Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp
inom cancersjukvården
RektalcancerNationell kvalitetsrapport för år 2015 fr̊an Svenska Kolorektalcancerregistret
maj 2016
Regionalt cancercentrum, Norr
Norrlands universitetssjukhus
SE-901 85 UMEÅ
ISBN 91-89048-66-0
2 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
mailto:[email protected]
Inneh̊allsförteckning
Inneh̊allsförteckning
1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
2 Organisation av styrgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2.1 Ledningsgrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2.2 Kirurgrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2.3 Onkologrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2.4 Patologrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2.5 Radiologrepresentant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2.6 Seniorrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2.7 Patientrepresentanter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
2.8 Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Ume̊a . . . . . . . . . . . . . 7
2.9 RCC:s representanter i styrgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
3 Förklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
4 Cancerregisterdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
5 Kvalitetsregisterdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
6 Utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
7 Behandling och operation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
8 Tumörstadium, operationsfynd och PAD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72
9 Postoperativa komplikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91
10 Fortsatt planering och behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108
11 Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119
12 Publikationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146
13 Påg̊aende forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155
3
1 Inledning
1 InledningData rörande rektalcancer började registreras 1995 och detta är den 34:e rektalcancerrapporten
fr̊an Svenska Kolorektalcancerregistret. Här redovisas data kring de patienter som diagnostice-
rades 2015 samt uppföljning efter 3 och 5 år, d.v.s. patienter diagnosticerade 2012 och 2010.
Rektalcancerdelen av registret inkluderar nu totalt ca 36 000 patienter. Liksom de senaste åren,
har vi mycket god täckningsgrad (ca 98 procent).
Den övergripande m̊alsättningen för oss som arbetar med kolorektalcancerregistret är att för-
bättra för de individer som drabbas av kolorektal cancer. Denna rapport vänder sig därför i första
hand till professionen med syftet att ge underlag för att utvärdera sin egen verksamhet samt
regionalt kvalitetsarbete. Många figurer och tabeller redovisas p̊a klinikniv̊a och förhoppningen
är att detta skall stimulera till interna diskussioner om förändringar över tid och vart man vill
n̊a. Främst skall varje enhet kunna följa sin egen utveckling. Jämförelser med riksgenomsnitt
och andra behandlande enheter kräver kunskap om potentiella störfaktorer s̊asom exempelvis
case-mix.
Data i rapporten är ej primärt tänkta att användas som ekonomiska styrmedel. Vi hoppas där-
emot att skillnader kan inspirera till givande diskussioner om potentiella samband som kan
utveckla v̊arden vidare. Synbart enkla skillnader i exempelvis reoperationsfrekvens, v̊ardtid och
recidiv kan ofta upplevas mer intressanta om de kopplas till andra parametrar s̊asom överlev-
nad, återinläggningsfrekvens och surrogatm̊att p̊a kirurgisk kvalitet. Din kliniks egna data som
inte framg̊ar av denna rapport kan Du f̊a fr̊an Ditt regionala cancercentrum eller direkt genom
inloggning i INCA. De kvalitetsvariabler som presenteras i form av process- och effektm̊att har
väckt mycken diskussion och vi vill uppmana till att vi h̊aller diskussionen vid liv. Det är viktigt
att varje klinik begrundar sina data och förhoppningsvis levererar bättre siffror nästa år som ett
led i kvalitetsarbetet.
Täckningsgraden för inrapportering är genomg̊aende är mycket hög vilket är glädjande, men
täckningsgraden för uppföljningsblanketten är alldeles för l̊ag i en region. Inrapportering av
utfallsdata m̊aste vara ett minimikrav vid handläggning av patienter med rektalcancer och är en
förutsättning för kvalitetsförbättring. Det är först̊as minst lika viktigt att data som läggs in är
korrekta. Styrgruppen är övertygad om att validiteten höjs om data förs in löpande i processen.
Inte minst gäller det radiologiska fynd och operationsfynd. Registrering och kvalitetsarbete m̊aste
vara en naturlig del i den kliniska vardagen.
Det kan uppst̊a tveksamheter ang̊aende definitionen av en variabel vid registrering. Använd d̊a
informationsfunktionen genom att högerklicka p̊a ”i-knappen” och om det inte hjälper, fr̊aga din
regionalt ansvariga. Nationellt registeransvariga försöker även löpande förbättra den manual som
ligger p̊a INCA:s hemsida. Strukturerade, standardiserade protokoll för PAD-svar, röntgenutl̊a-
tande och även operationsberättelser torde underlätta en prospektiv och korrekt registrering.
Avseende strukturerade PAD-svar och radiologisvar är formulär utarbetade. I skrivande stund
är alla tekniska lösningar ännu inte p̊a plats i INCA-plattformen, men tanken är att formulären
ska introduceras innevarande år.
Det är av stor vikt att kvalitetsdata kan tas ut s̊a snabbt och lätt som möjligt för att alla
kliniker ska kunna använda data i sitt kliniska kvalitetsutvecklingsarbete. Ju mer man lokalt har
användning för data, desto större chans är det att data kommer in. Styrgruppen arbetar p̊a att
f̊a fram mallar för online-uttag av vissa data, till att börja med de effekt- och processm̊att som
är utvalda som kvalitetsindikatorer. Om dessa data ska kunna användas förutsätter det dock att
inrapporteringen sker prospektivt s̊a data blir robusta vid punktmätning.
Vi g̊ar en spännande tid till mötes inom rektalcancerv̊arden med ökad användning av laparoskopi
och utvärdering av andra innovativa tekniker s̊asom transanal-TME och robotassisterad laparo-
skopi. Delvis ändrad timing m.m. av neoadjuvant och adjuvant behandling förväntas, liksom nya
4 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
onkologiska metoder. Organbevarande behandling m̊aste införas kontrollerat och i studieform.
S̊aväl radiologin och patologin utvecklas fort. Standardiserat v̊ardförlopp kommer förkorta v̊ara
v̊ardkedjor. I denna föränderliga värld f̊ar vi dock inte glömma att kirurgisk precision ännu är
helt central för att uppn̊a goda resultat. V̊art gemensamma register ger unika möjligheter att
följa och utvärdera utvecklingen om vi hjälps åt att registrera med hög kvalitet.
Denna sammanställning är framtagen av nationella kvalitetsregistergruppen i samarbete med och
Barbro Hellquist och statistikergruppen vid Regionalt Cancercentrum Norr, Ume̊a. Rapporten
baseras p̊a datauttag fr̊an Nationellt kvalitetsregister för rektalcancer p̊a INCA-plattformen 2016-
04-02.
För den vetgirige finns även motsvarande rapport för koloncancer. Denna återfinns p̊a
http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/tjock--och-andtarm/kvalitetsregister/
. Där återfinns även en ”onkolog-rapport”, med utförligare detaljer kring v̊ara patienters onkolo-
giska behandling samt nu även en ”patient-rapport”som i första hand vänder sig till allmänheten.
Kommentarerna kan i vissa fall uppfattas ha fokus p̊a det som bör förbättras, men det bör
understrykas att det överlag är imponerande siffror p̊a populationsniv̊a. Vi hoppas att denna
rapport motsvarar Era förväntningar. Förhoppningsvis finns här intressanta fynd för varje enskild
kirurg! Återigen ser vi gärna kommentarer till rapporten av s̊aväl positiv som negativ karaktär,
d̊a ett m̊al är att förbättra även rapporten successivt.
Trevlig läsning!
För styrgruppen,
Karl Kodeda
Göteborg
5
2 Organisation av styrgrupp
2 Organisation av styrgrupp
2.1 Ledningsgrupp
Ordförande: Ingvar Syk, [email protected]
Forskningsansvarig: Anna Martling, [email protected]
Kolon huvudansvar: Annika Sjövall, [email protected]
Rektum huvudansvar: Karl Kodeda, [email protected]
2.2 Kirurgrepresentanter
Anna Martling och Annika Sjövall, Stockholm/Gotlandregionen
Helgi Birgisson och Kenneth Smedh, Uppsala/Örebroregionen
Niklas Zar och Bärbel Jung, Sydöstra regionen
Ingvar Syk och Gudrun Lindmark, Södra regionen
Karl Kodeda och Stefan Skullman, Västra regionen
Michael Dahlberg och H̊akan Olsson, Norra regionen
2.3 Onkologrepresentanter
Maria Gustafsson-Liljefors, Stockholm/Gotlandregionen
Peter Nygren, Uppsala/Örebroregionen
Maria Albertsson och Karin Adolfsson, Sydöstra regionen
Anders Johnsson, Södra regionen
Susanne Ottosson, Västra regionen
Ingrid Ljuslinder, Norra regionen
2.4 Patologrepresentanter
Siv Doré, Linköpins Universitetssjukhus, Linköping
2.5 Radiologrepresentant
Lennart Blomqvist, Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm
Peter Kälebo, Röntgenkliniken Sahlgrenska Universitetssjukuset, Göteborg.
