1 (23) Version 2016-01-12
Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl)
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
106 91 Stockholm
Frescati Hagväg 24, 20, 16B
www.buv.su.se
Kursbeskrivning
Förskoledidaktik med inriktning mot
språk och kommunikation
22,5 hp, grundläggande nivå, helfart
inom förskollärarprogrammet
Kurskod UB402Y
Vårterminen 2016
Kursadministratör David Lundberg [email protected]
Kursledare Torgunn Finnset [email protected]
Sjok 1 Kursansvarig examinator
Sjok 2 Kursansvarig examinator
Sjok 3 Kursansvarig examinator
Anna Åhlund
Rikard Apelgren
Anna Åkerfeldt
2 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Innehållsförteckning
Allmänt om kursen, Registrering, Kurshemsida, Schema ………………………………… 3
Kursadministratör, kursledare, kursansvarig, kurslärare, verkstadsledare ................. 4
Kursens innehåll och förväntade studieresultat ........................................................ 4
Kursens upplägg ........................................................................................................... 5
Obligatoriskt deltagande ............................................................................................ 5
Fältstudie, Seminarier ............................................................................................... 6
Föreläsningar ............................................................................................................ 7
Verkstäder ................................................................................................................ 8
Gestik som språk - verkstad 90 min x 3 ..................................................................... 8
Musik som språk - verkstad 90 min x 3 ..................................................................... 9
Språkverkstaden - handledning 40 min x 1 ............................................................... 9
Medieverkstan - verkstad 90 min x 2 ........................................................................ 9
Enskilda uppgifter ................................................................................................... 10
Gruppuppgifter ....................................................................................................... 10
Litteratur och informationssökning .......................................................................... 11
Litteraturläsning, Självstudiekurser .......................................................................... 12
Examination .................................................................................................................. 12
Allmän information om examination, Omexamination .............................................. 13
Omexaminationer ..................................................................................................... 14
Betyg och betygskriterier, Beskrivning av betygskriterier, Betyg på hel kurs ............. 15
Regler och rättigheter ................................................................................................. 15
Fusk, plagiat eller självplagiering ............................................................................. 16
Övrig information .......................................................................................................... 16
Studentinflytande och kursvärdering, Stöd i studierna .............................................. 16
Medieverkstan, Campuskort och kåravgift, Mitt universitet ....................................... 17
Kurslitteratur obligatorisk ............................................................................................. 19
Fördjupningslitteratur valbar ....................................................................................... 20
Avhandlingar, vetenskapliga artiklar eller kapitel, akademiska uppsatser ................. 21
Skönlitteratur, Barnlitteratur ..................................................................................... 23
Referenslitteratur .......................................................................................................... 24
Juridik kring e-lärande, Styrdokument, Debatt i tidningar och tidskrifter ................... 24
3 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning finns information om kursens innehåll, uppläggning, examinationer
samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen kompletterar beslutad kursplan.
Denna kurs samläses med kursen UB06UU, i några inledande föreläsningar och seminarier.
Registrering
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen använder webbregistrering för båda kurserna i
termin 4. För att webbregistrera dig måste du ha ett universitetskonto. Webbregistreringen är
öppen den tid som anges i välkomstbrevet. Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med
kursadministratören under registreringens öppettid kan du förlora din plats på kursen.
• Logga in på http://mitt.su.se/
• Välj fliken ”Studier”
• Välj ”Kursregistrering” i vänsterspalten
• Bocka för rutan framför kursen UB402Y och klicka på ”Välj”
• Klicka sedan på knappen ”Registrera”. Registreringen är nu klar.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där det
fyra veckor innan kursstart finns kursinformation såsom schema, kursbeskrivning, kursplan,
litteraturlista och kontaktuppgifter. Se kurshemsidan på www.buv.su.se/kurshemsidor
Mer kursinformation finns på lärplattformen Mondo. Kursens Mondosida V16 Språk UB402Y
används för information innan kursstart och kommunikation under kursens gång. Mondosidan
blir tillgänglig efter registrering på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på
http://mondo.su.se och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB402Y.
Som student uppmanas du att inte mejla flera kurslärare för att få svar på samma allmänna
frågor om kursen. Frågor om kursen tas i första hand upp vid seminarier. Frågor kan även ställas
och besvaras i Forum på kursens Mondosida. Där kan du diskutera synpunkter, väcka
funderingar eller skriva kommentarer. Frågor som ställs i Forum besvaras av andra studenter
och/eller av en kursansvarig snarast möjligt, dock senast inom två dygn.
Välkomstdag 20 januari 2016 för nya studenter vid Stockholms universitet vårterminen 2016,
kl. 13-16 i Aula Magna. Välkomstdagen är till för att du ska få en första inblick i studierna och
studentlivet. Programmet bjuder på information och inspiration inför ditt nya liv som student
vid Stockholms universitet Läs mer här
Schema
Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. Kursintroduktion sker måndag 18 januari 2016
kl. 11-13 i hörsal D8, Södra husen, följt av en introducerande föreläsning kl. 15-17. Du måste
närvara vid första seminariet, onsdag 20 januari 2016, för att inte förlora din plats på kursen.
Vid förhinder att närvara vid kursstart meddela kursadministratören i förväg.
4 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Kursadministratör, kursledare, kursansvarig, kurslärare, verkstadsledare
Kursadministratören ansvarar för publik information på kurshemsidan och kan informera om
organisation, administration, registrering och betygsrapportering. Kursledaren ansvarar för att
organisera kursens undervisning i enlighet med kursplanen, publicera aktuell kursinformation
på kurssidan på Mondo och vid kursens slut distribuera en kursvärdering. Kursansvarig
examinator ansvarar för att kursens innehåll och resultat svarar mot kursplanens mål och
intentioner, att följa upp bedömning och att besluta om betyg.
Kurslärare och verkstadsledare ansvarar för att planera och genomföra seminarier, informera
aktuell kursgrupp och samverka med studenterna, ge gensvar på uppgifter, bedöma och
betygssätta examinationer. Varje kursgrupp möter flera kurslärare och verkstadsledare, dvs
kurslärare som ansvariga för seminarier, digitala gensvar och bedömning - verkstadsledare som
ansvariga för att leda verkstädernas estetiska kommunikationsprocesser. Läs mer om
Stockholms universitets medarbetare under Kontaktuppgifter.
