Post on 06-Feb-2016
description
Fiskodlingens miljöpåverkan
Reve
rsib
elIc
ke re
vers
ibel
Övergödning
Sjukdomar
Rymningar
LandskapsbildenLjudLuktHinderFet vattenhinna
0 25 50 75 100 125 150 175 200
Mycket näringsfattigt (Ultraoligotroft) - t ex Sveriges fjällsjöar
Näringsfattigt till medelmåttigt näringsrikt (oligotroft-mesotroft) - De flesta av Sveriges sjöar
Näringsrikt (Eutroft)Mycket näringsrikt (hypereutroft)ca 100 sjöar i södra Skåne, mälardalen och Östergötland
P-halt (g/l)
Övergödning och fosfor
Lämplig nivå Övergödning
Fiskproduktion (ton/år) 250 13 000
Utsläpp av fosfor (kg/år) 2 700 88 400
P-halt med odling (μg/l) 12,5 100
Nuvarande fosforhalt: 8.4 μg/l
Övergödning och fosfor
Inflöde• Vatten• Näringsämnen
Utflöde
Tillgängliga näringsämnen & Primärproduktion
Näringsämnen via foder
Bedömning av produktionsvolym i Sjöar
Sedimentation
Fosfor i foder100%
Flöde av fosfor
Partikulär fosfor i sediment
52%
Foderspill 3%
Återlösning
Löst fosfor26%
Fiskbiomassa30%
Fekalier 49%Urin 18%
Tillgängliga näringsämnen & Primärproduktion
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24
Totalfosfor (μg per l)
Fiskproduktion (kg per hektar)
Spens - log10FP = 3.0406 -1,996(log10TP)-0,509
Downing - log10FP = 0.332 + 0.531 log10TP
Vattendirektivet är utgångspunkten
Status EK-värde Mätt koncentration tot-P (μg/l)Hög ≥ 0,7 och < 12,5God ≥ 0,5 Måttlig ≥ 0,3 Otillfredsställande ≥ 0,2 Dålig < 0,2
Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l)
De flesta svenska ytvatten är mer eller mindre påverkade av mänsklig aktivitet. För att kunna skatta vattnets nuvarande status i relation till ett teoretiskt opåverkat tillstånd används ett referensvärde.
Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK)
För att klassificera en sjös status delas referensvärdet med det observerade värdet. Den erhållna ekologiska kvalitetskvoten (EK) jämförs med klassgränserna i tabellen nedan och hänförs till rätt klass.
Bedömning i 7 steg
Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l)
För att kunna uttrycka klassgränsen som en koncentration (μg/l) delas referensvärdet med EK-värdet för vald klassgräns.
Olika vatten olika skyddsvärda – god eller hög status?
Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l)
Med fosforutrymme menas skillnaden mellan sjöns klassgräns och observerad halt
Inteckning av fosforutrymme?
Steg 5: Fosfordos från fiskodling (L, kg/år)
L = Produktion (FK Pfoder - Pfisk) * 10
Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l)
För att beräkna den koncentrationshöjande effekten av fosfortillskott i ett ytvatten används vanligen en massbalansmodell som uppskattar långtidsmedelvärden av totalfosforkoncentrationen i en sjö när den är i jämvikt, d v s efter en längre tid med samma fosfortillskott.
Den koncentrationsökning fiskodlingen teoretiskt ger upphov till kan beräknas enligt följande: Odl-P = 1.12 * (TPin / (1+ √T))0.92
Kalibrering Konstanter K 1 K 2OECD (1982) Hela databasen 1,55 0,82OECD (1982) Nordisk kalibrering 1,12 0,92OECD (1982) Alpina sjöar 1,58 0,83OECD (1982) Grunda sjöar och dammar 1,02 0,88OECD (1982) USA 1,95 0,79Johansson & Nordvarg (2002) 0,78 0,82
Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet?
Teoretisk fiskproduktion (ton/år) = Tolerabel belastning / ((FK * CI - CR)*10). För slutlig bedömning jämförs den teoretiska fiskproduktionen, baserat på sjöns fosforutrymme, med det sökta odlingstillståndet.
