Ergonomiska insatser som främjar

hälsa, produktivitet och kvalitet

Jörgen Eklund

Enheten för ergonomi

Kungliga tekniska högskolan, och

Helix, Linköpings universitet

Disposition

• Ergonomi och kvalitet, definitioner

• Ergonomi för kvalitet och produktivitet

• Praktikexempel med LCC

• Hur argumenterar man för ergonomiska

förbättringar?

• Företagshälsovård

Ergonomi - definition

Tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som behandlar integrerad kunskap om människans förutsättningar och behov i samspelet mellan människa - teknik - miljö vid utformning av tekniska komponenter och arbetssystem.

Mål: Säkerhet, hälsa, välbefinnande och effektivitet

(Nordiska ErgonomiSällskapet)

IEAs definition på ergonomics

”Ergonomics (or human factors) is the

scientific discipline concerned with the

understanding of interactions among

humans and other elements of a system, and

the profession that applies theory,

principles, data and methods to design in

order to optimize human wellbeing and

overall systems performance.”

(The International Ergonomics Association, 2000)

Ergonomi

• Fysisk arbetsmiljö

• Psykosocial arbetsmiljö

• Belastningsergonomi

• Kognitiv ergonomi

• Arbetsorganisation

Ergonomin har dubbla perspektiv

• Individperspektiv – säkerhet, hälsa, välbefinnande

(skaderisk, personalomsättning, sjukfrånvaro,

motivation)

• Organisationsperspektiv – systemprestanda

(kvalitet, produktivitet, image, lönsamhet)

Människans prestationsförmåga

påverkas av temperaturen:

(Arbete Människa Teknik, 1997)

(Sanders and McCormic, 1993)

Människans prestationsförmåga

påverkas av temperaturen:

Människans prestationsförmåga

påverkas av ventilation

Ref. Wargocki et al., 2005

Hur känns det att läsa denna text?

Hur känns det att läsa denna text?

Hur känns det att läsa denna text?

Hur känns det att läsa denna text?

Hur känns det att läsa denna text?

I jämförelse med denna

I jämförelse med denna

I jämförelse med denna

I jämförelse med denna

I jämförelse med denna

I jämförelse med denna

Människans prestationsförmåga

påverkas av belysning:

• Belysningsstyrka påverkar produktivitet >5%

• Kontrast, bländning och reflexer kan påverka

läshastigheten 30%

• Färgåtergivning hos belysningen påverkar

kvaliteten

Bländning och

prestationsförmåga

Lukiesh and Moss (1937)

Ökad belysningsnivå ökar

produktiviteten (Juslén and Tanner, 2005)

Högre belysningsnivåer minskar

kassationerna (Juslén and Tanner, 2005)

Människans prestationsförmåga

påverkas av buller:

• Maskering av talkommunikation och ljudinformation

• Distraktion

• Stressreaktioner

• Social interaktion försvåras

• Vakenhetsgrad

• Olycksfallsrisken kan öka 5 ggr

• Bullerskador

(Sanders and McCormic, 1993)

Människans prestationsförmåga

påverkas av handskanvändning:

Kvalitet - definition

- en produkts eller tjänsts förmåga att tillfredställa kundens behov och förväntningar, och helst överträffa dem

Omfattar externa och interna kunder

(Bergman och Klefsjö, 2001)

Offensiv kvalitetsutveckling

Total Quality Management (TQM)

• Kundfokus

• Processorientering

• Delaktighet

• Ständiga förbättringar

• Basera beslut på fakta

• Teamarbete

• Standardisering

(Bergman and Klefsjö, 1994)

Arbetsmiljö Produktivitet

Kvalitet

Förbättringsförslag i

ständiga förbättringar

Kvalitet - ergonomi

Bilmontering Saab:

• risken för kvalitetsfel 3 ggr högre för belastningsergonomiskt besvärliga arbetsmoment

• 40% av kvalitetsproblemen orsakade av dålig ergonomi

Motormontering Volvo:

• 30-60% av kvalitetsproblem kunde förbättras med ergonomiska åtgärder

(Eklund 1995)

Kvalitet - belastningsergonomi

• Antalet kvalitetsbrister i

strålkastarmontering var 10 ggr högre för de

arbeten som hade de sämsta

arbetsställningarna jämfört med de som

hade de bästa arbetsställningarna.

(Axelsson, 2000)

Kvalitet - belastningsergonomi

• En kostnad-nyttoanalys från Volvo visade en

3,0 till 3,7 gånger ökad risk för

kvalitetsproblem i ergonomiskt dåliga arbeten.

Den totala kostnaden för att korrigera felen var

8,2 till 8,7 gånger högre för högt belastande

arbetsmoment, jämfört med övriga moment.