Kursens innehåll och förväntade studieresultat
Enligt kursplanen behandlar kursen språkets betydelse för lärande samt lekens roll i barns
språkliga utveckling. Fokus ligger på förskoledidaktik och det meningsskapande som sker i
mötet mellan barn och material, andra barn och pedagoger. I kursen uppmärksammas språk i
vid bemärkelse. Exempelvis diskuteras multimodalitet som teckenskapande i form av kroppsliga
och verbala uttryck samt estetiska och semiotiska uttrycksformer som musik, skrift och bild.
Förskolan som språklig och kommunikativ miljö behandlas utifrån ett mångfaldsperspektiv,
vilket omfattar såväl förskolans samhälleliga uppdrag som flerspråkighet. Språkutveckling tas
upp i relation till de fyra språkdomänerna, dvs fonologi, semantik, grammatik och pragmatik.
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna visa:
redogöra för barns språktillägnan och utveckling av symboliskt tänkande samt diskutera
lekens betydelse i dessa processer
diskutera och reflektera kring begreppet meningsskapande utifrån olika teoretiska
perspektiv och i förhållande till språkets betydelse för barns lärande och utveckling
använda och relatera teoretiska perspektiv på multimodalitet, flerspråkighet och
estetiska kommunikationsprocesser i förskolans verksamhet
analysera och diskutera barns produktion och reception av text och tecken
säkert och kritiskt använda olika medier såsom barnlitteratur och digitala verktyg i
förskolans verksamhet
utifrån olika teoretiska perspektiv analysera och planera för förskolans verksamhet som
en språklig och kommunikativ miljö
I kursen ingår att analysera språkliga och kommunikativa aspekter av förskolans verksamhet
utifrån olika teoretiska perspektiv på barns produktion och reception av text och tecken,
meningsskapande och litteracitet. Dessa analyser ska användas för att planera språkdidaktiska
lekaktiviteter som kan inkludera alla barn och utveckla verksamheten. Du får lyssna till och
samtala med barn samt utforska musik, gestik, barnlitteratur och multimedia som redskap och
resurser i estetiska kommunikationsformer.
5 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Kursens upplägg
Vid kursstarten introduceras kursens innehåll och mål, kurslitteratur och läsordning, uppgifter,
examinationer och betygskriterier. Många av kursens ca tjugo lärare kommer då närvara och
presentera sig. Vid kursintroduktionen redogör några studenter för sina erfarenheter av kursen.
Utöver litteraturstudier är kursens undervisningsformer seminarier, föreläsningar, verkstäder,
fältstudie, enskilda uppgifter och gruppuppgifter i studentarbetslag (SA-lag). Vid ett tillfälle
förekommer kurslärares digitala gensvar; annars muntlig handledning kring studenters
påbörjade texter. Varje examination bygger på förra examinationen, kursen igenom. På det viset
skapas ett sammanhang, både framlänges och baklänges. Kursens examinationer delar in kursen
i tre sjok, där de två första utgör ca fem veckor vardera, följt av ett något kortare tredje sjok.
Varje sjok i kursen inleds med en introduktion om innehåll, uppgifter och examinationer. Första
sjoket handlar om typisk språkutveckling inom fyra språkdomäner, åtföljt av språk som
meningsskapande utifrån några teoretiska perspektiv. Kursens första veckor omfattar både
intensiva litteraturstudier, många kursaktiviteter, en uppgift och prov. Därefter följer planering
och individuellt genomförande av en etnografisk fältstudie, i form av observationer med
fältanteckningar och täta beskrivningar, samt muntlig presentation i SA-lag utifrån en
individuellt skriven rapport. Andra sjoket börjar med en gruppuppgift styrd av ett tilldelat
teoretiskt perspektiv på språk och kommunikation samt resurser i form av litteraturstudier,
föreläsningar och verkstäder. Under andra sjoket utarbetas en uppsats, med förslag på
språkdidaktiska lekaktiviteter. Tredje sjoket fokuserar dels barnlitteratur, dels digitala
lärmiljöer. Under VFU-kursen UB40VY i slutet av terminen får varje student pröva egna förslag
som utarbetats genom examinationerna i kursen UB402Y.
I denna kurs används Harvard som referenssystem. Instruktion för referenshantering vid FUFF
finns på kursens Mondosida, i Filsamling, mappen Examination.
Obligatoriskt deltagande
Enligt kursplanen är specificerade undervisningstillfällen obligatoriska och frånvaro ska
kompenseras enligt instruktion i kursbeskrivningen. Specificerade undervisningstillfällen är
uppgiftsstyrda seminarier,
verkstäder
examinationstillfällen
Uppgiftsstyrda seminarier omfattar de tillfällen där en uppgift introduceras eller redovisas.
Se detaljer nedan under rubriken Seminarier.
Verkstäderna i kursens sjok 2 och 3 består av musikverkstad x 3, gestikverkstad x 3 och
multimedieverkstad x 2. De har en inbyggd progression från första till sista verkstadstillfället.
Frånvaro kompenseras därför genom deltagande vid samma verkstadstillfälle i annan
verkstadsgrupp - möjligt samma termin. Alternativt kan frånvaro kompenseras genom
deltagande i motsvarande verkstadstillfälle senare termin.
6 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Examinationstillfällen med muntlig presentation kräver närvaro enligt kursens schema för
ordinarie examination, eller vid motsvarande omexamination.
Fältstudie
Kursens första sjok omfattar planering för och genomförande av etnologiskt fältarbete med
etnografiska observationer. De fokuserar någon aspekt av typisk språkutveckling och det
språkliga meningsskapande som sker i vardagliga kommunikativa miljöer i mötet mellan barn
och material, barn emellan samt mellan barn och pedagoger. Under fältarbetet ansvarar varje
student för att använda sig av god forskningssed vid observationer, dokumentation, bearbetning
och förvaring av insamlat material. Studentens ansvar gäller både under och efter kursen.
Seminarier
Kursens seminarier ska möjliggöra att varje student kan lära sig det kunnande kursmålen avser.
Kurslärare leder seminarier på ett sådant sätt att kursläraren och studentgruppen kan behålla
gemensamt fokus på aktuellt kunskapsobjekt. Studenterna och kursläraren förbereder därför
seminarier genom att ta del av aktuellt innehåll i kurslitteratur, föreläsningar och verkstäder, så
att seminariernas innehåll kan bestämmas kollaborativt. Vid seminarierna ska alla kunna tänka
och tala kring frågor som väcks under kursens gång – i relation till förberett kursinnehåll och
diskussioner i SA-lag samt enskilt arbete med uppgifter och examinationer. Studenter kan själva
bidra till att diskussioner förs och fortlever, muntligt och skriftligt. Kursinnehåll kan bearbetas
genom att inför seminarierna skriva utkast med stöd i läst litteratur. Seminariernas kritiskt
granskande synpunkter kan få utvärderande betydelse. Skriftliga utkast som omarbetas enskilt
och i SA-lag, kan vidga varje students kunnande i kollaborativt lärande.