2.6 Seniorrepresentanter
Bengt Glimelius, Uppsala/Örebroregionen
2.7 Patientrepresentanter
Christina Christoffersson, Växjö (ILCO)
Fredrik Hopfgarten, Söderhamn, (Mag- och tarmförbundet)
6 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
2.8 Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Ume̊a
2.8 Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Ume̊a
Gunilla Andersson, Koordinator, [email protected]
Lena Nathanaelsson, Statistiker (kolon), [email protected]
Barbro Hellquist, Statistiker (rektum), [email protected]
Utvecklingsteam norr, kontaktperson produktägare [email protected]
2.9 RCC:s representanter i styrgruppen
Erik Holmberg, RCC Väst
Lena Damber, nationell samordnare, kvalitetsregistren för cancer
3 FörklaringarDe sjukhus som opererar färre än tio patienter ing̊ar i den vidare presentationen i gruppen
”Övriga”. För 2015 ing̊ar följande sjukhus i denna grupp: Alings̊as, Avesta, Eksjö, Hudiksvall,
Karlskoga, Kungälv, Lidköping, Ljungby, Lycksele, Norrtälje, Skellefte̊a, Sollefte̊a, Södertälje,
Torsby, Trelleborg, Visby, Värnamo, Ystad. Av dessa har dock 4 endast en patient registrerad
p̊a sitt sjukhus och i sammanställningen kan även finnas oväntade fynd av polypcancer.
Följande operationstyper ing̊ar i ”resecerade fall”: Främre resektion (AR), Hartmanns ope-
ration (HA) och abdominoperineal rektumexcison (APE). APE i tidigare rapporter benämnd
abdominoperineal rektumamputation (APR).
Registret har b̊ade 3- och 5-̊arsuppföljning. De som inte behöver följas upp är de som har
n̊agot av följande ifyllt i anmälan: Terapeutisk åtgärd = Nej, Kirurgisk åtgärd = Enbart stent,
Utförd operation = Laparotomi utan resektion, Utskriven till = Avliden och Död inom 30 dagar
= Ja.
Det kan tyckas märkligt att slumpvariation nämns som tänkbar förklaring p̊a sina h̊all i rap-
porten d̊a materialet inte baseras p̊a n̊agot slumpvis urval utan p̊a totala antalet observationer
under en tidsperiod. Dock kan det finnas en slumpvariation över tid och extremvärden är därför
troligare för ”sällanhändelser” och för sjukhus med l̊ag patientvolym. I n̊agra fall har vi därför
valt att redovisa data för flera konsekutiva år s̊a att patientvolymen blir högre.
Nytt i årets rapport är angivande av ”nämnare”i flera figurer. Detta för att läsaren skall kunna
ifr̊agasätta urval/bortfall till analysen p̊a ett kritiskt sätt. Tillsammans har vi större möjligheter
att upptäcka felaktigheter! Med hjälp av procentsatsen p̊a y-xeln f̊ar läsaren även enkelt en grov
uppskattning av antalet fall/händelser i sin region Vänligen bortse fr̊an barnsjukdomen att det
i vissa fall är kan vara täljaren som anges. . .
Sedan n̊agra år har vi presenterat s.k. funnel-plots där sjukhus med mindre volym har ett
bredare konfidensintervall. Som synes ligger sjukhus med större volym, och högre statistisk sä-
kerhet till höger där konfidensintervallen är smalare. Enkelt uttryckt bör alla ”h̊alla sig inom
tratten”. Vi har valt att sätta ut 95- och 99-procentiga konfidensintervall, där det senare är
streckat. I dessa figurer representerar röda linjen m̊alniv̊an för respektive parameter och svarta
linjen genomsnittet i Sverige.
Vi har vidare valt att endast sätta ut en förklarande siffra för de enheter som ligger utanför
99-iga konfidensintervallet (siffrorna g̊ar annars p̊a varandra och blir oläsbara). Siffran för ditt
sjukhus finner du i tabell 1. Du kan i de flesta fall identifiera var Ditt sjukhus befinner sig i
grafen genom att se p̊a patientvolym p̊a x-axeln och p̊a värdet av den undersökta variabeln p̊a
y-axeln. Dessa data återfinns i de flesta fall i angränsande tabell.
Även i flera andra figurer har valt att sätta ut respektive m̊alniv̊a med röd streckad linje.
7
3 Förklaringar
Tabell 1. Sjukhusnamn och
nummer till funnel-
plots
Sjukhus Nummer
Blekingesjukhuset 1
Bor̊as 2
Danderyd 3
Ersta 4
Eskilstuna 5
Falun 6
Gävle 7
Halmstad 8
Helsingborg 9
Jönköping 10
Kalmar 11
Karlstad 12
Karolinska 13
Kristianstad 14
Linköping 15
Mora 16
Norrköping 17
NU-sjukv̊arden 18
Nyköping 19
Sk̊anes univsjh 20
Skövde 21
St Görans 22
Sunderbyn 23
Sundsvall 24
Södersjukhuset 25
Ume̊a 26
Uppsala 27
Varberg 28
Västervik 29
Väster̊as 30
Växjö 31
Örebro 32
Örnsköldsvik 33
Östersund 34
Östra sjukhuset 35
Övriga 36
Tabell 1.
8 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
4 Cancerregisterdata
1970 1980 1990 2000 2010
0
200
400
600
800
1000
1200
1970 1980 1990 2000 2010
0
200
400
600
800
1000
1200
Män Kvinnor
Figur 1. Antal fall i Sverige 1970-2014
Figur 1. Dessa data kommer fr̊an cancerregistret och som framg̊ar diagnosticeras n̊agot högre
andel män och totalt varje år kring 2000 patienter med rektalcancer. Bland dessa kan det finnas
obduktionsfall, n̊agot vi valt att inte ha med i kvalitetsregistret. Cancerregistret registrerar dess-
utom även polyper med höggradig dysplasi samt andra tumörformer medan vi endast har med
invasivt adenocarcinom i rektum. S̊aledes finns en diskrepans mellan antalet fall i cancerregistret
och antalet fall i kolorektalcancerregistret som är p̊a n̊agra procent.
1970 1980 1990 2000 2010
0
10
20
30
40
50
1970 1980 1990 2000 2010
0
10
20
30
40
50
Incidens Mortalitet
Figur 2. åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 inv̊anare i Sverige 1970-2014, män
9
4 Cancerregisterdata
1970 1980 1990 2000 2010
0
10
20
30
40
50
1970 1980 1990 2000 2010
0
10
20
30
40
50
Incidens Mortalitet
Figur 3. åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 inv̊anare i Sverige 1970-2014, kvinnor
Figur 2-3. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet förefaller nu stabil sedan 15 år om
inte data delas upp p̊a subgrupper, Det blir intressant att följa utvecklingen framöver när scre-
ening ökar. Ser vi redan en antydan till effekt p̊a incidens i gruppen
1970 1980 1990 2000 2010
0
5
10
15
20
25
30
1970 1980 1990 2000 2010
0
5
10
15
20
25
30
Incidens Mortalitet
Figur 4. åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 inv̊anare i Sverige 1970-2014, ålder
< 80 år, män
1970 1980 1990 2000 2010
0
5
10
15
20
25
30
1970 1980 1990 2000 2010
0
5
10
15
20
25
30
Incidens Mortalitet
Figur 5. åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 inv̊anare i Sverige 1970-2014, ålder
< 80 år, kvinnor
11
4 Cancerregisterdata
1970 1980 1990 2000 2010
0
50
100
150
200
250
1970 1980 1990 2000 2010
0
50
100
150
200
250
Incidens Mortalitet
Figur 6. åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 inv̊anare i Sverige 1970-2014, ålder
≥ 80 år, män
1970 1980 1990 2000 2010
0
50
100
150
200
250
1970 1980 1990 2000 2010
0
50
100
150
200
250
Incidens Mortalitet
Figur 7. åldersstandariserad incidens och mortalitet per 100 000 inv̊anare i Sverige 1970-2014, ålder
≥ 80 år, kvinnor
12 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
5 Kvalitetsregisterdata
Tabell 2. Tabellsammanfattning uppdelat p̊a kön, 2015 års patienter
Män Kvinnor Totalt Sida
Antal 1297 817 2114 17
Täckningsgrad, anmälan (%) - - 98.5 14
(75-100)
Komplett staging, opererade (%) 97 97 97 36-37
(82-100) (80-100) (86-100)
Preop MDT, elekt op ej end polypektomi (%) 98 96 97 42-44
(82-100) (67-100) (79-100)
Antal opererade 911 569 1480 51-54
70 70 70
Antal resecerade 836 503 1339 56
64 62 63
Perop tarmperforation, resecerade 2013-2015(%) 4.7 4.3 4.6 64-66
(0-17) (0-15) (0-15)
Ackrediterad och/eller specinr, resecerade (%) 99 99 99 71
(86-100) (50-100) (83-100)
Radikalt op enligtPAD/kir, resecerade M0 (%) 94 94 94 72-75
(50-100) (50-100) (67-100)
Undersökta körtlar >=12, resecerade(%) 88 87 87 85-87
(50-100) (50-100) (50-100)
Postop mort inom 30 dagar, 2013-2015, (%) 1.8 0.8 1.4 101-107
(0-6) (0-8) (0-4)
Medianv̊ardtid (dagar), opererade 9 8 8 108-109
(4-16) (4-11) (4-16)
Postop bedömning i MDT-grupp, op och end polypektomi (%) 95 95 95 110-111
(60-100) (50-100) (57-100)
Adjuvant beh planerad, resecerade stadIII 2012-2014,
5 Kvalitetsregisterdata
Tabell 3. Antal registrerade fall samt täckningsgrad, 2015
Antal registrerade fall Täckningsgrad (%)
Stockholm/Gotland 304 99
Uppsala/Örebro 466 100
Sydöstra 213 94
Södra 408 100
Västra 387 100
Norra 176 98
Totalt 2169 98
Tabell 3. Denna tabell anger nämnaren i de analyser som fortsättningsvis presenteras p̊a regi-
onniv̊a avseende alla diagnostiserade fall. Täckningsgraden är beräknad gentemot cancerregistret
med selektion för ICD-10 C20.9 samt PAD 096 och 996. Som nämnts i kommentar till figur 1
ing̊ar ej obduktionsfynd eller höggradig dysplasi.