DIMENSIONERING AV PRODUKTIONSVOLYM OCH BEDÖMNING AV MILJÖEFFEKT
Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l)Absorbans 420 nm i 5 cm kuvett (AbsF) 0,010
Höjd över havet (m) 300
Medeldjup (m) 40,1
Referensvärde fosfor (μg tot-P/l) 3,0
Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK)Uppmätt P-halt i sjön (μg tot-P/l) 3,37
Ekologiska kvalitetskvoten (EK) 0,89
Ekologisk status Hög
Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l)Hög status God status
Klassgräns som ej bör överstigas (μg/l) 4,26 5,97
Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l)Klassgräns som ej bör överstigas (μg/l) 5,97 Välj värde baserat på klassgräns enligt ovan
Inteckning av fosforutrymme (%) 100%
Tillgängligt närsaltsutrymme (μg tot-P/l) 2,60
Steg 5: Fosfordos från fiskodling (Dos-P, kg/år)Sökt produktion (ton/år) 2 000
Foderförbrukning (ton) 2 400
Foderkoefficient 1,20
Fosforinnehåll foder (%) 0,90
Fosforinnehåll fisk (%) 0,40
Förlust fosfor (kg tot-P/år): 13 600
Flödeskorrigerad belastning från fiskodling (CTPin, μg/l) 4,86
Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l)Sjöyta (km2) 158
Vattenvolym (m3) 6335800000
Vattenföring (m3/s) 88,70
Vattenföring (m3/år) 2797243200
Vattenomsättning (år) 2,27
Tolerabel belastning från odling (kg tot-P/år) 17 502
Ökning av fosforhalt (CTP, μg/l) 2,06
Predikterad P-halt med odling (μg tot-P/l) 5,4
Fosfortransport ut ur sjön (kg/år) 5 766
Fosforretention (%) 58%
Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet?Teoretisk fiskproduktion (ton/år) 2 574
Skillnad möjlig produktion vs sökt produktion 573,9Ryms sökt tillstånd? Ja
Bedömning av nyetablering
• Tillgången på vattenkemiska data• Tidsserie på minst tre år och en provtagning varje månad
• Fatta ett preliminärt beslut utifrån de data som finns tillgängliga och ge ett tidsbegränsat tillstånd i 5-10 år (prövotid).
• Vid stor osäkerhet i datakvalitet kan försiktighetsprincipen tillämpas • Ett kontrollprogram inrättas som fångar upp den vattenkemiska statusen
vid starten av odling och eventuella förändringar under perioden. • Efter prövotiden kan en bra bedömning göras utifrån data i
kontrollprogrammet och tillståndsgiven produktion revideras.
Närsaltseffekter av fiskodling
Inteckning av P-utrymme
Odling
• Nuvarande tillståndsgivna produktion ligger på sammanlagt 2750 ton. • Den totala potentialen ligger på ca 35 000 ton per år.
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Odling
Påverkansgrad
00,20,40,60,8
11,21,41,6
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
God status
Hög status
Ursprungsstatus
Slutsats: inga övergödningsproblem → starkt överdriven ”försiktighet” i många fall
Närsaltseffekter av fiskodling
Närsalter via foder In- och utflöde• Vatten• Fosfor/kväve
Tillgängliga närsalter & Primärproduktion
Kust
Typ av havsområde Bassängordning
0 1 2 3 4 5
Öppen kust och utsjö 0 - - - - - Öppen fjärd, bukt - 6 14 27 56 81 Områden med utanförliggande trångt sund
- 20 30 46 42
Område med utanförliggande tröskel - 17 30 68 157 108
BEDÖMNING AV UTBYTESTID (DYGN) FÖR YTVATTEN
Vattenyta
KustområdeArea (A) och volym (V)beräknas för områdetinnanförbegränsningslinjerna
Öppet hav ellerangränsandekustområde
Kustområde
Tvärsnittsarea(At)=Alinje*ADm
Topografisk öppenhet
E a =100*At i
i=1
¥å
A
Teoretisk utbytestid förytvatten (månad)
At
At
Begränsningslinje
Alinje
ADm
A tot A t( )= Atii=1
¥å
Total tvärsnittsarea
Ty = e- 4.33* E a +3.49
30
At
BERÄKNING AV UTBYTESTID FÖR YTVATTEN
• Vart tar närsalterna vägen - effekt?• Hög vattenomsättning – inga lokala övergödningsproblem• Hur beräkna ett lämpligt närsaltsutrymme?• Undvika lokala miljöproblem (sedimentation)• Politiska mål med att minska övergödningen av Östersjön?• Oligotrofiering i Bottenviken?• Goda produktionsförutsättningar i havet• Glesbygdsproblematik och sysselsättningsbehov• AquaBest koncept: nettouttag av närsalter via fiskodling• Kvotera utsläpp av närsalter för olika regioner?