Kursstart Översiktlig introduktion till kursen, dess innehåll och mål, upplägg, litteratur,
uppgifter och examinationer, resurser och arbetssätt.
Seminarium 1 Språk och kommunikation? Kultur och verklighet, intressen och erfarenheter.
Introduktion av uppgift 1om typisk språkutveckling och olika språkdomäner.
Samråd om examination EXX1 och EXX2
Seminarium 2 Typisk språkutveckling 1: Utveckling av tal-, språk- och gestproduktion
Seminarium 3 Egna intressen för språk och kommunikation. Förberedelse för fältstudie
Seminarium 4 Typisk språkutveckling 2: Utveckling av tal- och språkperception
Seminarium 5 Typisk språkutveckling 3: Pragmatisk förmåga och interaktion vuxna – barn
Uppgift 1 avslutas med prov om typisk språkutveckling.
Seminarium 6 Språk och kommunikation: Problemformulering kopplad till ett av kursens
teoriska perspektiv och observationsfokus – Observera VAD? Och VARFÖR?
Etiska överväganden och metodaspekter som rör planen för fältstudien
Seminarium 7 EXX1 redogörelse, med handledande samtal om koherens, dvs relation mellan
problemformulering och ett av kursens teoriska perspektiv och nödvändigt
7 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
observationsfokus. Diskussion kring observationstyp, dokumentationssätt,
analys, felkällor
Seminarium 8 Analys av exempel från fältarbetets täta beskrivningar. Diskussion kring vilka
begrepp i kursens teoretiska perspektiv som utgör användbara analysredskap
Seminarium 9 Uppföljande seminarium för organisering av Uppgift 2, omtalad vid gemensam
introduktionen till sjok 2. Nya SA-lag inrättas och tilldelas ett av kursens
teoretiska perspektiv, för redovisning med diskussion vid seminarium 10-11
Seminarium 10 Nya SA-lag redovisar och leder diskussioner kring: Språk som barns meningsskapande, produktion och reception av text och tecken, estetisk kommunikation – utifrån ett av kursens teoretiska perspektiv
Seminarium 11 Nya SA-lag redovisar och leder diskussioner kring: Språk, meningsskapande, produktion och reception av text och tecken och estetisk kommunikation - med kursens teoretiska perspektiv och tillhörande begrepp som redskap.
Sammanfattande resonemang knutna till examinationerna EXX3 och EXX4
Seminarium 12 Muntlig redovisning av påbörjad uppsats EXX4. Handledande samtal om koherens, som utmaning och stöd för att slutföra uppsatsskrivandet
Seminarium 13 Bearbetning av Uppgift 3, omtalad vid gemensam introduktionen till sjok 3. Om granskning av barnlitteratur och bilderböckers estetiska dynamik.
Seminarium 14 Bearbetning av Uppgift 3: Om granskning av appars estetiska dynamik. Handledning av SA-lagens arbete med EXX5. Om att skriva blogg.
Seminarium 15 Bearbetning av Uppgift 3: Högläsning av barnböcker, som språkdidaktisk lekaktivitet.
Seminarium 16 Bearbetning av Uppgift 3: Workshop - Arbete med kreativa appar. Handledning av SA-lagens arbete med EXX5
Seminarium 17 Showtime Publik demonstration av varierade digitala produkter från EXX5
Föreläsningar
Kursens föreläsningar avser att relatera forskning om språk och kommunikation till kursens
innehåll och förväntade studieresultat, som kompletterande fördjupning till kurslitteraturen.
Föreläsningarna förbereds genom litteraturläsning och följs upp genom diskussioner i SA-lag
samt under seminarier och vid verkstäder. Dessa diskussioner handlar om att läsningens
omedelbara slutsatser, sammanfattade i skriftliga utkast, kan göras till föremål för tolkning,
analyser och begreppsutveckling. Genom kritisk granskning av exempel från egna fältstudier och
med teorispecifika begrepp kan kursens kunskapsinnehåll aktualiseras, få växa fram och ta form.
Föreläsning 1 Språk som meningsskapande utifrån kursens teoretiska perspektiv
Föreläsning 2 Typisk språkutveckling 1: Utveckling av talproduktion, språkproduktion och
gestproduktion
Föreläsning 3 Typisk språkutveckling 2: Utveckling av talproduktion och språkperception
Föreläsning 4 Typisk språkutveckling 3: Pragmatisk förmåga och interaktion mellan vuxna
8 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
och barn
Föreläsning 5 Flera språk och flerspråkighet. Barns meningsskapande och förskolan som
mångkulturell språklig och kommunikativ miljö
Föreläsning 6 Det etnologiska kulturbegreppet och etnografiskt fältarbete med observationer,
fältanteckningar, täta beskrivningar och etiska överväganden – med exempel
Föreläsning 7 Språktillägnandets intelligensutveckling. Barns meningsskapande utifrån
individkonstruktivism – naturalism – utvecklingspedagogik
Föreläsning 8 Tecken till nytta och nöje. Barns meningsskapande hantering av teckensystem
utifrån socialsemiotik – pragmatism – multimodalitet och designteori
Föreläsning 9 Magiska språket – ett forskningsprojekt om barns meningsskapande utifrån
transcendental empirism – neomaterialism – experimentell pedagogik
Föreläsning 10 Musik som språk. Om musik, musikestetisk kommunikation och barns
meningsskapande
Föreläsning 11 Gestik som språk och bildestetisk kommunikation. Om barns meningsskapande
som existens – fenomen – bildning
Föreläsning 12 Typisk språkutveckling 4: Stimulering av tal, språk, kommunikation
Föreläsning 13 Skriftspråkstillägnan, symboliskt tänkande. Om barns meningsskapande utifrån
socialkonstruktivism – dialektisk materialism – kulturhistorisk verksamhet
Föreläsning 14 Att skriva uppsats
Föreläsning 15 Barnlitteratur och barns meningsskapande
Föreläsning 16 Datorer, appar, spel och språkdidaktiska konsekvenser
Föreläsning 17 Berättande som språkdidaktisk lekaktivitet
Föreläsning 18 IT och multimedia – som konsumtion eller produktion? Digital literacy
Verkstäder
Kursens verkstäder utgår från kursens förväntade studieresultat och kurslitteraturen.