Detta är överlag mycket bra! Samtliga vidare analyser bygger p̊a att vi har en s̊a komplett
täckningsgrad som möjligt av diagnostiserade patienter. Av erfarenhet vet vi att alla regioner p̊a
sikt uppn̊ar närmare 100 % täckningsgrad. Eftersom arbetet tids nog änd̊a görs är det v̊ar starka
rekommendation och önskan att det prioriteras före slutdatum. Dessutom är det helt centralt
med hög täckningsgrad för att vi som arbetar med att analysera data skall kunna återrapportera
p̊a ett adekvat sätt. Sydöstra regionen m̊aste nog tolka de data som presenteras i denna rapport
med vetskap om att ett systematiskt bortfall kan föreligga. När vi inför återrapportering online
och i automatiska nyhetsbrev kommer det förhoppningsvis bli lättare för beslutsfattare att pri-
oritera en löpande inrapportering med hög validitet.
Tabell 4. Antal fall som f̊att adjuvant onkologisk behandling samt täckningsgrad för dessa, 2014-2015. Täck-
ningsgraden beräknas utifr̊an de som f̊att preop str̊albehandling och eller preop cyt samt de där
adjuvant behandling planerats
Antal fall 2014 Täckn.grad 2014 (%) Antal fall 2015 Täckn.grad 2015 (%)
Stockholm/Gotland 150 100 142 88
Uppsala/Örebro 222 100 217 77
Sydöstra 117 100 66 58
Södra 179 99 125 60
Västra 169 89 173 79
Norra 100 100 56 58
Totalt 937 98 779 72
Tabell 4. Det är tydligt att inrapporteringen av onkologisk behandling släpar efter. En orsak
kan vara att det finns patienter som behandlas mer än sex m̊anader efter kirurgi, varför det är
sv̊art att f̊a en lika bra täckning för onkologisk behandling som för kirurgisk eftersom vi tidiga-
relagt publiceringen av årsrapporter. Vidare efterfr̊agar vi inte onkologdata till det datum vi tar
ut data för denna rapport. Vg se onkolograpporten för detaljer.
http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/tjock--och-andtarm/kvalitetsregister/
14 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
Tabell 5. Antal registrerade uppföljningar samt täckningsgrad, 2010 samt
2012 års opererade patienter
Antal registrerade fall Täckningsgrad (%)
Stockholm/Gotland 530 99
Uppsala/Örebro 688 99
Sydöstra 342 97
Södra 550 95
Västra 614 74
Norra 265 96
Totalt 2989 93
Tabell 5. Se tabell 3. En förutsättning för att kunna tolka och jämföra uppföljningsdata är en
hög täckningsgrad. Att som i västra regionen inte rapportera uppföljning p̊a 26 % av patienterna
är INTE acceptabelt. Som synes i Figur 111 är detta ett problem för alla sjukhus i regionen där
rektalcancer opereras i nuläget. Uppföljningsdata härifr̊an är inte tillförlitliga. Vi skulle rekom-
mendera att sjukhusen kontinuerligt under året rapporterar in uppföljningsdata tre respektive
fem år efter operation och inte väntar till nästa årsskifte.
Även om allt inte är med i årets rapport är det viktigt att det som inte rapporterats in i tid
görs i efterhand. Data i registret är ”levande” och korrigerbara. Varje uttag, inklusive det till
denna rapport, f̊ar därför ses om en ”̈ogonblicksbild”. Dock används data flitigt efter uttaget för
rapporten varför saknade uppgifter och felaktigheter skall åtgärdas.
15
5 Kvalitetsregisterdata
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal %
Norrköping
Sundsvall
Linköping
Övriga
Jönköping
S:t Göran
Växjö
Sverige
Södersjukhuset
Skånes univsjh.
Ersta
Danderyd
Karolinska
Uppsala
Eskilstuna
Nyköing
Karlstad
Örebro
Västerås
Falun
Mora
Gävle
Västervik
Oskarshamn
Halmstad
Helsingborg
Karlskrona
Kristianstad
Varberg
Östra sjukhuset
Borås
Trollhättan
Skövde
Örnsköldsvik
Östersund
Umeå
Skellefteå
Sunderbyn
43
30
64
80
59
33
39
2203
84
143
47
61
75
74
29
28
55
67
71
47
23
61
14
36
37
85
43
56
36
141
58
78
53
12
33
37
14
31
83.7
93.3
95.3
96.2
96.6
97
97.4
98.5
98.8
99.3
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Figur 8. Antal fall och täckningsgrad, 2015.
Figur 8. Detta är en viktig kvalitetsparameter och som synes uppn̊ar flertalet sjukhus 100 %! De
f̊a som inte gör det m̊aste sträva efter detta m̊al framöver. Sjukhusen i gruppen ”̈ovriga” opererar
färre än tio patienter per år (specificeras i rapportens inledande sidor). Styrgruppen anser att
ett s̊a litet antal inte g̊ar att redovisa p̊a ett tillförlitligt sätt. Vi har därför valt att ”bunta ihop”
dem s̊a man f̊ar en uppfattning av hur det g̊ar p̊a dessa sjukhus. Är inrapporteringsgraden under
80 % p̊a ett sjukhus anser vi det inte heller vara möjligt att bedöma kvalitén.
16 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal %
Övriga
Uppsala
Nyköping
Norrköping
Gävle
Västerås
Helsingborg
Borås
Västervik
St Görans
Östra sjukhuset
Sunderbyn
Eskilstuna
NU−sjukvården
Mora
Jönköping
Halmstad
Södersjukhuset
Östersund
Örebro
Skövde
Kalmar
Danderyd
Varberg
Umeå
Falun
Blekingesjukhuset
Sundsvall
Växjö
Kristianstad
Örnsköldsvik
Skånes univsjh
Ersta
Karlstad
Linköping
Karolinska
Sverige
50
90
35
39
70
82
76
61
17
40
159
40
34
87
25
60
40
2114
82
31
77
58
40
62
39
56
53
47
35
31
55
14
155
52
53
66
103
28
50
54.3
59
61.4
62.2
63.2
63.9
64.7
65
67.3
67.5
67.6
67.8
68
70
70
70
70.7
71
71.4
72.4
72.5
74.2
74.4
75
75.5
76.6
77.1
77.4
78.2
78.6
79.4
80.8
81.1
81.8
89.3
Figur 9. Antal och andel opererade, 2015
Figur 9. Möjligen mer relevant att studera andel resecerade patienter. Vänligen se figur 50-56.
Notera att skillnaden i totaler för figur 8 och figur 9 beror p̊a att urvalet till figur 8 är baserat p̊a
diagnos̊ar och urvalet till figur 9 är baserat p̊a start̊ar. (Start̊ar sätts i första hand till operations̊ar
och där detta saknas diagnos̊ar.)
17
5 Kvalitetsregisterdata
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
0
200
400
600
800
1000
1200
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
0
200
400
600
800
1000
1200
Ant
al p
atie
nter
sjukhus som opererar 25
Figur 10. Antal operationer med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, uppdelat p̊a
små, mellanstora och stora volymer, 1996-2015
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
0
5
10
15
20
25
30
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
0
5
10
15
20
25
30
Ant
al s
jukh
us
sjukhus som opererar 25
Figur 11. Antal sjukhus som opererat med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, upp-
delat p̊a små, mellanstora och stora volymer, 1996-2015
Figur 10-11. Här illustreras tydligt en centraliseringstendens. Det är väldigt f̊a patienter som
idag opereras p̊a enheter med riktigt l̊ag volym. Notera att ett sjukhus ena året kan vara högvo-
lymssjukhus och nästa år mellanvolymssjukhus beroende p̊a variation i patientvolym.
