Fiskodlingens miljöpåverkan
description
Transcript of Fiskodlingens miljöpåverkan
![Page 1: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/1.jpg)
Fiskodlingens miljöpåverkan
Reve
rsib
elIc
ke re
vers
ibel
Övergödning
Sjukdomar
Rymningar
LandskapsbildenLjudLuktHinderFet vattenhinna
![Page 2: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/2.jpg)
0 25 50 75 100 125 150 175 200
Mycket näringsfattigt (Ultraoligotroft) - t ex Sveriges fjällsjöar
Näringsfattigt till medelmåttigt näringsrikt (oligotroft-mesotroft) - De flesta av Sveriges sjöar
Näringsrikt (Eutroft)Mycket näringsrikt (hypereutroft)ca 100 sjöar i södra Skåne, mälardalen och Östergötland
P-halt (g/l)
Övergödning och fosfor
![Page 3: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/3.jpg)
Lämplig nivå Övergödning
Fiskproduktion (ton/år) 250 13 000
Utsläpp av fosfor (kg/år) 2 700 88 400
P-halt med odling (μg/l) 12,5 100
Nuvarande fosforhalt: 8.4 μg/l
Övergödning och fosfor
![Page 4: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/4.jpg)
Inflöde• Vatten• Näringsämnen
Utflöde
Tillgängliga näringsämnen & Primärproduktion
Näringsämnen via foder
Bedömning av produktionsvolym i Sjöar
Sedimentation
![Page 5: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/5.jpg)
Fosfor i foder100%
Flöde av fosfor
Partikulär fosfor i sediment
52%
Foderspill 3%
Återlösning
Löst fosfor26%
Fiskbiomassa30%
Fekalier 49%Urin 18%
![Page 6: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/6.jpg)
Tillgängliga näringsämnen & Primärproduktion
![Page 7: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/7.jpg)
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24
Totalfosfor (μg per l)
Fiskproduktion (kg per hektar)
Spens - log10FP = 3.0406 -1,996(log10TP)-0,509
Downing - log10FP = 0.332 + 0.531 log10TP
![Page 8: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/8.jpg)
![Page 9: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/9.jpg)
Vattendirektivet är utgångspunkten
![Page 10: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/10.jpg)
Status EK-värde Mätt koncentration tot-P (μg/l)Hög ≥ 0,7 och < 12,5God ≥ 0,5 Måttlig ≥ 0,3 Otillfredsställande ≥ 0,2 Dålig < 0,2
Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l)
De flesta svenska ytvatten är mer eller mindre påverkade av mänsklig aktivitet. För att kunna skatta vattnets nuvarande status i relation till ett teoretiskt opåverkat tillstånd används ett referensvärde.
Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK)
För att klassificera en sjös status delas referensvärdet med det observerade värdet. Den erhållna ekologiska kvalitetskvoten (EK) jämförs med klassgränserna i tabellen nedan och hänförs till rätt klass.
Bedömning i 7 steg
![Page 11: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/11.jpg)
Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l)
För att kunna uttrycka klassgränsen som en koncentration (μg/l) delas referensvärdet med EK-värdet för vald klassgräns.
Olika vatten olika skyddsvärda – god eller hög status?
Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l)
Med fosforutrymme menas skillnaden mellan sjöns klassgräns och observerad halt
Inteckning av fosforutrymme?
Steg 5: Fosfordos från fiskodling (L, kg/år)
L = Produktion (FK Pfoder - Pfisk) * 10
![Page 12: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/12.jpg)
Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l)
För att beräkna den koncentrationshöjande effekten av fosfortillskott i ett ytvatten används vanligen en massbalansmodell som uppskattar långtidsmedelvärden av totalfosforkoncentrationen i en sjö när den är i jämvikt, d v s efter en längre tid med samma fosfortillskott.
Den koncentrationsökning fiskodlingen teoretiskt ger upphov till kan beräknas enligt följande: Odl-P = 1.12 * (TPin / (1+ √T))0.92
Kalibrering Konstanter K 1 K 2OECD (1982) Hela databasen 1,55 0,82OECD (1982) Nordisk kalibrering 1,12 0,92OECD (1982) Alpina sjöar 1,58 0,83OECD (1982) Grunda sjöar och dammar 1,02 0,88OECD (1982) USA 1,95 0,79Johansson & Nordvarg (2002) 0,78 0,82
![Page 13: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/13.jpg)
Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet?
Teoretisk fiskproduktion (ton/år) = Tolerabel belastning / ((FK * CI - CR)*10). För slutlig bedömning jämförs den teoretiska fiskproduktionen, baserat på sjöns fosforutrymme, med det sökta odlingstillståndet.