Verkstadsaktiviteterna syftar till att utforska språk och kommunikation som produktion och
reception av text och tecken, i barns möten med material, andra barn och pedagoger.
Gestik som språk – verkstad 90 minuter x 3
Gestik utforskas som synligt språk i kommunikativa uttryck, där hela människan används som
språkligt tecken. Synligt språk utforskas som eurytmi, en fenomenologiskt härledd fonetisk
gestik och estetisk uttrycksform. Eurytmiska uttrycksmedel omfattar rörelsemöjligheter,
upplevda rörelseerfarenheter och aktualiserad muskeltonus. Utforskandet sker som praktiskt
prövande av hur sinnesnärvaro och kroppar i rörelse kan bilda text och tecken, i tid och rum.
Barns meningsskapande och kroppsspråkliga litteracitet diskuteras och prövas i relation till
språkdidaktiska lekaktiviteter och i relation till kursens litteratur.
9 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Musik som språk – verkstad 90 minuter x 3
Musik som språk utforskas i tre musikverkstäder, där musik utgör en kommunikationsform
sammanflätad med andra semiotiska system, alternativt som möte mellan människa och
människa, med musik som kommunikativt verktyg. Musikverkstäderna ska möjliggöra
erfarenheter med olika sinnen av fenomen, begrepp och företeelser, samt utforskande av olika
uttrycksmöjligheter. Musikverkstäderna utgår från kursens litteratur och ska erbjuda deltagarna
tillgång till några redskap för musikaliskt utforskande språkdidaktiska arbetssätt i förskolan.
Musikverkstäderna erbjuder tillfällen att skapa ”vardagsmusik” med rytm, rim och spänning.
Språkverkstaden 40 minuter x 1 – Individuell handledning
Språkverkstaden erbjuder handledning i uppsatsskrivande, baserad på text som studenten
mejlat till Språkverkstaden, i anslutning till muntlig redovisning av påbörjad skriftlig uppsats.
Handledningen är ca 40 minuter lång och ska handla om de 2-3 viktigaste sidorna i texten. Den
kurslärare som inför den muntliga redovisningen läst din påbörjade uppsats kan rekommendera
Språkverkstadens handledning för olika slags behov, men varje student kan också själv välja att
kontakta Språkverkstaden. Handledningen sker enligt information som ges vid redovisningen.
Språkverkstaden välkomnar alltid alla som vill utveckla sitt akademiska skrivande. För korta
frågor, exempelvis att tolka uppgiftsformuleringar, disposition och referenser, är du välkommen
utan att boka tid (ca 15 minuter). Har du en kort fråga kring en text, ta med dig texten.
Språkverkstaden har drop-in tisdagar kl. 14-16. Läs mer om tidsbokning vid Språkverkstaden
Medieverkstan 90 minuter x 2 – Multimedia
Kursens två obligatoriska medieverkstäder har fokus på produktion. Varje SA-lag ska designa en
digital produkt. Digital produktion genomförs i kursens tredje sjok.
Några program såsom Power Point kommer att introduceras under verkstäderna. Under
vägledning av Medieverkstans personal kommer varje SA-lag få skapa en digital produkt av
något slag. Produkten ska ta sin utgångspunkt i och designas utifrån ett teoretiskt perspektiv på
språk och kommunikation. Den ska fungera inspirerande för barns meningsskapande,
utforskande och lek. Varje SA-lag ska i sitt arbete även ta hänsyn till etik och källkritik. Den
digitala produkten ska visas upp och presenteras för kursgruppen, vara möjlig att pröva under
VFU och kunna visas publikt vid seminariet Showtime.
Verkstäderna hålls i Stockholms universitets Medieverkstan, en öppen lärandemiljö, som
erbjuder alla lärarstudenter pedagogiskt stöd i skapandet av multimediala produktioner inom
bland annat ljud, bild, video och text. Vid två tillfällen är Medieverkstan bokad enskilt för varje
grupp, men Medieverkstan har också drop-in varje dag. För aktuella öppettider se
http://www.isd.su.se/medieverkstan
Enskilda uppgifter
Kursen förutsätter systematiskt arbete med texter av olika slag, genom skrivande och läsning,
enskilt och gemensamt. Dels fordrar kursen ständig enskild systematisk litteraturläsning och
10 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
informationssökning, dels litteratursamtal utifrån läst litteratur - både i SA-lag och vid
seminarier. Till kursen hör också att du orienterar dig i dagens utbud av barnlitteratur.
I kursens sjok 1
Uppgift 1 – enskilda inslag:
a) allmän observation av språk och kommunikation, första kursveckan ca 1 timme
b) litteraturstudier om typisk språkutveckling inom olika språkdomäner
c) korrekt besvarat mindre prov
Utifrån eget intresse och erfarenheter utforma en problemformulering med fokus på
språk, kopplat till ett teoretiskt perspektiv i kursen
Presentera en plan för fältstudie, för gensvar från SA-lag och kurslärare, samt delta i
handledande seminarium med diskussion kring problemformuleringens relevans, dels
utifrån valt teoretiskt perspektiv och dels om nödvändigt observationsfokus
Utföra fältarbete med fältanteckningar från observationer samt skriva täta beskrivningar
Skriva och publicera en rapport om fältarbetet och läsa andras rapporter inom SA-laget
I kursens sjok 2
Uppgift 2 – enskilda inslag:
a) Genomföra SUBs digitala självstudiekurs om informationssökning
b) Informationssökning om språkdidaktik, problemformulering, teoretiskt perspektiv
Praktiskt utforskande uppgifter inom musikverkstad respektive gestikverkstad
Genomföra SUBs digitala självstudiekurs om uppsatsskrivande
Skriva och publicera synopsis för uppsats, för digitalt gensvar från kurslärare
Skriva uppsats, muntligt redovisa påbörjad uppsats och delta i handledande samtal
Efter behov delta i Språkverkstadens individuella handledning för att slutföra uppsatsen
I kursens sjok 3
Söka barnlitteratur i olika genrer med varierande kommunikativa uttryck
Praktiskt utforskande uppgifter tillhörande digital produktion eller multimedieverkstad
Uppgift 3 – enskilda inslag:
a) Skriva en redogörande text om en barnbok och en redogörande text om en app.
Varje text ska omfatta max 800 ord, skrivas med professionsspråk och innehålla
referenser till kurslitteratur samt seminarierna i sjok 3. Du ska redogöra för en
boks respektive en apps estetiska dynamik, med fokus på genre, tids- och
sammanhangstypiska föreställningar samt relationen mellan bild och text.
