Post on 25-May-2015
description
DROPOUTSDet behöver inte vara så
σσSigma
VariationStigmat-esta
SigmaVariationStigmat-esta
σσSigma
Variation
Stigmat-esta
Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216
SigmaVariationStigmat-esta
σσSigma
Variation
t-esta
Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216
Väntevärdet
SigmaVariationStigmat-esta
σσSigma
Variation
t-esta
Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216
Väntevärdet
Standardavvikelsen
SigmaVariationStigmat-esta
σσSigma
Variation
t-esta
Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216
Väntevärdet
Standardavvikelsen
Förväntningens betydelse
SigmaVariationStigmat-esta
Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216
Väntevärdet
StandardavvikelsenFörväntningens
betydelse
ATT VARA LÄRANDESe styrkan i variation, varför annars sätta eleverna i klasser?
VI KÄNNER IGEN RISKERNAMen agerar vi på dem?
Bildkälla arbetsmiljöverket, www.av.se
–Jan Turvall, GU i GP 16/2 sidan 8
”Skollagen gäller”
KIA
Individer som ej fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande riskerar i högre grad:
ArbetslöshetSämre hälsa (fysisk och psykisk)Ökad risk för kriminalitetLägre grad av ”deltagande i samhället”
(Rumberger R, W & Lamb, S, 2003, OECD; Barro, R.J.,1997, Shavit, Y & Muller, W, 1998,.; Owens, 2004; Rumberger, R.W, 1987 Nilsson & Wadeskog, 2008.)
Individuella och strukturella bakgrundsfaktorer:
SES (moderns utbildningsnivå Sverige), arbetslöshet förälder, ensamstående förälder Närsamhällets karaktär (SES)Kön (fler pojkar)Flytt (fler ökar risk)Språk, etnicitet (minoritetsgrupper)Hem-skola kulturkrockarUppfostringsmönster, föräldrars förväntningar, engagemang, kommunikationsmönsterFunktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, hälsa, engagemang i skolanBehov av särskilt stödSjälvförtroende, självkänsla, motståndskraft, social kompetens
(Dale, 2011, NDPC, 2007, m.fl. m.fl.)
Riskfaktorer
Frånvaro (hälsa m.m)Låga skolresultatRepetition av klassSvag anknytning till skolan (school connectedness), ex. frånvaro, Inlärningssvårigheter (spec behov)Relationer med jämnåriga (mobbare, mobbad, utanförskap, kompisar som inte går i skola)Låg självkänsla , självförtroende med arbetetMotståndskraft (klara motgångar)
(Omarbetad från Dale, 2011 m.fl.)
Riskfaktorer för avhopp – effekter av individuella
bakgrundsfaktorer som syns i skolan (grund för insatser)
Brist på kompetens att arbeta med ”elever i riskzon”Brist på kompetensutvecklingBrist på resurser (material eller personal)Brist på SYVBrister i det relationella arbetet (lärare/elev)Brist på stödfunktioner (kuratorer m.m)Låg status på utbildning (”yrkesförberedande”)Social sammansättning (skolantagning)Storlek (skola och klass)Undervisningskvalitet Lärartäthet
(Anpassat från Dale, 2011)
”Skolrelaterade” risk-faktorer:
Studieavbrott i förtid (”Dropout/Early School leaving) är en process – börjar tidigt, innan skolan t.o.m.
Avbrotts-processen är ett resultat av en interaktion av individ/hem/samhälle och skola
Elever med många ”individuella riskfaktorer” klarar skolan – Skolan gör stor skillnad
Skolan (organisationen, undervisningen, bemötandet, det relationella o.s.v.) är viktig för alla elever MEN helt avgörande för elever i riskzonen
Individfokuserade insatser:intensivt individuellt stödholistiskt stödförtroendefulla relationererfaren personalkontinuitetbygga anknytning
Organisation/system insatserflexibilitet i utformning av undervisning/kurser/programbygga känsla av samhörighetge förtroendehöga förväntningaröverskådliga uppgifter med uppnåbara konkreta resultattrygg miljöstötta risk-tagande för elever och personal (Lamb et al 2004, Lehr, 2003, 2004, Klima, 2005, NDPC, 2007)
Viktiga komponenter/förutsättningar i främjande/förebyggande insatser