![Page 14: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/14.jpg)
DIMENSIONERING AV PRODUKTIONSVOLYM OCH BEDÖMNING AV MILJÖEFFEKT
Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l)Absorbans 420 nm i 5 cm kuvett (AbsF) 0,010
Höjd över havet (m) 300
Medeldjup (m) 40,1
Referensvärde fosfor (μg tot-P/l) 3,0
Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK)Uppmätt P-halt i sjön (μg tot-P/l) 3,37
Ekologiska kvalitetskvoten (EK) 0,89
Ekologisk status Hög
Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l)Hög status God status
Klassgräns som ej bör överstigas (μg/l) 4,26 5,97
Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l)Klassgräns som ej bör överstigas (μg/l) 5,97 Välj värde baserat på klassgräns enligt ovan
Inteckning av fosforutrymme (%) 100%
Tillgängligt närsaltsutrymme (μg tot-P/l) 2,60
Steg 5: Fosfordos från fiskodling (Dos-P, kg/år)Sökt produktion (ton/år) 2 000
Foderförbrukning (ton) 2 400
Foderkoefficient 1,20
Fosforinnehåll foder (%) 0,90
Fosforinnehåll fisk (%) 0,40
Förlust fosfor (kg tot-P/år): 13 600
Flödeskorrigerad belastning från fiskodling (CTPin, μg/l) 4,86
Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l)Sjöyta (km2) 158
Vattenvolym (m3) 6335800000
Vattenföring (m3/s) 88,70
Vattenföring (m3/år) 2797243200
Vattenomsättning (år) 2,27
Tolerabel belastning från odling (kg tot-P/år) 17 502
Ökning av fosforhalt (CTP, μg/l) 2,06
Predikterad P-halt med odling (μg tot-P/l) 5,4
Fosfortransport ut ur sjön (kg/år) 5 766
Fosforretention (%) 58%
Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet?Teoretisk fiskproduktion (ton/år) 2 574
Skillnad möjlig produktion vs sökt produktion 573,9Ryms sökt tillstånd? Ja
![Page 15: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/15.jpg)
Bedömning av nyetablering
• Tillgången på vattenkemiska data• Tidsserie på minst tre år och en provtagning varje månad
• Fatta ett preliminärt beslut utifrån de data som finns tillgängliga och ge ett tidsbegränsat tillstånd i 5-10 år (prövotid).
• Vid stor osäkerhet i datakvalitet kan försiktighetsprincipen tillämpas • Ett kontrollprogram inrättas som fångar upp den vattenkemiska statusen
vid starten av odling och eventuella förändringar under perioden. • Efter prövotiden kan en bra bedömning göras utifrån data i
kontrollprogrammet och tillståndsgiven produktion revideras.
![Page 16: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/16.jpg)
Närsaltseffekter av fiskodling
Inteckning av P-utrymme
Odling
• Nuvarande tillståndsgivna produktion ligger på sammanlagt 2750 ton. • Den totala potentialen ligger på ca 35 000 ton per år.
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
![Page 17: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/17.jpg)
Odling
Påverkansgrad
00,20,40,60,8
11,21,41,6
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
God status
Hög status
Ursprungsstatus
Slutsats: inga övergödningsproblem → starkt överdriven ”försiktighet” i många fall
Närsaltseffekter av fiskodling
![Page 18: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/18.jpg)
![Page 19: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/19.jpg)
Närsalter via foder In- och utflöde• Vatten• Fosfor/kväve
Tillgängliga närsalter & Primärproduktion
Kust
![Page 20: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/20.jpg)
Typ av havsområde Bassängordning
0 1 2 3 4 5
Öppen kust och utsjö 0 - - - - - Öppen fjärd, bukt - 6 14 27 56 81 Områden med utanförliggande trångt sund
- 20 30 46 42
Område med utanförliggande tröskel - 17 30 68 157 108
BEDÖMNING AV UTBYTESTID (DYGN) FÖR YTVATTEN
![Page 21: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/21.jpg)
Vattenyta
KustområdeArea (A) och volym (V)beräknas för områdetinnanförbegränsningslinjerna
Öppet hav ellerangränsandekustområde
Kustområde
Tvärsnittsarea(At)=Alinje*ADm
Topografisk öppenhet
E a =100*At i
i=1
¥å
A
Teoretisk utbytestid förytvatten (månad)
At
At
Begränsningslinje
Alinje
ADm
A tot A t( )= Atii=1
¥å
Total tvärsnittsarea
Ty = e- 4.33* E a +3.49
30
At
BERÄKNING AV UTBYTESTID FÖR YTVATTEN
![Page 22: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/22.jpg)
• Vart tar närsalterna vägen - effekt?• Hög vattenomsättning – inga lokala övergödningsproblem• Hur beräkna ett lämpligt närsaltsutrymme?• Undvika lokala miljöproblem (sedimentation)• Politiska mål med att minska övergödningen av Östersjön?• Oligotrofiering i Bottenviken?• Goda produktionsförutsättningar i havet• Glesbygdsproblematik och sysselsättningsbehov• AquaBest koncept: nettouttag av närsalter via fiskodling• Kvotera utsläpp av närsalter för olika regioner?