Redogörelserna ska ta utgångspunkt i minst ett av kursens teoretiska perspektiv
på språk och kommunikation samt avslutas med förslag på hur boken och appen
kan användas språkdidaktiskt i en barngrupp. Redogörelserna ska samlas i samma
word-dokument före inlämning i Uppgifter på Mondo, senast 28 april 2016
b) Blogga vid om digital produktion och appar – instruktion ges vid seminarium 14
11 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Gruppuppgifter
Denna kurs förutsätter fungerande SA-lag! Schemalagda och inte schemalagda träffar i SA-lag
kan ske genom närvaro på plats eller via digitala medier. Denna kurs ska både handla om
meningsskapande och bidra till att studenter skapar mening. SA-lagets deltagare behöver därför
fungera mer som producenter än som konsumenter. Gruppuppgifterna består huvudsakligen av
SA-lagets samtal om innehållet i kurslitteratur, skriftliga utkast, gensvar, examinationer
Gruppuppgift som presentation, redovisning eller demonstration för examination
Handledande samtal
I kursens sjok 1
Uppgift 1 – gruppinslag:
a) Beskriva erfarenheter av språk och kommunikation samt hur första kursveckans
observation av språk och kommunikation kan förstås som typiskt tal och tolkning
b) Diskussion om olika observationsfokus i relation till kursens teoretiska perspektiv
Diskutera SA-lagets nya lärdomar utifrån skrivna rapporter från fältstudierna
Utarbeta SA-lagets gemensamma muntliga presentation om lärdomar från fältstudierna
I kursens sjok 2
Uppgift 2 – gruppinslag:
a) Delta i nya SA-lagets samråd i anslutning till föreläsningar och verkstäder i sjok 2
b) Redovisa och leda diskussion i minst 30 min utifrån tilldelat teoretiskt perspektiv:
Språk, meningsskapande, produktion och reception av text och tecken, estetisk
kommunikation, litteracitet och konsekvenser för språkdidaktiska lekaktiviteter
I kursens sjok 3
Uppgift 3 – gruppinslag:
a) Utforska barnlitteratur genom analys och samtal kring bilderböcker
b) Medverka i utforskande högläsning av barnböcker och berättande
Praktiskt utforskande uppgifter tillhörande SA-lagets digitala produktion
Presentera SA-lagets digitala produkt och ge feedback på annat SA-lags digitala produkt
Litteratur och informationssökning
Viss kurslitteratur finns tillgänglig online och ett kurskompendium publiceras på Mondosidan.
Övrig kurslitteratur säljs av Akademibokhandeln Frescati och av Campusbutiken.
Kurslitteraturen omfattar forskningsbaserad litteratur i böcker, avhandlingar, artiklar samt
arbetsmaterial i form av styrdokument, uppsatser, tidningsartiklar, länkar till databaser med
skönlitteratur och barnlitteratur samt multimediala resurser. En lista på all obligatorisk
litteratur finns sist i denna kursbeskrivning, dvs litteratur som anges i beslutad kursplan samt
aktuell komplettering på ytterligare 300 sidor obligatorisk kurslitteratur som kursplanen anger.
Därefter följer arbetsmaterial. Det består av aktuella artiklar från facktidskrifter och tidningar
samt uppsatser skrivna av studenter, dvs självständiga arbeten och magister-/lic-uppsatser.
12 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Litteraturläsning
Innehållet i kurslitteraturen bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier och
grupparbete. Följande frågor kan användas när du läser och antecknar:
1. Vad försöker författaren få sagt? Vad är budskapet?
2. Vilka begrepp är texten uppbyggd kring? Och hur förstår jag dessa begrepp?
3. Hur kan resonemanget framställas som skiss eller bild, figur, tabell?
4. Vilken betydelse får textens innehåll för mig som förskollärare?
Innehållet i läst litteratur kan med fördel diskuteras med andra och inom SA-laget.
Självstudiekurser
Kursens examinationer förutsätter att du fördjupar dina kunskaper om förskoledidaktik genom
att söka kompletterande vetenskaplig litteratur. Då olika slags källor ger information av olika
värde behöver du i denna kurs kunna hantera vetenskaplig informationssökning. Stockholms
universitetsbibliotek (SUB) har en web-baserad kurs i informationssökning. Du får då lära dig:
- att orientera dig bland bibliotekets resurser
- att tolka referenser och att hitta och samla material utifrån en litteraturlista
- vad som utmärker ett vetenskapligt förhållningssätt
- att självständigt planera, genomföra och dokumentera informationsinsamling
- hur vetenskaplig information är organiserad och att kunna värdera denna
Vid inledande informationssökning bör du använda ett rörligt, vidsträckt sökljus, men med fokus
på språk och kommunikation. Informationssökningen får även inriktas på meningsskapande,
produktion och reception av språkliga tecken. Fortsatt informationssökning bör vidgas till att
även fokusera innehåll som kan knytas till kursens teoretiska perspektiv, musikestetiska och
bildestetiska kommunikationsprocesser, literacy och litteracitet, flera språk och flerspråkighet
samt språkdidaktiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Informationssökning mot slutet av
kursen bör fokusera barnlitteratur, berättelser och berättande i digitala gränssnitt.
Förutom den första kursen i informationssökning har SUB en för denna kurs användbar
fortsättningskurs i uppsatsskrivande. SUBs självstudiekurser kan göras på en dryg timme,
enskilt eller i SA-laget. Kurserna finns på http://www.sub.su.se/kurser/sjalvstudiekurser.aspx
Examination
Enligt kursplanen examineras denna kurs på följande vis:
EXX1 Plan för fältstudie 1 hp Betygsskala U-G
EXX2 Muntlig och skriftlig presentation 3 hp Betygsskala U-G
EXX3 Deltagande i verkstäder och synopsisskrivande 3.5 hp Betygsskala U-G
EXX4 Skriftlig uppsats med muntlig redovisning 7.5 hp Betygsskala A-F
EXX5 Digital produktion 7.5 hp Betygsskala A-F
13 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Vid kursstarten publiceras instruktion på kursens Mondosida för alla ordinarie examinationer,
med information om provkod, uppgift, bedömningsunderlag, inlämning, betygsdatum och
fullständiga betygskriterier. Datum och tidpunkt för inlämning av ordinarie examinationer
framgår även på kurshemsidan – se länken Schema, som visar kursaktiviteter bokade i TimeEdit.
