Frukostkollen16 December 2015

Svensk barn- och ungdomsidrott

Dåtid

Först kom idrotten……av män för män…sen kom kvinnorna…och sedan kom barn- och ungdomsidrotten

1955

60 år sedan!

2015

Tidig specia

lisering

Tidig elitsatsn

ingTonåringarna lämnar

Utslagning

1977

38 år sedan!

1982

33 år

seda

n!

”Den tidiga starten, ombytligheten och prestationsinriktningen gör att föreningarna idag ställs inför det faktum att många ungdomar väljer bort deras aktivitet i 15-16 års ålder. Andra intressen, prestationskraven eller behovet av ökad träning i specialgrenen blir en övermäktig konkurrent.

I många fall är det inte ungdomarnas intresse som svalnar. Det är ”hur den idrottsliga verksamheten är organiserad” som är orsak till att ungdomarna slutar. Det föreningarna erbjuder stämmer inte överens med de förutsättningar och livssituation som dagens högstadie- och gymnasieungdomar har”.

Källa:Framtidsstudien (Morgondagens idrott) som presenterades av RF 1989 – med sikte mot 2000-talet

26 år sedan!

1989

Vad kan det bero på att trots bättre vetande har utvecklingen fortsatt?

Idrottens kärnlogikDen kännetecknas av en idrott som med ungas stigande ålder blir alltmer:• prestations- och resultatinriktad• kravfylld i termer av resultat• tränings- och tävlingsintensiv• tidskonsumerande• selekterande och rangordnande• ledd av ledare som förkroppsligar och praktiserar kärnlogiken• ointresserad av breddad verksamhet byggd på olika individers självbestämda ambitionsnivåer

Elitförberedande idrott

Ungdomsidrott 13-20

Barnidrott 0-12

Elitidrott

”Tilldelar idrotten mycket stor betydelse, att med prestationsinriktade mål träna ochtävla mycket, att starkt kunna identifiera sig med verksamhetens ledare och kultur samt att ha en stor tilltro till den egna prestationsförmågan”.

(Mats Trondman)

Elitförberedande idrott

Ungdomsidrott 13-20

Barnidrott 0-12

Elitidrott

Så många Så länge Så bra

Om vi verkligen vill vara en idrottsrörelse som siktar mot att så många som möjligt ska vilja/kunna och få vara med så länge som möjligt…

Så krävs en sån bra verksamhet som möjligt…

Sakligförändring

Värderingsmässig förändring

(Känslomässig förändring)

Styrsystem- Ekonomiskaprioriteringar- Belöning ochuppmärksamhet- Resursfördelning

Struktur- Organisering- Tränings- och tävlings-verksamhet

Kultur- Värderingar- Attityder- Beteende (vad vi gör och säger)

Förändringsstrategier

Syfte:

• Att utveckla verksamheten så att barn och unga i åldern 7-25 år väljer att idrotta i förening och stimuleras till ett livslångt idrottande i föreningsidrotten.

Mål:

• att samtliga SF, utifrån sina unika behov, vid programperiodens slut har utvecklat sin verksamhet för barn och unga mellan 7-25 år.– Där utvecklingsinsatserna ska vara

• i linje med RF:s anvisningar för barn- och ungdomsidrott – och leda till att

• svensk idrott utvecklas, samverkar med andra aktörer och ger goda möjligheter att idrotta i förening.

Livslångt idrottande - triangel blir rektangel”Så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt”

5 utgångspunkter för Idrottslyftet 2016-

2019

Att Idrottslyftet får en starkare koppling svensk idrotts strategi mot 2025.Idrottslyftet ska inte vara en egen verksamhet utan ett medel att utveckla föreningsidrotten i linje med den av svensk idrott beslutade strategiska inriktningen.

1

Att Idrottslyftet får en tydligare koppling till föreningsidrottens egenvärde snarare än på vissa grupper eller frågor.Idrottslyftet ska bidra till att utforma en verksamhet som inte bara är öppen för alla utan också av alla upplevs som attraktiv och välkomnande. Lyckas idrottsrörelsen med detta kommer den också att rekrytera, och behålla, barn och ungdomar som den idag inte når och därmed också bättre uppfylla den viktiga samhällsfunktion som idrotten har. (positiva effekter)

2

Att RF och SF ges en tydligare ledande roll i arbetet.RF ska i större utsträckning följa SF:s arbete med utvecklingen av idrottsverksamhet för barn och unga. Konkret innebär det att RF/SISU stöttar SF med att ta fram utvecklingsplaner, godkänner dessa och även följer upp dessa tillsammans med SF. Det innebär också att SF gentemot sina föreningar, har uppdraget att maximera nyttan med medlen och därmed tydligare följa upp vad som görs och vilka resultat som genereras. Det viktiga är att effekter blir märkbara på föreningsnivån.