Problemställningar havsbaserad fiskodling
MOM Matfiskanlegg – Overvåkning – Modellering
I Norge har gränsen för vad en fiskodlingslokal klarar av definierats som den maximala produktionen som tillåter ett livsdugligt bottenfaunasamhälle under odlingen och när djuren i sedimenten har försvunnit så har den maximala produktionen överskridits
Övervakningen i MOM är fokuserad på sedimentundersökningar medan vattenkemin har en underordnad plats
Resultat: odlingarna har flyttat ut till mer exponerade lägen – spridning av organiskt material
0
3
6
9
12
15360/0
1530
45
60
75
90
105
120
135150
165180
195210
225
240
255
270
285
300
315330
345 AO1 15m
max
medel0
5
10
15
20
25360/0
1530
45
60
75
90
105
120
135150
165180
195210
225
240
255
270
285
300
315330
345 AO4 5m
max
medel
0
3
6
9
12
15360/0
1530
45
60
75
90
105
120
135150
165180
195210
225
240
255
270
285
300
315330
345 AO4 15m
max
medel0
5
10
15
20
25360/0
1530
45
60
75
90
105
120
135150
165180
195210
225
240
255
270
285
300
315330
345 AO1 5m
max
medel
Max- och medelvärden för strömstyrkan (cm/s)
500 m
AO1
AO3
AO4
Teoretiska sedimentationszoner och dominerande transportriktning
Förrymd fisk från odling
Risk för inkorsning med vilda populationer• Genetisk
degeneration• Hybridisering
“Ekologisk konkurrens” med vilda populationer• Föda• Habitat• Predation
Odlad öring har satts ut i sjön Møsvatn under 40 år. Genetiska studier visar att den främmande stammens gener i mycket liten utsträckning återfinns i dagens population (<3%).
I Tinnsjø har stora mängder odlad öring satts ut under en 30-års period. Mycket lite av dessa fiskars gener återfinns dock hos dagens population.
Utsättning av odlad fisk
Yngel 1-somrig 1-årig 2-årig Totalt
304 500 518 863 36 350 12 100 871 813
Utsättning av laxyngel i SävarånUrsprung i huvudsak Byskeälven
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
19891990
19911992
19931994
19951996
19971998
19992000
20012002
20032004
2005
År
Anta
l
Ingen genetisk inblandning kan påvisas!
Antal rymlingar av lax & regnbåge från Norsk kassodling
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20110
100,000
200,000
300,000
400,000
500,000
600,000
700,000
800,000
900,000
1,000,000
Norge: I områden med mycket fiskodling kan upp till 80% av lekfisken i älvar vara odlad.
Skottland: Mer än 90% av lekfisken i vissa älvar var odlade
Färöarna: 25-50% odlad lax
Reproduktiv framgång?
Hanar som rymmer sent: 1%Hanar som rymmer tidigt: 29%Honor som rymmer sent: 20%Honor som rymmer tidigt: 82%
23 påvisade reproduktioner av regnbåge i 15 svenska vattendrag – inga kända etableringar
68°N
67°N
66°N
65°N
64°N
63°N
62°N
61°N
60°N
59°N
58°N
57°N
56°N
Regnbåge har odlats i över 100 år i Sverige och många miljoner fiskar har funnits i naturliga vatten
genetiskt och ekologiskt ofarlig?
Bäckröding - tusentals självreproducerande populationer i hela Sverige
68°N
67°N
66°N
65°N
64°N
63°N
62°N
61°N
60°N
59°N
58°N
57°N
56°N
Konkurrerar ut vår inhemska öring i små till medelstora vattendrag
Rymningar och riskbedömning
• Finns skyddsvärda populationer?
• Riskbedömning av odlingsart
• Vilket geografiskt ursprung har det odlade materialet (stam & selektion)?
• Spridningsmöjligheter?
• Anläggningstyp?