Provkod Ordinarie examination VT16 inlämnad senast
EXX1 Plan för fältstudie 2 feb
EXX2 Skriftlig rapport 16 feb
Muntlig presentation 18 feb
Provkod Ordinarie examination VT16 inlämnad senast
EXX3 Deltagande i verkstäder, 3 musik och 3 gestik vecka 8-10 enligt schema
Synopsis 10 mar kl. 14.00
EXX4 Muntlig redovisning 18 mar enligt schema Skriftlig uppsats 1 apr kl. 18.00
EXX5 Digital produktion
Deltagande i Medieverkstan 5-19 apr enligt schema
Presentation av digital produkt 28 apr enligt schema
Student som inte i tid lämnat in fullständigt bedömningsunderlag får inget betyg registrerat för
aktuell examination i kursen. Vad som utgör nödvändigt bedömningsunderlag framgår av
instruktionen för varje examination – se kursens Mondosida, Filsamling, mappen Examination.
För att behålla möjligheten att gå kursen senare termin måste studenten begära studieuppehåll
eller studieavbrott före kursens slut. Studieuppehåll eller studieavbrott ska meddelas till både
kursgivande institution och till hemvistinstitutionen.
Allmän information om examination
Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är ”examination” ett ärende om
betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på en students
prestation utifrån vad som anges i kursplanen om kunskapskontroll och examination.
Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar
bedömningsunderlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator
fått ett underlag för bedömning. Mer information om examination och betygssättning i
Regelboken Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet
Omexamination
Betyget U, F eller Fx används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera
avseenden inte uppfyller kraven för G eller E. En student som fått betyget U, F eller Fx erbjuds
omexamination. För varje kurstillfälle ges minst två examinationstillfällen under aktuell termin.
14 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg.
Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänt betyg på students begäran.
Student som fått betyget Fx på EXX4 har en gång per examinationstillfälle möjlighet att
komplettera sitt inlämnade arbete inom två veckor efter att kompletteringsbehovet meddelats.
Om komplettering inte görs inom angiven tid ska studenten delta vid omexamination.
Student som fått betyget Fx på EXX5 har en gång per examinationstillfälle möjlighet att
komplettera sitt inlämnade arbete inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har
meddelats. Om komplettering inte görs inom angiven tid ska studenten delta vid
omexamination.
Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av samma examinator har vid en tredje
bedömning rätt att anhålla om att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet.
Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor.
Omexaminationer VT 2016
Den som vill delta vid omexamination behöver mejla till kursledaren och anmäla sitt deltagande
samt ange kurs och provkod. Ifall omexamination görs senare än den termin kursen påbörjades
behövs även omregistrering på kursen för att kunna delta i omexamination. Kontakta då
kursadministratören och begär omregistrering samt tillgång till kursens Mondosida för aktuell
termin. Dessa åtgärder ska säkra att deltagare vid omexamination dels får tillgång till rätt
omexaminationsuppgift och giltigt inlämningssätt, dels får bedömning och att betyg registreras.
Provkod Omexam 1 Anmälan Omexam 1 Omexam 2 Anmälan Omexam 2 synlig senast inlämning synlig senast inlämning
EXX1 22 feb 18 mar 4 apr 25 apr 25 maj 1 juni
EXX2 10 mar 18 mar 29 mar skriftlig
25 apr 25 maj 27 maj skriftlig
4 apr muntlig 1 juni muntlig
EXX3 29 mar 18 apr 29 apr
EXX4 25 apr 10 maj 18 maj muntlig
25 maj 1 juni skriftlig
EXX5 20 maj
25 maj 1 juni skriftlig
1 juni muntlig
Extra tillfällen att fullgöra uppgifter - 19 feb och 29 apr
15 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Betyg och betygskriterier
Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg.
Betyget Godkänd kan inte heller ändras till Underkänd på studentens begäran.
Beskrivning av betygskriterier A = Utmärkt
B = Mycket bra
C = Bra
D = Tillfredsställande
E = Tillräckligt
Fx = Underkänd, något mer arbete krävs
F = Underkänd, mycket mer arbete krävs
Betyg på hel kurs
För kursbetyg krävs lägst betygsgraden E eller G på examinationerna i kursen samt att alla
uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda och alla närvarokrav uppfyllda. Uppgift
1, 2 och 3 finns beskrivna under rubrikerna Enskilda uppgifter, respektive Gruppuppgifter.
Tidpunkt för ordinarie fullgörande av dessa uppgifter framgår av kursens schema. Därutöver
anges i schemat ett extra tillfälle för fullgörande av dessa uppgifter.
Betyget på EXX4 är utgångspunkt för slutbetyg, men högre eller lägre betyg på EXX5 kan
höja eller sänka kursbetyget ett steg.
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser.
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med
respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller
uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller
detta. Enligt 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte diskriminera den som
hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik. Läs om lika rättigheter och möjligheter på
www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder.
16 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Fusk, plagiat eller självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat
som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referens-
uppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är
förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat
sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder egen eller andras text så att du får den att framstå som
din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurs-litteratur eller texter du funnit på internet
eller en studiekamrats hemtentamen.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs kontrolleras skriftliga inlämningar. När du som
student lämnar in ditt arbete som bedömningsunderlag för examination i denna kurs motsvarar
det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom Stockholms universitets
textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende,
som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och
plagiat till prefekt.
Övrig information
Studentinflytande och kursvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student
möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs får du en kursvärdering
som kursledningen och kurslärarna uppskattar att du besvarar.
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden erbjuder gratis seminarier kring studievanor och studieteknik, tala
i grupp och skrivuppgifter. Här kan du få individuell handledning kring alla typer av skriftliga
uppgifter du ställs inför på universitetet. Läs mer om stöd i dina studier och kontaktuppgifter
http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Information om rättstavningsprogram och annat stöd finns på http://www.su.se/student
Om behöver stöd eller anpassningar under din utbildningstid ska du i god tid före kursstarten
kontakta Studentavdelningens samordnare för studenter med funktionsnedsättning
[email protected] Vid kursstarten ska du samråda med kurslärare om lämpliga arrangemang
och hur dina behov bäst kan tillgodoses. Överenskommelser om stöd eller anpassningar ska
göras snarast möjligt.
17 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Önskar du studie- och karriärvägledning eller behöver rådgöra om din studiesituation kan du
kontakta Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionens studievägledare. Du kan boka tid per
telefon 08-12076347 eller mejla till [email protected] Alternativt kan du uppsöka
studievägledaren på tider för drop-in. Läs mer om Studievägledning
Medieverkstan
Medieverkstan är en öppen lärandemiljö med IT-pedagoger som erbjuder alla lärarstudenter
pedagogiskt stöd i skapandet av multimediala produktioner med ljud, bild och text liksom stöd i
arbetet med redovisningar, projekt och digital portfölj. Medieverkstan tillhör Institutionen för
språkdidaktik. Läs mer om Medieverkstan och öppettider. Så kan du hitta till Medieverkstan
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom
utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat
rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm
universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning via länken www.sus.su.se
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har SUS ett aktivt studentråd. För mer
information om studentinflytande och studentkår öppna länken www.buv.su.se/studieinfo/a-o
Mitt universitet
Som student får du tillgång till följande genom att logga in på http://mitt.su.se
Mondo Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
Mina studier Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg.