18 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
Tabell 6. Målniv̊a för poängbedömning
poäng
Selektering 0 -1 -2 -3 -4 -5 -6
Effektm̊att
A Resecerade*, M0 ≥90% 80-89% 70-79%
5 Kvalitetsregisterdata
Tabell 7. Poängbedömning, effektmått
A B C D E F G
Blekingesjukhuset 0 −1 −2 0 0 −3 0Bor̊as 0 0 0 0 0 −2 −1Danderyd 0 −2 0 0 0 −2 −1Ersta 0 0 0 0 0 −2 0Eskilstuna 0 −1 −1 0 0 0 0Falun 0 0 −1 0 0 −3 −2Gävle 0 −1 −1 0 0 −1 0Halmstad 0 0 −2 0 0 −2 −2Helsingborg −1 0 0 0 0 −2 0Jönköping 0 0 −1 −1 −1 −1 0Kalmar −1 −1 −2 0 0 −3 0Karlstad −1 −1 −1 0 0 −2 −1Karolinska 0 −2 −2 0 0 −3 0Kristianstad 0 −3 −1 0 0 −2 0Linköping 0 0 −2 0 0 −2 −1Mora −1 −4 0 0 0 −3 −1Norrköping 0 −1 −2 −1 −1 −3 0NU-sjukv̊arden 0 0 −1 0 0 −2 0Nyköping 0 −1 −3 0 0 −3 −1Sk̊anes univsjh 0 −1 −1 0 0 −3 0Skövde 0 −1 −2 −1 −1 −3 0St Görans 0 −1 0 0 0 −1 0Sunderbyn 0 −1 −2 0 0 0 0Sundsvall 0 −1 −1 0 0 −2 0Södersjukhuset 0 0 0 0 0 −2 0Ume̊a 0 −1 −1 0 0 −3 0Uppsala −1 0 −1 0 0 −2 −1Varberg 0 −1 −1 0 0 0 0Västervik −1 −3 −2 0 0 −3 0Väster̊as 0 0 0 0 0 0 0Växjö 0 0 0 0 0 −3 0Örebro 0 −3 −2 0 0 −2 0Örnsköldsvik −1 −2 0 −2 −2 −2 0Östersund 0 0 −1 0 0 −3 0Östra sjukhuset 0 −1 −1 0 0 −3 −1Övriga −3 −3 −2 0 0 −2 −1
20 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
Tabell 8. Poängbedömning, processmått
H I J K L M N O P Q R S T U
Blekingesjukhuset −3 0 −1 −3 0 0 0 0 −1 −1 0 0 0 0Bor̊as −3 −2 −2 −3 0 0 0 0 −2 0 0 0 −1 −3Danderyd −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −2 −3 0 0 0 0Ersta −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −1 0 0 0 0 −1Eskilstuna −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −2 0 0 0 0 0Falun −3 0 0 −3 0 −1 0 0 −2 0 0 0 −3 0Gävle −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −1 0 0 0 −1 0Halmstad −3 −1 0 −3 0 0 0 0 −2 −3 −1 0 −3 −2Helsingborg −3 −2 −2 −3 0 0 0 0 0 −3 −1 0 −2 0Jönköping −3 −2 0 −3 −2 0 0 0 −2 −3 0 0 −1 −2Kalmar −3 −2 0 −3 0 0 0 0 0 −3 0 0 0 −1Karlstad −3 −2 0 −3 0 0 −1 0 −3 −3 −1 0 0 −2Karolinska −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −2 −2 0 0 −2 −2Kristianstad −3 0 0 −3 0 0 0 0 0 0 0 0 −3 0Linköping −3 −2 −4 −3 −2 0 0 0 −2 −3 0 0 0 −1Mora −3 0 0 −3 0 0 0 0 −3 −2 0 0 0 0Norrköping −3 −2 −4 −3 −3 0 0 0 0 0 −1 0 −2 0NU-sjukv̊arden −3 −2 −3 −3 0 0 0 0 −2 −2 0 0 −1 −3Nyköping −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −4 −3 −1 0 −3 0Sk̊anes univsjh −3 −2 −3 −3 −1 0 0 0 −2 −2 −1 0 −1 −2Skövde −3 −2 −4 −3 0 0 0 0 −2 −1 −1 0 0 −3St Görans −3 0 0 −3 −1 0 0 0 0 −1 0 0 −3 0Sunderbyn −3 −2 0 −3 0 0 0 0 0 −3 −1 0 0 −2Sundsvall −3 −2 −4 −3 −2 0 0 0 −4 −3 0 0 −3 0Södersjukhuset −3 −2 0 −3 −1 0 0 0 −1 −2 0 −1 −3 −1Ume̊a −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −2 −2 0 0 −3 0Uppsala −3 −2 0 −3 0 0 0 0 −1 0 −1 0 0 −1Varberg −3 −1 −1 −3 0 −1 0 0 −1 −2 0 0 −3 −3Västervik −3 −2 −1 −3 0 0 0 −1 −3 −2 −2 0 −2 −2Väster̊as −3 −2 0 −3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Växjö −3 −2 −3 −3 −1 0 0 0 −2 −2 −1 0 −3 −3Örebro −3 −1 0 −3 0 0 0 0 −2 0 0 0 0 0Örnsköldsvik −3 −2 −3 −3 0 0 0 0 −4 0 0 0 −3 0Östersund −3 0 0 −3 0 0 0 0 0 0 −1 0 −3 −2Östra sjukhuset −3 0 0 −3 0 0 0 0 −1 −3 −1 0 0 −3Övriga −3 −2 −3 −3 −1 −1 −2 −2 0 −3 −1 −3 −3 −3
Tabell 6-8 och figur 12-25. Poängbedömningen gjordes om radikalt för n̊agra år sedan. Vi har
valt att redovisa effektm̊att och processm̊att separat. Som framg̊ar av tabell 6 finns en m̊alniv̊a
för varje parameter. Noll poäng ges om ett sjukhus n̊att upp till det satta m̊alet. Målen är högt
satta men inte orealistiska.
Tanken är inte att rangordna sjukhusen utan vara en hjälp i det interna kvalitetsarbetet, förbättra
v̊arden och därmed sina poäng. Sjukhusen är därför ordnade i bokstavsordning och inte poäng-
ordning. Nytt fr̊an förra året är grafer för de senaste åren s̊a att varje enhet och region enkelt
skall kunna följa sin utveckling över tid. Härvid är det viktigt att inte fokusera p̊a totalsumman
och åter igen inte jämföra sig med andra sjukhus utan verkligen granska alla sina respektive
minusposter eftersom de olika parametrarna väger olika tungt ur patientens perspektiv, m̊al-
niv̊aerna är delvis arbiträra och definitivt inte viktade. Vi har därför medvetet inte skrivit ut
totalsumman eller valt att ha samma skala p̊a y-axlarna för de olika regionerna. Vänligen notera
att ledtiderna är anpassade efter m̊alniv̊aerna i det standardiserade v̊ardförloppet även bak̊at i
tiden i dessa grafer, varför de kan skilja sig fr̊an förra årets grafer.
Spridningen i landet p̊a enskilda parametrar, som i flera fall återkommer fr̊an tidigare år, indi-
kerar att det finns förbättringspotential.
21
5 Kvalitetsregisterdata
0
−2
−4
−6
−8
−10
−12
−14
−162012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a
Diagnos
Sverige
Figur 12. Poängsumma effektmått Sverige, 2012-2015
0
−2
−4
−6
−8
−10
−12
−14
−162012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a
sjukhus
Danderyd
Ersta
Karolinska
St Görans
Södersjukhuset
Figur 13. Poängsumma effektmått Stockholm/Gotland, 2012-2015
22 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
0
−2
−4
−6
−8
−10
−12
−14
−162012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a
sjukhus
Eskilstuna
Falun
Gävle
Karlstad
Mora
Nyköping
Uppsala
Västerås
Örebro
Figur 14. Poängsumma effektmått Uppsala/Örebro, 2012-2015
0
−2
−4
−6
−8
−10
−12
−14
−162012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a sjukhusJönköping
Kalmar
Linköping
Norrköping
Figur 15. Poängsumma effektmått Sydöstra, 2012-2015
23
5 Kvalitetsregisterdata
0
−2
−4
−6
−8
−10
−12
−14
−162012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a
sjukhus
Blekingesjukhuset
Halmstad
Helsingborg
Kristianstad
Skånes univsjh
Växjö
Figur 16. Poängsumma effektmått Södra, 2012-2015
0
−2
−4
−6
−8
−10
−12
−14
−162012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a
sjukhus
Borås
Kungälv
NU−sjukvården
Skövde
Varberg
Östra sjukhuset
Figur 17. Poängsumma effektmått Västra, 2012-2015
24 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
0
−2
−4
−6
−8
−10
−12
−14
−162012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
asjukhus
Sunderbyn
Sundsvall
Umeå
Örnsköldsvik
Östersund
Figur 18. Poängsumma effektmått Norra, 2012-2015
25
5 Kvalitetsregisterdata
0
−2
−4
−6
−8
−10
−12
−14
−16
−18
−20
−22
−24
−26
−28
−30
−32
−34
−362012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a
Diagnos
Sverige
Figur 19. Poängsumma processmått Sverige, 2012-2014
−8
−10
−12
−14
−16
−18
−20
−22
−24
−26
−28
−30
−32
−34
−362012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a
sjukhus
Danderyd
Ersta
Karolinska
St Görans
Södersjukhuset
Figur 20. Poängsumma processmått Stockholm/Gotland, 2012-2015
26 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
−8
−10
−12
−14
−16
−18
−20
−22
−24
−26
−28
−30
−32
−34
−362012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a
sjukhus
Eskilstuna
Falun
Gävle
Karlstad
Mora
Nyköping
Uppsala
Västerås
Örebro
Figur 21. Poängsumma processmått Uppsala/Örebro, 2012-2015
−8
−10
−12
−14
−16
−18
−20
−22
−24
−26
−28
−30
−32
−34
−362012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a sjukhusJönköping
Kalmar
Linköping
Norrköping