Det finns stora ekonomiska vinster med att

förebygga belastningsergonomiska problem

(Falck, 2009)

Åtkomlighet

• När monteringen var mer lättåtkomlig så

blev arbetsställningarna bättre, och för

dessa situationer blev kvalitetsutfallet bättre

(Wick och Bloswick, 1998)

Arbetsplatsutformning

• Flera studier har visat samband mellan

förbättrad arbetsplatsutformning med bättre

arbetsställningar och bättre kvalitet i termer

av färre omarbeten

(Gonzales m fl, 2003; Axelsson, 2000;

Eklund, 1995)

Synbarhet

• Dåliga arbetsställningar vid symaskiner som

bidrog till besvär i övre extremiteterna samt

dålig visuell kontroll av arbetsprocessen var

de viktigaste orsakerna till kvalitetsproblem

(Erdinc och Vayvay, 2008)

Ankstyckning

• Arbetstakten minskades med 18%

• Ankbröstens vikt ökade från 331 gr till 358 gr

• Andelen högsta kvalitet ökade från 75% till 95%

• Intäkten ökade med 0,42 € per anka, kostnaderna ökade

med 0,06 € per anka

• Belastningsbesvär och trötthet minskade markant

(Coutarel, et al., 2008)

Slutsatser från forskningslitteraturen

• Människan är en mycket känslig komponent i alla arbetssystem, och människans prestationsförmåga är en faktor som har en avgörande påverkan på produktivitet och kvalitet

• Hög produktivitet och kvalitet uppnås genom utformning av teknik, organisation och miljö utifrån människans förutsättningar och behov, dvs god ergonomi

Toyota Production System (TPS)

• IMVP - Lean Production

• Total Quality Management

• Agile Manufacturing

Syftet att:

-minska kostnader, slöseri, ledtider, leveranstider

-förbättra produktivitet, kvalitet, kundnytta,

flexibilitet, flöden och lönsamhet

Toyota Production System • Just-in-time

• Ständig förbättring

• 5S - undvika slöseri

• Ställtidsreduktion

• Standardiserat arbete

• Dragande system

• Kanban

• “Gå och se efter”

• Visuell styrning

• Eliminera lager

• Filosofi

• Principer

• Verktyg

(Womack et al., 1990

Liker, 2004)

Leankomponenter (Pettersen, 2008)

• Kaizen/Ständiga förbättringar

• Ställtidsreduktion

• Just in Time produktion

• Kanban (Behovsstyrd produktion)

• Poka yoke (Felsäkring)

• Heijunka (Produktionsutjämning)

• Standardiserat arbetssätt

• Visuell styrning

• 5S (Ordning och reda)

• Andon (Visualisering av problem)

• Låg orderkvantitet

• Tidsstudier

• Eliminering av slöseri

• Lagerreduktion

• Leverantörssamverkan

•Taktad produktion

•TPM/Förebyggande underhåll

•Jidoka/Autonomation

•Statistisk processtyrning (SPS)

•Teamorganisation

•Bemanningsreduktion

•100% inspektion

•Layout justeringar

•Hoshin kanri (Måldelning)

•Förbättringsgrupper

•5 varför (Grundorsaksanalys)

•Värdeflödesanalys/flödeskartläggning

•Utbildning

•Delaktighet

•Flexibel bemanning

•Ledtidsreduktion

•Process synkronisering

•Produktionsceller

Leankomponenter (Pettersen, 2008)

• Kaizen/Ständiga förbättringar

• Ställtidsreduktion

• Just in Time

• Kanban (Behovsstyrd produktion)

• Poka yoke (Felsäkring)

• Heijunka (Produktionsutjämning)

• Standardiserat arbetssätt

• Visuell styrning

• 5S (Ordning och reda)

• Andon (Visualisering av problem)

• Liten batchstorlek

• Tidsstudier

• Eliminering av slöseri

• Lagerreduktion

• Leverantörssamverkan

• Taktad produktion

•TPM/Förebyggande underhåll

•Jidoka/Autonomation

•Statistisk processtyrning (SPS)

•Teamorganisation

•Bemanningsreduktion

•100% inspektion

•Layout justeringar

•Hoshin kanri (Måldelning)

•Förbättringsgrupper

•5 varför (Grundorsaksanalys)

•Värdeflödesanalys/flödeskartläggning

•Utbildning

•Delaktighet

•Flexibel bemanning

•Ledtidsreduktion

•Process synkronisering

•Produktionsceller

Vad säger litteraturen om

leanimplementeringar?

• Det är stor skillnad mellan olika organisationer,

på vad som anses vara lean, och hur man

arbetar med implementeringen av lean

• Oftast positiva effekter på effektivitet, logistik,

produktivitet, kostnader och kvalitet

• Det finns ett begränsat antal empiriska studier

om arbetsmiljön och hälsotillståndet, och

relativt många kritiska studier

Hållbarhet

• I fem av de sju organisationerna har högsta

chefen bytts ut

• De nya cheferna har avbrutit eller dragit ner

satsningarna på lean

• Det finns otillräckligt ägarskap från

politiker och högsta ledningen för

leansatsningarna

Arbetsmiljökonsekvenser

• Anställda som arbetat med lean i organisationer

som dragit ner sina satsningar var frustrerade och

upplevde en signifikant försämrad arbetsmiljö

• De anställda som arbetade i uthålliga

organisationer upplevde signifikant förbättrad

arbetsmiljö. Speciellt nöjdhet, tydlighet,

delaktighet och chefsnärvaro förbättrades

Arbetsmiljökonsekvenser

• Resultaten beror på målet med lean, vilket innehåll som

lean ges, det sätt som lean implementeras på samt det

sammanhang som organisationen finns i

• För vissa personer blev det bättre arbetsinnehåll och

bättre möjligheter att arbeta med problemlösning samt

lag/teamarbete

• Chefers deltagande i möten ger socialt stöd, synlighet och

visualisering av ledningsarbetet och av verksamheten

• Ofta samverkar ett positivt arbetsklimat med lärande,

hälsa och innovativitet

Vad pekar våra resultat på?