Webbmail Kommunikation kring kursen kommer ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet.
Universitetskort Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver för att som student använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.
18 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Obligatorisk kurslitteratur
Berthén, Diana & Eriksson, Inger (2005). Att möjliggöra och bedöma barns skriftspråkstillägnan – ett sociokulturellt perspektiv. Didaktikens forum. Volym 3 Nummer 2. (s 53-73). (Finns som elektronisk resurs).
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (s 1-144, 215-230).
Bruce, Barbro (2010). Lek och språk. Ingår i: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red). (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. (s 103-118). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Carlsson, Reidun & Bagga-Gupta, Sangeeta (2006). "Verktyg och lådor." En studie om språk-fokuserade aktiviteter för minoriteter på förskolearenor. Nordisk Pedagogik. Nummer 3 (s 193-211). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Dahlberg, Gunilla; Olsson, Liselott Mariett & Theorell, Ebba (2013). Det Magiska Språket – om små barns relationer till språket, läsande och skrivande i en globaliserad värld. Ingår i Aasen, Petter & Björck, Eva (red). Resultatdialog 2013. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2013. (s 59-71). (Finns som elektronisk resurs).
Elm Fristorp, Annika & Lindstrand, Fredrik (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts. (Kap 2, 3 och 4.) (s 36 - 123).
Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (272 s.)
Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012). Förskolans didaktik och dockan som redskap: Kommunikation och skapande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (132 s).
Gillen, Julia & Hall, Nigel (2010) The Emergence of Early Childhood Literacy. Ur Hall, Nigel; Larson, Joanne & Marsh, Jackie Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage. (s 3-12). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Jederlund, Ulf (2012). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. Stockholm: Liber. (s 1-73, 157 -264).
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1, 2, 3, 5, 6 och 10) (s 1-84, 113-173, 265-296).
Klepke, Birgita & Rydell, Susanne (2014). Skriv populärvetenskapligt. Stockholm: Liber. (s 25 – 34, 64 - 73). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Kress, Gunther (1997). Before Writing - rethinking the paths to literacy. London: Routledge. (s xiii-xxii, 1-110.)
Kultti, Anne, (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan – lärande av och på ett andra språk. Stockholm: Liber. (131 s).
Kjällander, Susanne (2014). En dator per elev – lärande i en digital skolmiljö. Lund: Studentlitteratur. (s 9-36, 109-119).
Lenz Taguchi, Hillevi (2015). Betydelsen av materialitet i barns lärande och subjektskapande: Neomaterialism – en ny transdisciplinär forskningsfåra. Ingår i: Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. (Ingår i kurskompendium på Mondo).
19 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (red). (2008). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber. (Kapitel 1, 2, 3, 6, 14). (s 13-42, 44-63, 96-112, 240-257).
Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. (271 s)
Rhedin, Ulla (2013). Barnet, bilderboken och högläsaren. I Eriksson, Lena, Rhedin, Ulla, & Oscar K
(2013). En fanfar för bilderboken! Stockholm: Alfabeta Förlag, ss. 167-183. (17 s.). (Ingår i kurskompendium på Mondo)
Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur. (190 s).
Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro(red.) (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur. (283 s.).
Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2015). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga
förskolan. Lund: Studentlitteratur. (193 s.)
Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015). Studentens skrivhandbok.
Stockholm: Liber. (192 s.)
Stern, Daniel (2011). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur & Kultur. (208 s).
Sundberg, Ulla (2007). En flygande start - barnets första steg mot ett talat språk. Ingår i: Fagius, Gunnel (red). (2007). Barn och sång - om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur. (Ingår i kurskompendium)
Fördjupningslitteratur valbar (ca 200 s)
BILDSKOLAN av Joanna Rubin Dranger. https://sv.wikipedia.org/wiki/Joanna_Rubin_Dranger
Bildskolan folkbildar om stereotypa bilder. 23 delar har publicerats http://goo.gl/jL8eox
Bonus Copyright Access http://www.bonuscopyright.se/
Dans och filosofi: Att tänka med kroppen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/157789?programid=793
Den andre i mångkulturen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/52031?programid=793
Didaktik och pedagogik http://www.ne.se/didaktik http://www.ne.se/pedagogik
Existentialism http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=existentialism
Fenomenologi http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=fenomenologi
Genetisk epistemologi - Intellektuella intelligensens uppkomst http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=Jean%20Piaget
Hur lyssnande förenar dans och musik http://kulturhusetstadsteatern.se/Dans/Evenemang/2014/BEAUTYSCHONHEITSKONHET/
Lek och kreativitet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/63152?programid=793
20 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Litteraturens nytta http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11237&artikel=4355490
Materialism http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=materialism
Om språkets evolution. När började människan prata? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/71990?programid=793
Pragmatism http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=pragmatism
Skolverket youtube - Handledning för jämställdhet och kunskap – inriktning mot förskolan
https://mondo.su.se/access/content/group/530640f8-bb55-4cbb-ba4e-7b274df31d93/Kurslitteratur/https%3A__mondo.su.s20160103193004.URL
Urgamla och moderna språkfrågor http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/5719?programid=411
UR TV-program – Barnet och orden – om språk i förskolan
https://mondo.su.se/access/content/group/530640f8-bb55-4cbb-ba4e-7b274df31d93/Kurslitteratur/https%3A__mondo.su.s20160103193004-1.URL
Varför musik? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/90494?programid=793
Varför ska man leka? http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=5557800
Vilket språk borde alla kunna? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/305657?programid=2576
Avhandlingar, vetenskapliga artiklar eller kapitel, akademiska uppsatser
Alm, Annika och Lannebro, Maria (2013). Skriftspråkstillägnan - ett perspektiv på barns skriftspråkande i förskolan. Självständigt arbete i förskoledidaktik. Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. (30 s). (Finns som elektronisk resurs).
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (Finns som elektronisk resurs).