Figur 22. Poängsumma processmått Sydöstra, 2012-2015
27
5 Kvalitetsregisterdata
−8
−10
−12
−14
−16
−18
−20
−22
−24
−26
−28
−30
−32
−34
−362012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a
sjukhus
Blekingesjukhuset
Halmstad
Helsingborg
Kristianstad
Skånes univsjh
Växjö
Figur 23. Poängsumma processmått Södra, 2012-2015
−8
−10
−12
−14
−16
−18
−20
−22
−24
−26
−28
−30
−32
−34
−362012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
a
sjukhus
Borås
NU−sjukvården
Skövde
Varberg
Östra sjukhuset
Figur 24. Poängsumma processmått Västra, 2012-2015
28 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
−8
−10
−12
−14
−16
−18
−20
−22
−24
−26
−28
−30
−32
−34
−362012 2013 2014 2015
År
Poä
ngsu
mm
asjukhus
Sunderbyn
Sundsvall
Umeå
Örnsköldsvik
Östersund
Figur 25. Poängsumma processmått Norra, 2012-2015
29
5 Kvalitetsregisterdata
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal Median %
Nyköping
Karolinska
Östersund
NU−sjukvården
Blekingesjukhuset
Västerås
Östra sjukhuset
Borås
Örnsköldsvik
Skånes univsjh
Uppsala
Sundsvall
Eskilstuna
Falun
Jönköping
Södersjukhuset
Skövde
Karlstad
Ersta
Linköping
Örebro
Växjö
St Görans
Norrköping
Helsingborg
Danderyd
Kalmar
Halmstad
Varberg
Sunderbyn
Umeå
Mora
Västervik
Gävle
Kristianstad
Övriga
Sverige
25
94
23
63
41
52
127
41
11
125
57
28
28
45
44
63
42
1611
47
44
56
62
24
30
24
50
48
32
31
32
30
43
19
12
48
44
26
0
1.1
4.3
4.8
4.9
5.8
6.3
7.3
9.1
9.6
10.5
10.7
10.7
11.1
13.6
14.3
14.3
14.7
14.9
15.9
16.1
16.1
16.7
16.7
16.7
18
20.8
21.9
22.6
25
26.7
30.2
31.6
33.3
37.5
38.6
46.2
62
56
41
66
49
83
54
48
39
56
48
52
49
45
47
47
52.5
49
42
47.5
55.5
47
44
50.5
56
55.5
45
42
49
37.5
38
44
36
33
33
34.5
34.5
Figur 26. Väntetid fr̊an diagnos till behandlingsstart, andel inom fyra veckor samt mediantid(dagar),
2015. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är exkluderade
30 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal %Median
Örnsköldsvik
Karolinska
Västerås
Södersjukhuset
Linköping
Norrköping
Jönköping
Uppsala
Eskilstuna
Sundsvall
Skånes univsjh
Umeå
Nyköping
NU−sjukvården
Skövde
Ersta
Växjö
Danderyd
Västervik
Övriga
Gävle
Sunderbyn
Helsingborg
Karlstad
Borås
Kalmar
Halmstad
Varberg
Örebro
Mora
St Görans
Blekingesjukhuset
Falun
Kristianstad
Östra sjukhuset
Östersund
Sverige
10
84
46
45
49
21
39
39
22
23
108
39
19
54
37
34
24
43
1313
10
6
39
23
43
36
35
28
25
25
44
17
25
34
34
43
89
21
0
8.3
8.7
8.9
12.2
14.3
15.4
17.9
22.7
26.1
33.3
33.3
42.1
42.6
43.2
44.1
45.8
46.5
48.1
50
50
51.3
52.2
53.5
55.6
57.1
67.9
76
76
79.5
82.4
84
91.2
94.1
95.3
97.8
100
35
20
22.5
22
18
18
27
24
20
33
17
21
15
16
15
16.5
15
15
15
14.5
12.5
14
14
14
14
14
12
13
14
7.5
13
9
9
9
8
6
6
Figur 27. Väntetid fr̊an operation till PAD-svar, andel inom tv̊a veckor samt mediantid(dagar), rese-
cerade fall 2015. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är exkluderade
31
5 Kvalitetsregisterdata
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal %Median
Norrköping
Sundsvall
Skövde
Linköping
Örnsköldsvik
NU−sjukvården
Växjö
Övriga
Skånes univsjh
Helsingborg
Borås
Västervik
Blekingesjukhuset
Varberg
Falun
Eskilstuna
Danderyd
Karolinska
Östra sjukhuset
Gävle
Mora
Halmstad
Uppsala
Ersta
Västerås
Karlstad
Jönköping
Östersund
Umeå
Kalmar
Sunderbyn
Örebro
Södersjukhuset
St Görans
Nyköping
Kristianstad
Sverige
20
7
16
33
9
30
13
36
73
20
31
4
12
865
18
15
5
20
51
109
38
11
6
31
19
26
39
20
14
22
23
23
29
8
9
3
22
15
28.6
56.2
63.6
66.7
66.7
69.2
69.4
69.9
70
74.2
75
75
77.6
77.8
80
80
80
80.4
80.7
81.6
81.8
83.3
83.9
84.2
84.6
84.6
85
85.7
86.4
87
91.3
96.6
100
100
100
100
63
61
53.5
53
52
51.5
49
55
55
55.5
48
43
40
49
46
34
56
49.5
48
50
41.5
44
42.5
43
45
47
51
48.5
47.5
45.5
47
44
34
50
40
54
42
Figur 28. Väntetid fr̊an operation till start av adjuvant behandling, andel inom åtta veckor samt
mediantid(dagar), resecerade fall 2013-2015. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift
är exkluderade
32 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal %Median
Östersund
Västervik
Sundsvall
Sunderbyn
St Görans
NU−sjukvården
Norrköping
Karolinska
Halmstad
Falun
Ersta
Blekingesjukhuset
Östra sjukhuset
Karlstad
Kalmar
Eskilstuna
Nyköping
Helsingborg
Danderyd
Södersjukhuset
Linköping
Mora
Jönköping
Skånes univsjh
Borås
Umeå
Kristianstad
Växjö
Örebro
Övriga
Västerås
Varberg
Skövde
Uppsala
Örnsköldsvik
Gävle
Sverige
7
7
8
8
9
39
7
62
11
15
22
25
66
25
24
24
23
20
19
36
15
12
10
763
37
27
21
18
11
42
5
5
10
17
39
4
33
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1.5
4
4.2
4.2
4.3
5
5.3
5.6
6.7
8.3
10
10.1
10.8
11.1
14.3
16.7
18.2
19
20
20
20
23.5
38.5
50
51.5
25
20
28
29
31
33
42
35.5
47
27
31
41
32
28
26
42.5
39
25.5
25
26
38
23.5
26
28
28
26
24
19
27
26
35
19
21
28
20
18
14
Figur 29. Väntetid fr̊an preoperativ MDT till start av preoperativ str̊albehandling, andel inom tv̊a
veckor samt mediantid(dagar), 2015. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är
exkluderade
33
5 Kvalitetsregisterdata
2 veckorUppgift saknas
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal
Övriga
Östra sjukhuset
Östersund
Örnsköldsvik
Örebro
Växjö
Västerås
Västervik
Varberg
Uppsala
Umeå
Södersjukhuset
Sundsvall
Sunderbyn
St Görans
Skövde
Skånes univsjh
Nyköping
NU−sjukvården
Norrköping
Mora
Linköping
Kristianstad
Karolinska
Karlstad
Kalmar
Jönköping
Helsingborg
Halmstad
Gävle
Falun
Eskilstuna
Ersta
Danderyd
Borås
Blekingesjukhuset
Sverige
11
104
22
11
54
24
50
11
29
44
42
56
27
26
26
41
119
19
58
22
17
51
42
91
38
29
42
45
28
40
41
23
42
46
39
36
1446
Figur 30. Väntetid fr̊an 1:a läkarbesök till preoperativ MDT, andel inom tv̊a veckor, 2015.
Figur 26-30 Stor spridning i landet mellan sjukhusen och m̊anga som inte n̊ar upp till aktuell
m̊alniv̊a. Det bör understrykas att evidensläget rörande betydelsen av väntetider i m̊anga fall
är skralt. Exempelvis extrapoleras kunskap om väntetid fr̊an operation till start av adjuvant
behandling inom åtta veckor fr̊an studier p̊a koloncancer. Dock förefaller det mindre troligt att
den tredjedel som p̊abörjar adjuvant behandling senare än åtta veckor skulle ha n̊agot att vin-
na p̊a den extra väntetiden. Vidare är väntetiden ett stort orosmoment för patienterna vilket
p̊averkar deras upplevelse av v̊arden. Ökad aktualitet för detta kommer naturligtvis med med
”pakkeförlöpp” eller ”standardiserade v̊ardförlopp” för kolorektal cancer under 2016 där ledtider-
34 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
na dramatiskt skall sänkas. Totala ledtiden kan anses mest relevant, men vi har valt att redovisa
deltider i syfte att ge varje klinik underlag för det egna förbättringsarbetet. Man f̊ar ha i beak-
tande att man valt att organisera v̊ardkedjan med olika ordningsföljd vid olika kliniker, vilket
ocks̊a kan p̊averka deltider.
35
6 Utredning
6 Utredning
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Sthlm/GotlandUppsala/Örebro
SydöstraSödra
VästraNorra
Figur 31. Andel komplett preoperativ staging, opererade patienter 2007-2015. Det totala anta-
let för 2015: Stockholm/Gotland=257, Uppsala/Örebro=341, Sydöstra=162, Södra=300,Västra=285 och Norra=135.