3

Att idrottsrörelsens stödorganisationer ses som en enhet och erhåller resurser för att kunna stötta SF:s och föreningarnas arbete utifrån identifierade behov.Detta innebär att RF med sina distrikt och SISU Idrottsutbildarna med sina distrikt tillsammans optimerar sina medel och krafter i rollen som stödorganisationer. Förväntad effekt är ett än bättre stöd till SF i deras utvecklingsarbete.

4

Att kraven på SF är olika beroende på om-fattningen av deras föreningsverksamhet och i vilken utsträckning SF har en organisation som kan arbeta med frågorna.De SF som har störst verksamhet får större krav på sig avseende sina utvecklingsplaner och sitt deltagande i kompetensutvecklingsinsatser. Erfarenheten har visat att Idrottslyftet i många fall är en isolerad verksamhet i SF och därmed bör krav ställas för att säkerställa ett större internt engagemang. Det leder till att betydligt fler blir involverade i utvecklingsinsatser kopplade till Idrottslyftet.

5

PlaceringLOK-stöd

% medel Idrottslyftet (utv.stöd samt föreningsstöd) Enbart utvecklingsstöd

Topp 10 81,58% 55,80% 44,51%

11 till 20 10,74% 14,82% 16,30%

21 till 30 4,72% 11,60% 14,15%

31 till 40 1,81% 7,52% 9,80%

41 till 50 0,82% 4,39% 6,14%

51 till 60 0,29% 3,32% 4,98%

61 till 70 0,04% 2,81% 4,11%

En attraktiv idrott för utövaren

(så bra som möjligt!)

Föreningsmiljön

Kvalité i träning och tävling

Anläggnings-tillgång

Välu

tbild

ade

trän

are/

leda

re

Så många som

möjligt(Rekrytera)

Så länge som

möjligt(Behålla)

Livslångt idrottande = Bättre Folkhälsa

Integration

Idrottande i förening = Stärkt

föreningsliv

Starkare samhällsaktör

NULÄGET!

Färre Ungdomar

83% av totalen

1,9% av totalen

När jag villHur mycket jag vill

På min ambitionsnivå

Hur kommer det sig att det ser ut som det gör?

Idag börjar 1/3 idrotta i föreningsregi vid 4-års ålder eller yngre!

För 10-års sen började färre än var tionde att idrotta i föreningsregi vid 4-

års ålder eller yngre!

Idag börjar ca 90% idrotta i föreningsregi vid 6-års ålder eller yngre!

För 10 år sen började färre än hälften att idrotta i föreningsregi vid 6-års ålder eller

yngre!

…de som tränar mycket tränar mer…

…vi få fler ”åretruntidrotter” i allt yngre åldrar…

Trend att barn börjar idrotta i förening allt tidigare…

– En försämrad kondition kan bara bero på en minskad mängd intensiv fysisk aktivitet– Jag föreställer mig att leken förr var nog så intensiv som dagens träning. Men vardagslek i dag kräver mycket mindre högintensiv verksamhet. Nu är vi med i en förening och när man är där tränar man, övrig tid rör man sig kanske inte alls, om man ska spekulera lite.

Örjan Ekblom GIH

Sämre tränade

Sitt inte still!

Sämre tränade

Under 60 minuters träning:

I snitt:Fysisk aktiva 33 minuterVila/inaktivitet: 27 minuter

Bottennotering:Fysisk aktiva 10 minuterVila/inaktivitet: 50 minuter

Idrottens kärnlogikDen kännetecknas av en idrott som med ungas stigande ålder blir alltmer:• prestations- och resultatinriktad• kravfylld i termer av resultat• tränings- och tävlingsintensiv• tidskonsumerande• selekterande och rangordnande• ledd av ledare som förkroppsligar och praktiserar kärnlogiken• ointresserad av breddad verksamhet byggd på olika individers självbestämda ambitionsnivåer

Elitförberedande idrott

Ungdomsidrott 13-20

Barnidrott 0-12

Elitidrott

Tveksam verksamhet

Exempel:

BelöningssystemBidragssystem

BedömningskriterierTävlingsstrukturer

RankingsystemKvalsystem

Organisationsstruktur

SystemStrukturer

Vad premieras i idrotten/föreningen? För vad blir man ”sedd” som tränare?

DET styr verksamheten oavsett vad ni och vi säger för övrigt…

Elitförberedande idrott

Ungdomsidrott 13-20

Barnidrott 0-12

Elitidrott

Så många Så länge Så bra

Händer det nåt då?