NCS, Stockholm 2018

• Disputerade i Pedagogiskt arbete, februari

2017

• Lektor vid Institutionen för pedagogiska

studier vid Karlstads universitet och

Institutionen för språk, litteratur och

interkultur (svenska som andraspråk)

• Utbildningsledare vid rektorsutbildningen,

Kau

• http://kau.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1055930/FULLT

EXT01.pdf

Pågående forskningsprojekt

• Nyanlända

gymnasieungdomars

användande av

digitala resurser

(Uppkopplade

klassrum)

• Samverkan med

hemmet – nyanlända

och flerspråkiga

elever

• Nyanlända elever och

läxor

Upplägg för dagen

• Teorier om flerspråkig, parallell litteracitet. NLS.

• Translanguaging

• Min avhandlingsstudie

• Diskussion grupper, ev. på fikat

• Reflektion under föreläsningen: Försök inta ett nyanlänt

barnperspektiv när du funderar över: Hur förhåller det sig

i min(-a) verksamhet(-er) vad gäller flerspråkighet,

förhållningssätt normer och translanguaging? Ha en

kritisk, konstruktiv blick på din(-a) verksamhet(-er).

Litteracitet – literacy

New literacy studiesLiteracy socializationLitteracitet som en social praktik - innefattar även abstrakta fenomen som vanor, traditioner, ideologier kopplade till läsande, skrivande, text och språk.

Kontext och meningsskapande i fokus

Litteracitetshändelser och litteracitetspraktiker”To us events are empirical and observable; practices are more abstract and are inferred from events and from other cultural information” (Barton & Hamilton 1998, s.14)

• Därmed är uppdelningen mellan läsande, skrivande och

användande av andra medier inte så intressant och

därmed blir heller inte SKOLA det som är avgörande.

• förskolan – före skolan – skolan – ”fritiden”

• Emergent literacies: lärandet är en process som startar… när?

Hur många språk finns det i

världen?

• Och hur många nationer finns det?

• Föreställningen om Sverige som ett enspråkigt land…

Flerspråkighet är vanligare

än enspråkighet runt om i

världen...

• I Europa har ofta föreställningen om: en nation - ett

språk varit förhärskande.

• Enspråkiga föreställningar i Sverige?

• Kanske därav har en rad myter om två-/flerspråkighet

varit (är?) seglivade…?

2018-12-03 Susanne Duek

Myter om tvåspråkighet

(flerspråkighet)• Myt 1: ”Forskare är oeniga”

• Myt 2: ”Modersmålet stör

andraspråksinläringen”

• Myt 3: ”Barn lär sig fort”

• Myt 4: ”Vuxna lär sig bäst på jobbet”

• Myt 5: ”Språk ska hållas isär” (Lindberg, 2003)

• Myt 6: ”Halvspråkighet”

2018-12-03 Susanne Duek

Varför ska vi stötta

modersmålet?

Vad kan ett barn i sitt

modersmål när det börjar

skolan?Bas:

• Talspråkets uttal

• och grammatik

• samt 7000-10 000 ord

Utbyggnad:

• Därefter lär de sig ca 4000 ord per läsår i grundskolan.

• I slutet av grundskolan ca 35 000-46 000 ord! (för att ta till sig innehållet i en

dagstidning behövs ca 40 000 ord).

BICS och CALP (Cummins)

• Basic Interpersonal

Communication skills,

ca. 1 år

• Cognitive Academic

Langugage

Proficiency, ca. 5-8 år

• Startåldern är

avgörande, men…

Hypotesen om interdependens (överförbarhetshypotesen)

Många av läsförmågorna är språkoberoende, dvs.

överförbara från ett språk till ett annat vid läsning:

• lässtrategier

• förmåga att läsa mellan rader

• tolkningsförmåga

• meningsskapande

• metaspråklig förmåga

• ”knäcka koden”

• läslust!

Alltså, en god läsare på förstaspråket har goda

förutsättningar att bli detsamma på andraspråket

– grundläggs redan innan barnet börjar skolan!

Identity texts

- modersmålets betydelse för identitet, tänkande

och lärandeprocesser (Cummins)

Translanguaging -

transspråkande• Vad är det?

• Hur gör man?

• Vad får det för

effekter?

• Vad kan finnas för

hinder?

TL: Språkideologi

• Olika språk är inte separata enheter, utan i våra huvuden

”arbetar” språken tillsammans.

• Dynamiska processer där alla språk utgör en språklig

repertoar.

• Alla språk har lika värde.

TL: Pedagogiskt

• Inte en metod!

• …utan ett förhållningssätt till språk och

språkanvändning där flerspråkighet är norm.

Ofelia Garcias principer för

translanguaging• Social rättvisa OCH social praktik

Med social rättvisa menas att alla språk har samma värde.

Alla språk hos en individ bör få erkännande och kunna

användas i meningsfulla sammanhang. För en pedagog

betyder det att man uppmuntrar barnet/eleven att använda

alla språk och man ständigt visar att alla språk har ett

värde.

Inställning och förhållningssätt till flerspråkighet viktigast!