Tabell 9. Preterapeutisk staging, primärtumör, för opererade patienter 2015
L̊agvolymssjukhus Mellanvolymssjukhus Högvolymssjukhus Totalt
Primär 12 149 1293 1454
(92) (99) (98) (99)
Lunga 13 150 1296 1459
(100) (100) (99) (99)
Lever 13 150 1293 1456
(100) (100) (98) (99)
Komplett metasstasstaging 13 150 1292 1455
(100) (100) (98) (99)
Komplett staging 12 149 1284 1445
(92) (99) (98) (98)
36 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal %
Övriga
Falun
Varberg
Västervik
Karlstad
Helsingborg
Borås
Gävle
Östra sjukhuset
Linköping
NU−sjukvården
Skövde
Kristianstad
Uppsala
Skånes univsjh
Karolinska
Östersund
Örnsköldsvik
Örebro
Växjö
Västerås
Umeå
Södersjukhuset
Sundsvall
Sunderbyn
St Görans
Nyköping
Norrköping
Mora
Kalmar
Jönköping
Halmstad
Eskilstuna
Ersta
Danderyd
Blekingesjukhuset
Sverige
14
40
29
11
43
48
39
43
107
54
59
42
1480
43
45
123
92
22
11
55
24
51
42
58
27
27
26
19
23
17
29
42
28
23
42
46
36
85.7
87.5
89.7
90.9
93
93.8
94.9
95.3
96.3
96.3
96.6
97.6
97.6
97.7
97.8
98.4
98.9
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Figur 32. Komplett preoperativ staging 2015, opererade patienter
Figur 31-32 samt tabell 9. Detta är bra! I princip alla n̊adde upp till m̊alet p̊a över 90 %
och inte ens 3 % av patienterna i Sverige saknade komplett staging. Motivet att vi inte satt
denna m̊alniv̊a högre är att det kanske inte är relevant att utreda exempelvis alla patienter med
inkurabel fjärrmetastasering med en dedikerad bäcken-MR. I tabell 9 noteras liksom tidigare år
att en lägre andel utreds komplett p̊a l̊agvolymssjukhus, men det börjar bli s̊a f̊a patienter som
opereras p̊a l̊agvolymssjukhus att det sannolikt föreligger en selektionsmekanism för exempelvis
ovanst̊aende patientgrupp.
Man bör vara medveten om att redovisningen inte tar hänsyn till vilken radiologisk modalitet
37
6 Utredning
som använts för staging. Exempelvis förespr̊akas MR av primärtumören starkt. För ytterligare
detaljer avseende vilka modaliteter som använts hänvisas till figur 33-35.
Tabell 10. Preterapeutiska stadieindelningen (T) vs TNM-
systemet (PAD) för de som resecerats och som
ej f̊att preop str̊albehandling, 2015
pT1-2 pT3 pT4 pTX Totalt
cT1-2 137 61 4 0 202
(68) (30) (2) (0)
cT3 41 135 24 0 200
(20) (68) (12) (0)
cT4 6 16 10 0 32
(19) (50) (31) (0)
cTX 15 7 0 0 22
(68) (32) (0) (0)
Uppgift saknas 1 3 1 0 5
(20) (60) (20) (0)
Totalt 200 222 39 0 461
(43) (48) (8) (0)
Tabell 11. Preterapeutiska stadieindelningen (T) vs
TNM-systemet (PAD) för de som receserats
och som f̊att preop str̊albehandling, 2015
ypT1-2 ypT3 ypT4 ypTX Totalt
cT1-2 74 29 3 0 106
(70) (27) (3) (0)
cT3 162 338 18 0 518
(31) (65) (3) (0)
cT4 40 103 50 0 193
(21) (53) (26) (0)
cTX 5 2 0 0 7
(71) (29) (0) (0)
Totalt 281 472 71 0 824
(34) (57) (9) (0)
Tabell 11. Den preoperativa stadieindelningen korrelerar skapligt med patologin. Man kan ana
en down-staging effekt av str̊alning samt en överdiagnostik med MR. Dock redovisas här alla
str̊alade och resonemanget om downstaging inte relevant efter 5x5Gy med direkt operation.
38 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
Tabell 12. Preterapeutiska stadieindelningen (N) vs TNM-systemet
(PAD) för de som resecerats och ej f̊att preoperatiov str̊al-
beh, 2015
pN0 pN1-2 pNX Uppgift saknas Totalt
cN0 218 73 0 2 293
(74) (25) (0) (1)
cN1-2 64 77 0 0 141
(45) (55) (0) (0)
cNX 10 4 1 1 16
(62) (25) (6) (6)
Uppgift saknas 0 1 0 1 2
(0) (50) (0) (50)
Totalt 292 155 1 4 452
(65) (34) (0) (1)
Tabell 13. Preterapeutiska stadieindelningen (N) vs TNM-systemet
(PAD) för de som resecerats och f̊att preoperativ str̊albe-
handling, 2015
pN0 pN1-2 pNX Uppgift saknas Totalt
cN0 125 54 0 1 180
(69) (30) (0) (1)
cN1-2 374 318 0 4 696
(54) (46) (0) (1)
cNX 4 7 0 0 11
(36) (64) (0) (0)
Uppgift saknas 0 0 0 1 1
(0) (0) (0) (100)
Totalt 503 379 0 6 888
(57) (43) (0) (1)
Tabell 10-13. Den preoperativa stadieindelningen korrelerar skapligt med patologin. Man kan
ana en down-staging effekt av str̊alning samt en överdiagnostik med MR. Dock redovisas här
alla str̊alade och resonemanget om downstaging inte relevant efter 5x5Gy med direkt operation.
cTNM = kliniskt stadium. pTNM = patologiskt stadium. ypTNM = patologiskt stadium efter
förbehandling.
39
6 Utredning
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Ingen stagingCT
MRUltraljud
Figur 33. Preterapeutisk staging, primärtumör, 2007-2015. Totalt antal fall, 2015=2114.
Figur 33. Optimal behandling och resektion av rektalcancer kräver bästa möjliga preoperativa
”karta” och MR-bäcken bör vara standard i dag! I övrigt samma kommentar som till figur 31-32
och tabell 9. Procentsumman är över 100 d̊a en patient kan ha undersökts med flera modaliteter.
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Ingen stagingCT
MRLungrtg
Figur 34. Preterapeutisk staging, lungmetastaser, 2007-2015. Totalt antal fall, 2015=2114.
Figur 34. CT thorax har i princip ersatt lungröntgen, vilket är relevant.
40 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Ingen stagingCT
MRUltraljud
Figur 35. Preterapeutisk staging, levermetastaser, 2007-2015. Totalt antal fall, 2015=2114.
Figur 35. CT lever dominerar. D̊a flertalet patienter genomg̊ar CT-thorax och MR-bäcken
kan olika kombinationer för leverdiagnostik övervägas. Vissa centra kombinerar MR-bäcken med
MR-lever/buk vilket ger en bättre leverdiagnostik än CT-thorax/lever/buk. Nationella v̊ardpro-
grammet rekommenderar CT-thorax + CT lever/buk.
41
7 Behandling och operation
7 Behandling och operation
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Sthlm/GotlandUppsala/Örebro
SydöstraSödra
VästraNorra
Kvinnor män
Figur 36. Andel preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla utom de där endoskopisk polypekto-
mi var enda åtgärd 2007-2015. Det totala antalet för 2015: Stockholm/Gotland=257,Uppsala/Örebro=344, Sydöstra=162, Södra=300, Västra=287 och Norra=135.
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Sthlm/GotlandUppsala/Örebro
SydöstraSödra
VästraNorra
Kvinnor män
Figur 37. Andel preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla
Figur 36-37. Bra! Förefaller vara en självklarhet att patienter med rektalcancer idag disku-
teras p̊a multidisciplinär terapikonferens. Detta skall även ske enligt Socialstyrelsens nationella
riktlinjer och v̊ardprogrammet. Som p̊a s̊a m̊anga andra omr̊aden ser vi en spridning när vi in-
för och efterfr̊agar en ny variabel. Sedan f̊ar man ett visuellt intryck av likriktning och att alla
närmar sig det bättre. Visst finns det en takeffekt och mycket kunde hänt utan att variabeln
monitorerats men förhoppningsvis har kvalitetsregistret haft en viss effekt och inte bara passivt
observerat utvecklingen.
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal %
Övriga
Karlstad
Gävle
Helsingborg
Linköping
Falun
Norrköping
Sunderbyn
Södersjukhuset
Skånes univsjh
Östra sjukhuset
Skövde
Kristianstad
Uppsala
Västerås
Örebro
NU−sjukvården
Karolinska
Östersund
Örnsköldsvik
Växjö
Västervik
Varberg
Umeå
Sundsvall
St Görans
Nyköping
Mora
Kalmar
Jönköping
Halmstad
Eskilstuna
Ersta
Danderyd
Borås
Blekingesjukhuset
Sverige
14
43
43
48
54
43
23
27
58
123
107
1483
42
43
45
51
55
59
92
22
11
24
11
29
42
27
26
19
17
29
42
28
23
42
46
39
36
78.6
88.4
93
93.8
94.4
95.3
95.7
96.3
96.6
96.7
97.2
97.5
97.6
97.7
97.8
98
98.2
98.3
98.9
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Figur 38. Preoperativ bedömning i MDT-grupp, för alla utom de där endoskopisk polypektomi var
enda åtgärd, 2015
43
7 Behandling och operation
0 20 40 60 80 100020406080100Procent
Sjukhus Antal %
Övriga
Östra sjukhuset
Östersund
Örnsköldsvik
Örebro
Växjö
Västerås
Västervik
Varberg
Uppsala
Umeå
Södersjukhuset
Sundsvall
Sunderbyn
St Görans
Skövde
Skånes univsjh
Nyköping
NU−sjukvården
Norrköping
Mora
Linköping
Kristianstad
Karolinska
Karlstad
Kalmar
Jönköping
Helsingborg
Halmstad
Gävle
Falun
Eskilstuna
Ersta
Danderyd
Borås
Blekingesjukhuset
Sverige
6
86
18
7
39
17
35
9
21
37
38
41
18
19
18
32
98
13
39
17
13
37
30
68
26
18
25
31
20
34
26
17
30
33
31
25
1072
66.7
96.5
100
100
100
100
100
100
100
97.3
100
100
100
94.7
100
96.9
96.9
100
100
100
100
97.3
96.7
98.5
96.2
100
100
96.8
100
97.1
96.2
100
100
100
100
100
98.3
Antal%= 75 År
8
21
4
4
16
7
16
2
8
8
4
17
9
8
8
10
25
6
20
6
4
17
13
24
17
11
17
17
8
9
17
6
12
13
8
11
411
87.5
100
100
100
93.8
100
93.8
100
100
100
100
88.2
100
100
100
100
96
100
95
83.3
100
88.2
100
100
76.5
100
100
88.2
100
77.8
94.1
100
100
100
100
100
95.4
Figur 39. Preoperativ bedömning i MDT-grupp uppdelat p̊a ålder, för alla utom de där endoskopisk
polypektomi var enda åtgärd, 2015
Figur 38-39. Vänligen se kommentar till figur 36-37. Kvalitetsregistergruppen anser att alla
patienter har rätt att f̊a bli diskuterade vid en multidisciplinär terapikonferens. N̊agra f̊a procent,
framförallt bland de äldre, erbjuds ännu inte denna möjlighet, vilket de bör göra. Snart n̊ar vi
dit! N̊agra f̊a kan falla bort i avsaknad av konferensanteckning. Men, saknas anteckning s̊a saknas
konferensens stöd för fortsatt handläggning.