• Lean kan fungera som en positiv

förändringsmotor, också för arbetsförhållanden,

men detta kommer inte automatiskt. Det krävs

bl a en helhjärtad satsning, också på

arbetsförhållanden. Vidare krävs ett personal-,

produktions- och utvecklingsorienterat

ledarskap, struktur, delaktighet, ägarstöd,

partssamverkan och långsiktig uthållighet

Friska företag utmärks av

• Närvarande ledarskap

• Positiv inställning till kompetensutveckling

• Bra kommunikation, feedback till

medarbetarna och forum för alla att göra sin

röst hörd

• Möjlighet att byta arbetsuppgifter

• Chefen prioriterar arbetsuppgifterna när det

är mycket att göra

• Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete

(Vingård et al., 2014)

Arbetsmiljöförbättringar i vården

ger dubbel nytta

• Färre personer blir sjuka och färre slutar arbeta

• Personaltillgången förbättras

• Frisk personal gör ett bättre jobb

• Belastningen på vården från egen personal

minskar

• Resultatet blir mer personal och färre patienter

• VARFÖR SATSAR INTE VÅRDEN MEST

PÅ GOD ARBETSMILJÖ?

Svetsning – många

arbetsmiljörisker

Många

arbetsmiljörisker,

och ett samtidigt

behov av kvalitet

och produktivitet svetsrök

ergonomiska problem

arbetsställning visirposition

strålning

värme

ljus

buller

Inköparnas val av svetsvisir? • Köpa svetsvisir för 300 kr eller för 3000 kr?

Speedglas®

Automatglas, Koldioxidreduktion

Sidofönster, Värmereflekterande front

Koldioxidreduktionen

Svetsvisir

• Automatiska svetsglas sparar arm- och

nickrörelser

• Sidofönster ökar säkerheten, mindre

instängd, naturligare rörelsemönster

• Minskad återandning av koldioxid ger

minskad puls och andningsfrekvens,

mindre värme och fukt samt bättre

komfort

LCC-Life Cycle Cost

för svetsvisir

Avancerat Traditionellt

• Personalkostnad 350 kr/tim 350 kr/tim

• Kringutrustning 150 kr/tim 150 kr/tim

• Svetsvisir (3000 kr) 0,5 kr/tim (300 kr) 0,05 kr/tim

• Systemkostnad 500,50 kr/tim 500,05 kr/tim

• Produktivitet 110 enheter/tim 100 enh/tim

• Kostnad/enhet 4,55 kr/enhet 5,00 kr/enhet

Visirkostnaden ökar systemkostnaden med 0,1%, men produktiviteten ökar med 10% och totalkostnaden per visir minskar med 9%.

Hur kan man argumentera för

arbetsmiljöförbättringar?

• Arbetsmiljöåtgärder i ett stålverk blev lönsamma. Kvalitetsförbättringar svarade för 59%, bättre produktivitet för 39% och minskade personalkostnader för 2% av den totala vinsten.

(Abrahamsson, 2000)

Kompetenscentret för

företagshälsovård

www.fhvforskning.se

Magisterutbildning i Ergonomi och MTO börjar augusti 2016, med ansökan 15 april

Magisterutbildning i Teknik, hälsa och

arbetsmiljöutveckling börjar augusti 2015, med ansökan 15 april

(Dessa kvalificerar för att bli certifierad

europaergonom)

Se http://www.kth.se/sth/utbildning/master-

och-magisterutbildning-1.13032

Uppdragsutbildningar KTH

• Kvalitet och strategiska utmaningar

för företagshälsovården, 3 hp

• Verksamhetsutveckling och

kunddialog inom företagshälsovården,

4,5 hp

Utbildningar

• Googla på KTH och Arbetsmiljö

• Googla på KTH och Ergonomi

• Googla på KTH, Företagshälsovård och

Uppdragsutbildning

Referenser

• Axelsson, JRC. Quality and ergonomics – towards successful

integration. Doctoral thesis, Dissertation No 616, Quality and Human

Systems Engineering, Linköping University, Linköping, 2000.

• Bergman, B. och Klefsjö, B. Kvalitet från behov till användning.

Studentlitteratur, Lund, 2001.

• Falck, A-C. Ergonomics Methods and Work Procedures in Car

Manufacturing for Improvement of Quality, Productivity and Health at

Work. Doktorsavhandling nr 2959, Chalmers tekniska högskola, 2009.

ISSN 0346-718X.

• Eklund, J. and Yeow, P. Integrating ergonomics and quality concepts.

In Wilson and Sharples, Evaluation of human work. 2015.