Hur gör man då?

• Prata OM språken, uppmuntra

• Tillåta att språk blandas

• Använda böcker, musik, sång, ramsor och andra medier

på flera språk

• Digitala verktyg!

• Låta barnen möta litteracitet på flera språk

• Engagera föräldrarna, uppmuntra samverkan

(samarbetsuppgifter till hemmet)

• Vara öppen och NYFIKEN! Fråga och låta berätta.

Språkliga porträtt (Birgitta Busch)

Vilka möjligheter och

utmaningar för translanguaging

finns i era verksamheter?

Vanliga hinder

• Pedagogers och barns ovana

• Förlegad syn på att språk ska hållas isär

• Föreställningar och förhållningssätt: inte bara svenskan

som ska utvecklas

• Pedagoger inte ”ser” vad barnet lär sig i och med att de

själva inte kan barnets andra språk.

• (Bedömning?)

Samverkan med hemmet

• Alla hem kan vara en resurs!

• Samverkan gynnar barnet!

• Integration, förskolan och skolan en viktig länk till det nya

samhället.

• Barnens identitet och tillitsskapande.

Sammanfattningsvis, för en

likvärdig förskola• Se alla språk som viktiga resurser i barnens utveckling

och lärande!

• Ge barnen och deras bakgrund erkännande

• Viktigt för identitetsskapandet och relationer hemma

• Social rättvisa

• Flerspråkig praktik för pedagogiskt arbete

• Kodväxling en del av det hela

• Andra ”icke-flerspråkiga” barn/elever får möjlighet att

höra och lära (om) andra språk, kulturer och globala,

interkulturella perspektiv; ”hela världen” i klassrummet

Hur förhåller sig de flerspråkiga

barnen till sina olika språk i

praktiken hos er?

Bakgrund till studien• Läs- och skrivutvecklingen börjar långt innan ett barn

börjar skolan (Barton, Fast, Heath m fl)

• Det som ett barn har med sig när det kommer till skolan

har betydelse för hur barnet kommer att nå skolans mål,

”Hemmets läroplan” (Skolverket, 2009)

• Föräldrars utbildningsbakgrund (och särskilt moderns)

påverkar barns skolframgång (ibid, även Bakken, 2003)

• Tillgång till böcker och andra artefakter och dess

betydelse för skolframgång (Snow et al., 1991; Bakken,

2003)

• Ca. 24000 vuxna med 0-6 års skolbakgrund vid SFI

(Skolverket, 2015).

• En autentisk fråga jag hade som lärare: ”Vilka

förutsättningar och villkor har mina elever?”

Ledande forskningsfrågor:

Vilka förutsättningar och villkor i förhållande till litteracitet

framträder i de olika praktiker som barnen deltar i i

förskola/skola och i hemmet?

Hur samspelar litteracitetspraktikerna inom de olika

arenorna?

Forskningsdeltagare, etnografisk studie

• Barnen i fokus: 6 barn (4-9 år) från 4 nyanlända familjer

(ursprung: Afghanistan, Somalia, Burma)

• Barnens klasslärare/förskollärare (i totalt 11

klasser/barngrupper), modersmålslärare (9 intervjuade)

• Barnens föräldrar (4 mammor, 2 pappor)

• Urvalskriterier: barn till föräldrar som går i s.k.

alfabetiseringsgrupp

• Ingen av mammorna har gått i skolan i ursprungslandet.

• Papporna har några års skolgång från ursprungslandet.

Sociokulturell (in-)kongruens: matchning mellan

förskola/skola och hem i fråga om vanor, normer,

värderingar etc.

Missmatchning mellan en elevs sociokulturella bakgrund

och (för-)skolans praktik ses ofta som orsaken till elevens

misslyckande.

Den ena partens ”fel” har ofta varit i fokus.

Sociokulturell inkongruens hos mig…

Med andra ord…

För att förstå ett barns litteracitet behöver man förstå dess

helhet. Inte minst när en elev har flera olika språk och/eller

är nyanländ – inte bara ett nytt språk, utan också nya

kontexter.

• Miljö och artefakter för litteracitet

• Fritidssysselsättningar

• Socialt umgänge

• Föräldrarnas förhållande till litteracitet, språk och skola

• Stöd för litteracitet och utbildning

• Framtiden

Hemmen som arena för

litteracitetFöräldrarna:

• Samtliga föräldrar mycket måna om och tacksamma för

barnens förskola/skola.

• Höga ambitioner för barnen, en chans som de inte har

haft.

• Kämpar med egna studier och nya tillvaron, byråkrati

m.m.

• Stöttar sin barn i skolarbetet. Ser sig som delvis

begränsade, men finner oftast vägar genom internet,

vänner, äldre syskon.

• Viktigt att barnen lär sig båda språken, ambivalenta till

svenskans utveckling.

Miljöer i hemmen

• Få eller inga tryckta texter (t ex. böcker eller tidningar). Inga alls på

modersmålen.

• Inga eller mycket få leksaker (jfr. barn i Sverige har i genomsnitt ca.