44 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Sthlm/GotlandUppsala/Örebro
SydöstraSödra
VästraNorra
Figur 40. Andel som f̊att preoperativ str̊albehandling av de som opererats med främre resektion, rek-
tumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision 1995-2015. Det totala antalet för 2015:
Stockholm/Gotland=238, Uppsala/Örebro=319, Sydöstra=155, Södra=290, Västra=268och Norra=129.
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Sthlm/GotlandUppsala/Örebro
SydöstraSödra
VästraNorra
Figur 41. Andel som f̊att preoperativ str̊albehandling av de som opererats med främre resektion, rek-
tumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, < 75 år, 1995-2015. Det totala anta-
let för 2015: Stockholm/Gotland=164, Uppsala/Örebro=222, Sydöstra=105, Södra=201,Västra=187 och Norra=92.
45
7 Behandling och operation
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Sthlm/GotlandUppsala/Örebro
SydöstraSödra
VästraNorra
Figur 42. Andel som f̊att preoperativ str̊albehandling för de som opererats med främre resektion,
rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, >=75 år, 1995-2015. Det totala
antalet för 2015: Stockholm/Gotland=74, Uppsala/Örebro=97, Sydöstra=50, Södra=89,Västra=81 och Norra=37.
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
År
Pro
cent
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
År
Pro
cent
Sthlm/GotlandUppsala/Örebro
SydöstraSödra
VästraNorra
Figur 43. Andel som f̊att radiokemoterapi av de som opererats med främre resektion, rektumam-
putation, Hartmann, TEM eller lokal excision, 2009-2015. Det totala antalet för 2015:
Stockholm/Gotland=141, Uppsala/Örebro=205, Sydöstra=66, Södra=122, Västra=169och Norra=53.
46 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal %
Övriga
St Görans
Falun
Sunderbyn
Östersund
Linköping
Halmstad
Danderyd
Växjö
Östra sjukhuset
Jönköping
Varberg
Norrköping
Sundsvall
Skånes univsjh
Blekingesjukhuset
Karlstad
Ersta
Västervik
Umeå
Mora
Örebro
NU−sjukvården
Uppsala
Kristianstad
Örnsköldsvik
Södersjukhuset
Karolinska
Kalmar
Helsingborg
Västerås
Gävle
Skövde
Eskilstuna
Nyköping
Borås
Sverige
6
26
37
25
22
54
27
46
24
99
40
28
21
25
121
34
40
1399
38
11
42
17
49
58
44
43
10
46
88
28
45
46
42
39
23
19
36
0
26.9
32.4
40
45.5
46.3
48.1
50
54.2
54.5
55
57.1
57.1
60
61.2
61.8
62.5
62.7
63.2
63.6
64.3
64.7
65.3
65.5
65.9
69.8
70
71.7
73.9
75
75.6
76.1
76.2
79.5
82.6
89.5
91.7
Figur 44. Preoperativ str̊albehandling för de som opererats med främre resektion, rektumamputation,
Hartmann, TEM eller lokal excision 2015
Figur 40-44 Man kan se historiska skillnader i behandlingstradition som delvis kvarst̊ar, även
om det blir mer lika i landet med åren om regionerna jämförs. Ovanst̊aende data f̊ar dock
tolkas försiktigt d̊a felkällor kan föreligga och mer detaljerad analys finns i onkolograpporten.
http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/tjock--och-andtarm/kvalitetsregister/
Skillnaden mellan sjukhus bör diskuteras. Det som skiljer mest är valet av radiokemoterapi..
Förhoppningsvis f̊ar vi en bättre likriktning när nya nationella v̊ardprogrammet f̊ar genomslag.
Viktigt att identifiera ”rätt” patienter för ”rätt” behandling och även att identifiera de patien-
47
7 Behandling och operation
ter där vi bör avst̊a fr̊an str̊albehandling. Detta är ett omr̊ade kvalitetsregistergruppen avser
fortsätta bevaka intensivt.
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
0−5 cm 6−10 cm 11−15 cm
Figur 45. Andel som f̊att preoperativ str̊albehandling för de som opererats, uppdelat p̊a tumörniv̊a,
1995-2015. Det totala antalet för 2015: 11-15cm=547, 6-10cm=415, och 0-5cm=418.
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Sthlm/GotlandUppsala/Örebro
SydöstraSödra
VästraNorra
Figur 46. Andel som f̊att kort str̊aldos av de som f̊att preoperativ str̊albehandling och som opererats
med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision 2007-2013.
Det totala antalet för 2013: Stockholm/Gotland=120, Uppsala/Örebro=192, Sydöstra=73,Södra=125, Västra=111 och Norra=70.
48 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
5
10
15
20
25
30
35
40
År
Pro
cent
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
5
10
15
20
25
30
35
40
År
Pro
cent
Sthlm/GotlandUppsala/Örebro
SydöstraSödra
VästraNorra
Figur 47. Andel som f̊att preoperativ cytostatika av de som opererats med främre resek-
tion, rektumamputation eller Hartmann 1995-2015. Det totala antalet för 2015:
Stockholm/Gotland=227, Uppsala/Örebro=304, Sydöstra=150, Södra=280, Västra=256och Norra=122.
Figur 45-47. Återigen olika behandlingstraditioner. Möjligen grumlas bilden n̊agot av att en
andel patienter erh̊allit preoperativ cytostatika p̊a grund av levermetastaser. Oaktat detta förv̊a-
nar variationen mellan regionerna d̊a tumörstadium inte varierar p̊a samma sätt. För ytterligare
detaljer hänvisas till onkolograpporten:
http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/tjock--och-andtarm/kvalitetsregister/
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
AR APE HA
Figur 48. Preoperativ peroral tarmförberedelse uppdelat p̊a optyp, resecerade fall, 2007-2015. Totalt
antal fall 2015: för AR=693, APE=503 och HA=143.
Figur 48. Den stora randomiserade studien fr̊an Sverige p̊a koloncancer (Jung et al, BJS 2007)
verkar även ha slagit igenom p̊a rektalcancer eftersom en s̊a pass hög andel inte tarmförbereds.
Den holländska studien fr̊an samma år p̊a olika kolorektala resektioner (Contant et al, Lancet
49
7 Behandling och operation
2007) redovisar inte anastomosniv̊an p̊a subgruppen med ”kolorektala anastomoser” och eviden-
släget för rektalcancerkirurgi kanske inte är helt klart, men en fransk randomiserad studie p̊a
patienter med avlastande stomi (Bretagnol et al, Ann Surg 2010) visade att icke tarmförbereda
utvecklar högre frekvens postoperativa komplikationer. S̊a det finns visst vetenskapligt stöd för
laxering om man avlastar. Det kan s̊aledes anses lite ologiskt att inte tarmförbereda en patient
inför en främre resektion och sedan lägga en loopileostomi. Rimligen försv̊arar även avföring i
rektum sköljning före avstapling vid b̊ade främre resektion och Hartman.
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
5
10
15
20
25
30
År
Pro
cent
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
0
5
10
15
20
25
30
År
Pro
cent
Sthlm/GotlandUppsala/Örebro
SydöstraSödra
VästraNorra
Figur 49. Andel preoperativ avlastning, resecerade fall 2007-2015.Det totala antalet för 2015:
Stockholm/Gotland=227, Uppsala/Örebro=304, Sydöstra=150, Södra=280, Västra=256och Norra=122.
Figur 49. Glädjande nog förekommer knappt akut resektion av rektalcancer i Sverige (1.6 %).
I de fall man väljer en preoperativ avlastning, är den ofta temporär och användandet av stomier
dominerar klart över stent. Förutom risk för perforation och okänt onkologiskt l̊angtidsutfall är
sannolikt den palliativa behandlingsindikationen med stent snävare än p̊a koloncancer d̊a stent
kan interferera med str̊albehandling samt riskera d̊aligt funktionellt utfall för patienter med
distalt stent.
