osv. (Knowles, 1984)

• Externa aspekter såsom betyg, lärarens bekräftelse

osv. motiverar till lärande.

36

MOTIV OCH REKRYTERING TILL STUDIER

VARFÖR STUDERAR VUXNA?

• Studier som självförverkligande

• Studier som försörjning

• Studier som socialt umgänge

• Studier som meritering

• Studier som lärande

REKRYTERING AV VUXNA TILL STUDIER

• Orsaker att inte vilja studera

• Jag vill bara ha ett jobb

• Jag kan inte se någon nytta med studier

• Jag vill inte ha studieskulder

• Jag kan inte studera, jag har en arbetsskada

• Jag är för gammal att läsa

• Jag klarar nog inte av studier

• Nej, det sägs att det är stressigt och jobbigt

REKRYTERING

• Rekryteringsarbete bör inriktas mot

• I första hand, skapa motiv för studier

• I andra hand, undanröja hinder

• Att undanröja hinder kan vara

• Ekonomi (studiemedel)

• Familj (barnomsorg)