Problemställningar havsbaserad fiskodling
![Page 23: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/23.jpg)
MOM Matfiskanlegg – Overvåkning – Modellering
I Norge har gränsen för vad en fiskodlingslokal klarar av definierats som den maximala produktionen som tillåter ett livsdugligt bottenfaunasamhälle under odlingen och när djuren i sedimenten har försvunnit så har den maximala produktionen överskridits
Övervakningen i MOM är fokuserad på sedimentundersökningar medan vattenkemin har en underordnad plats
Resultat: odlingarna har flyttat ut till mer exponerade lägen – spridning av organiskt material
![Page 24: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/24.jpg)
0
3
6
9
12
15360/0
1530
45
60
75
90
105
120
135150
165180
195210
225
240
255
270
285
300
315330
345 AO1 15m
max
medel0
5
10
15
20
25360/0
1530
45
60
75
90
105
120
135150
165180
195210
225
240
255
270
285
300
315330
345 AO4 5m
max
medel
0
3
6
9
12
15360/0
1530
45
60
75
90
105
120
135150
165180
195210
225
240
255
270
285
300
315330
345 AO4 15m
max
medel0
5
10
15
20
25360/0
1530
45
60
75
90
105
120
135150
165180
195210
225
240
255
270
285
300
315330
345 AO1 5m
max
medel
Max- och medelvärden för strömstyrkan (cm/s)
![Page 25: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/25.jpg)
500 m
AO1
AO3
AO4
Teoretiska sedimentationszoner och dominerande transportriktning
![Page 26: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/26.jpg)
Förrymd fisk från odling
Risk för inkorsning med vilda populationer• Genetisk
degeneration• Hybridisering
“Ekologisk konkurrens” med vilda populationer• Föda• Habitat• Predation
![Page 27: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/27.jpg)
Odlad öring har satts ut i sjön Møsvatn under 40 år. Genetiska studier visar att den främmande stammens gener i mycket liten utsträckning återfinns i dagens population (<3%).
I Tinnsjø har stora mängder odlad öring satts ut under en 30-års period. Mycket lite av dessa fiskars gener återfinns dock hos dagens population.
Utsättning av odlad fisk
![Page 28: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/28.jpg)
Yngel 1-somrig 1-årig 2-årig Totalt
304 500 518 863 36 350 12 100 871 813
Utsättning av laxyngel i SävarånUrsprung i huvudsak Byskeälven
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
19891990
19911992
19931994
19951996
19971998
19992000
20012002
20032004
2005
År
Anta
l
Ingen genetisk inblandning kan påvisas!
![Page 29: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/29.jpg)
Antal rymlingar av lax & regnbåge från Norsk kassodling
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20110
100,000
200,000
300,000
400,000
500,000
600,000
700,000
800,000
900,000
1,000,000
![Page 30: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/30.jpg)
Norge: I områden med mycket fiskodling kan upp till 80% av lekfisken i älvar vara odlad.
Skottland: Mer än 90% av lekfisken i vissa älvar var odlade
Färöarna: 25-50% odlad lax
Reproduktiv framgång?
Hanar som rymmer sent: 1%Hanar som rymmer tidigt: 29%Honor som rymmer sent: 20%Honor som rymmer tidigt: 82%
![Page 31: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/31.jpg)
23 påvisade reproduktioner av regnbåge i 15 svenska vattendrag – inga kända etableringar
68°N
67°N
66°N
65°N
64°N
63°N
62°N
61°N
60°N
59°N
58°N
57°N
56°N
Regnbåge har odlats i över 100 år i Sverige och många miljoner fiskar har funnits i naturliga vatten
genetiskt och ekologiskt ofarlig?
![Page 32: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/32.jpg)
Bäckröding - tusentals självreproducerande populationer i hela Sverige
68°N
67°N
66°N
65°N
64°N
63°N
62°N
61°N
60°N
59°N
58°N
57°N
56°N
Konkurrerar ut vår inhemska öring i små till medelstora vattendrag
![Page 33: Fiskodlingens miljöpåverkan](https://reader035.fdocuments.net/reader035/viewer/2022070419/56815aba550346895dc877ac/html5/thumbnails/33.jpg)
Rymningar och riskbedömning
• Finns skyddsvärda populationer?
• Riskbedömning av odlingsart
• Vilket geografiskt ursprung har det odlade materialet (stam & selektion)?
• Spridningsmöjligheter?
• Anläggningstyp?