50 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
År
Pro
cent
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
År
Pro
cent
Främre resRectumamp.Hartmann
TEM/Lokal exc.Explor lap/ej resAnnan
Ej op
Figur 50. Fördelning av operationstyp, 1995-2015. Totalt antal fall, 2015=2114.
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Främre resRectumamp.Hartmann
TEM/Lokal exc.Explor lap/ej resAnnan
Ej op
Figur 51. Fördelning av operationstyp, M0, 1995-2015.Totalt antal fall, 2015=1679.
Figur 50-51. Med en främre resektion menas att patienten har f̊att en anastomos oavsett om
man har gjort en kolonreservoar eller anastomos sida till ända. Med lokal excision menas att
tumören tagits bort endoskopiskt eller lokalt utan att en abdominell canceroperation utförs. Hit
räknas även bakre proktektomi, laserbehandling elkoagulation mm. I dessa figurer ing̊ar även
TEM-operationer i gruppen. Med Hartmanns operation menas att man gjort en resektion av det
tumörbärande segmentet samt anlagt en sigmoideostomi med en blind förslutning av rektalstum-
pen. Har det utförts en intersfinkterisk resektion bör den klassificeras som en rektumamputation,
dvs. excision av anorektum plus permanent kolostomi. Rektalcanceroperation med intersfinkte-
risk dissektion har idag en egen operationskod.
Den lilla gruppen ”annan operation” ser vi helst att den försvinner och grupperas in under
de övriga. Laparoskopiska, laparoskopiassisterade och robotassisterade ingrepp fördelas enligt
grundprincipen för operationen. Den ökning man ser av andelen icke opererade patienter väcker
fr̊agor. Detta utreds för närvarande, bland annat inom ramen för ett forskningsprojekt. Det kan
51
7 Behandling och operation
finnas flera bidragande orsaker. Andelen ”palliativa” rektumresektioner minskar klart över tiden.
Vi har dessutom en åldrande befolkning och förbättrad stadieindelning avseende fjärrmetastaser
vilket kan p̊averka beslutet om operation. Vi känner inte till p̊a vilken niv̊a ”rätt”andel opererade
skall ligga. Dessutom vet vi att det sker en viss överrapportering där de patienter som är under
behandling kring årsskiftet inte är ”färdiga” innan data för rapporten tas ut. Om man exempelvis
tittar p̊a 2012 års kohort angavs andelen icke opererade till 27 % i rapport för 2012 års patienter,
medan samma årskohort i ett år senare l̊ag p̊a cirka 22 % och nu p̊a 14 %. I fjol̊arets rapport
angas andelen till 20 % för 2014 års patienter och till 16 % nu ett år senare. Detta är en effekt av
att vi försöker tillmötesg̊a önskem̊alet om att publicera rapporten tidigare under året. Sannolikt
borde det dock g̊a att rapportera in den slutliga ”korrekta” uppgiften tidigare. Se vidare i kom-
mentarer till figur 55 och 119-121 där man kan notera en ökande andel icke-opererade patienter
i livet fem år efter diagnos.
Vi diskuterar i kommentarerna till figur 55 och 119-121 även det ”organbevarande konceptet”
(”watch and wait”), som styrgruppen hyser en viss oro att skall införas p̊a ett okontrollerat
sätt. Det är ett lovande koncept som har potential att komma m̊anga patienter till gagn, men
det föreligger inte evidens för att vi idag skall ändra v̊ara rekommendationer för preoperativ
str̊alning eller radiokemobehandling med en organbevarande m̊alsättning. Om det inte sker en
indikationsglidning kommer det finnas möjlighet att utvärdera konceptet inom ramen för den
nationella studie som nu är under uppstart.
52 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
AR APE HA
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal
Övriga
Östra sjukhuset
Östersund
Örnsköldsvik
Örebro
Växjö
Västerås
Västervik
Varberg
Uppsala
Umeå
Södersjukhuset
Sundsvall
Sunderbyn
St Görans
Skövde
Skånes univsjh
Nyköping
NU−sjukvården
Norrköping
Mora
Linköping
Kristianstad
Karolinska
Karlstad
Kalmar
Jönköping
Helsingborg
Halmstad
Gävle
Falun
Eskilstuna
Ersta
Danderyd
Borås
Blekingesjukhuset
Sverige
24
58
14
14
45
23
46
4
23
32
37
26
32
17
11
35
108
14
44
22
14
44
32
97
37
32
32
26
24
46
28
19
36
24
20
18
1158
Figur 52. Fördelning av operationstyp, tumörniv̊a 0-5 cm, resecerade fall 2013-2015
53
7 Behandling och operation
AR APE HA
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Antal
Övriga
Östra sjukhuset
Östersund
Örnsköldsvik
Örebro
Växjö
Västerås
Västervik
Varberg
Uppsala
Umeå
Södersjukhuset
Sundsvall
Sunderbyn
St Görans
Skövde
Skånes univsjh
Nyköping
NU−sjukvården
Norrköping
Mora
Linköping
Kristianstad
Karolinska
Karlstad
Kalmar
Jönköping
Helsingborg
Halmstad
Gävle
Falun
Eskilstuna
Ersta
Danderyd
Borås
Blekingesjukhuset
Sverige
89
207
41
21
96
43
83
21
53
97
79
84
38
57
65
85
219
38
99
52
32
91
76
190
89
51
83
92
39
74
69
60
94
81
68
68
2824
Figur 53. Fördelning av operationstyp, tumörniv̊a 6-15 cm, resecerade fall 2013-2015
Figur 52-53. Sedan registret startade har andelen främre resektioner minskat och särskilt tydligt
är detta för patienter med nedre gräns p̊a tumören inom fem centimeter fr̊an analöppningen.
Sannolikt är medvetenheten hög om att det funktionella resultatet här inte är optimalt för
majoriteten av dessa patienter. Skillnaderna mellan sjukhusen förefaller här ha minskat. Dock är
det ganska stora skillnader mellan sjukhusen p̊a tumörniv̊a sex till femton centimeter där vissa
sjukhus gör en hög andel operationer som inte är sfinkterbevarande. I valet mellan Hartmanns
operation och intersfinkterisk APE kan patienterna randomiseras i HAPIRECT-studien. För
definitioner av operationstyper, intersfinkterisk APE mm hänvisas till figur 50-51.
54 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
År
Pro
cent
Sthlm/GotlandUppsala/Örebro
SydöstraSödra
VästraNorra
Figur 54. Andel patienter som erh̊allit kurativt syftande behandling, resecerade fall 1995-2015. Det
totala antalet för 2015: Stockholm/Gotland=227, Uppsala/Örebro=304, Sydöstra=150,Södra=280, Västra=256 och Norra=122.
Figur 54. Det förefaller som att vi i Sverige idag opererar en lägre andel av patienterna samtidigt
som vi har en mer restriktiv syn p̊a palliativa resektioner och att de operationer som utförs,
görs med högre kirurgisk precision och kvalitet. Vänligen se vidare avseende perforationsrisk,
blödning, radikalitet och marginal. Fr̊agan är dock p̊a vilka grunder vi selekterar patienter till
kurativt syftande behandling med tanke p̊a de stora skillnader som föreligger mellan sjukhusen.
Se nästa figur.
55
7 Behandling och operation
0 20 40 60 80 100Procent
Sjukhus Op Totalt %
Övriga
Uppsala
Norrköping
Nyköping
Södersjukhuset
Gävle
Västerås
Sunderbyn
Östra sjukhuset
Helsingborg
Örebro
Borås
St Görans
NU−sjukvården
Västervik
Eskilstuna
Halmstad
Ersta
Skövde
Jönköping
Östersund
Karlstad
Falun
Mora
Sundsvall
Varberg
Danderyd
Umeå
Kalmar
Örnsköldsvik
Blekingesjukhuset
Skånes univsjh
Linköping
Växjö
Kristianstad
Karolinska
Sverige
50
90
39
35
82
70
82
40
159
76
77
61
40
87
2114
17
34
40
52
58
60
31
53
53
25
35
39
62
56
40
14
47
155
66
31
55
103
6
42
21
19
45
39
46
23
92
44
45
36
25
55
1339
11
22
26
34
38
40
21
36
36
17
24
27
43
39
28
10
34
113
49
24
43
86
12
46.7
53.8
54.3
54.9
55.7
56.1
57.5
57.9
57.9
58.4
59
62.5
63.2
63.3
64.7
64.7
65
65.4
65.5
66.7
67.7
67.9
67.9
68
68.6
69.2
69.4
69.6
70
71.4
72.3
72.9
74.2
77.4
78.2
83.5
Figur 55. Andel av alla patienter som opererats med främre resektion, rektumamputation eller Hart-
mann, 2015
Figur 55-56. Detta är relativt nya figurer som har debatterats flitigt. Vi oroas av skillnaden
mellan sjukhusen inte bara p̊a grund av risken för ojämlik v̊ard, utan även d̊a eventuella skillnader
i patientselektion mellan sjukhusen m̊aste h̊allas i åtanke vid tolkning av utfallsm̊att. Vi vill
uppmana att alla enheter ser över fördelningen av icke-opererade patienter senaste åren innan
man l̊ater sig nöjas med slumpvariation som förklaring.
Här kan det finnas finns här en nämnarproblematik mm enligt kommentaren till figur 49-50. Det
kan även tänkas att remitteringsmönstret mellan sjukhus kan ha en viss inverkan p̊a b̊ade andelen
56 Rektalcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2015
Top Related