500 leksaker, Nelson & Svensson, 2005)

• Möblering för social samvaro

• TV och datorer med internetuppkoppling i samtliga hem: spel,

musikvideos, filmer ägnas stor del av fritiden åt, dock nästan

uteslutande på svenska eller engelska.

• Muntliga berättelser i det somaliska hemmet. Spår i förskolan.

Villkor och förutsättningar i förskolans

och skolans litteracitetspraktiker

• Modersmålens plats och utrymme

• Uppfattningar och förhållningssätt till barnens

sociokulturella bakgrund

• Barnens förhållningssätt till sina modersmål i förskole-

/skolvardagen

• Rutiner, traditioner och normer i skolan/förskolan

• Samverkan med modersmålslärare och

studiehandledare

• Kongruens och kontinuitet mellan förskola/skola och

hem

Kännedom om barnen

[…] när det gäller de här, alltså invandrarbarnen, då är det mycket

svårare. […] Väldigt många utav de barnen, de, när de stänger dörren

på morgonen, så lämnar de sin kultur. […] De byter på vägen till

skolan. Det är ju lättare med de svenska barnen som man har det ju

liksom. De byter ju liksom aldrig någonstans. […] De [invandrarbarnen]

byter identitet.

[…] Och jag har inte den kunskapen och därför blir det svårt för mig att

veta, vad de har med sig och vad vi har skapat här. […]

Modermålslärarna! […] de kan se: Det här är en kulturgrej. Det har de

med sig hemifrån. […] Jag känner bara igen det som jag ser

här och som jag kan relatera till min värld. (Intervju med

förskolläraren Mona, förskoleklass)

Lärarnas föreställningar om hemmet

• Neutrala: Fokus på det som sker i förskolan/skolan och

tar inte notis om hemmet

• Undrande: men, frågor riktas till mig eller till

modersmålsläraren

• Bristperspektiv: = lågt ställda förväntningar på hemmet

som stödjande resurs – i förlängningen på barnens

möjligheter”Analfabeter är något alldeles särskilt -ett helt annat tänk”, ”Dina föräldrar kan

inte hjälpa dig” ”Alla våra föräldrar är analfabeter eller traumatiserade”

Låga förväntningar på föräldrar

som resurs för barnens lärande

Klasslärare (under utvecklingssamtal):

Vi, för … jag har ju barn som har föräldrar som bara pratar

svenska men som inte läser så bra eller skriver så bra och

då kan jag be dem hjälpa sitt barn, men eftersom mamma

och pappa pratar ett annat språk så kan inte dom

hjälpa dig. (Utvecklingssamtal för Darya, åk 4)

Ingen av lärarna, varken modersmålslärare eller klass-

/förskollärare, ger uttryck för tankar om en parallell

litteracitetsutveckling eller interdependens.

Sociokulturell inkongruens och diskontinuitetTina: /…/ egentligen så känner man… man känner henne inte så

bra. Egentligen.

Susanne: Känner du att du känner henne mindre än de andra?

Tina: Ja, på ett sätt öhh, känns det ju så. DÄRFÖR att man har ju

ingen aning om hur.. det är ju väldigt svårt när man inte kan ha

någon kommunikation med föräldern till exempel. Det är ju

jättesvårt. (mm) det blir inte naturligt. Jag har ju ingen.. bara som

det här: är hon född i Sverige, eller har hon bott i Somalia, eller

vad har hon med sig? Vi vet ju ingenting. Och då är det ju svårt.

Och då betyder det ju mer än man faktiskt tror. Och sen så tror vi

att vi tar emot alla barn på samma och lika villkor. Men det gör vi

ju inte alls. Det är ju väldig olika. Och olika förutsättningar, så

klart. (Lärare i förskoleklass)

Handlingsmönster hos barnen

Skapar kontinuitet när sociokulturell inkongruens råder

genom:

• nyfikenhet/frågvishet,

• tystnar/utanförskap,

• spelar pajas/hittar på,

• hittar förklaringsmodeller

Barnens förhållningssätt till sina

modersmål• Ambivalens

• Ovana att prata om det och att använda i skolan, utanför

modersmålsklassrummet.

• Vissa vill inte alls använda eller prata om det, andra

uppvisar stolthet i våra samtal - efter ett tag.

• I hemmet: vissa talar enbart modersmål i hemmet, vissa

blandar och ett par går över allt mer till svenska.

• Texter: inga tryckta texter på modersmål, främst svenska

och engelska via tv och internet.

Några slutsatser

• Samverkan och kommunikation mellan skola och hem

haltar.

• Låga förväntningar på hemmets som resurs för barnens

lärande från skolans håll. Bygger på antaganden.

• Tydlig enspråkig och monokulturell norm i klassrummen.

Modersmålet begränsat i tid och rum.

• Barnens handlingsmönster – när sociokulturell

inkongruens föreligger: nyfikenhet, ställer mycket frågor

för att skapa en länk- eller tystnar, pajasroll.

• Stark anpassningsvilja!

Lärare/förskollärare kan göra skillnad!

Spång…Exemplet Daidalosleken

Tack för din

uppmärksamhet!

susanne.duek@kau.se