Clay, Marie M. (1991). Becoming literate: the construction of inner control. Portsmouth, N.H.: Heinemann. (s 26-27, 46-47, 53-54, 62-66, 108-109, 228-229). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Cox Eriksson, Christine (2014). Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Deleuze, Gilles (1977/2004). Samtalet, vad är det och vad är det bra för? Översättning från franska av Kristina Ekelund. Aiolos + Glänta, Aiolos nr 24, Glänta 2003 nr 4 – 2004 nr 1 (s 5-14). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Deleuze, Gilles (1993/2004). Stammade han … Översättning från franska av Jenny Högström. Aiolos + Glänta, Aiolos nr 24, Glänta 2003 nr 4 – 2004 nr 1 (s 126-130). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
21 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Ehrlin, Anna (2012). Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö. Doktorsavhandling i musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning. Örebro universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Ferm, Cecilia (2004). Öppenhet och medvetenhet. En fenomenologisk studie av musikdidaktisk interaktion. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet. Musikhögskolan i Piteå. (Finns som elektronisk resurs).
Hermansson, Carina (2013). Nomadic Writing. Exploring processes of Writing in Early Childhood Eduction. Dissertation. Karlstad university Studies 2013:17. (Finns som elektronisk resurs).
Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi. Doktorsavhandling. Jönköpings universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Hyltenstam, Kenneth och Milani, Tommaso M. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. Ingår i: Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (red.) (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012. (s 17-29). (Finns som elektronisk resurs).
Leijonhufvud, Susanna (2011). Sångupplevelse – en klingande bekräftelse på min existens i världen. En fenomenologisk undersökning ur första-person-perspektiv. Licentiatuppsats. Kungliga musikhögskolan. (Finns som elektronisk resurs).
Lightfoot, Cynthia, Cole, Michael & Cole, Sheila R. (2012). The Development of Children. New York: Worth Publishers. (kap 7, Language Acquisition, s 247-265). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Masny, Diana (2010). Multiple Literacies Theory: how it functions, what it produces. Perspectiva, Florianópolis, v. 28, n. 2 (337-352). (Finns som elektronisk resurs).
Nilsson, Monica (2010). Developing Voice in Digital Storytelling Through Creativity, Narrative and Multimodality. Seminar.net. International Journal of Media, Technology and Life Long Learning, 6(2), ss. 148-160. (12 s.) (Finns som elektronisk resurs)
Nøkleberg Schjønsby, Turid (2012). Bevegelse og uttrykk. Gestiske strukturer i tidligmodernistisk dans. Doktorsavhandling. Trondheim: NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Olsson, Liselott Mariett (2013). Taking Children’s Questions Seriously: the need for creative thought. Global Studies of Childhood, Volume 3 Number 3 2013 (230-253). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Olsson, Liselott Mariett (2014) Rörelse och experimenterande i små barns lärande: Deleuze och Guattari i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Piaget, Jean (1971). Språk och tänkande ur utvecklingspsykologisk synvinkel. Ingår i: Piaget, Jean (2006). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (s 98-107). (Ingår i kurskompendium på Mondo).
Sandvik, Margareth; Smørdal, Ole & Østerud, Svein (2012). Exploring iPads in Practitioners' Repertoires for Language Learning and Literacy Practices in Kindergarten. Nordic Journal of Digital Literacy, 03-2012, VOL. 7 (204-221). (Finns som elektronisk resurs).
Skaremyr, Ellinor (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan. Licentiatuppsats. Karlstad Universitet. (Finns som elektronisk resurs).
22 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Trapp, Linda (2013). Barnsånger – sånger för barn? En kartläggning av de musikläromedel som används i förskolan och dess anpassning till barnrösten. Självständigt arbete i musikpedagogik. Kungliga Musikhögskolan. (Finns som elektronisk resurs).
von Reybekiel Trostek, Jonas (2014). Normativa aspekter av individers begreppsbildning. Hur gymnasieelever och studenter skapar och förhåller sig till idéer om genus och nation. Doktorsavhandling. Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Wassrin, Maria (2013). Musicking: Kreativ improvisation i förskolan. Licentiatuppsats i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Westberg Bernemyr, Emelie (2015). Ljud som samarbetspartners. En intra-aktiv studie om yngre barns ljudutforskande i förskolan. Licentiatuppsats. Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Åhlund, Anna (2015). Swedish as multiparty work. Tailoring talk in a second language classroom. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Åkerfeldt, Anna (2014). Didaktisk design med digitala resurser: en studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).
Änggård, Eva (2005). Bildskapande – en del av förskolebarns kamratkulturer. Doktorsavhandling. Linköping Studies in Arts and Sciences 315. Linköping: Universitetet. (Finns som elektronisk resurs).
Änggård, Eva (2015). How matter comes to matter in children’s nature play: posthumanist approaches and children’s geographies. Children's Geographies, 2015. (Finns som elektronisk resurs).
Skönlitteratur (ca 300 s)
Barnlitteratur (urval ca 100 s.)
Barnböcker med icke-vita karaktärer http://resurssida.se/category/bocker/bilderbocker/
Kultur i Väst, Regionens hus, Göteborg http://www.barnensbibliotek.se
LitteraturMagazinet, Framkant Media AB http://www.litteraturmagazinet.se/boktoppen-barn
Opsis Barnkultur – Statens kulturråd http://www.opsisbarnkultur.se/
Skolverket – Skolutveckling Språk i förskolan
Skolverket – Tema Modersmål http://modersmal.skolverket.se/
Skolverket – Spel och Appar Språkstimulerande spel och appar
Svenska Förläggareföreningen, Stockholm http://www.augustpriset.se/lilla-augustpriset
Unga Fakta, red. Peter Enckell, Karlshamn http://www.ungafakta.se/sagor/
Barnlitteratur som används för examinationen Digital produktion
Aktuell översikt över barnlitteratur, som används för examinationen Digital produktion, finns på
kursens Mondosida, i Filsamling, mappen Kurslitteratur.
23 (23)
Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation VT 2016
Version 12 jan 2016
Referenslitteratur
Magnusson Sjöberg, Cecilia & Wolk, Sanna (2012). Juridiken kring e-lärande. Lund: Studentlitteratur.
Styrdokument
Skolverket (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket. (84 s). (Finns som elektronisk resurs).
Skolverket (2012). Få syn på språket. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskaps-utveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Skolverket. (30 s). (Finns som elektronisk resurs).
Skolverket (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Använd versionen ändrad efter SKOLFS 2010:35 och SKOLFS 2011:69. (30 s). (Finns som elektronisk resurs).
Debatt – artiklar i tidningar och tidskrifter
Aktuella texter och länkar finns på kursens Mondosida.
Top Related